Åtgärder till följd av Högskoleverkets beslut om nya examenstillstånd för lärarutbildningen fr.o.m. höstterminen 2011

Transkript

1 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2011/145/10 Rektor Åtgärder till följd av Högskoleverkets beslut om nya examenstillstånd för lärarutbildningen fr.o.m. höstterminen 2011 Ärendet I april 2010 beslutade riksdagen att bifalla regeringens proposition om en ny lärarutbildning (Bäst i klassen 2009/10:89) med start höstterminen I juni 2010 lämnade Högskolan Dalarna in en ansökan om sammanlagt 30 examenstillstånd inom den nya utbildningsstrukturen. Av dessa beviljades 25: yrkeslärarexamen, grundlärarexamen inriktning F-3 och 4-6, ämneslärarexamen inriktning 7-9 i ämnena, som andraspråk, engelska, franska, tyska, spanska, historia, geografi, religion,, matematik och bild, samt ämneslärarexamen inriktning gymnasiet i ämnena, som andraspråk, engelska, franska, tyska, spanska, historia, religion, och bild. De ansökningar som avslogs var förskollärarexamen, ämneslärarexamen inriktning 7-9 i ämnet idrott och hälsa, samt ämneslärarexamen inriktning gymnasiet i ämnena matematik, geografi och idrott och hälsa. I december 2010 meddelade Högskoleverket att de lärosäten som fått avslag på sina ansökningar om examenstillstånd för förskollärarexamen, yrkeslärarexamen och grundlärarexamen erbjöds möjlighet att lämna in en förnyad ansökan senast 1 mars Beslut I enlighet med förslag från utvecklingsledaren för lärarutbildningen beslutas: - att Högskolan Dalarna inte ska gå in med en förnyad ansökan om förskollärarexamen till den 1 mars 2011, - att ge lärarutbildningens ledning i uppdrag att samordna det utvecklingsarbete som är nödvändigt för att åtgärda de brister inom såväl lärarresurs som utbildningsmiljö som är nödvändiga för att erhålla examenstillstånd för förskollärarexamen, samt att förbereda en ny sådan ansökan till tidigast 15 oktober Beslut om huruvida ansökan ska skickas in till 15 oktober tas av rektor i augusti 2011, - att ge lärarutbildningens ledning i samverkan med PUD i uppdrag att samordna det fortsatta utvecklingsarbetet med att färdigställa ansökningar till Högskoleverket om examenstillstånd för specialpedagogexamen och speciallärarexamen till tidigast 15 oktober Beslut om huruvida ansökan ska skickas in till 15 oktober tas av rektor i augusti 2011, - att Högskolan Dalarna ska kunna erbjuda ett urval av följande lärarutbildningsprogram fr.o.m. HT2011. Urvalet beslutas år från år utifrån bl.a. kriterierna söktryck, avnämarefterfrågan, vetenskaplig kompetens och ekonomisk hållbarhet: - grundlärarexamen inriktning förskoleklass och grundskolans årskurs grundlärarexamen inriktning grundskolans årskurs 4-6, med en valbar termin mot någon av profilerna 1) naturorienterande ämnen och teknik, 2) samhällsorienterande ämnen eller 3) något av ämnena idrott och hälsa eller bild 1

2 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2011/145/10 Rektor yrkeslärarexamen - ämneslärarexamen inriktning grundskolans årskurs Ingångsämnen: engelska,, matematik,, historia, religion och geografi - Andra- och tredjeämnen: engelska, som andraspråk, historia, religion och geografi - ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan - Ingångsämnen: engelska, franska, tyska, spanska,,, historia och religion - Andraämnen: engelska, franska, tyska, spanska, som andraspråk, historia och religion - att ge lärarutbildningens ledning i uppdrag att efter samråd med berörda akademier samordna lärarutbildningens utbud och dimensionering så att ekonomiskt gångbara studentvolymer kan uppnås inom de program, inriktningar och ämnen som erbjuds. Ärendet föredrogs av Mats Tegmark, utvecklingsledare för lärarutbildningen Vid beslutet deltog chefen för Utbildnings- och forskningskansliet Marita Hilliges Rektor Andrew Casson Chef Utbildnings- och forskningskansliet Bilaga Lärarutbildningens strategi och dimensionering fr.o.m. ht Delges Ledningsrådet Utbildnings- och forskningskansliet De centrala nämnderna Akademierna Högskolans förvaltning Dalacampus Studentkåren 2

