Yttrande i mål nr angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (2) p 12 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Handläggare: Andreas Falk Yttrande i mål nr angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Ärendebeskrivning Förvaltningsrätten i Stockholm har begärt att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över mål nr angående laglighetsprövning enligt kommunallagen. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Förslag till yttrande i mål nr , Protokollsutdrag från HSN:s beslut, Förvaltningens förslag (HSN ), Minnesanteckningar dialog upphandling av allmänpsykiatri vuxna, Minnesanteckningar arbetsgrupp upphandling allmänpsykiatri, Avtal och kravspecifikation m.m., Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att överlämna förvaltningens förslag till yttrande i mål nr till Förvaltningsrätten i Stockholm omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Stockholms läns landsting yrkar i första hand att överklagandet avvisas med hänvisning till lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, LOU. Det är LOU som i detta fall ska tillämpas (se 16 kap. 19 LOU) och beslutet kan därför inte överklagas med stöd av 10 kap. kommunallagen. Det överklagade beslutet avser förlängning av avtal som är upphandlade enligt LOU.

2 2 (2) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN De upphandlade avtalen innehåller en klausul som möjliggör förlängning av avtalen. Det nu överklagade beslutet avser endast en förlängning av de tidigare upphandlade avtalen. Det innebär att landstinget utnyttjar sin rätt att i enlighet med de upphandlade avtalen förlänga avtalstiden. Om förvaltningsrätten inte finner att överklagandet ska avvisas bestrider landstinget bifall till yrkandet då beslutet inte är olagligt i något av de hänseenden som anges i 10 kap. 8 kommunallagen. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Olle Olofsson Avdelningschef

3 Handläggare: Carina Sandin Förvaltningsrätten i Stockholm Allmänna avdelningen Enhet Stockholm 1 (4) Bilaga 1 HSN Yttrande i mål nr Stockholms läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnden, nedan kallat landstinget, får med anledning av överklagande av Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut den 15 februari , se bilaga 1, beträffande förlängning av vårdavtal med Carema Hjärnhälsan AB och Praktikertjänst AB om lokal psykiatrisk öppenvård för vuxna, med WeMind AB och Praktikertjänst AB om psykiatrisk vård för patienter med komplicerade depressions- och ångesttillstånd samt med PRIMA barn- och vuxenpsykiatri AB om lokal barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård och en länsövergripande specialistmottagning för barn och ungdomar med tvångssyndrom (HSN ), lämna följande yttrande. Överklagandet har i sitt överklagande anfört att beslutet är olagligt och yrkat att det ska upphävas och som förvaltningen uppfattar det till stöd för sin talan bl.a. åberopat att delegering av beslutskompetens skett i strid med bestämmelserna i 6 kap 33 kommunallagen (KL) verksamhet som innehåller myndighetsutövning överlåts till annan ingen samverkan har skett med organisationer enligt 8 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) det inte föreskrivits hur Carema ska förhålla sig till 2 b, 3 a och 3 f HSL inga förhandlingar enligt 11 MBL har genomförts. Inställning I första hand yrkar landstinget att överklagandet ska avvisas på den grunden att det överklagade beslutet är ett beslut som lagen (2007:1091)

