20 Årsredovisning 2017 för samordningsförbundet i Södertälje HSN

Transkript

1 20 Årsredovisning 2017 för samordningsförbundet i Södertälje HSN

2 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Samverkan och stöd Emilie Engbo 1 (8) Hälso- och sjukvårdsnämnden Årsredovisning 2017 för samordningsförbundet i Södertälje Ärendebeskrivning Årsredovisning 2017 för samordningsförbundet i Södertälje för godkännande och beviljande av ansvarsfrihet. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande Årsredovisning 2017 för samordningsförbundet i Södertälje, bilaga avseende insatser, revisionsberättelse och granskning av externa revisorer Ärendets beredning Ärendet har beretts i sjukvårdsstyrelse söder. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att föreslå landstingsstyrelsen att föreslå landstingsfullmäktige att att att godkänna årsredovisningen 2017 för samordningsförbundet i Södertälje bevilja styrelsen för samordningsförbundet i Södertälje ansvarsfrihet för 2017 omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Inledning Samordningsförbund är en samverkan mellan Försäkringskassan (FK), Arbetsförmedlingen (AF), kommun och landsting. I Stockholms län fanns

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN (8) 2017 sju sådana förbund varav samordningsförbundet Sollentuna, Upplands-Väsby och Sigtuna startade den 1 juni De förbund som den sista december 2017 fanns etablerade i länet var följande: Samordningsförbundet i Södertälje (Södertälje kommun) Samordningsförbundet VärNa (Värmdö och Nacka kommuner) Samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka och Salem (Huddinge, Botkyrka och Salems kommuner) Samordningsförbundet Östra Södertörn (Haninge, Nynäshamns och Tyresö kommuner) Samordningsförbundet Södra Roslagen (Täby och Österåkers kommuner) Samordningsförbundet Stockholm stad (Stockholms stad) Samordningsförbundet Sollentuna, Upplands-Väsby och Sigtuna (Sollentuna, Upplands-Väsby och Sigtuna kommuner) Samverkan i samordningsförbund regleras i lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Genom samverkan i ett samordningsförbund kan parterna utveckla det gemensamma ansvarstagandet och därmed välfärds- och rehabiliteringsarbetet. De verksamheter som samordningsförbunden finansierar ska ses som ett komplement till myndigheternas ordinarie verksamhet och målgruppen är individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Syftet är att utveckla samverkan inom rehabiliteringsinsatser, att samordna gemensamma insatser, samt att underlätta för effektiv resursanvändning och att medborgare ska få stöd i rehabilitering som i sin tur ska verka för individens möjlighet till egen försörjning. Samordningsförbunden arbetar dels med individinsatser, dels med aktiviteter som ska främja och stärka samverkan. Staten genom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen inkluderad bidrar med 50 procent av medlen, landsting och kommun med vardera 25 procent till samordningsförbund. Stockholms läns landsting tilldelade 2017 drygt 20,1 miljoner kronor till länets samordningsförbund varav 2,9 miljoner kronor till samordningsförbundet i Södertälje. Bakgrund Samordningsförbundet i Södertälje bildades i november 2005 och har under verksamhetsåret 2017 startat ett antal individuella insatser såväl som arbetat med stukturpåverkande insatser.

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN (8) Förbundet hade under 2017 som mål att insatserna skulle nå ut till 558 individer och under året fanns uppgifter om 299 individer i SUS 1 varav totalt 224 inskrivna registrerades med personnummer och av dem var 153 kvinnor och 71 män, resterande 75 personer registrerades anonymt. Samordningsförbundet nådde därmed upp till drygt hälften av det uppsatta målet. Det var en relativt jämn fördelning mellan åldersgrupperna men i åldersgruppen år var fördelningen 54 kvinnor och 15 män. Under 2017 startade 168 (116 kvinnor och 52 män) en insats och 81 personer (56 kvinnor och 25 män) avslutade en insats. Åtta individer (5 kvinnor och 3 män) som avslutade en insats gick vidare till arbete varav samtliga utom en fick en osubventionerad anställning, två individer gick vidare till studier. Under 2017 pågick följande individuella och strukturella insatser: MIA-projektet 2 Södertälje är ett av sex delprojekt inom MIAprojektet i länet som startade under 2017 och som ska pågå till Syftet med MIA är att utveckla metoder och arbetssätt för individer i behov av samordnat stöd och förrehabilitering för att komma vidare till arbete eller studier. I projektet ingår att mobilisera individens- såväl som samhällets resurser och att utveckla samverkan mellan Samordningsförbundets medlemmar. Prioriterade målgrupper inom projektet är unga vuxna, kvinnor, hushåll med barn som innehar försörjningsstöd och unga människor mellan som har aktivitetsersättning samt individer som har sjukpenning och som är långtidssjukskrivna. Under året 2017 hade MIA Södertälje 115 registrerade deltagare varav 76 kvinnor och 39 män varav 12 deltagare avslutades under året. Den yngsta deltagaren inom MIA Södertälje var 19 år och den äldsta 62 år och procentuellt sätt var de flesta deltagarna i åldersgruppen år då denna grupp utgjorde 36 procent av deltagarna. Rehabarenan på Torekällan är en insats som startade under 2017 för individer i behov av rehabilitering och arbetsträning. Målgruppen är personer i behov av samordnad rehabilitering, exempelvis unga vuxna, nyanlända, långtidssjukskrivna och övriga behovsgrupper som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. 1 SUS är ett myndighetsgemensamt uppföljningssystem. 2 MIA- mobilisering inför arbete.

