KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE (2) Styrelse/Nämnd: Barn- och utbildningsnämnden Dag, tid: , kl. 13:30 Plats: Sammanträdesrum Nämnden Övrigt: Ärenden: Dnr: Sida: Beslutsärenden 1 Val av justerare 2 Verksamhetsplan BUN Sammanfattande kvalitetsrapport 2016 BUN Motion - Bristyrkesutbildning för vuxna BUN Statsbidrag för yrkesvux BUN Revidering av GIS-Plan BUN Redovisning av delegationsbeslut 7 Redovisning av delegeringsbeslut 96 Beredningsärenden 8 Planering av förskoleutbyggnad Informationsärenden 9 Information från verksamhetschef förskola 10 Information från verksamhetschef grundskola 11 Information från verksamhetschef för de fria skolformerna 12 Information från förvaltningen 13 Information Skolportalen 14 Meddelanden 97 1

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE (2) Glenn Lund Ordförande Lena Karlsson Sekreterare 2

3 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Nämndsordförande: Glenn Lund (M) Förvaltningschef: Elisabet Nord Innehållsförteckning Sidnr Nämndens uppdrag enligt reglemente 1 Organisationsbeskrivning 2 Uppdragets omfattning 2 Förändringar, utveckling och trender 3 Nämndsmål Kvalitet 8 Delaktighet 10 Kompetensförsörjning 11 Klimat 12 Ekonomi Driftbudget 2018, -plan Investeringsbudget 2018, -plan Övriga nyckeltal 14 Personal 14 Omsättningstal 14 Nämndens uppdrag enligt reglemente (Ingressen från nämndens reglemente) Nämnden svarar för kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn, ungdom och det offentliga skolväsendet för vuxna samt för uppgifter inom förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Nämndens uppgifter omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, samt i tillämpliga delar i kommunen verksamma enskilda förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och annan pedagogisk verksamhet. Nämnden svarar vidare för den kommunala kulturskolan och uppdragsutbildning inom vuxenutbildningen. 3 1

4 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Organisationsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden Barn och utbildningschef Verksamhetschef förskola Verksamhetschef grundskola Verksamhetschef Frivilliga skolformerna Elevhälsochef Kulturskolechef Intraprenader Kvalitetschef/Bitr BoU Kansli Uppdragets omfattning (Beskrivning per verksamhetsområde, ex. per avdelning/sektion) Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde sträcker sig från förskola till vuxenutbildning samt kulturskola. Förskola, förskoleklass och grundskola och grundsärskola är kommunen skyldig att erbjuda i egen regi, medan de frivilliga skolformerna och kulturskolan inte är tvingande verksamheter. Alla verksamheter utom Kulturskolan regleras av Skollagen, läroplaner och Skolförordningen. Skolverket är den stödjande myndigheten och Skolinspektionen den granskande. De olika verksamhetsformerna är: Verksamhet Antal enheter Förskola 38 (varav 2 intraprenader) Pedagogisk omsorg, barn 1-5 år 2 Fritidshem 22 Förskoleklass 14 Grundskola 19 Grundsärskola 1 Gymnasieskola 1 Gymnasiesärskola 1 Kommunal vuxenutbildning 1 Utbildning i svenska för invandrare 1 Kulturskola 1 Övriga stödfunktioner: Elevhälsa ~ 2 ~ 4

5 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Enheten för flerspråkighet Administration Förändringar, utveckling och trender (Beskriv kända förändringar, interna och externa, som kan påverka verksamheten och genomförandet) En skola i vår tid För att Värnamo kommuns skolor ska klara utmaningarna att förbereda våra elever för framtidens samhälle behöver vi en skola i vår tid. Den digitala kompetensen är idag en demokratifråga och har blivit en klassfråga. Skolan har som uppdrag att utjämna skillnaderna som uppstår för barn på grund av deras bakgrund och förutsättningar. Därför är det avgörande för elevernas lärande att skolan tillhandahåller moderna verktyg och arbetssätt som rustar dem för framtiden på ett likvärdigt sätt. Ökat digitalt samhälle I Värnamo kommun råder i dagsläget ingen likvärdighet mellan enheterna avseende tillgång på digitala verktyg. Förskolechefer och rektorer har varit relativt fria att bestämma över sina enheters digitala utveckling. Tanken med det var att man skulle äga sin egen utveckling ute i verksamheten, men resultatet är att vissa skolor halkat efter i utvecklingen och eleverna i kommunen har därför olika förutsättningar beroende på vilken skola de går på. Detta håller på att förändras och en likvärdighet skapas. Dels kommer tillgången på digitala verktyg att styras centralt och dels ska all personal kompetensutvecklas så att den pedagogiska användningen av verktygen säkerställs. Detta innebär bland annat att vi behöver satsa på nedanstående punkter. IT-satsning en-till-en Eleverna i Värnamo kommun ska få tillgång till digitala verktyg på ett likvärdigt sätt. Barn- och utbildningsförvaltningen har gjort en plan som innebär följande utrustningsnivå: * Förskolan: en enhet på fyra barn * Grundskolans F-3: en enhet på fyra elever * Grundskolans åk 4-9: en enhet per elev * Gymnasiet: en enhet per elev Utbyggnaden påbörjas redan 2016 och kommer att rulla med utbyggnad och utbyte från 2017 och framåt. Den investeringsbudget som finns för IT räcker för de antal elever som finns i verksamheten idag, men med ökade barn- och elevgrupper behöver denna budget ökas för att räcka till. IKT-utbildning för ledare och pedagoger Digitala verktyg behövs i förskola och skola, men för att de ska göra någon nytta i verksamheten behövs kompetensen hos ledare och pedagoger utvecklas. Skolverket kommer med kompetensutvecklingssatsningar som Värnamo ska delta i, kompletterat med egna kompetensutvecklingssatsningar kring våra specifika system och möjligheter. Skolverkets utbildningar kommer att ökas på efterhand och startar hösten En kompetensutvecklingsplan ska tas fram för IKT-området. Fortsatt Implementering och fortbildning av Skolportalen Under 2016 påbörjades ett arbete med att införa Skolportalen i barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Skolportalen bygger på Microsoft Office365 med Sharepoint. All personal har fått en första utbildningsinsats och fortsatt implementering för att gå över till en digital pedagogik kommer att vara prioriterat de närmaste åren. Varje enhet har en eller flera lärspridare bland personalen, som ska vara skolledarnas draghjälp i arbetet ~ 3 ~ 5

6 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan med digitalisering. Detta arbete kräver en utökning av resurs båda centralt och lokalt för att utvecklingen ska föras framåt i den takt som det moderna samhället kräver. Ökat antal barn med särskilda behov Barn/elever ska ges likvärdiga förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. Som vi nämner ovan är skolans uppdrag att ge alla barn och elever likvärdiga möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Ska Värnamo kommun bli en av Sveriges bästa skolkommuner måste skillnaderna mellan och inom skolenheter jämnas ut. Kunskapsresultatet varierar mycket mellan våra enheter och det systematiska kvalitetsarbetet gör detta tydligt i uppföljningen. Vi behöver nu vässa vårt arbete ytterligare genom några specifika satsningar förutom det som nämnts ovan: Elevhälsa I takt med en ökad psykisk ohälsa bland våra elever blir elevhälsans arbete avgörande. Skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och specialpedagoger är viktiga personer i ett arbete för att skapa stöd kring elever som inte mår bra. För att prestera bra kunskapsresultat så måste välbefinnandet finnas där. Kompetensförsörjningen på dessa tjänster är svår. Dels är det svårt att rekrytera, dels är omsättningen på personalen relativt stor och dessutom är arbetsbelastningen hög med många elever per tjänst. Denna organisation skulle behöva utökas för att närma oss de rekommenderade antalet elever per tjänst. Det skulle öka möjligheterna att arbeta främjande och förebyggande, vilket är uppdraget enligt styrdokumenten. Idag hinner man endast med det åtgärdande arbetet. Integration Ett viktigt arbete för alla barn- och utbildningsnämndens verksamheter är integration av våra nyanlända barn och elever. Enheten för flerspråkighet har nu varit igång i tre år och en utvärdering ska göras. I och med den stora tillströmningen av nyanlända grundskole- och gymnasieelever under har enheten inte hunnit arbeta så mycket med fortbildning och stöd till skolorna, utan har fått koncentrera sig på att organisera kartläggning, placering, studiestöd och modersmålsundervisning. Under våren 2017 ska verksamheten utvärderas och tanken är sedan att kunna få igång det förebyggande arbetet i högre grad där enheten ska fungera som ett stöd till skolorna vad gäller kompetens kring flerspråkighet. Särskolan Inom särskolan är prognosen ett ökat antal elever. Ökningen finns framför allt inom träningsskolan, som är personalintensivt och även kräver investeringar i hjälpmedel som är kostnadskrävande. Utvecklande lärmiljöer Lärmiljön för elevernas utbildning är viktig att utveckla. Med lärmiljö menar vi både psykisk och fysisk miljö. Barn och elever ska vara trygga och ha studiero. De ska erbjudas kreativa miljöer som stimulerar till utveckling. Värnamos förskolor och skolor behöver se över sina lärmiljöer och framför allt vid om- eller nybyggnation är det viktigt att ha med den aspekten så att vi öppnar upp för pedagogik som stödjer en skola i vår tid. Skolkulturer Den kommunala skolan är en fantastisk mötesplats för barn och elever från alla socioekonomiska bakgrunder, från världens alla hörn och med alla varianter av behov, önskemål och drömmar. Personalen ska möta alla och ge dem möjligheter att utvecklas. Detta är ett komplext uppdrag som är reglerat i lagar och förordningar, men som också ställer krav på personalens grundsyn vad gäller barn/elever, kunskap och sitt uppdrag. Skolor har ofta olika kulturer som sitter i väggarna, som är en spegling av personalens grundsyn. Detta behöver vi arbeta med på olika sätt och de verktyg vi ser som viktigast framöver är att ge personalen fortbildning inom språkutvecklande och inkluderande arbetssätt. Mål och visionsarbete är viktigt för att förändra kulturer och det börjar hos ledningen. Ett samarbete med Specialpedagogiska myndigheten (SPSM) har påbörjats för att få in en ~ 4 ~ 6

7 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan god kompetens i arbetet. I en redan ansträngd kompetensutvecklingsbudget behöver vi prioritera detta under Små enheter i grundskolan I kommunen finn det 7 skolor som kan betecknas som små grundskolor med tillhörande fritidshem, med mellan 15 och 67 elever. Dessa enheter är komplicerade att driva utifrån flera aspekter. Det är svårt att rekrytera fullt behöriga lärare när det är så få i personalgruppen, nämnden måste säkerställa att eleverna får sin undervisning av behörig lärare så att de får de kunskaper som styrdokumenten föreskriver. Förutom kunskapsuppdraget har skolan också ett uppdrag att ge eleverna förutsättningar att utvecklas till demokratiska medborgare. Eleverna ska ges möjlighet att samarbeta med olika kamrater och utveckla en förståelse för vårt mångfacetterade samhälle. Detta blir svårt när urvalet kamrater blir mycket litet. En likvärdig utbildning ställer alltså stora krav på verksamheten vid de små enheterna. Kostnadsmässigt har enheterna en högre kostnad per elev, resurserna är svårare att använda effektivt. Skolskjutskostnader förekommer ofta då eleverna behöver köras till närliggande skolor för att t.ex. ha idrott, slöjd och andra ämnen som kräver specialsalar. Söktryck till yrkesförberedande program på gymnasiet Sedan införandet av den nya gymnasieskolan har eleverna i allt högre grad valt studieförberedande program på gymnasiet, inte bara i Värnamo utan nationellt. Vissa yrkesförberedande program har fortsatt bra söktryck på Finnvedens gymnasium, Byggprogrammet framför allt, men också Elprogrammet. De program som tappar är Handelsprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Fordonsprogrammet. De två senare programmen har branschorganisationer som trycker på med stort rekryteringsbehov, men eleverna väljer inte dessa program. Ett ökat samarbete med vuxenutbildningen ses som en framkomlig väg i detta arbete för att kunna motsvara branschernas kompetensbehov. Internationalisering En viktig del i en skola i vår tid är att blicka utanför Värnamos och Sveriges gränser. Med en utbyggd IT-täthet är världen bara en knapptryckning bort och världen kan tyckas minska i takt med tillgängligheten av information. För att ge internationaliseringen ett avtryck i elevernas skolgång behövs även internationella utbyten av olika slag. Flera av våra högstadieskolor och gymnasiet har uppbyggda utbyten, vissa i projektform och andra som blivit en del av verksamheten. Några skolor har varit duktiga på att söka externa medel för denna verksamhet och andra behöver utveckla det. Även om vi får extern finansiering så krävs också en egenfinansiering. För att öka andelen elever och personal som får ta del av internationella utbyten skulle vi behöva öka både ansökningarna av extern finansiering men också den egna insatsen som vi kan sätta i dessa projekt för att de ska gå att genomföra. Kompetensförsörjning/rekrytering En avgörande faktor för verksamheten är kompetensförsörjning. Svårigheten att rekrytera kompetent/behörig personal blir särskilt påtaglig när det gäller nedanstående grupper. Skolledare Arbetet som skolledare är utmanande och krävande. De senaste åren har vi haft en del pensionsavgångar och har även utökat med fler skolledare. Det är få som söker dessa tjänster och vid flera tillfällen har vi fått annonsera tjänster mer än en gång innan de har kunnat tillsättas. Omsättningen på skolledare är dock inte så stor i Värnamo som nationellt. Vi satsar på handledning, utbildning och stöd till skolledarna för att skapa hållbara förutsättningar för skolledarna anordnades en rekryteringsutbildning för pedagoger som var intresserade av att bli skolledare, av de 12 som gick utbildningen har de flesta idag ledarfunktioner i kommunen. En ny satsning av liknande slag kan bli aktuell, för att säkra tillgången på sikt. ~ 5 ~ 7

8 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Förskollärare Sedan den nya skollagen kom 2011 måste en förskola ha minst en behörig förskollärare för att vara en förskola, saknas behörig förskollärare kallas det pedagogisk omsorg istället för förskola. Värnamo kommun har länge haft som mål att uppnå 66% förskollärare av förskolans personal, men vi ligger på runt 50%. Värnamo tätort har något lättare att rekrytera behöriga förskollärare medan ytterområdena har mycket få om några behöriga sökanden när man annonserar efter förskollärare. En satsning görs på att utbilda barnskötare till förskollärare på Campus Värnamo, i samarbete med Högskolan i Borås. 8 barnskötare har påbörjat utbildningarna vid två tillfällen (2013, 2015 och 2016). De pengar som KS beviljade till utbildningen byggde på att intagen skulle vara 2013, 2014 och 2015 och beskedet har hittills varit att vi inte kan skjuta fram pengarna till intag 2016, men diskussioner har visat att det kan finnas en öppning för att flytta fram de avsatts pengarna och då försöker vi att köra satsningen vidare med intag Dock börjar det även bli brist på barnskötare och många av dem är över 55 år och inte så motiverade att läsa vidare. De som togs in 2013 blir färdiga Med intaget 2016 är satsningen klar Specialpedagoger En yrkesgrupp som också är mycket svårrekryterad är specialpedagoger. En specialpedagog är förskollärare eller lärare med minst 3 års erfarenhet och sedan ytterligare 90hp utbildning. Specialpedagogens roll är delat på tre delar, att undervisa elever, att utreda elevers pedagogiska behov när stödinsatser behöver göras och att handleda lärare. För att kunna tillsätta specialpedagoger har 5 pedagoger fått möjlighet att läsa till specialpedagog med förmånliga villkor, liknande dem som gäller för förskollärarutbildningen för barnskötare. Det gäller även speciallärare inom särskolan där det är ett behörighetskrav som börjar gälla Ett statsbidrag har lanserats från och med 2017 från Skolverkets sida som gör det möjligt att få en delfinansiering av lönekostnader under utbildningen. Barn- och utbildningsförvaltningen har som mål att kunna få med 6 pedagoger per år i denna satsning. Lärare i svenska som andraspråk I och med den utveckling som varit under de två senaste åren är lärare i svenska som andraspråk hett eftertraktade. Det är svårt att rekrytera lärare som har denna behörighet och vi kommer att behöva utbilda redan anställd personal inom ämnet. Ett samarbete kring detta i GGVV-regionen planeras. Lärare i bild, musik och slöjd Lärare i praktisk-estetiska ämnen är också en bristvara. Idrottslärare finns det gott om, men bild, musik och slöjd är väldigt svårrekryterade ämnen. I musik finns ett samarbete med Kulturskolan som många gånger räddar skolorna, men de andra ämnena har en åldrande lärarkår och ett stort behov. Stimulansmedel att läsa vidare för de lärare som inte har behörighet men intresset och viljan att läsa till dessa ämnen behövs. Lokaler och ökat antal elever Under har barn och elevantal ökat kraftigt i våra verksamheter. Delvis beror det på en ökad invandring men det är också många familjer som flyttar in till Värnamo kommun från andra kommuner i Sverige. Störst ökning har vi i grundskola och fritidshem. Budgetramen bygger på föregående års elevantal och den kompensation som barn- och utbildningsnämnden erhåller från Kommunstyrelsen räcker inte för att bibehålla budgeten per barn/elev. Detta innebär att budgeten ska fördelas på fler barn och elever än tidigare och många av våra verksamheter upplever att organisationen blivit allt tajtare. Detta visar sig också i sjukfrånvaron som ökat (se personalnyckeltalen på sid 15). Budgeten per barn/elev ska räcka till personalökningar, men också till lokalökningar. De tillfälliga lokaler som måste sättas in belastar nämndens driftsbudget eftersom hyreskompensationen inte gäller för tillfälliga lokaler, detta urvattnar barn- och elevpengen ytterligare. Lokaler ~ 6 ~ 8

