M a l mö Konstmuseum. Carl Fredrik Hill maximus pictor. Jag vill endast n ämna att S verige i mig ska få en m ålare, vartill d e ej sett mak en

Transkript

1 M a l mö Konstmuseum Jag vill endast n ämna att S verige i mig ska få en m ålare, vartill d e ej sett mak en Carl Fredrik Hill Carl Fredrik Hill maximus pictor Carl Fredrik Hill var utan tvivel en av Sveriges mest mångfacetterade konstnärer. På Malmö Konstmuseum finns den största samlingen av hans konst bestående av 24 målningar på duk och över 2600 teckningar. Om konstnären Carl Fredrik Hill föddes 1849 i universitetsstaden Lund. Hans far var professor i matematik. Hans mor Charlotte kom från en prästfamilj började Hill sina studier vid Katedral skolan i Lund och där uppmärksammades hans konstnärliga begåvning av hans teckningslärare Axel Lindqvist. Hans intresse för konsten motarbetades hela tiden av fadern som nog helst sett att sonen hade gått i hans fotspår. Trots detta kom Hill in på Konstakademin i Stockholm där han studerade Där fick han bl.a teckna av gipsavgjutningar efter klassiska verk. Carl Fredrik Hill ansåg att åren i Stockholm var helt förspilla. Endast i Paris kunde han utvecklas som konstnär. Hill lyckades övertyga fadern och reste till Paris i november Han gav familjen och sig själv löftet att bli en konstnär vartill Sverige ej sett maken. Han förväntade sig snabba framgångar han skulle snart slå världen med häpnad och förtjäna pengar som gräs. Så blev det inte riktigt.

2 M a lmö Kon stm useum jag har kommit till den övertyg els en a tt i k onsten ej annat att söka ä n d et sanna, le v rai. Men ej det banala naturali stisk a utan d et s annas hj ärta. C arl Fredrik Hill Väl i Paris börjar Hill studera de gamla mästarna på Louvren samt att orientera sig i den moderna konsten. Carl Fredrik Hills målningar från de första åren i Paris visar ett inflytande från Barbizon-skolan samt den franske konstnären Camille Corots luminarism ; ett romantiskt stämningsmåleri med starka skugg- och motljuseffekter i främst skildringar av landskapet. Huvuddelen av Hills små målningar verkar också vara utförda efter solens nedgång och med ett snabbt, nästan vårdslöst penselarbete. I Hills konstnärsumgänge i Paris ingår svenskarna Per Ekström, Oscar Törnå och Wilhelm von Gegerfelt, ungraren Lázló Paál samt den tyska målaren Max Liebermann. År 1875 får Hill en målning med motiv från Fontainebleauskogen antagen av Parissalongens jury. Verket, som numera är förkommet, rosas av kritikerna. Hill målar i Paris med omgivningar på platser som Barbizon och Fontainebleau. Under åren fortsätter Hill att söka sig ut ur Paris. Han reser bland annat till Luc-sur-Mer, en liten fiskarby i Normandie och Bois-le-Roi vid Seine söder om Paris och inspirerad av impressionisterna, framför allt Édouard Manet, tvättar Hill sin palett och målningarna blir ljusare. Hill anbringade färgen på duken med en våldsam kraft och energi. Hills mål var att bli den främste bland de främsta och den modernaste bland de moderna. Han sökte med en uppdriven ärelystnad efter något som befann sig bortom alla estetiska idéer och tankar, till vad Hill med egna ord benämnde ej det banala naturalistiska utan det sannas hjärta. Det envetna arbetet med de olika motiven kan ses som ett sätt för Hill att kvalitetssäkra varje bild. Varje motiv skulle bli så bra som möjligt. För Hill var ett erkännande på Salongen fortfarande det stora målet.

3 M a lmö Kon stm useum En sorglig historia är Hills; han är nu alldeles galen och föres idag, om allt går väl, till hospitalet av Gegerfelt, som alltid tagit sig an Hill. Hugo Birger 1878 Hans arbetstakt blir alltmer intensiv och uppdriven. Tecken på psykiskt överansträngning blev allt mer framträdande. Den psykiska motståndskraften bröts alltmer ner. Hill befann sig i en överspänd situation, han pendlade mellan övermod och djupaste förtvivlan. I januari 1878 kollapsar Hill. Två av hans konstnärsvänner, Wilhelm von Gegerfelt och Hjalmar Sandberg, hjälper honom till en psykiatrisk klinik i Passy utanför Paris, efter grannar klagat på oväsen från Hills ateljé. Diagnosen, som man vet idag, var paranoid schizofren psykos. Trots detta fortsatte han på kliniken att teckna och måla, mest landskap. Wilhelm von Gegerfelt tog hand om Hills kvarlåtenskap. En del av målningarna och teckningarna skickades till familjen i Lund och en del brändes med hänsyn till Hills konstnärliga rykte. De ansågs alltför chockerande och stötande. Den 18 maj 1882 skrivs Hill in på Sankt Lars, Lunds nyöppnade hospital, men vantrivs och får efter ett år flytta hem. Där, i hemmet på Skomakaregatan, vårdas han sedan av familjen fram till sin död år En avgörande förändring är att Hill vid hemkomsten får flytta in i det som varit faderns två rum på översta våningen. Här råder han i mycket sig själv, och när han arbetar får ingen störa honom. Han stänger ute det starks solljuset med mörka gardiner och på väggarna hängs hans målningar från Paris-tiden. När han har friskare perioder görs resor till Köpenhamn för att se konstutställningar och teater. Hill träder in i en ny fas. Med Ragnar Josephsons ord: Den andra stora perioden i hans målarliv. Han författar också en bok, kallad Versmanuskriptet. Också nu, som schizofren, hoppades han på framgång och kallade sig maximus pictor, den störste av alla målare. Men tvivlet fanns där - på en teckning ställde han oroligt en fråga till publiken: Hill connu??? - är Hill känd?

