Rättsverkan av digitala skuldebrev

Transkript

1 Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Masteruppsats 30 hp Masterprogram i Affärsjuridik - Affärsrätt HT2017/VT2018 LIU-IEI-FIL-A--18/ SE Rättsverkan av digitala skuldebrev - Blockkedjetekniken som besittningssubstitut Legal effects of digital promissory notes - The blockchain technology as a substitute for physical possession Agnes Sylvan Handledare: Emil Elgebrant Examinator: Anders Holm Linköpings universitet SE Linköping, Sverige ,

2 Sammanfattning Skuldebrevslagen har bestått i nästintill oförändrat skick sedan dess införande 1936, samtidigt har de sektorer vilka i störst grad träffas av regleringen för skuldebrev kommit att ändra sin hantering av dessa. Att ta fram skuldebrev från valven där de förvaras har uppgetts vara en kostsam procedur, varför detta är något som instituten undviker med följden att skuldebrevslagens skyddsregler inte längre efterlevs. När skuldebrev ställs ut i digital form har det av HD, i Mål nr Ö , bedömts inte vara möjligt att säkerställa gäldenärens och borgenärens positioner enligt 15 och 21 SkbrL, eftersom ett digitalt skuldebrev i nuläget inte anses kunna besittas. Dessa skuldebrev har därför ansetts vara enkla och inte löpande, trots att adressaten talar för en tolkning i riktning av den senare. HD:s beslut lämnar en del problematik och resonemang obehandlad, vilken i denna framställning analyseras och tolkas. Slutsatsen av analysen är att det har skett en juridisk öppning för en digital besittning av ickefysiska företeelser, samt att beslutet pekar på en definiering av det löpande skuldebrevet som inte tidigare har framkommit av lag, doktrin eller praxis. Resonemanget bör anses ha brutit ny mark och utgör, trots att dess prejudikatverkan kan ifrågasättas, i dagsläget ett indicium för rättsverkan av digitala skuldebrev. I framställningen prövas, mot bakgrund av HD:s resonemang, om digitala skuldebrev kan anses löpande i lagens mening om de ställs ut genom den så kallade blockkedjetekniken. Av denna tekniska lösning fordras att rättsverkan av en traditionellt sett fysisk företeelse, besittningen, kan uppnås utan att innehavaren har en fysisk närhet till det digitala skuldebrevet. Eftersom frågan inte har behandlats förut kommer resonemang från skilda rättsområden att undersökas. Praxis, tillägg och lagförarbeten har varit vägledande, samt har doktrin tillämpats särskilt vid studiet av skuldebrevslagen och besittningsbegreppet. Problematiken med besittning av ett digitalt skuldebrev är kopplad till att det löpande skuldebrevet har ett värde i sig, som fysiskt dokument, varför den tekniska lösningen måste överföra de med ett dokument följande egenskaperna till den icke-fysiska representationen för dessa. Blocket i blockkedjan, som utgörs av ett smart kontrakt, måste med andra ord ha ett värde i sig. Det måste vidare kunna omsättas, med följden att ett med besittningsövergång jämförbart förhållande uppnås i anslutning till förfoganderättsövergången. Genom att koda den digitala rättshandlingen på ett sådant sätt att innehavet medför rådighet och kontroll över fordringsförhållandet torde rättsverkan av besittning anses uppnås. Av en sådan modell följer, utöver besittningsproblematiken, viss avtalsrättslig problematik och en förändrad riskbild, vilken i korthet uppmärksammas i framställningens avslutande analys. 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förkortningar Inledning Syfte Problemformulering Avgränsning Metod och material Disposition Skuldebrevsrätt Rättshandling Löpande skuldebrev Legitimation Skuldebrevslagens skyddsändamål Kort om elektroniska skuldebrev Rättsläget för digitala skuldebrev Kommentar till HD:s beslut Slutsats Besittning, rådighet och kontroll Sakrättslig verkan Annan rättsverkan av besittning Praxis Blockkedjetekniken Introduktion Kritiken mot tekniken Smarta kontrakt Klassificering Avslutande diskussion med blockkedjan i fokus En i kod skriven rättshandling Den skuldebrevsrättsliga besittningen Gäldenärens position Sakrätt och legitimation Annan rättsverkan Slutsats Källförteckning

4 Förkortningar AvtL Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område BrB Brottsbalk (1962:700) Dödandelagen Lag (2011:900) om dödande av förkommen handling FB Föräldrabalk (1949:381) GFL Lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre Gåvolagen Lag (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva HD Högsta domstolen HovR Hovrätten KFM Kronofogdemyndigheten KöpL Köplag (1990:931) LKF Lag (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av... finansiella instrument SkbrL Lag (1936:81) om skuldebrev TR Tingsrätten UB Utsökningsbalk (1981:774) 3

5 1. Inledning 1.1 Problembakgrund Vi har sedan 90-talet kunnat se en omvälvande förändring i samhället, motsvarande industrialismen, som i ökad grad förväntas påverka samtliga sektorer. Det är digitaliseringen som ligger till grund för denna förändring, vilken i egenskap av att beröra åtskilliga verksamheter och affärsområden kan sägas vara horisontell. I arbetet med att främja denna utveckling har angetts att regelverk som fungerar i och för den digitala omställningen ska vara en del av statens strategiska områdena. 1 Det torde kunna antas att den tekniska utvecklingen rör sig i en helt annan hastighet än vår lagstiftningsapparat gör. Det ger upphov till frågor om hur den digitala utvecklingen kan främja juridiska ändamål men också om den befintliga lagstiftningen låter sig tillämpas på nya tekniska lösningar och användningsområden. Sedan dess införande 1936 har Lag (1936:81) om skuldebrev (SkbrL) i princip inte ändras, däremot har hanteringen av skuldebrev kommit att ändras och privatpersoner använder i princip inte fysiska värdepapper över huvud taget. Behovet av att handla med fordringar och att veta vilka regler som gäller för dessa föreligger dock ännu idag. 2 I kredit- och lånebranschen är de löpande skuldebreven vanliga och utgör, till skillnad från de enkla fordringarna, värdepapper avsedda att omsättas på en marknad. 3 I anledning av HD:s beslut, i mål nr Ö , från november år 2017 (beslutet) torde det vara av intresse, och framförallt av relevans, att utreda frågan om hur digitala skuldebrev ska hanteras rättsligt, när de varken är registrerade på avstämningskonto eller existerar i fysisk form. 4 Att digitala skuldebrev de facto används torde indikera att det finns ett behov av, inom den finansiella sektorn, att inte hantera löpande skuldebrev som fysiska dokument i valv utan att övergå till en digitalisering av dessa. Det torde även vara angeläget att rättsordningen i avseende på den juridiska klassificeringen av digitala skuldebrev, främjar förutsebarheten gällande dessa genom klara och tydliga riktlinjer. Det anges i HD:s beslut att digitala skuldebrev genom avtalsarrangemang skulle kunna likställas med ett löpande skuldebrev i pappersform, om det på informationsteknisk väg kan säkerställas att borgenär och gäldenär står i samma position som de gör vid utställande av ett fysiskt löpande skuldebrev, men att det idag inte finns någon teknisk lösning som kan 1 SOU 2016:89 För digitalisering i tiden s Ramberg, Christina, Kontraktstyper, 1. uppl. (Stockholm: Norstedts juridik, 2005) s Munukka, Jori & Rosqvist, Erik, Skuldebrevsrätten: en introduktion, 1. uppl. (Stockholm: Wolters Kluwer, 2016) s. 20, Ramberg 2005, s. 180 och SOU 2016:81 Ett modernare utsökningsförfarande s I Mål nr prövades frågan om ett digitalt skuldebrev var att anse som löpande eller ej. 4