9 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Nybyggnation och planering inför framtiden i samarbete med Tekniska utskottet och Samhällsbyggnadsnämnden är avgörande för barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Elevökningen var extra stor och har gjort att redan trångbodda skolor fått lita ytterligare till tillfälliga lokaler, så som paviljonger och hyrda lokaler från privata aktörer. Ett problem för nämndens ekonomi är att dessa hyror inte kompenseras i budget, utan tas från driften. En plan för utbyggnad av förskolor finns, där en ny förskola ska byggas varje år. På grundskolesidan ökas skolbeståendet när Östboskolan står klar Trälleborgsskolans ombyggnad (som inte finns tidplan på ännu) innebär en utökning av lokaler, men ytterligare grundskola behövs i centralorten. Översyn av skolorganisation år när den nya läroplanen för grundskolan kom tog barn- och utbildningsnämnden beslut om att byta från ett system med årskurs F-5 respektive 6-9 till F-6 respektive 7-9. I ytterområdena genomfördes detta utan problem, men i centralorten har beslutet inte kunnat genomföras på grund av lokalbrist kommer Östboskolan vara klar för att flytta in årskurs 4-6 från Rörstorps och delar av Enehagens upptagningsområden. Detta gör att en översyn av hela centralortens upptagningsområden måste göras för att planera för genomförandet av F-6/7-9 i hela Värnamo tätort. Vuxenutbildningens framtida lokaler Hösten 2015 flyttade vuxenutbildningen från Östboskolan eftersom den ska renoveras och göras om till grundskola. Vuxenutbildningens verksamhet är nu förlagd på Västra skolan. Inom planperioden måste en långsiktig lösning hittas. Det finns inte upptaget i investeringsbudgeten i dagsläget. Arbetsmiljö Medarbetarenkäten visar att det finns en ökande arbetsrelaterad ohälsa bland personalen. BUF har ökat från 24% (2013) till 28% (2015) som anger att de har hälsoproblem som de tror huvudsakligen beror på sitt arbete. Detta behöver arbetas med på enhetsnivå i dialog mellan ledning och personal. Centralt kommer vi att samla ihop de aktiviteter som enheterna kommer fram till för att se om det finns mönster och möjliga gemensamma satsningar. Utifrån den kritik som arbetsmiljöverket riktade mot barn- och utbildningsförvaltningen kommer både ledare, skyddsombud och elevskyddsombud utbildas vid varje läsårsstart. Det blir en gemensam utbildning som kommer att belasta kompetensutvecklingsbudgeten. Skolinspektion Under våren 2017 kommer Värnamo kommun som huvudman att granskas av Skolinspektionen. Det är en del av Skolinspektionens återkommande granskningar som sker ungefär vart tredje år. Förra gången de var i Värnamo granskades alla enheter, men numera väljs ett antal enheter utifrån en enkät som görs bland elever, föräldrar och personal samt skolans resultat. Våren 2017 kommer följande enheter att granskas: Finnvedens gymnasium, Enehagens skola, Gröndalsskolan, Kärda skola, Rydaholms skola, Hånger skola samt grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Besluten på enhetsnivå kommer löpande efter granskningen och huvudmannens hela beslut kommer förmodligen att vara klart efter sommaren Slutsats För att uppfylla kommunens vision och nämndens mål krävs budgetförstärkningar inom ovanstående områden. ~ 7 ~ 9

10 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Nämndmål KVALITET grunduppdrag av god kvalitet för den vi är till för Det visar verksamhetens nytta för medborgaren. Vi får ett underlag för verksamhetsutveckling, att vi följer och säkrar verksamhetens kvalitet. Det ger goda underlag till ledning och nämnd för beslut om resurser och insatser. Kvalitetsmål formuleras utifrån respektive nämnds/bolags grunduppdrag i förhållande till medborgarna. Nämndernas och bolagens kvalitetsmål, för sitt grunduppdrag, ska visa god måluppfyllelse inom ekonomiskt given budgetram. Nämndmål: Värnamo kommun ska vara bland de 20 bästa skolkommunerna i Sverige 2017 och bland de tre bästa 2020 För att nå målet behöver kunskapsnivån höjas, det görs - genom god kvalitet i hela utbildningskedjan, från förskola till vuxenutbildning - genom systematiskt kvalitetsarbete Nuläge: Målnivåer: Indikatorer SKL Öppna jämförelser - Grundskola Nämndmål: Barn/elever ska ges likvärdiga förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga För att nå målet behöver verksamheten utveckla - Kollegialt lärande mellan medarbetare - Språkutvecklande och inkluderande arbetssätt - Hållbart pedagogiskt ledarskap - Kompensatoriskt uppdrag - IKT-användning - Utvecklande lärmiljöer Nuläge: Målnivåer: Indikatorer Barn- och Elevenkäter * öka Kunskapsresultat * öka Föräldraenkäter * öka Medarbetarundersökning, kvalitetsområde Kompetens och utveckling 4,0 (index 0-5) 4,2 Medarbetarundersökning HME (Hållbart Medarbetarengagemang) Styrning 79 (index 0-100) 82 ~ 8 ~ 10

11 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Medarbetarundersökning HME (Hållbart Medarbetarengagemang) Ledarskap 73 (index 0-100) 76 *Indikatorerna Barn- och elevenkäter, Kunskapsresultat och Föräldraenkäter innehåller flera olika delar, som inte får plats i detta dokument, målet är att öka måluppfyllelsen inom alla dessa områden. Nämndmål: Utveckla verksamheten genom samverkan För att nå målet behöver verksamheten utveckla - Övergångar mellan årskurser och stadier - Digital dokumentation och kommunikation med och för barn/elever och deras vårdnadshavare Nuläge: Målnivåer: Indikatorer Uppföljning av personalens användande av digital plattform Uppföljning av vårdnadshavares användande av digital plattform Under införande Ej infört ~ 9 ~ 11

12 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan DELAKTIGHET - medborgare och medarbetare är delaktiga i kommunens utveckling Vi vill kommunicera och ge återkoppling avseende mål, resultat och kvalitet. Vi vill att medborgare och medarbetare ska ha möjlighet att påverka kommunens utveckling. Externt mål: Värnamo kommun kommunicerar och för dialog om mål och resultat med sina medborgare. - Medborgare får svar på sina frågor - Medborgarna har möjlighet att påverka kommunens utvecklingsarbete Internt mål: Verksamhetsuppföljning av mål, resultat, kvalitet, personal och ekonomi rapporteras sammanhållet. - Medarbetarna är insatta i målen för sin arbetsplats och Värnamo kommuns målstyrning - Medarbetarna är delaktiga i arbetet Nämndmål: Både medarbetare, barn och elever ska känna att de kan påverka sin egen utveckling Genom inflytande över sin situation tar individen ansvar för både sin egen och verksamhetens utveckling. Nuläge: Målnivåer: Indikatorer: Elevenkäter * öka Forum för samråd på alla enheter 75% 100% KKiK mått 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? KKiK mått 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Medarbetarundersökning, kvalitetsområde Mål och uppföljning Medarbetarundersökning HME (Hållbart Medarbetarengagemang) Styrning Kolla 2016 Kolla ,0 (index 0-5) 79 (index 0-100) Medarbetarundersökning, kvalitetsområde Arbetsplatsträffar 3,4 (index 0-5) *Indikatorerna Barn- och elevenkäter, Kunskapsresultat och Föräldraenkäter innehåller flera olika delar, som inte får plats i detta dokument, målet är att öka måluppfyllelsen inom alla dessa områden 4,2 82 3,6 ~ 10 ~ 12

13 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan KOMPETENSFÖRSÖRJNING arbetsgivare kan anställa de medarbetare de behöver Genom samverkan kan Värnamo kommun och andra arbetsgivare rekrytera och behålla medarbetare. Medarbetare, vars erfarenheter och kompetens tas till vara och utvecklas, trivs och stannar. Externt: Värnamo kommun samverkar aktivt med externa aktörer för att främja och underlätta rekrytering för alla arbetsgivare i kommunen. Människors erfarenheter och kompetens tas tillvara. Internt: Som en attraktiv arbetsgivare utvecklar och behåller vi våra medarbetare. Värnamo kommun upplevs som en attraktiv arbetsplats. Nämndsmål: Vara en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare För att nå målet behöver verksamheten - medarbetare med rätt kompetens - medarbetare som är motiverade för sitt arbete - ett hållbart pedagogiskt ledarskap Nuläge: Målnivåer: Indikatorer Andel behöriga pedagoger (Rikssnitt) Lärartäthet Fsk barn per personal Grsk, Gy elever per lärare (Rikssnitt) Medarbetarundersökning: Hållbart medarbetarengagemang HME, Ledarskap 2015 Fsk 46% (49%) Grsk 91% (87%) Gy 83% (79%) 2015 Fsk 4,4 (5,3) Fritids 17,4 (22,5) F-9 12,0 (12,2) Gy 11,65 (10,5) 73 (Index 0-100) 80 Medarbetarundersökning: Hållbart medarbetarengagemang HME, Motivation Medarbetarundersökning: den enskilda frågan Vad tror du, har du bytt arbetsgivare om ett år? Svarsalternativ -5 till +5 där -5 är lika med absolut inte och +5 ja, absolut (2013 = 74) 78 (Index 0-100) 70 (index 0-100) ~ 11 ~ 13

14 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan KLIMAT klimatsmarta val underlättas Klimatet är vår viktigaste framtidsfråga, där allas insats behövs och är viktig. Vi ska skapa goda förutsättningar att göra val som minskar vår klimatpåverkan. Externt: Kommunens medborgare, företag, föreningar och besökare har stora möjligheter att leva och bedriva verksamhet klimatsmart. Internt: Värnamo kommun minskar sin klimatpåverkan inom områdena resande och energianvändning. Nämndsmål: Skolor arbetar aktivt med hållbar utveckling Med hållbar utveckling menas en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov. - Ekologisk - Ekonomisk - Social (Bruntlandkommissionen 1987) Nuläge: Målnivåer: Indikatorer Antal enheter med Skolverkets utmärkelse Hållbar skola 2 4 Planer mot kränkande behandling på alla enheter 100% 100% Ekonomi Driftbudget 2018 samt plan DRIFTVERKSAMHET Bokslut Bokslut Budget Prel Prel Prel 2017 Budget Budget Budget Nettobelopp i tkr utan decimal Kf Barn- och utbildningsnämnd Gemensamt barn- och utbildningsförvaltning Förskola Grundskola inkl. förskoleklass och fritidshem Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Kulturskola NETTOKOSTNAD ~ 12 ~ 14

15 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Investeringsbudget 2018 samt plan (vid många projekt, gruppera upp projekten till grupper i nedanstående tabell) Projektnamn/Projektgruppering Budget Plan Plan Plan Plan Projektblad Belopp i tkr utan decimal nr Inventarier Förvaltningsövergripande BUN Arbetsmiljöåtgärder BUN Lastbil Figy Fordonsprogrammet BUN Grundskola/Förskola inventarier BUN Grundskola/Förskola IT BUN 005a Gymnasiet elevdatorer BUN 005b IT satsning elevdatorer BUN 005c d Inventarier, Gymnasiet + Komvux BUN Kulturskolan, inventarier BUN Inventarier förskola, ny- och ombyggnation Inventarier grundskola, ny- och ombyggnation BUN , 017, , BUN 010, , 019, 022, 025, Inventarier gymnasieskola, ombyggnation BUN 016, 018, SUMMA INVESTERINGAR ~ 13 ~ 15

16 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Övriga nyckeltal Personal (Underlag erhålls från personalavdelningen) Nyckeltal Förändring % Antal årsarbetare (per ) (tillsvidareanställda) ,7% Sjukfrånvaro i % (helår) 4,58 5,05 +0,47 procentenheter Medelsysselsättningsgrad i % (per , tillsvidareanställda) Personalomsättning i % (helår, tillsvidareanställda) 95,3 95,3 +0 procentenheter 6,6 7,6 +1,0 procentenheter Pensionsavgångar Prognos 2017 Prognos 2018 Prognos 2019 Prognos 2020 Antal De nyckeltal vi får från personalavdelningen gäller bara tillsvidareanställd personal. I barn- och utbildningsförvaltningen finns många visstidsanställda, dels på grund av att vi enligt skollagen inte kan anställa obehöriga lärare tillsvidare och dels att resurstjänster oftast är tillfälliga behov som också blir visstidsanställda. Alla tjänster ligger inom budgetramen, men syns alltså inte i siffrorna ovan. Nedan finns en tabell där alla årsarbetare ingår Samtliga årsarbetare Tidsbegränsade Omsättningstal och nyckeltal (Används för att ytterligare beskriva verksamhetens omfattning, frivillig att använda) De offentliga siffrorna för 2016 har inte publicerats ännu och eftersom det är viktigt att det blir samma siffror internt som externt väljer vi att endast ta med siffror som vi rapporterat in till scb för års siffror är de officiella publicerade siffrorna från 15 oktober När siffrorna publiceras med 2016 uppdateras verksamhetsplanen med dessa och 2018 års siffror finns inte med på grund av att den budgettilldelning barn- och utbildningsnämnden får från Kommunfullmäktige inte är specificerad på verksamhet. Det beräknade antalet elever i budgetramen är en klumpsumma för alla verksamheter förutom fritidshem. Fritidshemsbarnen räknas endast i förskoleklassen och grundskolan, eftersom dessa elever är inskrivna i två verksamheter skola/fritidshem. Utvecklingsavdelningen har fått i uppdrag att arbeta med befolkningsutveckling för hela kommunen. De fick statistiken från Scb den 8 mars och har inte hunnit bearbeta siffrorna. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan kommer att kompletteras med denna information när vi fått den. ~ 14 ~ 16