4 Malmö Konstmuseum Så djärvt, så nytt, så friskt, så otyglat och så tyglat av en sann känsla för naturen Carl Fredrik Hill 1873 Hills konstnärskap Den första perioden: Man beräknar att det finns närmare 200 målningar av Carl Fredrik Hill bevarade idag. Flertalet av dessa verk tillkom i Frankrike under konstnärens vistelse där och de kan dateras utifrån konstnärens dagboksanteckningar, brev, och på målningarna tillförda påskrifter. Carl Fredrik Hill gav inte sina målningar några titlar, de har tillkommit i efterhand. Hill beundrade Corot och det franska naturalistiska landskapsmåleriet från 1800-talets mitt. Detta syns tydligt i hans tidiga målningar som har samma romantiska skimmer som vi kan finna i Corots målningar. Det skimrande ljuset som man ser i Höstlandskap skapade han genom att utgå ifrån en mörk grund på vilken han byggde upp målningen med lager efter lager av färg. Han sökte sig nu till öppna landskap och platser som Montigny och Bois-le-Roi utanför Paris. Här tillkom de kända utsikterna över Seine och studierna av blommande fruktträd. Sensommaren 1876 vistades han i den lilla orten Luc-sur-Mer i Normandie och målade branta kustklippor och ebbtidens stränder. Året efter utförde han en rad monumentala studier av stenbrotten vid Oise ett försök till en ny realism. Några avgörande kontakter med de franska impressionisterna, som framträdde samtidigt, tycks han inte ha haft. Till sin familj skriver han många brev där han ingående beskriver sitt motivval, om hur många målningar han planerar att måla, sin blivande framgång och att det verkar som om det finns personer i hans omgivning som vill styra denna utveckling, fram för allt kungen och kungliga Konstakademin.

5 M almö Konstmuseum Snillets stämpel står i min panna och jag ser tvärsigenom en människa, just därför umgås jag med få eller snarare med inga. Carl Fredrik Hill Den andra perioden: Carl Fredriks Hills konstverk från sjukdomstiden, , uppgår till flera tusen. Något exakt antal går inte att uppskatta, då många okända verk ännu finns i privat ägo. Huvuddelen av Hills kända sjukdomsverk, ungefär teckningar, tillhör idag Nationalmuseum, Kulturen i Lund och Malmö Konstmuseum (varav ca ingår i Malmö konstmuseums samling). Sjukdomsteckningarna saknar vanligtvis titlar. Konstverken från sjukdomstiden är utföra i olika tekniker och med varierande motiv. De är vanligtvis odaterade (endast ett fåtal teckningar har daterats av Hill) vilket omöjliggör upprättade av en kronologi av konstnärens oeuvre från perioden. Sjukdomen befriade Hill från det officiella konstlivets tävlingsmoment. Som sjuk kunde han i sin egen inre värld revanschera alla tillkortakommanden. I perioder ritar och tecknar han intensivt och han behöver ständigt mer papper. Han inspireras av sina gamla skissböcker och akademistudier. I vissa fall återanvänder han bladen, och till och med brev och manuskript ur faderns arkiv använder han som ritmaterial. När vi i dag betraktar detta material får vi en speciell upplevelse av hans egna teckningar i relation till matematik-professorns sifferkolumner, men Hill själv såg knappast det sambandet. Han var ute efter papper helt enkelt och tog det som finns till hands när familjen inte gav honom tillräckligt mycket. Biblioteket, som utgör Carl Fredrik Hills arbetsmiljö, blir med alla dess böcker en stor källa till inspiration för honom i skapandet av egna bilder. T. ex. Livingstones och Stanleys reseberättelser från Afrika. Det verkar som han med dessa försöker vänja sig vid och betvinga de hot om översvämning och undergång som många schizofrener lever med

6 Malmö Konstmuseum...det är skimret från de sjuka bladen som återfaller på de friska dukarna. Gunnar Ekelöf Hill hade en stark fascination för guld, detta kan vi redan se i många av målningarna från Frankrike, som i gyllenljuset över stränderna i Normandie. På en stor akvarell från sjukdomstiden tecknar han ett gyllene lejon som ryter de l or á Hill guld till Hill! Här gäller det uppenbarligen både magi och pengar. Guldmålningarna är i flera fall gjorda på papp och motiven är hämtade från när och fjärran. Barn och vuxna blandas, figurerna rör sig runt varandra i ett obestämt bildrum, händerna är målade i sliver. Hans märkliga teckningar anses föregripa strömningar som expressionismen och surrealismen. Under de hundra år som passerat sedan hans död har utställningarna avlöst varandra, i Sverige och utomlands. En stort antal böcker om Hill har också publicerats. Värderingarna har skiftat, och tyngdpunkten har flyttat mellan måleriet från den s.k. friska tiden och sjukdomens bildflöde. Malmö Konstmuseum 2012 Läs mer: Anderberg, Adolf: Carl Hill: Hans liv och hans konstpubl. by Allhems Förlag, Malmö, Lindhagen, Nils, Hill tecknar: Pejlingar i C F Hills sjukdomsvärld, Lund, Signum 1988 Sidén, Karin: Carl Fredrik Hill, Nationalmuseum/Raster Förlag, 1999 Rosdahl, Anders, Hill målar - om 23 målningar i Malmö Konstmuseums samlingar, Malmö Konstmuseum, Malmö 2003 Nilsson, Sten Åke: Carl Fredrik Hill - Maximus pictor, Atlantis bokförlag, 2011