Jämlikhetsplan. Segling och Båtsport i Finland rf. Tillsammans på sjön

Transkript

1 Jämlikhetsplan Segling och Båtsport i Finland rf Tillsammans på sjön

2 Innehåll Inledning... 1 Jämlikhet vad är det?... 2 Hur jämlikhetsplanen uppgjordes... 2 Analys av utgångsläget... 3 Mål och åtgärder under år Uppföljning, uppdatering och uppställning av nya mål... 7 Nyttiga länkar... 8 Terminologi om jämlikhet... 9

3 Inledning I den här jämlikhetsplanen presenteras de mål och åtgärder beträffande jämlikhet och likställdhet som gäller för Segling och Båtsport i Finland (SBF) under år 2017 liksom också nuläget baserat på den enkät som har gjorts för att analysera utgångsläget. Målen baserar sig på de aspekter som kom fram i samband med denna enkät. I planen granskas SBF's egen verksamhet, förbundets verksamhet som arbetsgivare och dess verksamhetssätt då fall av diskriminering förekommer. Planen omfattar hela förbundets organisation: förtroendevalda och anställd personal. Båda kategorierna har en viktig roll i förverkligandet av jämlikheten och likställdheten. Målet med planen är att förbättra jämlikheten inom förbundets verksamhet, identifiera diskriminering, utvärdera och förbättra verksamheten och arbetssättet och öka deltagandet i verksamheten. Den plan som distribueras till föreningarna uppgörs separat. ** Förbunden har godkänt Rent Spel (Reilu Peli)-dokumentet på VALOs höstmöte Den centrala principen för Rent Spel är att ge alla samma möjligheter till motion och idrott. Den nya motionslagen ålägger idrottsorganisationerna att mera konkret än tidigare i sin verksamhet befrämja jämlikhet och jämställdhet. Jämlikhet vad är det? Med jämställdhet avses, att alla människor är jämställda oberoende av kön, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, nationalitet, språk, religion och övertygelse, åsikter, handikapp, hälsotillstånd, sexuell inriktning eller andra personliga skäl. I ett rättssamhälle får inte personliga egenskaper som ursprung eller hudfärg inverka på personens möjligheter att få arbete och olika tjänster grundrättigheterna hör till alla.(yhdenvertaisuus.fi.) Olika lagar och avtal har stiftats för att främja jämlikheten. I Finlands grundlag omfattar principen om jämlikhet både förbud för diskriminering och jämlikhet inför lagen. Lagen om jämlikhet, kriminallagen, jämlikhetslagen och arbetslagstiftningen preciserar förbudet mot diskriminering på olika levnadsområden (yhdenvertaisuus.fi). Lagen om jämlikhet är i kraft sedan år Grunder för diskriminering är etniskt ursprung, språk, religion och övertygelse, handikap, ålder, sexuell inriktning, könsidentitet och uttryck för könstillhörighet. På sida 9 redogörs för begrepp som gäller jämlikhet.