6 åstadkomma detta. 5 Vidare anges att de rättigheter som manifesteras i de löpande skuldebreven är starkt knutna till den fysiska besittningen av ett pappersdokument, med därtill hörande rådighet och kontroll över fordringsförhållandet. Det rör sig således om två frågor, dels vad som krävs av avtalsarrangemanget för att skuldebrevet ska anses löpande, dels vad som krävs av den informationstekniska lösningen för att besittning ska anses föreligga och därmed ge gäldenär och borgenär ett med 2 kap. SkbrL syfte förenligt och tillräckligt skydd. I beslutet anger HD att det i dagsläget inte finns någon informationsteknisk lösning som kan säkerställa parternas positioner, så som de säkerställs vid handeln med de fysiska skuldebreven. Affärsjuristens traditionella roll må förvisso inte innefatta studiet av algoritmer eller programmering av datorkod, men i framtiden kanske juristens roll kommer att kräva en viss grad av kunskap inom detta område, för att kunna hantera de juridiska spörsmål som följer av att traditionellt analoga förfaranden digitaliseras. 6 Ett nytt verktyg inom Legal tech är smarta kontrakt, vilka kodas att under angivna villkor exekvera sig själva om x, så y. De baseras på den så kallade blockkedjetekniken 7, vilken har angetts kunna bidra till ett mer säkert och transparent sätt att göra affärer på. 8 Mot bakgrund av den uppmärksammade blockkedjetekniken och HD:s beslut i fråga om digitala skuldebrev kommer i denna framställning att prövas om blockkedjetekniken kan tillämpas för att ställa ut digitala skuldebrev med följden att dessa enligt nuvarande skuldebrevslag anses löpande. 1.2 Syfte I uppsatsen avses att kartlägga rättsläget för digitala skuldebrev de lege lata, genom att utföra en analys av beslutet och samtliga instansers resonemang, samt pröva huruvida dessa kan anses tillfredsställande utifrån skuldebrevslagens syfte och ändamål. Analysen görs med avsikt att skapa vägledning och förutsebarhet för hur framtida tvister i anledning av digitala skuldebrev ska hanteras. Syftet med denna framställning är vidare att, utifrån resultatet av ovanstående problematisering, undersöka om en tillämpning av blockkedjetekniken kan åstadkomma att 5 Mål nr p 9. 6 Se exempelvis datorer som genom artificiell intelligens, utan hjälp av en jurist, kan välja ut relevanta juridiska dokument till en förhandling eller rättegång, Lohr, Steve A.I is doing legal work but it wont replace lawyers, yet,the New York Times 17 mars Jämför problematiken med ansvarsfördelningen om automatiserade bilar orsakar olyckor i trafiken, Advokat Malmgren, Sara Vem ansvarar för en olycka när ett robotstyrt fordon krockar, Advokatbyrå Foyen 13 februari En digital informationskedja som bearbetas av datorer genom att dessa löser en matematisk kod. Samtliga datorer måste godkänna en händelse för att denna ska registreras och bli giltig i blockkedjan. hämtad Se vidare under avsnitt 5. 8 Se avsnitt 4. 5

7 digitala skuldebrev, i form av smarta kontrakt, anses i lagens mening löpande med därtill hörande rättsverkningar, trots avsaknad av en fysisk besittning. Blockkedjetekniken kommer således att belysas ur ett skuldebrevsrättsligt och avtalsrättsligt perspektiv, för att redan i teknikens linda försöka utröna vilka juridiska utmaningar som kan tänkas följa av att använda tekniken för att digitalisera löpande skuldebrev. Framställningen görs med anledning av blockkedjetekniken, vilken ännu inte omfattas av någon speciallagstiftning och vars användningsområde i skrivande stund undersöks av ett flertal olika verksamheter. 9 Min förhoppning är att den här uppsatsen kan vara vägledande för jurister som möter denna teknologi, avseende hur datakod måste formuleras för att uppfylla skuldebrevslagens funktion och syfte samt kraven för en giltig rättshandling. 1.3 Problemformulering Hur bör HD:s beslut, Mår nr Ö , tolkas och vilken vägledning ger det vid framtida tvister avseende digitala skuldebrev? Om blockkedjetekniken tillämpas för utställande av digitala skuldebrev, kommer dessa att vara löpande i lagens mening om blockkedjan anses fylla funktionen av en fysisk besittning, med därtill hörande rättsverkningar? 1.4 Avgränsning Eftersom syftet med framställningen är att undersöka huruvida blockkedjetekniken kan åstadkomma ett besittningssubstitut, genom innehavarens rådighet och kontroll, för löpande skuldebreven i digital form, kommer enkla skuldebrev inte att omfattas av framställningen i annan utsträckning än vid jämförelser. Reglerna om enkla skuldebrev tillämpas på fordringar i allmänhet, även på muntliga fordringar, med vilket följer att besittningsproblematiken inte föreligger för dessa. 10 Vad gäller elektroniska skuldebrev kommer endast Lag (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (LKF), att beröras ytligt, för att läsaren ska få en helhetsbild av systemet för skuldebrev. Elektroniska signaturer kommer inte att beröras i framställningen. Det har i doktrinen framförts att underskriften utgör den traditionella metoden för att fastställa vem som är utställare av ett skuldebrev men att detta inte är ett undantagslöst krav. Av större betydelse är 9 Exempelvis SEB pressmeddelande av den 27 september 2017, Spotify pressmeddelande av den 26 april 2017 och Lantmäteriets rapport Framtidens husköp i blockkedjan juni Mellqvist, Michael & Persson, Ingemar, Fordran & skuld, 9. uppl. (Uppsala: Iustus, 2011) s

