Revision som skydd mot resultatmanipulering - en kvantitativ studie

Transkript

1 Revision som skydd mot resultatmanipulering - en kvantitativ studie Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomiska institutionen Uppsala universitet VT 2018 Datum för inlämning: Marcus Källse Gustav Jansson Handledare: Gunilla Myreteg

2 Sammandrag Redovisningslitteraturen tar för givet att revision är en kontrollfunktion som tillför pålitlighet och ökar kvaliteten på finansiella rapporter. Hur väl denna funktion fungerar är dock ett förhållandevis outforskat område, i synnerhet vad gäller privata företag. Vidare har 2010 års slopande av revisionsplikten varit ett omdebatterat ämne där fokus främst legat vid kostnadsbesparingar och brottslighet. Däremot har revision som kontrollfunktion inte uppmärksammats i sammanhanget. Således är syftet med denna studie att undersöka revisionens kontrollfunktion i förhållande till manipulering av finansiella rapporter. Detta görs genom en tillämpning av den modifierade Jonesmodellen på icke-revisorspliktiga små svenska aktiebolag, före samt efter slopandet av revisionsplikten. Studiens resultat har visat att företag som valt bort revision resultatmanipulerar i högre utsträckning än vad de gjorde då revisionen var obligatorisk. Studien har visat att revision utgör en kontrollfunktion som spelar en betydande roll i att stävja förekomsten av resultatmanipulering. Således har studien belyst en ouppmärksammad aspekt i debatten om revisionsplikt. Nyckelord: Revision, Revisionsplikt, Resultatmanipulering, Periodiseringar, Modifierad Jonesmodell

3 Förord Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Gunilla Myreteg för värdefulla råd uppsatsskrivandet igenom. Vi vill även tacka Statistiska institutionen och David Randahl för praktisk vägledning med vår studie. Slutligen riktas ett tack till opponenter och övriga medlemmar i seminariegruppen för konstruktiv kritik. Uppsala den 1 juni Marcus Källse Gustav Jansson

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND FRÅGESTÄLLNING TEORI AGENTTEORI RESULTATMANIPULERING RESULTATMANIPULERING OCH REVISION HYPOTESFORMULERING REGELVERK METOD ATT MÄTA PERIODISERINGAR Modellöversikt Val av metod MODIFIERAD JONESMODELL Bakgrund Utformning Kontrollvariabler DATAINSAMLING Källa Urval TEST AV HYPOTES RESULTAT OCH ANALYS DISKUSSION RESULTATDISKUSSION VIDARE FORSKNING SLUTSATS REFERENSER... 31

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Den 1:a november 2010 slopades revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta avskaffande innebar att revision numer är frivillig för de aktiebolag som under två räkenskapsår inte överstiger mer än ett av tre gränsvärden, nämligen 3 miljoner kronor i nettoomsättning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och ett medelantal på tre anställda. Reformen omfattade hela aktiebolag vilket motsvarar cirka 70 procent av alla aktiebolag i Sverige (Riksrevisionen, 2017). Nu, år 2018, har debatten kring revisionsplikt tagit fart. Riksrevisionen publicerade i slutet av 2017 en rapport under rubriken Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag en reform som kostar mer än den smakar. Riksrevisionen menar att reformen har inneburit större nackdelar än fördelar för de företag som omfattas av den. Bolagen har visserligen fått ökad valfrihet, men de företag som valde bort revision har inte haft högre tillväxt (ibid.). Vidare belyser Riksrevisionen att kostnadsbesparingen varit liten och att lönsamheten inte heller ökat. Medlemmar i Näringslivets regelnämnd, NNR, är dock av motsatt åsikt. De menar att slopandet inneburit besparingar för företagare på miljardtals kronor samt att många nya aktiebolag har bildats som en följd av reformen. Vidare riktas även kritik mot Riksrevisionens rapport vad gäller det faktum att rapporten endast representerar myndigheternas perspektiv då inga företag fått lämna synpunkter (Femrell m. fl., 2018). Regeringen har också i en skrivelse meddelat att de inte kommer att återinföra revisionsplikten utan istället vidta andra åtgärder för att komma tillrätta med de problem som Riksrevisionen presenterat (Skr. 2017/18:201). Litteraturen inom revision och dess inverkan på mindre privata företag är knapphändig jämfört med den om publika bolag. Detta är något som enligt Schelleman och Vanstraelen (2017) är förvånande då privata företag spelar en viktig roll i världsekonomin i form av att generera välfärd och skapa jobb. Till grund för detta argument påpekar Schelleman och Vanstraelen (2017) att i Europa står de små- och medelstora företagen för över 99% av samtliga existerande företag (Federation of European Accountants, 2016) och i USA är färre än 1% av samtliga företag noterade (Minnis, 2011). Vidare menar Langli och Svanström (2014) att forskning som fokuserar på publika bolag inte kan tillämpas på privata företag då de skiljer sig åt på en rad punkter. Viss forskning finns dock inom den frivilliga revisionen som är unikt för privata företag. Exempelvis finner Blackwell, Noland och Winters (1998) att privata företag som väljer 1