5 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN (8) Under 2017 registrerades 24 deltagare med personnummer varav 13 kvinnor och 11 män och utöver dessa registrerades nio personer anonymt. Den största gruppen som deltog var individer i åldersgruppen år vilka utgjorde 42 procent av deltagarna. Fyra av nio deltagare som avslutade insatsen gick vidare till arbete och en till studier. Samspråk är en språkutvecklande insats med mål att främja integration och förkorta vägen till etablering på arbetsmarknaden eller studier och därigenom öka andelen individer som går vidare till egen försörjning. I projektet ingår en ökad satsning på elevvård utifrån ett holistiskt hälsoperspektiv vilket innebär aktiviteter för att främja integration utifrån fysisk, psykisk och social hälsa. Målgruppen är individer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och som är i behov av språkutvecklande insatser. Under 2017 var 22 personer inskrivna i projektet och samtliga deltagare var kvinnor i åldrarna år varav majoriteten var i åldern år. Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) är en viktig del inom MIAprojektet och Samordningsförbundet finansierade därför en affärsrådgivare från Coompanion som förutom kostnadsfri affärsrådgivning även erbjöd kurser, utbildningar och träffar för blivande och befintliga sociala företag. Projektet pågick mellan den 1 januari 2017 till och med den sista december Resultatet av insatsen blev att Coompanion sökte upp alla ASF i Södertälje för att inventera och öka kunskapen om de befintliga ASF samt i syfte att informera om projektet MIA inför upphandlingen av arbetsträningsplatser. Under andra halvåret genomfördes 40 rådgivningar, fyra nätverksträffar, föreläsningar för handläggare på Arbetsförmedlingen ägde rum och kontakter förmedlades. Under 2017 anslöt sig samordningsförbundet till den Digitala insatskatalogen som utvecklats av samordningsförbundet Centrala Östergötland. Syftet med insatskatalogen är att tillhandahålla information om vilka insatser, verksamheter och projekt som finns inom välfärdsområdet i Södertälje med fokus på arbetslivsinriktad rehabilitering, stödstrukturer och arbetsmarknadsåtgärder. Överenskommelsen gällande övergången från Gymnasiesärskolan till arbetslivet handlar om att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen informerar eleverna i årskurs tre

6 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN (8) om de möjligheter som finns hos respektive part i syfte att förenkla övergången till arbetslivet. Sex frukostmöten och tre föreläsningar ägde rum under året vilket enligt samordningsförbundet utgör en viktig del i det strukturpåverkande arbetet då det samlar medarbetare, chefer och politiker från de olika medlemsorganisationerna. Samordningsförbundet finansierade även förstudier som ska resultera i förslag på nya insatser att arbeta med. Då samverkanspartners i samordningsförbundet önskat en bättre samordning gällande rehabiliteringsprocessen bildades en styrgrupp för att ta fram en Södertäljemodell för samverkan, där samordningsförbundet anställde en metodutvecklare och arbetet med detta fortgår. Var sjätte vecka har projektledarmöten ägt rum i syfte för kansliet att följa upp insatser och projekt på nära håll och för direkt informationsöverföring. Under 2017 avslutades följande insatser: Ung i Telge (UiT) lades ner i årsskiftet 2016/2017 och målet att nå 300 ungdomar och att 40 procent skulle nå ut till arbete eller studier uppfylldes inte. Gemensam planering och stöd var ett pilotprojekt inför MIA utifrån behov att samordna insatser för personer med behov av arbetsrehabiliterande insatser i syfte att utveckla samverkansmetoder och fungerande arbetssätt för att stödja individen att göra stegförflyttningar mot ökat deltagande i samhället, bättre hälsa och social gemenskap. Insatsen övergick därefter till MIA-projektet. Totalt var 43 deltagare inskrivna i insatsen som avslutades i mars 2017 varav samtliga deltagare utom en fortsatte i projektet MIA. IOGT-NTO lou Garden Café var ett projekt som innebar att Samordningsförbundet köpte arbetsträningsplatser på caféet i syfte att skapa nya arbetstillfällen för ungdomar, människor i utanförskap och nyanlända. Målgruppen var personer i åldern år och personer som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid.

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN (8) Totalt deltog 15 personer varav 13 kvinnor och 2 män i åldrarna år i projektet och 10 av 15 deltagare visade tydliga stegförflyttningar från passivitet till aktivitet. Det förväntade antalet deltagande individer uppfylldes inte och det var problem med personalbemanning vilket ledde till att målet att skapa ett långsiktigt hållbart arbetsintegrerande socialt företag inte uppfylldes varav projektet lades ner på grund av organisatoriskaoch ekonomiska skäl. Ekonomi För verksamhetsåret 2017 hade Samordningsförbundet intäkter på 11,6 miljoner kron0r från medlemsparterna och fick från 2016 med sig ett överskott på 2 miljoner kronor vilket innebar intäkter på sammantaget 13,6 miljoner kronor. Samordningsförbundet hade under 2017 kostnader på 12,6 miljoner kronor vilket resulterade i ett överskott om drygt 2,8 miljoner kronor. Samordningsförbundet förklarar överskottet med att flera projekt inte kommit till stånd, att insatsen UiT lades ner i årsskiftet 2016/2017 samt att kartläggningar och behovsanalys inte genomfördes som planerat. I överskottet ingår medel på kronor från MUCF 3 som inte fanns med i budgeten för Överskottet beror även på att tilldelade medel för MIAprojektet inte använts fullt ut för 2017 och att bufferten på kronor endast nyttjats till liten del. Att starta nya mindre projekt fanns det enligt Samordningsförbundet inte tid till då de tre större projekten som är igång kommer att ta större delen av samordningsförbundets medel i anspråk under åren Ernst & Young AB (EY) som granskat samordningsförbundets årsredovisning noterade att det finns behov av att förstärka bokslutsprocessen med tydliga avstämningar av balanskonton. I deras utlåtande står att de saknade en redovisning över hur mål och insatser kan bidra till att nå samordningsförbundets vision och att det var svårt att göra en sammantagen bedömning av måluppfyllelsen för de övergripande målen. Bedömningen är även att SUS inte upplevs som helt ändamålsenlig för att fånga upp resultaten för insatserna. Målet gällande antalet individer som ska ta del av förbundets insatser uppfylls inte enligt årsredovisningen och ett flertal mål är inte kvantifierade, vilket gör måluppfyllelsen svårbedömd. EY:s bedömningen är att samordningsförbundet påvisar brister i samverkan och att föreslå åtgärder samt att vara en långsiktig samverkanspartner, även en samlad analys och uppföljning saknas. EY 3 MUCF- Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN (8) rekommendation är att förbundet upprättar en riskanalys för verksamheten som underlag för planering och uppföljning. Ekonomiska konsekvenser Utifrån Nationella rådets riktlinjer ska Samordningsförbundens egna kapital ligga på 20 procent av de tilldelade medel. En konsekvens kan bli att flera av länets förbund kan få lägre tilldelning av medel än tidigare beroende på det egna kapitalet. Utöver detta pågår dessutom förberedelsearbeten för att starta samordningsförbund i länet, vilket kan komma att påverka framtida medelstilldelning till länets nuvarande förbund. Nationella Rådets rekommendationer avseende storleken på eget kapital kan Samordningsförbundets egna kapital för 2017 ligga på drygt 2,0 miljoner kronor varav Samordningsförbundet översteg rekommendationen med kronor då överskottet uppgick till drygt 2,8 miljoner kronor. I modellen finns en spärr vilket innebär att ett förbund maximalt får en 10 procentig minskning från ett år till nästa. Inför medelstilldelningen för 2018 görs en ny bedömning av 10-procent-spärren utifrån de ekonomiska förutsättningar som råder. Förbund vars egna kapital överstiger rimlig nivå enligt beräkningsmodellen/trappan omfattas av 10-procentspärren. Konsekvenser för patientsäkerhet Samverkan i samordningsförbunden innebär att individer med behov av rehabilitering genom myndigheter får tillgång till en samordnad rehabilitering och insatser som förhoppningsvis ökar möjligheterna för deltagarna att komma vidare till arbete eller studier. Förslaget innebär inte några negativa konsekvenser avseende patientsäkerheten. Konsekvenser för jämlik och jämställd vård Under 2017 ingick 15 av 26 kommuner i Stockholms län i ett samordningsförbund. Utveckling av samordningsförbund i länet är till fördel för medborgaren och gagnar en jämställd och jämlik vård. Miljökonsekvenser Förslaget innebär ingen ytterligare påverkan på miljön.

