Regional utvecklingsrapport

Transkript

1 Bilaga 18/18 Regional utvecklingsrapport Nationell rapport Politikerforum 23 februari Vid årets första politikerforum deltog bland annat landsbygdsminister Sven-Erik Bucht angående sammanhållningspolitiken, EU- och handelsminister Ann Linde om regeringens exportstrategi och regionala exportcentra, samt miljöminister Karolina Skog, Tillväxtverkets GD Gunilla Nordlöf och Naturvårdsverkets GD Björn Risinger om klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet. Mötet föregicks av Tjänstemannaforum, med regionala utvecklingsdirektörer eller motsvarande i alla regioner. Rapport Agenda 2030 I 2018 års villkorsbeslut hade regionalt utvecklingsansvariga möjlighet att kort rapportera hur man arbetar med Agenda En kortfattad rapport har sammanställts och skickats till näringsdepartementet 15 februari (bilaga 1). Erbjudande Kompetensförsörjningsuppdrag enligt villkorsbeslut Näringsdepartementet har återkommit med utökat underlag om erbjudandet till regionalt utvecklingsansvariga i mål- och villkorsbeslut att genomföra insatser inom kompetensförsörjningsområdet (bilaga 2). Senast 16 mars behöver departementet svar från regionerna om man avser att anta erbjudandet i sin helhet. Beskedet från övriga regioner är att erbjudandet kommer att antas. Regionalt utvecklingsansvariga aktörer ska redovisa till Tillväxtverket senast den 30 juni 2018 hur man avser att lägga upp sitt arbete inom kompetensförsörjningsområdet utifrån de regionala prioriteringarna respektive utifrån utpekade fokusområden. Ett ekonomiskt stöd på cirka 1,8 miljoner kronor per region kan erhållas från Tillväxtverket för insatserna. Inriktningen på arbetet i Uppsala län kommer att beredas tillsammans med länets kommuner, bland annat i Regionalt forum, under förutsättning att Region Uppsala antar erbjudandet senast 16 mars. RRV granskning av steg 1 och 2-åtgärder Riksrevisionsverket har fått regeringens uppdrag att granska tillämpningen av steg 1 och 2- åtgärder inom infrastrukturområdet. Storregional rapport ÖMS-politikergrupp februari 2018 Politikergruppen för samarbete om EU:s strukturfonder i Östra Mellansverige (ÖMS) träffades i Västerås för att framför allt diskutera förutsättningarna för den framtida sammanhållningspolitiken och kommande konferenser och enkäter som är ett led i att påverka EU:s agenda utifrån ett gemensamt positionspapper från ÖMS-området.

2 Bilaga 18/18 2 (3) Nuläget inom ESF och ERUF summerades i följande: Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 84 procent av programmet har investerats (ÖMS och Stockholm i topp) 132 miljoner kronor av 564 miljoner kronor är kvar. Möjligt att lysa ut under resten av 2018 är cirka 75 miljoner kronor. Aktuell utlysning nu 8/1 8/3 fokuserar på följdinvesteringar inom insatsområde 1 och 2 samt helt öppet inom insatsområde procent av budgeten är utbetald/upparbetad. Svårt inom alla insatsområden, men speciellt insatsområde 3. Detta är en generell erfarenhet i hela Sverige. Europeiska socialfonden (ESF) Nu inkomna ansökningar är 18 stycken. (slutdatum 9 feb. 2018). Översökt inom PO1; 1:1 Vård och omsorg, samt PO2 2:2 Utrikes födda. Ej översökt inom PO2 2:1 Ökad övergång till arbete. PO 1 1:1 Stärkt kompetens profilerad för att möta projektet Smart kompetens. Kvar efter denna ansökningsomgång, om alla går igenom: PO1 cirka miljoner kronor. PO2 cirka miljoner kronor. Ingen utlysning till hösten 2018 utan nästa gång våren procent av ESF totala medel är nationella. Kan bli aktuellt att kommande nationella utlysningar riktas till regionala aktörer, inom både PO1 och PO2. ESF-rådet har flyttat sitt huvudkontor till Gävle. Mälarting mars Region Uppsala och Uppsala kommun står värd för Mälartinget 2018 med temat Kompetens för tillväxt. Som värdar deltar vi i förberedelserna och programarbete tillsammans med Mälardalsrådet. Regional rapport Regional ledningsgrupp (RLG) 22 februari RLG fastställde ett nytt uppdrag till HR-direktörer i Region Uppsala och länets kommuner om att samverka kring strategisk kompetensförsörjning. Frågan om framtiden för Vård och omsorgscollege diskuterades, med beslut om att låta samverkansstrukturen kring HSVO (hälsa, stöd, vård och omsorg) att hantera frågan framöver. Tre handlingsplaner kring barn och ungas hälsa avrapporterades. Handlingsplanerna beslutades tidigare av förbundsstyrelsen på Regionförbundet. Rådet för Social Hållbarhet 22 februari Rådets andra möte genomfördes den 22 februari. Rådet undersöker fortfarande vilket syfte och vilka frågor som ska hanteras och har därför givit en nybildad beredningsgrupp i uppdrag att inför nästa rådsmötet i maj tydliggöra rådets roll genom att: presentera ett förslag med ett fåtal prioriterade frågor (cirka en per sakområde), tänka på vad som ger synergieffekter och vilka utmaningar som berör flera sakområden.

3 Bilaga 18/18 3 (3) Föreslaget tidsperspektiv att jobba med prioriteringarna är 3 år. Rådets sakområden är i dagsläget, Integration, Jämställdhet, Mänskliga rättigheter, ANDT-LS, Brottsförebyggande, God och jämlik hälsa, Inkluderande arbetsmarknad. I beredningsgruppen ingår representanter från Länsstyrelsen, Region Uppsala och Uppsala kommun (som ska representera alla kommuner i regionen). Invigning Uppsala Innovation Hub 13 februari Ett antal av länets innovationsstödsaktörer har flyttat in i nya lokaler vid Uppsala Science Park. I det nya huset, Uppsala Innovation Hub, samlas bland annat Uppsala Innovation Centre (UIC), SLU Holding, Uppsala BIO, Uppsala universitet innovation och Uppsala universitet Holding. Vid invigningen deltog ett par hundra gäster. En vecka senare släpptes en ny internationell rankinglista över världens bästa inkubatorer med universitetskoppling (UBI). I denna har UIC förbättrat sin placering sedan 2015 och återfinns numera på plats fyra i världen. Region Uppsala är av de största finansiärerna av UIC och har genom arbetet med EU:s strukturfonder bidragit med betydande resurser till verksamhetens utveckling. STUNS styrelsemöte 16 februari Uppsala BIO har under 14 år agerat som regionalt tillväxtinitiativ med Vinnovas VINNVÄXTprogram som huvudfinansiär och internationella-, nationella- och regionala källor som medfinansiärer. Stiftelsen STUNS har varit organisatorisk hemvist. Uppsala BIOs uppdrag är att bidra till den regionala utvecklingen och säkra att Uppsala även framöver kommer att vara ett av Sveriges starkaste life science kluster. Olika typer av styrning av Uppsala BIO inom stiftelsen STUNS har testats För att ta nästa steg, säkra upparbetade värden och utveckla morgondagens organisation, från 2019 då Vinnväxt-stödet fasas ut, behöver en ny finansierings och organisationsmodell beslutas. Stiftarna är överens om behovet av en strategisk satsning inom life science och att hitta en lösning för ett fortsatt Uppsala BIO i någon form. STUNS styrelse har beslutat att ett avknoppat Uppsala BIO, förslagsvis i aktiebolagsform, är huvudalternativet. En arbetsgrupp har tillsatts med medverkan av bland annat Region Uppsala. Ett förslag ska tas fram till kommande styrelsemöte 4 maj 2018.

4 Bilaga 18/ Näringsdepartementet Erbjudande i mål- och villkorsbeslut att genomföra insatser inom kompetensförsörjningsområdet Ni har i mål- och villkorsbeslutet för 2018 erbjudits att genomföra insatser inom kompetensförsörjningsområdet (erbjudande 4). Näringsdepartementet behöver få veta vilka regionalt utvecklingsansvariga aktörer som avser att anta regeringens erbjudande. Även Tillväxtverket behöver få informationen för att på ett bra sätt ska kunna genomföra sitt uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete Erbjudandet kan endast antas i sin helhet. Tillväxtverket kommer att hantera era svar för Näringsdepartementets räkning. Ert svar ska därför senast den 16 mars skickas till: registraturen@tillvaxtverket.se I Tillväxtverkets uppdrag att stödja regionalt kompetensförsörjningsarbete ingår bland annat att finansiera det grundläggande regionala kompetensförsörjningsarbetet. Efter ett förenklat utlysningsförfarande kommer Tillväxtverket under 2018 att fördela medlen, ca 38 miljoner kronor, lika mellan de regionalt utvecklingsansvariga aktörer som antar erbjudandet enligt ovan. För mer information om erbjudandet i mål- och villkorsbeslutet samt om Tillväxtverkets uppdrag, se nedan. Det regionala erbjudandet det grundläggande regionala kompetensförsörjningsarbetet Erbjudandet innebär att ni, utifrån regionala prioriteringar i er utvecklingsstrategi ska organisera och fastställa målsättningar för det Telefonväxel: Fax: Webb: Postadress: Stockholm Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 70 E-post: n.registrator@regeringskansliet.se

5 Bilaga 18/18 regionala kompetensförsörjningsarbetet. Detta ska göras i samverkan med bland annat kommuner, arbetsliv, utbildningsaktörer, statliga myndigheter och andra berörda aktörer i länet. Ni ska även tillhandahålla analyser och prognoser av privat och offentlig sektors behov av kompetens på kort och lång sikt. I arbetet ingår att föra dialog med berörda aktörer om de behov som identifierats samt ge förslag på insatser som kan tillgodose behoven, bland annat i syfte att fler ska påbörja reguljär utbildning. Under 2018 ska ni stödja och främja insatser inom nedan, av regeringen, utpekade fokusområden. Dessa innebär att; bidra till att etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå. medverka i planeringen av utbud och inriktning för regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning samt bidra till etablering av lärcentrum. Bidra till att etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå För att stödja den regionala samverkan kring validering har Valideringsdelegationen arbetat fram en vägledning som riktar sig till regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Syftet med vägledningen är att den ska utgöra ett handfast stöd för samverkan kring validering på regional nivå. I vägledningen lyfts att regionalt utvecklingsansvarigas roll handlar om att fungera som en katalysator för samverkan, med syfte att samordna och främja ett aktivt ansvarstagande och engagemang hos berörda aktörer i arbetet med att vidareutveckla systemet för validering. I vägledningen anges ett antal möjliga roller för regionalt utvecklingsansvariga i utveckling av samverkan kring validering på regional nivå. På en övergripande nivå handlar det om att: föra in validering i strategiska diskussioner om kompetensförsörjning och utbildningsplanering. fungera som processledare och neutral medlare. 2 (4)

6 Bilaga 18/18 sammankalla och hålla ihop arbetet. sprida och bistå med kunskap om sakfrågor, system och befintliga metoder. fungera som brygga mellan lokal, regional och nationell nivå. stötta relevanta utvecklingsinsatser (ex kompetensutveckling för de som arbetar med validering). Medverka i planeringen av utbud och inriktning för regionalt yrkesvux inom kommunal vuxenutbildning samt bidra till etablering av lärcentrum Både i planeringen av regional yrkesvux och etableringen av lärcentrum ska kommunerna enligt förordning samråda med regionalt utvecklingsansvariga aktörer och Skolverket ska i sin fördelning av statsbidrag ta hänsyn om sådant samråd har skett. Regional yrkesvux ska ge vuxna möjlighet att gå en yrkesutbildning. Enligt förordningen (2016:937) om statsbidrag om regional yrkesinriktad vuxenutbildning beslutar Skolverket om bidrag till kommunala huvudmän för kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Bidraget kräver att minst tre kommuner ska samverka om planering och genomförande av utbildningen. Lärcentrum är, enligt förordningen (2017:1303) om statsbidrag för lärcentrum, en verksamhet inom kommunal vuxenutbildning där studenter erbjuds stöd från lärare och annan personal samt. Lärcentrum kan även vara tillgängliga för studier inom andra utbildningsformer och på olika utbildningsnivåer. Från den 1 mars 2018 kommer Skolverket att börja besluta om bidrag enligt förordningen. De ska vid fördelningen av bidrag enligt förordningen ta hänsyn till om samråd med regional utvecklingsansvarig aktör har skett. Redovisning till Tillväxtverket Senast den 30 juni 2018 ska regionalt utvecklingsansvariga aktörer till Tillväxtverket redovisa hur berört landsting eller samverkansorgan avser att 3 (4)

