Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter. Dokument 201x-xx-xx Diarienr: Sida 1 av 14

Transkript

1 Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Dokument Sida 1 av 14

2 Sida 2 av 14 Innehållsförteckning 1. Syfte Lagstiftning Verksamheter Information om hur kommunens räddningstjänst organiseras vid en allvarlig kemikalieolycka Redogörelse av hur kommunens räddningstjänst larmas vid en allvarlig kemikalieolycka Vilka personella och materiella resurser som behövs och hur dessa ska samordnas vid en allvarlig kemikalieolycka Hur räddningsinsatser ska genomföras, både inom och utanför verksamhetens område, vid en allvarlig kemikalieolycka Redogörelse av hur allmänheten, närliggande verksamheter, och andra verksamhetsplatser som faller utanför tillämpningsområdet för lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, ska varnas och informeras vid en allvarlig kemikalieolycka Vilka åtgärder som allmänheten, närliggande verksamheter, samt verksamhetsplatser som faller utanför tillämpningsområdet för lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, ska vidta i händelse av en sådan olycka Uppgift om hur underrättelser till berörd myndighet i annan stat ska lämnas enligt 6 kap. 10 tredje stycket lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

3 Sida 3 av Syfte Genom att i förväg planera för hur räddningstjänsten ska agera vid tänkbara scenarier vid särskilt riskfyllda verksamheter, ska effektivare räddningsinsatser kunna genomföras. Syftet med Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter är att visa på de förberedande åtgärder som räddningstjänsten tagit gällande insatser vid denna typ av verksamheter så att följderna av en olycka begränsas. Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter är ett övergripande dokument och utgår, i hög grad, från andra verksamhetsspecifika dokument. Denna plan är endast en generell sammanställning av det material som finns. Dispositionen i denna plan följer MSBFS 2015:8, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, där rubrikerna utgår ifrån de punkter som presenteras i bilaga 2 i föreskriften. 2. Lagstiftning Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor lag (1999:381 Sevesolagen ) är uppdelad i två olika kravnivåer. För verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningens högre kravnivå ska kommunen ta fram en plan för räddningsinsatser. Kravet på Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter är infört i svensk lagstiftning genom 3 kap 6 i förordning (2003: 789) om skydd mot olyckor (FSO) och 4 MSBFS 2015:8, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Inom RSNVs område finns idag sex verksamheter som omfattas av kravet och dessa är: Kemira Kemi AB Interlink Logistik AB Preem Petroleum AB Nordic Storage AB Logicator AB Lennart Månsson International AB (LMI AB) Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter ska förnyas vart tredje år eller när det annars till följd av ändrade förhållanden finns anledning till det. I samband med att kommunen upprättar eller förnyar planen ska kommunen på lämpligt sätt ge allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på planen (3 kap. 6 FSO). I RSNV sker detta årligen i samband med att handlingsprogrammet och verksamhetsplanen ställs ut för allmänheten. 3