6 revision när den är frivillig har lägre lånekostnad än de företag som väljer bort revision. Likt Blackwell, Noland och Winters har Lennox och Pittman (2011) fokuserat på kapitalkostnad i förhållande till revision. De menar att de företag som väljer att revideras sänder positiva signaler eftersom revisionen inte längre är obligatorisk, vilket i sin tur leder till högre kreditbetyg (Lennox & Pittman, 2011). Även Minnis (2011) finner i en senare studie att reviderade företag uppvisar lägre lånekostnad och att långivare i högre grad använder sig av företagens finansiella information vid räntesättning om den finansiella informationen blivit reviderad. En liknande studie utförd av Kausar, Shroff och White (2016) visar att när externa finansiärer observerar ett företag som frivilligt revideras så förbättras dess prestation vad gäller investeringar, skulder och löpande verksamhet, samt dess lyhördhet för investeringsmöjligheter. Studiens resultat visar således på att valet att ha revision, eller inte, förmedlar information till finansiärer (Kausar, Shroff & White, 2016). Artiklarna ovan argumenterar för att revisionen ökar tillförlitligheten och kvaliteten på de finansiella rapporterna vilket i sin tur minskar informationsasymmetri (Blackwell, Noland & Winters, 1998; Minnis, 2011). En studie som i viss mån står i motsats till de studier som presenterats ovan är utförd av Langli (2015). Norge införde 2011 en liknande reglering kring revisionsplikt som den Sverige gjorde Langlis studie avser att utvärdera denna regeländring och finner bland annat, i kontrast till ovan studier, att det inte fanns några negativa finansiella effekter av att välja bort revision. Vid en jämförelse av räntor och tillgång till lån och kredit hos företag med, respektive utan, revisorer finner författaren inga tecken på att företag utan revisorer erhåller högre ränta eller har sämre tillgång till lån och kredit (Langli, 2015). Armstrong, Guay och Weber (2010) belyser att litteraturen vanligtvis tar för givet att företagsledningar har bäst tillgång till information, och att finansiella rapporter har till syfte att minska informationsasymmetrin och minimera dess effekter. Ett begrepp som ligger nära till hands i förhållande till denna informationsasymmetri är earnings quality, hädanefter resultatkvalitet. Dechow och Schrand (2004, s.5) beskriver detta som resultatets förmåga att träffsäkert fånga ett företags nuvarande operativa värdeutveckling, att förutsäga framtida resultat, samt att utgöra en tillämpbar grund för företagsvärdering. De menar även att en korrekt periodisering av intäkter och kostnader utgör en förutsättning för hög resultatkvalitet (Dechow & Schrand, 2004). En uppenbar risk med periodiseringar är att beslut om dessa fattas inom företaget och därmed kan vara föremål för manipulation i syfte att exempelvis gynna enskilda 2

7 parter. Inom litteraturen benämns detta som earnings management, hädanefter resultatmanipulering, och definieras av Schipper (1989) som ett medvetet ingripande i den finansiella rapporteringsprocessen med syftet att uppnå personlig vinning. Resultatmanipulering kan ske genom två olika tillvägagångssätt då intäkter består av kassaflöden och periodiseringar (Dechow & Schrand, 2004). Att manipulera kassaflödet kan ske genom att exempelvis öka inbetalningar via rabatterade priser (ibid.) och är inte olagligt, men potentiellt skadligt på lång sikt. Merparten av litteraturen inom resultatmanipulering fokuserar dock, likt denna studie, på manipuleringen av periodiseringar. Periodiseringar är en redovisningsbaserad aktivitet som inte i första hand påverkar verksamheten men som kan förvränga finansiell information. Vid förmedling av sådan information är revisionen en viktig kontrollfunktion (Christensen, 2010). Vidare kan revisorn sägas ha två roller, dels att säkerställa kvaliteten av de finansiella rapporterna och dels att agera som en självständig aktör som tillför trovärdighet till rapporterna (Kinney, 2000). Liknande argument har också framförts av Barton och Waymire (2004) som menar att reviderade rapporter bör vara mer rättvisande och pålitliga än icke-reviderade rapporter. Resultatmanipulering uppstår som en följd av att det finns möjlighet och motiv till detta (Dechow & Schrand, 2004). Av dessa två variabler är revisionens uppenbara syfte att stävja möjligheten till resultatmanipulering, snarare än de bakomliggande motiven. Som nämnts ovan representerar revision en kontrollfunktion som tillför kredibilitet till de finansiella rapporterna vilket således minskar möjligheterna till att manipulera dessa. Revisionen fokuserar alltså inte nödvändigtvis på de bakomliggande motiven till resultatmanipulering. Ett sådant motiv kan uppstå från kontraktuella förbindelser såsom låneförbindelser, kompensationssystem eller skatteregleringar (Dechow & Schrand, 2004). Sådana kontrakt specificerar ofta ett visst nyckeltal som företaget är skyldigt att nå för att undvika kostnader (ibid.) och om företaget inte uppfyller detta finns ett tydligt motiv till resultatmanipulering. Sweeney (1994) har också funnit stöd för att företag vidtar intäktsökande redovisningsåtgärder då de inte kommer kunna uppfylla krav i låneförbindelser. Vidare skulle ett tänkbart motiv till resultatmanipulering kunna vara att undvika beskattning genom att antingen höja kostnader eller sänka intäkter. Ball och Shivakumar (2005) har också visat att just beskattning spelar en viktig roll i privata företags finansiella beslut. Ur ett revisionsperspektiv är ovan motiv inte av direkt intresse men en anledning till att välja bort revision kan mycket väl ha sitt ursprung i något av dessa motiv. Eftersom revision är en kostnad för ett företag kan det tänkas att företag väljer bort revision för 3

8 att kunna nå krav i kontraktuella förbindelser. Vidare skulle ett tänkbart motiv till att välja bort revision också kunna vara att företaget vill öka sina möjligheter till resultatmanipulering, för att på så vis nå krav i kontraktuella förbindelser. Främsta föremålet för denna studie är emellertid den ökade möjlighet till resultatmanipulering som uppstår utan revisorer och studien lämnar motiven bakom detta därhän. I och med den debatt som nu förs om revisionspliktens vara eller icke vara hos små svenska aktiebolag är frågan om dess påverkan på resultatmanipulering aktuell. Som tidigare nämnts kan revisionen sägas stävja möjligheterna till resultatmanipulering då revisionens uppdrag är att säkerställa kvaliteten samt tillföra trovärdighet till de finansiella rapporterna (Kinney, 2000). Forskning inom området framstår också som knapphändig vilket ytterligare belyser behovet av utökad kunskap kring ämnet. I den utredning som utförts av Riksrevisionen (2017) tillmäts dessutom förhållandevis lite betydelse till den kontrollfunktion som revision representerar. Visst fokus finns på statistik över antalet anmälda fall till Ekobrottsmyndigheten, men resultatmanipulering faller inte under samma kategori då det inte är att betrakta som olagligt. Vidare berör inte rapporten kvaliteten på de finansiella rapporterna, annat än i den mening att det konstateras att rena bokföringsfel kan öka om revision väljs bort (ibid.). Denna studies fokus ligger vid små bolag men även i dessa är redovisningsinformationen av vikt för såväl investerare som andra företagsintressenter. De finansiella rapporterna syftar till att minska informationsasymmetrin som finns mellan företagsledning och utomstående intressenter (Armstrong, Guay & Weber, 2010), varför det är viktigt att de är korrekta och rättvisande. Således finns även ett praktisk behov av vidare forskning som berör kvalitet på finansiella rapporter hos företag med och utan revision. Mot bakgrund av detta är syftet med denna studie att förklara revisionens kontrollfunktion i förhållande till förekomsten av resultatmanipulering. 1.2 Frågeställning Förändras förekomsten av resultatmanipulering då ett svenskt aktiebolag undantas från revisionsplikt och dess finansiella rapporter inte längre revideras, och i så fall hur? 4