7 Bilaga 18/18 lägga upp sitt arbete inom kompetensförsörjningsområdet utifrån de regionala prioriteringarna respektive utifrån de utpekade fokusområdena. Redovisningen kan även beskriva vilket behov av stöd från Tillväxtverket samt från andra berörda aktörer som identifierats för det fortsatta arbetet. Redovisningen kan även innehålla en beskrivning av vilka mål som fastställts för arbetet samt hur dessa mål är tänkta att följas upp. Tillväxtverkets uppdrag att stödja det grundläggande regionala kompetensförsörjningsarbetet Tillväxtverket ska bidra till att aktörer med regionalt utvecklingsansvar som genomför insatser inom kompetensförsörjningsområdet ges bättre förutsättningar att bedriva sitt arbete. Konkret innebär det att myndigheten ska: Stödja det regionala analysarbetet, bland annat genom årlig uppdatering av de regionala matchningsindikatorerna. Bidra till att sprida erfarenheter, resultat och lärande som framkommer i arbetet, bland annat genom att utveckla mötesplatser för regionalt utvecklingsansvariga aktörer. Bidra till att öka statliga myndigheters deltagande i det regionala kompetensförsörjningsarbetet och erbjuda regionalt utvecklingsansvariga aktörer en samlad dialog med dessa. Arbetsförmedlingen, Myndigheten för yrkeshögskolan och Skolverket samt andra berörda myndigheter ska inom sina verksamhetsområden bistå Tillväxtverket i genomförandet av uppdraget. För genomförandet av uppdraget 2018 får Tillväxtverket använda högst 40 miljoner kronor för det grundläggande regionala kompetensförsörjningsarbetet genom ekonomiska bidrag till regionalt utvecklingsansvariga aktörer utan krav på medfinansiering. Regeringen beräknar att ytterligare upp till 20 miljoner kronor per år kan användas för samma ändamål under åren 2019 och Under 2019 och 2020 kan medlen dels användas för att stödja grundläggande regionalt kompetensförsörjningsarbetet, dels till projektmedel för att stärka och utveckla arbetet. 4 (4)

8 Bilaga 18/ Dnr RUN Avd för ekonomi och hållbar utveckling Henrik Andréasson Tfn E-post Näringsdepartementet N2017/07699/RTS N2017/07558/KLS N2017/07559/KLS Återrapportering Region Uppsalas arbete med Agenda 2030 Näringsdepartementet har erbjudit Region Uppsala att senast 15 februari 2018 översiktligt beskriva arbetet med Agenda 2030 inom ramen för vårt ansvar enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Nedan följer en översiktlig redovisning av Region Uppsalas nuvarande arbete med Agenda 2030, samt vilka framtida insatser som planeras Agenda 2030 i den regionala utvecklingsstrategin Uppsala läns regionala utvecklingsstrategi (RUS) beslutades av regionfullmäktige 15 februari Framtagandet pågick under och baserades på en analysram av hållbar utveckling som låg väl i linje med de globala mål som antogs av FN i september RUS:en ingår därför i en struktur av styr- och policydokument i flera nivåer, från de globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030 till kommunerna på lokal nivå. Viktiga utgångspunkter för RUS är långsiktiga processer och strukturer som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling, samt ökad jämlikhet i förutsättningar och hälsa. Utvecklingsstrategin prioriterar långsiktiga processer och strukturer som skapar förutsättningar för en hållbar utveckling, där det ekonomiska, ekologiska och sociala är ömsesidigt beroende av varandra. I RUS:en står vidare: Den ekonomiska tillväxten är en förutsättning för att förbättra och utjämna livsvillkoren men måste ske inom ramen för vad miljön och klimatet tillåter. Den regionala planeringen ska beakta Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

9 Bilaga 18/18 2 (3) konsekvenserna av olika beslut, inte bara för oss som lever i dag utan även för kommande generationer. Detta synsätt och perspektiv löper som en röd tråd genom utvecklingsstrategin och bildar utgångspunkt för både vision, mål och förslag till insatser. Arbete med Agenda 2030 inom länet Startskottet för den årliga verksamhetsplaneringen inom Region Uppsala och länets kommuner sker i samband med en gemensam omvärldsdag för samtliga politiska ledningar och ledningsgrupper. Vid omvärldsdagen 2017 löpte Agenda 2030 som ett en röd tråd genom hela programmet, från globala utmaningar till regionala prioriteringar och lokala insatser. Flera kommuner och aktörer i länet har inlett ett arbete med Agenda Till exempel har Uppsala kommun integrerat perspektivet i sin planerings- och budgetprocess. Uppsalas erfarenheter av styrning utifrån Agenda 2030 har blivit en god inspirationskälla även för övriga kommuner inför verksamhetsplan och budget Den regionala utvecklingsnämnden har nyligen beslutat om riktlinjer för fördelning av regionala utvecklingsanslag till olika näringslivsfrämjande aktörer. Av dessa framgår att den verksamhet olika aktörer bedriver ska beakta och leder i riktning mot mål i RUS, Agenda 2030 samt nationella miljökvalitetsmål. Anslagen ska möjliggöra utvecklingen av hållbara och resurseffektiva varor, tjänster, transport- och tekniklösningar samt produktionssystem, och därmed en miljödriven näringslivsutveckling i alla branscher. Planerade insatser för stärkt arbete med hållbar regional utveckling och Agenda 2030 Region Uppsala är regionalt utvecklingsansvarig aktör sedan Den ram som utgörs av den regionala utvecklingsstrategin, med en vision Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft och tre strategiska utvecklingsområden, som baseras på de tre aspekterna av hållbar utveckling, bildar sedan 2017 utgångspunkt för Region Uppsalas styrmodell och verksamhetsplanering genom Regionplan och budget (RPB). Därigenom blir det regionala utvecklingsperspektivet helt integrerat i hela organisationens verksamhet. Varje förvaltning ska visa hur man bidrar till en hållbar regional utveckling. Med detta kan Region Uppsala komma att bryta ny mark för vad som är möjligt att åstadkommas inom ramen för det regionala utvecklingsansvaret. Styrmodell för Region Uppsala VISION för Region Uppsala Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft En växande region En nyskapande region En region för alla Regionfullmäktiges strategiska mål och uppdrag Mål- och resultatstyrning Styrelser, nämnder och bolag

10 Bilaga 18/18 3 (3) Inför kommande RPB pågår förberedelserna att ytterligare stärka det hållbara utvecklingsperspektivet i organisationen, med Agenda 2030 som ram och riktning för arbetet. Möjligheterna prövas att fullt ut integrera Agenda 2030 i RPB Nästkommande RUS för Uppsala län planeras att kunna fastställas i slutet av år Agenda 2030 och den nationella konkretiseringen av agendan ska kunna vara en utgångspunkt i planering och framtagandeprocess även i det arbetet. Sammanfattningsvis återfinns Agenda 2030 högt upp på agendan. Grunden är delvis lagd genom nuvarande RUS, men fortfarande återstår ett internt arbete att konkretisera Agenda 2030 i alla delar av planering och verksamhet. I samband med RUS-revideringen ges tillfälle för breda lokala och regionala dialoger om hur de globala målen ska kunna vägleda oss till en hållbar framtid. Staffan Isling Regiondirektör

11 Bilaga 18/18 Myndighetsgemensam indelning samverkan på regional nivå Volym 1 Slutbetänkande av Indelningskommittén Stockholm 2018 SOU 2018:10

12 Bilaga 18/18 SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, Stockholm Ordertelefon: E-post: Webbadress: För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad ). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018 ISBN ISSN X

13 Till statsrådet Ardalan Shekarabi Bilaga 18/18 Regeringen bemyndigade den 2 juli 2015 statsrådet Ardalan Shekarabi att tillkalla en kommitté med uppgift att föreslå en ny indelning av län och landsting. Med stöd av bemyndigandet beslutades samma dag att förordna landshövdingen Barbro Holmberg som ordförande och förbundsordföranden Kent Johansson som vice ordförande i kommittén. Kommittén har tagit sig namnet Indelningskommittén. Den 22 juni 2017 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till kommittén (dir. 2017:72). Som experter förordnades den 11 december 2015 kanslirådet Ulf Andersson, ämnesrådet Matilda Berggren, kanslirådet Ina Berggård, kanslirådet Niclas Damm, departementssekreteraren Emma Hermansson, kanslirådet Sara Jendi Linder, departementssekreteraren Martin Jeppson och kanslirådet Henrik Källsbo. Den 15 mars 2016 entledigades Martin Jeppson och samma dag förordnades kanslirådet Petra Zetterberg Ferngren som expert i kommittén. Den 24 maj 2016 entledigades Niclas Damm och samma dag förordnades departementssekreteraren Erik Wahlström som expert. Den 21 september 2016 entledigades Ulf Andersson och samma dag förordnades rättssakkunniga Annika Rudestad som expert. Den 6 september 2017 entledigades Ina Berggård, Matilda Berggren och Emma Hermansson. Samma dag förordnades departementssekreteraren Lina Törner, kanslirådet Katarina Höög och departementssekreteraren Erika Nilsson som experter. Den 2 oktober 2017 förordnades departementssekreteraren Katarina Johansson som expert. Den 23 november 2017 entledigades Erik Wahlström och Petra Zetterberg Ferngren. Den 2 juli 2015 anställdes Johan Krabb som huvudsekreterare i utredningen. Som sekreterare anställdes den 1 oktober 2015 Anna Hagstad. Anders Folkesson anställdes som sekreterare den 1 november 2015 till och med den 31 januari Den 1 mars 2016

14 Bilaga 18/18 anställdes Johan Mörck som sekreterare. Den 1 december 2016 anställdes Anna Hagstad som huvudsekreterare i kommittén. Den 15 december 2016 anställdes Henrik Frykman som sekreterare. Johan Krabb entledigades den 1 januari 2017 och Johan Mörck entledigades den 30 april Den 16 november 2017 anställdes Sami Mlayeh som sekreterare. Den 30 juni 2016 överlämnade vi delbetänkandet Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48). Förslag och bedömningar i betänkandet är kommitténs egna. Expertgrupp, referensgrupp och de intressenter vi fört dialog med står fria i relation till våra slutsatser. Härmed överlämnar vi vårt slutbetänkande Myndighetsgemensam indelning samverkan på regional nivå (SOU 2018:10). Stockholm i februari 2018 Barbro Holmberg Kent Johansson / Anna Hagstad Henrik Frykman Sami Mlayeh

15 Bilaga 18/18 Innehåll Sammanfattning Summary Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting Förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725) Förslag till förordning om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:907) med instruktion för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:996) med instruktion för Migrationsverket Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket

16 Bilaga 18/18 Innehåll SOU 2018: Förslag till förordning om ändring i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:1103) med instruktion för Säkerhetspolisen Förslag till förordning om ändring i förordningen (2015:743) med instruktion för Åklagarmyndigheten Uppdrag och arbete Myndighetsgemensam indelning Förvaltningspolitisk bakgrund Mål för förvaltningspolitiken Förvaltningspolitiska förändringar av särskild betydelse för staten på regional nivå Tidigare utredningar angående staten regionalt Den statliga regionala nivån i dag Regeringens styrning av myndigheternas regionala indelning Regionala indelningar i staten Statlig samordning på regional nivå Landstings, regionförbunds och länsstyrelsers uppfattning om vilka statliga myndigheter som bör ha samordnad regional indelning Överväganden och förslag på myndighetsgemensam indelning Våra utgångspunkter Områden som involverar många myndigheter Myndigheter med gemensam indelning förslag Övriga myndigheter som har övervägts Reglering av den regionala indelningen Följder av samordnad indelning för länsstyrelsens samordningsuppgift

17 SOU 2018:10 Bilaga 18/18 Innehåll 3.5 Förslag till geografisk indelning Utgångspunkter Sex områden i en gemensam geografi Alternativt förslag till geografisk indelning Ikraftträdande Beteckning och utformning av namn på kommuner på regional nivå Beteckning för kommuner på regional nivå Situationen i dag Bakgrunden till dagens situation Landsting, en kort historik Regionbegreppet Ansvarskommittén Ändrad grundlag Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Vad är det som gäller i dag? Överväganden Förslag till beteckning Utformning av namn Följdändringar i författningar Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen Regleringen i dag Landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter Sambandet mellan landstingsindelningen och länsindelningen Tidigare utredningar om ändrad indelning i län och landsting

18 Bilaga 18/18 Innehåll SOU 2018: Kommundemokratikommittén Utredningen om indelningsändringar Regeringens proposition Processen vid indelningsändringar Heby kommun Inhämtande av befolkningens synpunkter i samband med senare års indelningsändringar Folkinitiativ enligt kommunallagen års Demokratiutredning Konstitutionsutskottets betänkanden Processen inför och efter Indelningskommitténs delbetänkande Överväganden och förslag Landstingens synpunkter vid indelningsändringar Kommunernas synpunkter vid indelningsändringar Befolkningens synpunkter vid indelningsändringar Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Landstingens samverkansmönster Kartläggning av befintlig samverkan Hälso- och sjukvård Regional utveckling och tillväxt Infrastrukturplanering Kollektivtrafik Kultur och utbildning På vilket sätt ges allmänheten möjlighet att ta del av diskussioner och beslut inom de olika samarbetsstrukturerna? Den framtida utvecklingen av samverkan mellan landsting Hur bör staten följa denna utveckling?