4 Sida 4 av Verksamheter LMI AB:s anläggning i Helsingborg ligger på Långeberga industriområde. Övriga fem verksamheter är geografiskt centrerade till två platser. Kemira Kemi AB och Interlink Logistik AB ligger båda inom området för Industry park of Sweden, IPOS. I oljehamnen ligger övriga tre verksamheter. De planer, metodiker etc. som finns utgår i stort ifrån denna indelning. Kemira Kemi AB och Interlink Logistik AB (IPOS) Kemira Kemi AB fokuserar på massa och papper, olja och gas, gruvindustri och vattenbehandling. Interlink är IPOS logistikpartner och ser till att produkter kommer till och från hamnen och att produkter lastas på lastbilar, järnvägsvagnar och i containrar. Inom området hanteras ett antal produkter i sådana mängder att verksamheterna omfattas av Sevesolagen högre kravnivå. Dessa produkter är svaveldioxid, väteperoxid, arbetslösning bestående av aromatiska kolväten och natriumperkarbonat. Det är i första hand större olyckor med svaveldioxid som kan ha en påverkan utanför industriområdet. Preem Petroleum AB, Nordic Storage AB, Logicator AB (Oljehamnen) I oljehamnen finns det flera företag som hanterar brandfarlig vara. Preem depån försörjer i huvudsak nordvästra Skåne med bensin, diesel och Bio-100(RME). Nordic Storage AB bedriver lagring och hantering av olika oljeprodukter, främst eldningsolja och flygfotogen. Produkterna skeppas vanligen in och ut med fartyg. Logicator AB hanterar och lagrar terpentin. Transporter görs in med tankbil och ut med tankfartyg. Samtliga produkter som hanteras är brand- och miljöfarliga. I samband med lastning och lossning kan det finnas risk för brand och utsläpp. En brand eller ett utsläpp medför ingen större risk för att personer som vistas utanför anläggningen ska skadas. Däremot kan spridningen av brandrök orsaka besvär och obehag om man vistas utomhus i vindriktningen. Utsläpp av kemikalier kan orsaka skador på miljön. LMI AB (Långeberga industriområde) LMI AB är tillverkare av gödselmedel och träskyddsmedel i Helsingborg, företaget utför även kemiska analyser och ger rådgivning till yrkesmässig växtodling. Inom verksamheten används ämnen som kan vara farliga och som återfinns i råvaror och produkter, bl.a. natriumnitrit och kvartära ammoniumföreningar samt olika föreningar med koppar, zink och mangan. Dessutom hanteras mindre mängder av andra farliga ämnen, bl.a. formalin samt natriumhypoklorit och kaliumhypoklorit. Allvarligast olyckskonsekvenser bedöms kunna uppstå vid en storbrand. Om en sådan skulle inträffa så kan såväl allvarliga personskador som betydande miljöskador uppkomma. Olyckor med natriumnitrit och formalin bedöms kunna medföra allvarliga personskador. Olyckor med träskyddsmedel och vissa gödselmedel samt med natriumhypoklorit och kaliumhypoklorit m.m. kan orsaka miljöskador. Verksamheten klassades under våren 2016 enligt den högre kravnivån i Sevesolagen. 4

5 Sida 5 av Information om hur kommunens räddningstjänst organiseras vid en allvarlig kemikalieolycka RSNVs uppdrag är att, vid kommunal räddningstjänst i medlemskommunerna, genomföra effektiva räddningsinsatser som påbörjas inom godtagbar tid. Förmågan att utföra effektiva räddningsinsatser grundar sig på den personella beredskapen och dess kompetens, beredskapens geografiska spridning samt de fordon och den materiel personalen förfogar över. Resursuppbyggnad sker initialt enligt framtagna larmplaner och därefter på order från inre befäl eller räddningsledare. Uppbyggnaden av arbetet på skadeplats utgår från gällande ledningsdoktrin för räddningssamverkan Nordvästra Skåne. De verksamheter som tas upp i Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter har risker som kan generera allvarliga kemikalieolyckor. Om dessa scenarier inträffar, blir det med stor sannolikhet långvariga insatser som kan påverka flera delar av samhällets olyckshanterande förmåga, vilket i sin tur ställer krav på uthållighet och samverkan. Exempel på sådana komplexa händelser är utsläpp av farligt ämne, cisternbrand, omfattande brand i industri, olycka på särskilda objekt samt miljöskador. För verksamheterna i detta dokument finns specifika dokument kopplat till respektive verksamhet. Det finns flera varianter av dokument. Räddningstjänsten och företagen genomför regelbundet övningar för att säkerställa planernas funktion och aktualitet. Det är dessa inövade planer och övrigt insatsstöd som visar hur räddningstjänsten kommer att organisera sig vid en allvarlig kemikalieolycka. Nyckeln är att samtliga planer är väl kända och övade i organisationen. Hur arbetet på skadeplats organiseras beror främst på riskbedömningen. Riskbedömningen är avgörande för hur insatsen ska hanteras. Flera nivåer av insatsstöd används inom RSNV beroende på händelsens och verksamhetens art och komplexitet: Insatsbilder Alla automatlarmsobjekt inom RSNV har kopplade insatsbilder som insatspersonalen har tillgång till. Insatsbilden ger en god överblick i första läget där detaljnivån inte behöver vara särskilt hög. En insatsbild visar bland annat var centralapparaten är placerad och en översiktsbild över byggnaden. Insatsplaner Insatsplaner beskriver schematiskt en byggnad ett våningsplan i taget. Denna typ av underlag kan användas i en insats då det t.ex. blir aktuellt med invändig släckning (att hitta rätt, närmsta vägen), utse begränsningslinjer (läsa byggnaden, lokalisera brandcellsgränser etc.), utmarkerade risker (brandfarlig vara, högspänning etc.) Utökade insatsplaner De utökade insatsplanerna innehåller det en vanlig insatsplan gör med tillägg som t.ex. kontaktpersoner, mer detaljer kring objektet osv. Insatsmetodiker För vissa verksamheter krävs särskilda insatsmetodiker, oljehamnen är ett sådant exempel. 5