3 Lärarutbildningens strategi och dimensionering fr.o.m. HT 2011 För att kunna ta fram en väl avvägd, kvalitetsmedveten och ekonomiskt gångbar strategi och dimensionering för Högskolan Dalarnas fortsatta lärarutbildning måste ett flertal aspekter vägas in, såsom högskolans övergripande vision och strategi, befintlig lärarresurs och utbildningsmiljö, avnämarnas efterfrågan (lokalt och nationellt), studenternas söktryck, mm. Då ett första beslut måste tas ganska omgående för de ingångar som ska vara sökbara till mars 2011, kan detta underlag endast ge en kortfattad bild av dessa aspekter. Examenstillstånd Högskolan Dalarna ansökte i juni 2010 om sammanlagt 30 examenstillstånd. Av dessa beviljades 25: yrkeslärarexamen, grundlärarexamen inriktning F-3 och 4-6, ämneslärarexamen inriktning 7-9 i ämnena, som andraspråk, engelska, franska, tyska, spanska, historia, geografi, religion,, matematik och bild, samt ämneslärarexamen inriktning gymnasiet i ämnena, som andraspråk, engelska, franska, tyska, spanska, historia, religion, och bild. De ansökningar som avslogs var förskollärarexamen, ämneslärarexamen inriktning 7-9 i ämnet idrott och hälsa, samt ämneslärarexamen inriktning gymnasiet i ämnena matematik, geografi och idrott och hälsa. Dimensionering Hösten 2010 var 1239 helårsstudenter registrerade på det gemensamma lärarprogrammet som startade hösten 2002, exklusive VAL. Intresset för lärarutbildning har successivt ökat under senare delen av 00-talet, speciellt mot förskolan och grundskolans tidigare år. Vid de senaste tre intagen har det i genomsnitt funnits tre sökande per utbildningsplats. Det årliga intaget har legat kring 0, men trots detta har vi de senaste åren haft svårt att nå upp till 200 examina per år då c:a 30% av programstudenterna hoppar av utbildningen. Nedanstående tabell visar utvecklingen under 00-talet. De flesta tar examen efter sju eller nio terminers studier. Antal registrerade helårsstudenter på lärarprogrammet, inkl. 56 VAL-studenter 1

4 Till det sista intaget till det gemensamma lärarprogrammet vårterminen 2011 gjordes en tioprocentig neddragning, men att minska den totala volymen till 1000 helårsstudenter skulle alltså innebära en neddragning med nästan 20 %. Den nya examensordning som gäller från hösten 2011 innebär att ett program blir fyra, varav HDa erhållit examensrätt för tre: yrkeslärar-, grundlärar- och ämneslärarprogrammet. Grundlärarprogrammet är i sin tur indelat i två inriktningar: F-3 och 4-6, och ämneslärarprogrammet i 7-9 och gymnasiet. Så även om valmöjligheterna inom de nya utbildningsprogrammen blir avsevärt mer begränsade, så är möjligheterna till samläsning mellan programmen också klart begränsade. Detta betyder att för att kunna bibehålla ekonomiskt gångbara volymer på de olika inriktningarna och inom de olika ämnena måste antalet sökalternativ per termin kraftigt reduceras jämfört med dagens utbud, både vad gäller val av inriktning/ämne och val av studieform (nät/campus). Ett sänkt tak för lärarutbildningen till 1000 helårsstudenter innebär ett årligt intag (planeringstal) på c:a 360 studenter. Nedanstående förslag på fördelning av studieplatser för de närmaste två åren gäller endast yrkeslärarprogrammet, grundlärarprogrammet (F-3 och 4-6) och ämneslärarprogrammet (7-9 och gymnasiet). I det fall högskolan även skulle erhålla examenstillstånd för förskollärarprogrammet bör utrymmet inom lärarutbildningsområdet återgå till 1200 HST för att kunna bibehålla gångbara volymer inom de fyra programmen. Då det nationella utbudet av lärarutbildning kraftigt reducerats är det sannolikt att söktrycket kommer att öka ytterligare. Förslag till utbildningsutbud Yrkeslärarexamen