4 Hur jämlikhetsplanen uppgjordes SBF började i oktober 2015 arbeta på en jämlikhetsplan. En enkät gjordes med förbundets anställda och förtroendevalda som målgrupp. Som bas för förfrågan användes det material som VA- LO hade gjort för idrottsorganisationerna. Målet med förfrågan var att undersöka nuläget beträffande jämlikhet inom förbundet. Man fick bra information om de olika risker för diskriminering som fanns. Bytet av ansvarsperson i förbundet försköt tidtabellen men jämlikhetsplanen blev i alla fall klar i november Ansvarsperson var informatören/ organisationskommittens koordinator. Också verksamhetsledaren och de anställda deltog i arbetet. Planen godkändes på förbundsstyrelsens möte 20 november Analys av utgångsläget Utvärderandet av nuläget baserar sig på redan producerat material och på en enkät. 41 personer svarade på enkäten, av dem var 76% män, 19% kvinnor. Av dem som svarade ville 5% inte anget sitt kön. 70% av dem som svarade var över 49 år, 26 % år och 2% och 30-år. Av dem som svarade på enkäten var 82% förtroendevalda, 11% anställda. Också en utbildare och en besiktningschef besvarade enkäten. På basen av resultaten i enkäten är läget gott inom SBF. Man är exempelvis mycket nöjd med tillgängligheten och friheten från hinder för handikappade. Också inom idrottsverksamheten iakttas kravet på jämlikhet: Urvalet av olika båttyper och båtar gör det möjligt att bedriva båtsport oberoende av exempelvis ålder, kön eller funktionsnedsättning. Dessutom kan förbundets kommitté för båtsport ge råd beträffande byggandet av hamnar så att de är tillgängliga för alla. Förbundet har sitt eget utskott för handikapsegling och inom kappseglingen finns en klass för handikappade. Men exempelvis att själv ta sig ombord på båten kan ändå vara besvärligt för en handikappad naturligtvis beroende av handikappets art. Utöver detta har inom verksamheten för barn och ungdom gjorts en guidebok med namnet Puhtain Purjein (Med Rena Segel), där man presenterar etiken inom juniorkappseglingen. Objektivt sett är det lätt och rätt förmånligt för barn och ungdomar att börja idka båtsport: Föreningarna har ofta egna båtar, som kan användas kostnadsfritt. De organiserar testtillfällen och ibland förmånlig eftermiddagsklubbverksamhet. Antalet olika båtklasser är så rikligt med olika alternativ finns beroende på t.ex. ålder, kunskapsnivå och kön. Men tröskeln att komma igång måste ändå sänkas och det gäller att hitta på sätt att göra detta. För personalen har gjorts gemensamma spelregler, som ingår i personalhandboken. De gemensamma spelreglerna gäller också de förtroendevalda och de gås igenom årligen vid gemensamma

5 möten. Den språkliga jämställdheten mellan svensk- och finskspråkiga tycks på basen av enkäten förverkligas rätt väl. På basen av svaren i enkäten är förbättrandet av kunskapen om frågor gällande jämlikhet en av de viktigaste utmaningarna. Jämlikhetsbegreppet är enligt enkäten inte speciellt bekant för dem som svarade: Över 30% av dem upplever att frågor om jämställdhet diskuteras lite eller mycket lite. Därför har en bättre kunskap om jämlikhet uppställts som ett av målen under det kommande året. Beklagligtvis upprepas orden dålig stämning och diskriminering på rätt många ställen, därför är det viktigt att ta i detta. Av dem som svarade upplever över 20% att en stimulerande öppen och pluralistisk miljö förverkligas mycket dåligt eller dåligt. Man måste ändå komma ihåg, att enkäten gjordes i novbember 2015 och att läget nu kan vara ett annat. Men redan ett enda fall av diskriminering är för mycket, därför är det skäl att vidta åtgärder. De som upplever att de har råkat ut för diskriminering upplever oftast att orsakerna är tidigare meningsskiljaktigheter, åsikter eller position i arbetsgemenskapen. En av dem som svarade upplevde att det var olämpligt att till en avec- tillställning ta med en partner av samma kön. Detta är en fråga där nolltolerans borde gälla eftersom alla är välkomna i vår gemenskap. På basen av resultaten i enkäten upplevs ekonomisk jämlikhet, låg tröskel för att börja idka båtsport och jämlikhet mellan könen som viktiga. Ur enkäten framgick klart att flera kvinnor borde fås med i beslutsfattandet. Båtsporten är mycket mansdominerad (75% av medlemmarna är män), vilket också syns i könsfördelningen i föreningarnas - och därmed också förbundets förtroendemannaorgan. Ett nät av förtroendevalda och anställda, uppbyggt på en bredare bas, skulle möjliggöra ett bättre beslutsfattande. Allmänt ansågs att alla är välkomna med i vår sport. Medlemmar med invandrarbakgrund finns det inte många av men man upplever inte att det finns hinder för dem att delta. Mål och åtgärder under år 2017 SBF:s målsättning är att varje anställd skall tänka i jämlikhetstermer, att vetskapen skall förbättras och att detta skall ge idéer om hur man utvecklar verksamheten. Målet är att identifiera utvecklingsbehov och finna medel för att skapa en ännu bättre verksamhet. En jämlik och ejdiskriminerande organisationsverksamhet skall inte vara bara skrivna ord utan också praktiska åtgärder. Mål Åtgärder Tidtabell Ansvarspersoner Uppföljning