9 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN (8) Administrativa konsekvenser I 8 kap 1 OSL 4 framgår att uppgifter som omfattas av sekretess enligt OSL inte får lämnas ut till andra myndigheter om det inte finns stöd för ett sådant utlämnande i OSL. När det handlar om den enskildes hälsotillstånd eller personliga förhållanden omfattas sådana uppgifter av sekretess inom hälso- och sjukvården om det inte står klart att uppgifter kan lämnas ut utan att den enskilde eller närstående lider men. Detta framgår av 25 kap 1 i OSL. Motsvarande sekretess råder för uppgifter om personliga förhållanden inom socialtjänsten, vilket regleras i 26 kap 1 i OSL. Av 12 kap 2 OSL framgår att en enskild person helt eller delvis kan häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i OSL. Om de enskilda individer har lämnat samtycke till att uppgifter som omfattas av sekretess enligt OSL lämnas ut till andra myndigheter hävs alltså i normalfallet sekretessen för uppgifterna och de kan lämnas ut. Sammanfattningsvis innebär detta att medlemsparterna inom samordningsförbunden kan delge varandra information om deltagare om samtycke till sådant utlämnande har inhämtats. Den 25 maj 2018 trädde den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft vars syfte är att skydda enskilda individers personuppgifter. Det innebär att samordningsförbunden måste dokumentera hur och varför de hanterar personuppgifter. Även krav på incidentrapportering har införts vilket innebär att incidenter gällande personuppgifter ska rapporteras till Datainspektionen senast 72 timmar efter händelsen inträffat. Vad gäller lagring av personuppgifter i det myndighetsgemensamma systemet SUS är det Försäkringskassan som ansvarar för personuppgifterna. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Anna Ingmanson Avdelningschef Beslutet ska skickas till Landstingsstyrelsen 4 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34 Bilaga Sammanställning insatser 2017 Insats Mål Resultat MIA 30 % av deltagarna ska ha en ökad försörjning genom arbete eller studier och att 40 % kan delta i Arbetsförmedlingens ordinarie arbetsförberedande insatser. 60 % ska känna en ökad makt över sin situation. MIA i Södertälje ska ta emot 533 personer under projektperioden. Under 2017 har MIA haft 115 registrerade deltagare, varav 76 kvinnor och 39 män. 12 avslutade deltagare: 2 som aktivt arbetssökande, 2 till arbete/studier, 2 fortsatt rehabilitering, 4 till sjukdom och 3 till övrigt. I enkäter visar det sig att deltagare i mycket hög grad upplever sig lyssnade på, att det är med och bestämmer vilket stöd de behöver, att deras erfarenheter tas tillvara och att de har en person att vända sig till. GPS Rehabarenan IOGT-NTO IoU Garden Café Samspråk Utveckla en individanpassad arbetsmetod och individuella lösningar och arbetssätt för att kunna stötta individer långt från arbetsmarknaden och långtidssjukskrivna att närma sig arbete, studier eller hamna rätt i välfärdssystemet. Behovs och resursinventering, enligt Bostonmetoden, för 40 deltagare under deltagare skall komma från Försörjningsstöd och 15 deltagare från Försäkringskassan. 50 % av projektdeltagarna skall göra stegförflyttningar inom olika livsområden inom 9 månader. Förlängd projekttid fram till och med mars 2017 Skapa en rehabarena med arbetstränings- och rehabiliteringsplatser som kan erbjuda olika inriktningar för behovsgrupper som står särskilt långt från arbetsmarknaden. Minst 20 deltagare är kontinuerligt placerade i de olika insatserna på arenan. 80 % av deltagande individer ska uppleva att de fått stöd som motsvarar deras behov och förväntningar. Insatsen ska träna, och på andra sätt förbereda individerna så att de kan klara ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden eller kan ta del av de insatser välfärdssystemen erbjuder. Upp till tio personer på heltid (fler vid deltid) samtidigt får möjlighet att arbetsträna/språkträna. Under året ska minst 20 personer fått möjlighet att ta del av insatsen. Kunniga och erfarna handledare ska finnas på arbetsplatsen för utveckling och lärande 40 % till osubventionerat eller subventionerat arbete inom ett år i insatsen. 30 % ska ha gjort stegförflyttningar så att de kan delta i Arbetsförmedlingens ordinarie program SamSpråk är en språkutvecklande insats med mål att främja integration. Huvudsyftet är att förkorta vägen till etablering på arbetsmarknaden eller studier och därigenom att öka andelen individer i målgrupperna som 49 intresseanmälningar (2016) om deltagande varav 32 personer var från Försörjningsstöd och 17 personer från Försäkringskassan. I december 2016 hade projektet 43 inskrivna, av dessa hade 41 genomfört behovs och resursinventering. 36 av dessa 43 inskrivna deltagare (83%) har genomfört stegförflyttningar inom olika livsområden genom att delta i olika aktiviteter. 42 av deltagarna avslutades 2017 och gick vidare till MIA. Totalt 33 deltagare varav 24 deltagare registrerade med personnummer (13 kvinnor och 11 män). Utöver dessa 24 har 9 personer registrerats anonymt. Av 9 avslutade har 4 gått till arbete, 1 till studier. 2 har avslutats till fortsatt rehabilitering, 1 till aktivt arbetssökande och 1 person till sjukdom. Stegförflyttningar utifrån försörjningsförändringar kan också ses genom en tydlig minskning av försörjningsstöd. Totalt har 15 deltagare (13 kvinnor och 2 män) medverkat i projektet. Av dessa 15 deltagare har 1 haft insats i form av arbetspraktik, övriga har haft insats av förrehabiliterande karaktär. 10 av de 15 deltagarna har visat tydliga stegförflyttningar och gått från passivitet till aktivitet. Det handlar om stegförflyttningar rätt i välfärdssystemet och närmare arbetsmarknaden. Målet om 40% till anställning inom 1 år efter insats är inte mätbart vid projektavslut. Målet om stegförflyttningar närmare arbete/studier har väl uppfyllts, 66% istället för målet på 30%. Totalt skrevs 22 personer in i projektet personer från etableringsuppdraget och 13 personer från jobb och utvecklingsgarantin. Alla deltagare var kvinnor och var i åldrarna år. Utbildningsbakgrunden var 0-12 år. 1