19 SOU 2018:10 Bilaga 18/18 Innehåll 7 Finansiering av förvaltningsutgifter för det regionala utvecklingsansvaret Det regionala utvecklingsansvaret Våra utgångspunkter Dagens finansieringsmodell är otydlig En ny finansieringslösning Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Förslag till ny finansieringslösning Konsekvensanalys Myndighetsgemensam indelning Allmänna konsekvenser av myndighetsgemensam indelning Konsekvenser för berörda myndigheter Ny beteckning för kommuner på regional nivå Landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen Landstingens samverkan Finansiering av förvaltningsutgifter Övriga konsekvenser av våra förslag Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting Förslaget till lag om ändring i kommunallagen (2017:725) Förslaget till förordning om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning

20 Bilaga 18/18 Innehåll SOU 2018: Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2007:907) med instruktion för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2007:996) med instruktion för Migrationsverket Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2007:1172) med instruktion för Kriminalvården Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2010:185) med instruktion för Trafikverket Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2014:1103) med instruktion för Säkerhetspolisen Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2015:743) med instruktion för Åklagarmyndigheten Följdändringar med anledning av ändrad landstingsbeteckning Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) Förslaget till förordning om ändring i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) Förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857) Förslaget till lag om ändring i lagen om kollektivtrafik (2010:1065)

21 SOU 2018:10 Bilaga 18/18 Innehåll 9.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet Litteratur- och källförteckning Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2015: Bilaga 2 Kommittédirektiv 2017: Bilaga 3 Myndigheter som föreslås ha samordnad geografisk indelning

22 Bilaga 18/18

23 Bilaga 18/18 Sammanfattning Myndighetsgemensam regional indelning För att statliga myndigheters verksamheter ska kunna tillgodose medborgarnas olika behov krävs specialisering och arbetsfördelning. Genom att verksamheterna struktureras i politikområden och uppgifter och ansvar fördelas på olika myndigheter skapas förutsättningar inte bara för hög kompetens och effektivitet utan också enhetlighet och likabehandling av medborgarna varhelst i landet man bor. Flera utredningar har dock pekat på sektoriseringens avigsidor, att helhetsperspektivet inom statsförvaltningen försvåras liksom samverkan myndigheter emellan och samverkan med kommuner och landsting. Skarpa sektorsgränser i kombination med helt olika geografiska indelningar accentuerar problematiken. Vi delar därför Ansvarskommitténs (SOU 2007:10) och flera andra utredningars bedömning att det finns ett stort behov av att återsamla staten på regional nivå, vilket skulle tillföra ett territoriellt perspektiv som balans till det sektoriella. En myndighetsgemensam indelning skulle främja samverkan och samordning av staten på regional nivå, till gagn för medborgare, näringsliv och det civila samhället liksom för samverkan med kommuner och landsting. Med en gemensam geografisk struktur skulle förutsättningar skapas för att hantera samordningsbehoven, såväl på regional som lokal nivå. Den gemensamma geografin skulle kunna fungera som en plattform för samverkan, där olika myndigheter kan analysera problem och behov av insatser. Förutsättningar för att rätt funktioner i myndigheterna finner varandra och att beslutsnivåer matchar varandra ökar. Både för medborgare och för kommuner, näringsliv och intressegrupper är det i dagsläget svårt att orientera sig i den statliga för- 13

24 Bilaga 18/18 Sammanfattning SOU 2018:10 valtningsorganisationen. En myndighetsgemensam indelning på regional nivå skapar en tydligare regional struktur inom vilken också uppdrag som kräver samordning mellan flera aktörer kan hanteras, när länsnivån inte bedöms vara ändamålsenlig. Möjligheter skapas att ta fram myndighetsgemensamma regionala lägesbilder i olika frågor som kan tjäna som beslutsunderlag för gemensamma strategiska åtgärder. I dag har i princip alla statliga myndigheter olika regionala indelningar. Vi vill understryka att detta endast är ett av flera hinder för en effektiv samverkan mellan myndigheter och mellan stat och kommun. Vår bedömning är dock att en myndighetsgemensam indelning är en viktig del på vägen och en nödvändig förutsättning för en samlad stat regionalt. Vi anser att den regionala indelningen för de aktuella statliga myndigheterna ska regleras i en gemensam förordning. Vilka myndigheter? Vi har i urvalet av myndigheter som bör ha en gemensam indelning utgått från nationella statliga myndigheter som redan i dag har en regional områdesindelning för hela eller delar av sin verksamhet samt har en inte obetydlig samverkan med antingen andra myndigheter eller med landsting och kommuner. Relevanta myndigheter bör vidare ha en strategisk eller främjande funktion som kan ha betydelse för planeringskapacitet på regional nivå, eller ha starka kopplingar till andra sådana myndigheter. Det innebär att vi har undantagit rena tillsynsmyndigheter. Vi har också undantagit vissa myndigheter med regional organisation som för närvarande är föremål för särskild utredning, till exempel ett antal skolmyndigheter. Vi har därtill identifierat tre verksamhetsområden som involverar många myndigheter, samt landsting och kommuner och där behovet av samordnad regional indelning är särskilt stort, nämligen krisberedskap och totalförsvar, regionalt utvecklingsarbete samt mottagande av nyanlända. Krisberedskapsarbetet och totalförsvaret är verksamheter som involverar en lång rad aktörer på lokal och regional nivå, såväl statliga myndigheter som kommunsektorn och andra samhällsaktörer. Det är av stor vikt att arbetet bedrivs samordnat och att det finns 14

25 SOU 2018:10 Bilaga 18/18 Sammanfattning upparbetade strukturer för detta som snabbt kan träda in vid en krissituation. Det civila försvaret inom totalförsvaret ska så långt möjligt bygga på de processer och strukturer som används inom krisberedskapen, vilket innebär att indelningen för dessa verksamhetsområden bör överensstämma. Vidare bör hanteringen av en kris så långt som möjligt ske med samma organisation och lokalisering som under normala förhållanden. Regional utveckling är likaledes ett område där ett flertal myndigheter är involverade och där det finns ett stort behov av att kunna möta en samordnad stat på regional nivå. Flyktingsituationen 2015 visade tydligt på det stora behovet av utvecklad samordning, inte minst mellan de många statliga och kommunala aktörer som är involverade i mottagande av asylsökande och nyanlända. De senaste decennierna har ansvaret för att ta emot asylsökande och nyanlända varierat mellan olika aktörer. Ett tecken på behovet av samverkan är att det finns en särskild samverkansdelegation bestående av en rad myndigheter som behandlar nationella och strategiska frågor på området. Vi har gjort bedömningen att följande myndigheter har en sådan betydelse för regional samverkan att de ska ha en samordnad geografisk indelning: Arbetsförmedlingen Försvarsmakten Kriminalvården Migrationsverket Polismyndigheten Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (strukturfondsprogram) Tillväxtverket (strukturfondsprogram) Trafikverket Säkerhetspolisen Åklagarmyndigheten. 15

26 Bilaga 18/18 Sammanfattning SOU 2018:10 Inom viken geografi ska myndigheterna samverka? Ett flertal utredningar har synliggjort svårigheterna med att statliga myndigheter har olika indelningar och vilka konsekvenser detta får för kvaliteten i verksamheterna. Senast pekade Försvarsberedningen i sin rapport från den 20 december 2017 på att en försvårande faktor för effektiv samordning på regional nivå är att flera viktiga totalförsvarsmyndigheter har olika regionala indelningar. Försvarsberedningen menar att det är ett problem att myndigheter som är viktiga för totalförsvaret har geografiska indelningar som vare sig stämmer överens med länens och länsstyrelsernas indelning eller med Försvarsmaktens militärregioner. En grundläggande utgångspunkt i vårt arbete har varit att inte bryta några läns- och landstingsgränser. Vidare har vi sökt lösningar som innebär minst omställning för såväl de berörda statliga myndigheterna som för kommunsektorn. Därför har vi utgått ifrån redan existerande strukturer. En helt ny indelning som inte har någon motsvarighet vare sig inom staten eller kommunsektorn skulle innebära ytterligare en struktur lagd till den redan mångfacetterade förvaltningskartan. Vårt förslag är att de myndigheter som föreslås ska följa en gemensam indelning i sex geografiska områden. Det stämmer väl överens med det antal områden som de flesta förvaltningsmyndigheter med regional indelning har i dag och som är det mest resurseffektiva. Det är det antal som vi bedömer innebär minst omställning för de flesta av våra föreslagna myndigheter. Vårt förslag innebär också ett begränsat behov när det gäller förändringar av lokaliseringar av verksamhetsorter för regionala kontor. En statlig samordning och indelning kan inte ses isolerat från samverkan med landsting och kommuner. Även existerande samverkansstrukturer för det kommunala självstyret har varit en utgångspunkt i utredningen. Vi föreslår därför en myndighetsgemensam indelning som överensstämmer med de sex sjukvårdsregionerna, men med den justeringen att Halland, som i dag delas mellan två sjukvårdsregioner, ingår i samma område som Västra Götaland. Med denna justering blir vårt förslag att de myndigheter som föreslås ska följa en gemensam indelning i sex geografiska områden som omfattar följande län: 16

27 SOU 2018:10 Bilaga 18/18 Sammanfattning Jämtland, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland Dalarna, Gävleborg, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland, Örebro Gotland, Stockholm Jönköping, Kalmar, Östergötland Halland, Västra Götaland Blekinge, Kronoberg, Skåne. Sjukvårdsregionerna är sedan 1960-talet inarbetade samverkansplattformar för landstingen i hela landet. Därutöver har sjukvårdsregionernas karta mycket gemensamt rent geografiskt med flera myndigheters nuvarande indelning. Dessutom finns det mycket som talar för att samtliga landsting från och med 1 januari 2019 har ansvaret för regional utveckling. Visserligen samverkar landstingen om regional utveckling i stor utsträckning i andra konstellationer än de som motsvarar sjukvårdsregionernas områden, men givet landstingens egna bedömningar att samverkan generellt sett kommer att öka inom alla områden så bedömer vi att den nya geografin kan få betydelse också i det sammanhanget. En betydande faktor för vårt val av en områdesindelning som motsvarar den som i dag finns på sjukvårdsområdet är att flera myndigheter, framför allt Försvarsmakten, har och måste ha en samverkan med landstingens hälso- och sjukvård. Landstingens hälsooch sjukvård är en viktig del av totalförsvaret, då det inte är aktuellt för Försvarsmakten att bygga upp någon mer omfattande egen sjukvårdsorganisation. Försvarsberedningen berör denna fråga specifikt och menar till exempel att ansvars- och ledningsförhållanden mellan landstingen och de geografiskt samordnade militärregionerna och civilområdena som föreslås måste tydliggöras. Således bedömer vi att det inte bara finns ett värde rent allmänt med att staten och den kommunala sektorn delar regional geografi, utan att det finns ett särskilt värde i att denna gemensamma indelning omfattar hälso- och sjukvårdens organisation. Med detta sagt kan vi konstatera att en myndighetsgemensam indelning utifrån sjukvårdsregionerna inte är helt oproblematisk. Området i mitten av Sverige blir ett område som omfattar sju län 17

28 Bilaga 18/18 Sammanfattning SOU 2018:10 och ett stort antal kommuner. Vi har därför pekat på möjliga justeringar av den föreslagna indelningen för detta område. En alternativ indelning Ett alternativ till den regionala indelning som vi förordar skulle kunna vara att de myndigheter vi föreslår indelas i en geografi som motsvarar Polismyndighetens sju regioner. En fördel med denna indelning är att den också tillämpas av Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten. För samtliga tre gäller att de relativt nyligen organiserats i dessa områden och att det för framför allt Polismyndigheten inneburit en genomgripande förändring. Polisregionerna är också den geografi som används inom ramen för regeringens satsning på myndighetsgemensam samverkan mot organiserad brottslighet. Det som talar emot detta alternativ är att flera av de myndigheter som vi föreslår rent resursmässigt har svårt att bära fler än sex regioner. En sådan indelning har dessutom inte heller någon motsvarighet inom kommunsektorn, vilket är en viktig utgångspunkt i vårt huvudförslag. Beteckning och utformning av namn på kommuner på regional nivå Allt fler landsting har börjat använda sig av beteckningen region i stället för landsting i takt med att de har tagit över det regionala utvecklingsansvaret. I Skåne och Västra Götalands län har man gjort så sedan i slutet av 1900-talet. I dag får 13 av de 20 landstingen besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen med stöd av lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Gotlands kommun har också fått motsvarande möjlighet. Om förslagen i departementspromemorian Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (Ds 2017:61) genomförs kommer samtliga landsting att få möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige respektive regionstyrelse. Den officiella beteckningen är dock fortfarande Skåne läns landsting osv. Det innebär att olika beteckningar används i olika delar av landet och att det ofta är en annan beteckning på valsedeln vid all- 18