9 2. Teori I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska referensram. Studien tar avstamp i agentteorin för att sedan vidare förklara studiens huvudämne, resultatmanipulering. Därefter följer en litteraturgenomgång av tidigare forskning inom resultatmanipulering och revision. Till sist formuleras studiens hypotes. 2.1 Agentteori Jensen och Meckling (1976) har, genom tillämpning av agentteorin i ett sammanhang som berör ägarstruktur hos företag, visat på att kapital och ett företags finansiering ger upphov till komplexa förhållanden intressenter emellan. Då företagsledning, ägare, långivare och övriga intressenter alla har avvikande intressen finns ett behov av kontraktuell övervakning och förbindelse av agenter för att synkronisera intressen och minimera konflikter. Jensen och Meckling (1976) beskriver detta fenomen i termer av principaler och agenter där principalen delegerat makt till agenten. Vidare antas att de båda är nyttomaximerande vilket får som konsekvens att agenten ibland kommer att agera på ett sätt som avviker från principalens intresse. Enligt Lambert (2001) uppkommer sådana intressekonflikter exempelvis då agenten inte har incitament att lägga ned den möda som för principalen varit önskvärt eller när agenten kan dra nytta av resurser för sin personliga vinning. Dessutom kan principalen och agenten ha olika preferenser vad gäller långsiktighet, då agenten är mindre bekymrad över effekten av dennes beslut på lång sikt (Lambert, 2001). Den kostnad som uppstår för principalen när denne vill minska risken att agenten agerar i sitt egna intresse benämns agentkostnad (Jensen & Meckling, 1976). Generellt sett är det dock omöjligt för principalen att konstant övervaka agenten och se till att denne alltid agerar i principalens intresse (Jensen & Meckling, 1976). Det är inte heller möjligt att utforma heltäckande kontrakt som statuerar vad agenten ska göra i varje given situation (Shleifer & Vishny, 1997). I förhållande till de intressekonflikter som kan uppstå enligt agentteori belyser Shleifer och Vishny (1997) istället vikten av incitament som en lösning. De menar att användandet av incitamentskontrakt, exempelvis i form av prestationsbaserad kompensation, kan förmå agenten att agera i principalens intresse. Sådan kompensation som baseras på till exempel rapporterade intäkter kan dock manipuleras av agenten (Chan & Gao, 2014). 5

10 Agentteorin har av Lambert (2001) applicerats på redovisning där han menar att agentteorin är intressant ur ett redovisningsperspektiv då den behandlar intressekonflikter, incitamentsproblem samt mekanismer för att kontrollera dessa problem. Detta är viktigt då en anledning till användandet av redovisning och revision handlar om kontroll av incitamentsproblem (Lambert, 2001). Vidare belyser Lambert att anledningen till att det finns självständiga revisorer är att vi inte litar på att chefer presenterar sanningsenliga finansiella rapporter. Ett sådant argument indikerar att möjligheterna till resultatmanipulering bör vara högre i ett företag utan revisorer. Enligt Armstrong, Guay och Weber (2010) syftar också finansiella rapporter till att minska informationsasymmetrin och dess effekter som finns mellan företagsledningen och utomstående intressenter, vilket ytterligare belyser vikten av att de är korrekta och sanningsenliga. 2.2 Resultatmanipulering Det finns ingen entydig och vida erkänd definition av, eller metod för, att mäta resultatmanipulering. En av de definitioner som används mest frekvent är emellertid att resultatmanipulering uppstår när chefer, genom subjektiva bedömningar, påverkar den finansiella rapporteringen och när de konstruerar transaktioner för att ändra de finansiella rapporterna (Healy & Wahlen, 1999). Detta antingen för att vilseleda investerare om företagets ekonomiska prestation eller för att influera kontraktuella överenskommelser som är beroende av de finansiella rapporterna (ibid.). Resultatmanipulering uppstår enligt Dechow och Schrand (2004) då det finns möjlighet samt motiv till detta. Revision kan, som tidigare nämnts, anses vara en kontrollfunktion som teoretiskt sett stävjar möjligheterna till resultatmanipulering. Då denna studie behandlar revision och resultatmanipulering är motiven och incitamenten därbakom inte föremål för studien. Enligt Dechow och Schrand (2004) finns det två olika tillvägagångssätt för att manipulera resultat eftersom intäkter består av både kassaflöden och periodiseringar. Den första och för studien mest relevanta metoden är manipulering av periodiseringar. Detta är en redovisningsbaserad aktivitet som inte har någon påverkan på den egentliga verksamheten i ett företag. Exempel på hur det kan göras är genom att kapitalisera kostnader när så inte borde göras, undvika nedskrivningar, ha orimligt långa avskrivningsperioder samt periodisera godtyckligt. Möjligheten till resultatmanipulering via periodiseringar uppstår eftersom ledningen tvingas göra uppskattningar om framtiden och använda sitt eget omdöme (Dechow 6