35 Bilaga Uppsökare går vidare till egen försörjning. Effekti0vare språkinlärning och resursutnyttjande. Efter tre år ska ett nytt arbetssätt finnas etablerat mellan Arbetsförmedlingen och Vuxenutbildningen. 100 deltagare (50 per målgrupp) per år får del av insatsen, rullande intag med målet 300 deltagare under tre år. Kvinnor med kort utbildningsbakgrund är prioriterade. 70 % av deltagarna i arbete eller studier senast 6 månader efter avslutad insats. Genom projektet ska kontakt etableras med den grupp som hamnat mellan myndigheternas stolar, dessa ska erbjudas insatser för utbildning och etablering i arbetslivet men även rehabiliterande insatser där de behövs. Uppsöka minst 100 ungdomar. 60 av de uppsökta ungdomarna ska ha påbörjat/slussats till en insats med inriktningen mot arbete eller studier. Kartläggning av 454 personer med aktivitetsersättning i Södertälje. Projektet har etablerat kontakt med de 74 personer som haft oklar sysselsättning. Av dessa har 14 personer sökts upp. Uppsökaren har aktivt arbetat med 10 personer och slussat 7 till MIA för förrehabilitering eller arbetsrehabilitering. 2 av 10 har fått studievägledning och ska påbörja studier. Insats Antal aktuella deltagare 2017 Varav kvinnor Varav män Okänd / Anonyma Varav nya deltagare 2017 Antal pågående deltagare Antal avslutade deltagare 2017 Till arbete/ studier MIA (1/1) GPS Rehabarenan (4/1) Garden Café (man) Samspråk Uppsökare Totalt 224 (153/71) (116/52) 139 (93/46) 81 (56/25) 8 (5/3) Fördelning deltagare 0 MIA GPS Garden Café Rehabarenan Samspråk Uppsökare Totalt Nya Pågående Avslutade Anonyma 2

36 Bilaga Könsfördelning MIA GPS Garden Café Rehabarenan Samspråk Uppsökare Kvinna Man Åldersfördelning MIA GPS Garden Café Rehabarenan Samspråk Uppsökare

37 Bilaga MIA Mobilisering inför arbete - Södertälje MIA Södertälje är ett av sex delprojekt inom ramen för socialfondsprojektet MIA mobilisering inför arbete. MIA ägs av samordningsförbunden i Stockholms län, totalt 6 förbund med 12 kommuner. Syftet med MIA är att utveckla metoder och arbetssätt för individer i behov av samordnat stöd och förrehabilitering för att komma vidare till arbete/studier på kort eller lång sikt alternativt rätt ersättning i välfärdssystemet. Det är individer som i dagsläget är sjukskrivna eller har en lång sjukhistorik, inte har någon planering och inte heller bedöms kunna tillgodogöra sig ordinarie arbetsrehabiliterande insatser via främst Arbetsförmedlingen. MIAs uppdrag är att dels mobilisera individens egna resurser, dels mobilisera samhällets resurser - för att stödja individen att komma vidare till arbete eller studier. På detta vis ska MIA bidra till stegförflyttningar mot ett ökat deltagande i samhället, bättre hälsa och en större social gemenskap. Vidare ska samverkan mellan kommunen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt landstinget utvecklas till nytta för deltagarna. Förbundet finansierade ett pilotprojekt inför MIA vid namn GPS Gemensam stöd och planering där man testade att arbeta utifrån Bostonmetoden med målgruppen. Målgruppen är personer som i dagsläget inte har tillgång till ordinarie arbetsmarknadsinriktade program och insatser samt har behov av samordning för att komma vidare till arbete eller studier. Prioriterade grupper är unga vuxna, kvinnor och hushåll med barn som har försörjningsstöd, unga mellan 25 och 29 år som har aktivitetsersättning samt personer med sjukpenning som är långtidssjukskrivna. Projektet startade 1 april 2017 med deltagare och kommer att ha deltagare inskrivna t.o.m. maj Mål Målen för MIA är att 30 % av deltagarna ska ha en ökad försörjning genom arbete eller studier och att 40 % kan delta i Arbetsförmedlingens ordinarie arbetsförberedande insatser. 60 % ska känna en ökad makt över sin situation. MIA i Södertälje ska ta emot 533 personer under projektperioden; sammanlagt har projektet deltagare i hela länet. Utöver målen på deltagarnivå har MIA mål på strukturnivå som handlar om de horisontella kriterierna (genus, ickediskriminering och likabehandling), samverkan och lärande på flera nivåer, vetenskapligt beprövade och evidensbaserade metoder, jämförbara mätverktyg för förbunden samt stödstruktur för arbetsintegrerande sociala företag Samarbetspartners Projektägare är Samordningsförbundet i Södertälje men projektet drivs av Enheten för arbetsrehabilitering (EFA). Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Arbetslivskontoret i Södertälje kommun deltar i samverkan. Projektet bygger också på nära samarbete med övriga samordningsförbund i länet. Resultat Under 2017 har MIA haft 115 registrerade deltagare, varav 76 kvinnor och 39 män. MIA Södertälje har avslutat 12 deltagare sedan projektstart. Den yngsta deltagaren projektet tagit emot är 19 och den äldsta 62 år, 36 % i åldern 50-59, 21 % i vardera åldersgrupp och 40-49, 17 % i åldern och 5 % över 60 år. 70 % av deltagarna är anvisade från kommunen och 20 % från Försäkringskassan samt 10 % från vården, Arbetsförmedlingen eller egen anmälan. 34 personer har haft offentlig försörjning längre tid är 9 år, 19 personer mellan 6-8 år och 19 personer mellan 3-6 år. När det gäller personer som haft offentlig försörjning i mer än 6 år är 35 av 50 kvinnor. NNS Nationella Nätverket för Samordningsförbund har utvecklat indikatorenkäter tillsammans med Örebro Universitet. Tre av dessa ska användas inom MIA till deltagare, till medarbetare och till styrgrupp. En första mätning gjordes under oktober månad Deltagarenkäten i Södertälje omfattar 23 deltagare. Det visar sig att deltagare i MIA i mycket hög grad upplever sig lyssnade på, att det är med och bestämmer vilket stöd de behöver, att deras erfarenheter tas tillvara och att de har en person att vända sig till. 4