6 Sida 6 av 14 Beredskapsplaner Beredskapsplaner är en produkt av samarbetet mellan räddningstjänsten och de så kallade samverkansföretagen. För verksamheter med beredskapsplan finns en integrerad insatsorganisation med parallellstrukturer tillsammans med räddningstjänsten. Detta innebär att det i förväg är planlagt vilka funktioner som behöver samverka för att effektivt kunna förhindra och/eller begränsa olyckor. Därmed har räddningstjänstens befäl på olika ledningsnivåer tillgång till personer från företaget som är specialister inom specifika områden, se schematisk bild nedan. Figur 1 Exempel på vilka aktörer som samverkar vid ledningsplatsen vid en händelse. Företagets organisation speglar räddningstjänstens så att alla brandbefäl har en utsedd samverkanspart. Vid olyckor organiseras räddningstjänsten i olika ledningsnivåer som ansvarar för ledning och samordning inom vissa områden. Beredskapsplanen är upprättad av RSNV i samråd med aktuella verksamheter och ska revideras och övas minst vart tredje år. Beredskapsplanerna innehåller uppgifter om bland annat: Risker på anläggningen Checklistor för olika scenarier (för både företaget och räddningstjänsten) Hanterade kemikalier Planritningar och kartor över anläggningen och dess omgivning Manuellt och aktivt aktiverade skyddssystem Kontaktvägar och kontaktpersoner Möjliga strategier för insats De detaljerade beredskapsplanerna uppdateras kontinuerligt då förändringar sker i verksamheten och planens aktualitet prövas i samband med tillsyn. 6

7 Sida 7 av Redogörelse av hur kommunens räddningstjänst larmas vid en allvarlig kemikalieolycka. Kommunerna och de statliga myndigheterna ansvarar för räddningstjänst och ska se till att det finns anordningar för alarmering av räddningsorganen (LSO 6 kap. 10 ). RSNV har avtal med SOS Alarm AB om alarmering. Arbetsmetodik och arbetsområde SOS-centralen på station Bårslöv finns i direkt anslutning till den regionala ledningscentralen. Den fysiska närheten och arbetet i samma tekniksystem gör att inre befäl tidigt kan bilda sig en uppfattning om aktuella händelser och ibland frångå fastställda larmplaner för att resurskomplettera vid specifika händelser. På brandstationerna sker utalarmeringen digitalt och presenteras på TV-monitorer och över utrop i högtalare. IB, VBI, RCB och deltidsstationerna larmas via personsökare med telefon som sekundär larmväg. Fordon och handenheter får larm via Rakelnätet där larmen presenteras i fordons- och i handenheternas displayer. 6. Vilka personella och materiella resurser som behövs och hur dessa ska samordnas vid en allvarlig kemikalieolycka. Resurser Resurserna inom RSNV delas in i taktiska enheter med olika typer av förmåga. Ledningsenhet: samordnar övriga taktiska enheter, utövar operativ ledning och samverkar med andra aktörer i insatsen. Släck-/räddningsenhet: är dimensionerade och utrustade att enskilt eller i samverkan med andra enheter släcka bränder, hantera trafikolyckor och kemikalieolyckor samt att hantera andra händelser där ett hjälpbehov finns. Höjdenhet: utrymning/livräddning och arbete på höjd till exempel håltagning. Tankenhet: vattentransport och vattenförsörjning. Regional kemenhet: placerad på station Berga är dimensionerad och utrustad att enskilt eller i samverkan med andra enheter hantera kemikalieolyckor. Till enheten ansluter kemberedskap Skåne. Samverkan Vid större händelser som pågår under lång tid, kräver mycket resurser och där det finns ett behov av expertkunskap, har RSNV ett stort antal samverkansparter. Precis som vid vilken räddningsinsats som helst finns övriga kommunala förvaltningar och aktörer såsom VA, teknik, miljö och hälsa, frivilligorganisationer, POSOM-grupper, trossamfund m.fl. som kan bistå vid insats. 7