4 2 (4) Bilaga 1 HSN om offentlig upphandling, LOU, är tillämplig på och som därför inte får överklagas med stöd av 10 kap. kommunallagen (se 16 kap. 19 LOU). Det överklagade beslutet avser förlängning av avtal som är upphandlade enligt LOU. De upphandlade avtalen innehåller en klausul som möjliggör förlängning av avtalen. Det nu överklagade beslutet avser endast en förlängning av de tidigare upphandlade avtalen, dvs landstinget utnyttjar sin rätt att i enlighet med de upphandlade avtalen förlänga avtalstiden. Om förvaltningsrätten inte finner att överklagandet ska avvisas bestrider landstinget bifall till yrkandet då beslutet inte är olagligt i något av de hänseenden som anges i 10 kap. 8 kommunallagen. Bemötande av omständigheter till stöd för överklagandet Delegering av beslutskompetens har inte skett i strid med bestämmelserna i kommunallagen Uppdraget till förvaltningen är inte i strid med den bestämmelse i kommunallagen (6 kap 33 ) som reglerar delegering av kommunala beslut. I förarbetena till kommunallagen (KL) anges att begreppet beslut enligt bl.a. delegeringsbestämmelsen i 6 kap 33 endast avser beslut i KL:s mening (prop. 1990/91:117 s. 204). Kännetecknande för sådana beslut är bl.a. att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden eller bedömningar. Vad gäller ärendet HSN kan konstateras att nämnden, utifrån förvaltningens förslag, se bilaga 2, uppdragit åt förvaltningen att genomföra förhandling och teckna avtal om förlängning av vårdavtal. Att-satsen har inte försetts med skrivningar som öppnat för självständiga bedömningar som innefattar beslut i kommunallagens mening. Det har saknats utrymme för alternativ eller valmöjligheter beträffande förlängning av avtalen. Vad som gäller internt inom ramen för verkställighet framgår av hälso- och sjukvårdsnämndens delegationsordning och fördelning av verkställighetsbeslut. Mot bakgrund av det beskrivna saknar det betydelse att att-satsens uppdrag formellt getts till förvaltningen. Det kan nämnas att förutsättningarna i detta ärende på ett avgörande sätt skiljer sig från dem i Förvaltningsrättens i Stockholm mål också det ett HSN-beslut där överklagande skett från sida. I det fallet hade nämnden uppdragit åt förvaltningen att utifrån en bedömning i varje enskilt fall förlänga befintliga vårdavtal på vissa områden. Som beskrivits i föregående stycke har mandat som innefattar beslut i

5 3 (4) Bilaga 1 HSN kommunallagens mening inte getts till förvaltningen i det nu aktuella ärendet. Någon delegering av beslutskompetens har således inte skett. Beslutet står därmed inte i strid med 6 kap. 33 KL. Vårdavtalen som förlängs innefattar inte myndighetsutövning Vårdavtalen som förlängs innefattar inte myndighetsutövning. uppger i sitt överklagande att det i verksamheterna avseende de förlängda avtalen förekommer beslut mot den sjukes vilja. Detta stämmer inte. Det får inte förekomma något av det tvång eller de förbud som uppges av i psykiatrisk öppenvård som bedrivs av privat vårdgivare. Uppdraget från landstinget håller sig inom ramen för lagstiftningen. Beslutet är därför inte olagligt av denna anledning. Beslutet strider inte mot 8 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Räckvidden av bestämmelsen i 8 HSL om att landstinget ska samverka med andra i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården har berörts i laglighetsprövningssammanhang ett antal gånger, bl.a. i samband med överklagande av fullmäktiges beslut om budgeten den december 2010 (förvaltningsdomstolens mål nr ). Beträffande argument i denna del kan liksom tidigare noteras att förvaltningsdomstolarna vid återkommande prövningar funnit att den omständigheten att besluten må ha fattats utan samverkan enligt 8 HSL inte medfört att besluten anses ha tillkommit i laga ordning eller att de på något annat sätt strider mot lag eller författning. Länsrättens domar har inte ändrats i högre instans; se t.ex. den ovan nämnda länsrättsdomen i mål nr , länsrättens dom den 20 augusti 2008 i mål nr och kammarrättens i Stockholm i mål nr och Inför upphandlingen av avtalen fanns dock en omfattande förankring och hög delaktighet hos brukarorganisationerna, se bilaga 3 och 4. 2 b, 3 a och 3 f hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) riktar sig till alla som bedriver sjukvård. Privata leverantörer är således skyldiga att följa bestämmelserna i HSL. Detta är inget som måste regleras i avtal med landstinget. I det aktuella avtalet, se bilaga 5, föreskrivs dock att vårdgivaren ska följa lagstiftningen 1 1 Se punkten 10.

6 4 (4) Bilaga 1 HSN samt samverka med olika parter 2. Det kan nämnas att det även i Kravspecifikationen, Bilaga 5, punkten 7 finns närmare specificerade krav som relaterar till framförallt bestämmelsen 3f HSL. 11 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) Fackligt samråd har skett med det centrala samverkansrådet inför beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Det fackliga samrådet sker i enlighet med samverkansavtalet som tecknats mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivaren (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen) Det överklagade beslutet avser dessutom endast en förlängning av tidigare upphandlade avtal, vari det medges en rätt för landstinget att förlänga avtalen. Någon förhandling i enlighet med 11 MBL skulle således inte krävas i samband med själva förlängningen. Beslutet är med hänsyn till ovanstående inte olagligt i något av de hänseenden som anges i 10 kap. 8 kommunallagen. Bilagor 1. Protokollsutdrag från HSN:s beslut 2. Förvaltningens förslag (HSN ) 3. Minnesanteckningar dialog upphandling av allmänpsykiatri vuxna 4. Minnesanteckningar arbetsgrupp upphandling allmänpsykiatri 5. Avtal och kravspecifikation m.m. 2 Se punkten 11.