38 Bilaga Personalenkäten som handlar om samverkan besvarades av 10 av 10 MIA-projektmedarbetare. Här är svaren inte lika positiva eller samstämda utan är mer spretiga. Kan eventuellt tolkas som att svaren är mer utifrån hur individuella medarbetare arbetar och samarbetar. Kommentarer Utifrån att insatsen startade under året är det svårt att redan se några hållbara effekter men samarbeten har utvecklats, utmanats och förbättrats löpande. Svårigheter som kan ses framåt är att handläggare har stora förhoppningar om snabba lösningar till arbete, trots den svåra målgruppen. Deltagare avbokar ofta eller kommer inte, vilket kan vara en del av själva problematiken bakom sjukrivningar och/eller att det inte har funnits krav på prestation under lång tid. Samordnarfunktionen skapar en helhetsbild av individen och kan utifrån sin flexibla roll möta personen där den är. En framgångsfaktor har varit de flerpartsmöten där deltagaren, samordnare och remittenten har deltagit här har oftast skapats samsyn kring problematik och vägen framåt och om uppföljning. Rätt insatser har kunnat samordnas. Det finns en hög tvärkompetens inom arbetsgruppen vilket gynnar utveckling och att kunna stötta varandra vid exempelvis ärendedragningar. Andra framgångsfaktorer är att Arbetsförmedlingen är på plats och att vi har IPS platser att tillgå på EFA. Ekonomi Den totala projektbudgeten för Södertälje är 28 mkr, varav ESF bidrar med 18 mkr. För år 2017 var budgeten 1,5 mkr men utfallet uppgick till 2,4 mkr 5

39 Bilaga GPS Gemensam planering och stöd GPS - Gemensam Planering & stöd var ett pilotprojekt inför MIA utifrån behov att samordna insatser för personer med behov av stöd och arbetsrehabiliterande insatser. Projektet har arbetat utifrån Bostonmetoden som är utformad för psykiatrisk rehabilitering och bygger på kunskaper om vilket stöd som behövs för att kunna göra en hållbar förändring i livet. Syftet var att utveckla samverkansmetoder och ett fungerande arbetssätt för att stödja individen att göra stegförflyttningar mot ett ökande deltagande i samhället, bättre hälsa och en större social gemenskap. Detta med utgångspunkt i deltagarens vilja till förändring. Målgrupp var personer, år, långt från arbetsmarknaden, som riskerade långt bidragsberoende och/eller var i behov av ett samordnat stöd från flera myndigheter. Prioriterade målgrupper var personer med försörjningsstöd och förrehabiliteringsbehov. Utifrån barnperspektivet prioriterades föräldrar. Försäkringskassans målgrupp var unga med Aktivitetsersättning, särskilt år, som av olika skäl ännu inte fått möjlighet att prova sin förmåga i arbete. Mål Utveckla en individanpassad arbetsmetod och individuella lösningar och arbetssätt för att kunna stötta individer långt från arbetsmarknaden och långtidssjukskrivna att närma sig arbete, studier eller hamna rätt i välfärdssystemet. Behovs och resursinventering, enligt Bostonmetoden, för 40 deltagare under deltagare skall komma från Försörjningsstöd och 15 deltagare från Försäkringskassan. 50 % av projektdeltagarna skall göra stegförflyttningar inom olika livsområden inom 9 månader. Samarbetspartners Projektägare var Enheten för arbetsrehabilitering i Södertälje kommun. Försörjningsstöd och Försäkringskassan deltog i samverkan. Arbetsförmedlingen, andra kommunala enheter och landstinget medverkade utifrån sina ordinarie uppdrag. Resultat GPS fick under perioden maj 2016 till december intresseanmälningar om deltagande varav 32 personer var från Försörjningsstöd och 17 personer från Försäkringskassan. I december 2016 hade projektet 43 inskrivna, av dessa hade 41 genomfört behovs och resursinventering. 36 av dessa 43 inskrivna deltagare (83%) genomförde stegförflyttningar inom olika livsområden genom att delta i olika aktiviteter (t.ex. kortare utbildningar, motivationsinsatser, friskvårdsinsatser, praktik, gruppverksamheter, läkarkonsultation) via projektet. Enligt beslutsunderlag skulle GPS som pilotprojekt inför MIA pågå från januari 2016 till december 2016, men förlängdes fram till och med mars 2017 för att därefter övergå i MIA. Ny projektledare utsågs från december 2016 som även fortsatte som projektledare för MIA. När GPS avslutades i mars gick 42 deltagare vidare till MIA. Kommentarer Enheten för arbetsrehabilitering (EFA) som projektägare har haft stor betydelse för projektet eftersom man kunnat dra nytta av enhetens långa erfarenhet av arbetsrehabilitering. Sammansättningen av projektgruppen har visat sig vara en framgångsfaktor eftersom olika kompetenser och erfarenheter funnits representerade. Bostonmetoden som utgångspunkt i arbetet har varit framgångsrikt då stödet som erbjuds deltagarna utgår ifrån personens egen vilja till 6