11 & Schrand, 2004). Vidare menar Dechow och Schrand (2004) att ju högre grad av godtycklighet i samband med periodiseringar, desto större är möjligheterna till resultatmanipulering. Exempel på sådana periodiseringar med högre grad av godtycklighet är till exempel kundfordringar då företaget uppskattar avkastning på produkter samt andelen kunder som inte kommer kunna betala (ibid.). Ett annat är anläggningstillgångar då företaget har stor handlingsfrihet vad gäller såväl avskrivningar som nedskrivningar. Dessa periodiseringar påverkar endast i vilken period intäkter eller kostnader visas, överdrivet höga intäkter i en period kommer leda till väldigt låga intäkter i en annan period. Detta betyder att ledningen tror att denna periodisering kommer att gå obemärkt förbi i en senare period då intäkterna är tillräckligt höga för att absorbera periodiseringen (ibid.). Även om syftet med periodiseringar är att de ska göra den finansiella informationen mer representativ och således minska informationsasymmetrin så finns det en risk att de istället används i syfte att resultatmanipulera (Dechow, Ge & Schrand, 2010). I ett sådant fall ökar istället informationsasymmetrin. Den andra metoden för resultatmanipulering är att manipulera själva kassaflödet (Dechow & Schrand, 2004), vilken som tidigare nämnts lämnas därhän. Detta då denna typ av beslut är av mer operativ karaktär och vidare menar Dechow och Schrand (2004) att det är svårt att mäta i vilken utsträckning ett företag använder sig av kassaflödesmanipulation med hjälp av publik data. 2.3 Resultatmanipulering och revision Litteraturen inom resultatmanipulering och frivillig revision är begränsad. Det finns stöd för att resultatmanipulering är mer frekvent förekommande i privata företag än i publika diton (Burgstahler, Hail & Leuz, 2006). En studie av Kim m. fl. (2011) visar dock på motsatsen. Mot bakgrund av detta är fenomenet resultatmanipulering intressant i förhållande till frivillig revision då möjligheterna till resultatmanipulering förefaller större hos företag utan revisor då denna kontrollfunktion försvinner. Viss forskning finns också inom resultatmanipulering och revision. van Tendeloo och Vanstraelen (2008) har undersökt revisionskvalitet i förhållande till resultatmanipulering inom privata företag, där hög revisionskvalitet generellt definieras som en revisor anlitad från någon av de största revisionsbyråerna i landet. I Sverige benämns dessa generellt som Big 4 och representeras av Deloitte, EY, KPMG samt PwC. Således definieras låg revisionskvalitet som en revisor anlitad från någon annan revisionsbyrå än de största i 7

12 landet. Studien visar att de privata företag som använder sig av någon av de största revisionsbyråerna uppvisar lägre nivåer av resultatmanipulering jämfört med de företag som anlitar någon annan revisionsbyrå. Deras resultat är dock endast giltiga i länder där skattemyndigheten förlitar sig på de finansiella rapporterna för att fastställa den beskattningsbara inkomsten (van Tendeloo & Vanstraelen, 2008). Liknande resultat har också presenterats av Becker m. fl. (1998). Caramanis och Lennox (2008) har i sin tur undersökt antal arbetade timmar för revisionen i grekiska företag och hur det påverkar förekomsten av resultatmanipulering. Studien har vidare utförts på företag inom flera olika branscher av varierande storlek (Caramanis & Lennox, 2008). Deras resultat visar att antalet arbetade timmar är negativt korrelerat med mängden resultatmanipulering hos det reviderade företaget. En tänkbar följd av detta är att då antalet arbetade timmar är noll, vilket det är hos de företag som valt att inte revideras, kan mängden resultatmanipulering vara högre jämfört med hos de företag vars finansiella rapporter revideras. Gemensamt för de artiklar som presenterats ovan är dock att de inte undersöker resultatmanipulering i förhållande till huruvida revisionen är frivillig och således inte heller vilken effekt revisionen i sig har på förekomsten av resultatmanipulering. Ett undantag i sammanhanget är en mindre studie utförd av Huguet och Gandia (2016) på spanska företag i olika branscher. Deras resultat visar att reviderade små- och medelstora företag med revisionsplikt har lägre nivåer av resultatmanipulering än de icke-reviderade företagen utan revisionsplikt. Vidare visar studiens resultat att även frivillig revision hos företag utan revisionsplikt dämpar resultatmanipulering, dock i mindre utsträckning än hos de företag som har revisionsplikt. Resultaten, menar Huguet och Gandia, tyder på att såväl revisionsplikt som frivillig revision ökar redovisningskvaliteten genom att minska förekomsten av resultatmanipulering (Huguet och Gandia, 2016). Denna studie skiljer sig i viss mån från Huguet och Gandias, då de studerat företag i en spansk kontext, medan denna studie gör det i en svensk. Vidare undersöker Huguet och Gandia (2016) företag i liknande storlek som de företag som är föremål för denna studie, men även något större bolag. Resultaten från Huguet och Gandia (2016) är således inte fullt tillämpbara på denna studies frågeställning även om de kan ge vägledning. Då såväl Spanien som Sverige ligger inom EU är de i stort reglerade av samma redovisningsregler även om skillnader förekommer, varför resultaten från Huguet och Gandia (2016) eventuellt kan tillämpas i en svensk kontext. Deras resultat skulle kunna vara en indikation på att förekomsten av resultatmanipulering är större i de små svenska företag som 8

13 valt att inte revideras i och med slopandet av revisionsplikten. Detta eftersom de företag som reviderats uppvisat lägre nivåer av resultatmanipulering än de som valt bort revision helt och hållet. Denna studie kommer vidare att visa om Huguet och Gandias (2016) resultat också är giltiga i den svenska kontexten. 2.4 Hypotesformulering Resultatmanipulering uppstår då det finns möjlighet samt motiv till detta (Dechow & Schrand, 2004). Då revisionen syftar till att säkerställa kvaliteten på de finansiella rapporterna samt tillföra kredibilitet till dessa (Kinney, 2000) förefaller möjligheterna till resultatmanipulering större då ett företag inte har revisorer än när de inte har det. Såsom redogjorts för ovan, har tidigare forskning i Grekland (Caramanis & Lennox, 2008) och Spanien (Huguet & Gandia, 2016) dessutom indikerat att revision har förmågan att stävja resultatmanipulering. Dessa studier skiljer sig i viss mån åt från vår studie vad gäller undersökt land, bransch och storlek på företag. Den teoretiska bakgrunden är dock densamma, att revision fungerar som en kontrollfunktion vilken minskar möjligheterna till resultatmanipulering. Därför kan ovan studier ge vägledning i förhållande till vår studies frågeställning. Studier saknas dock som tidigare nämnts i den svenska kontexten, varför denna studie även testar resultatens giltighet i Sverige. Mot bakgrund av detta formuleras denna studies hypotes såsom att möjligheterna till, och således förekomsten av, resultatmanipulering är högre när ett företags finansiella rapporter inte längre revideras. 9