Till yrkeslärarprogrammet föreslås endast vårantagning eftersom intag till VAL (vidareutbildning av lärare utan examen) görs på höstterminen. Programmet erbjuds endast som nätutbildning och går på halvfart. Som planeringstal föreslås 30 studenter (15 HST), vilket är en marginell ökning från dagens 25. Grundlärarexamen inriktning F-3 Då HDa inte kommer att kunna erbjuda någon förskollärarutbildning med intagning till HT 2011 eller VT 2012 är det sannolikt att grundlärarprogrammet inriktning F-3 blir den utbildnings som kommer att locka flest studenter. Inriktningen bör erbjudas både som campus- och nätutbildning med intagning både höst och vår för att underlätta lärarnas tjänsteplanering. Som planeringstal föreslås 100 per år. Grundlärarexamen inriktning 4-6 För grundlärarexamen inriktning 4-6 har HDa sökt och erhållit examensrätt med 30-hp profilering i ämnesområdena naturvetenskap och teknik, samhällsorienterande ämnen, idrott och hälsa samt bild. Då såväl avnämarnas efterfrågan som anställningsbarheten är störst inom NO/teknik och SO föreslås dessa profiler erbjudas som sökbara alternativ varje termin, medan profileringarna idrott och hälsa respektive bild föreslås alternera så att de erbjuds varannan termin. Samtliga profileringskurser bör dessutom erbjudas som fristående kurser som kan läsas utöver programmet samt av verksamma lärare. Inriktningen som helhet bör erbjudas både som campus- och nätubildning med intag både vår och höst. För att säkerställa en jämn fördelning mellan alternativen NO/teknik och SO, föreslås att de erbjuds som olika sökalternativ redan från start. Erfarenheten visar att vi annars får alldeles för få studenter som väljer profilen NO/teknik, vilken är den kompetens som avnämarna efterfrågar allra mest. 2

5 Ämneslärarexamen inriktning 7-9 och inriktning gymnasiet För ämneslärarexamen inriktning 7-9 har HDa erhållit examensrätt för hela 12 ämnen, och för inriktning gymnasiet för 10 ämnen. Enligt de nya utbildningsplaner som tagits fram planeras samläsning i största möjliga mån mellan ämneslärarprogrammet och fristående ämneskurser, mellan närliggande ämnen samt mellan ämneslärarprogrammets två inriktningar. För båda inriktningar gäller att studenterna söker in till ett ingångsämne som sedan kombineras med ett eller två ytterligare ämnen. Enligt gällande bestämmelser om ämneskombinationer (SFS 2010:544) finns endast två möjliga andra- och tredjeämneskombinationer vid HDa: en språkvariant i form av engelska och som andraspråk, och en SO-variant som kombinerar två av ämnena historia, religion eller geografi. Möjligheten att kombinera två moderna språk som andra- och tredjeämne har bedömts som olycklig då 45 hp per språk anses vara alltför lite och anställningsbarheten mycket begränsad. För inriktningen mot gymnasiet kan däremot de ämnen för vilka HDa har examensrätt kombineras på ett flertal olika sätt. Nedanstående tabeller visar vilka ämneskombinationer som är möjliga vid HDa. (Poängantalet inom parantes avser ämnesblocken som även inkluderar delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan samt VFU) Inriktning 7-9 1:a ämne 90 hp (112,5 hp) 2:a ämne 45 hp (60 hp) 3:e ämne 45 hp (52,5 hp) engelska historia/religion/geografi historia/religion/geografi moderna språk (fr, ty, sp) engelska som andraspråk engelska som andraspråk historia/religion/geografi historia/religion/geografi matematik engelska som andraspråk historia/religion/geografi historia/religion/geografi historia/religion/geografi historia/religion/geografi historia religion/geografi religion/geografi religion historia/geografi historia/geografi geografi historia/religion historia/religion bild engelska som andraspråk historia/religion/geografi historia/religion/geografi 1: ämne 90 hp (112,5 hp) 2:a ämne 90 hp (112,5 hp) Inriktning gymnasiet 1:a ämne 120 hp (142,5 hp) 2:a ämne 90 hp (112,5 hp) engelska moderna språk/ som andraspråk/ historia/religion/bild engelska/moderna språk/ som andraspråk/ historia/religion/bild bild engelska/moderna språk/ som andraspråk/ historia/religion moderna språk engelska/moderna språk/ som andraspråk/bild historia/religion historia religion religion historia 1:a ämne 120 hp (142,5 hp) 2:a ämne 120 hp (142,5 hp) 3