40 Bilaga förändring samt utifrån deras behov och önskemål. Det ökar motivationen hos deltagaren att ta emot stödet och sedan själv aktivt arbeta för att nå sina mål. Metoder för teamarbete skulle kunna utvecklas i högre utsträckning, då det främjar deltagarens process samt tillvaratar kompetens i projektgruppen. Deltagarnas svårigheter och komplexa behov kräver mycket tid och kunskap om vilka stödinsatser som finns att tillgå. Nätverksmötena mellan handläggare, samordnare och deltagare är viktiga för att få samsyn kring deltagarens behov av stöd från enheterna som deltagaren har kontakt med. Ett behov som identifierats i GPS är möjligheten att kunna erbjuda deltagare en arbetsterapeutisk arbetsförmågebedömning vid de tillfällen det är aktuellt. Andra yrkesgrupper som kan vara viktiga att ha tillgång till är studie- och yrkesvägledare samt sjukgymnast. Projektet har också saknat möjligheten att erbjuda deltagarna läkarbedömningar genom att smidigt ha tillgång till egen läkare. Ekonomi Budget för 2017 var kr och utfallet blev kr. 7

41 Bilaga Rehabarenan på Torekällberget Arenan för rehabilitering och arbetsträning startade 2017 med Lindbloms Kafé och har under året utökats med konditori Bellevue, odling samt områdes- och rekvisitaskötsel. Inom arenan finns möjlighet att anpassa uppgifter för att möta deltagarens behov. Förbundet finansierar ett resursteam bestående av handledare och karriärstödjare/samordnare med kunskap om de olika inriktningarna samt kring deltagarnas situation och behov. Resursteamet ansvarar för effektiva flöden, träning och rehabilitering. De kompletterar varandra genom sina roller och specialkunskaper, men även utifrån deltagarnas behov av stöd och möjlighet att röra sig mellan inriktningarna. Karriärstödjaren/samordnaren har övergripande ansvar för intag av deltagare till de olika platserna samt att stödja deltagare vidare ut från arenan. Rehabarenans personal ska, under projekttiden, hitta bra sätt att knyta ihop sina delar med befintlig verksamhet i de samverkande myndigheternas ordinarie linjeverksamhet, t.ex. Arbetsförmedlingen (Af), Arbetsmarknadsenheten (AME), Enheten för Arbetsrehabilitering (EFA) och det Kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Målgrupp är personer i behov av samordnad rehabilitering vilket kan vara ungdomar, nyanlända, långtidssjukskrivna och övriga behovsgrupper som varit utanför arbetsmarknaden en längre tid. Projektet pågår t.o.m. 31 december Mål Mål är att skapa en arena för integration, rehabilitering och arbetsträning. Öka deltagarnas inkludering i samhället, minska utanförskapet och förbättra hälsan. Öka möjligheten för deltagarna att närma sig den ordinarie arbetsmarknaden. Bygga upp ett brett kontaktnät med arbetsplatser så att deltagarna kan gå vidare. Minst 20 personer deltar kontinuerligt på heltid i Rehabarenans insatser. Samarbetspartners Projektägare är Torekällbergets friluftsmuseum, som drivs av kultur- och fritidsförvaltningen i Södertälje kommun. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Södertälje kommun genom Arbetslivskontoret och Utbildningskontoret deltar i samverkan. Resultat Under 2017 har Rehabarenan haft 24 deltagare registrerade med personnummer, av dessa var 13 kvinnor och 11 män, utöver dessa har 9 personer registrerats anonymt. 42 % av deltagarna har varit i åldern och ca 21 % i vardera av återstående åldersspannen 15-29, och Möjligheten att kunna anpassa uppgifter efter behov har medfört att personer med oklar arbetsförmåga har kunnat prövats på arenan. Vilket möjliggjort stegförflyttningar både i deltagarens egna utveckling samt utifrån att närma sig arbetsmarknaden. 4 av 9 avslutade har avslutats till arbete, en till studier. Tre personer har avslutats till fortsatt rehabilitering eller aktivt arbetssökande, bara en person till sjukdom. Stegförflyttningar utifrån försörjningsförändringar kan också ses genom en tydlig minskning av försörjningsstöd samt egen försörjning. Sammansättningen av deltagare har varit blandad utifrån de olika remitterande parter. Det har kommit unga vuxna, personer i behov av att utveckla sina svenska språkkunskaper, långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa personer i behov av prövning och träning. Deltagarna har remitterats från FIA, EFA, MIA, KAA MAP 2020 och Arbetsförmedlingen. Kommentarer 8

42 Bilaga Under 2017 testades ett system för intern stegförflyttning som möjliggjorde att vissa deltagare kunde anställas med stöd inom arenan. Därav det höga antalet som avslutats till arbete och även höga andelen anonyma deltagare då de registrerats som anonyma när de fått anställning men trots det var i behov av handledarens stöd. En lärdom från året som gått är att bäst resultat uppnås då hänsyn tas till individens förutsättningar, önskemål och behov av anpassning i förhållande till hur de olika inriktningarna och deltagarkonstellationerna ser ut vid varje given tidpunkt. Erfarenheten visar även vikten av bra balans i sammansättningen av deltagare som befinner sig på arenan. Detta för utbyte och lärande mellan deltagarna men även för att gruppen ska fungera på ett tillfredsställande sätt. Verksamheten ställer krav på samverkan med övriga parter, vilket man arbetat hårt med under 2017 genom studiebesök och uppsökande informativ verksamhet för att öka kunskap om arenan och dess möjligheter men även för effektiva flöden in och ut från arenan. Uppföljning av deltagares och personals upplevelse av insatsen har visat positivt resultat Ekonomi Förbundet finansierar tjänster på Rehabarenan. Budget för 2017 var 2 mkr och utfall blev 1,98 mkr. 9