7

8

9

10

11

12 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN p 12 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Handläggare: Andreas Falk Förlängning av avtal med Carema Hjärnhälsan AB och Praktikertjänst AB för lokal psykiatrisk öppenvård samt med WeMind AB och Praktikertjänst AB för specialistmottagningar för patienter med depression och ångest samt med PRIMA barn- och vuxenpsykiatri AB för lokal barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård samt specialistmottagning för barn och ungdomar med tvångssyndrom Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har uppdragit åt förvaltningen att teckna avtal med Carema hjärnhälsan AB och Praktikertjänst AB samt PRIMA barn- och vuxenpsykiatri AB för lokal barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård och specialistmottagning för barn och ungdomar med tvångssyndrom. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har uppdragit åt förvaltningen att teckna avtal med WeMind AB, Praktikertjänst AB/Psykiatrihälsan. Avtalen har en avtalsperiod på tre år och tio månader med möjlighet till två förlängningar upp till två år, det vill säga längst en avtalstid på åtta år. För att utnyttja möjligheten till förlängning behöver parterna vara överens om en förlängning senast nio (9) månader före avtalstidens utgång. Leverantörerna har ställt sig positiva till en förlängning. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

13 2 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att att uppdra åt förvaltningen att genomföra förhandling och teckna avtal om förlängning av vårdavtal med Carema Hjärnhälsan AB (org nr ) och Praktikertjänst AB (org nr ) om psykiatrisk öppenvård för vuxna i kommunerna Nacka, Värmdö, Tyresö, Haninge och Nynäshamn samt stadsdelarna Rinkeby, Kista, Spånga och Tensta för tiden uppdra åt förvaltningen att genomföra förhandling och teckna avtal om förlängning av vårdavtal med WeMind AB/Psykiatrihälsan (org nr ) och Praktikertjänst AB/Psykhälsan (org nr ) om psykiatrisk vård för patienter med komplicerade depressions- och ångesttillstånd inom norra respektive södra länsdelen för tiden uppdra åt förvaltningen att genomföra förhandling och teckna avtal om förlängning av vårdavtal med PRIMA barn och vuxenpsykiatri AB (org nr ) för lokal barn och ungdomspsykiatrisk öppenvård i Haninge, Nynäshamn och Tyresö och en länsövergripande specialistmottagning för barn och ungdomar med tvångssyndrom för tiden Förvaltningens motivering till förslaget Förvaltningen har löpande följt upp verksamheterna. Uppföljningarna sker enligt de sex kvalitetsområden som landstinget beslutat att all uppföljning ska ske. Redovisning av uppföljningen innefattar resultat i patientenkäter och undersökning av telefontillgänglighet. Avtalen Carema AB och Praktikertjänst AB för vuxenpsykiatri Carema Hjärnhälsan AB och Praktikertjänst AB har en väl fungerande telefontillgänglighet. Enligt 2011 års mätning så besvaras cirka 95 procent av samtalen i rätt tid. Vårdgivarna har en hög andel patienter som fått minst ett läkarbesök de senaste 12 månaderna. Vårdgivarna har klarat målet för rapportering till det centrala väntetidsregistret för samtliga vårdenheter. Angående följsamhet till vårdgarantin och hur många som väntat 30 dagar eller mindre så har Carema AB klarat målet för tre av fem enheter. Nacka har dock ett något