17 Barn- och utbildningsnämndens Verksamhetsplan Antal barn i förskolan (totalt 15/10) (prognos VP17) Antal barn per personal i förskolan (rikssnitt) Kostnad per barn i förskolan i kommunal regi (rikssnitt) Antal barn i barnomsorg på obekväm arbetstid SCB (1482) 4,4 (5,2) ( ) SCB Antal barn i pedagogisk omsorg Antal barn i fritidshem (prognos VP16) Antal barn per personal i fritidshem (rikssnitt) Kostnad per barn i fritidshem i kommunal regi (rikssnitt) 1469 (1411) 17,4 (21,9) (35 300) 1628 Antal barn i förskoleklass 295* 420 Antal elever per lärare i förskoleklass (rikssnitt) Kostnad per elev i förskoleklass (rikssnitt) Antal elever i grundskolan (prognos VP16) Antal elever per lärare i grundskolan (rikssnitt) Kostnad per elev i grundskolan (rikssnitt) 12,8* (16,4) * (53 000) 3533 (3467) 12,0 (12,1) (98 400) Antal elever i grundsärskolan 30 Antal elever i gymnasieskolan (prognos VP16) Antal elever per lärare i gymnasieskolan (rikssnitt) Kostnad per elev i gymnasieskolan, folkbokförda i Vmo (rikssnitt) 1090 (1142) 11,5 (11,4) ( ) Antal elever i gymnasiesärskolan 12 Antal elever kommunal vuxenutb. (ej distanselever) Kostnad per heltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning (rikssnitt) (58 300) Antal elever i svenska för invandrare 372 Kostnad per heltidsstuderande i svenska för invandrare (rikssnitt) (37 500) 18, Antal inskrivna elever i Kulturskolan Antal årsarbetare i Kulturskolan 16 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Källa: Skolverkets kommunblad 2015, egna inrapporterade siffror till scb 2016 *Ett inrapporteringsfel i förskoleklassen 2015 har gett felaktiga siffror på både förskoleklass och fritidshem. Plan 2020 ~ 15 ~ 17

18 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Verksamhetsplan Ärendebeskrivning Verksamhetsplan beskriver utvecklingen av barnoch utbildningsnämndens verksamheter utifrån ett utvecklingsperspektiv och ett budgetperspektiv. Nämndens mål för mandatperioden finns också med i planen. Verksamhetsplan upprättas varje år och är underlag för kommunfullmäktiges beslut om budget. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta Att godkänna förvaltningens förslag till verksamhetsplan för år Elisabet Nord Barn- och utbildningschef Helena Svensson Kvalitetschef 1 (1) 18

19 Kvalitetsrapport 2016 SAMMANFATTANDE KVALITETSRAPPORT FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS I VÄRNAMO VERKSAMHETER Helena Svensson VÄRNAMO KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 19

20 Innehållsförteckning 1. Inledning Utgångspunkt Utvärdering Bakgrundsfakta Sammanfattning Avstämningsperiod Förskola/Skola och hem Samverkan och övergång mellan skolformer Skola och omvärld/samhällsliv Avstämningsperiod Normer och värden Barns/elevers inflytande och ansvar...23 Övriga verksamheter Avstämningsperiod Utveckling och lärande/kunskaper...31 Förskolan...32 Grundskolan...33 Gymnasiet...40 Särskolan...41 Vuxenutbildningen Matematik...43 Grundskolan...43 Gymnasiet

21 1. Inledning Barn- och utbildningsförvaltningen ska enligt Skollagen (SFS 2010:800) bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete och enligt kommunallagen (SFS 1991:900) bedriva intern kontroll. Dessa båda kompletterar varandra i arbetet med att förbättra verksamhetens kvalitet. Därför väljer barn- och utbildningsförvaltningen att skapa en organisation som tar hänsyn både till de nationella mål som kvalitetsarbetet ska syfta till och de kommunala mål som den interna kontrollen ska säkerställa. 1.1 Utgångspunkt Med utgångspunkt i Skolverkets dokumentation kring kvalitetsarbete i praktiken ( och Skolverkets Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete bygger barn- och utbildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete på förbättringshjulet Plan-Do-Study-Act (PDSA) som Dr W. Edwards Deming ursprungligen tog fram. I Skolverkets tappning blir PDSA istället Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det?. Ytterligare inspiration har tagits från Svenska institutet för kvalitetsutvecklings (SIQ) modell Bättre skola som, förutom förbättringshjulet, bygger sitt kvalitetsarbete på 13 grundläggande värderingar för framgångsrika organisationer. Utvärdering Indikatorer Uppföljning Aktiviteter Lokala prioriteringar Riskanalys: Vilka risker finns för att målen inte ska nås? Internkontroll 1.2 Utvärdering För att komma ifrån en enda stor utvärdering per år arbetar barn- och utbildningsförvaltningen utifrån ett årshjul där året delats upp i tre avstämningsperioder. I varje period ligger uppföljning av olika områden ur läroplanerna. Därmed blir uppföljningen inte så omfattande varje gång och det säkerställs att alla områden följs upp årligen. 2 21

22 Hjulet kan också visas på nedanstående sätt för att illustrera att man arbetar med områdena under hela året. 3 22

23 Den sammanfattande kvalitetsrapporten bygger således på det arbete som bedrivs ute i alla enheter och sammanfattar kvalitetsarbetet ur ett huvudmannaperspektiv med utgångspunkt i rektorers och förskolechefers analyser. 2. Bakgrundsfakta Värnamo kommuns barn- och utbildningsnämnd ansvarar för följande verksamheter och enheter. Antal barn/elever och personal är från 15 oktober Verksamhet Antal enheter Antal barn/elever Antal årsarbetare Förskola 92 avdelningar Pedagogisk omsorg, barn 1-5 år Fritidshem 32 avdelningar Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning Utbildning i svenska för invandrare Kulturskola Övriga stödfunktioner 137 Elevhälsa Administration Enheten för flerspråkighet Studie- och yrkesvägledning Förvaltningskansli Totalt 3. Sammanfattning I februari tillträdde Elisabet Nord sin tjänst som ny barn- och utbildningschef och i augusti mötte hon all personal i organisationen för att starta ett utvecklingsarbete under parollen Alla vill, kan och får lyckas! Detta ska genomsyra utvecklingsarbetet och kompetensutvecklingen under flera år framåt. Den stora ökningen av nyanlända fortsatte under vårterminen 2016 för att sedan minska drastiskt under höstterminen. De barn och elever som kommit till kommunen är utslussade från enheten för flerspråkighet till den skolenhet där de placeras och integreras i undervisningen. Förvaltningen har ökat antalet IT-verktyg så alla elever i årkurs 7-9 samt årskurs 6 i centralorten har egna IT-verktyg. En ny Skolportal har byggts och implementerats under året i systemet Office365. Utbildningar för alla pedagoger har genomförts i systemet och den gamla lärplattformen Fronter lades ner vid årsskiftet 16/17. Varje enhet har en eller flera lärspridare bland personalen som hjälper kollegorna med den digitala utvecklingen. 4 23

24 Under hösten 2016 genomfördes en statlig lönereform för särskilt skickliga lärare som kallas Lärarlönelyftet. Denna satsning gav Värnamo kommun 10 miljoner kronor för att fördelas ut till de lärare som bedömdes motsvara de kriterier som staten satt upp. I Värnamo räckte pengarna till ca 250 pedagoger, varav 10% gick till förskola/fritidshem och 90% till grundskola och gymnasium. Efter processens slut har ett visst missnöje i många kommuner gjort att rörligheten på arbetsmarknaden ökat vad gäller lärare på grundskola och gymnasium, även i Värnamo har detta varit kännbart har liksom 2015 präglats av lokalbrist. Ett ökat elevantal i framför allt grundskolan har gjort att alla centralortsskolor har tillfälliga lösningar så som paviljonger. 29 klassrum finns i tillfälliga lokaler läsåret 2016/17. Två nya förskolor invigdes under 2016, Förskolan Nyfiken på Klöverängen och Förskolan Vallen. Båda förskolorna ersatte gamla, undermåliga lokaler men skapade också ett visst utrymme för en utökning av förskoleplatser. Kunskapsresultaten för hela kommunen ligger på en godtagbar nivå, men det finns utmaningar att arbeta vidare med, bl.a. - Skillnader mellan pojkars och flickors resultat - Skillnader i resultat beroende på elevers bakgrundsfaktorer - Skillnader i resultat mellan olika skolenheter Åtgärder som ska vidtas finns i punktform efter varje område. Att lägga in åtgärder i kvalitetsrapporten är ett nytt angreppssätt som påbörjades i period 3 för 2016 och kommer att vara gällande för alla perioder från och med Avstämningsperiod 1 Avstämningsperiod 1 innehåller uppföljningen av Förskola/skola och hem, Samverkan och övergångar mellan stadier samt Skola och omvärld. 4.1 Förskola/Skola och hem Ur Lpfö 98, rev 2010, s. 13: Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i för skolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Ur Lgr 11, s. 16: Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Resultat av föräldraenkäter Svarsfrekvensen på föräldraenkäterna som görs i förskola, fritidshem och grundskola är låga. Under 2016 sattes åtgärder in för att förbättra svarsfrekvensen och det har givit en ökning, men det finns fortfarande en utvecklingspotential här. I de tabeller som finns nedan är svaren viktade på skalan 1-4 där 4 är det mest positiva svaret och 1 är det mest negativa. Förskolan 5 24

25 I föräldraenkäten bland förskolans vårdnadshavare ser vi att de är mest nöjda med att barnen är trygga, att förskolan arbetar miljöinriktat och att personalen ger pojkar och flickor samma förutsättningar. Bemötande och att förskolan arbetar aktivt med att förhindra kränkningar får också höga poäng. Minst nöjda är vårdnadshavarna när det gäller den fysiska inne- och utemiljön. Jämförelse 2016 och 2015 års föräldraenkät, alla frågor: Förldraenkät förskolan Mitt barn känner sig trygg och trivs på Förskolans förskolan personal väcker mitt barns lust Verksamheten är att lära utformad så att mitt Personalen barn får det anpassar stöd verksamheten han/hon behöver efter barnens åsikter och Förskolans personal Jag erfarenheter upplever att bemöter mitt barn på personalen på ett bra sätt förskolan ger pojkar Förskolans och flickor personal samma bemöter möjligheter mig som att vårdnadshavare utvecklaspå ett I mitt barns förskola bra sätt bemöter barnen varandra Jag behöver med respekt mer information om Jag vet hur jag ska göra förskolans verksamhet om jag vill ha Som inflytande vårdnadshavare över förskolans har jag tillräckligt verksamhet med inflytande Jag känner över till förskolans verksamheten plan mot Jag upplever att mitt diskriminering och barns förskola arbetar kränkande behandling På utvecklingssamtalet aktivt med att förhindra får jag kränkande tydlig information behandling Efter om mitt utvecklingssamtalet barns och vet jag hur lärande förskolan ska Förskolans innemiljö är arbeta med mitt barns utformad för olika utveckling och lärande aktiviteter Utemiljön som ger stöder rikliga mitt möjligheter barns utveckling. till olika aktiviteter som stöder mitt Förskolan barns utveckling. arbetar Har ditt miljöinriktat barn ett annat eller ytterligare språk Har du än svenska fått information som kring modersmålsstöd modersmål? i I förskolan ges mitt förskolan av förskolans barn utrymme att, vid personal sidan om det svenska språket, även utveckla sitt modersmål 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4, Generellt är det bättre resultat 2016 än Ökningen av flerspråkiga barn kan härledas till att enkäten översattes till flera språk Den kompetensutveckling som gjorts när det gäller genus 6 25

26 verkar också slå igenom i enkätresultaten i och med att frågan om pojkar och flickor behandlas lika fått högst värden i enkäten. Fritidshem 2015 var svarsfrekvensen på föräldraenkäten i fritidshem mycket låg. Endast 105 föräldrar svarade, vilket motsvarar ca 20% var det dubbelt så många som svarade (204 st). Resultatet skiljer sig inte så mycket mellan åren. Fritidshemmen har blivit något bättre på att erbjuda utvecklingssamtal, men detta är fortfarande ett område som behöver utvecklas. Jämförelse 2016 och 2015 års föräldraenkät, alla frågor: Föräldraenkät fritidshem Jag känner i stora drag till fritidshemmets mål med Jag känner verksamheten mig trygg med Jag har att möjlighet mitt barn att är på komma fritidshemmet med synpunkter på Mitt barn får fritidshemmets möjlighet att påverka verksamhet verksamheten på Jag hålls informerad fritidshemmet om verksamheten på I fritidshemmet mitt barns fritidshem erbjuds aktiviteter som stimulerar mitt Jag blir väl bemött av barns lärande personalen på Mitt barn har möjlighet fritidshemmet till återhämtning/rekreation Mitt barn har på fritidshemmet kamrater på Jag känner till fritidshemmet fritidshemmets sätt att arbeta för att Jag erbjuds förhindra kränkningar utvecklingssamtal på Mitt barn får det stöd fritidshemmet som behövs utifrån sina förutsättningar på Fritidshemmet är bra fritidshemmet på att utnyttja sin Lokalerna är närmiljö ändamålsenliga för fritidshemmets verksamhet 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4, Tryggheten är god och barnen har kamrater på fritidshemmen, enligt föräldrarna. Grundskolan 7 26

27 Även i grundskolan har svarsfrekvensen ökat på föräldraenkäten var det 377 föräldrar som svarade på enkäten och 2016 var det 850, mer än en fördubbling alltså. Även grundskolans enkät översattes till de tre vanligaste språken och skolorna bad föräldrarna att svara på enkäten i samband med utvecklingssamtal. Detta verkar ha givit ett gott resultat i form av ökad svarsfrekvens. Föräldraenkät grundskola Mitt barn trivs i skolan Mitt barn känner sig Det finns någon vuxen trygg i skolan mitt barn kan vända sig till på Mitt skolan barns om han/hon klasslärare/mentor inte känner informerar sig trygg mig om vad Jag vet vad mitt barn som ska göras i behöver kunna för att skolarbetet nå kunskapskraven i Mitt barn får det stöd skolan han/hon behöver i Lärarna skolan har höga Både jag och mitt barn förväntningar på mitt får tydlig information barns prestationer vid utvecklingssamtalen På utvecklingssamtalen om mitt barns kunskapsutveckling får jag veta hur mitt Undervisningen i barn utvecklas socialt skolan väcker mitt Undervisningen barns lust att lära i skolan passar mitt I mitt barns skola barns sätt att lära sig bemöter elever och personal varandra med När jag kontaktar respekt skolan blir jag väl Jag upplever att mitt bemött barns lärare ger killar och Jag tjejer upplever samma att eleverna förutsättningar i mitt barns klass respekterar Jag upplever att mitt varandras olikheter barn har studiero I mitt barns skola under skoldagen framgår det tydligt att Jag upplever att mitt kränkande behandling barns skola arbetar inte accepteras aktivt med att Jag vet hur jag ska förhindra kränkande göra om jag vill behandling påverka skolans Jag är intresserad av att verksamhet delta i skolans forum för Mitt barn kan delta i samråd/föräldrasamverkan skolaktiviteter utan att betala några obligatoriska avgifter 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4, Bäst resultat får bemötande och att skolan är avgiftsfri. Lägst resultat får frågan om föräldrarna vill vara delaktiga i föräldrasamråd, samt frågorna om studiero och lusten att lära. Generellt är svaren mer positiva 2016 även i grundskolan. 8 27

28 4.2 Samverkan och övergång mellan skolformer Ur Lpfö 98, rev 2010, s. 13: När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Ur Lgr 11, s.16: För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Läraren ska i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Ur Lgy 11, s.8 : Skolan ska sträva efter flexibla lösningar för organisation, kursutbud och arbetsformer. Samarbetet med de obligatoriska skolformerna ska utvecklas liksom samverkan med gymnasiesärskolan och gymnasieskolan. Samtliga skolformer använder nu Skolverkets material för övergångar mellan skolformer och stadier. Det är ett arbete som måste utvecklas varje år, men som upplevs fungera bättre och bättre. Den digitala dokumentationen har under hösten 2016 påbörjats i ett nytt system, IST Lärande. Här finns goda möjligheter för lärarna att dokumentera elevernas lärande i förhållande till kunskapskraven och detta följer sedan med eleven genom hela systemet. Detta blir en klar förbättring jämfört med tidigare system, när det är fullt ut implementerat. 4.3 Skola och omvärld/samhällsliv Ur Lgr 11, s. 17: Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Ur Lgy 11, s. 13: Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Handlingsplanen för studie- och yrkesvägledning har börjat användas under hösten En utbildningsinsats för all pedagogisk personal i grundskolan genomfördes i augusti. En uppföljning kommer att ske 2018 när planen är fullt implementerad. På gymnasieskolan finns fortsatt en differens mellan näringslivets önskemål om arbetskraft och de program som eleverna väljer. Yrkesförberedande program fortsätter att minska. För första gången minskar vård- och omsorgsprogrammet även på vuxenutbildningen. 9 28