8 sammanhangets sedvana och gängse tillvägagångssätt, och att det av handlingen framgår vem som är utställare samt att denna har för avsikt att svara för utfästelsen. 11 Det är den juridiska aspekten av beslutet samt den juridiska aspekten av huruvida blockkedjetekniken kan åstadkomma ett besittningssubstitut, vid utställande av digitala skuldebrev, som ämnas undersökas i framställningen. Ekonomiska risker och förtjänster av att tillämpa blockkedjetekniken för utställande av digitala löpande skuldebrev kommer därför lämnas därhän. 1.5 Metod och material För att nå fram till en slutsats om dagens rättsläge kommer jag att använda rättsdogmatisk och rättsanalytisk metod, genom vilken förarbeten, praxis, doktrin och lagtext kommer att studeras och analyseras. Eftersom den rättsdogmatiska metoden fokuserar på normer, men även beskriver hur en lösning på ett problem kan formuleras, är denna metod relevant för framställningen. 12 Skuldebrevslagen utgör stommen för framställningen och måste således skärskådas vad gäller innebörd och syfte. För att kunna analysera skuldebrevslagens, men också andra lagar och principers, ändamål kommer betänkanden att användas som en återkommande rättskälla i framställningen. 13 Särskilt avseende skuldebrevslagen, som i stort inte har förändrats sedan den infördes, torde det betänkande som föregått lagen utgöra en relevant rättskälla. I uppsatsen behandlas även en tämligen ny företeelse, blockkedjetekniken, vars tillämpning som besittningssubstitut kommer att prövas i ljuset av dels beslutet, dels reglerna för löpande skuldebrev och slutligen i ljuset av besittningsbegreppets ändamål. Vid utredning av besittning samt rådighet och kontroll kommer praxis, även från andra områden än skuldebrevsrätt, att belysas. HD har i dessa sammanhang utformat principer kring rådighetsavskärande, vars tillämpning kommer att prövas i ovanstående frågeställningar. Härvid kommer således ändamålstolkning behöva göras, vars värde som argument har debatterats. Eftersom besittningsbegreppet har förändrats över tid till följd av HD:s ändamålstolkningar bör även i denna framställning ändamålstolkning göras för att pröva om 11 Walin, Gösta & Herre, Johnny, Lagen om skuldebrev en kommentar, 3., [rev.] uppl. (Stockholm: Norstedts juridik, 2011) s Kleineman, Jan, "Rättsdokmatisk metod" i Juridisk metodlära, red. Korling, Fredric & Zamboni, Mauro 1. uppl., (Lund: Studentlitteratur, 2013) s. 24 och s Angående betänkanden som rättskälla se Bengtsson, Bertil SOU som rättskälla, Svensk juristtidning, 2011 s. 777, på s , vari särskilt förarbeten från 1900-talets första hälft framhålls som relevanta rättskällor eftersom de analyserar lagen de lege ferenda och därtill ofta har lett till genomförande. Bengtsson anger att den juridiska problematiken ofta framgår bättre av betänkanden än efterföljande propositioner. 7

9 besittningsbegreppet kan omfatta icke-fysiska företeelser. 14 För en djupare diskussion och resonemang kommer också tillägg till domar att användas som rättskälla i uppsatsen. Tilläggen har inte, som HD:s beslut eller avgöranden, en prejudicerande verkan men vad som sägs i tilläggen kan ändock vara av värde. Tilläggen kan anses bidra till en djupare förståelse i ett avgörande och till argumenten som förs fram i detta, samt för närliggande områden som inte berörts av HD. 15 Eftersom praxis på området för digitala skuldebrev är knapphändig kommer det beslut som nämnts ovan under 1.1, samt den promemoria från Kronofogdemyndigheten (KFM) som föregick beslutet, att analyseras ingående för att nå en slutsats om rättsläget för digitala skuldebrev idag. Till grund för informationssamlandet, avseende blockkedjetekniken, ligger icke juridiska artiklar och youtube-videor av programmerare utan juridiska kunskaper, samt samtal med affärsutvecklare Ludvig Öberg, konsult på Chromaway 16, och Jonathan Jogenfors, doktor vid Linköping universitet. Eftersom blockkedjetekniken är en global företeelse kommer de teknikrelaterade artiklarna att hämtas från såväl nationella som internationella databaser och tidskrifter. Notera att urvalet av artiklar har gjorts med en medvetenhet om att blockkedjetekniken varit upphaussad inom många branscher under det senaste året och att av sagd anledning rent spekulativa eller överoptimistiska artiklar har valts bort. Läsaren ombeds notera att med begreppet elektroniska skuldebrev avses endast skuldebrev som registreras på avstämningskonto. För skuldebrev som inte existerar i fysisk form, men som ej heller registreras vid avstämningskonto och omfattas av LKF kommer termen digitala skuldebrev av pedagogiska skäl att användas. 1.6 Disposition Uppsatsen är indelad i två delar, vari viss reflektion genomgående kommer att vara insprängd i de redovisande avsnitten. Den första delen behandlar skuldebrevsrätten, vilken inleds med en redogörelse av de grundläggande förutsättningar som krävs för att en rättshandling ska anses föreligga. Det löpande skuldebrevets natur och funktion behandlas därefter, följt av skyddsreglerna, invändningsrätten och legitimationsreglerna enligt 2 kap. SkbrL. En mycket kortfattad presentation av elektroniska skuldebrev enligt LKF framförs även. Första delen av 14 Kleinman, Jan 2013, s Justitieråden Calissendorff, Kerstin, Lambertz, Göran och Lindskog, Stefan Tillägg till HD:s avgöranden samt något om skiljaktigheter, Svensk juristtidning 2012 s. 13, på s Se exempelvis Chromaway, pionjärer inom blockkedjeteknik, vilka har arbetat tillsammans med Lantmäteriet i deras projekt Framtidens husköp i blockkedjan. 8