14 3. Regelverk I detta avsnitt presenteras det regelverk och den lagstiftning som behandlar revisionsplikt i Sverige. Vidare diskuteras även motiven bakom regelverket samt i vilket omfång det gäller. I enlighet med EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv kan små- och medelstora onoterade företag undantas från plikten att upprätta årsredovisning samt dess granskning av kvalificerade revisorer (Statens Offentliga Utredning, 2008). Syftet med direktivet är i huvudsak att minska de administrativa kostnaderna samt att göra företag inom EU mer konkurrenskraftiga. Detta undantag gäller inom EU för onoterade företag som inte överstiger mer än ett av följande gränsvärden; 4,4 miljoner euro i balansomslutning, 8,8 miljoner euro i nettoomsättning och 50 antal anställda. I Sverige är gränsvärdena dock restriktivare vilket motiveras med att det är de små företagen som ska undantas från revisionsplikt (ibid.). Således är gränsvärdena i Sverige satta till: balansomslutning 1,5 miljoner kronor, nettoomsättning 3 miljoner kronor, antal anställda 3. För att ett företag ska undantas från revisionsplikt i Sverige får företaget under två räkenskapsår inte överstiga mer än ett av ovan gränsvärden enligt 9 kap. 1 i Aktiebolagslagen (SFS:2005:551). Slopandet av revisionsplikten kom som en följd av att svenska företag under tiden för utredningen befunnit sig i ett konkurrensmässigt underläge jämfört med företag i exempelvis Storbritannien, Tyskland och Holland (Statens Offentliga Utredning, 2008). Detta då de svenska företagen tvingats till en mer kostnadskrävande redovisning samt revision (ibid.). Vidare visar utredningen att en uppenbar risk med att behålla revisionsplikten är att små företag i Sverige kommer att ställas inför EU-krav på redovisning och revision, som i huvudsak utformats för stora börsnoterade företag. En sådan utveckling skulle ytterligare försvaga de svenska företagens konkurrensförmåga (ibid.). Utredningen framhåller dock att förslaget till avskaffande av revisionsplikten inte bygger på uppfattningen att revision är något onyttigt. Normalt sett tillför revisionen klienten ett värde men eftersom revisionsinnehållet är bestämt av lagstiftaren är innehållet i stort desamma för små som stora företag. En uppenbar fördel med slopandet är således att företag själva får bestämma vilka tjänster som ligger i deras intresse (Statens Offentliga Utredning, 2008). 10

15 Slopandet av revisionsplikten beslutades av Riksdagen den 1:a november 2010 (Riksrevisionen, 2017). På förhand uppskattades att totalt aktiebolag i fortsättningen inte skulle vara föremål för revisionsplikt (Statens Offentliga Utredning, 2008), i verkligheten var det drygt aktiebolag som slapp revisionsplikt (Riksrevisionen, 2017). 11

16 4. Metod I detta avsnitt presenteras och diskuteras studiens valda metod. Studien använder sig av en kvantitativ metod i form av en för ämnesområdet välkänd regressionsmodell. Denna modell tillämpas på finansiell information från svenska aktiebolag för att skapa en uppfattning om förekomsten av resultatmanipulering, samt i vilken utsträckning revisionen kan stävja resultatmanipuleringen. 4.1 Att mäta periodiseringar Modellöversikt I denna studie används periodiseringar för att mäta mängden resultatmanipulering, i likhet med majoriteten av övrig litteratur på ämnet. Periodiseringar delas generellt upp i godtyckliga och icke-godtyckliga. Icke-godtyckliga periodiseringar representerar sådana periodiseringar som ett företag använder sig av för att på ett rättvisande sätt hänföra intäkter och kostnader till rätt tidsperiod. De godtyckliga periodiseringarna är således sådana som ger en indikation på att företaget resulatmanipulerat (Dechow m. fl., 2012). Det finns ett antal olika modeller som använder totala periodiseringar för att identifiera godtyckliga periodiseringar, vilket enligt Dechow och Schrand (2004) i många fall är ett smidigt förfarande. Samtliga modeller utgår således från följande formel: TA = NDA + DA I vilken: TA = Totala periodiseringar (total accruals) NDA = Icke-godtyckliga periodiseringar (non-discretionary accruals) DA = Godtyckliga periodiseringar (discretionary accruals) Två av de första modellerna som mäter resultatmanipulering har tagits fram av Healy (1985) och DeAngelo (1986). Båda dessa modeller använder sig av totala periodiseringar för att uppskatta förväntade icke-godtyckliga periodiseringar i en referensperiod innan själva undersökningsperioden (Dechow, Sloan & Sweeney, 1995). Båda modellerna antar att godtyckliga periodiseringar är noll i referensperioden och kommer således göra felfria mätningar om de icke-godtyckliga periodiseringar är konstanta (ibid.). Om icke-godtyckliga 12

17 periodiseringar däremot inte är konstanta kommer modellen göra felaktiga mätningar. Enligt Dechow m. fl. (2012) är icke-godtyckliga periodiseringar sällan konstanta då de förväntas förändras i takt med ett företags verksamhet. Således har det sedan dess utvecklats modeller som tar hänsyn till detta faktum och istället försöker uppskatta de icke-godtyckliga periodiseringarna, vilket möjliggör uppdelningen av totala periodiseringar i godtyckliga och icke-godtyckliga periodiseringar. En modell som tar hänsyn till att icke-godtyckliga periodiseringar inte är konstanta är Branschmodellen, utvecklad av Dechow och Sloan (1991). Som modellens namn antyder fokuserar den på företag inom samma bransch och gör antagandet att variation i de variabler som används vid fastställandet av icke-godtyckliga periodiseringar är desamma för samtliga företag inom samma bransch (Dechow, Sloan & Sweeney, 1995). Således fungerar branschmodellen inte om variationen i icke-godtyckliga periodiseringar är mer företagsspecifika och därmed är olika för företag inom samma bransch (ibid.). En annan modell som även den tar hänsyn till att icke-godtyckliga periodiseringar inte är konstanta och som också är en utav de mest använda är Jonesmodellen (Dechow m. fl., 2012). Jonesmodellen tar hänsyn till att icke-godtyckliga periodiseringar kan förändras som en konsekvens av ett företags ekonomiska situation. Denna modell beräknar icke-godtyckliga periodiseringar som skillnaden mellan totala faktiska periodiseringar och totala uppskattade periodiseringar (Jones, 1991). Jonesmodellen har dock kritiserats för att göra antagandet att intäkter inte kan utgöra godtyckliga periodiseringar (Dechow, Sloan & Sweeney, 1995). Om ett företag resultatmanipulerat genom intäkter kommer således Jonesmodellen att bortse från en del av de godtyckliga periodiseringarna (ibid.). I en sådan situation kommer uppskattningen av resultatmanipulering att gå mot noll vilket ger en missvisande bild av verkligheten (ibid.). Som en konsekvens av Jonesmodellens antagande, och potentiella svaghet, att intäkter inte kan representera resultatmanipulering utvecklades också en senare version av modellen. Det av Dechow, Sloan och Sweeney (1995) till den så kallade modifierade Jonesmodellen, vilken innehåller ytterligare en variabel vars syfte är att estimera godtyckliga periodiseringar av intäkter. Således är den modifierade Jonesmodellen mer lämplig i situationer när godtyckliga periodiseringar av intäkter kan förekomma. Denna studie kommer att använda sig av den modifierade Jonesmodellen och en utförligare beskrivning av modellen samt motivering av detta val presenteras nedan i avsnitt