29 Inom vuxenutbildningen finns ett utvecklingsområde vad gäller samhällsorienteringen för nyanlända. Kommunrevisionen har påvisat brister, där denna uppgift hamnat mellan barn och utbildningsförvaltningen och medborgarförvaltningen. Detta ska utredas under BUN:s mål - Andelen barn och elever som ägnar sig åt estetisk verksamhet inom ramen för kulturskolan ska öka. Kulturskolan arbetar inom tre estetiska grenar: musik, dans och teater. Av dem som söker till Kulturskolan kan de flesta beredas plats inom dans och teater medan det finns efterfrågan på gitarroch pianoundervisning som inte kan tillgodoses fullt ut på grund av den bemanning som finns på Kulturskolan. Kulturskolans verksamhet tog ett stort kliv fram under 2016 i och med att sökta medel från Statens Kulturråd samt Jönköpings län blev beviljade med sammanlagt kr. Detta gjorde att nya kurser kunde starta på prov för att se hur dessa kan komma att se ut på lång sikt, det gäller Kör för nyanlända, Dans för nyanlända, Bild, form, foto och film. Inom ramen för grundskolan finns flera projekt som har mångårig tradition, t.ex. blåsorkestrar på Rörstorpsskolan. Kulturskolan är också en drivande part i projektet Skapande skola med finansiering från Kulturrådet. Kulturskolan har också tjänster tillsammans med grundskolan och gymnasiet i form av musiklärare. Detta för att hitta stora och attraktiva tjänster i Värnamo kommun. Antalet elever som deltar i Kulturskolans avgiftsbelagda aktiviteter har ökat från (LÅ 14/15) till (LÅ 15/16). Antalet barn och elever som deltagit i programverksamheten har samma siffra som föregående år barn/elever. Kulturskolans hela verksamhet finns beskriven med analyser i Kulturskolans verksamhetsberättelse för läsåret Avstämningsperiod 2 Avstämningsperiod 2 innehåller uppföljningen av Normer och värden samt Barns/elevers inflytande och ansvar. 5.1 Normer och värden Ur Lpfö 98, rev 2010, s. 8: Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Ur Lgr 11, s. 12 och Gy 11, s. 11: Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. BUN:s mål - Alla barn och elever ska känna sig trygga 10 29

30 Arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skollagen kap 6 10 : En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Anmälda kränkningar Under 2016 kom totalt 265 anmälningar om kränkande behandling in till huvudmannen. Det är en ökning från 239 året före. Anmälningarna fördelar sig enligt följande: Verksamhet Antal anmälningar Antal utredda där bedömningen är att kränkning inte förekommit Antal avslutade (anmälan, utredning, uppföljning inlämnade till huvudman) Förskolan Grundskolan Grundsärskolan Gymnasiet Vux Antal som gått till Skolinspektion eller BEO Anmälningarna har ökat över lag, men upplevelsen i verksamheten är att det mest beror på att kunskapen ökat kring hur man ska hantera kränkningar med anmälan till huvudman, utredning och uppföljning. Dock kvarstår ett stort arbete med att öka tryggheten och minska antalet kränkningar i alla verksamheter, men en nollvision är inte realistisk. Andelen anmälningar som inte är avslutade är för hög och rektorerna kommer att påminnas om att skicka in sina utredningar och uppföljningar till huvudman. Förskolan Ett intensivt arbete har genomförts under 2015 med fokus på normer och värden. Detta fortsatte också under Förskoleobservatörerna har hunnit besöka alla avdelningar och gett dem feedback på hur arbetet med planerna mot kränkande behandling syns i verksamheten. En utvärdering av deras arbetssätt genomfördes under sommaren där man kom fram till några mindre förändringar som sedan gjordes inför den nya omgången som startade hösten Värdegrundsombuden i varje förskola fortsätter att implementera arbetet med planerna mot kränkande behandling. En föreläsning med en av de ledande forskarna på området likabehandling och genus (Christian Eidevall) genomfördes i september för att ge all personal i förskolan ytterligare kompetens i dessa frågor

31 Förskolorna genomför också s.k. trygghetsvandringar med barnen för att synliggöra delar av förskolan där barnen känner sig mer eller mindre trygga för att utifrån det kunna bedriva ett förebyggande arbete. Från att vi inte haft några anmälningar om kränkningar alls i förskolan före Skolinspektionens besök 2014 så kommer det in allt fler. En förskolechef som haft 12 anmälningar på sina enheter sammantaget under 12 månader uttrycker sig så här: I tre av fallen har det handlat om barn som biter. I utredningarna har det konstaterats att bristande tillsyn varit orsak till händelserna. En slimmad organisation leder till att det är svårt att hela tiden ha alla barn under uppsikt. Åtgärder som vidtagits är bl.a att dela in barnen oftare i små grupper, punktmarkera de barn som biter samt att vistas mera ute. Tre av de fyra fallen är utvärderade och avslutade vilket pekar på att vidtagna åtgärder haft effekt. Förskolechefernas reflektion är att när Skolinspektionen kritiserade oss för normer och värden 2014 så tyckte man att man hade ett gott arbete redan, men nu i efterhand ser vi att det hänt väldigt mycket på detta område ute i våra förskolor. Arbetet som skett har gett en större medvetenhet och ökad kunskap. Grundskolan I grundskolan har anmälningarna ökat de senaste åren, mycket på grund av att rutiner för anmälan blivit kända och används. Medvetenheten bland personalen har ökat och anmälningarna görs på rätt sätt på alla skolor idag. Planerna mot kränkande behandling upprättas enligt det regelverk som finns. Elevhälsan har påbörjat ett förebyggande arbete, HASP, där man har 4st lektioner med åk 1,3 och 7 med fokus på hälsa, arbetsmiljö, självkänsla och prestation. Syftet är bl.a. att förbättra arbetsmiljön för eleverna och ge dem strategier för att kunna hantera olika utmaningar. Gymnasiet Ett aktivt arbete med att förhindra kränkningar och diskriminering har startats på Finnvedens Gymnasium sedan Skolinspektionens relativt hårda kritik hösten Anmälningarna har ökat på alla sektorerna, förmodligen beroende på att man nu har kunskapen om hur man ska anmäla fallen. Planerna mot kränkande behandling upprättas på varje sektor enligt det regelverk som finns. Skolsköterskor och skolkuratorerna träffar alla klasser i åk 1 och då gör man bl.a. skolans likabehandlingsplan kände för de nya eleverna som en del i det främjande och förebyggande arbetet. Trygghet förskolan En barnenkät görs i förskolan varje år. Det är de barn som fyller fem och sex år 2016 som svarat på enkäten. Tidigare låg enkäten på vårterminen och då var det de som fyllde fyra och fem år under året som svarade på enkäten. Från och med 2015 flyttades enkäten till december månad året före det år som enkäten redovisas och då svarade alltså de barn som fyllt fyra och fem under 2015 den enkät som vi kallar barnenkät Anledningen till detta är att barnen som fyllde fyra på hösten var lite för små för att kunna ta ställning till frågorna på våren när de egentligen bara var tre år gamla. När det gäller normer och värden tittar vi på fyra frågor ur barnenkäten: - Tycker du om att vara på din förskola? - Har du någon att leka med på förskolan? - Får alla barn vara med och leka på din förskola? 12 31

32 - Får du hjälp av någon vuxen om du behöver? Svaren de senaste fyra åren redovisas nedan. Tycker du om att vara på din förskola? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Ibland Nej Svaren böljar lite fram och tillbaka mellan åren, men det är ett mer positivt resultat 2016 än Antalet barn som svarat nej är 13 st och de är fördelade på 9 enheter. Har du någon att leka med på förskolan? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Ibland Nej Det är fler som svarar ja 2016 än 2015, men det är också fler som svarar nej. Omsatt i antal barn är det 11 barn som svarar nej 2016, medan det tidigare år rört sig om 4-5 barn. Svarsfrekvensen är ungefär likvärdig mellan åren, med något fler svar De 11 barn som svarat nej är fördelade på 7 enheter och det är blandat mellan orter och storlekar på förskolor

33 Får alla barn vara med och leka på din förskola? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Ibland Nej Vi brukar jämföra frågan om alla barn får vara med och leka med frågan om du har någon att leka med och konstatera att det är fler som svarar ja på frågan om alla får vara med. Dock kan vi se en negativ trend på den här frågan och det är fler individer som svarar nej på denna fråga än som gör det på frågan om man själv har någon att leka med. Det är ungefär lika många varje år som svarar nej och det ligger runt barn är det 16 barn som svarar nej och de är fördelade på 10 enheter. Det är något fler flickor (92%) än pojkar (84%) som svarar ja på frågan alla år, men skillnaden är som störst Det är den frågan av de fyra där resultatet skiljer sig mellan könen. Ett par förskolechefer har dragit slutsatsen att det är på de mindre enheterna som en större andel barn inte tycker att de har någon att leka med alltid. När utbudet av kamrater blir mer begränsat så är det ganska naturligt att barnen upplever det så. Får du hjälp av någon vuxen om du behöver? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Ibland Nej Här ser vi en positiv trend mellan åren. Andelen som svarar nej är något fler 2016 än 2015, men färre jämfört med de första åren vi gjorde mätningen. Det är 17 barn som svarar nej 2016 fördelat på 10 enheter

34 Om vi jämför svaren på enhetsnivå så kan vi se att det är delvis samma förskolor som får negativa svar på de fyra frågorna. Endast en av dessa har något/några barn som svarat nej på alla fyra frågorna. Totalt är det 16 förskolor av 37 som fått något nej på dessa fyra frågor. Det går inte att se några trender över tid på enskilda förskolor. Föräldraenkäten har också frågor om trygghet och likabehandling. Där ser vi följande resultat: Fråga: Mitt barn känner sig trygg och trivs på förskolan Även föräldrarna har en ökande trend på trygghet. Fråga: Jag känner till förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Här syns ett målmedvetet arbete med att synliggöra planerna mot diskriminering och kränkande behandling. Förskoleobservatörerna har haft detta som fokusområde för observationerna under och det har givit resultat. Trygghet fritidshem För andra året gjordes fritidshemsenkäten i årskurs 1 och 3. På enheter med färre elever än 100 har vi från och med 2016 valt att göra enkäterna i alla åldrar för att skolorna ska få tillräckligt stort underlag för att kunna arbeta med enkäten. Därför finns ännu ingen jämförelse över tid utan det är 2016 års siffror som presenteras. Vi har fyra frågor som handlar om trygghet: - Jag känner mig trygg när jag är på fritidshemmet/fritidsklubben - På mitt fritidshem/fritidsklubb finns det barn som jag är rädd för 15 34

35 - På mitt fritidshem/fritidsklubb finns det vuxna som jag är rädd för - På mitt fritidshem/fritidsklubb finns det någon som är utanför I diagrammet nedan har vi lagt de fyra frågorna bredvid varandra och slagit ihop svaren stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra. Trygghet fritidshem Det finns någon som är utanför Det finns vuxna som jag är rädd för Det finns barn som jag är rädd för Jag känner mig trygg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% små enheter åk 3 åk 1 Generellt kan vi se att tryggheten minskar något mellan årskurs 1 och 3 och att tryggheten är något större på de mindre enheterna. Det som alla grupperna, men framför allt årskurs 3 behöver arbeta med, är frågan om någon är utanför. På de flesta skolor byter barnen fritidshemmet mot fritidsklubb i årskurs 3. Det innebär oftast att grupperna blir större och barnen är blandade från hela skolan. Här behöver pedagogerna vara uppmärksamma på vad som händer i gruppen, men vi måste också ställa oss frågan om det är lämpligt att ha så stora barngrupper som det blir framför allt i skolorna i centralorten. 58% av barnen i åk 3 svarar att de inte vet om någon är utanför, vilket också kan tolkas som en större medvetenhet hos barnen i årskurs 3 jämfört med årskurs 1 de inser att det kan finnas barn som är utanför utan att de själva är direkt berörda av det. Om man tittar på antalet barn som angett att det stämmer helt och hållet att de är rädda för någon vuxen, så är det 15 elever totalt och de flesta går i årskurs barn i årskurs 1 är rädda för någon vuxen i fritidshemmet. De fritidshem som är berörda jobbar vidare med detta för att kunna förändra det. I föräldraenkäten ser vi även på fritidshemmet en förbättring av hur vårdnadshavarna känner till arbetet mot kränkande behandling. Fråga: Jag känner till fritidshemmets sätt att arbeta för att förhindra kränkningar och diskriminering

36 Trygghet grundskola I de fall det finns nationell statistik för samma enkätfrågor och samma eller ungefär samma åldrar, redovisas dessa som en jämförelse för Värnamo nedan. SKL:s Öppna Jämförelser Grundskola har 7 av de frågor som vi ställer till våra elever i årkurs 5 och 8 och Skolinspektionen ställer några identiska frågor till årskurs 5, 9 och år 2 på gymnasiet. Skolinspektionens enkät görs i de kommuner som ska få en granskning och är därför inte någon nationell jämförelse med alla kommuner, men det är ett underlag på mellan 25 och 40 kommuner varje gång, så det är ändå ett intressant jämförelsematerial. I SKL:s Öppna Jämförelser Grundskola deltar inte heller alla Sveriges kommuner varje år, men många gör det. SKL:s senaste statistik är från 2015 medan Värnamo och Skolinspektionen har siffror från I vissa fall jämför vi vår årskurs 8 med Skolinspektionens årskurs 9 eftersom det inte finns data från åk 8. I SKL:s Öppna Jämförelser Grundskola läggs de två mest positiva svaren ihop (stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra) varför vi gör det samma i vår redovisning. I årskurs 2, 5 och 8 gjordes samma enkät , från och med 2015 har vissa förändringar gjorts, men flera frågor är samma. Därför finns vissa frågor redovisade för medan andra bara På de frågor som Skolinspektionen har med i sin skolenkät är Värnamos resultat från 2014 taget från den skolenkät som vi deltog i, i samband med den granskning som Skolinspektionen gjorde i kommunen Årskurs 2 100% Jag känner mig trygg i skolan 96% 95% 96% 94% 50% 0% Siffrorna har gått lite upp och ner, men håller sig runt 95%, vilket får anses som bra. I frågorna nedan blir det delvis en annan bild

37 Trygghet, åk 2 I min skola finns det vuxna som jag är rädd för I min skola finns det elever som jag är rädd för 0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14% 16% 18% 20% Här är det positivt att siffrorna minskar något mellan 2015 och Målet är självklart att ingen ska vara rädd för någon, varken elev eller vuxen, men där är vi inte ännu. I årkurs 2 är det relativt många som är rädda för andra barn och detta arbetar skolorna med genom t.ex. s.k. trygghetsvandringar där eleverna själva får tala om var på skolan och skolgården det känns otryggt. Årskurs 5 Jag känner mig trygg i skolan, åk 5 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80% Skolinspektionens Skolenkät Öppna jämförelser Värnamo 2015 hade Värnamo en dipp då vi hamnade under Öppna jämförelser och i paritet med Skolinspektionen, men 2016 har siffrorna vänt uppåt igen. Dock visar nedanstående resultat på ett mer negativt svar