29 SOU 2018:10 Bilaga 18/18 Sammanfattning männa val än den som används i kommunikationen med medborgarna. Samma beteckning bör användas i hela landet och i alla sammanhang. Detta är särskilt betydelsefullt då det rör sig om en för vår demokrati viktig aktör. När de första landstingen fick möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse motiverades detta med att det för medborgare, myndigheter och näringsliv skulle markera landstingens förändrade roll i länen, i och med att övertagandet av det regionala utvecklingsansvaret. Med åren har denna förändring blivit ännu tydligare när landstingens arbete med regional utveckling ökat. Till detta ska läggas att en viktig förändring har skett på så sätt att landstingen nu har ansvar för betydligt fler frågor som berör invånarna direkt, utöver hälso- och sjukvården. Det har, enligt vår mening, skett en sådan principiell förändring att ett namnbyte är motiverat. Vi föreslår att beteckningen landsting ändras till region. Beteckningen region har använts under lång tid av landstingen i Västra Götalands län och Skåne län och allt fler landsting har valt att övergå till att använda denna beteckning i samband med att de tagit över det regionala utvecklingsansvaret. Beteckningen är dock inte oproblematisk, eftersom den används också i andra sammanhang. Vi har därför noga övervägt alternativet regionkommun för att få en mer distinkt beteckning. En fördel med regionkommun är att det skulle markera att det rör sig om ett kommunalt organ. Det tyngst vägande skälet mot regionkommun är dock enligt vår uppfattning att dagens problem med att olika begrepp används i olika sammanhang delvis skulle bestå. Detta eftersom det formella namnet inte skulle motsvara det som används i media och i kommunikation med medborgarna. Om beteckningen ska ändras delvis för att få en enhetlighet och större tydlighet är det en fördel att även formellt använda en beteckning som används och kommer att användas till vardags. Trots nackdelarna är därför vår sammantagna bedömning att beteckningen landsting ska ändras till beteckningen region. Ändringen medför bland annat att ett stort antal följdändringar i författningar måste göras. Beträffande Gotland är dock vårt förslag att kommunen ska betecknas Gotlands kommun. 19

30 Bilaga 18/18 Sammanfattning SOU 2018:10 När det gäller utformningen av namn på de enskilda regionerna är vårt förslag att de utformas så att ordet Region placeras före namnet på respektive län och att ordet län ingår i namnet enligt följande modell: Region Norrbottens län, Region Skåne län, Region Örebro län, Region Västra Götalands län osv. Landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen De regler som gäller vid ändringar av kommunindelning respektive landstingsindelning överensstämmer i stora delar. Det finns dock vissa skillnader. Vid ändringar i kommuners indelning ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som berörs av ändringen. Skulle en kommun motsätta sig en ändring kan en sådan beslutas endast om det finns synnerliga skäl. Vidare ska särskild hänsyn tas till befolkningens önskemål och synpunkter. När det finns skäl till det ska en särskild undersökning göras om vilken inställning befolkningen har. En sådan undersökning kan göras genom omröstning, opinionsundersökning eller liknande. Motsvarande bestämmelser finns inte när det gäller ändringar av landstingsindelningen. Det finns skäl att ytterligare harmonisera regleringen av kommunindelningsändringar och ändringar i landstingsindelningen. Det finns däremot, enligt vår uppfattning, skäl för att bestämmelserna när det gäller landstingen inte ska vara identiska med de regler som gäller för kommunindelningsändringar. Ett viktigt skäl är att landstingsindelningen är kopplat till länsindelningen och därmed också till statliga intressen av att organisera sin förvaltning. Vi föreslår att det införs en bestämmelse om att särskild hänsyn ska tas till önskemål och synpunkter från berörda landsting. Mer omfattande förändringar av landstingsindelningen innebär att många landsting berörs. Det är därmed troligt att det kan vara svårt att få till stånd en indelning som tillgodoser varje enskilt landstings respektive kommuns förstahandsval. Det är naturligtvis angeläget att en indelningsförändring har en så bred acceptans som möjligt. Samtidigt är det omöjligt att tillgodose samtliga aktörers olika intressen. En ny administrativ indelning blir med nödvändighet en avvägning utifrån en helhetsbedömning där vissa synpunkter och 20

31 SOU 2018:10 Bilaga 18/18 Sammanfattning perspektiv kommer att behöva tillmätas större vikt än andra. I det läget är det svårt att se att man kan ge ett enskilt landsting möjlighet att i praktiken blockera genomförandet av en väl avvägd reform. Det bör därför endast krävas särskilda skäl, inte synnerliga, för att besluta om en ändring mot ett berört landstings vilja. På motsvarande sätt föreslår vi att särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som berörs av en ändring i landstingsindelningen, men att det inte införs någon bestämmelse om krav på särskilda skäl för att beslut om en ändring i landstingsindelningen mot en berörd kommuns vilja. Det är ofrånkomligt att enstaka kommuner kan hamna i ett större landstings geografiska periferi. Det är också ofrånkomligt att till exempel färre landsting innebär färre residensstäder. Sådana och andra nackdelar för en enskild kommun bör inte, anser vi, läggas till grund för att enskilda kommuner ska kunna förhindra en i övrigt väl motiverad förändring. Om det däremot handlar om önskemål från en kommun som vill byta landsting bör kommunens önskemål tillmätas stor vikt När det gäller befolkningens synpunkter är indelningsfrågornas karaktär sådana att det är rimligt att besluten föregås av information och diskussion, samt att de är väl förankrade. Det finns därför anledning att särskilt reglera att hänsyn ska tas till befolkningens önskemål och synpunkter. Befolkningens inställning måste dock vägas mot andra intressen och faktorer, som till exempel berörda kommuners och landstings inställning, näringsgeografiska och ekonomiska förhållanden samt statens behov av att göra förändringar i sin administrativa indelning. Den typ av avvägningar det är fråga om kräver en helhetsbedömning som i grunden vilar på politiska ställningstaganden och värderingar. Vi föreslår därför att regleringen när det gäller ändringar i landstingsindelningen bör utformas på så sätt att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas. Vi anser att inhämtandet av befolkningens synpunkter bör ske som ett led i den representativa demokratins beredningsprocess och inte som en särskild undersökning utförd av en myndighet. På detta sätt kan synpunkterna vägas in som en del av ett allsidigt beslutsunderlag såväl när fullmäktige ska ta ställning i frågan, som när regeringen ska fatta beslut om en eventuell ändring. Vårt förslag är därför att berörda landsting, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad landstingsindel- 21

32 Bilaga 18/18 Sammanfattning SOU 2018:10 ning, ska inhämta synpunkter från sina medlemmar om det inte är uppenbart obehövligt. Synpunkterna ska inhämtas som ett led i den egna beredningen och som ett underlag för regeringens och riksdagens ställningstagande i frågan. Landstingens samverkansmönster Vi har kartlagt landstingens samverkansmönster bland annat genom en enkät med frågor till samtliga landsting och i förekommande fall regionförbund. Av svaren framgår att det i dag sker en omfattande samverkan mellan landstingen inom framför allt områdena hälsooch sjukvård, regional utveckling, infrastrukturplanering och kollektivtrafik, samt utbildning och kultur. Landstingen bedömer själva att denna utveckling kommer att öka inom samtliga verksamheter, bland annat därför att samhällsutvecklingen är komplex och olika aktörer liksom olika verksamhetsområden behöver samspela och samverka. Av svaren framgår att det inom hälso- och sjukvårdsområdet pågår en intensiv utveckling med bland annat kunskapsstyrning som kommer innebära ytterligare behov av samverkansstrukturer. Detsamma gäller utvecklingen av nivåstrukturering inom sjukvården. Framtida ekonomiska åtaganden och investeringsbehov behöver hanteras i samverkan, så att resurser kan användas mer effektivt och så att olika specialiseringar kan förläggas på olika platser. Även framtida utmaningar vad avser kompetensförsörjning leder till ökade behov av samverkan. På många håll ställs det nya krav på tillgänglighet och utbyggd infrastruktur, bland annat för att befolkningen ökar. När infrastrukturen finns på plats behövs en god samverkan kring kollektivtrafiken för att kunna erbjuda en god trafikering med hög tillgänglighet, samordnade taxor- och biljettsystem och smidiga övergångar mellan trafikslag. För att staten på en översiktlig nivå ska kunna följa denna utveckling föreslår vi att Göteborgs universitet får i uppdrag att löpande följa och vart fjärde år lämna en rapport till regeringen som beskriver utvecklingen av landstingens samverkan. 22

33 SOU 2018:10 Bilaga 18/18 Sammanfattning Finansiering av förvaltningsutgifter för det regionala utvecklingsansvaret Det regionala utvecklingsansvaret kommer från och med 2019 att ligga hos landstingen i alla län utom Gotlands län, där kommunen har ansvaret, förutsatt att förslagen i Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (Ds 2017:61) genomförs. Förvaltningsutgifter inom det regionala utvecklingsansvaret finansieras i dag genom länsstyrelsernas förvaltningsanslag (5:1 Länsstyrelserna m.m.) under utgiftsområde 1. I län där landsting eller samverkansorgan har det regionala utvecklingsansvaret ska länsstyrelserna i sin tur betala ett visst belopp månatligen till dessa. Denna finansieringsmodell i flera steg innebär en omständlig och otydlig finansiell styrning av verksamheten. Vi förslår i stället att statsbidrag till landstingen och Gotlands kommun ska utgå från utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Ikraftträdande Den myndighetsgemensamma indelningen föreslås träda i kraft den 1 januari Den ändrade landstingsbeteckningen och ändringarna i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting föreslås träda i kraft den 1 januari

34 Bilaga 25/18 Överenskommelse mellan Region Uppsala och STUNS för regionalt utvecklingsanslag 2018 STUNS samlar beslutsfattare kring gemensamma frågor i skärningspunkten mellan universitet, näringsliv och samhälle i Uppsala län. STUNS ska skapa förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft en genom initiativ, aktiviteter och projekt inom strategiska fokusområden. STUNS är juridisk person och arbetsgivare för Uppsala Bio och STUNS Energi. Denna överenskommelse gäller under En ny överenskommelse tecknas inför STUNS verksamhetsinriktning STUNS är en stiftelse vars uppgift är att stimulera hållbar tillväxt och av näringslivsutveckling genom att identifiera, initiera och driva utvecklingsprojekt. Genom olika samverkansprojekt arbetar STUNS sedan starten 1984 för att stödja utvecklingen av kunskapsintensiva företag inom Uppsalaregionens styrkeområden. STUNS samlar beslutsfattare kring gemensamma frågor i skärningspunkten mellan universitet, näringsliv och samhälle. Region Uppsala utgör en av stiftarna och ingår i såväl STUNS styrelse som STUNS beredningsgrupp. STUNS skapar förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft i Uppsalaregionen genom initiativ, aktiviteter och projekt inom strategiska fokusområden. Tre strategiska fokusområden som redan i dag har utvecklingsanslag från Region Uppsala är: Life science med det öppna innovationsprogrammet BIO-X inom STUNS. Anslag från Region Uppsala 2018: kr. Energi med testbäddar och affärsplattformar för kundföretag och teknikleverantörer i STUNS Energi. Anslag från Region Uppsala 2018: kr. Innovation och affärer med samlokalisering av innovationssystemets aktörer och regionens företagsinkubator Uppsala Innovation Centre (UIC). Anslag från Region Uppsala 2018: kr. STUNS mål STUNS mål definieras i årliga verksamhetsplaner. Därtill arbetar STUNS efter en innovationsstrategi. Region Uppsalas utvecklingsanslag syftar till att främja verksamhetens strategiska inriktning och måluppfyllnad enligt verksamhetsplanen och innovationsstrategin. Beslutade verksamhetsplaner samt eventuella revideringar i innovationsstrategin ska skickas till Region Uppsala Gemensamma mål & förhållningssätt Följande är av vikt för att erhålla regionalt utvecklingsanslag från Region Uppsala.

