Handlingsberedskap för att arbeta i en föränderlig värld

Transkript

1 Handlingsberedskap för att arbeta i en föränderlig värld utmaningar vi kan behöva att diskutera och reflektera kring Live Stretmo, PhD i sociologi och lektor i barn och ungdomsvetenskap vid IPKL, Göteborgs Universitet Halvtidskonferens i projektet Nya GRannar Handlingsberedskap? I körkortsammanhang: Handlingsberedskap När du kör bil måste du alltid vara beredd på att agera, men i vissa riskfyllda situationer så måste du inta handlingsberedskap. Det innebär att du förbereder dig på att närsomhelst manövrera eller bromsa bilen. När du intar handlingsberedskap skärps dina sinnen vilket förkortar din reaktionstid och därmed även bilens stoppsträcka. Genom att inta handlingsberedskap och försöka förutse risker så kan du få stopp på bilen snabbare om något oväntat skulle hända på vägen I vårt sammanhang: myndigheters förutsättningar att hantera det oförutsedda/förmåga att förutse de villkor som kommer gälla i morgon 1

2 KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, KONTEXTEN KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, Under 2015 sökte totalt barn och ungdomar asyl i Sverige Vilket kom att föranleda regeringens beslut att jämka Sveriges asylregler och policies så de kom att likna andra europeiska länder (november 2015) Under 2016 sökte istället 2199 ensamkommande barn asyl i Sverige(1764 pojkar respektive 435 flickor, ca 80/20%) ensamkommande barn och ungdomar beviljades uppehållstillstånd, vilket var 72 procent av de fattade besluten Den genomsnittliga handläggningstiden var 353 dagar /Aktuellt+om+juli+2017.pdf 2

3 KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, Fram till och med 30 juni 2017 har 593 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige (457 pojkar och 136 flickor, ca 77/23%) Totalt var asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, varav från Afghanistan (170630) Under 2017 har 2674 ensamkommande barn och ungdomar beviljats uppehållstillstånd, dvs 76 procent av de fattade besluten Handläggningstiden för de beslut som fattats 2017 var i genomsnitt 510 dagar /Aktuellt+om+juli+2017.pdf Under sommar och höst 2015 Kommunerna får trolla med knäna för att hitta boendelösningar för alla de barn och unga (och vuxna) asylsökande som anlände Sverige En mobilisering av civilsamhället, många engagerar sig i frågan och anmäler sitt intresse av att vara t.ex. god man, familjehem, jobbar ideellt t.ex. refugees welcome, bra (och mindre bra) aktörer öppnar nya verksamheter för ensamkommande etc. Ensamkommande placeras i jourhem, familjehem, hvb-hem utanför kommunen i brist på plats, socialtjänsten hinner inte alltid utreda boendet innan den unge flyttar in Å ena sidan: en del kommuner lex-sarah anmäler sin verksamhet pga att det kan finnas påtagliga risker för missförhållanden Å andra sidan: folk hittar på lösningar, är flexibla, stöttar upp för varandra Senhösten 2015 införs id-kontroller som led i en hårdragning av asylregelverken, diskussion kring frågan om biometriska åldersutredningar bl.a. som åtgärder för att strypa antalet asylsökande 3

4 2016 och framåt: Färre barn anländer, en hel del av de ungdomarna som kommer/som befinner sig i systemet skrivs upp i ålder och överförs till Migrationsverkets asylboenden för vuxna Från att ha brist på platser är det plötsligt en akut brist på barn: (Nyöppnade)verksamheter får därför stänga ned, folk måste nu omplaceras, i vissa fall sägas upp, risk att dyrköpta erfarenheter tappas bort i detta Ett motsatt systemfokus: temporära uppehållstillstånd istället för permanenta, ålderstest (metoder för biometriska åldersvärdering ses plötsligt som adekvata), ungdomar skrivs upp i ålder, utvisningar verkställs, restriktivitet i förhållande till frågan familjeåterföreningar, stödboenden istället för HVB Samtidigt Myndigheter ska hålla ett barnperspektiv samt göra en barnkonsekvensanalys i förhållande till bedömningar och frågor som berör barn Asylsökande barn ska erbjudas ett liv så likt folkbokförda barns som möjligt Nyanlända barns generella rätt till likvärdighet i utbildning har stärkts Som underårig och ensamkommande finns fortfarande krav att den ensamkommande ska placeras i ett boende som anses vara lämpligt för ett barn Boendet och skolan blir därför viktiga och framtidsorienterade platser samt sociala arenor där asylsökande/papperslösa/ensamkommande förhandlar sina möjligheter att skapa tillhörighet, här och nu och för framtiden 4