38 I min skola finns det elever som jag är rädd för, åk 5 20% 15% 15% 14% 17% 17% 12% 14% 10% 8% 5% 0% Skolinspektionens Skolenkät Värnamo Det är en något mindre andel elever som är rädda för någon annan elev i Värnamo jämfört med de kommuner som Skolinspektionen frågat, men det har ökat ganska mycket år från år och skillnaden mellan Värnamos resultat och övriga kommuners har minskat. I min skola finns det vuxna som jag är rädd för, åk 5 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 11% 9% 10% 10% 9% 5% Skolinspektionens Skolenkät Värnamo Även här närmar sig Värnamo det resultat som Skolinspektionens enkät visar på hade vi en markant lägre siffra och vi får fortsätta följa detta över tid. Det skiljer sig en del mellan skolorna, spännvidden är på 0-15%. De skolor som har elever som är rädda för vuxna har jobbat vidare med detta för att hitta orsaker så att de kan åtgärdas. Årskurs 8 Årskurs 8 följer ungefär samma trend som åk 5, efter en dipp är det lite bättre siffror 2016 när det gäller den direkta frågan om trygghet, men här följer också följdfrågorna samma positiva trend

39 100% 95% 90% Jag känner mig trygg i skolan, åk 8 96% 92% 92% 92% 91% 94% 85% 80% Öppna jämförelser Värnamo I min skola finns det elever som jag är rädd för 20% 15% 10% 13% 14% 16% 11% 17% 9% 5% 0% Skolinspektionen åk 9 Värnamo åk 8 I min skola finns det vuxna som jag är rädd för 20% 15% 15% 15% 17% 16% 10% 10% 5% 4% 0% Skolinspektionen åk 9 Värnamo åk 8 Värnamos resultat ligger klart under Skolinspektionens och går åt rätt håll

40 Sammantaget för grundskolan är att det verkar vara på mellanstadiet som vi behöver arbeta mer med trygghetsfrågorna. Årskurs 5 har sämst resultat jämfört med andra kommuner och en negativ trend. Trygghet gymnasiet På gymnasiet har vi från 2015 också en elevenkät med samma fråga Jag känner mig trygg i skolan användes en annan svarsskala (1-6) medan 2016 års enkät följer samma svarsalternativ som grundskolans, Skolinspektionens och SKL:s enkäter. I resultaten har vi ändå tagit med båda åren och då sammanvägt resultaten från de tre positiva alternativen (4-6) i 2015 års enkät och samma som i grundskolan (stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra) för års resultat är från den skolenkät som genomfördes inför Skolinspektionens granskning, då bara i åk 2 på gymnasiet. Därför är inte jämförelsen helt korrekt, men ger ändå en fingervisning. Jag känner mig trygg i skolan, Gy 100% 95% 90% 92% 91% 94% 91% 96% 89% 85% 80% Skolinspektionens Skolenkät Värnamo Värnamo ligger bättre till än de som svarat på Skolinspektionens enkät och har en positiv trend. 96% känner sig trygga och det är en högre siffra än i de årskurser vi frågar i grundskolan. På gymnasiet ställs några ytterligare frågor kring trygghet: 21 40

41 Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon har varit På skolan elak respekterar elever och lärare De varandra vuxna på skolan reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt Trygghet, Gy 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Svaren ligger ganska högt, förutom den sista frågan fanns svarsalternativet Vet inte, vilket inte fanns Det är 36% som svarat att de inte vet om de vuxna reagerar 2016, vilket förklarar den stora skillnaden mellan åren. Rektorerna på gymnasieskolan har inlett ett arbete tillsammans med personalen i de olika programmen där man tittar på specifika områden i skolan som är otryggare än andra. Likabehandling Från och med 2015 ställs frågor till eleverna om likabehandling. I fritidshemmet redovisas bara 2016 års resultat och då tillsammans med de små enheternas resultat. Tjejer och killar behandlas lika på mitt fritidshem/fritidsklubb, 2016 Små enheter killar Små enheter tjejer Åk 3 killar Åk 3 tjejer Åk 1 killar Åk 1 tjejer 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% 90,0% 100,0% Generellt sett så tycker de flesta att båda könen behandlas lika. Det är fler i årskurs 1 som svarar att de inte vet (11%)

42 Tjejer och killar behandlas lika på min skola/ Mina lärare behandlar tjejer och killar lika, grundskola/gymnasium 90% 85% 80% 75% 70% 65% Tjejer Åk 2 Killar åk 2 Tjejer åk 5 Killar åk 5 Tjejer åk 8 Killar åk 8 Tjejer Gy Killar Gy Generellt kan vi se att det är lite sämre siffror 2016 än 2015, endast tjejer på gymnasiet har en ökande trend, men skalorna är ju också olika de båda åren på gymnasiet. Killarna ligger lägre än tjejerna i alla årskurserna, men killarna i åk 5 ligger lite över tjejerna i åk 2 och 8. Det har varit ett problem i skolan länge, att pojkar har lägre betyg än flickor. Kanske är det en spegling av detta vi ser här att killarna känner sig orättvist behandlade i skolans bedömning. I grundskolan ställs också frågan om man känner att man duger som man är: Jag känner att jag duger som jag är 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% Tjejer Åk 2 Killar åk 2 Tjejer åk 5 Killar åk 5 Tjejer åk 8 Killar åk 8 Här ser vi att det är flickorna som i störst utsträckning inte tycker att de duger som de är. Alla grupperna har en nedåtgående trend utom killar åk 5 och tjejer åk 8. I årskurs 8 är det 2016, 35 elever (25 fl/10 p) som svarar att det stämmer ganska dåligt eller inte alls och 21 (6 fl/15 p) som inte vet. Det är ganska många elever av 323 som inte känner att de duger

43 Skolorna har ett arbete att göra när det gäller likabehandling, det gäller att planerna blir till handling så att vi kan vända trenden. Elevhälsan bekräftar också att det finns många elever, mest tjejer, som mår psykiskt dåligt idag, speciellt på högstadiet och gymnasiet. 5.2 Barns/elevers inflytande och ansvar Ur Lpfö 98, rev 2010, s. 12: I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Ur Lgr 11, s. 15: De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Eleverna ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras at ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Ur Gy 11, s. 12: Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras at ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Skolinspektionen kritiserade 2014 några av våra grundskolor samt gymnasiet för att inte i tillräcklig grad låta eleverna ha inflytande på utbildningen, detta är ett utvecklingsområde för hela kommunens verksamheter. BUN:s mål - Andelen barn och elever som upplever att de får utveckla sin kreativitet, ta egna initiativ och fatta egna beslut ska öka årligen. Förskolan I barnenkäten som finns i förskolan finns två frågor om inflytande och en som kan kopplas till kreativitet. - Får du vara med och bestämma vad ni ska göra på din förskola? - Får alla barn vara med och bestämma vad ni ska göra på förskolan? - Kan du leka med många saker på gården? Diagrammen nedan visar att det är lite färre som svarar ja på frågan om de själva får vara med och bestämma än frågan om alla får vara med och bestämma. Det skiljer sig inte nämnvärt mellan åren, men en svagt positiv trend kan vi se på båda frågorna. Förskolorna har arbetat aktivt med att lyfta barns inflytande de senaste åren

44 Får du vara med och bestämma vad ni ska göra på förskolan? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Ibland Nej Det skiljer sig en del mellan flickors och pojkars svar på frågan om de får vara med och bestämma. Flickorna svarar ja till 66% medan det är 72% av pojkarna som svarar ja Skillnaden mellan könen varierar lite mellan åren, men finns där alla år. På frågan om alla barn får vara med och bestämma är det ingen tydlig skillnad mellan könen. Får alla barn vara med och bestämma vad ni ska göra på förskolan? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Ibland Nej Att mäta i vilken mån barnen i förskolan får använda sin fantasi och kreativitet är inte enkelt, men vi väljer att titta på om barnen upplever att de har många saker att leka med på gården. Här förändras inte svaren nämnvärt mellan åren och det finns heller ingen skillnad mellan könen. En hög andel av barnen tycks hitta saker att leka med i utemiljön

45 Kan du leka med många saker på gården? % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Ja Ibland Nej Fritidshemmet Två frågor ställs kring inflytande och kreativitet i fritidshemmet: - Jag får använda min fantasi/kreativitet i skolarbetet - Jag får vara med och planera vad vi ska göra på fritidshemmet I diagrammet nedan ser vi att känslan av att få vara med och planera ligger lägre än att få använda sin fantasi. Siffrorna i de mindre enheterna är något högre än i de större skolorna. Inflytande och kreativitet i fritidshemmet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 93,7% 88,6% 88,5% 78,9% 74,7% 74,5% jag får vara med och planera jag får använda min fantasi Åk 1 Åk 3 små enheter Jämför vi fritidshemmet med grundskolans åk 2 vad gäller fantasi/kreativitet ligger fritidshemmen bättre till, vilket kanske är naturligt. När det gäller att vara med och planera ligger skolan något 26 45

46 bättre till, vilket är lite anmärkningsvärt. Fritidshemmen behöver jobba på att i större utsträckning utgå från barnens intresse och göra dem delaktiga i planeringen av aktiviteter. Inflytande och kreativitet i grundskola och gymnasium Följande frågor används för att undersöka inflytande och kreativitet i grundskolan och gymnasiet: - Skolarbetet gör mig så nyfiken så att jag vill lära mig mer (Grsk) - Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer (Gy) - På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter (Grsk, Gy) - Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter (Grsk) - Vi elever är med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha på skolan (Gy) - Jag får använda min fantasi/kreativitet i skolarbetet (Grsk) 100% Skolarbetet gör mig så nyfiken så att jag får lust att lära mer, åk 2 88% 87% 87% 86% 0% I åk 2 ligger det relativt still, men med en svag nedåtgående tendens. Lusten att lära är relativt god. 100% 80% 60% 40% 20% Skolarbetet gör mig så nyfiken så att jag får lust att lära mer, åk 5 0% Skolinspektionens Skolenkät Öppna jämförelser Värnamo Årskurs 5 ligger markant lägre än åk 2. Vi har en ganska kraftig dipp 2015 som delvis återhämtat sig och återtagit positionen över de nationella jämförelserna, men med knapp marginal. De resultat vi hade låg betydligt bättre än jämförelsekommunerna

47 Skolarbetet gör mig så nyfiken så att jag får lust att lära mer, åk 8 100% 80% 60% 40% 20% 0% Öppna jämförelser Värnamo Även i åk 8 har Värnamo haft en sämre utveckling än riket och siffran i sig är anmärkningsvärt låg. Nyfikenheten minskar med åldern under grundskolan. Skillnaden mellan enheter finns, men är inte så stor i åk 8. I åk 5 är spännvidden större, mellan 60% och 90%. Rörstorpsskolan ligger bäst till. På gymnasiet ställs också en fråga om skolarbetet stimulerar till lärande. Här är siffrorna bättre än i åk 8 och Värnamo ligger lite bättre än de kommuner som svarat på Skolinspektionens enkät. Skolarbetet stimulerar mig att lära mer, Gy 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skolinspektionens Skolenkät Värnamo På gymnasiet kan vi se stora skillnader mellan programmen, resultatet 2016 ligger mellan 41% och 80%. Språkintroduktionen ligger i topp. Inflytande över arbetssätt och innehåll ska öka med barnets stigande ålder och mognad står det i läroplanen. Det är inte elevernas upplevelse på grundskolan, där det minskar mellan åk 5 och 8, men sedan vänder trenden uppåt igen på gymnasiet. Värnamos resultat ligger något bättre än de kommuner som svarat på Skolinspektionens enkät

48 På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter, åk 5 100% 80% 60% 40% 20% 0% Skolinspektionens Skolenkät Värnamo Samma dipp som på många andra frågor i årskurs 5 slår igenom här 2015, och Värnamo är tillbaka över jämförelsekommunerna På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter, åk 8/9 100% 80% 60% 40% 20% 0% Skolinspektionen åk 9 Värnamo åk 8 I årskurs 8 (åk 9, 2014) har vi motsatt trend jämfört med åk 5 och vi ligger lite bättre till än övriga kommuner i Skolinspektionens skolenkät. Dock är det en låg siffra med knappt 60% som upplever att de har inflytande på lektionerna. Skolorna jobbar med att dels diskutera på vilket sätt eleverna kan vara delaktiga och dels hur man förmedlar till eleverna när de har fått inflytande

49 På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter, Gy 100% 80% 60% 40% 20% 0% Skolinspektionens Skolenkät Värnamo På gymnasiet ser det bättre ut än på högstadiet. Det skiljer en hel del mellan programmen och 2016 är det barn- och fritidsprogrammet som ligger bäst till på denna fråga. När det gäller frågan om kreativitet sjunker också resultaten mellan årskurserna i grundskolan. Även här är det en allt för liten del av årskurs 8 som upplever att de får använda sin fantasi/kreativitet. Jag får använda min fantasi/kreativitet i skolarbetet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Åk 2 Åk 5 Åk

50 BUN:s mål - Andel elever i Värnamo kommun som upplever sig delaktiga i skolan genom aktiva elevråd som arbetar med frågor som berör eleverna ska öka årligen. 100% 80% 60% 40% 20% Jag tycker att elevrådet tar upp och arbetar med viktiga frågor 0% Åk 2 Åk 5 Åk 8 Elevrådets roll har diskuterats i de kvalitetsdialoger som förvaltningen fört med rektorerna. På högstadiet genomfördes en utbildning med elevråden , vilket slår igenom i enkäten, men nu har resultaten sjunkit igen. Övriga verksamheter Särskolan Inom grundsärskolan arbetar personalen nära familjerna och får snabbt indikationer på om eleverna känner sig otrygga. På Mossleskolan har ombyggnationen gjort att eleverna i särskolan inte mött eleverna i grundskolan på det naturliga sätt som man är van vid. Detta har skapat en viss otrygghet. Problem med skolskjutsen har också funnits under året, vilket påverkat eleverna negativt. Den önskade utvecklingen för grundsärskolan handlar mycket om att samverka mer med grundskolan och skapa trygga mötesplatser mellan eleverna i dessa verksamheter. Inflytande arbetar man mycket med genom att undervisningen är individualiserad i hög grad. På gymnasiesärskolan är upplevelsen också att det råder ett tryggt klimat som grundläggs genom nära samarbete mellan personal och elever. Man vill också här utveckla det förebyggande arbetet mot kränkningar och trakasserier, så att incidenter kan fångas upp i tidigt skede. Vuxenutbildningen Inom vuxenutbildningen pågår ett arbete med att ta fram indikatorer för området normer och värden. En elevenkät och kanske någon form av fokusgrupper kommer att tas fram inför nästa läsår. När det gäller kränkande behandling har vuxenutbildningen fått in några anmälningar, men upplever att de behöver översätta planen mot kränkande behandling till olika språk för att få ut informationen till elever på framför allt SFI

51 6. Avstämningsperiod 3 Avstämningsperiod 3 innehåller uppföljningen av Utveckling och lärande/kunskaper, Uppföljning, utvärdering och utveckling/betyg och bedömning. Rapporten är del 2 av 3 för 2016, som sammanställs i februari 2017 till en kvalitetsrapport för hela året. 6.1 Utveckling och lärande/kunskaper Ur Lpfö 98, rev 2010, s. 9: Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Ur Lgr 11, s. 13: Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Ur Gy 11, s. 9: Det är skolans ansvar att varje elev - på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, - på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller - som avslutar ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden. Förskolan I förskolan ska barnen utveckla kunskaper språkligt, matematiskt, naturvetenskapligt och socialt. Till skillnad från skolans värld mäter man i förskolan inte det enskilda barnets kunskaper utan det är verksamheten som mäts i form av hur barngruppen utvecklas tillsammans. Trots detta ska barn i behov av stöd uppmärksammas och ges förutsättningar att utvecklas. Förskolan har därigenom en delikat uppgift att balansera mellan individ och grupp. För att avgöra om verksamheten nått fram till alla barn måste ändå någon form av individuell bedömning göras. Skillnaden mot skolan är att åtgärder inte sätts in på individnivå utan på verksamhetsnivå. För att mäta kunskapsutvecklingen i förskolan används olika indikatorer. Ett exempel är ett material som Skolverket tagit fram som heter BRUK. BRUK tar upp samma punkter som vi har i vårt kvalitetsarbete d.v.s. rubrikerna ur läroplanen och bygger på en självskattning som personalen gör. Självskattningen utgår från påståenden om verksamheten som man sedan tar ställning till i vilken grad det genomsyrar verksamheten. En annan indikator för förskolan är ett material som heter TRAS som hjälper pedagogerna att analysera gruppens och barnens kommunikations- och språkutveckling. Resultatet av kvalitetsarbetet på denna punkt i förskolan blir därför inte de siffror och den statistik som vi kan analysera i skolans värld, utan ett fortsatt arbete med att utveckla arbetssättet i förskolan. Däremot är de resultat som finns i språk- och matematikutveckling i de tidiga skolåren också en frukt av förskolans arbete, varför det är viktigt att se att målen för eleverna i årskurs 1 har bäring på både 32 51