8 Sida 8 av 14 Gränslös räddningstjänstsamverkan Det finns ett avtal om gränslös räddningstjänst mellan RSNV och Räddningstjänsten Söderåsen, Räddningstjänsten Landskrona, Räddningstjänsten Höganäs samt Räddningstjänsten Båstad vilket innebär att närmaste enhet larmas till en olycka oavsett kommungräns. SOS Alarm SOS Alarm tar emot nödsamtal och larmanrop och ser till att utalarmering sker av räddningstjänst, sjukvård och polis. På begäran av räddningsledare aktiverar SOS Viktigt meddelande till allmänheten VMA (se kapitel 8 för mer information). SOS har även omfattande register med kontaktvägar till myndigheter, företag och nyckelpersoner. Sjukvården/Landstingen Sjukvården ansvarar för att omhänderta skadade personer. I anslutning till allvarlig olycka med många inblandade kommer sjukvårdspersonal att få uppgiften att bemanna uppsamlingsplats för skadade. Verksamheten på skadeplats leds av en sjukvårdsledare och en medicinskt ansvarig sköter prioriteringar och medicinska beslut. Till deras hjälp finns ambulanser och sjukvårdsgrupper. Sjukvården kommer att upprätta egna staber efter behov och kan även komma att ingå i räddningstjänstens stab. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap MSB MSB är en central myndighet där tjänsteman i beredskap (TiB) kan nås 24 timmar om dygnet. TiB har kontaktvägar till experter och möjlighet att aktivera nationella resurser m.m. De statliga enheterna har utbildad personal för avancerade insatser med utrustning för indikering, sanering och materiell för att arbeta i kemisk miljö. Närmsta kemenhet finns i Perstorp, avancerad indikering i Malmö och saneringsenhet i Tyringe. MSB kan även bistå med experthjälp i form av bl.a. kemkoordinatorer. MSB är även samordnare för det avtal som finns med företag som har egen kemberedskap och expertis. Myndigheten är utgivare av RIB Integrerat beslutsstöd, som är ett betydande informationsinhämtningsprogram vid olycka med farliga ämnen. Försvarsmakten Försvarsmakten kan vid allvarlig kemikalieolycka bistå med personal, sanerings- och indikeringsresurser. Försvarsmaktens personal kan hjälpa till med utrymnings- och evakueringsarbetet samt med logistik och underhåll. Försvarsmaktens personal har egen skyddsutrustning, skyddsmask som tillsammans med industrifilter/kombinationsfilter klarar de flesta kemikalier på de avstånd från olyckan som kan bli aktuella för försvarets personal. Försvarsmakten har även expertkunskaper som kan nyttjas vid olyckor med CBRN-E. Polismyndigheten Polisen i Skåne har yttre befäl (Polisinsatschef) som samordnar polisresurserna från ledningsplats i anslutning till olyckan samt ett vakthavande befäl (VB) som styr resurserna från 8