5 IPKL, GÖTEBORGS UNIVERSITET Policy: styrregler, kopplande till värdegrund samt riktlinjer för handlande Ensamkommande barn som sårbart liv OMSORGSÅTGÄRDER, såsom god man, särskilda boenden/familjehem, överföring av ansvar från stat (Mig) till kommun (socialtjänst) redan under asyltiden Ensamkommande barn som hitskickade av strategiska föräldrar OMSORGSÅTGÄRDER OCH KONTROLLÅTGÄRDER, såsom återförening med föräldrar, fast helst i hemlandet Överårighet: KONTROLLÅTGÄRDER, ålderstest, tidigare genom samtal (mognadsbedömning), nu med öppning för att (omstridda) biometriska test ska vara avgörande Överbelastningsrädsla: KONTROLLÅTGÄRDER, restriktivitet i mottagandet, införandet av id-kontroller, tidsbegränsade uppehållstillstånd, etablering av evnt. asylcenter i Marocko och Afghanistan etc. KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, Konkreta och praktiska utmaningar i arbetet Barn och ungdomar lever i ovisshet, asylhanteringen drar ut på tiden Åldersuppskrivningar Barn och unga som försvinner Mycket tankar, fokus kretsar kring huruvida barnet/den unga får stanna i Sverige eller inte BARN OCH UNGA LEVER I OVISSHET, STÖD- OCH MYNDIGHETSPERSONER (boendepersonal, gode män, lärare, socialsekreterare m.fl.) JOBBAR MED OVISSHET 5

6 Frontlinjebyråkrater Myndighetsutövande jämte handlingsutrymme Frontlinjebyråkrater ska 1. följa regelverket, 2. vara lojala mot organisationen och 3. visa klienten hänsyn Vilken uppgift(er) anses viktigast på din arbetsplats? Riktlinjer ska följas, men stort/visst tolkningsutrymme finns vilket gör att skilda frontlinjebyråkrater gör olika bedömningar (ibland inom samma organisation) Vi betonar de tre uppgifterna olika mycket Myndighetsutövning idag handlar ofta om konsten att kunna motivera sina beslut, snarare än att följa ett på förhand givet regelverk Vidare tenderar frontlinjebyråkraterna att relatera sig mot individen snarare än organisationen - vikten av att klienterna är delaktiga i beslut och planering betonas (Se t.ex. Schierenbeck 2004; Svensson 2017) Moraliska dilemman i vardagen Att det finns ett visst handlingsutrymme är en förutsättning för frontlinjebyråkratiernas verksamheter (annars blir vi baklinjebyråkrater) Handlingsutrymme måste dock alltid tolkas/ses i relation till kraven på förvaltningsdemokratisk legitimitet, d.v.s. alla samhällsmedborgares rätt till lika behandling i mötet med den offentliga förvaltningen Stödet för välfärdsstaten bygger på att den är en rättvis fördelare av samhällets resurser folkets hopp om att resurser fördelas rättvist Finns det en inneboende motsättning mellan likabehandling och individuell hänsyn? 6

7 Exempel på moraliska dilemman Å ena sidan: institutionella begränsningar, resursbrist, ibland rätt så vagt formulerade riktlinjer Å andra sidan: individnära möten, barn och ungdomars behov och intressen Lärare/boendepersonal/gode män/socialsekreterare kan inte påverka asylprocessen, har inget insyn i de bedömningar som görs, ej heller alltid på vilka grunder de görs Dock tvingas de bära konsekvenserna av dessa myndighetsbeslut samt bemöta de barn och ungdomar som direkt omfattas Strategier som frontlinjebyråkrater kan välja Svensson (2017) visar att t.ex. lärare involverade i introduktionsutbildning och skolverksamhet för nyanlända barn, väljer att jobba som om barnen kommer stanna i Sverige trots att lärarna vet att det i många fall inte kommer bli så Lärarna i Svenssons undersökning efterfrågade t.ex. möjligheten att kunna ta avsked med de barn som utvisas det borde finnas en möjlighet att kunna ta ett värdigt farväl Easy come, easy go stöd- och resurspersoner håller distans (Stretmo 2014) Kohli (2006, 2007) visade istället att socialsekreterare ibland kunde komma att se sig som Home Offices (Migrationsverkets motsvarighet) förlängda arm, vilket skapade ambivalens och gjorde dem distanserade och misstänksamma gentemot de ensamkommande barnen Kohli menar att ett sätt att motverka ambivalens är att fokusera på UPPDRAGET, t.ex. utreda behov 7

8 Vilka dilemman liknande de som drabbar frontlinjebyråkraterna uppstår i era verksamheter? Hur hanterar ni dem? 8