52 förskola, förskoleklass och skola. I det perspektivet är det igen viktigt att utveckla samarbete mellan skolformerna och ha bra överlämningar så att barnens kunskaper tas till vara och utvecklas vidare när de börjar skolan. Från och med februari 2015 har kommunen två förskoleobservatörer som besöker förskolorna och tittar på olika kvalitetsaspekter. Efter att ha tittat på likabehandlingsplanerna det första året är arbetet nu fokuserat på lärmiljöer när de besöker förskolorna en andra vända. Åtgärder Förskolorna ska få återkoppling på sina barns kunskapsutveckling i förskoleklass och årskurs 1, så att det blir tydligt vilka kompetenser som förskolan behöver jobba vidare med att ge barnen. Pedagogisk dokumentation ska utvecklas vidare

53 Grundskolan Grundskolans kunskapsresultat sammanfattas i årskurs 9, men nationella prov görs redan från årskurs 3 och betyg sätts från årskurs 6. Det nya betygssystemet har nu varit igång sedan vårterminen 2013 i årskurs 9, så nu kan vi titta på trenden under de senaste fyra åren. Betyg ur ett könsperspektiv Årskurs 6, betyg alla ämnen, uppdelat på kön Betygsfördelning åk 6 uppdelat på kön Flicka 2013 Flicka 2014 Flicka 2015 Flicka 2016 Pojke 2013 Pojke 2014 Pojke 2015 Pojke % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% A B C D E F Bilden visar fördelningen mellan betygen A-F i alla ämnen i årskurs 6. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat har varit ganska konstant Bland flickorna är det ca 50% av de satta betygen som är mellan A-C medan motsvarande siffra hos pojkarna är ca 35%. När det gäller betyget F så var skillnaden mindre 2016 än den varit tidigare. På ämnesnivå så har Värnamo samma resultat som riket, de ämnen som flest elever får F i är engelska, matematik och svenska som andraspråk. Värnamos resultat är lite sämre än riket vad gäller engelskan medan matematiken och svenska som andraspråk är något bättre

54 Årskurs 9 alla ämnen, uppdelat på kön Betygsfördelning åk 9 uppdelat på kön Flicka 2013 Flicka 2014 Flicka 2015 Flicka 2016 Pojke 2013 Pojke 2014 Pojke 2015 Pojke % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% A B C D E F Bilden visar fördelningen mellan betygen A-F i alla ämnen i årskurs 9. Betygsfördelningen i årskurs 9 skiljer sig mer mellan åren än de gör i årskurs 6. Skillnaden mellan könen är lika markant i årskurs 9 som årskurs 6. Betygen är i sig högre i årskurs 9 än i årskurs 6, bland flickorna är det i snitt 60% av betygen som ligger i spannet A-C och motsvarande siffra bland pojkarna är strax över 40%. Det är en ökning på ca 10%-enheter för både pojkar och flickor, jämfört med när de gick i sexan. När det gäller betyget F så var skillnaden mellan könen mindre 2016 än den varit tidigare, precis som för årskurs 6. På ämnesnivå så är det i årskurs 9 engelska, matematik, idrott och hälsa samt svenska som andraspråk som har flest F. Även i riket så har dessa ämnen sämst resultat, men Värnamo ligger sämre till än riket i samtliga ämnen. Framför allt i idrott och hälsa, där Värnamo har 12% F medan riket har 8% F. Om vi jämför den elevgrupp som gick ut årskurs med samma elevgrupps resultat när de gick ut årskurs , så ser bilden ut så här: 35 54

55 Jämförelse betygsfördelning åk 6-9, samma elevgrupp Flicka 2013, åk6 Flicka 2016, åk9 Pojke 2013, åk6 Pojke 2016, åk9 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% A B C D E F Här kan vi se att glidningen uppåt i betygsfördelningen även finns för samma elevgrupp mellan årskurs 6 och 9. För pojkarna är skillnaden mindre mellan årskurs 6 och 9, medan det för flickorna skiljer nästan 10%-enheter på de högre betygen (A-C). för betyget E skiljer det mindre och betyget F är fler i årskurs 9 än i årskurs 6 för båda grupperna. Skillnaden i betyg mellan pojkar och flickor ligger i Värnamo ungefär lika som i riket i stort. Elisabet Öhrn som forskar på könsmönster i utbildning vid Göteborgs universitet menar att social bakgrund har större betydelse för resultaten än kön: När det i slutet av 90-talet blev medial uppståndelse över flickornas högre betyg som grupp var det dock inget nytt. Så var fallet redan på 60-talet. Det nya är att flickorna i snitt nu har högre betyg i fler ämnen, även i teknik, matematik och naturorienterande ämnen. Bara i idrotten har pojkarna som grupp fortfarande högre betyg. Elisabet Öhrn understryker samtidigt att betygsskillnaden på gruppnivå mellan könen är mindre än betygsskillnaden mellan dem som har föräldrar med högskoleutbildning jämfört med dem som inte har det. Social bakgrund och skillnad mellan skolor är viktigare faktorer när betygsskillnader ska förklaras. Men betygsskillnaderna mellan könen finns där likväl, något som forskningen undersökt orsakerna till. Att flickorna skulle ha fördel av att många lärare är kvinnor, liksom att undervisningen skulle vara mer i samklang med flickors intressen hittar forskningen inga belägg för, enligt Elisabet Öhrn. Det finns dock visst stöd inom forskningen för att det ställs olika krav på flickor och pojkar i skolan, liksom att det är svårare för pojkar att hantera den individualiserade skolundervisningen som tar en allt större plats. ( Verksamheten behöver granska om vi ställer olika krav på pojkar och flickor i skolan och vilka metoder vi använder. Åtgärd En diskussion kring åtgärderna utifrån ovanstående resultat ska inledas med skolledarna

56 Betyg ur enhetsperspektiv Nedan granskar vi resultaten utifrån våra olika skolenheter. Små skolenheter med färre än ca 10 elever i årskursen tas inte med eftersom underlaget är för litet för att behandlas statistiskt. Årskurs 6 betyg i alla ämnen, uppdelat på skolenheter Betygsfördelning åk 6 per skola, 2016 Rydaholms Skola Hanahöjskolan Gröndalsskolan Bredaryds Skola Borbackaskolan Apladalsskolan Grundskola 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% A B C D E F Bilden visar betygsfördelningen i årskurs 6, fördelat på enhet. Det skiljer fortfarande mycket mellan skolorna. Bredaryds skola har liksom tidigare år klart flest antal höga betyg, medan Rydaholm har flest låga betyg. Apladalsskolan och Gröndalsskolan, som har betydligt fler elever i årskursen, ligger ganska nära varandra i bedömningen. Dessa skolor ligger också ungefär som genomsnittet för kommunen, vilket är naturligt eftersom de representerar nästan 2/3-delar av elevkullen

57 Årskurs 9 betyg i alla ämnen, uppdelat på skolenheter Betygsfördelning åk 9 per skola, 2016 Gröndalsskolan Forsheda Skola 7-9 Skola Bors Apladalsskolan Grundskola 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% A B C D E F När eleverna kommer upp i årskurs 9 slätas skillnaderna delvis ut, eftersom det är fler elever i varje årskull här. Skillnaderna mellan åren är större på de mindre enheterna där en elevkull ligger på runt 50 elever medan de större skolorna i tätorten, där en elevkull ligger på ca elever, har mindre förändringar över tid. Jämfört med kommunens snitt är det Gröndalsskolan som har högst betyg 2016 medan Bors skola har lägst. Förra året var Bor i topp. Apladalsskolan har flest F även i år. Grundskolans slutmål är att eleverna ska vara behöriga till gymnasiestudier. Nedanstående bild visar andelen elever som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet i kommunens skolor och i riket. 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% Andel elever behöriga till gymnasiet efter åk 9 50% Hela kommunen Apladalen Bor Forsheda Gröndal Riket 38 57

58 Värnamo har haft en nedåtgående trend som följt rikets ungefär mellan 2013 och vänder riket uppåt igen medan Värnamo fortsätter nedåt. På skolnivå skiljer det mer mellan åren och störst skillnad är 15 %-enheter mellan skolor. Med tanke på den forskning som refereras till ovan, som också styrks av flera andra studier, kan vi jämföra skolorna ur ett socioekonomiskt perspektiv. Tabellerna nedan visar andelen elever med utländsk bakgrund samt andelen med föräldrar med eftergymnasial utbildning. F-5/6-skolorna Andel elever med utländsk bakgrund Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning Borbackaskolan 13% 43% Enehagens skola 20% 60% Bredaryds skola 14% 44% Hanahöjskolan 20% 37% Mossleskolan 39% 51% Rydaholms skola 36% 30% Rörstorpsskolan 50% 37% Trälleborgsskolan 25% 57% Rydaholms skola har klart lägst andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning. Jämför vi resultaten på Bredaryds skola med Rydaholm i ljuset av tabellen ovan så fungerar den socioekonomiska förutsättningen som förklaringsmodell. Tittar vi på föräldrarnas utbildningsbakgrund så ligger Rörstorpsskolan lika med Hanahöjskolan. De resultat som vi kan jämföra är nationella proven i årskurs 3 och dessa skolor ligger ganska jämnt i både svenska och matematik, Rörstorp ligger något högre. Om eleverna svensk eller utländsk bakgrund tycks inte påverka resultaten i lika hög grad. På högstadiet ser fördelningen ut så här: Andel elever med utländsk bakgrund Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning Apladalsskolan 31% 47% Bor skola 22% 37% Forsheda skola 15% 43% Gröndalsskolan 26% 54% Även på högstadiet följer andelen elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning skolans betygsresultat ganska väl. Gröndal och Apladalsskolan har högst andel med eftergymnasial utbildning och har också de högsta betygen. Utländsk bakgrund verkar även här ha mindre betydelse än föräldrars utbildningsbakgrund. Dock kan ju dessa parametrar också sammanfalla, på så sätt att man både har en utländsk bakgrund och en lägre utbildningsnivå. Tittar vi på skillnaderna i resultat i årskurs 9 uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå får vi följande bilder: 39 58

59 Gymnasiebehörighet uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå (Värnamo) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% grundskola/gymnasium eftergymnasial utb Skillnaden är runt 10%-enheter varje år. Tittar vi på meritvärde i årskurs nio får vi följande bild: Meritvärde uppdelat per föräldrarnas högsta utbildningsnivå (Värnamo) grundskola/gymnasium eftergymnasial utb Trenden mellan åren ser ungefär likadan ut för båda grupper, men skillnaden mellan grupperna är markant, ca 30 poäng. Föräldrarnas utbildningsbakgrund är en faktor som vi inte kan påverka, men eftersom skolans uppdrag är att kompensera för barns förutsättningar i största möjliga mån kan man fundera över några faktorer som vi kan påverka. I Skolverkets skrift Vad påverkar resultaten i svensk grundskola från 2009 kan man läsa följande: Att allt fler elever definieras i behov av särskilt stöd (och avvikande från det normala ) kan ses som en form av differentiering av elever. En viktig utgångspunkt i 40 59

60 skollagen är att behovet av särskilt stöd uppkommer i mötet mellan elevens förutsättningar och den omgivande miljön. Utifrån detta synsätt kan en förklaring till ett ökande stödbehov vara att skolans möjligheter att anpassa undervisningen till elevers olika behov och förutsättningar har minskat. Förknippat med detta är att det har skett en förskjutning av ansvar till den enskilda eleven. Andelen individuellt arbete har ökat i skolorna och därmed ställs krav på nya kompetenser hos eleverna, framförallt de förmågor som behövs för att på egen hand planera och genomföra studierna. Studier vittnar om att många elever i behov av särskilt stöd har svårt att klara av det friare arbetssätt som individuellt arbete utgör (Skolverket, 2008b). Det finns studier som tyder på att synsättet har förändrats när det gäller i vilken grad skolan ska utforma undervisningen utifrån elevernas olikheter. De åtgärdsprogram som utarbetas för elever i behov av särskilt stöd har kritiserats av en rad forskare (Skolverket, 2008b). Framför allt framträder en tydlig tendens att individualisera problem i elevers skolsituation. Ofta förbises orsaker i skolmiljön och istället ser skolor och lärare i många fall eleverna som de enda bärarna av problemen. Vanliga åtgärdsförslag är färdighetsträning i det ämne som eleven har svårigheter i. Hemuppgifter är också vanliga åtgärdsförslag och föräldrarna tilldelas ofta ansvaret för att hjälpa sitt barn med skolarbetet. Ytterligare en förklaring till att fler elever definieras i behov av stöd kan vara att omgivningens krav på eleverna har ökat, vilket kan relateras till den så kallade bedömningsforskningen som belyser konsekvenser av förändringar i skolans bedömningssystem. Det nya målrelaterade betygssystemet, med införande av godkäntnivån, har synliggjort kraven på vilka grundkunskaper eleverna ska tillägna sig. Därigenom har det blivit större uppmärksamhet på elevernas bristande kunskaper. Åtgärd En diskussion kring hur skolorna kan arbeta med uppdraget att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar utifrån ovanstående resultat, ska inledas med skolledarna. Lärmiljöer blir ett fokusområde för nybyggnationer och renoveringar av förskole- och skolenheter

61 Gymnasiet Fördelningen på betyg mellan de nationella programmen på Finnvedens Gymnasium ser ut som nedan. Fördelning alla betyg per program, avgångsklasser 2016 Vård- och omsorg Teknik Samhällsvetenskap Restaurang- och livsmedel Naturvetenskap Humanistiska Handels- och administration Fordons- och transport Estetiska El- och energi Ekonomi Bygg- och anläggning Barn- och fritid 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% A B C D E F Naturvetenskapliga och estetiska programmen utmärker sig positivt och på den negativa sidan hittar vi teknik, fordon, handels och administration samt barn- och fritidsprogrammen. Enligt rektorernas analys är det många elever som kommer in med otillräckliga förkunskaper från grundskolan och gymnasiet har svårt att möta dessa elever. Åtgärd Implementera rutiner kring extra anpassningar och särskilt stöd för de elever som behöver det. Pröva att utöka antalet resurspedagoger på ett program för att utvärdera. Kvalitetssäkra överlämningar. Vilka elever har haft enskild undervisning eller i liten grupp och hur ska den anpassas på gymnasiet. Särskolan Både på grundsärskolan och på gymnasiesärskolan arbetar eleverna utifrån egna mål. De två elever som gick ut årskurs 9 på grundsärskolan klarade sina uppsatta mål genom gott stöd från personalen. Svenska som andraspråk, modersmål och studiehandledning är områden som behöver utvecklas i grundsärskolan, eftersom allt fler elever med dessa behov kommit in i verksamheten. I gymnasiesärskolan är måluppfyllelsen också god och de elever som gick ut 2016 var de sista som läste enligt den gamla gymnasiesärskoleläroplanen. På gymnasiesärskolan har behovet av Svenska som andraspråk och studiehandledning inte funnits under