14 3 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN bättre faktiskt vänteläge, men mottagningen har haft problem med inrapporteringen. Praktikertjänst AB har klarat följsamheten till vårdgarantin för samtliga vårdenheter. Vårdgivarna har inte klarat målet att ansluta mottagningarna till mina Vårdkontakter enligt de i avtalet reglerade tjänsterna. Detta har dock utgjort en ny del av uppföljning sen 2011 och det har varit viss kapacitetsbrist för anslutning. Under 2012 bedöms i princip samtliga kliniker/mottagningar vara anslutna. När det gäller mottagningar med uppdaterad information på vårdmarknad så har inte Carema AB uppdaterad information om väntetider för någon av sina mottagningar. Dessutom är det problem med att samtliga mottagningar inte finns på vårdguiden. Praktikertjänst AB har aktuell information om väntetider på vårdmarknad för samtliga vårdenheter. Till en början fanns kritik från sydost-kommunerna mot hur samverkan fungerade med Carema AB. Läget har avsevärt förbättrats och vid samrådsmöten mellan kommunerna och landstinget har den bilden stärkts. Hästskons mellanvårdsboende har startats som ett två-årigt projekt i samverkan mellan Tyresö kommun och Stockholms läns landsting genom Carema Hjärnhälsan. Målgruppen för boendet är yngre personer med komplexa vårdbehov. FOU Södertörn har fått i uppdrag att utvärdera projektet. Carema Hjärnhälsan AB har haft vissa problem med läkarkontinuiteten och läkartillgången. Det har framförallt berört mottagningarna i Tyresö och Nynäshamn. I nuläget har Carema Hjärnhälsan AB anställda läkare som anlitas som konsult från eget bolag, som kommer via ett hyrbolag eller är fast anställd. De åtgärder som vidtagits är framförallt en vidareutveckling av det lokala ledarskapet. Ledarskapet har t ex förändrats i Tyresö. Medicinska rådgivare har tillsatts på samtliga enheter för att säkerställa läkarkompetensen i ledningen av dagliga verksamheten. ST- läkare har anställts för att skapa en bra grund för rekrytering av framtida specialister. En FoUU- chef har tillsats, vilket förhoppningsvis ökar engagemanget i forskning och utveckling och därmed kan locka fler kompetenta läkare till verksamheten. De problem med läkarbemanning och kontinuitet som Carema Hjärnhälsan AB haft och har vid mottagningarna i Tyresö och Nynäshamn jobbas det kontinuerligt med för att åtgärda. Beställaren kommer följa utvecklingen

15 4 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN noggrant och en konkret åtgärdsplan för den kommande avtalsperioden kommer begäras in. I det kommande förlängningsavtalet kommer kraven på fasta läkare och läkarkontinuitet att tydliggöras. Carema Hjärnhälsan AB saknar specifika rutiner för unga vuxna och dessutom saknas särskild mottagningsverksamhet för målgruppen. Däremot har de en lägre tröskel för gruppen och de försöker erbjuda samma evidensbaserade vård och behandling till alla. Ingen patientgrupp behöver vänta mer än en månad på ett första besök och det är alltid ett läkarbesök. Avtalen för WeMind AB och Praktikertjänst AB/Psykiatrihälsan År 2011 har förvaltningen uppdragit åt BDO Consulting Group AB att genomföra en medicinsk revision där målet för revisionen var att fastställa huruvida gällande avtal och avtalsuppfyllelse är tillräcklig för förlängning av dessa avtal eller om en förnyad upphandling behövs. Revisorerna har studerat verksamhetsdokument, statistiska uppgifter och genomfört journalgranskning. Revisorernas iakttagelser bekräftar bland annat att aktuella riktlinjer och gällande vårdprogram följs, vårdgivaren rekryterar helt färdigutbildad personal som direkt kan möta patienter, tydliga rutiner hur nya patienter ska prioriteras finns, väntetiderna är korta och ligger inom ramen för vårdgarantin och att registreringsrutinerna åtlyds i hög grad. Resultatet av revisionen visar att gällande avtal och avtalsuppfyllelse är tillräckliga för förlängning av avtalen och att en förnyad upphandling inte behövs. Avtal med Prima AB barn- och ungdomspsykiatri och länsövergripande specialistmottagning (OCD- mottagning) Uppföljningen visar att mottagningarna har en väl fungerande telefontillgänglighet där 99 procent av samtalen har besvarats inom rätt tid. Båda mottagningarna uppfyller kravet i avtalet att minst 12 procent av samtliga registrerade besök ska vara ett läkarbesök. Mottagningarna uppfyller tillgänglighetsmålen för barn- och ungdomspsykiatri som regeringen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) kommit överens om. Målet var för 2011 att 90 procent av barnen ska få komma på ett första besök inom 30 dagar och att 80 procent ska få börja fördjupad barn- och ungdomspsykiatrisk utredning eller behandling inom