18 En senare modell har också utvecklats av Kothari, Leone och Wasley (2005) som en följd av att oro har uttryckts över ovan modellers förmåga att fånga alla icke-godtyckliga periodiseringar (Dechow m. fl., 2012). Denna modell lägger till en prestationsvariabel i form av avkastning på tillgångar för att på ett bättre sätt uppskatta icke-godtyckliga periodiseringar (ibid.). Detta tillägg har dock kritiserats av Dechow m. fl. (2012) som menar att modellen endast fungerar på vissa specifika populationer och således inte är någon heltäckande modell Val av metod I denna studie används den modifierade Jonesmodellen. Det råder ingen akademisk konsensus om modellens lämplighet samt förmåga att identifiera godtyckliga periodiseringar och studier har visat varierande resultat. Dechow, Sloan och Sweeney (1995) har, genom att testa Healymodellen, DeAngelomodellen, Jonesmodellen, modifierade Jonesmodellen samt Branschmodellen, visat på att den modifierade Jonesmodellen uppvisat starkast förmåga att identifiera godtyckliga periodiseringar. I likhet med detta drar Bartov, Gul och Tsui (2000) av sina resultat också slusatsen att den modifierade Jonesmodellen är att föredra framför den vanliga Jonesmodellen. Guay, Kothari och Watts (1996) finner i en studie snarlik Dechow med fleras, i vilken samma modeller testas, att endast den modifierade Jonesmodellen och den vanliga Jonesmodellen, är kapabla att uppskatta mängden godtyckliga periodiseringar. De belyser dock att modellerna gör det utan betydande precision i relation till godtyckligt fattade beslut, men drar slutsatsen att endast Jones och modifierad Jones har potential att fungera i forskningssammanhang. Kritik har dock framförts mot den modifierade Jonesmodellen då den enligt Dechow, Sloan och Sweeney (1995) inte upptäcker låga nivåer av resultatmanipulering. Denna förmåga kan emellertid stärkas med ett större urval (ibid.) vilket är möjligt då privata företag studeras. Vidare upptäcker modellen inte heller alltid extrema nivåer av resultatmanipulering (ibid.). Dessa problem är gemensamma för alla testade modeller, men den modifierade Jonesmodellen klarar av problemen bättre än de andra (ibid.). Då den modifierade Jonesmodellen använts frekvent i forskningssammanhang (DeFond & Park, 1997; Cornett, Marcus & Tehranian, 2008) och tidigare forskning också visat att den är en av de starkaste modellerna som finns tillgängliga (Dechow, Sloan & Sweeney, 1995; Bartov, Gul & Tsui, 2001) bedöms den utgöra ett lämpligt val för denna studie. 14

19 4.2 Modifierad Jonesmodell Bakgrund Den modifierade Jonesmodellen (Dechow, Sloan och Sweeney, 1995) är, som tidigare nämnts, en utav de mest frekvent förekommande inom redovisningslitteraturen. Modellen mäter godtyckliga periodiseringar som skillnaden mellan totala estimerade periodiseringar och totala faktiska periodiseringar. Godtyckliga periodiseringar uppskattas som residualen i en linjär regressionsmodell som bygger på periodiseringar och förändringar i intäkter (Dechow m. fl., 2012). Den modifierade Jonesmodellen kan tillämpas antingen vid en tvärsnittsstudie eller en tidsseriestudie. En tvärsnittsstudie genom tillämpning av den modifierade Jonesmodellen uppskattar koefficienter för en specifik bransch och period i undersökningsperioden (Jeter & Shivakumar, 1999). I motsats till detta sker en tidsseriestudie genom att koefficienterna uppskattas för varje enskilt företag med hjälp av data från en period innan själva undersökningsperioden (ibid.). En svaghet med denna metod är att det normalt sett krävs data från åtminstone 10 år (Dechow, Sloan & Sweeney, 1995; Jeter & Shivakumar, 1999) vilket dels är svårt att få tag på, framförallt då denna studie undersöker små företag, samt att det leder till en stor överlevnadsbias. Vidare är det endast tvärsnittsmetoden som har förmågan att genomgående upptäcka resultatmanipulering (Bartov, Gul & Tsui, 2000) varför denna metod valts för studien Utformning För att kunna identifiera förekomsten av resultatmanipulering behöver totala periodiseringar delas upp i godtyckliga och icke-godtyckliga periodiseringar eftersom godtyckliga periodiseringar i denna studie är ett mått på förekomsten av resultatmanipulering. Totala periodiseringar beräknas genom nedan formel i figur 1 (DeFond & Park, 1997). Figur 1 - Totala periodiseringar I vilken: i = Företagsidentitet t = År 15