62 Åtgärd Bedömningskunskapen behöver utvecklas i grundsärskolan och på det individuella programmet på gymnasiesärskolan. Bedömningsstöd är på väg från Skolverket och detta ska implementeras bland pedagogerna. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen har inte följt sina kunskapsresultat på ett sätt som går att jämföra över tid förut. Nu har rektor arbetat fram en modell tillsammans med personal och förvaltning. Årets statistik får därmed bli ett utgångsvärde att förbättra inför kommande år. Måluppfyllelsen på gymnasiekurserna är förhållandevis låg. Verksamheten behöver utveckla formerna för att förbereda eleverna på vad det innebär att studera på gymnasiekurser på vuxenutbildningen och identifiera dem som behöver extra anpassningar tidigt under kursens gång. Personalen håller på att arbeta fram rutiner för att kunna hjälpa dem som inte når kunskapskraven. Det finns också betydande skillnader mellan ämnena, i matematik är det en betydligt högre andel F än vad det är i yrkeskurserna. Kursernas längd kan vara en anledning, många elever upplever att det är mycket kunskaper att inhämta på kort tid. På grundläggande vux är det fler elever som når målen och det kan förklaras med att eleverna inte går till nästa nivå förrän de är klara. Det finns möjligheter att förlänga kursen tills eleven har nått målen. På SFI är det också en förhållandevis hög andel som når kunskapskraven, vilket kan förklaras med att eleverna går kvar tills de har nått målen. Precis som på grundläggande vux finns det möjlighet till att vara flexibel gällande kursernas längd. Kurs SFI 96,2% Grundläggande vux 94% Gymnasiekurser 79,8% Distanskurser via NTI: Gymnasiekurser och Grundläggande kurser Andel godkända ,2% Åtgärd Utveckla studievägledningen för elever på gymnasiekurserna så att eleverna är förberedda på vad det innebär att läsa gymnasiekurser på vuxenutbildningen. Utarbeta rutiner kring extra anpassningar och stödåtgärder för de elever som behöver det. BUN:s mål - Verksamheterna ska säkerställa att alla elever som lämnar årskurs 1 ska ha en fungerande avkodningsförmåga vad gäller läsning. Detta är första gången som vi har siffror på hur läsinlärningen i årskurs 1 har fallit ut och bedömningen av läskunnigheten ligger på 89% för hela kommunen. Några enheter utmärker sig positivt med 100% läskunnighet medan några har ett sämre resultat. Rydaholms skola ligger lägst med 16 av 28 barn som kan läsa efter årskurs 1. Ett bedömningsmaterial är utarbetat av Skolverket och implementeras nu i alla skolor

63 Åtgärd Skolverkets bedömningsmaterial ska implementeras i alla skolor. I språkplanen, som används på prov, finns det ett antal kommunövergripande screeningar som görs på alla skolor för att fånga upp elever i behov av särskilt stöd inom läs-och skrivutvecklingen. Rydaholms skola arbetar med matematiklyftet med ett läsinlärningsperspektiv. 6.2 Matematik Inom ramen för SKL:s matematiksatsning PISA 2015 har Värnamo kommun satt tre operativa mål kring matematiken. För att utveckla matematikundervisningen deltar Värnamo kommuns skolor även i Skolverkets satsning Matematiklyftet, som är en kompetensutvecklingssatsning för lärare som undervisar i matematik. Satsningen påbörjades läsåret 2013/14 och kommer att vara helt genomfört i alla skolor SKL:s matematiksatsning avslutas hösten 2016 när de nya PISA-resultaten blir offentliga i december. BUN:s mål - Verksamheten ska säkerställa att andelen elever som klarar samtliga delprov på nationella proven i matematik ska öka. Grundskolan Alla nationella proven består av olika delprov. I årskurs tre finns inget sammantaget resultat, medan eleverna i årskurs 6 och 9 får ett sammanfattande betyg A-F på hela provet. Nedanstående tabell visar hur stor andel av eleverna som klarat alla delproven i matematik i de olika årskurserna Årskurs 3 69% 58% 60% 55% Årskurs 6 92% 88% 89% 87% Årskurs 9 87% 86% 74% 87% De blåmarkerade respektive gulmarkerade siffrorna markerar samma elevgrupp, d.v.s. den elevgrupp som gick i årskurs , gick i årskurs Vi kan se att samma elevgrupp klarar sig i motsvarande grad vid nästa avstämning. Vi kan också konstatera att resultaten i årskurs 3 är betydligt lägre än i de högre årskurserna. Tyvärr finns ingen nationell statistik att tillgå i årskurs 3 eftersom det inte finns någon sammanställning för provet. I årskurs 6 och 9 kan man få godkänt på provet även om man missat något delprov. Andelen godkända elever ser ut som nedan över tid, jämfört med riket

64 Nationellt prov i matematik, andelen godkända i åk 6 och / / / /2016 Vmo åk6 Vmo åk9 Riket åk6 Riket åk9 I årskurs 6 har resultaten inte förändrats nämnvärt och följer rikets kurva i stort sett. I årskurs 9 har resultaten efter en dipp 2015 tagit sig tillbaka på samma nivå som tidigare. Värnamo följer samma trend som riket, ligger något över riket 2016 men hade en djupare dipp Enligt rektorernas uppföljning upplevde lärarna att ämnesprovet var annorlunda upplagt 2015 med högre krav för godkänt. Proven är olika varje år och därför är de egentligen inte jämförbara över tid, men jämförelsen med rikets siffror stödjer den teorin. På bilden kan vi också se att den grupp som gick i årskurs och sedan i åk hade den högsta måluppfyllelsen under perioden i båda årskurserna. Gymnasiet På gymnasiet gör eleverna kursprov I matematik 1a, 1b och 1c beroende på vilket gymnasieprogram man läser. Nedanstående resultat är alla kurserna sammanslaget. Det vi kan se i nedanstående diagram är att det skiljer lite mellan åren, vilket kan bero på att proven skiljer sig åt. Pojkar och flickor turas om med att ha bättre resultat. Några större skillnader mellan pojkar och flickor syns inte

65 Matematik 1a, 1b och 1c, uppdelat på kön 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% pojkar flickor BUN:s mål - Verksamheten ska säkerställa att andel elever som når den högsta nivån på nationella proven i matematik ska öka. Årskurs 6 fördelning mellan betygen på nationella prov i matematik, Värnamo Tidsanalys betygsfördelning, nationellt prov åk / / / /2013 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% A B C D E F Det skiljer inte mycket mellan åren, men andelen A har minskat och andelen F ökat, så det är en negativ trend, trots många satsningar på matematik under dessa år

66 Årskurs 9 fördelning mellan betygen på nationella prov i matematik, Värnamo Tidsanalys betygsfördelning, nationellt prov åk / / / /2013 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% A B C D E F Efter tre år av nedåtgående resultat visar 2016 års resultat på fler höga betyg än något av de tidigare åren. Som sagts ovan så har elevgruppen som gick ut nian 2016 höga resultat både i årskurs 6 och 9. Gymnasiets år 1 fördelning mellan betygen på nationella prov i matematik 1, Värnamo Betygsfördelning matematik 1a, 1b och 1c riket % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% A B C D E F Kursen Matematik 1 är som nämnts ovan olika för de olika programmen och har olika prov. Trenden de senaste fyra åren är att det är färre som fick de höga betygen medan resultaten 2013 och 2016 är mer lika. Det är olika elevgrupper och olika prov, vilket gör att det är svårt att jämföra års resultat ungefär lika med riket vad gäller de högre betygen, men bättre i Värnamo när det gäller spannet C-E

67 Åtgärd Det har genomförts många åtgärder de senaste åren kopplat till matematik. Värnamo kommun har deltagit i både Skolverkets matematiklyft och SKL:s matematiksatsning. Regeringen har utökat timplanen för matematik i två omgångar (100 timmar till lågstadiet 2014 och 105 timmar till mellanstadiet 2016). Resultaten av dessa satsningar ser vi inte ännu, men det är viktigt att ge lärarna möjlighet att förankra de nya arbetssätten innan vi utvärderar. BUN:s mål - Verksamheten ska säkerställa att skillnaden mellan kommunens grundskolor avseende resultaten på nationella proven i matematik ska minska. Ett av huvudmannens viktigaste mål är att säkerställa likvärdigheten i kommunens skolor. Det ska inte vara skillnad för elevers möjligheter att utveckla kunskaper beroende på vilken skola de går i. Dock visar många undersökningar som görs, och inte minst Skolinspektionens granskningar, att det är större skillnader inom kommuner än mellan kommuner. I resultaten som redovisas ovan kopplas resultaten till skolornas socioekonomiska förutsättningar, vilket får genomslag även för resultaten i matematik. Proven i årskurs 3 redovisas inte här eftersom det inte finns något sammanfattande resultat för provet. I årskurs 3 får eleverna resultat på varje delprov och det är 7 delprov i matematikprovet. I årskurs 6 och 9 får eleverna ett sammanfattande betyg på provet. Årskurs 6 resultat på nationella prov i matematik, uppdelat på skolenhet 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Nationellt prov i matematik åk 6, andel elever som uppnått kunskapskraven 0,0 ApladalsskolanBorbackaskolan Bredaryds skola GröndalsskolanHanahöjskolan Rydaholms skola Några skolor har förbättrat sitt resultat till 2016, andra har försämrats. Rydaholms skola har lägst resultat och har försämrats mellan 2015 och Många nyanlända kan vara en del av svaret, men även Apladalsskolan har fått många nyanlända, så bilden är mer komplex än så. En förstelärare i matematik har tillsatts i Rydaholm, för att på djupet analysera vad resultaten beror på. En del av analysen är att läsförståelsen är för låg och skolan kommer att satsa på den tidiga läsinlärningen

68 Årskurs 9 resultat på nationella prov, uppdelat på skolenhet Nationellt prov ma årskurs 9 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Apladalsskolan Bor skola Forsheda 7-9 Gröndalsskolan Skillnaden mellan skolenheter är alltjämt stor när vi tittar på högsta och lägsta resultat, men det är också tydligt att det är i den östra kommundelen som resultaten avviker från övriga skolor. Bor skola går mot trenden 2016 med en försämring av resultaten istället för en förbättring. När dessa elever gick i årskurs 6 hade de ett bättre resultat än andra elevkullar, vilket på de andra enheterna slår igenom även i årskurs 9. Figys mattetest De elever som börjar på nationellt program på Finnvedens gymnasium gör ett matematiktest tidigt i år 1. Man har använt samma test sedan Nedan anges resultaten från 2013 till 2016, vilket är den tid som Lgr11 varit gällande på grundskolan. Medelpoäng per skola Figys mattetest 27,0 26,0 25,0 24,0 23,0 22,0 21,0 20,0 19, Apladalsskolan Bor skola Forsheda 7-9 Gröndalsskolan Trenden följer samma mönster som resultaten på nationella provet i matematik, där de flesta skolorna vänder uppåt 2016 efter en nedåtgående trend. Här ser vi också en viss skillnad mellan 49 68

69 kommunens skolor som ändras lite över tid, dock är denna skillnad mindre än på de nationella proven som redovisas ovan. De elever som är med i testet är de elever som fått godkänt betyg från grundskolan, så det ger en bild av kunskaperna hos eleverna med betygen A-E. Elevantalen är olika mellan skolorna och från Bor är det många som väljer andra skolor än Figy, så materialet ska ses utifrån det. Åtgärd Sambedömning av nationella prov ska utvecklas till att omfatta även årskurs 3 och 6, där alla lärare (åk 1-3, respektive 4-6) samverkar kring bedömningen. Läsförståelse och läsinlärning är en viktig del av matematiken och satsningar kommer att genomföras på det. BUN:s mål Finnvedens gymnasium ska årligen öka andelen elever som går ut med gymnasieexamen från de nationella programmen inom tre år. Målet är uttryckt om de nationella programmen enbart, men vi använder den officiella statistiken för alla program så att en jämförelse med riket kan göras. Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 3 år, andel 100,00% 80,00% 60,00% 40,00% 20,00% 0,00% Värnamo Riket Källa: Kolada (N17444) Avser elever i kommunal gymnasieskola i kommunen Rikets siffror står ganska still och det beror till störst del på att det är så stora volymer som ingår siffrorna för alla landets gymnasieskolor. Finnvedens gymnasium har haft en god trend sedan Gy11 infördes

70 BUN:s mål - Elever med utländsk bakgrund ska nå samma skolresultat som elever med svensk bakgrund När målet sattes såg vi att elever med utländsk bakgrund generellt hade ett lägre meritvärde än elever med svensk bakgrund. Situationen i Värnamo 2016 ser ganska annorlunda ut jämfört med 2012 då målet sattes. Idag har vi många nyanlända elever och kravet på måluppfyllelse för elever som startar sin skolgång i Sverige när de är tonåringar och inte har några kunskaper i svenska känns orimligt. Vi behöver titta särskilt på de elever som varit länge i Sverige och ändå ligger lägre i måluppfyllelse snarare än hela gruppen som kollektiv. Det är viktigt att titta på hur vi arbetar med t.ex. ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen, som både gynnar elever som har svenska som modersmål och de som har annat modersmål. Den officiella elevstatistiken för 2016 kommer att publiceras våren 2017, därför är det 2015 års siffror på andelen elever med utländsk bakgrund som presenteras i tabellerna på sidan 6. Nedan syns utvecklingen vad gäller meritvärde för elever med svenska respektive utländsk bakgrund. Dessa siffror är från Skolverkets databas SIRIS och där skiljer man på utländsk bakgrund född i Sverige och utländsk bakgrund född utomlands Meritvärde sv/annat modersmål sv utl, född sv utl född utl Här syns tydligt att skillnaden inte är så stor mellan elever med svensk bakgrund och elever som har utländsk bakgrund men är födda i Sverige. Den stora skillnaden är jämfört med de elever som är födda utomlands. Tittar vi på andelen som är behöriga till gymnasiet så ger den ungefär samma bild

71 Gymnasiebehörighet sv/annat modersmål 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% sv utl, född sv utl född utl Andelen nyanlända har ökat under och det speglas också i bilderna. Enligt rektorerna är studiestöd på modersmålet en framgångsfaktor. Rektorerna menar att kunskapen hos studiehandledarna (som ger nyanlända elever studiestöd i olika ämnen på modersmålet) har ökat de senaste åren och de är väl insatta i vad uppdraget innebär. I den östra kommundelen har man genomfört gemensam utbildning för lärare och studiehandledare vilket var positivt. Det är viktigt att börja redan på förskolan med att stärka de flerspråkiga barnens språk- och kunskapsutveckling. Förskolecheferna diskuterade i den kvalitetsdialog man hade med förvaltningsledningen hur arbetet med barn med annat modersmål kan utvecklas. Idag har vi fem modersmålspedagoger i förskolan som ska täcka behovet i hela kommunen. Det är få språk som kan tillgodoses av dessa. Modersmålspedagogerna används idag mest i inskolningssammanhang. Det krävs kompetenshöjande insatser för all förskolepersonal för att kunna ge barnen det de har rätt till. Åtgärd Utveckling av modell för modersmålsstöd i förskola och förskoleklass. Kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt för all personal. Information till alla lärare kring vad studiehandledningen ska syfta till och hur den ska kunna ge bäst effekter. Schema behöver ses över så att det organisatoriskt finns förutsättningar för samarbete mellan lärare och studiehandledare. Skolportalens möjligheter ska användas så att lektionsplaneringar finns tillgängliga för studiehandledarna, detta kräver utbildningsinsatser inom IT-pedagogik för all personal. Helena Svensson Kvalitetschef/bitr. barn- och utbildningschef 52 71

72 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Sammanfattande kvalitetsrapport 2016 Ärendebeskrivning Huvudmannen för utbildning ska enligt Skollagen (SFS 2010:800) bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Förutom det kvalitetsarbete som bedrivs på respektive enhet sammanställs därför en kvalitetsrapport på huvudmannanivå. Rapporten växer fram under året i tre delar. Den sammanfattande kvalitetsrapport som nu läggs fram gäller hela Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta Att godkänna den sammanfattande kvalitetsrapporten Helena Svensson Kvalitetschef Elisabet Nord Barn- och utbildningschef 1 (3) 72