16 5 (5) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN dagar. För specialmottagningen gäller att samtliga patienter tas emot och får behandling inom 30 dagar. Mottagningen i Handen hade 2010 en lägre andel MVC-/BVCkonsultationer än genomsnittet av lokala mottagningar i länet och även en lägre andel småbarnspatienter. Under 2011 har mottagningen erbjudit fler konsultationstillfällen till BVC/MVC. Denna uppföljningsparameter är inte tillämplig för specialmottagningen. För 2010 saknas redovisning av andel diagnosregistrerade patienter, andel med individuell vårdplan samt andel som funktionsskattats före och efter behandling eftersom det inte varit möjligt att få ut dessa uppgifter ur journalsystemet. Däremot har arbetssättet för dessa uppföljningsparametrar redovisats. Till kommande uppföljningen räknar Prima AB med att ha en fungerande statistikmodul för att kunna rapportera uppgifterna. För specialmottagningen är det lättare att sammanställa data manuellt och de rapporterna visar att samtliga patienter har diagnosregistrerats, fått vårdplan samt funktionsskattats före och efter behandling. Den samlade bedömningen för samtliga avtal är att vårdgivarna utvecklat verksamheten utifrån löften i anbudet och i enlighet med avtal. Förslaget är därför att förlänga avtalen för ytterligare 2 år. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Olle Olofsson Avdelningschef

17 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Avdelningen för Närsjukvård Enheten för psykiatri Maria Andersson MINNESANTECKNINGAR DIALOG OM ALLMÄNPSYKIATRI 1 (5) Minnesanteckningar från dialog om upphandling av allmänpsykiatri för vuxna Datum och tid: 4 mars kl Plats: Konferensrum Ornö, pl 4, Sabbatsberg Närvarande Inledning Conny Gabrielsson hälsade alla välkomna till dagens möte som syftar till att ta tillvara brukar- och anhörigorganisationernas synpunkter och erfarenheter för att få ett bra underlag för upphandlingen som Hälso- och sjukvårdsnämnden ska ta beslut om den 22 maj och: Informerade om psykiatriöversynen som beslutats av Hälsooch sjukvårdsnämnden den 5 februari Psykiatriöversynen ger inriktningen på psykiatrin i framtiden Hela rapporten var utskickad tillsamman med inbjudan. visade strukturen på psykiatrin i framtiden Adress Telefon Telefax E-post Box 6909, Stockholm (växel) maria.andersson@sll.se Besöksadress (direkt) Kommunikation Hemsida Olivecronas väg 5, Sabbatsberg (mobil) T-Odenplan, Buss 4, 40, 47, 5

18 2 (5) informerade om upphandlingen och det förslag på upphandlingsobjekt som Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat om den 14 februari.(utskickat tillsamman med inbjudan). Det är endast öppenvården som ska upphandlas p g a privat aktör inte kan bedriva tvångsvård. De områden som berörs av upphandlingen är: Öppenvården i Nacka, Haninge, Värmdö, Tyresö och Nynäshamn Öppenvården för Kista, Rinkeby, Spånga och Tensta Två specialistmottagningar för vård för patienter med ångestsyndrom och depression. informerade om upphandlingsprocessen (Se bilaga) sammanfatta av det som sades tidigare vid de hearingar som genomfördes hösten Materialet var utskickat tillsammans med inbjudan Synpunkter Hur kan brukarorganisationerna delta i det praktiska arbetet med att ta fram kravspecifikationen? Anhörig- och närståendeperspektivet glöms ofta bort i privat verksamhet i uppföljningen? o Viktigt att det ta med specifika krav kring brukarinflytande upphandlingen. o Har Förvaltningen tankar om krav på brukarinflytande? o Det kan bli problem med brukarinflytande i vissa områden p g a få aktiva lokalföreningar. T. ex. i Spånga-Kista finns inte så många organisationer. Går det att göra upphandlingen så att det är säkert att två olika vårdgivare vinner d v s så att det inte bara blir en aktör utanför landstinget. Problem med kompetens i psykiatriska vården stor pensionsavgång vilket är ett problem. Hur ska mellanvårdsformer ersättas? Hur vidmakthålla kontinuitet mellan öppen och slutenvård?