35 Bilaga 25/18 Den regionala utvecklingsstrategin STUNS är en strategisk aktör för att främja inriktningen och uppfylla målen i den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Området en nyskapande region tar fasta på betydelsen av ett livskraftigt näringsliv samt förmågan till förnyelse och värdeskapande i företag och organisationer i global konkurrens. För en utvecklad smart specialisering och ökad innovationskraft behöver olika styrkeområden korsbefruktas genom nya mötesplatser och samarbetsprojekt. De traditionella branscherna och mindre innovationsbolag behöver mötas och kreativiteten från de kulturella och kreativa näringarna tas tillvara. Vidare beskriver RUS:en ett antal åtaganden och uppgifter som är styrande i arbetet. Givet STUNS verksamhetsinriktning har urvalet av åtaganden nedan en relevans för- och faller inom STUNS och Region Uppsala gemensamma ansvar: Utveckla det regionala innovationssystemet Utveckla och koppla samman konkurrenskraftiga företag och branscher Underlätta för nya etableringar och investeringar Utveckla samspelet mellan länets alla delar STUNS ska förhålla sig till och rapportera hur verksamheten arbetat med åtagandena inom de olika fokusområdena som är relevanta och utfallet av insatserna. Valda åtaganden faller till stora delar väl in inom befintlig verksamhet. STUNS ska i samråd med Region Uppsala, definiera hur verksamheten fortsatt kan bidra till att positionera Uppsala län som en globalt attraktiv innovationsmiljö för nya etableringar. Hållbar regional utveckling Region Uppsala arbetar aktivt för en hållbar regional utveckling enligt Agenda De tre hållbarhetsperspektiven ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet ska genomsyra all verksamhet, såväl i de egna insatserna som i de insatser som Region Uppsala stöder genom andra aktörer. Arbetet med att nå de nationella miljömålen är viktigt för en långsiktigt hållbar regional tillväxt och utveckling. För att möta klimat-, miljö- och energiutmaningarna och samtidigt främja ett konkurrenskraftigt näringsliv krävs det förändringar i näringslivet och att potential till omställning tas tillvara. Utmaningarna utgör en möjlighet för hållbar tillväxt genom utveckling av hållbara och resurseffektiva varor, tjänster, transport- och tekniklösningar samt produktionssystem och därmed en miljödriven näringslivsutveckling i alla branscher. Inom ramen för hållbarhetsarbetet har Region Uppsala fått i uppdrag av Tillväxtverket att under perioden utveckla det regionala jämställdhetsarbetet. Ett insatsområde är jämställdhetsintegrering av företags- och innovationssystemet ur ett intersektionellt perspektiv, vilket innebär att fler diskrimineringsgrundande aspekter beaktas i främjandearbetet såsom kön, etnicitet, religion, ålder, klass och sexuell läggning. Syftet är att alla människor ska ha tillgång till de främjanderesurser länet har att erbjuda och att hela humankapitalet nyttjas för att utveckla länet. STUNS ska verka för en hållbar utveckling i länet och i sin verksamhet kunna återrapportera på vilket sätt det sker. STUNS ska vara väl förtrogen med och analysera verksamhetens bidrag till Agenda STUNS ska medverka i en utbildning i jämställdhetsintegrering som erbjuds av Region Uppsala under Därefter ska STUNS ta fram en plan och ett förhållningssätt som successivt integrerar frågan i den dagliga verksamheten. STUNS i innovationssystemet STUNS är en av flera aktörer i Uppsala län som får regionalt utvecklingsanslag av Region Uppsala. Öppenhet, tydlighet och samverkan är därför viktigt mellan STUNS verksamhet, övriga främjandeaktörer och Region Uppsala. Det är genom väl fungerande gränssnitt mellan

36 Bilaga 25/18 främjandeaktörerna som vi succesivt utvecklar vårt system av stödjande resurser och kompetenser. STUNS ska fortsatt hålla sig uppdaterad på andra aktörers verksamheter och insatser samt samordna och samverka där det är relevant för egen och andra aktörers måluppfyllnad. STUNS ska också erbjuda Region Uppsala möjlighet att föra dialog kring STUNS verksamhetsplan eller motsvarande med marginal inför kommande verksamhetsår. Det skapar förutsättningar för Region Uppsala att lära känna verksamheten och även lyfta samordnings- och samverkansmöjligheter bland främjaraktörerna i Uppsalas innovationssystem. Rapportering & lärande STUNS ska rapportera måluppfyllelsen utifrån tecknade överenskommelser i en årlig verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport. Senast 1 juli (i samband med fakturering), skickar STUNS en enkel halvårsrapport (max två A4) till Region Uppsala. Redovisningar till andra huvudfinansiärer bör även inlämnas till Region Uppsala. Årsrapporten ska, om möjligt, innehålla en kvantitativ redogörelse för varifrån inflödet av entreprenörer och företag kommer och var de tar vägen i de fall främjandet tas över alternativ växelverkar med någon annan aktör. Inför kommande verksamhetsår sker enskild dialog mellan STUNS och Region Uppsala med syftet att blicka tillbaka på det gångna året och gå igenom kommande verksamhetsår baserat på verksamhetsplanen. I mars/april bjuder Region Uppsala in samtliga aktörer med regionalt utvecklingsanslag med syftet att gemensamt summera upp och lära av det gångna året. STUNS ska i samband med inplanerade dialogmöten bidra med sin kvalitativa bild av orsak verkan samband mellan genomförda insatser och utfall. En sådan reflektion och redogörelse ska omfatta: o verksamhetsinterna förklaringar, dvs styrkor och svagheter i den egna verksamhetens insatser givet utfallet kring målen. o verksamhetsexterna förklaringar, dvs styrkor och svagheter i verksamhetens relationer med övriga främjande aktörer i Uppsala givet utfallet kring målen. Under 2018 pågår arbetet med en långsiktig strategisk agenda för STUNS. Resultatet av denna ligger till grund för en ny överenskommelse som tecknas för verksamhetsåret 2019 och tiden därefter. Årsrapport för avslutat verksamhetsår ska vara Region Uppsala tillhanda senast den 31 mars året

37 Bilaga 25/18 efter. Redovisningar till andra finansiärer bör även inlämnas till Region Uppsala. I mars/april bjuder Region Uppsala in samtliga aktörer med regionalt utvecklingsanslag med syftet att gemensamt summera upp och lära av det gångna året. Senast 1 juli (i samband med rekvirering), skickar STUNS en enkel halvårsrapport (max två A4) till Region Uppsala. Anslag 2018: kr Anslaget betalas ut vid två tillfällen, 1 april och 1 juli. Till första rekvisitionen ska biläggas en slutrapport för avklarat verksamhetsår samt verksamhetsplan för innevarande år och till andra rekvisitionen ska biläggas en halvårsrapport i punktform. Betalning 30 dagar netto. Uppsala den februari 2018 Uppsala februari Christina Frimodig Staffan Isling STUNS Region Uppsala VD Regiondirektör

38 Bilaga 26/18 Årsredovisning Regionala utvecklingsnämnden 2017 Antogs av regionala utvecklingsnämnden Reviderad av regionala utvecklingsnämnden

39 Bilaga 26/18 Innehållsförteckning Året i korthet / Viktiga händelser... 3 Sammanfattning inklusive framtidsbedömning... 3 Bedömning av måluppfyllelse... 4 En nyskapande region... 5 En växande region x3 uppdrag Internkontroll Ekonomi Bilagor Bilaga 1. Uppdrag RPB Bilaga 2. 3x3 uppdrag Bilaga 3. Indikatorer Bilaga 4. Resultaträkning

40 Bilaga 26/18 Året i korthet / Viktiga händelser Näringslivet fortsätter växa Uppsala läns näringsliv är välmående och det finns stor tillväxt i länet. Nya samverkansstrukturer har etablerats och handlingsplaner med fokus på fortsatt tillväxt samt om Livsmedel har startat. Den senare i gott samarbete med Länsstyrelsen. Nyföretagandet i länet följer utvecklingen för riket med drygt 2600 nya företag. De fem största branscherna sysselsättningsmässigt är bygg, företagstjänster, handel, tillverkning och life science. Företag i storleksklassen anställda uppvisar tillsammans med gruppen 5 9 anställda och anställda den snabbaste sysselsättningsökningen under perioden Andelen kvinnliga företagsledare har ökat från 26 procent till 29 procent och andelen utrikesfödda företagsledare har ökat från 13 till 16 procent från Länets varuexport har utvecklats positivt mellan Det samlade exportvärdet mätt i löpande priser har stigit med 47 procent sedan Exporten svarar för cirka 20 procent av länets BRP. Jämför vi oss med riket ser vi dock att det fortfarande är få företag som är verksamma på internationella marknader. Besöksnäringen utvecklas hållbart Arbetet med hållbar produktutveckling har under året resulterat i att 16 företag genomgått affärsutvecklingsprogrammet Kurbits Export genom ett starkt samarbete med Almi. Under året har 15 företag i Uppsala län fått konkret hjälp av Swedish Welcome-certifierad rådgivare för att bli starkare i sitt hållbarhetsarbete och i att utveckla sin produkt och erbjudande. Dessa insatser ska leda till nya upplevelser och öka exportmognaden hos företagen. Satsningen har varit möjligt genom ett samarbete med Region Västmanland och Region Örebro län som delat på anställningen av en rådgivare. Infrastrukturen utvecklas och skapar förutsättningar för hållbar utveckling av länet. Region Uppsalas förslag till länstransportplan beslutas av regionstyrelsen januari 2018 för vidare inlämning till regeringen. Trafikverket har i sitt förslag till nationell plan avsatt medel för en första etapp av utbyggnad till fyrspår på Ostkustbanan. Ett ställningstagande för korridor för Arosstråket har inte uppnåtts på grund av att ytterligare underlag efterfrågas för att regionerna i Örebro län, Västmanland och Uppsala ska uppnå samsyn. Sammanfattning inklusive framtidsbedömning RUN arbetar med 13 indikatorer inom fem strategiska mål, där ett mål, förutsättningar för näringslivets fortsatta tillväxt, har indikatorer som Region Uppsala inte har rådighet över. Dessa indikatorer är tillsammans sämre än målvärdet trots stark tillväxt i länet och kommer att ändras inför 2018 till mer påverkbara mätetal. Hållbar utveckling har god måluppfyllelse, där är arbetet fokuserat på ekologisk hållbarhet och miljöpåverkan som fortsatt minskar. Infrastruktur som skapar förutsättningar för ökat bostadsbyggande och hållbar utveckling i länet ligger oförändrat. Under 2017 har de utvecklingsprocesser och projekt som fortsatt eller startats upp under året, starkt bidragit till att de strategiska målen kan uppfyllas i regionala utvecklingsstrategin (RUS). De samverkansplattformar i länet som etablerats bidrar kraftfullt till den fortsatta utvecklingen. En regional handlingsplan för att stärka klimat- och miljöperspektiven i det regionala tillväxtarbetet är framtagen och bedöms ha en god chans att under de tre genomförandeåren bli verkningsfull i arbetet med att nå RUS-målet. Inom infrastrukturområdet är Region Uppsala särskilt beroende av framdriften inom långsiktiga processer och andra parters medverkande för att nå ända fram. Av de nio 3x3-uppdragen kommer samtliga att vara helt genomförda inom 2017 utom ett uppdrag som bara delvis genomförts men som fortsätter och avslutas under Uppdraget handlar om att 3

41 Bilaga 26/18 förstärka insatserna för en effektivare kompetensförsörjning i Uppsala län genom utveckling av Vårdoch omsorgscollege och Teknikcollege, som en del i den regionala kompetensplattformen Kompetensforum. Den regionala kompetensplattformen och Kompetensforum finns inte kvar som begrepp eller som arbetsform, nytt förslag till uppdrag från Näringsdepartementet finns att ta ställning till i Villkorsavtal för Teknikcollege har utvecklats och arbetet genomförts enligt plan. Vård och omsorgscollege har genomlysts och en rapport med förslag till åtgärder kommer att presenteras under Q Internkontrollarbetet är en utmaning då uppdragen är i form av samverkansinsatser med många aktörer och total rådighet över genomförandet är inte är möjlig. Nämnden har identifierat risker och genomfört riskminimering utifrån vad som är rimligt för externa uppdrag. Årets resultat uppgår till kronor vilket är kronor bättre än det budgeterade nollresultatet. Intäkterna översteg budget med kronor och kostnaderna understeg budget med kronor. Den positiva avvikelsen avseende intäkterna förklaras med en ej budgeterad intäkt för momsbidrag. Den positiva avvikelsen avseende kostnaderna förklaras till dels med en budgeterad konsultinsats inom miljöområdet som genomförts med egen personal samt med en budgeterad reserv som inte nyttjats fullt ut. Bedömning av måluppfyllelse Regionala utvecklingsnämnden har fem strategiska mål som är kopplade till Region Uppsalas tre strategiska utvecklingsområden en region för alla en nyskapande region en växande region Styrelsers och nämnders uppfyllelse av de strategiska målen, i form av de av regionfullmäktige beslutade indikatorerna redovisas nedan. De strategiska målen är långsiktiga och varje år ses indikatorernas målvärden över. I styrmodellen är det måluppfyllelsen av indikatorerna som visar huruvida Regionala utvecklingsnämnden närmar sig de strategiska målen eller inte. För indikatorerna finns bedömningskriterier framtagna som anger när respektive indikatorers målvärde anses var uppnått. Andel indikatorer inom varje strategiskt mål ska till största del vara gröna för att god måluppfyllelse för året ska anses vara uppnådd. Om detta inte uppfylls anses måluppfyllelsen vara nära uppnådd eller inte uppnådd. För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen av indikatorerna används följande symboler: = Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+ 2 %) och nämnden har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att nämnden närmar sig det strategiska målet. = Det angivna värdet ligger inom en felmarginal på (+ 2 %) och nämnden har därmed delvis uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att nämnden delvis närmar sig det strategiska målet. = Det angivna värdet är sämre än målvärdet (+ 2 %) och nämnden har därmed inte uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att nämnden inte närmar sig det strategiska målet. 4