43 Bilaga IOGT-NTO IoU Garden Café Projektet innebär att förbundet köper platser hos IOGT IoU Garden Café, som är en plattform för bl.a. arbetsträning i syfte att skapa nya arbetstillfällen för ungdomar, människor i utanförskap och nyanlända, inom jordbruk, vidareförädling, distribution, transporter och försäljning. Verksamheten bedrivs som ett vanligt café, i IOGT:s lokaler, med kök, servering samt en trädgård. I caféverksamheten ligger fokus på ekologisk smartmat/fika. Projektet erbjuder ett brett utbud av arbetsuppgifter som kan anpassas efter vars och ens förmågor och behov. I projektets vision ingår att utveckla förutsättningarna för en komplett värdekedja från jord till bord och fungera som en motor för småskalig matproduktion i Stockholm/Sörmland. Målgruppen är unga, år, och övriga målgrupper som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid. Projektet startade 1 december 2016 och pågick till 15 december Mål Under året ska minst 20 personer ha deltagit i insatsen. 40 % av deltagarna ska övergå till subventionerat eller osubventionerat arbete inom 1 år efter insats. 30 % ska ha gjort stegförflyttningar så att de kan delta i Arbetsförmedlingens ordinarie program. Projektet ska skapa och bygga ett hållbart arbetsintegrerat socialt företag som kan leverera varor, tjänster och service. Samarbetspartners Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Södertälje kommun, IOGT-NTO och IoU Resultat Totalt har 15 deltagare (13 kvinnor och 2 män), i åldern är, medverkat i projektet. Av dessa 15 deltagare har 1 haft insats i form av arbetspraktik, övriga har haft insats av förrehabiliterande karaktär. 10 av de 15 deltagarna har visat tydliga stegförflyttningar och gått från passivitet till aktivitet. Målet om 40% till osubventionerad eller subventionerad anställning inom 1 år efter insats är inte mätbart vid projektavslut men har goda prognoser om deltagare får stöd enligt fortsatt planering. Målet om stegförflyttningar närmare arbete/studier har väl uppfyllts, 66% istället för målet på 30%. Planerat antal om 10 deltagare per månad och 20 under hela året har inte uppnåtts. I genomsnitt harprojektet haft 8 deltagare per månad från mars, de första tre deltagarna startade under januari-februari. 14 ungdomar har haft feriearbete under sommaren, även dessa hör till prioriterade grupper. Två handledare anställdes under januari men den ena slutade i slutet av april, därefter har en handledare varit ensam ansvarig för insatsen. Vidare valde projektägarna, IOGT-NTO och IoU, att avsluta insatsen i förtid genom att säga upp handledaren, detta av organisatoriska och ekonomiska skäl. Kommentarer Inför projektstart fanns en bild av att vissa av deltagarna kunde befinna sig relativt nära arbetsmarknaden och därav ha möjlighet att bidra i verksamheten. Deltagarna som medverkat i projektet har visat sig ha stort behov av 10

44 Bilaga handledning under hela insatstiden och eftersom deltagarnas arbetsförutsättningar varit låga eller oklara har insatsen blivit mer arbetsrehabiliterande än arbetstränande. Målgruppens sammansättning har ändå möjliggjort att deltagare under projekttiden testat och utvecklat sin språkförmåga, brutit sin isolering och tagit steg närmare arbetslivet. Garden Café har för flera deltagare fungerat som en viktig språngbräda till arbete på annat håll. Det handlar om stegförflyttningar rätt i välfärdssystemet och närmare arbetsmarknaden. Projektet har fått positiv återkoppling gällande den bedrivna verksamheten från remitterande handläggare. Planerat antal om deltagare per månad (10) och under året (20) har inte uppnåtts dels p.g.a. svårigheter i remitteringsförfarandet. Trolig orsak är en tröghet i informationsflödet samt tidsbrist hos remitterande myndigheter. Problem med bemanning i projektet har även bidragit då målet att ha två handledare på plats endast uppfylldes under ett par månader. Verksamheten har även hotats av vräkning vilket skapat vissa hinder. Målet att skapa ett långsiktigt hållbart arbetsintegrerat socialt företag som levererar varor, tjänster har inte uppfyllts då Caféet vid projektslut lades ner av organisatoriska och ekonomiska skäl. Men många lärdomar kan dras utifrån erfarenheterna som gjorts under projekttiden. Ekonomi Budgeten för perioden till är kr. Utfallet blev kr. 11

45 Bilaga Samspråk Samspråk är en språkutvecklande insats med mål att främja integration. Huvudsyftet är att förkorta vägen till etablering på arbetsmarknaden eller studier och därigenom öka andelen individer i målgrupperna att gå vidare till egen försörjning. Bakgrunden till insatsen är att många personer går igenom etableringsprocessen utan att det leder till egen försörjning. Detta innebär att många blir beroende av försörjningsstöd samt blir kvar hos Arbetsförmedlingen. En särskilt utsatt grupp är kvinnor. Språkinlärningen är en viktig del för att komma vidare till arbete och fortsatta studier. Samarbetet mellan kommunens Vuxenutbildning och Arbetsförmedlingen behöver bli effektivare för att individer lättare ska nå egen försörjning. En modell ska utarbetas i projektet för att förstärka samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och kommunens Vuxenutbildning så att språkinlärningen och övrig förberedelse för arbetslivet samverkar till en snabbare etablering på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen vill prova nya pedagogiska grepp för att effektivisera språkinlärningen kopplad till yrke. I projektet ingår en utökad satsning på elevvården utifrån ett holistiskt hälsoperspektiv. Samspråk ska även innehålla kompletterande aktiviteter för att främja integrationen utifrån fysisk, psykisk och social hälsa. Målgrupp är personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och i behov av språkutvecklande insatser. Det handlar dels om personer som befinner sig i etableringsfasen, dels sådana som gått igenom denna men som inte kommit vidare till arbete eller studier och därmed egen försörjning. Projektet beräknas pågå mellan 14 augusti 2017 och 14 augusti Mål Målet är att hitta nya sätt att arbeta med språkutveckling, i syfte att förkorta vägen till etablering på arbetsmarknaden eller studier. Effektivare resursutnyttjande och snabbare väg till egen försörjning går att avläsa i Arbetsförmedlingens och kommunens statistik. 100 deltagare (50 per målgrupp) per år får del av insatsen, totalt 300 deltagare under tre år. Kvinnor med kort utbildningsbakgrund är prioriterade. 70 % av deltagarna ska arbeta eller studera senast sex månader efter avslutad insats. Resultat Projektet startade 14 augusti De första två månaderna arbetade arbetsgruppen med att sätta struktur och arbeta med förberedelser inför att ta emot deltagare. Även rekrytering av tjänster som inte var tillsatta pågick under denna tid. Två kontaktpersoner utsågs från Etableringen och Jobb- och utvecklingsgarantin på Arbetsförmedlingen för att hjälpa till med att ta fram personer som kunde vara aktuella för att delta i projektet. Totalt skrevs 22 personer in i projektet 2017, 9 personer från etableringsuppdraget under oktober och 13 personer från jobb och utvecklingsgarantin startade i december. Alla deltagare var kvinnor och var i åldrarna år. Utbildningsbakgrunden var 0-12 år. Försörjning vid inskrivning var i huvudsak aktivitetsstöd, etableringsersättning och försörjningsstöd. Majoriteten av kvinnorna var i åldern 29-39, resten fördelade sig relativt jämt i åldern Samarbetspartners Vuxenutbildningen i Södertälje kommun är projektägare. Arbetsförmedlingen är medfinansiär och deltar i samverkan. Ekonomi 12