19 3 (5) Viktigt att säkra överföring mellan akut och öppenvården samt när patienten skrivs ut från slutenvården och ska fortsätt sin vård i öppenvården. Många patienter faller mellan stolarna. Olika synsätt har präglat psykiatrin hur säkra att detta i upphandlingen kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Läkemedelsförskrivning är en viktig kvalitet i vården Behöver utveckla kompetens kring detta i vården. Lokaliseringen av slutenvården - Var kommer slutenvården att finnas i förhållande till öppenvården? Viktigt att det finns slutenvård nära för att klara samverkan och vårdplanering mellan kommunen och öppenvårdspsykiatrin. Önskemål är att det finns goda samband Lokaliseringen är en fråga om tillgänglighet. Underförsörjning av mellanvårdsformer. Det ska ligga i upphandlingen att föreslå hur detta ska tillfredsställas. o Sviktplatser krishanteringsplatser. Krishem och korttidsboende o Mellanvård i öppenvården öppna för mer kreativitet för vad man kan ge patienter i öppenvården. Det behövs fler alternativ till medicinering och högre kompetens bland behandlare. Idag präglas ofta psykiatrin av brist på kunskap, kompetens, tid och intresse. Ställ krav psykiatrin att de gör somatisk uppföljning av sjukdomstillståndet och medicinering. Idag är den somatiska vården för psykiskt sjuka eftersatt. Hur psykiatrin samverkar med primärvården bör vara ett utvärderingskriterium. Psykiatrin bör också kunna ta större ansvar för den somatiska vården, t.ex. bör de kunna ta blodprov på psykiatriska öppenvårdsmottagningen Åldersgränsen borde vara töjbar så att den kan anpassas till individens behov. Lokaliseringen av akutomhändertagande är en viktigt tillgänglighetsfråga. När det gäller neuropsykiatrisk utredningar och vård för vuxna saknas det vårdplanering och kompetens. Utredningskapaciteten motsvarar inte behovet och det saknas idag behandling för vuxna med neuropsykiatriska funktionshinder. Det är också viktigt att säkra kontinuitet mellan BUP och vuxenpsykiatrin för denna grupp. Äldres psykiatriska vårdbehov är eftersatt. Det har skett en stor ökning av självmord bland äldre.. Viktigt att uppmärksamma att

20 4 (5) t.e.x. vissa mediciner som ofta förskrivs till äldre har biverkningar i form av depressioner. Idag diskuteras satsningar vad gäller utåtagerande i förvirring som är besvärliga på äldreboende, men väldigt lite förs kring depressioner bland äldre Ställ krav på kompetens inom suicidprevention Ställ krav på geriatrisk kompetens Ställ krav på att arbeta med patientens nätverk inkl brukarföreningarna. DVS vilket stöd finns kring patienten. Ställ krav på lotsning och samverkan och utvärdera vad leverantören erbjuda tänker erbjuda när det gäller samverkan med kommunerna. Definiera mellanvård och beskriv gränserna mellan mellanvård och andra vårdformer. Sammanfattning sammanfattade synpunkterna i sju teman Åtta förslag: 1. Ställ krav på brukarinflytande i förfrågningsunderlaget. Krav bör ställas både på samverkansstruktur på kliniknivå och samt på bemötande och möjlighet för individer att utöva inflytande över sin behandling. 2. Kontinuitet 3. Stimulera till mellanvårdsformer. Definiera vad som menas med mellanvårdsformer 4. Beställ ett brett utbud av kompetens. Bl. a när det gäller neuropsykiatri och suicidprevention. 5. Tillgänglighet både vad gäller akut omhändertagande och geografiska lokalisering 6. Ställ krav på ansvar för att uppmärksamma och tillgodose behov av somatisk vård och tandvård som t.ex. är ett resultat av biverkningar av medicinering. 7. Uppmärksamma de äldres behov av psykiatrisk vård 8. Ställ krav på att vårdgivaren involverar patienternas personliga närverk i vård och behandling. Två varningar: 1. Det finns risk för att det sker en glidning mot att i större utsträckning ta emot lättare patienter för att på så sätt få fler besök. 2. Fokusera på uppföljning annars blir kraven bara tomma ord. Avslutning o Beslutas att en arbetsgrupp med representanter från brukar- och anhörigföreningarna skapas för att vidare bidra till arbetet med kravspecifikationen. Följande personer deltar i arbetsgruppen:

21 5 (5) Ytterliggare synpunkter inför upphandlingen kan också lämnas skriftligen till Maria Andersson senast den 4 april. Conny Gabrielsson tackade alla som deltagit i mötet.