10 uppsatsen avslutas med ett referat av domstolarnas, samt KFM:s, beslut avseende digitala skuldebrev. Den argumentering som domstolarna har använt och sådan problematik som inte har, men bort ha, behandlats i beslutet analyseras därefter ingående. Härvid besvaras den första frågeställningen, om hur beslutet bör tolkas och vilken vägledning det torde ge för framtida hantering och klassificering av digitala skuldebrev. I den andra delen följer en redogörelse av besittningsbegreppet och ett avsnitt dedikerat till att utröna hur kravet på besittning i vissa fall utgör ett krav på rådighetsavskärande, samt hur besittning har argumenterats för eller emot i andra fall som behandlar icke-fysiska företeelser. Under avsnitt 3.3 som behandlar praxis har av pedagogiska skäl även tillägg, skiljaktigheter samt en artikel placerats. I avsnitt 4 står blockkedjetekniken och de smarta kontrakten i fokus. Den nyfikne läsaren hänvisas, för mer djupgående läsning om blockkedjetekniken, till artiklarna i noterna. Uppsatsens andra del avslutas med en analys och diskussion avseende det digitala skuldebrevets rättsverkan ur ett i huvudsak skuldebrevsrättsligt, men inledningsvis avtalsrättsligt, perspektiv. Centralt för denna del är huruvida en tillämpning av blockkedjetekniken kan säkerställa de, i uppsatsens första del, presenterade förutsättningarna med följden att de digitala skuldebreven anses löpande i lagens mening. I diskussionen analyseras vilken eventuell, för denna framställning relevant, rättslig problematik som kan tänkas följa med digitala skuldebrev, kodade genom blockkedjeteknik. Avslutningsvis presenteras en sammanfattning över andra delens slutsatser varvid den andra frågeställningen besvaras. 9

11 2. Skuldebrevsrätt 2.1 Rättshandling För den som vill kunna tala om och tillgodogöra sig en förståelse av skuldebrevsrätten torde det vara av vikt att förstå vad skuldebrevet är för ett slags handling, samt förstå hur skuldebrevsrätten hör samman med avtalsrätten. Ett skuldebrev är, i egenskap av en fristående utfästelse att erlägga betalning, inte ett ömsesidigt avtal men likväl en rättshandling. 17 För att godkännas som rättshandling ska, enligt Adlercreutz, ett antal förutsättningar vara uppfyllda. Personen som företar handlingen ska ha rättshabilitet 18 och ska ha avsett att bli rättsligt bunden, eller handlat på ett sådant sätt att motparten haft en befogad uppfattning att det fanns en avsikt att bli rättsligt bunden. Vidare ska rättshandlingen ha en adressat, den ska vara utställd och adressaten ska ha nåtts av rättshandlingen. Det är fullt tillräckligt att adressaten är relativt bestämd, men innehållet i övrigt ska klart och tydligt framgå av rättshandlingen. Slutligen ska eventuella form- eller faktakrav, som enligt lag måste framgå av rättshandlingen, ha iakttagits. 19 Så som uttryck för en rättshandling krävs, för förståelse av skuldebrevets innehåll, att avtalstolkning görs i den mån det behövs för att lösa en tvist i anledning av skuldebrevets åsyftade lydelse. 20 En mängd regler i skuldebrevslagen är dispositiva, varför en borgenärs och en gäldenärs inbördes förhållande i första hand framgår av villkoren i skuldebrevet. 21 Villkoren, eller det löpande skuldebrevet i sin helhet, kan bedömas vara ogiltigt eller jämkas i enlighet med 33 och 36 Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL), vilka är lagens generalklausuler. Vidare finns angående en rättshandlings innehåll tillitsprincipen och viljeprincipen. Den förra syftar till att tillse medkontrahentens intresse av, att i god tro, kunna förlita sig på en mot denne riktad rättshandling. Å andra sidan ska den rättshandlande inte vara bunden av annat än sin avsikt och vilja, ett intresse som tillgodoses och kommer till uttryck av viljeprincipen. Principerna ger uttryck för motstående intressen, av vilka omsättningshänsynen ofta ges företräde till fördel för en godtroende medkontrahent. Principerna är viktiga vid 17 Jämför Mellqvist & Persson 2011, s Rättshabilitet föreligger inte om en person inte är myndig enligt 1 9 kap. Föräldrabalk (1949:381) (FB), är i konkurs enligt 1 3 kap. Konkurslag (1987:672), omfattas av Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning eller om personen är ställd under förvaltarskap enligt 9 11 kap. FB. 19 Adlercreutz, Axel & Gorton, Lars Avtalsrätt I, 13., [rev.] uppl., (Lund: Juristförlaget 2011) s Heidbrink, Jacob, Grundläggande fordrings- och skuldebrevsrätt (Lund: Studentlitteratur 2011) s Ramberg 2005, s

12 förklaringsmisstag, som kan bestå i att den rättshandlande uttryckt en sak i tron att den betydde något annat. Vid bedömning av förklaringsmisstaget bör utgångspunkten vara vilkendera av parterna som har haft fog respektive inte haft fog för sin uppfattning om innehållet. Bevisningen rör sedan förklaringens innehåll och huruvida den rättshandlandes avsikt stämmer överens med detta, samt om medkontrahenten insett eller bort ha insett att så varit fallet Löpande skuldebrev Den generella definitionen av ett skuldebrev är att det är en ensidig, skriftlig utfästelse att erlägga betalning utan villkor om motprestation. 23 Karaktäristiskt för ett löpande skuldebrev är att det är lätt att omsätta, vilket enligt 11 SkbrL framgår av att skuldebrevet är ställt till innehavaren eller viss man eller order, alternativt är lämnat blankt. Ett skuldebrev som är ställt till innehavaren är gällande hos den som har skuldebrevet i sin besittning, vilket gör denne legitimerad att motta betalning. 24 Att inneha ett skuldebrev beskrivs i doktrinen som att ha fysisk kontroll över ett fysiskt föremål, 25 varför det kan argumenteras huruvida skuldebrevslagens regler om löpande skuldebrev går att tillämpa på digitala skuldebrev, vilka ej besitts i traditionell mening. Besittningen är en grundläggande förutsättning för löpande skuldebrev, men för kategorin orderskuldebrev tillkommer ett ytterligare led för att innehavet ska ha legitimerande verkan. I ett orderskuldebrev anges en viss borgenär som innehavare, vilken i sin tur vid en överlåtelse kan ange en ny borgenär. Vid sidan av det fysiska dokumentet, ska den nya innehavaren eller överlåtaren kunna visa orderskuldebrevets överlåtelsekedja. 26 Överlåtelsen bör tecknas direkt på skuldebrevet men kan även anges separat, i en fristående handling. 27 Av motiven till skuldebrevslagen framgår att även ett så kallat namnskuldebrev 28 ska, utan krav på särskild lagregel därom, gälla som löpande om det i handlingen har gjorts klart att avsikten varit sådan. 29 Detta torde vara ett uttryck för att den som förvärvar ett skuldebrev av dess lydelse ska kunna avgöra huruvida det är enkelt eller löpande, och förlita sig på vad som 22 Adlercreutz & Gorton 2011, s , samt 32 AvtL. 23 SOU 1935:14 Lagberedningens förslag till lag om skuldebrev m. m. s. 41 och Heidbrink 2011, s. 16. Det kan vidare uppmärksammas att angående termen skuldebrev bör det väsentliga vara huruvida en skriftlig förbindelse är jämförlig med ett rent skuldebrev eller om dess utformning borde placera den i andra sammanhang, Walin & Herre 2011, s Mellqvist & Persson 2011, s Heidbrink 2011, s Walin & Herre 2011, s Mellqvist & Persson 2011, s Ett enkelt skuldebrev, se 26 SkbrL. 29 SOU 1935:14 s