42 Bilaga 26/18 Sammanfattad måluppfyllelse av strategiska målen för Regionala utvecklingsnämnden: En nyskapande region Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits två uppdrag och tre indikatorer. Det angivna värdet är sämre än målvärdet (+- 2 %) och nämnden har därmed inte uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att nämnden inte närmar sig det strategiska målet. Indikatorer RPB Utfall 2017 Antal företag som har fått stöd att starta eller växa Antal nystartade företag per invånare Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala Vilka åtgärder har vidtagits? Övergripande så går det för näringslivet i Uppsala län Uppsala läns näringsliv är välmående och det finns stor tillväxt i länet. De södra delarna, närmast Stockholm, är de som visar på den största tillväxten i omsättning och sysselsättning. Nyföretagandet i länet följer, i stort sett, utvecklingen för riket men ligger något över snittet startades 2628 företag. De fem största branscherna sysselsättningsmässigt är bygg, företagstjänster, handel, tillverkning och life science. Företag i storleksklassen anställda uppvisar tillsammans med gruppen 5 9 anställda och anställda den snabbaste sysselsättningsökningen under perioden Andelen kvinnliga företagsledare har ökat från 26 procent till 29 procent och andelen utrikesfödda företagsledare har ökat från 13 procent till 16 procent från Länets varuexport har utvecklats positivt mellan Det samlade exportvärdet mätt i löpande priser har stigit med 47 procent sedan Exporten svarar för cirka 20 procent av länets BRP. Jämför vi oss med riket ser vi dock att det fortfarande är få företag som är verksamma på internationella marknader. 5

43 Bilaga 26/18 Handlingsplan för ett livskraftigt näringsliv En intern handlingsplan för näringslivsområdet har tagits fram och är ett verktyg för att identifiera, genomföra, prioritera och följa nyckelaktiviteter. Handlingsplanen ger verksamheten en avgränsning och riktning för perioden Handlingsplanen definierar 4 insatsområden: 1. Vi samverkar med och styr utvecklingen av innovationssystemet, 2. Vi driver och kopplar samman branscher och universiteten inom länsspecifika styrkeområden, 3. Vi medverkar i förutsättningsskapande insatser för näringslivets tillväxt och konkurrenskraft, 4. Vi bjuder in alla goda idéer och utvecklar och administrerar projekt. Nya överenskommelser om utvecklingsanslag för främjaraktörerna i innovationssystemet Region Uppsala ger utvecklingsanslag (tidigare kallat verksamhetsstöd) till främjaraktörerna Uppsala Innovation Centre (UIC), UppsalaBIO, STUNS, STUNS Energi, Connect, Drivhuset, Coompanion och ALMI (genom ägardirektiv) har varit avtalslöst för att istället ge utrymme för nära dialog med främjaraktörerna om verksamheternas utveckling och hur såväl stöd som avtal bäst utformas för att främja respektive aktörs verksamhet och innovationssystemet som helhet. Arbetet har resulterat i förslag på avtal, fördelning av medel och även principer för utvecklingsanslag för Bildandet av grupp med länets näringslivschefer Under året har regionen bildat en näringslivschefsgrupp för regional samverkan för fler och växande företag. Gruppen består av kommunernas näringslivschefer, representanter från Region Uppsala samt vd ALMI Företagspartner i Uppsala län. Syfte med gruppen är att genom ökad regional samverkan bidra till att skapa ett gott företagsklimat som gör det lätt att starta, driva och utveckla framgångsrika företag samt underlätta för nya etableringar och investeringar i Uppsala län. Nätverksträffar för företag och innovationsstödsystemet Region Uppsala bjuder in företag- och innovationsstödsystemet i Uppsala län 4 gånger per år till Regionala Utvecklingsprocesser med Tematisk Agenda. Träffar är informativa, inspirerande och interagerande i viktiga näringslivsfrågor för regionen. Under 2017 har vi haft agendan fokuserats på projektverksamhet gällande våra 1:1 medel, Agenda 2030, Digitalisering och digital transformation, Kompetensförsörjning samt Grön tillväxt. Handlingsplan för livsmedel Processen att ta fram en regional handlingsplan för livsmedel leds av länsstyrelsen tillsammans med en väl sammansatt styrgrupp där Region Uppsala är representerade. Processen påbörjades under 2017 och fastställs under Detta är ett bra exempel på hur vi tar olika roller för att genomföra mål uppsatta i RUS. Fördelning av 1:1 medel för pågående och uppstartade projekt RUS-indelning + kommersiell service Antal Summa Procent En nyskapande region ,73% En region för alla ,73% En växande region ,17% Kommersiell Service (1:1 relaterad) ,37% Summa ,00% Större delen av våra regionala tillväxtanslag (1:1 medel) har använts för genomförande av mål och åtagande inom främst en nyskapande region. Genom den tydliga kopplingen till RUS bidrar varje projekt till att regionens olika utmaningar och behov kan mötas. RUS anger inriktningen, medan bedömningen av de enskilda projekten ska säkra att de bidrar på rätt sätt och håller den kvalitet som 6

44 Bilaga 26/18 krävs. Av den anledningen har regionen ofta kommit att samverka med redan etablerade aktörer inom innovationssystemet, som inte är beroende av de enskilda projekten för sin egen organisatoriska överlevnad. Inriktningen är att stärka och utveckla strukturerna Många av våra strategiska utvecklingsprojekt initieras av Region Uppsala eller av våra närmaste samarbetspartners, dvs de som får verksamhetsstöd. Projekt med fokus på Energisektorn, Gröna näringar och Life science Region Uppsala bevakar och tar initiativ inom specifika utpekade fokusområden. Under året har flera initiativ tagit och de mest framträdande är BioProcess Innovation center (Life Science), Uppstart av handlingsplan Livsmedel (Gröna näringar) och för Energisektorn två större satsningar Fossilfritt 2030 samt Ökad energieffektivisering i SMF. Bio Process Innovation Center (BPIC) Den 1 juni 2016 lanserade regeringen fem samverkansprogram där ett av dem avser life science. Samverkansprogrammen bygger på ett utvecklat samarbete mellan offentliga aktörer, näringsliv och universitet och högskola inom svenska styrkeområden med fokus på innovation. Samverkansprogrammen ska bidra till att möta flera av de samhällsutmaningar vi står inför. "Kraftsamling biologiska läkemedel" är en av samverkansinsatserna där syftet är att Sverige ska ta en tätposition inom life science och framtidens biologiska läkemedelsproduktion. Inom ramen för denna insats har regeringen initierat en satsning specifikt inriktad på innovation kring produktion av biologiska läkemedel, och anslagit 90 miljoner kronor till uppbyggnaden av en öppen innovationsmiljö och testbädd på Ge Health Cares site i Uppsala. Testbädden ska tillgängliggöra en innovations- och produktionsmiljö som är öppen för såväl små och stora företag som akademiska FoU-projekt och kan förenklat beskrivas som en infrastruktur för industriell utveckling i en realistisk produktionsmiljö. Syftet är att påskynda övergången från tidiga teknikkoncept till industriell uppskalning av produktionssystem för produktion av biologiska läkemedel. I Industriell produktion inbegrips även digitalisering, processtyrning och kontroll. Genom tillskapandet av Testbädden i Uppsala kan Sverige förstärka positionen som en global spelare när det gäller framtidens produktionssystem för nya generationer av bioläkemedel. BPIC är en avgörande och hittills saknad länk en kompletterande infrastruktur och verifieringsmiljö i utvecklingen av nya bioläkemedel. Region Uppsala har, med finansiering från Tillväxtverket, en ledande roll för att utveckla en tydlig samverkansstruktur kring BPIC. Samverkansmodellen ska kunna repeteras i andra strategiska satsningar för andra branscher i länet och nationellt. Region Uppsala arbetar aktivt med satsningen och sitter även med i BPICs styrgrupp och i arbetsgrupper. Projektets mål i sammanfattning: 1. Uppsalaregionens företags- och innovationsstöd samverkar och har en tydlig rollfördelning i arbetet med att säkerställa innovationsprojekten i anslutning till Testbädden. 2. Projekten som utvärderas är väl förberedda, får stöd under genomförandet och följs upp efter testbäddsomgången. 3. Minst 20 innovationsprojekt är kvalificerade för att ansöka till Testbädden under projektets andra år (2018). 4. Region Uppsala har tillsammans med offentliga aktörer, näringslivet och universiteten skapat en bestående regional arbetsmodell som attraherar regionala, nationella och internationella företagsetableringar och investerare. 5. Projektet har synliggjorts och kommunicerats på ett innovativt och modernt sätt. 7

45 Bilaga 26/18 Material X Region Uppsala sonderar förutsättningarna för att bygga upp ett kompetens- och innovationsmiljö kring smarta material och avancerad produktion (ett fokusområde i RUS). Arbetet drivs i samverkan med Ångström, Uppsala kommun Uppsala Universitet Innovation (UUI) och STUNS. Dialog förs även med näringslivet, bland andra GE Health Care, ÅF, Sandvik, VBN components mfl. I skrivande stund undersöks potentialen i kring en tänkt förädlingskedja: smarta hållbara material additiv tillverkning nya distributionskedjor och affärsmodeller samt användning av nya material/produkter. Additiv tillverkning möjliggör användning av helt nya material som i sin tur skapar bättre förutsättningar för energieffektivare produktion och produkter. Som ett delresultat ska arbetet resultera i ett beslutsunderlag om satsningen kan vara konkurrenskraftig i Vinnovas nationella Vinnväxtprogram med möjlighet till finansiering under 10 år. Förändring av indikatorer som rapporteras till regionala utvecklingsnämnden Under 2017 omarbetades indikatorerna som ska rapporteras till regionala utvecklingsnämnden gällande nyskapande region och näringslivsutveckling. Anledningen till omarbetning är att indikatorerna tydligare kan härledas till aktiviteter och stöd som Region Uppsala kan påverka själva. Indikatorer 2017: Antal företag som har fått stöd att starta eller växa, Antal nystartade företag per invånare och Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala Indikatorer 2018: Antal företag som har fått stöd att starta, Antal företag som har fått stöd att växa, Antal företag som har fått stöd att nå nya marknader (utanför Sverige) Vilka resultat har uppnåtts? Antal företag som har fått stöd att starta eller växa - Här ser vi ökning som har några olika förklaringar. Varje aktör har sin egen definition av vad har fått stöd faktiskt innebär och över tid kan därför detta ändras inom respektive aktörs organisation. Mätningarna har även blivit noggrannare hos aktörerna och uppföljningen tydligare från Region Uppsala. Antal nystartade företag per invånare - Det är stor eftersläpning och siffror släpps inte förrän juni I dagsläget ( ) är endast Q1 och Q klara. Jämför man Q1 och Q och 2017 så ser vi en minskning av nystartade företag per 1000 invånare från 6,6 till 5,6 och det slutliga resultatet kan fortfarande ändras. Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala och 2016 var två år med mycket stor efterfrågan på almis tillväxtlån samtidigt som fördelning och tillgänglighet av den låneprodukten har varit mer begränsad under Almi har också arbetat målmedvetet för att bankerna ska ta större andel av den totala krediten till ett företag vilket de har lyckats bra med. Antalet lån har därför kunnat hållas uppe, men snittkrediten blivit lägre. En tredje faktor som påverkat volymerna i år är att almi arbetat mer med uppföljningar på existerande kunder för att minska risken att de går i konkurs. Almi ser att deras lånekunder specifikt genomför en ökande andel av affärsutvecklingsstöd med hjälp av almi, dvs almis stöd till ett enskilt företag består allt oftare av kombinationen kunskap och kapital och att almi arbetar med företagen över tid. Almi upplever att de kunnat möta efterfrågan på krediter under 2017 fullt ut i de fall där almi bedömer att affären har acceptabel risknivå. Vilka förbättringsområden finns? Region Uppsala kan tydliggöra hur vi styr våra regionala utvecklingsmedel till önskad effekt på prioriterade områden samt tydliggöra hur vi satsar på utpekade fokusbranscher och vad som påverkar dem i syfte att få bättre styrning, bevakning och effekt. Uppföljning och utvärdering är områden som är eftersatta. 8