22 Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Avdelningen för Närsjukvård Enheten för psykiatri Maria Andersson MINNESANTECKNINGAR ARBETSGRUPP UPPHANDLING ALLMÄNPSYKIATRI (6) Minnesanteckningar arbetsgrupp upphandling allmänpsykiatri Tid: Torsdagen den 3 april 2008, kl Plats: Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Sabbatsberg Närvarande: Syftet med mötet var att diskutera vilka krav som ska ställas i upphandlingsunderlaget. Mötet var en uppföljning och fördjupning av diskussionen vid mötet med brukar- och anhörigföreningarna den 4 mars. Utifrån det som diskuterades då har några specifika frågeställningar tagits fram kring vilka krav som bör ställas i upphandlingsunderlaget och hur uppföljning av kraven bör ske. Materialet utgör ett av underlagen för förvaltningens arbete med att utforma krav i förfrågningsunderlaget för upphandling av: - Öppenvården i Nacka, Haninge, Värmdö, Tyresö och Nynäshamn - Öppenvården för Kista, Rinkeby, Spånga och Tensta - Två specialistmottagningar för vård av patienter med ångestsyndrom och depressionssyndrom. Nedan redovisas diskussionen under respektive frågeställning. De olika områdena hänger dock ihop och synpunkterna återkommer eller redovisas i vissa fall under en annan rubrik. Adress Telefon Telefax E-post Box 6909, Stockholm (växel) maria.andersson@sll.se Besöksadress (direkt) Kommunikation Hemsida Olivecronas väg 5, Sabbatsberg (mobil) T-Odenplan, Buss 4, 40, 47, 5

23 (6) Patientens tillgänglighet till vård - Vad är viktigast för god tillgänglighet? - Hur kan vi följa upp? Det är viktigt med närståendes tillgänglighet till psykiatrin och att få information och svar på sina frågor. Tillgänglighet handlar om flera olika kontaktpunkter: Telefon - Det är viktigt att kunna komma i kontakt med vården om man söker för första gången. - Det är viktigt att kunna komma fram till sin kontakperson - Tillgänglighet handlar inte bara om att komma fram utan att komma i kontakt med en person som kan ge svar på de frågor man har. Direktkontakt planerat/oplanerat - Mottagningen måste ha beredskap att ta emot patienter som kommer oplanerat till mottagningen. Kontakt innebär att bli mottagen, få ett samtal, bli undersökt och få rådgivning. Återinläggning När man återinsjuknar söker man sig till samma mottagning som tidigare. Vårdgivaren ska ha beredskap att omhänderta patienter som kommer tillbaka om de återinsjuknar. Uppsökande/hembesök Kräv att vårdgivaren ska snabbt göra hembesök hos personer som inte anser sig behöva hjälp p g a bristande sjukdomsinsikt. Geografisk tillgänglighet Viktigt att det är relativt nära till mottagningen. Påverkar t.ex möjligheten till samverkan med vårdgrannar. Tydlig skyltning på mottagningen Det är viktigt att det är lätt att orientera sig på mottagningen. Tillgänglighet handlar om - Att komma till vården - Att får tillgång till den vård man behöver. Att bli tagen på allvar och att det finns ett brett utbud av olika behandlingar. - Problem idag att klinikerna ibland sorterar bort f.d. patienter som fortfarande upplever symptom med hänvisning till att de har restsymptom som det inte är klinikens sak att behandla Kräv att det anordnas informationsträffar för anhöriga

24 (6) Uppföljning Svårt att följa upp att ingen patient blir avvisad. Ett sätt kan vara att kräva strukturerad klagomålshantering. Detta bör kunna bidra till verksamhetsutveckling och beställarens uppföljning. Även brukar- och anhörigföreningar bör kunna lämna in klagomål. Patientens information - Vad är viktigast att få information om - Hur kan vi följa upp? Informera om medicineringen t.ex biverkningar Använd skriftliga kontrakt med patienten för att möjliggöra anhörigdelaktighet där sekretessen får brytas. Informera om rätten till personliga ombud Viktigt att personalen är medveten om att vissa patienter har svårt att ta till sig information. Viktigt att följa upp och kontrollera att informationen har nått fram. Använd olika kommunikationsformer både muntligt och skriftligt. Vårdgivarna behöver utveckla formerna för kommunikation. Pedagogik, empati, följ upp att informationen har gått fram. Information ska användas i behandlingen som ett verktyg för att ge hopp, öka patientens delaktigjet och skapa förutsättningar för empowerment. Kräv att alla patienter får 2 kontaktpersoner - i de fall den ena är sjuk eller ledig finns fortfarande kontinuitet för patienten. Brukar- och anhörigföreningarna ska vara involverade i fortbildning av personalen. Uppföljning Brukar- och anhörigföreningarna bör vara involverade i uppföljningen.