20 TA = Totala periodiseringar A = Totala tillgångar CA = Förändring i omsättningstillgångar CL = förändring i kortfristiga skulder CASH = Förändring i kassa och motsvarande STD = Förändring i skulder, inklusive kortfristiga skulder Dep = Kostnad för avskrivningar och nedskrivningar Av dessa totala periodiseringar består således en del av de godtyckliga periodiseringarna och den andra av de icke-godtyckliga periodiseringarna. För att kunna göra denna uppdelning uppskattas de icke-godtyckliga periodiseringarna enligt nedan formel i figur 2 (Dechow, Sloan & Sweeney, 1995). Figur 2 - Icke-godtyckliga periodiseringar I vilken: i = Företagsidentitet t = År NDA = Icke-godtyckliga periodiseringar A = Totala tillgångar b1, b2 och b3 = Skattat förhållande mellan den beroende och den oberoende variabeln REV = Förändring i totala intäkter AR = Förändring i kundfordringar REV- AR = Förändring i kontantbaserade intäkter PPE = Nettovärde av materiella anläggningstillgångar e = Felterm För att sedan ta fram de godtyckliga periodiseringarna genomförs en regressionsanalys där totala periodiseringar enligt figur 1 är den beroende variabeln och icke-godtyckliga periodiseringar enligt figur 2 är de oberoende variablerna. b1, b2 och b3 är som redogjorts för ovan det skattade förhållandet mellan den beroende variabeln och de oberoende variablerna (Dechow, Sloan & Sweeney, 1995). Residualerna från denna regressionsmodell representerar 16

21 avvikelsen mellan totala periodiseringar och icke-godtyckliga periodiseringar och är således detsamma som de godtyckliga periodiseringarna. Regressionsmodellen är utformad enligt nedan figur 3. Figur 3 - Regressionsmodell När de godtyckliga periodiseringarna tagits fram används dessa i ett tvåsidigt t-test för att bilda en uppfattning om det föreligger skillnader i förekomsten av resultatmanipulering som en konsekvens av revisionen. T-testet redovisar medelvärdet av dessa godtyckliga periodiseringar för de två undersökningsperioderna och undersöker även om en eventuell skillnad är statistiskt signifikant Kontrollvariabler För att skapa ett så rättvisande resultat som möjligt använder sig denna studie av två kontrollvariabler i regressionsmodellen. Den första kontrollvariabeln är storlek, som är en del av den version av den modifierade Jonesmodellen som används i studien likt den av DeFond och Park (1997). Kontrollen för storlek representeras av den första beroende variabeln 1/totala tillgångar (figur 2) samt att alla variabler viktas mot totala tillgångar från föregående år. Enligt Geiger och North (2006) finns det ett negativt samband mellan ett företags storlek och förekomsten av resultatmanipulering. Dessutom menar Meek, Rao och Skousen (2007) att mängden resultatmanipulering bör vara lägre i större företag då de är föremål för en högre grad av extern kontroll. Storlek som kontrollvariabel har också använts i flera tidigare studier (Becker m. fl., 1998; DeFond & Park, 1997; Geiger & North, 2006). Den andra kontrollvariabel som studien använder är skuldsättningsgrad. Denna kontrollvariabel har tidigare använts av såväl Becker m. fl. (1998) och DeFond och Park (1997) då de menar att skuldsättningsgraden har ett positivt samband med mängden resultatmanipulering. Detta då en hög skuldsättningsgrad kan vara associerat med företag som är nära att bryta kontraktuella förbindelser, exempelvis i form av lån. Att vara nära att bryta en sådan kontraktuell förbindelse har också visat sig ha ett samband med val av godtyckliga periodiseringar (DeFond och Jiambalvo, 1994). Således kan det finnas större 17

22 incitament till resultatmanipulering i företag med hög skuldsättningsgrad (Becker m. fl., 1998). 4.3 Datainsamling Källa Denna studie använder sig av data från Bolagsverket hämtad genom Business Retriever, vilken studien fått tillgång till via Uppsala universitet. Databasen Business Retriever har all den redovisningsinformation som studien kräver enligt den modifierade Jonesmodellen ovan. Vidare kan studien med hjälp av databasen säkerställa att det endast är företag som sedan 2010 är undantagna från revisionsplikt som finns med i urvalet. Dock kan databasen endast hämta information för företag som fortfarande existerade år 2017, vilket leder till ett visst överlevnadsbias. Den data som hämtas från Business Retriever är att betrakta som sekundärdata vilket gör att studien är beroende av att databasen tillhandahåller korrekt information. Då informationen hämtas från Bolagsverket bedöms den vara korrekt. Då studien använder sig av en tvärsnittsstudie hämtas således data från de företag som efter 2010 valt bort revision men som innan 2010 fortfarande var revisorspliktiga och således hade revisorer innan Vidare kräver den modifierade Jonesmodellen redovisningsposter från två på varandra efterföljande år för att kunna räkna ut förändringar i exempelvis kortfristiga skulder. Således hämtas data från åren 2008 och 2009 samt 2011 och 2012, där 2009 och 2012 är observationsåren vilka kommer att användas i den modifierade Jonesmodellen. År 2010 bortses från då revisionsplikten slopades först den 1:a november Denna utformning av studien möjliggör det centrala antagandet att motiven och incitamenten till resultatmanipulering är oförändrade mellan de båda perioderna, då samma företag undersöks före och efter år 2010 med så kort tid emellan som möjligt. I förhållande till detta antagande underlättar det även med det större antalet observationer som privata företag tillåter. Det som främst talar emot att incitamenten och motiven till resultatmanipulering kan hållas konstanta i de båda perioderna är 2008 års finanskris. Exempelvis var det år 2008 dubbelt så dyrt att låna pengar jämfört med 2005 då räntan steg kraftigt som en följd av skakiga finansmarknader (DN, 2008). Vidare var den svenska tillväxten under hela 2008 negativ, samtidigt som näringslivets produktionsnivå rasade kraftigt (Statistiska Centralbyrån, 2009). Som tidigare nämnts kan ett motiv till resultatmanipulering uppstå ur kontraktuella förbindelser 18