46 Bilaga 26/18 Bidrar till att utveckla en hållbar besöksnäring. Indikatorer saknas Vilka åtgärder har vidtagits? Den besöksnäringsstrategi för Uppsala län som antogs av Regionförbundsfullmäktige 2013 och gäller till och med 2020, har i år aktualiserats. Länsstrategin ligger till grund för kommunernas egna lokala strategiarbeten och handlingsplaner. I samband med regionbildningen har en genomlysning av varumärket Visit Uppland gjorts. Region Uppsala arbetar idag med förutsättningsskapande insatser inom besöksnäringen, där en viktig del är samordning av länets kommuner och destinationsbolag i syfte att stärka och utveckla näringen. För att skapa tydlighet är det Region Uppsalas varumärke som nu används i kommunikationen, och Visit Uppland fasas ut. Region Uppsala är sammankallande för Nätverket för destinationsutveckling, där länets kommuner, destinationsbolag, Länsstyrelsen, Upplandsstiftelsen, UUI ingår. Nätverket har träffats fyra gånger under året för att diskutera aktuella frågor som rör hela länet. Nätverket är även referensgrupp och medfinansiärer i det pågående HPU-projektet som delfinansieras av Tillväxtverket. Forum för turismanalys i Östra Mellansverige har under året utvecklat sitt samarbete när det gäller statistik och analys för besöksnäringen. Med utgångspunkt i behovet av att nå en bredare förståelse för besöksnäringens utveckling och påverkan, med en djupare analys än tidigare. Region Uppsala har tillsammans med Länsstyrelsen lämnat inspel till utredningen SOU 2017:95, En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring, utredningen klar under december. Vilka resultat har uppnåtts? Inom ramen för HPU-projektet (hållbar produktutveckling) har under året 16 företag genomgått affärsutvecklingsprogrammet Kurbits Export. Här har samarbetet med Almi stärkts, då de fått uppdraget att göra urvalet och vara första kontakt gentemot företagen. Produktutvecklingsprocesser för företagen har startats upp inom 1) Kultur (mathantverk i Fjärdhundraland, Uppsala stad, Slott och herrgårdar) och inom 2) Natur (vandring, fiske/nationalpark/biosfärområde). Under året har 15 företag i Uppsala län fått besök av en Swedish Welcome-certifierad rådgivare som ger konkret hjälp för företagen att bli starkare i sitt hållbarhetsarbete och i att utveckla sin produkt och erbjudande. Dessa insatser är en del i det arbete som görs kring att skapa nya upplevelser och öka exportmognaden hos företagen. Här har vi under året samarbetat med Region Västmanland och Region Örebro län för att tillsammans dela på anställningen av en rådgivare. Den första av totalt fem planerade 3D-visualiseringar lanserades precis innan sommaren, där visas med hjälp av ny Augmented Reality-teknik hur området runt Uppsala Domkyrka såg ut i början av 1500-talet. Arbete pågår med kommande två visualiseringar för Öregrunds medeltida hamn och området runt Wiks slott, som båda ska lanseras våren Workshops inom synlighet i digitala kanaler har genomförts för företagen i Enköping, Uppsala och Håbo kommun. Fortsätter i resterande kommuner under våren. Vilka förbättringsområden finns? Majoriteten av de aktiviteter som genomförs för att bidra till en stark och hållbar besöksnäring i Uppsala län, finansieras nu av det pågående HPU-projektet som avslutas i oktober En plan för hur Region Uppsala ska fortsätta det arbetet behöver sättas under 2018 för att få till en bra övergång 9

47 Bilaga 26/18 och säkra ett långsiktigt arbete. Samarbetet med länets kommuner och destinationsbolag, länsstyrelsen och Almi är prioriterat, för fortsatt optimering av resurser och en samlad bild av de insatser som görs. En växande region Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits fem uppdrag och en indikator. Det angivna värdet ligger inom en felmarginal på (+ 2 %) och nämnden har därmed delvis uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att nämnden delvis närmar sig det strategiska målet Resultat Indikatorer Bedömning Trafikverkets investerade medel* i länets transportinfrastruktur Vilka åtgärder har vidtagits? Nämnden skickade i juni 2017 ett förslag på länstransportplan på en bred remiss. Under hösten har en antagandeversion arbetats fram utifrån remissen samt nya statliga uppdrag kopplade till större bostadsexploateringar. Regionala utvecklingsnämnden föreslår i december att Regionstyrelsen den 23 januari 2018 antar förslag till länstransportplan Trafikverkets förslag till nationell plan innehåller en första etapp av fyrspårsutbyggnad på Ostkustbanan, vilket bekräftas i det intentionsavtal som slutits med statens förhandlingsman. Arbetet med att lägga fast en korridor för Arosstråket har påbörjats och fortsätter under Ett möte med företrädare för Region Västmanland och Region Örebro län har genomförts. Dialogen med Trafikverket och Uppsala kommun har under 2017 fortsatt. Fokus har legat på att arbeta fram en gemensam målbild för utvecklingsarbetet kring Dalabanan, vilket också innefattar uppehåll i Vänge. Region Uppsala har deltagit i arbetet med vägplan för Hjulstabron. Vägplanen förväntas fastställas under Region Uppsala har gemensamt i Stockholm-Mälarregionen under 2017 tagit fram strukturanalyser och befolkningsframskrivningar, vilket är en grund för att utveckla det regionala samarbetet inom rumslig planering. Vilka resultat har uppnåtts? En länstransportplan beräknas antas i januari 2018 för inskick till regeringen. Trafikverket har i sitt förslag till nationell plan avsatt medel för en första etapp av utbyggnad till fyrspår på Ostkustbanan. Ett ställningstagande för korridor för Aroststråket har inte uppnåtts på grund av att ytterligare underlag efterfrågas för att regionerna i Örebro län, Västmanland och Uppsala ska uppnå enighet. 10

48 Bilaga 26/18 Vilka förbättringsområden finns? Under 2017 har grunden lagts för en tydligare genomförandeprocess för länstransportplanen. Under 2018 kommer denna process att implementeras. Syftet är att uppnå en större transparens och ett mer effektivt genomförande av Trafikverkets, Region Uppsalas samt kommunernas arbete med att förbättra den regionala transportinfrastrukturen. Eftersom Region Uppsala numera ansvarar både för den regionala kollektivtrafiken och den regionala transportinfrastrukturen finns en stor potential att fortsätta utveckla verksamheten vidare. Inom ramen för det finns också ett behov att utveckla arbetet med kvalificerade analyser och utredningar. Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits ett uppdrag och fem indikatorer. Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+ 2 %) och nämnden har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att nämnden närmar sig det strategiska målet Resultat Indikatorer Bedömning Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal. Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, areal (ha). Uppmärkta leder och naturstigar, km Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner Vilka åtgärder har vidtagits? Långsiktigt skyddade naturområden: Under 2017 har Örnsätraskogen (17 ha), Jumkil i Uppsala kommun skyddats som naturreservat. I Björns skärgård, Tierps kommun har 2480 ha skärgård förvärvats och beslut om naturreservat väntas tas under Tillgängliga besöksmål i naturen: Upplandstiftelsen arbetar för att successivt göra naturen mer tillgänglig. I år har vi byggt handikappanpassad toalett vid Rullsands camping samt i Källarbergets naturreservat. Ytterligare åtgärder t ex en tillgänglighetsanpassad rastplats och anpassade grindar har också tillkommit för att göra Wikparkens natur mer tillgänglig. Naturskoleverksamhet i länets kommuner: I dag finns naturskoleverksamhet i fem av länets åtta kommuner. I Älvkarleby kommun pågår ett utomhuspedagogiskt projekt i kommunal regi som stöds av Upplandsstiftelsen. Vilka resultat har uppnåtts? Långsiktigt skyddade naturområden: Målet för skydd av naturområden 2017 var 45 st och ha. Utfall 2017 är att 45 områden har skyddats med en areal motsvarande ha. Det statliga miljömålet för skyddad natur i Uppsala län har dock inte uppnåtts. Tillgängliga besöksmål i naturen: Nio områden har gjorts mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, vilket innebär att målet är uppfyllt. De gjorda insatserna är dock relativt begränsade p g a resursbrist. Det bör dock 11

49 Bilaga 26/18 tilläggas att behoven är mycket större än vad som anges i målformuleringen. Naturskoleverksamhet: I dag finns permanent naturskoleverksamhet i fem kommuner och projektverksamhet i en sjätte. Målet var satt till naturskoleverksamhet i sex kommuner i länet vilket innebär att det delvis är uppfyllt. Vilka förbättringsområden finns? Tillgängliga besöksmål i naturen: Upplandsstiftelsen ökar kunskaperna ytterligare vad gäller att ställa i ordning natur för personer med funktionsnedsättning. Med ökade resurser finns det stora möjligheter att göra betydligt mera för många både för iordningställande av naturen. En viktig metod i utvecklingen av ökad tillgänglighet är att skapa förutsättningar för grupper att komma ut i naturen. Resurser för samverkan mellan involverade parter är en nödvändighet. Naturskoleverksamhet: Förnyade ansträngningar görs för att få till stånd naturskoleverksamhet och mer utomhuspedagogik i de kommuner där det saknas. Naturskoleverksamheter är i första hand en kommunal angelägenhet men Upplandsstiftelsens kunskaper och resurser är i många fall en stor tillgång särskilt vid uppstarten av verksamheter ute i kommunerna. Stiftelsen har bidragit aktivt vid uppbyggnaden av fyra av de fem fungerande verksamheterna. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Inom ovanstående strategiskt mål har det under 2017 funnits ett uppdrag och fyra indikatorer. Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+ 2 %) och nämnden har därmed uppnått målvärdet för 2017 och bedömningen är att nämnden närmar sig det strategiska målet Resultat Indikatorer Bedömning Andel ekologiska livsmedel Användande av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan -Diklofenak Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan -Kinoloner Vilka åtgärder har vidtagits? Busstrafiken har sedan år 2016 i allt större utsträckning drivits med icke-fossila drivmedel, framför allt till biogas och biodiesel (HVO). Ett antal driftoptimeringsåtgärder har genomförts i Region Uppsalas fastigheter, parallellt med detta har solcellsanläggningar installerats på fastigheternas tak. Ekologiska livsmedel och ftalatfria förbrukningsartiklar avropas från avtalen i allt större utsträckning och bibehåller kraven vid nya upphandlingar. Förskrivningarna av målsatta läkemedelssubstanser minskar inom samtliga förvaltningar med förskrivningsrätt. Andelen materialåtervunnet avfall minskar, dock inte med i tillräcklig utsträckning för att uppnå målet. En bidragande förklaring till detta är att matsvinnet (som räknas som återvunnet avfall) har minskat avsevärt. Uppgraderingen av fordonsparken till tillgänglighetsanpassade fordon har fortsatt. 12

50 Bilaga 26/18 Vilka resultat har uppnåtts? För beskrivning av faktiska resultat för de åtta översta indikatorerna hänvisas till miljöredovisningen för Region Uppsala som bereds i regionstyrelsen under mars månad Andelen fordon som är tillgängliga för alla har ökat från 90 till 95 procent. 3x3 uppdrag Av de nio 3x3-uppdragen är samtliga genomförda inom 2017 utom ett uppdrag, att förstärka insatserna för en effektivare kompetensförsörjning i Uppsala län, som bara delvis genomförts som fortsätter och avslutas under Internkontroll Internkontrollarbetet är en utmaning då uppdragen är i form av samverkansinsatser med många aktörer och total rådighet över genomförandet är inte är möjlig. Nämnden har identifierat risker och genomfört riskminimering utifrån vad som är rimligt för externa uppdrag. Ekonomi Jämförelse utfall och budget Årets resultat uppgår till kronor vilket är kronor bättre än det budgeterade nollresultatet. Intäkterna översteg budget med kronor och kostnaderna understeg budget med kronor. Den positiva avvikelsen avseende intäkterna förklaras med en ej budgeterad intäkt för momsbidrag. Den positiva avvikelsen avseende kostnaderna förklaras till dels med en budgeterad konsultinsats inom miljöområdet som genomförts med egen personal samt med en budgeterad reserv som inte nyttjats fullt ut. Jämförelse av resultat mellan åren Jämförelse med föregående års resultat är ej tillämpbart då organisatoriska förändringar mellan åren skett. Vid bildandet av Region Uppsala 2017 inrättades den Regionala utvecklingsnämnden. Bilagor Bilaga 1. Uppdrag RPB Bilaga 2. 3x3 uppdrag Bilaga 3. Indikatorer Bilaga 4. Resultaträkning 13