73 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Sammanfattning av kvalitetsrapporten 2016 I februari tillträdde Elisabet Nord sin tjänst som ny barn- och utbildningschef och i augusti mötte hon all personal i organisationen för att starta ett utvecklingsarbete under parollen Alla vill, kan och får lyckas! Detta ska genomsyra utvecklingsarbetet och kompetensutvecklingen under flera år framåt. Den stora ökningen av nyanlända fortsatte under vårterminen 2016 för att sedan minska drastiskt under höstterminen. De barn och elever som kommit till kommunen är utslussade från enheten för flerspråkighet till den skolenhet där de placeras och integreras i undervisningen. Förvaltningen har ökat antalet IT-verktyg så alla elever i årkurs 7-9 samt årskurs 6 i centralorten har egna IT-verktyg. En ny Skolportal har byggts och implementerats under året i systemet Office365. Utbildningar för alla pedagoger har genomförts i systemet och den gamla lärplattformen Fronter lades ner vid årsskiftet 16/17. Varje enhet har en eller flera lärspridare bland personalen som hjälper kollegorna med den digitala utvecklingen. Under hösten 2016 genomfördes en statlig lönereform för särskilt skickliga lärare som kallas Lärarlönelyftet. Denna satsning gav Värnamo kommun 10 miljoner kronor för att fördelas ut till de lärare som bedömdes motsvara de kriterier som staten satt upp. I Värnamo räckte pengarna till ca 250 pedagoger, varav 10% gick till förskola/fritidshem och 90% till grundskola och gymnasium. Efter processens slut har ett visst missnöje i många kommuner gjort att rörligheten på arbetsmarknaden ökat vad gäller lärare på grundskola och gymnasium, även i Värnamo har detta varit kännbart har liksom 2015 präglats av lokalbrist. Ett ökat elevantal i framför allt grundskolan har gjort att alla centralortsskolor har tillfälliga lösningar så som paviljonger. 29 klassrum finns i tillfälliga lokaler läsåret 2016/17. Två nya förskolor invigdes under 2016, Förskolan Nyfiken på Klöverängen och Förskolan Vallen. Båda förskolorna ersatte gamla, undermåliga lokaler men skapade också ett visst utrymme för en utökning av förskoleplatser. Kunskapsresultaten för hela kommunen ligger på en godtagbar nivå, men det finns utmaningar att arbeta vidare med, bl.a. - Skillnader mellan pojkars och flickors resultat 2 (3) 73

74 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Skillnader i resultat beroende på elevers bakgrundsfaktorer - Skillnader i resultat mellan olika skolenheter Åtgärder som ska vidtas finns i punktform efter varje område. Att lägga in åtgärder i kvalitetsrapporten är ett nytt angreppssätt som påbörjades i period 3 för 2016 och kommer att vara gällande för alla perioder från och med (3) 74

75 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Motion - Bristyrkesutbildning för vuxna Ärendebeskrivning Socialdemokraterna inkom med en motion till kommunfullmäktige den 24 oktober 2016 där de yrkar på att Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram och genomföra ett par yrkesutbildningar för vuxna samt teckna avtal med berörd bransch om praktikplats för utbildningarna. Den 1 januari 2017 infördes förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. För att kunna erhålla statsbidrag förutsätts regional samverkan avseende planering och genomförande av utbildningen. En ansökan om statsbidraget har lämnats in från GGVVkommunerna för Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta Att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen Inga-Lill Svanholm Rektor, vuxenutbildningen Magnus Flink verksamhetschef Figy/vux 1 (2) 75

76 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Utredning Den 1 januari 2017 infördes förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. För att kunna erhålla statsbidrag förutsätts regional samverkan avseende planering och genomförande av utbildningen. Dessutom ska arbetsmarknadens behov i de samverkande kommunerna tillgodoses. Utbildningen ska planeras efter samråd med företrädare för arbetsgivare, organisationer och branscher som finns företräda i de samverkande kommunerna. Även arbetsförmedlingen och den aktör som har ett regionalt utvecklingsansvar i länet ska vara med i planeringen av utbildningarna. Ytterligare ett krav som ställs i förordningen är att de samverkande kommunerna sammantaget ska finansiera utbildning som motsvarar samma omfattning av årsstudieplatser som det lämnas bidrag för. Det bör också ingå minst 15 % arbetsplatsförlagt lärande i utbildningen har Värnamo kommun tillsammans med Gnosjö, Gislaved och Vaggeryd kommun lämnat in en ansökan om sammantaget 182 årsstudieplatser för regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning. Antalet platser baserar sig på arbetslöshetsstatistik från Arbetsförmedlingen och befolkningsstatistik från SCB. Så många platser kommer förmodligen inte de samverkande kommunerna att kunna ta fram, men det visar på att det finns pengar avsatta från regeringens sida om kommunerna klarar att svara upp med motsvarande antal platser. På Vuxenutbildningen i Värnamo kommun anordnar vi redan utbildningar inom Vård och omsorg samt inom Restaurang och Livsmedel. Dessa utbildningar har vi finansierat inom befintlig budget under förutsättning att vi får beviljat bidrag från staten med motsvarande antal platser. Det innebär att om vi exempelvis genomför 40 årsstudieplatser inom Vård och omsorg och Restaurang och Livsmedel så finansieras hälften av de platserna genom statsbidrag. Vi vet också att det finns behov inom andra branscher som till exempel inom industri eller transport, men där ser vi inte att vi kan tillgodose det behovet om det inte tillskjuts mer ekonomiska medel. För att starta en industriutbildning för vuxna så skulle kommunen behöva handla upp den tjänsten, medan inom transportsektorn så skulle vi kunna starta en sådan utbildning i kommunal regi genom ett samarbete med Finnvedens gymnasium. 2 (2) 76

77 Motion till Värnamo Kommunfullmäktige Bristyrkesutbildning för vuxna. Yrkeskompetens är en av de mest efterfrågade punkterna när näringsliv och offentlig sektor summerar sina framtidsutmaningar. Bland annat yrkeschaufförer och svetsare saknas. Alla yrken kräver inte högskolenivå. I vår kommun finns både Campus och Komvux som stora och viktiga utbildare av vuxna. Regeringen har i sin budget för 2017 ett anslag för yrkesvux som bör kunna användas till vårt förslag. Härmed yrkar vi att Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram och genomföra ett par yrkesutbildningar för vuxna. Att teckna avtal med berörd bransch om praktikplats för utbildningarna. (S) Vision: Värnamo, en framtidskommun för alla Övergripande mål: Jobb och framtidstro; Verksamheten i Värnamo Kommun ska främja fler och bättre jobb Ansvar för kommande generationer; Verksamheten i Värnamo Kommun ska på ett meningsfullt och långsiktigt hållbart sätt främja trygg och skapande miljö. Pålitlig samhällsservice; Verksamheten i Värnamo Kommun ska på ett ansvarsfullt och hållbart sätt möta medborgarna För att arbetslösheten ska fortsätta att minska krävs satsningar på utbildning och kompetens som svarar mot arbetsmarknadens behov. Tillgång till relevant kompetens är också avgörande för näringslivets möjlighet att växa och klara den internationella konkurrensen. Och för offentliga sektorns möjligheter att ge en pålitlig samhällsservice. Regeringen har inlett ett nytt kunskapslyft med en satsning som fullt utbyggd omfattar ca utbildningsplatser inom yrkesvux, lärlingsvux, folkbildning, högskola och yrkeshögskola. En del av dessa platser borde kunna hamna i vår region där efterfrågan på yrkesutbildningar är stor. Utformningen av utbildningarna behöver ske i samverkan med Arbetsförmedlingen och organisationer som söker just den tänkta utbildningen. En inventering och dialog med näringslivsbolaget m.fl. är på sin plats. Vi ser och hör att det finns människor som gärna vill byta yrke samt vuxna arbetssökanden som önskar en konkret yrkesutbildning. Komvux i Värnamo har ett flexibelt och bra upplägg, anser vi. Eftersom det nu också, från regeringen, görs satsning på studiemedel för vuxna och öppnade regler för att kunna gå komvux, ser vi en möjlighet till yrkesutbildning för vuxna som Värnamo kommun inte bör missa. Värnamo den 24 oktober 2016 Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen Genom Britt-Marie Sellén Nilsson, Bo Svedberg, Ulla Gradeen 77

78 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Statsbidrag för yrkesvux Ärendebeskrivning Den 1 januari 2017 infördes förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Regeringen har tillsatt extra medel för att fler ska kunna erbjudas yrkesinriktad vuxenutbildning. I förordningen regleras villkoren för att erhålla statsbidrag och bland annat förutsätts regional samverkan avseende planering och genomförande av utbildningen. I planeringen av utbildningen ska arbetsförmedlingen och den aktör som har ett regionalt utvecklingsansvar i länet vara med och samråd ska ske med företrädare för arbetsgivare, organisationer och branscher som finns företrädda i de samverkande kommunerna. Det ställs också ett krav på medfinansiering från de samverkande kommunerna. De ska sammantaget finansiera utbildning som motsvarar samma omfattning av årsstudieplatser som det lämnas bidrag för. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta Att ge verksamhetschefen och rektorn för vuxenutbildningen i uppdrag att göra en kalkyl på kostnaderna för de planerade utbildningarna och att ansöka om extra medel från Kommunstyrelsen för den del av finansieringen av yrkesinriktad vuxenutbildning som kommunen ska stå för. Inga-Lill Svanholm Rektor vuxenutbildningen Magnus Flink verksamhetschef Figy/vux 1 (3) 78

79 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Utredning Den 1 januari 2017 infördes förordning (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. Regeringen har tillsatt extra medel för att fler ska kunna erbjudas yrkesinriktad vuxenutbildning. I förordningen regleras villkoren för att erhålla statsbidrag och bland annat förutsätts regional samverkan avseende planering och genomförande av utbildningen. I planeringen av utbildningen ska arbetsförmedlingen och den aktör som har ett regionalt utvecklingsansvar i länet vara med och samråd ska ske med företrädare för arbetsgivare, organisationer och branscher som finns företrädda i de samverkande kommunerna. Det ställs också ett krav på medfinansiering från de samverkande kommunerna. De ska sammantaget finansiera utbildning som motsvarar samma omfattning av årsstudieplatser som det lämnas bidrag för. Det bör också ingå minst 15 % arbetsplatsförlagt lärande i utbildningen har Värnamo kommun tillsammans med Gnosjö, Gislaved och Vaggeryd kommun lämnat in en ansökan om sammantaget 182 årsstudieplatser för regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning. Antalet platser baserar sig på arbetslöshetsstatistik från Arbetsförmedlingen och befolkningsstatistik från SCB. Så många platser kommer förmodligen inte de samverkande kommunerna att kunna ta fram, men det visar på att det finns pengar avsatta från regeringens sida om kommunerna klarar att svara upp med motsvarande antal platser. För en årsstudieplats utgår bidrag á kr utom för förare inom godstransport där bidraget är mellan 69- och kr beroende på antalet genomförda verksamhetspoäng. När det gäller statsbidraget för förare inom godstransport så tar Skolverket hänsyn till behovet av geografisk spridning när de fördelar bidraget. Det brukar alltid finnas en översökning så alla kommuner kan inte beviljas bidrag. På Vuxenutbildningen i Värnamo kommun anordnar vi redan utbildningar inom Vård och omsorg samt inom restaurang. Dessa utbildningar har vi finansierat inom befintlig budget under förutsättning att vi får beviljat bidrag från staten med motsvarande antal platser. Det innebär att om vi exempelvis genomför 40 årsstudieplatser inom vård- och omsorg och restaurang och livsmedel så finansieras hälften av de platserna genom statsbidrag. 2 (3) 79

80 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Vi vet också att det finns behov inom andra branscher som till exempel inom industri eller transport, men där ser vi inte att vi kan tillgodose det behovet om det inte tillskjuts mer ekonomiska medel. Vi räknar med att en årsstudieplats inom industri kostar kr per/elev under förutsättning att det är 10 elever i gruppen och inom godstransport kr/elev beräknat på en grupp av 8 elever. För att starta en industriutbildning för vuxna så skulle kommunen behöva handla upp den tjänsten, medan inom transportsektorn så skulle vi kunna starta en sådan utbildning i kommunal regi genom ett samarbete med Finnvedens gymnasium. De har kapacitet med befintliga fordon att starta en utbildning redan i augusti under förutsättning att det skjuts till medel. Ytterligare ett behov som vi har identifierat är att kunna erbjuda yrkeskurser kombinerat med SFI. Många kommuner erbjuder det idag, men Värnamo kommun gör inte det. Vi tänker att vi skulle kunna erbjuda elever som går på SFI förberedande kurser med praktik inom Vård och omsorg och Restaurang och livsmedel. Detta skulle vi kunna göra med befintliga yrkeslärare, men vi skulle behöva anställas ytterligare en halv tjänst SFIlärare som är inriktad på yrkessvenska och som skulle arbeta parallellt med yrkeslärarna. Tanken är dels att språkinlärningen går snabbare om eleverna får kombinera SFI med yrkeskurser, dels att få fler elever att vilja studera våra yrkesutbildningar. Kostnaden beräknas till kr/elev beräknat på 15 elever. Detta skulle kunna vara en inkörsport för våra nyanlända att få pröva på yrket och i förlängningen fortsätta att utbilda sig. 3 (3) 80

81 81

82 82

83 TJÄNSTESKRIVELSE Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Dnr:BUN Revidering av GIS-Plan Ärendebeskrivning Värnamo kommuns befintliga GIS-strategi antogs i kommunstyrelsen 2008 med ambitionen att skapa en gemensam struktur för GIS-arbetet, beskriva hur verksamheten ska bedrivas samt klarlägga hur ansvaret för GIS-arbetet ska fördelas. GIS-verksamheten utreddes också i en samverkansutredning som gjordes i kommunen under (KS Dnr ), där man pekade på att GIS-strategin borde ses över. Utvecklingen inom GIS-området går snabbt framåt och man har under årens lopp sett ett behov av att revidera vissa avsnitt av strategin för att anpassa den till användning inom GIS-verksamheten. Den nya GIS-planen remitteras till övriga nämnder för yttrande. Efter remisstid sammanställs synpunkter som redogörs för i samhällsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsen beslutar om reviderad GIS-plan. Beslutsförslag Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta Att ställa sig bakom samhällsbyggnadsnämndens förslag till ny GIS-plan för Värnamo kommun. Helena Svensson Kvalitetschef Elisabet Nord Barn- och utbildningschef 1 (1) 83

84 Dnr Samhällsbyggnadsförvaltningen Geodataavdelningen Samhällsbyggnadsnämnden Revidering av befintlig GIS-plan Bakgrund Värnamo kommuns befintliga GIS-strategi antogs i kommunstyrelsen 2008 med ambitionen att skapa en gemensam struktur för GIS-arbetet, beskriva hur verksamheten ska bedrivas samt klarlägga hur ansvaret för GIS-arbetet ska fördelas. GIS-verksamheten utreddes också i en samverkansutredning som gjordes i kommunen under (KS Dnr ), där man pekade på att GIS-strategin borde ses över. Utvecklingen inom GIS-området går snabbt framåt och man har under årens lopp sett ett behov av att revidera vissa avsnitt av strategin för att anpassa den till användning inom nya områden samt att se över de roller och ansvarsområden som finns inom GIS-verksamheten. Den nya GIS-planen bör remitteras till övriga nämnder för yttrande. Efter remisstid sammanställs synpunkter som redogörs för i Samhällsbyggnadsnämnden. Kommunstyrelsen beslutar om reviderad GIS-plan. Bifogade dokument är GIS-planen samt en underlagsrapport som legat till grund för den nya GIS-planen. Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens förslag till GIS-plan och att skicka förslaget på remiss för yttrande till övriga nämnder, med svar senast den 31 mars. Liselotte Andersson GIS-samordnare 1 (2) 84

85 . 2 (2) 85

86 GIS-plan för Värnamo kommun Antagen av kommunstyrelsen 201x-xx-xx. Gäller från 201x-xx-xx 86