23 som ofta specificerar ett visst nyckeltal som företaget är skyldigt att nå (Dechow & Schrand, 2004) och företag som inte kommer kunna uppfylla dessa krav vidtar också ofta intäktsökande redovisningsåtgärder (Sweeney, 1994). Vidare har García Lara m. fl. (2009) också visat att företag som går i konkurs vidtar en ökad mängd resultatmanipulering från ungefär fyra år innan konkursen. Följaktligen finns det en risk att incitament och motiv fluktuerat mellan de båda mätperioderna. Denna risk mitigeras dock av att studien endast tar med företag som överlevt till 2017 eftersom de rimligtvis varit stabilare över en längre tid och därmed upplevt mindre påfrestningar i samband med finanskrisen Urval En initial sökning i Business Retriever efter svenska onoterade aktiebolag som ej är revisorspliktiga och heller inte har någon revisor gav drygt träffar. Då denna studie har en teoretisk ansats är en så stor population varken önskvärd eller nödvändig att undersöka. Av den anledningen har en avgränsning gjorts till en specifik bransch, bygg- design och inredningsverksamhet. Denna bransch har valts då den dels möjliggör ett stort men hanterbart antal observationer, samtidigt som den till relativt stor del innehåller aktiva företag som uppvisar de redovisningsposter som vald modell kräver. Avgränsning till en enskild bransch ger oss även ett homogent urval vilket utgör en klar fördel vid användning av vald regressionsmodell. Detta då motiven bakom en eventuell resultatmanipulering antas vara desamma för företag inom samma bransch, vilket gör att revisionens möjlighet att stävja resultatmanipuleringen kan studeras. Vidare menar Jeter och Shivakumar (1999) att hänsynstagande till bransch underlättar identifikationen av resultatmanipulering. En sökning i databasen på svenska onoterade aktiebolag som ej är revisorspliktiga och inte har någon revisor inom vald bransch gav träffar. Av dessa företag var det som kunde bekräftas inte ha haft någon revisor under åren 2011 och 2012 vilket är nödvändigt för denna studie. Efter att även ha sorterat bort de företag som saknar en eller flera av de redovisningsposter studiens modell kräver återstod företag. Till sist har hänsyn även tagits till extremvärden vad gäller omsättning och totala tillgångar. Vissa av de företagen hade värden på omsättning och totala tillgångar som långt överskred de gränsvärden som bestämmer om ett företag är revisionspliktigt eller inte. Då slopandet av revisionsplikten främst är tänkt att omfatta små företag har hänsyn tagits till extremvärden genom att studien avgränsas till sådana företag som inte överstiger 6 miljoner kronor i omsättning eller 3 miljoner 19

24 i totala tillgångar. Dessa värden representerar en fördubbling av de gränsvärden som beskrivits ovan i avsnitt 3. Efter det att hänsyn tagits till extremvärden återstod företag. Då samma företag undersöks under två år, 2009 och 2012, har studien totalt observationer. Studiens population, urval och bortfall sammanfattas nedan i tabell 1. Kategori Antal företag Population Exkluderade företag Avgränsning till bransch Revisor Saknar redovisningsposter Extremvärden Slutgiltigt urval Tabell 1- Urval 4.4 Test av hypotes För att testa studiens hypotes; att möjligheterna till, och således förekomsten av, resultatmanipulering är högre när företag inte har revision, undersöks resultatmanipulering i form av godtyckliga periodiseringar. Således förväntas mängden godtyckliga periodiseringar vara högre efter år 2010 då företagen inte längre hade revisor, jämfört med innan år 2010 då företagen hade revisor. H0: DAr = DAur 20

25 H1: DAr < DAur i vilka: DA = Godtyckliga periodiseringar (discretionary accruals) r = med revision ur = utan revision För att testa denna studies hypotes har den modifierade Jonesmodellen tillämpats i ett antal steg. Nedan redogörs för vart och ett av dessa. Steg 1 I ett första steg räknas de, för vald modell nödvändiga, variabler ut för de företag som finns i studiens urval. I detta fall totala periodiseringar samt förändring i kontantbaserade intäkter, samt viktandet av alla variabler gentemot tillgångar. År 2009 och 2012 är studiens observationsår, men då vald modell även kräver beräkningar av förändring har redovisningsposter från år 2008 och 2011 också använts som beräkningsunderlag. Således räknas förändringarna fram som värde år 2009 minus värde år 2008 samt värde år 2012 minus värde år Steg 2 I nästa steg genomförs en regressionsanalys för varje mätperiod. I denna representerar residualerna mängden godtyckliga periodiseringar för varje enskilt företag. Vidare har också de icke-godtyckliga periodiseringarna och totala periodiseringar sammanställts för samtliga företag. I sista delen av detta steg har hänsyn tagits till extremvärden. Det har gjorts genom 98 procentig winsorizing av värdet på de godtyckliga periodiseringarna vilket innebär att alla värden under den första percentilen, i studiens fall den 90:e observationen, har ändrats till samma värden som denna observation. Motsvarande har även gjorts i den andra änden där alla värden över den 99:e percentilen, i studiens fall den 8954:e observationen, har ändrats till samma värde som denna observation. Steg 3 I slutgiltigt steg genomförs ett tvåsidigt t-test på värdet av de godtyckliga periodiseringarna för de två observationsåren 2009 och Detta görs dels för att ta fram medelvärdet av de godtyckliga periodiseringarna, samt dels för att undersöka om det föreligger någon skillnad i 21

26 förekomsten av godtyckliga periodiseringar mellan de båda åren. T-testet utförs vidare för att säkerställa att skillnaden i de godtyckliga periodiseringarna mellan åren är signifikant. 22

27 5. Resultat och analys I detta avsnitt presenteras studiens resultat. Dessa kan sammanfattas som att mängden godtyckliga periodiseringar, och därmed mängden resultatmanipulering, är högre då ett företags finansiella rapporter ej reviderats. Denna ökning är dessutom statistiskt signifikant. Från ovan regressionsmodell (figur 3) är det som tidigare nämnt residualerna som är av intresse för studien, då de representerar godtyckliga periodiseringar som är ett mått på resultatmanipulering. De godtyckliga periodiseringarna för respektive period har sedan använts i ett tvåsidigt t-test. Resultatet från t-testet sammanfattas nedan i tabell MEDELVÄRDE -0, , VARIANS 0, , OBSERVATIONER PEARSON-KORRELATION 0,05 t-kvot 10, P(T<=t) tvåsidig 3,1001E-25 T-KRITISK TVÅSIDIG 1, Tabell 2 - T-test Som tabellen ovan visar finns det en skillnad i medelvärdet av de godtyckliga periodiseringar mellan undersökningsperioderna. Vidare visar resultaten att skillnaden mellan undersökningsperioderna är statistiskt signifikant på 1%-nivå, då p-värdet är väldigt lågt (p < 0,001). Dessutom är också t-kvoten högt över det t-kritiska värdet. Värt att notera är också att riktningen på de godtyckliga periodiseringarna är negativ i bägge perioderna. Variansen i ovan t-test är relativt hög i förhållande till medelvärdena, varför studien även utfört ett andra t-test där hänsyn tagits till extremvärden. Det har gjorts genom 98 procents 23