25 (6) Patientens inflytande över sin vård - Vad är viktigast för att patienten ska ha inflytande över sin vård? - Hur kan vi följa upp? Ställ krav på att verksamheten utvecklar ett professionellt bemötande: - En patientcentrerad kultur som genomsyras av respekt för patientens individualitet och förmågor - Syn på patienten oh att denna kan och bör vara delaktig i sin egen vård - Bemötande kompetens Använd patienter som konsulter/mentorer i vården. Se också diskussionen kring vårdplanering nedan när det gäller patientens inflytande. Det gäller bl.a. möjligheter att välja behandlingar och terapiformer och hur vårdplanering måste vara individuell, involvera patienten i sin egen vård, ta hänsyn till individuella behov och erfarenheter av sjukdomen samtidigt som vården skall vara kunskapsbaserad (regionala vårdprogram) Patientens vårdplanering - Vad är viktigast för bra vårdplanering? - Hur kan vi följa upp? Alla ska ha vårdplanering - Det ska finnas mål och delmål i vårdplanen - Vårdplanen ska följas upp regelbundet - Vårdplanen ska vara känd och förstås av patienten - Vårdplaneringen ska vara en helhetsplanering utifrån patientens perspektiv och inte bara innefatta läkarperspektiv kring medicinering mm - Vårdplanen ska vara skriftlig - Vårdplanen ska finnas hos patienten - Vårdplanen är ett levande dokument som ska uppdateras regelbundet Ställ krav på HUR vårdplaneringen görs - Vårdplanering ska göras i dialog som en gemensam angelägenhet mellan behandlare och patient. Så är inte alltid fallet idag. - Vårdplanering handlar om hur vården individanpassas mot bakgrund av diagnos och regionala vårdprogram.

26 (6) Definiera vårdplan och vilka delar den ska innehålla Tillvarata patientens kunskap i vårdplaneringen Inkludera ett somatiskt och tandvårdsperspektiv i vårdplanen. T.ex. följa up somatiska biverkningar av medicinering samt livsstilsrelaterad ohälsa. Ställ krav på att psykiatrin ansvarar för detta. Alla nyinsjuknade bör erbjudas somatisk kontroll. Somatisk hälsa bör sedan följas upp. För att säkra valfrihet bör kravspecifikation efterfråga specificering av: - vilka terapiformer som ska erbjudas - Vilka typer av växthjälp ska erbjudas - Vilka insatser och samarbetsformer med den somatiska vården och tandvården planeras för att följa upp biverkningar och medicinering, livsstilsrelaterad ohälsa samt erbjuda vård vid behov. Hur ska patienters valfrihet säkras i relation till de behandlingsformer som specificeras i regionala vårdprogram. Uppföljning Uppföljning kan ske mot en checklista för minimikrav utifrån ett patientperspektiv som tas fram av brukar- och anhörigföreningarna och beställaren tillsammans. Checklistan 1. en metod för att stärka individuella patienter och stärka patientperspektivet i verksamheten 2. ett verktyg för uppföljning En arbetsuppgift för ett brukarråd på beställarnivå!?! Brukar- och anhörigföreningarnas inflytande över verksamheten - Hur bör vårdgivarna samverka med föreningarna? - Hur kan vi följa upp? Ställ krav på brukarråd och/eller systematiskt arbetssätt för att säkra brukardelaktighet och inflytande - Definiera brukarråd Regelbundna möten, definierade former, fasta medlemmar som arvoderas - Specificera vilka områden som ska behandlas av brukarråden Ett problem är att olika verksamheter har olika möjligheter att skapa brukarråd. Det finns en risk att det blir för många olika brukarråd för föreningarna att delta vid.

27 (6) Det bör finnas brukarinflytandesamordnare (BISAM) på kliniken Det bör finnas patient- och anhörigombudsman på kliniken. Ställ krav på att verksamheten involverar brukar- och anhörigföreningar: - i fortbildningen av personalen - som coacher/mentorer i vården Skapa ett brukarråd på beställarnivå som har som uppgift att följa upp brukar- och anhörig delaktighet på verksamhetsnivå. Övrigt Hur försäkrar vi att vårdgivarna har rätt kompetens för att ge kunskapsbaserad vård. T.ex kompetens om neuropsykiatrisk vård. Specificera former för hur vårdplanering skall gå till- Bl.a. hur många personer som ska delta i mötet. (ofta deltar alltför många) Kräv flexibilitet vad gäller åldersgränser kring 18 årsåldern för att säkra att överföringen mellan BUP och vuxenpsykiatrin blir bra för patienten. Vid tangenterna Maria Andersson

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80