46 Bilaga Av den totala kostnaden för insatsen, 12 mkr, finansierar Samordningsförbundet och Arbetsförmedlingen hälften var. Budget för 2017 var kr och utfallet blev kr. Uppsökare En av förbundets prioriterande behovsgrupper är unga som varken arbetar eller studerar och uppbär aktivitetsersättning. Vid en översiktlig genomlysning av gruppen unga med aktivitetsersättning, som genomfördes hösten 2016, visade det sig att ca 60 individer med rätt stöd skulle kunna inleda en rehabiliterings- eller sysselsättningsprocess. Syftet med insatsen, som möjliggjorts genom medel från Myndigheten för ung-doms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, är att underlätta etablering i arbets- och samhällslivet för målgruppen, så att fler ska kunna få ett arbete, börja studera eller fullfölja en påbörjad utbildning. Uppsökarens uppgift är att etablera kontakt med den grupp unga som hamnat mellan myndigheternas stolar och erbjuda insatser för utbildning och etablering i arbetslivet, men även rehabiliterande insatser där sådana behövs. Uppsökaren från Socialpsykiatriska rehabiliteringsenheten har tillsammans med handläggare på Försäkringskassan identifierat vilka unga vuxna det rör sig om. Försäkringskassan har tagit den första kontakten och inhämtat samtycke till att förmedla kontaktuppgifter till uppsökaren. Därefter har uppsökaren etablerat kontakt och slussat personen vidare till den insats i riktning mot arbetsrehabilitering som bedömts lämplig utifrån personens situation. Projektet har haft ett samarbete med MIAprojektet som inneburit att personer som kommer via uppsökaren har prioriterats. Målgruppen är personer i åldern år som varken arbetar eller studerar, har en funktionsnedsättning eller sjukdom och uppbär aktivitetsersättning, är i behov av samordnat stöd samt befinner sig i riskzonen för att hamna i ett långvarigt utanförskap. Projektperioden för uppsökarverksamheten är 1 juli februari Mål Minst 100 ungdomar ska kontaktas under projekttiden, och av dessa ska 60 ha påbörjat/slussats till en insats med inriktning på arbete eller studier. Samarbetspartners Projektägare är Socialpsykiatriska rehabiliteringsenheten, Södertälje kommun, och Försäkringskassan deltar i samverkan. Resultat Under projektets gång har det successivt blivit tydligt hur målgruppen ser ut. Aktivitetsersättning går att få dels för nedsatt arbetsförmåga men även för förlängd skolgång. I Södertälje kommun har 454 personer aktivitetsersättning, varav 110 för förlängd skolgång. Efter kartläggning och uppsökande arbete har projektet under 2017 etablerat kontakt med 74 personer som haft oklar sysselsättning. Målet att 100 personer skulle sökas upp har inte uppnåtts men eftersom antalet var uppskattat och det visade sig vara 74 personer som hade oklar eller ingen sysselsättning får målet ändå räknas som uppnått. Av dessa 74 personer har det visat sig att alla utom 14 haft en fungerande sysselsättning eller bedömts inte vara aktuella av andra anledningar som framkommit i den första kontakten med Försäkringskassan. Det har funnits en stor grupp som av Försäkringskassan bedömts ha för omfattande begränsning för att kunna tillgodogöra sig insatsen. En del har inte gått att få tag på alls och en del har avböjt deltagande. Av dessa har 4 personer visat sig ändå inte vara aktuella för vidare kontakt. Av de 10 som återstår har hittills 7 personer slussats vidare till MIA-projektet, varav 3 relativt direkt till arbetsrehabilitering och övriga 4 till andra 13

47 Bilaga förrehabiliterande åtgärder. 2 av de 10 personerna har fått studievägledning och kommer att påbörja studier. 2 personer återstår som deltagare i projektet vid årets slut. Kommentarer Gruppen med aktivitetsersättning i Södertälje kommun har kartlagts och de personer som bedömts behöva stöd till sysselsättning har fått erbjudande om vidare kontakt. Det har visat sig att färre personer (14) än antagandet (60) var i behov av vidare kontakt med uppsökaren. Detta beror på att en större andel än förväntat redan är i någon form av sysselsättning eller bedöms inte kunna tillgodogöra sig denna insats. Antagandet som gjorts kring storleken på gruppen hemmasittare har visat sig inte stämma med verkligheten, i alla fall är de inte så många inom den grupp som har aktivitetsersättning. Det går ändå att se att de som varit i kontakt med uppsökaren har varit personer som ramlat mellan stolarna, de har ofta haft insatser tidigare men som de av olika skäl avslutat och har sedan hamnat i ett mer passivt tillstånd än de skulle behöva med rätt stöd. För de enskilda som genom projektet fått stöd till att ta ett steg närmare arbetsrehabilitering eller studier är effekterna stora, kanske till och med avgörande för livskvaliteten på längre sikt. En svårighet som ligger i projektets natur är att överhuvudtaget få kontakt med de aktuella personerna. Det har varit tidskrävande och ofta behövts många försök innan personerna går att få tag i. Förklaringen till detta är både eventuella funktionsnedsättningar som gör det svårt att till exempel svara i telefon men även brister i förtroendet för myndigheterna. Slutsatsen av detta för framtida arbete med målgruppen är att det skulle vara en god idé att insatser i samverkan mellan kommunen och Försäkringskassan erbjuds vid det tillfället där personerna ansöker om aktivitetsersättning. Det har varit framgångsrikt att projektmedverkan har varit frivilligt och inte påverkat ersättningen från Försäkringskassan eftersom uppsökaren då kunnat etablera förtroende på ett bättre sätt än om det hade varit under mer påtvingade former. Detta gör också att sannolikheten för att insatsen blir mer rätt är större, annars är risken att personer på grund av rädsla för att bli av med den enda mycket lilla inkomst de har hoppar på insatser som de sedan visar sig inte varit redo för, med följd att vägen upp blir ännu längre. Ekonomi Finansiering sker genom projektmedel, kr, från MUCF, och kr från Samordningsförbundet i Södertälje fram till februari Utfallet för 2017 blev kr. 14