13 framkommer av dess innehåll detta kommer ju att avgöra vilka åtgärder den nye borgenären vidtar samt vilken risk denne är villig att ta i samband med förvärvet. I lagmotiven från 1935 anges som fördelar med innehavarskuldebrevet bland annat att förvärvaren inte behöver granska föregående innehavares åtkomst till skuldebrevet och att gäldenären i sin tur för giltig betalning inte behöver undersöka tidigare överlåtelse av skuldebrevet. 30 Detta ger uttryck för negotiabiliteten, det som är själva kärnan i det löpande skuldebrevets funktion. Det ska kunna löpa obehindrat mellan borgenärer i flera led. Under förutsättning av god tro, kan gäldenären med befriande verkan betala till innehavaren av skuldebrevet, oavsett om denne falskeligen kommit i besittning av skuldebrevet. Gäldenären kan, vid de löpande skuldebreven, sägas vara bättre ställd i detta hänseende men sämre ställd i fråga om sin rätt att göra invändningar mot en ny borgenär. 31 Detta är den mest framträdande skillnaden mellan löpande och enkla skuldebrev. När det senare tar fysisk form utgör det ett bevis på att ett skuldförhållande föreligger men har i form av fysiskt dokument inget egentligt värde, vilket emellertid det löpande skuldebrevet har i egenskap av omsättningsbar tillgång hos innehavaren. 32 Som synes framhålls det fysiska dokumentet, som bärare av en fordran, vara av avgörande betydelse vid handeln med löpande skuldebrev. Rätten till betalning framkommer, och representeras således, av det löpande skuldebrevet så som ett fysiskt föremål Legitimation Eftersom de löpande skuldebreven är avsedda att omsättas, som framhållits i föregående avsnitt, kan det i anslutning till en överlåtelse uppstå frågor om vem som över huvud har rätt att överlåta eller pantsätta en fordran, vem som har rätt att kräva gäldenären på betalning och till vem gäldenären kan betala med befriande verkan. Dessa frågor utgör de så kallade legitimationsfrågorna och rekvisiten för dessa skiljer sig lite mellan orderskuldebrev och innehavarskuldebrev, vad som dock är gemensamt är den starka anknytningen till skuldebrevet som ett fysiskt föremål. Den aktiva betalningslegitimationen, som berör vad en borgenär måste kunna uppvisa för rätten till betalning, framkommer av 13 SkbrL. Förutom besittningen av handlingen 33 krävs för ett orderskuldebrev, enligt 2 st. samma lagrum, att innehavaren kan uppvisa en 30 SOU 1935:14 s SkbrL, 15 SkbrL och SOU 1935:14 s SOU 2016:81 s Med besittningen av handlingen följer en presumtion om att aktiv betalningslegitimation föreligger, se Mellqvist & Persson 2011, s

14 sammanhängande överlåtelsekedja, fram till sitt eget innehav. Bevis om tidigare överlåtelse kan antingen finnas antecknade på orderskuldebrevet eller ta formen av en fristående handling. 34 Rätten att överlåta eller pantsätta skuldebrevet, det som kallas förfogandelegitimationen, följer avseende innehavarskuldebrev med själva innehavet och framkommer av både 13 SkbrL och 14 1 st. SkbrL. Rättsverkningar av förfogandelegitimationen är att tredje man avskärs rätten att vindicera skuldebrevet eller ens att mot lösen kunna kräva det tillbaka från en ny innehavare om det skulle vara så att denne i god tro kommit i besittning av skuldebrevet, från någon som endast formellt varit legitimerad att förfoga över detta. Härvid krävs dock att överlåtaren eller pantsättaren var i besittning av skuldebrevet, att besittningen sedan övergått till förvärvaren samt att denne var i god tro vid överlåtelsen, alternativt vid tillfället för traditionen om sådan sker vid ett senare tillfälle. 35 Som tidigare angetts ska överlåtelsekedjan vid handel med orderskuldebrev kunna visas upp, vilket innebär att såväl gäldenär som förvärvare har att iaktta en viss försiktighet. Vid en överlåtelse eller betalning av ett innehavarskuldebrev är däremot denna försiktighet inte påkallad. Ett exempel på försiktighetsåtgärder är att tillse att den som överlåter ett orderskuldebrev och den som står antecknad som innehavare är identiska. 36 Rekvisitet god tro föreligger även vid passiv betalningslegitimation, det vill säga när gäldenären kan betala med befriande verkan. Detta regleras i 19 SkbrL, i 1 st. för innehavarskuldebrev och i 2 st. för orderskuldebrev. Kraven på god tro har anpassats efter det löpande skuldebrevets syfte, att lätt kunna omsättas. 37 En förvärvare ska kunna lita på överlåtelsen och endast ifall av misstankar om ogiltighet eller förfalskning böra genomföra en närmre undersökning av denna. 38 Det anses tillräckligt att förvärvaren har kännedom om omständigheter som borde väcka sådan misstanke, för att denne inte längre ska anses vara i god tro Skuldebrevslagens skyddsändamål Omsättningsbarheten och skuldebrevets legitimerande verkan kan i olyckliga fall få till följd att skuldebrevet fortsätter att löpa på marknaden, trots att gäldenären har betalat sin skuld. Om förvärvaren var i god tro samt har fått skuldebrevet i sin besittning, enligt 15 SkbrL, kan det förestående resultera i att gäldenären måste betala igen. 34 Walin & Herre 2011, s ibid. s ibid. s ibid. s SOU 1935:14 s Mellqvist & Persson 2011, s