9 Sida 9 av 14 ledningscentral. Till polisens uppgifter vid allvarlig kemikalieolycka hör att upprätta avspärrning, ansvara för identifiering och registrering av drabbade personer samt i vissa fall ansvara för att utrymning genomförs. För att egen personal inte ska drabbas har samtliga poliser personlig skyddsutrustning i form av filtermask med kombinationsfilter som skyddar mot de flesta kemikalier på de avstånd från olyckan som kan bli aktuella för polisen. Länsstyrelsen Länsstyrelsen i Skåne län har en TiB som via SOS-Alarm kan nås 24 timmar om dygnet. TiB kan aktivera länsstyrelsens krisledningsgrupp. Det som länsstyrelsen främst kan bistå med vid allvarlig kemikalieolycka är information, hjälpa till att samordna regionala resurser och bidra med ökad miljökompetens. Skulle konsekvensen av en olycka bli så omfattande med påverkan i flera kommuner, även utanför RSNVs medlemskommuner, kan länsstyrelsen ta över ansvaret för all räddningstjänst i den eller de berörda kommunerna. Denna möjlighet är av stor betydelse då en omfattande olycka annars skulle kunna få mycket stor påverkan för den enskilda kommunen, både ekonomiskt och beredskapsmässigt. Släckmedelscentralen SMC De stora verksamma bensinbolagen i Sverige äger gemensamt bolaget Släckmedelscentralen SMC AB. Detta bolag tillhandahåller storskalig mobil släckutrustning med bl.a. pumpar, skumvätska, skumkanoner och brandslangar, primärt framtagen för att släcka eventuella bränder i oljecisterner på oljebolagens lagringsdepåer. SMC är indelat i 4 regioner och kan utnyttjas som resurs vid allvarliga kemikalieolyckor, stora industribränder och liknande. Den närmaste depån finns i Malmö. Stab vid Bårslövs brandstation Då behovet uppstår upprättas en regional stab vid Bårslöv brandstation i Helsingborg. Det finns rutiner för hur staben initieras, bemannas och hur de olika funktionerna i staben ska arbeta. I staben finns möjlighet för samverkande parter att medverka genom att ha en eller flera representanter på plats. Detta för att så många aktörer som möjligt ska ha samma lägesbild och vara överens om t.ex. prioriteringar och beslut i stort. Det är alltid beslutsfattare i beredskap som äger staben, d.v.s. som är chef över staben och fattar beslut baserat på stabens beslutsunderlag. Stab Skåne Stab Skåne är en regional ledningsresurs som aktiveras vid större händelser. Staben är grundbemannad med en stabschef och fyra stabsmedlemmar. Staben lyder under räddningsledaren ute på skadeplats. Kommunikationssystem Vid denna typ av händelser finns det ett stort behov av samverkan mellan olika organisationer. För att möjliggöra en effektiv kommunikation används det gemensamma radiosystemet RAKEL av såväl blåljus-myndigheter som samverkande aktörer. 9

10 Sida 10 av Hur räddningsinsatser ska genomföras, både inom och utanför verksamhetens område, vid en allvarlig kemikalieolycka. Oavsett typ av händelse utgår räddningstjänstens personal alltid ifrån en och samma ledningsmodell. Avgörande för vilka åtgärder som kan genomföras är riskbedömningen. Riskbedömningen är central för allt arbete vid en händelse. Figur 2 Ledningsmodell som används vid genomförande av räddningsinsats. Ledningsmodellen består av fem steg som genomförs i en logisk följd. Även om grundidén är att man följer de fem stegen från 1 5 så måste man ofta loopa mellan de olika stegen för att det ständigt framkommer fler faktorer som påverkar olycksförloppet. Utöver de fem stegen finns det ett antal faktorer som ständigt måste behandlas för att ledningen ska bli så effektiv och ändamålsenlig som möjligt. Dessa kan man ej lägga in i den logiska följden utan dessa faktorer måste man kontinuerligt ta hänsyn till parallellt med de moment som beskrivs i femstegsmodellen och hamnar därför vid sidan om de fem stegen. Ledningsmodellens olika delar får olika innebörd beroende på olyckans utbredning. Vid en kemikalieolycka beslutas MMI (mål med insats) och val av taktik beroende på händelsen. Hjälpåtgärder vid en kemikalieolycka kan vara till exempel utrymning, inrymning, indikering, tätning av brunnar, nedtvättning av gasmoln, styrning av gasmoln, återkondensering, neutralisering, dispergering, övertäckning, överpumpning eller sanering. Det är riskbedömningen som avgör tillvägagångsättet. Vilken förmåga RSNV har att genomföra insats är beskrivet i detalj i Handlingsprogrammet för RSNV. Inom RSNV finns ledningsförmåga på operativ, strategisk och normativ nivå att tillgå. Förstärkande operativa resurser finns att tillgå i grannkommuner samt SMC från Malmö, regional kemresurs från Berga Helsingborg, nationell kemresurs från Perstorp. Planering finns för samverkan, stab, underrättelser till annan myndighet samt varning av allmänhet. Samtidigt som arbete pågår ute på skadeplats etableras en stab på brandstationen. 10