6 Vilka ämnen bör erbjudas som ingångsämnen? Som beskrivits ovan sätter takbeloppet en gräns för hur många ämnen som kan erbjudas samtidigt. Visserligen samläser många ämneslärarstudenter med fristående studenter, men möjligheten till samläsning inom de nya ämnesdidaktiska kurserna är i dagsläget begränsad till språkämnena (engelska, franska, tyska och spanska). Detta gör det svårt att erbjuda fler än fyra ingångsämnen samtidigt. Så småningom kommer studentgrupperna att kunna fyllas på av de som läser sitt andra ämne, men det dröjer minst tre terminer (såvida inte studenter på nuvarande lärarprogrammet kan gå in i de nya kurserna). Ett viktigt krav som måste ställas på de ämnen som erbjuds som ingångsämne är att såväl lärarresurs som utbildningsmiljö är tillfredsställande i den mening att tillräcklig handledarresurs finns för de två ämnesdidaktiska examensarbeten som skrivs inom förstaämnet. Till skillnad mot nuvarande utbildning skrivs inget av examensarbetena i pedagogiskt arbete, vilket ställer större krav på professionsinriktad kompetens i ämnena, som även måste kunna bidra med lärarresurser till delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan. Likaså är det viktigt att de ämnen som vi satsar på som ingångsämnen kan stödja varandra för att kunna bygga upp en tillräcklig kritisk och kreativ miljö. För de ämnen som ska erbjudas redan från HT 2011 krävs dessutom beredskap i form av färdiga kursplaner och andra styrdokument. Här är HSV:s bedömning av ämnena vägledande. Med utgångspunkt i ovanstående aspekter liksom de senaste årens statistik vad gäller ämnenas söktryck föreslås en första prioritering av SO-ämnena tillsammans med, engelska och matematik som förstaämnen i inriktningen mot grundskolans årskurs 7-9. Även de moderna språken skulle kunna utgöra förstaämnen mot grundskolan, men med tanke på de svårigheter som det skulle innebära för studenterna att skriva två ämnesdidaktiska examensarbeten på målspråket utan ytterligare kurser på grundnivå 2 respektive avancerad nivå, föreslås istället att de moderna språken endast kan läsas inom inriktningen mot gymnasieskolan, en examen som även ger behörighet för undervisning i grundskolan. På så vis säkerställer vi att ämneslärare i moderna språk har minst tre terminers studier i ämnet. Med tanke på att HDa redan idag har flest förstahandssökande i landet inom lärarprogrammets inriktningar mot moderna språk borde det inte vara några problem att få volymer i språkämnena. När det gäller ämnet bild, var HDa ett av endast fyra lärosäten (vid sidan om Konstfack, Göteborg och Umeå) som erhöll examenstillstånd inom ämneslärarexamen, vilket givetvis är ett gott betyg. Men då inriktning bild vid HDa har haft låga söksiffror i jämförelse med konkurrerande lärosäten under senare år och låg efterfrågan från avnämarna i regionen föreslås ingen antagning inför kommande läsår. Därför föreslås i detta läge ingen antagning i ämnet bild. På nationell nivå finns dock en efterfrågan på bildlärare vilket gör att det kan bli aktuellt att erbjuda bild som nätbaserad utbildning längre fram. Eftersom grundlärarutbildningen startar med ämnena och matematik till hösten föreslås att, som endast kan utgöra förstaämne, tillsammans med religion, engelska och moderna språk erbjuds som ingångsämnen redan till HT 2011, och att, matematik och historia startar till VT Vilka ämnen bör erbjudas som andra- och tredjeämnen? Som beskrivits ovan finns endast två möjliga alternativ som andra- och tredjeämnen för inriktning 7-9, nämligen en språkvariant med engelska och som andraspråk, och en SOvariant som innehåller två av ämnena historia, religion eller geografi. Det är även möjligt att 4