15 Gäldenären, den som utfärdat skuldebrevet eller helt enkelt signerat en av den ursprungliga borgenären upprättad skuldförbindelse, kan med hjälp av regleringen i skuldebrevslagen tillse att inte behöva betala samma skuld två gånger. Gäldenären har enligt 21 SkbrL rätt att betala först under förutsättning att hen får tillbaka skuldebrevet och ges dessutom rätt att få redan utförda betalningar antecknade på skuldebrevet, för att säkerställa att en ny borgenär som förvärvat skuldebrevet inte anses vara i god tro om dessa redan erlagda betalningar. 21 SkbrL ger uttryck för en allmän princip om gäldenärens rätt till bevissäkring. Denna huvudregel skyddar gäldenären, som har att bevisa att betalning har skett, genom att gäldenären i många fall kan vägra att betala en borgenär om hen inte får ett kvitto som styrker denna betalning. 40 I händelse att skuldebrevet inte kan återgivas gäldenären, kan bevis säkerställas genom att gäldenären erhåller ett skriftligt erkännande om betalningen. Ett kvitto torde inte anses tillmätas samma betydelse som ett återställande av fordringshandlingen, men sätter gäldenären i stånd att påvisa vem som mottagit, samt tiden för, betalningen. 41 I motiven anges dock att ett återställande av löpande skuldebrev istället kan ersättas med dödande, enligt den dåvarande lag (1927:85) om dödande av förkommen handling. 42 Vad gäller endast delvisa betalningar i förtid torde gäldenären även i detta avseende vilja kräva att anteckning påförs själva skuldebrevet, som en försäkran att mot vemhelst som förvärvar skuldebrevet kunna åberopa redan verkställda delbetalningar. Av motiven framgår dock att en anteckning endast bör erfordras om ett kvitto inte kan antagas säkerställa gäldenärens skydd, med hänsyn till den besvärlighet det torde innebära för borgenären att ta fram skuldebrevshandlingen. Av såväl kvittot som av det löpande skuldebrevet bör framgå att skuldebrevet, vid något tillfälle, befunnits i betalningsmottagarens besittning. I händelse av att en sådan uppgift inte framgår av handlingarna, bör gäldenären kräva att anteckning om betalning påförs direkt på skuldebrevet. 43 Av doktrinen framgår att den som återfår sitt skuldebrev bör förstöra eller makulera det. Detta torde ligga i gäldenärens eget intresse, eftersom skuldebrevet efter att ha återställts till gäldenären ändock kan komma i orätta händer genom att det exempelvis blir stulet, kommer bort under en kontorsrensning eller av annan anledning Mellqvist & Persson 2011, s. 177 och Heidbrink 2011, s SOU 1935:14 s ibid. s ibid. s Munukka & Rosqvist 2016, s. 114 och Heidbrink 2011, s

16 Den som å andra sidan förvärvar ett löpande skuldebrev och är i god tro om vissa föregående förhållanden skyddas av särskilda regler i skuldebrevslagen, se 15 SkbrL, vilka anger att gäldenären inte kan göra sådana förhållanden gällande, mot en ny borgenär, som grundas på förehavanden med en tidigare borgenär. 45 Även detta ligger väl i linje med den omsättningsbarhet som utgör kärnan för det löpande skuldebrevets syfte. Bakomliggande rättsförhållanden, exempelvis att gäldenären enligt 30 AvtL blivit avsiktligt vilseledd till att ställa ut skuldebrevet, yrkanden om förklaringsmisstag enligt 32 AvtL eller att prestationen från den ursprunglige borgenären har uteblivit, kan enligt 15 SkbrL inte läggas en godtroende förvärvare till last. En gäldenär som ställer ut ett löpande skuldebrev innan hen har fått sina varor levererade får i princip, för att hårdra motivuttalandet, skylla sig själv. 46 Av 15 4 st SkbrL framgår, som en av de exstingibla invändningarna, att skuldförhållandet redan har upphört eller annars förändrats, vilket kan ha skett genom betalning, kvittning, uppsägning, avtal eller dom. Dessa är omständigheter som en förvärvare torde kunna göras medveten om innan överlåtelsen sker, och ligger således nära regeln om gäldenärens rätt att få tillbaka skuldebrevet eller få ett visst förhållande antecknat på skuldebrevet. 15 och 21 SkbrL kan på så vis anses vara sammankopplade, genom gäldenärens rätt att återfå, eller göra anteckning på, skuldebrevet efter betalning och hens skyldighet att återigen erlägga betalning till en godtroende förvärvare av det löpande skuldebrevet om så inte har skett. Riskerna som är sammankopplade med att ställa ut, respektive handla med löpande skuldebrev torde vara faktorer som både gäldenär och borgenär tar med i beräkningen då de ingår i ett sådant rättsförhållande. Om det var möjligt att mot en godtroende förvärvare anföra att skulden redan har betalats och därmed undslippa det betalningsansvar som framgår av skuldebrevet torde själva syftet, att det snabbt och enkelt ska kunna omsättas, förfelas. Vad angår orderskuldebrev är det, på kreditmarknaden, vanligt att nya uppgörelser mellan gäldenären och kreditgivaren träffas löpande, utan att dem för den sakens skull antecknar dessa på skuldebrevshandlingen. En orsak till detta kan vara att gäldenären aldrig räknat med att handlingen skulle komma att omsättas. Walin anför att den som övertar en sådan kredit således har att utgå ifrån att förändringar gällande skulden kan ha kommit att ske sedan dess utfärdande och därmed inte borde vara tillfredsställd vid ett övertagande, med mindre att detta har föregåtts av närmre efterforskningar Heidbrink 2011, s SOU 1935:14 s Walin & Herre 2011, s