11 Sida 11 av 14 Kemira Kemi AB och Interlink För verksamheterna inom IPOS finns det detaljerade beredskapsplaner som bland annat beskriver övergripande hur en räddningsinsats ska genomföras, vilka resurser som finns och hur de ska samordnas. Beredskapsplanen är gemensam för företaget och räddningstjänsten. Vid komplicerade anläggningar som Kemira Kemi AB och Interlink Logistik AB är det särskilt viktigt att rätt åtgärder vidtas inom varje specifikt område. För att snabbt kunna larma rätt resurser till olika typer av olyckor har ett antal larmplaner upprättats. Oljehamnen Planen för oljehamnen beskriver övergripande hur en räddningsinsats ska genomföras, vilka resurser som finns och hur de samordnas. Räddningstjänsten har insatsplaner som beskriver riskkällor, riskområden, insatsvägar, brandposter, utrustning etc. Räddningstjänsten och företagen genomför regelbundet övningar för att säkerställa planernas funktion och aktualitet. Förbundets målsättning är att inom 30 minuter från larm kunna påbörja en offensiv insats mot brand i cistern eller spillbrand. Vid sådana bränder larmas även släckmedelscentralen (SMC) i Malmö som har kapacitet att släcka större cisternbränder eller bränder då flera cisterner är påverkade. Det finns insatsplaner som beskriver metodik och tillvägagångssätt vid olika typer av olyckor i oljehamnen. Var fjärde år övas planen storskaligt tillsammans med SMC. Det finns länsor som kan läggas ut för att förhindra utsläpp till Öresund och det finns brandvattenledningar och separata pumpar för brandvattenförsörjning etc. LMI AB Idag finns en utökad insatsplan där angreppsvägar, risker, kontaktpersoner på företaget, objektsinformation med mera finns tillgängligt. Insatsplanen övas under regelbundet. 11