51 Bilaga 26/18 Bilaga 1. Uppdrag RPB Bedömning av uppdrag i regionplan och budget Kommentera varje uppdrags genomförande och dess påverkan på de strategiska målen. Om uppdragen inte kunnat genomföras ange orsaker till detta samt hur ni ev. avser att arbeta vidare med uppdraget Nedanstående symboler används vid bedömningen: = Uppdraget är genomfört under 2017 = Uppdraget är inte genomfört under 2017 Gör en bedömning av respektive uppdrag genom att ange en färgmarkering. Regionala utvecklingsnämndens uppdrag En nyskapande region Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar. Uppdrag För att stärka åtagandet gentemot life science-industrin ska Innovation Akademiska stärkas och utvecklas. Kommentar: Region Uppsala bevakar och tar initiativ inom specifika utpekade fokusområden. Under året har flera initiativ tagit och de mest framträdande är BioProcess Innovation center (Life Science), Uppstart av handlingsplan Livsmedel (Gröna näringar) och för Energissektorn två större satsningar Fossilfritt 2030 samt "Ökad energieffektivisering i SMF". Bidrar till en hållbar besöksnäring Bedömning Stärk besöksnäringen genom att bidra till ökad samverkan inom naturoch kulturturism, i syfte att locka fler besökare till Uppsala län. Kommentar: Region Uppsala är projektägare och driver tillsammans med Nätverket för destinationsutveckling, ett pågående projekt för hållbar produktutveckling inom natur- och kulturturism för en internationell marknad. Projektet är delfinansierat av Tillväxtverket och pågår t o m okt

52 Bilaga 26/18 En växande Region Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap. Uppdrag Bedömning Vårt uppdrag är att freda biologiskt värdefull natur och ställa iordning naturområden för friluftsliv och social gemenskap. Vi skapar förutsättningar för ökad folkhälsa genom att främja allas möjligheter att vistas i naturen. Kommentar: Uppsala län är beläget i en starkt expanderande region. Behoven av skyddad natur och naturområden för rekreation och social gemenskap ökar kraftigt i takt med samhällsutvecklingen. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Kommentar: Miljö och sociala krav ställs vid samtliga upphandlingar. I särskilt miljöprioriterade upphandlingar ställs avancerade miljökrav för att minimera miljöpåverkan. De stora ramavtalsupphandlingarn följs upp löpande under avtalstiden, dock finns utvecklingsbehov med avseende på uppföljning av krav i samband med upphandlingar. Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet. Region Uppsala ska under 2017 intensifiera arbetet med revidering av länstransportplanen. Kommentar: Framtagandet har pågått under hela året och resulterat i ett politiskt enigt beslut i RUN om ny LTP. Region Uppsala ska under 2017 bevaka och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för ytterligare två spår för tågsträckan Uppsala - Arlanda. Kommentar: Efter förhandlingar med den statliga bostadssamordnaren har avtal tecknats mellan staten, Uppsala och Knivsta kommuner samt Region Uppsala om byggstart 2024 och färdigställande av fyrspåret senast Region Uppsala ska under 2017 fullfölja arbetet med åtgärdsvalsstudie för Aroslänken med sikte på ny järnvägsförbindelse Uppsala-Enköping. Kommentar: En systemstudie färdigställdes under Region Uppsala har under 2017 haft dialog med regionföreträdare för Västmanland och 15

53 Bilaga 26/18 Örebro län. Dialogen resulterade i att ytterligare kunskapsunderlag krävs kring val av korridor för att kunna gå vidare med en åtgärdsvalsstudie. Framtagande av det sker under Region Uppsala ska under 2017 vara delaktig i studien och bevaka att en eventuell ombyggnation av bron ska ske på ett sådant sätt att väg 55 och Hjulstabron kan fylla en storregional funktion. Kommentar: Trafikverket bedriver arbetet med en vägplan. Region Uppsala deltar i syfte att säkerställa bland annat den storregionala funktionen. Vägplanen beräknas slutföras hösten Region Uppsala ska under 2017 fortsätta arbetet med att utveckla regionalt planeringsunderlag och stöd till regionalt samarbete inom rumslig/fysisk planering. Kommentar: En ny cykelstrategi och en LTP är framtagen under året i samverkan med övriga aktörer i länet inom ramen för Forum för fysisk planering. Samråd med kommunerna på politisk nivå har skett inom Regionalt forum och vid kommunvisa dialoger. Region Uppsala har tillsammans med övriga län i Mälarregionen tagit fram ett gemensam prioriteringsunderlag inom ramen för En bättre sits samt olika strukturanalyser kring fysisk planering, infrastruktur och trafik. I Östra Mellansverige har en fysisk strukturbild med sikte på 2050 utarbetats och i Stockholmsregionen har arbetet med RUFS2050 fortsatt. Alla dessa processer är väl koordinerade. 16

54 Bilaga 26/18 Bilaga 2. 3x3-uppdrag Återrapportering av de av nämnderna beslutade 3*3 uppdragen Kommentera varje uppdrags genomförande och dess påverkan på de strategiska målen. Om uppdragen inte kunnat genomföras ange orsaker till detta samt hur ni ev. avser att arbeta vidare med uppdraget Nedanstående symboler används vid bedömningen: = Uppdraget är genomfört under 2017 = Uppdraget är inte genomfört under 2017 Gör en bedömning av respektive uppdrag genom att ange en färgmarkering. Enheten för hållbar utveckling En region för alla - uppdrag Genom förstärkt levnadsvanearbete, via en variation av metoder, verka för en god och jämlik hälsa inom Region Uppsalas verksamheter och i samverkan med andra aktörer. Bedömning Kommentar: Arbetet är långsiktigt men har haft en god framdrift under Förstärka insatserna för en effektivare kompetensförsörjning i Uppsala län genom utveckling av Vård- och omsorgscollege och Teknikcollege, som en del i den regionala kompetensplattformen Kompetensforum. Kommentar: Den regionala kompetensplattformen och Kompetensforum finns inte kvar som begrepp eller som arbetsform, nytt förslag till uppdrag från Näringsdepartementet finns att ta ställning till i Villkorsavtal för Teknikcollege har utvecklats och arbetet genomförts enligt plan. Vård och omsorgscollege har genomlysts och en rapport med förslag till åtgärder kommer att presenteras under Q Verka för en ökad inkludering på arbetsmarknaden med utgångspunkt från regioninvånarnas behov och bakgrund, genom bättre samverkan mellan region Uppsala, myndigheter, kommuner och ideell sektor. Kommentar: Arbetet har med god framdrift bedrivits i Forum för inkluderande arbetsmarknad. FIA. En nyskapande region - uppdrag Stärk besöksnäringen genom att bidra till ökad samverkan inom natur- och kulturturism, i syfte att locka fler besökare till Uppsala län. Bedömning Kommentar: Pågående projekt för hållbar produktutveckling inom natur- och kulturturism för en internationell marknad. 17

55 Bilaga 26/18 Utarbeta en handlingsplan för ökad biogasproduktion i Uppsala län. Kommentar: Uppdraget att arbeta fram en handlingsplan för ökad biogasproduktion i Uppsala län kommer arbetas fram under år Verka för en ny samverkans struktur Business Region Uppsala för ett bättre regionalt företagsklimat och stärkt etableringsarbete. Kommentar: Under 2017 har en ny samverkansgrupp bildats (Näringslivschefsgruppen, NCG) med uppdrag från Regional Ledningsgrupp. Arbetet har förstärkts genom att en regional etableringsgrupp kopplat till NCG har startat för att driva på etableringsfrågorna. Regionen har även koordinerat samt samfinansierat ett gemensamt deltagande på Business Arena Stockholm. En växande region - uppdrag Utöka den regionala koordineringen för utbyggnad av kapacitetsstark IT-infrastruktur i Uppsala län, i samverkan med länets kommuner, myndigheter och marknadsaktörer. Bedömning Kommentar: Bredbandskoordinatoruppdraget har flyttats från Länsstyrelsen till Region Uppsala för att lättare samverka med övrig regional utveckling i länet. Koordinatorn arbetar med att samordna och samverka med ovanstående bredbandsaktörer. Uppdraget på går till och med år Ta fram ett förslag till länsplan för regional transportinfrastruktur. Kommentar: Länsplan är framtagen för beslut i RS i juni. Bevaka och på alla sätt påverka att ekonomiska medel avsätts för ytterligare två spår för tågsträckan Uppsala-Stockholm samt verka för ett tåguppehåll i Bergsbrunna. Kommentar: En bred regional samverkan och påverkansinsatser mot bland annat Trafikverket resulterade i att 2,37 miljarder avsattes i förslag till nationell plan för påbörjat byggande av fyrspår. Efter förhandlingar med den statliga bostadssamordnaren har avtal tecknats mellan staten, Uppsala och Knivsta kommuner samt Region Uppsala om byggstart 2024 och färdigställande av fyrspåret senast

56 Bilaga 26/18 Bilaga 3. Indikatorer PB 2017 indikatorer Region Uppsala Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på besöksnäring, life science, energisektorn och gröna näringar N4.1 Antal företag som har fått stöd att starta eller växa* Kommentar vid avvikelse: N4.2 Antal nystartade företag per invånare Kommentar vid avvikelse: 11,6 11,5 11,8 8,3 12 N4.3 Utlånade medel från Almi Företagspartner Uppsala Motivering: Kommentar vid avvikelse:

57 Bilaga 26/18 Har en natur som är en tillgänglig arena och mötesplats för fysisk aktivitet och social gemenskap totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning V3.1 Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, antal. Kommentar vid avvikelse: V3.2 Av Upplandsstiftelsen långsiktigt förvaltade naturområden med syftet att bevara biologisk mångfald och att främja friluftsliv, areal (ha). Kommentar vid avvikelse: totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde Bedömning V3.3 Uppmärkta leder och naturstigar, km Kommentar vid avvikelse:

58 Bilaga 26/18 V3.4 Besöksmål i naturen som är iordningsställda för att vara tillgängliga för alla, antal Kommentar vid avvikelse: V3.5 Naturskoleverksamhet i länets kommuner, antal kommuner Kommentar vid avvikelse: Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 2017 Bedömning V4.4 Andel ekologiska livsmedel Kommentar vid avvikelse: V4.5 Användande av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar Kommentar vid avvikelse: 44% 45% 51% 52% % 100 % 59 % 58,9 % 56% % 21

59 Bilaga 26/18 V4.6 Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan Diklofenak Kommentar vid avvikelse: totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde ,1 3,9 3,2 2,6 Minska Bedömning V4.7 Förskrivning av substanser med hög miljöpåverkan Kinoloner Kommentar vid avvikelse: 0,7 0,6 0,6 0,6 Minska Utvecklar infrastruktur som skapar förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande och en hållbar utveckling av länet V5.1 Trafikverkets investerade medel i länets transportinfrastruktur Kommentar vid avvikelse: totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde % 105% 118% 106% % Bedömning 22

60 Bilaga 26/18 Bilaga 4. Resultaträkning 23

61 Bilaga 32/ Avsändare Enheten för hållbar utveckling Karin Liljeberg-Trotzig Utvecklingsstrateg Tfn: / E-post: PM gällande RUN Initiativ: Studie - Varför mår ungdomar sämre Initiativtagaren yrkar på att: 1) nämnden får en redovisning av vilken forskning som finns om varför unga i Sverige mår allt sämre, samt att. 2) förvaltningen tar fram ett förslag på hur regionen kan bidra till forskning kring varför unga mår dåligt. Redovisning av vilken forskning som finns om varför unga i Sverige mår allt sämre Varför unga mår allt sämre över tid är något som verkligen förbryllat både forskare och samhällsdebbatörer. Exempelvis har psykiatern och debattören David Eberhardt argumenterat för att ungas motståndskraft, dvs förmåga att hantera livets utmaningar och kriser försämrats över tid. Debatten om curling -föräldrar har samma inriktning. Frank Lindblad och Carl Lindgren argumenterar på liknande sätt i sin bok, Välfärdslandets gåta. De pratar om hälsans nolltolerans och välfärdsapati, att livets banaliteter blir till kris. När man närmar sig samhällsutmaningar av det här slaget finns det sällan enkla förklaringar. Bronfenbrenners modell om de olika system som omger människan kan vara ett verktyg i att bryta ner möjliga förklaringar i påverkan från olika system (se figur). På makronivå kan samhällsförändringar i stort nämnas, sådant som inte bara gäller Sverige. Man talar om en ny grupp av emergent adults, tillblivande vuxna, år, som har lämnat gymnasiet men ännu inte är etablerade i vuxna roller (1). De har ofta ännu inte bildat familj och är inte i arbete. Bristen på tydliga ramar av det slaget kan förklara en högre grad av psykisk ohälsa hos denna grupp. På makronivå kan även arbetsmarknaden, närmare bestämt ungdomsarbetslösheten, vara en förklarande faktor. Unga vuxna utan gymnasieexamen har högre risk att bli arbetslösa, jämfört