6 Effektivare verksamhet för att stöda jämlikhet En jämlikhetsgrupp bildas. Jämlikheten skrivs in i förbundets strategi och kommande verksamhetsplaner Början av år Styrelsen. Styrelsen godkänner tillägget i strategin senast vid sitt möte i februari Verksamhetsplanen för 2018 godkänns på höstmötet 2017 Informationen om jämlikhetsfrågor förbättras. Jämlikhetsfrågan inkluderas i förbundets skolning, möten och utvecklingsprogram. Jämlikhetsplanen och -frågorna presenteras på förbundets och föreningarnas hemsidor och i sociala media Jämlikhets- och diskriminerings- frågorna beaktas i utbildar-och tränarskolningen. Påbörjas genast då planen är färdig Informatören och arbetsgruppen för jämställdhet Rapportering till arbetsgruppen och styrelsen En miljö som stöder jämlikhet, förhindrande av diskriminering och vid behov vidtagande av åtgärder Ingripande vid fall av diskriminering. Klargörs för alla att diskriminering aldrig tolereras. Skapas modell för att hantera fall av diskriminering. Under år 2017 Arbetsgruppen för jämlikhet, styrelsen, informatören, anställda i förbundet. Arbetsgruppen. Verksamhetsmodellen skapas inom gruppen och godkänns på styrelsemötet på våren Befrämjande av ekonomisk jämlikhet SBF och föreningarna genomför kampanjer, som aktiverar människor att börja med båtsport. På hemsidorna skapas en sektion, där man diskuterar de olika möjligheterna att börja idka båtsport. Tröskeln att börja delta görs lägre. Under år 2017 Arbetsgruppen och kommittéerna/ verksamheterna, informatören Målen och åtgärderna skrivs in i verksamhetsplanen och jämlikhets- arbetsgruppen följer upp. I verksamhetsberättelsen informeras om vad som har gjorts.

7 Organisationens verksamhet utvecklas till förmån för sådana grupper, som hittills inte nåtts eller som har varit underrepresenterade (t.ex. kvinnor, flickor, inflyttare, rörelsehindrade) Kvinnorna med i beslutsfattandet. Sammansättningen av förtroendeposterna (styrelsen, kommittéerna) breddas. Vid val till förtroendeposter beaktas jämlikheten vad beträffar könsfördelning och geografisk spridning. Kvinnorna aktiveras så, att flera kandidater ställer upp, detta leder till flere förtroende-poster för dem. Effektiv information om målsättningarna. Under år 2017, primärt före uppställningen av kandidaterna inför höstmötet. Jämlikhetsarbetsgruppen, valnämnden, kommittéerna och verksamheterna, informatören. Valnämnden beaktar jämställdheten i kandidatuppställningen. Arbetsgruppen följer med utvecklingen. Alla uppmanas bidra till uppnåendet av målsättningarna. Organisationen som arbetsgivare iakttar jämställdhet. Jämlikheten beaktas i alla beslut, som rör personalen. Detta gäller bl.a. Hela år 2017 Jämlikhetsgruppen. verksamhetsledaren Jämlikhetsgruppen. val och rekrytering av personer den utbildning som erbjuds anställda lön och avancemang utnyttjande av familjeledighet arbetsskydd deltagande, information och inlärning En central målsättning är att garantera var och en, oberoende av ålder, hälsotillstånd, funktionsnedsättning eller verksamhetsförmåga en möjlighet att verka inom gemenskapen och vara sitt eget jag. Som tidigare nämndes är förbättrandet av vetskapen om frågor gällande jämlikhet en av de viktigaste målsättningarna. Därför har denna vetskap och informationen om den lyfts upp som en av det kommande årets målsättningar. Dessutom skall frågan om jämlikhet tas upp i förbundets skolningstillfällen, möten och utvecklingsprogram. Att skapa en jämlik atmosfär och att förhindra diskriminering är viktigt. En arbetsmodell skall skapas för att förhindra diskriminering och för att kunna bearbeta de fall där sådan diskriminering förekommer. Det är också väsentligt att organisationens (förbundet och föreningarna) verksamhet utvecklas så, att hittills underrepresenterade kat-