17 Av motiven till 15 SkbrL framgår att gäldenären har att tillse att invändningar inte går förlorade, genom att låta dessa komma till kännedom för tredjeman. 48 Det har dock visat sig att när överlåtare och förvärvare tillhör den finansiella sektorn, kan en invändning om att betalning redan har gjorts, i vissa fall, nå framgång trots att det på skuldebrevet inte finns någon indikation på att betalning har erlagts. I NJA 2010 s. 467 hade ett orderskuldebrev efter slutbetalning i förskott inte återlämnats till låntagaren, utan sålts vidare som del av en kreditstock, i flera led. Förvärvaren yrkade på betalning, med hänvisning till avsaknaden av anteckning om tidigare betalning på skuldebrevet, samt garanti från överlåtaren att skulden var obetald. HD resonerade, efter ett uttalande av Finansbolagens Förening och Svenska Bankföreningen, utifrån att betalningsrutinerna inom bank- och kreditväsendet kommit att ändras, sedan tiden för skuldebrevslagens stiftande. De ändrade betalningsrutinerna innebär att gäldenärens delbetalningar numera sällan antecknas på ett skuldebrev, och att gäldenären efter slutbetalning inte återfår skuldebrevet. Förvärvaren hade inte, varken före eller annars i anslutning till förvärvet, tillfrågat gäldenären om denne haft några invändningar mot fordran, varför HD ansåg att förvärvaren inte kunde ha varit i god tro om betalningsförhållandet. 49 Fallet är intressant eftersom HD, till skillnad från vad som anges om god tro i motivuttalandena 50, verkar ha höjt tröskeln för vad som är att anse som god tro enligt 15 SkbrL. HD:s bedömning var att när en förvärvare är ett finansinstitut krävs det inte bara en undersökning av det bakomliggande förhållandet för att god tro ska anses föreligga, utan även att den nye borgenären tillfrågar gäldenären om skuldförhållandet oaktat eventuella garantier som förvärvaren har fått från överlåtaren om att betalning inte redan har skett. Effekten av detta blir att förvärvaren nu har bevisbördan för att god tro föreligger, till skillnad från gäldenärens bevisbörda om att god tro inte föreligger. 51 En risk då för höga krav ställs på förvärvaren, och då gäldenären ges en för långtgående invändningsrätt, torde vara att det löpande skuldebrevet tenderar att mer likna ett enkelt skuldebrev. 52 Den genom rättsfallet etablerade principen innebär dock inte att 15 SkbrL i alla lägen innebär ett förhöjt godtroskrav. Är det fråga om en överlåtelse som inte utgör en masshantering av fordringar mellan två parter i den finansiella sektorn, torde 15 SkbrL gälla enligt sin lydelse SOU 1935:14 s NJA 2010 s. 467 p SOU 1935:14 s Munukka, Jori Är skuldebrev negotiabla? Höjd godtroströskel vid förvärv av löpande skuldebrev, Juridisk Tidsskrift nr 2 s Heidbrink 2011, s Walin & Herre 2011, s

18 Angående hanteringen av löpande skuldebrev anger Jensen att denna inte kan anses enkel för kreditgivarna då det varken är säkert eller ekonomiskt fördelaktigt att ta ut dem ur valven där de förvaras för att skicka dem till de gäldenärer som betalat av dem eller till andra aktörer som förvärvat dem. Så länge de löpande skuldebreven används, är det enligt Jensens uppfattning inte möjligt att genomföra en full datorisering av lånerutinerna. 54 Mot en förvärvare av ett enkelt skuldebrev kan gäldenären göra alla de invändningar som hen hade kunnat göra mot överlåtaren, för dessa skuldebrev är således samtliga invändningar bestående. Ovanstående invändningar är dock exstingibla, de släcks ut mot godtroende förvärvare, vilket är kärnan av det löpande skuldebrevets negotiabilitet. 55 Det finns dock, i likhet med enkla skuldebrev, invändningar som är bestående. Dessa benämns även starka invändningar och låter sig göras mot en godtroende förvärvare av ett löpande skuldebrev. 56 Listan i 17 SkbrL, som är uttömmande, behandlar de fall där det saknas rättshandlings- eller bindningsförmåga på grund av att utställaren varit omyndig eller haft en psykisk störning. Invändning kan även riktas mot godtroende borgenär om att skuldebrevet har förfalskats genom underskrifts- eller innehållsförfalskning. För den senare gäller att gäldenären har bevisbördan avseende skuldebrevets riktiga innehåll medan bevisbördan avseende underskriftsförfalskning tillfaller borgenären som har att visa att skulden de facto föreligger. 57 Andra bestående invändningar enligt 17 SkbrL är att handlingen har dödats i enlighet med lagen därom, nedsättning har skett hos länsstyrelsen om gäldenären exempelvis inte kan avgöra till vilken borgenär betalning ska ske, fordran är preskriberad eller prekluderad, har ändrats genom skuldsanering eller ackord, eller har utfärdats av en konkursgäldenär. 2.3 Kort om elektroniska skuldebrev Elektroniska skuldebrev är som följer av namnet elektroniska. De omfattas av LKF och utgör således inte fysiska dokument. Istället för besittning är för de elektroniska skuldebreven registrering det moment som krävs för sakrättsligt skydd. 58 Att tillämpa skuldebrevslagens krav på att inneha ett innehavarskuldebrev och tolka besittningsbegreppet i bred bemärkelse för att tillämpas även på elektroniska skuldebrev, har av Heidbrink ansetts innebära att man våldför sig på skuldebrevslagens ordalydelse. 59 Så vad är det en kontoföring av ett finansiellt 54 Jensen, Ulf, Panträtt i fast egendom, 10. uppl., (Uppsala: Iustus, 2016) s Heidbrink 2011, s ibid. s ibid. s Millqvist, Michael, Sakrättens grunder: en lärobok i sakrättens grundläggande frågeställningar avseende lös egendom, 6., [uppdaterade] uppl., (Stockholm: Norstedts juridik, 2011) s Heidbrink 2011, s

19 instrument innebär? I själva verket är det inte instrumentet som sådant som registreras, utan äganderätten till detta. 60 Det sakrättsliga skyddet uppstår i samband med att anmälan om överlåtelse av sådan rättighet registreras, enligt 2 6 kap. LKF. Det krävs således ett ytterligare moment än överlåtelsen, för att förvärvaren ska uppnå sakrättsligt skydd. Vad avser invändningsrätten gäller, enligt 5 6 kap. LKF, SkbrL även för elektroniska skuldebrev. Löpande skuldebrev är bärare av fordran och rättigheterna enligt denna, dess rättsverkan är inte avhängig inblandning av någon tredje part som kontrollerar rättsförhållandet så som för elektroniska skuldebrev. Innehavaren har själv kontroll över fordringsförhållandet. Gäldenären och borgenären har dessutom, i samråd, möjlighet att förändra skuldförbindelsen på ett sätt som de själva önskar med omedelbar verkan, utan att anmäla detta till värdepapperscentralen. Vad avser de elektroniska skuldebreven torde dess egenskaper således inte kunna jämföras med varken digitala eller löpande skuldebrev. Utställandet av digitala skuldebrev torde indikera att det finns ett behov av att hålla förbindelsen såväl papperslös som fri från inblandning av tredje part. 2.4 Rättsläget för digitala skuldebrev Av en promemoria, från den 19 maj 2014, från KFM framgår att löpande skuldebrev i elektronisk form inte kan ligga till grund för ansökan om verkställighet eftersom dessa bedöms inte kunna ges in i original. 61 Beslutet, som föregick promemorian, överklagades av Collector bank (Collector). De yrkade att skuldebrevet som låg till grund för ansökan om verkställighet inte var löpande, varför KFM inte skulle ha tillämpat de särskilda regler för ansökan om verkställighet som gäller för sådana. Collector betonar särskilt att ett elektroniskt skuldebrev 62 inte kan vara löpande eftersom gäldenären inte kan återfå det vid betalning, ingen kan anses besitta det samt att det inte går att avgöra huruvida det är ett original eller en kopia som ges in. 63 Enligt dess ordalydelse var skuldebrevet att tolka som ett löpande skuldebrev. Betalning skulle ske till Collector eller order, samt angavs att Collector ägde rätten att överlåta eller pantsätta skuldebrevet. 60 Wallin-Norman, Karin, Lagarna om kontoföring av finansiella instrument - en kommentar (Stockholm: Norstedts juridik, 2013) s Beslut /121, se även kronofogdens pressmeddelande av den 26 juni Notera att KFM och instansernas ordval. "Elektroniska skuldebrev" används i referatet men vad som avses är inte de enligt LKF registrerade elektroniska skuldebreven. 63 Mål nr ÖÄ