7 kombinera och med varandra, men för detta krävs inga nya kurser, utan studenterna läser helt enkelt två förstaämnen. För inriktningen mot gymnasieskolan föreslås att följande ämnen erbjuds som möjliga andraämnen: franska, tyska, spanska, engelska, historia, religion och som andraspråk. För ämnena engelska, historia och religion gäller att samläsning sker med förstaterminsstudenter. Förslag på sökbara ingångar och planeringstal Yrkeslärarprogrammet (50%) Grundlärarprogrammet F-3 Grundlärarprogrammet 4-6 Ämneslärarprogrammet 7-9 Ämneslärarprogrammet gymnasiet HT SO/NO/bild VT SO/NO/idrott HT SO/NO/bild VT SO/NO/idrott en/sh/re sv/ma/hi en/sh/re sv/ma/hi en, fr, ty, sp/ sh/re 30 sv/hi en, fr, ty, sp/ sh/re 30 sv/hi Andra- och tredjeämnen 7-9 Andraämnen gymnasiet engelska/ som andraspråk geografi/historia/religion franska, tyska, spanska, engelska, historia, religion, som andraspråk Kompetensutveckling, ämnesdidaktisk forskning och ämnesnätverk För de ämnen vid HDa som deltar i något av de lärarprogram som beskrivits ovan bör förutom ämnesteoretisk kompetens krävas 1) ämnesdidaktisk kompetens i form av såväl ämnesdidaktisk forskning som professionserfarenhet, och 2) aktiv drift och underhåll av ämnesnätverk med verksamma lärare i regionen. Minst en disputerad lärare per ämne bör genomgå kursen Pedagogiskdidaktisk kompetens för högskoleförlagda lärarutbildare 7,5 hp som kommer att erbjudas till våren Nya examensrätter? De fem avslag som HDa fick på sina examenstillståndsansökningar pekar med tydlighet ut de brister som finns och vad som behöver utvecklas för att kunna erhålla examensrätt. Beslut om huruvida HDa bör söka om dessa och eventuellt andra examenstillstånd inom lärarutbildningen är avhängigt såväl framtida takbelopp som de interna prioriteringar som högskolan vill göra. Nedan följer lärarutbildningsledningens egna rekommendationer. Under de senaste åren har HDa:s samlade lärarprogram haft det klart största söktrycket mot de inriktningar som riktar sig mot förskolan. Likaså är den lokala rekryteringen liksom avnämarnas behov som störst mot förskolan, och förväntas så vara fram till mitten av 20-talet då merparten av förskolans personal förväntas bestå av högskoleutbildade pedagoger. Det som saknades vid 5

8 6 Mats Tegmark HDa enligt HSV:s bedömargrupp var dels en tillräckligt stor vetenskaplig lärarkompetens, dels en kreativ forskningsmiljö med inriktning mot förskolan. Med tanke på att grundlärarexamen med inriktning förskoleklass och grundskolans år 1-3 ligger så pass nära förskolans kompetensområde finns det möjlighet att skapa synergieffekter genom att bygga upp en forskningsmiljö mot yngre barns lärande, framför allt inom områdena språk- och matematikutveckling. Men HDa har även god kompetens inom specialpedagogik och praktiska och estetiska lärprocesser som stödjer en kommande ansökan om förskollärarexamen. Rekommendationen är därför att HDa går in med en förnyad ansökan om förskollärarexamen senast hösten Ett önskemål i regionen har tidigare varit att högskolan erhåller examensrätt för grundlärarexamen med inriktning fritidshem. Hittills har kompetens inom området saknats vid HDa, men förstärkning inom områden som lek och lärande och dramapedagogik är på gång, och den kompetens som redan finns inom bild och idrott och hälsa mot grundskolans lägre åldrar skulle stödja en ansökan om examensrätt för fritidshem. En bedömning utifrån den nyligen genomförda examenstillståndsprövningen visar att kompetenskraven för denna examensrätt inte är alltför högt ställda. Samtal med representanter för avnämarna i regionen visar dock att behovet av lärare i fritidshem är relativt lågt jämfört med t.ex. behovet av förskollärare. Med tanke