8 egorier (t.ex. kvinnor, flickor, invandrare, funktionshindrade) stimuleras att delta och kan göra det på lika villkor. Man noterar också, att många uppfattar båtsporten som en dyr hobby. Denna uppfattning stämmer inte helt, för man kan börja idka båtsport med betydligt mindre medel än vad som kanske antas. Därför är avsikten att höja båtsportens profil som en mångsidig hobby för hela folket. Båtsporten är inte endast för de rika då det ju finns många olika båttyper: fiskebåtar, gummibåtar, långfärdsbåtar, stugbåtar, tävlingsbåtar). Det är också möjligt att hyra båtar och ägandet kan delas mellan flere personer. Båtsporten är ett förträffligt sätt att utnyttja sin fritid, därför strävar man till, att så många som möjligt skall kunna vara med. Runt om i Finland finns olika föreningar som svarar mot olika behov och önskemål också beträffande medlems-och övriga avgifter finns stora skillnader. Uppföljning, uppdatering och uppställning av nya mål År 2017 tillsätts en permanent jämlikhetsgrupp, som följer upp att målen beträffande jämlikhet nås. Arbetsgruppen sammankommer regelbundet för att granska läget i relation till de uppställda målen och ansvarar för att planen uppdateras och att nya mål ställs upp. Planen uppdateras årligen. Vi måste värna om, att vi också i fortsättningen är en gemenskap, dit alla är välkomna och där alla också känner sig välkomna Nyttiga länkar Reilu Peli (Rent spel-) -guiden: 3X1NMVXJlaWx1bnBlbGlub3Bhc19wYWlub29uLnBkZiJdXQ/SLUreilunpelinopas_painoon.pd f

9 Definitioner om jämlikhet Diskriminering Enligt lagen om jämställdhet, 8: Ingen får diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Diskriminering är förbjuden oberoende av om den grundar sig på ett faktum eller ett antagande i fråga om personen själv eller någon annan. Formell jämlikhet Enligt grundlagen får ingen särbehandlas utan godtagbart skäl. Formell jämlikhet innebär att människor behandlas lika i liknande situationer. Likabehandling är en viktig rättsprincip inom förvaltningen. I förvaltningslagen (6 ) fastställs att myndigheters åtgärder ska vara opartiska och stå i rätt proportion till sitt syfte. Även arbetsavtalslagen (2 kap 2 ) förpliktar arbetsgivare att behandla alla sina arbetstagare lika. Faktisk jämlikhet Lika behandling garanterar emellertid inte alltid jämlikhet eftersom olika människor har olika möjligheter och utgångslägen. För att uppnå en faktisk jämlikhet måste man eliminera de ojämlikheter som beror på diskrimineringen i samhället. För att uppnå faktisk jämlikhet är det även nödvändigt att man ingriper i indirekt diskriminering. Indirekt diskriminering är ofta oavsiktlig och kan exempelvis bero på att det faktum att en till synes opartisk bestämmelse eller ett till synes opartiskt tillvägagångssätt påverkar människor olika inte erkänns. Skäliga åtgärder Enligt 5 i lagen om likabehandling ska den som låter utföra ett arbete eller ordnar utbildning vid behov vidta skäliga åtgärder för att en person med funktionshinder på samma villkor som andra skall kunna sköta ärenden hos myndigheter samt få tillträde till arbete eller utbildning och få tillgång till allmänt utbjudna varor och tjänster samt för att denne ska klara av sitt arbete och kunna avancera i arbetslivet. Skäliga åtgärder är inte samma som egentliga årgärder till förmån för funktionshindrade, de är konkreta åtgärder till förmån för en person i en konkret situation och kompletterar de generella åtgärderna. Källa: h t t p : / / w