12 Sida 12 av Redogörelse av hur allmänheten, närliggande verksamheter, och andra verksamhetsplatser som faller utanför tillämpningsområdet för lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, ska varnas och informeras vid en allvarlig kemikalieolycka. Räddningstjänsten är emellanåt involverade i händelser som är av sådan karaktär att människor snabbt måste informeras och ibland varnas. Exempel på sådana händelser är när olyckor innebär svåra konsekvenser för människor, egendom och miljön. Oavsett om man bor nära eller på tryggt avstånd från olycksplatsen ska man kunna få veta vad som hänt, vad riskerna består av, hur man skyddar sig och vilket eventuellt utbredningsområde olyckan har. Allmänheten ska också informeras om när faran är över. För detta ändamål finns ett varningsoch informationssystemet som används av statlig och kommunal räddningstjänst för att varna och informera allmänheten vid olyckor eller vid risk för olyckor. Det finns två nivåer av meddelanden; varnings- och informationsmeddelanden. Varningsmeddelande VMA VMA består av utomhuslarm och av meddelande i radio och TV. Inom räddningstjänstområdet finns utomhuslarm i Helsingborgs tätort, Råå, Laröd, Ödåkra, Ängelholm och Örkelljunga. I de områden utomhuslarm saknas, varnas allmänheten via högtalaranläggningar från polisens eller räddningstjänstens fordon. Varningsmeddelande till hörselskadade sker via räddningstjänstens personsökarsystem. Den som begär VMA ansvarar för informationens innehåll och att uppgifterna är korrekta. Informationen lämnas till SOS-centralen som förmedlar den till Sveriges Radios sändningsledning. Meddelandet bör innehålla information om: vad som hänt vad som utgör det akuta hotet mot liv, hälsa och miljö vad människor ska göra för att skydda sig vad allmänheten kan göra för att eventuellt underlätta räddningsarbetet. Signalen i utomhuslarmet består av sju sekunder långa ljudstötar med 14 sekunders paus emellan. Den ska ljuda i minst två minuter. VMA kan även sändas via SMS-tjänst till berörda genom SOS-Alarm. Varningsmeddelande sänds direkt på begäran av behörig räddningsledare, myndighet eller företag i situationer då omedelbar risk bedöms föreligga för skada på liv, egendom eller i miljön. Ett varningsmeddelande ska upprepas inom fem minuter och sänds alltid i medverkande radio- och TV-kanaler. Efter att ett VMA har sänts kan allmänheten söka vidare information på till exempel webbplatsen Krisinfo.se, informationsnumret eller på kommunernas webbplatser. 12

13 Sida 13 av 14 Vid olyckor inom IPOS område som kan påverka omgivningen kan både RSNV och Kemira Kemi AB aktivera VMA. IPOS har även ett internt gaslarm i syfte att varna personer inom industriområdet. Informationsmeddelande Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet, på begäran av behörig räddningsledare eller myndighet, för att förebygga och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. Meddelandet ska upprepas inom tio minuter och begäras att sändas i alla medverkande radio och TV-kanaler. Efter att ett informationsmeddelande har sänts kan allmänheten söka vidare information på till exempel webbplatsen Krisinfo.se, informationsnumret eller på kommunernas webbplatser. 9. Vilka åtgärder som allmänheten, närliggande verksamheter, samt verksamhetsplatser som faller utanför tillämpningsområdet för lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, ska vidta i händelse av en sådan olycka. Boende i närheten av verksamheterna har fått information hem i brevlådan postledes och kan därför antas vara delvis förberedda om något skulle inträffa. I informationen som gått ut framgår det klart och tydligt vad man som individ ska göra om något inträffar. I informationen uppmanas medborgarna att man noga går igenom innehållet och att alla i familjen vet hur de ska agera vid en händelse. Vid VMA är de främsta åtgärderna att vidta för den enskilde: gå inomhus lyssna på Sveriges Radio P4 stäng fönster, dörrar och ventilation För Kemira Kemi AB och Interlink Logistik AB finns en gemensam informationsbroschyr framtagen och distribuerad till de närboende. Informationen berör bland annat hur allmänheten ska gå tillväga vid VMA. Informationen finns även på företagens och förbundets webbsida. För Preem Petroleum AB, Nordic Storage AB och Logicator AB finns en informationsbroschyr framtagen som är distribuerad till företag och närboende. Informationen berör bland annat hur allmänheten ska gå tillväga vid VMA. Informationen kan nås från Helsingborgs Stads respektive Ängelholms kommuns hemsida och finns i sin helhet på förbundets hemsida. LMI AB klassades nyligen enligt den högre kravnivån i Sevesolagen och information till de närboende kommer att ske under hösten Redan idag finns information om LMI på RSNVs hemsida. 13

14 Sida 14 av Uppgift om hur underrättelser till berörd myndighet i annan stat ska lämnas enligt 6 kap. 10 tredje stycket lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Om en olyckshändelse på någon av de i detta dokument berörda anläggningarna skulle kräva åtgärder i annat land än Sverige ska RSNV omedelbart meddela berörd myndighet i det aktuella landet. För inre befäl finns förutbestämda kontaktvägar om ett sådant scenario skulle inträffa. 14