20 I KFM:s beslut anges att ett flertal frågor uppkommer i samband med löpande skuldebrev i digital form. Det kan i dagsläget inte tydligt avgöras huruvida ett elektroniskt dokument utgör original eller kopia, eller om det har mångfaldigats. Dessutom uppstår problem i samband med anteckning om delbetalning, vilken inte låter sig göras på ett betryggande sätt i ett elektroniskt dokument. KFM framhåller att det i dagsläget inte finns någon teknisk lösning för detta problem, men att en teknisk lösning för att identifiera ett original behövs. Skuldebrevslagens regler om betalning borde ses över och anpassas för de elektroniska skuldebreven, om det inte är möjligt att för elektroniska skuldebrev lösa problematiken med anteckning och originalhandling. Som följd av att ett löpande skuldebrev i elektronisk form inte kan ges in i original, kan dessa ej läggas till grund för ansökan om verkställighet. 64 Tingsrätten (TR) anförde att de inte ansåg det finnas skäl att avvika från KFM:s bedömning i ärendet, varför överklagandet lämnades utan bifall. 65 HD meddelade prövningstillstånd i hovrätten (HovR). Frågan som genomsyrar HovR:s bedömning och resonemang är huruvida det är de yttre attributen eller praktisk hänsyn som ska styra huruvida ett skuldebrev är att se som löpande eller enkelt. Det framgår av lånehandlingen att återbetalning enligt denna skulle erläggas till Collector Credit AB eller order, samt att Collector enligt avtalet ägde rätt att såväl överlåta som pantsätta krediten. Den enda definitionen av vad ett löpande skuldebrev är framgår av 11 SkbrL, vilken anger att ett skuldebrev som är ställt till innehavaren, eller viss man eller order är ett löpande skuldebrev. Enligt sin ordalydelse var således lånehandlingen utformad som ett löpande skuldebrev. Vilken typ av rättshandling som företagits, bestäms dock inte enbart av dess rubricering utan av partsvilja och av avtalsinnehållet. I förevarande fall saknar dock avtalet sådant innehåll som skulle tyda på att skuldebrevet åsyftats ha annan karaktär än löpande. Den klagande torde även ha varit obehindrad att, som för löpande skuldebrev gäller, överlåta eller pantsätta förevarande lånehandling, varför det saknas skäl att se skuldebrevet som enkelt. 66 Syftet med att återlämna det löpande skuldebrevet vid betalning är att skydda låntagaren. Det är dock en rutin som enligt NJA 2010 s. 467 inte längre efterlevs i större utsträckning, som följd av kreditinstitutens ändrade betalningsrutiner. När det gäller elektroniska skuldebrev kan en kreditgivare rent praktiskt inte iaktta skuldebrevslagens samtliga regler för löpande skuldebrev. Vidare föreligger det en risk att omsättningsintresset skadas, vid en annan bedömning än en som anger att skuldebrev vars yttre attribut talar för att de är att se som 64 Beslut nr /121, Mål nr Ä Mål ÖÄ

21 löpande ändå kan betraktas som enkla. Konsekvenserna av att låta bedömningen styras av praktiska hänsyn är dock svåröverskådliga, och vid en avvägning mellan argumentet avseende omsättningsintresse och samhällsrisker vid långivning finns det inte tillräckligt starka skäl att betrakta den aktuella typen av elektroniska skuldebrev som enkla. 67 Avgörandet överklagades till HD, vari diskuterades huruvida det är tillräckligt för ett elektroniskt skuldebrev att definitionen i 11 SkbrL är uppfylld eller om det krävs en möjlighet till besittning av ett unikt fysiskt dokument, eller något med besittning jämförbart, för att skuldebrevet ska anses löpande. Det löpande skuldebrevets negotiabilitet framgår av 15 SkbrL som stadgar att en gäldenär inte kan värja sig mot kraven om återbetalning som görs av en, av det löpande skuldebrevet, godtroende förvärvare. För att skydda sig mot anspråk från en godtroende förvärvare har gäldenären rätt att få delbetalningar antecknade på skuldebrevet, samt rätt att återfå skuldebrevet vid återbetalning, enligt 21 SkbrL. Kravet på att ett löpande skuldebrev ska lämnas in i original vid ansökan om verkställighet enligt 2 2 kap. Utsökningsbalk (1981:774) (UB) hänger ihop med dessa regler i skuldebrevslagen. 68 Det framgår av skuldebrevslagen att den fysiska besittningen har en stor betydelse för lagens tillämpning. Till besittningen av det fysiska dokumentet följer en rådighet och kontroll över fordringsförhållandet, som utgör en nödvändig förutsättning för att det ska vara fråga om ett löpande skuldebrev. Om skuldebrevslagens skyddsändamål kan upprätthållas, bör dock lagen kunna tillämpas teknikneutralt med följden att skuldebrevet inte måste manifesteras i ett fysiskt föremål för att anses vara av löpande karaktär. Skuldebrevslagens regler om besittning måste, även gällande digitala skuldebrev, kunna kopplas till något som funktionellt kan svara mot besittningen av skuldebrevet som ett unikt fysiskt dokument. En teknisk lösning för ett sådant förfarande anses inte finnas i nuläget. 69 I förevarande fall gjorde HD bedömningen att det aktuella elektroniska skuldebrevet inte kunde anses löpande, eftersom parterna inte hade tillämpat någon extern lösning för att säkerställa rådigheten och kontrollen över fordringsförhållandet Kommentar till HD:s beslut Det torde finnas ett intresse av att rättsläget för digitala skuldebrev tydliggörs, eftersom dessa som framgått ovan uppenbarligen brukas. Osäkerhet kring hur de digitala skuldebreven ska 67 Mål ÖÄ Mål Ö p Mål Ö p Mål Ö p