på ovan beskrivna satsning på de samhällsorienterande ämnena inom ämneslärarexamen bör högskolan överväga en förnyad ansökan om examenstillstånd för ämnet geografi mot gymnasieskolan. HDa har redan idag ett att landets starkaste kulturgeografiska miljöer och bedriver tillsammans med Uppsala universitet och Högskolan i Gävle en forskarskola i geografi för geografilärare. Söktrycket till lärarutbildningen inriktning geografi vid HDa är också ett av landets starkaste tillsammans med universiteten i Stockholm och Göteborg. Så fort den naturgeografiska kompetensen bedöms vara tillfredsställande (när lektoratet i naturgeografi är återtillsatt) bör en förnyad ansökan skickas in. När det gäller ämnet matematik mot gymnasieskolan så är en framtida satsning till viss del beroende av utvecklingen inom de naturvetenskapliga ämnena med vilka matematik vanligtvis kombineras, även om ämnet går att kombinera med samtliga ämnen för vilka HDa har examenstillstånd idag. Två lärare i naturvetenskapens didaktik förväntas disputera inom en snar framtid vilket stärker kompetensen i framför allt biologi. En satsning mot ett eller två naturvetenskapliga ämnen skulle göra det möjligt att i första hand erhålla examensrätt som andraoch tredjeämne mot grundskolans år 7-9 med matematik som förstaämne. På så vis skulle vi även tillmötesgå regionens önskemål. Ämnet idrott och hälsa fick avslag på ansökan om såväl inriktning 7-9 som gymnasieskolan, samtidigt som högskolan fick rätt att erbjuda ämnet som en valbar termin inom grundlärarexamen. Den viktigaste invändningen var avsaknaden av samhällsvetenskaplig kompetens inom idrottsämnet. Nu är denna svaghet till viss del redan åtgärdad. Men för att en förnyad ansökan om examenstillstånd för ämneslärarexamen i ämnet ska vara framgångsrik krävs förmodligen en uppbyggnad av en idrottsdidaktisk forskningsmiljö, både i form av en ökad samverkan med pedagogikämnet och genom tätare kontakter med andra lärosäten, nationellt såväl som internationellt. Då en etablerad idrottsvetenskaplig miljö redan finns vid högskolan finns all anledning att arbeta mot ett framtida tillstånd att även utbilda idrottslärare. Högskolan Dalarnas samverkansorgan PUD-rådet liksom UFL har under 2010 beslutat att stödja högskolans arbete med att erhålla examenstillstånd för specialpedagog- respektive speciallärarexamen. Utvecklingsarbetet inom UFK/lärarutbildningen har hittills avvaktat HSV:s beslut om de grundläggande lärarexamina. Men när nu tre examina erhållits, och arbetet mot förskollärarexamen fortsätter, bör högskolan fullfölja arbetet med att ansöka om examensrätt för

9 dessa två påbyggnadsutbildningar. Högskolan Dalarna har hittills inte kunnat erbjuda examinerade lärare möjligheten att läsa specialistutbildningar som bygger vidare på en lärarexamen. Det enda vi kunnat erbjuda är en generell magisterexamen i huvudområden som pedagogik, historia, religionsvetenskap, engelska och litteraturvetenskap. Då efterfrågan på utbildade specialpedagoger och speciallärare är stor i hela landet (och förväntas öka med legitimationskravet) läser idag lärarstudenter och verksamma lärare fristående kurser i specialpedagogik vid högskolan för att stärka sin kompetens inom området. Men för att kunna ta ut en specialpedagog- eller speciallärarexamen måste dessa vända sig till något av de närliggande universiteten. Med tanke på att Högskolan Dalarna nu har byggt upp en god lärarkompetens och utbildningsmiljö inom området specialpedagogik, med två disputerade lärare och tre doktorander (varav en beräknas disputera under 2011), samt har ett väl utbyggt nätverk med andra lärosäten, bör en ansökan om examensrätt ha goda chanser att beviljas. Eftersom frågan initierats av PUDrådet föreslås att lärarutbildningens ledning i samverkan med PUD-kansliet ges i uppdrag att samordna det fortsatta utvecklingsarbetet mot examensrätt. 7