INFORMATION INFÖR BESLUT VID DAGENS SAMMANTRÄDE

Transkript

1 Landstingsstyrelsen Föredragningslista för landstingsstyrelsen onsdagen den 27 augusti Plats: Sessionssalen, Landstingshuset i Linköping. Gruppmöten: (M), (VL), (C), (KD), (FP): Sessionssalen (S), (V), (MP): Västra Informationer Lunch Gruppmöten Beslutsärenden Fika UPPROP Val för protokollsjustering. 2. INFORMATION INFÖR BESLUT VID DAGENS SAMMANTRÄDE Ärenden som bereds inför landstingsfullmäktige 1:1 Arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Region Östergötland :2 Bas- och gruppresurser till partier i regionfullmäktige :3 Regler för partistöd i Region Östergötland samt utbetalning av partistöd år :4 Anskaffning av fordon för regional tågtrafik Ärenden från ledningsstaben 3:1 Delårsrapport 06 år :2 Investeringsbudget för produktionsenheterna år 2015 samt investeringsnivåer för år 2016 och år :3 Reviderad övergripande kris och katastrofplan för Landstinget i Östergötland 3:4 Fastighetsinvestering Nytt bårhus Vrinnevisjukhuset 3:5 Fastighetsinvestering Biobanksfacilitet Universitetssjukhuset

2 Landstingsstyrelsen 3:6 Anpassning av lokaler för Cyklotronlaboratorium, US 3:7 Nybyggnad av elevboende, Vretaskolan 3:8 Remiss - SKL:s rapport - Assisterad befruktning uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden 3:9 Remiss - Kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalys Mats Persson 4.1 Delegationsbeslut (B-ärenden) och skrivelser för kännedom (C-ärenden). 3. KORTINFORMATIONER FRÅN ORDFÖRANDEN OCH LD Uppdrag till styrelsen i motionssvar från fullmäktige - återkoppling Barbro Naroskyin och Mikael Antamo Återkoppling av revisionsrapport Barbro Naroskyin 4. INFORMATIONER Information från Sinnescentrum Steen Ekdahl LS fokusområden Martin Magnusson Betydande negativa avvikelser vad avser medicinsk kvalite, förekomst av VRI och undvikbara vårdskador Utvecklingen för att stärka samverkan mellan slutenvård och primärvård i syfte att förhindra onödiga återinläggningar. 5. UPPFÖLJNING AV PERSPEKTIV Process Barbro Naroskyin Medarbetare Mats Uddin Ekonomi Mikael Borin 6. BESLUTSÄRENDEN Ärende 1:1 4:1 enligt ovan. 2

3

4 Peder Björn LiÖ Landstingsstyrelsen Förslag från arvodeskommittén avseende arvodesbestämmelser förtroendevalda i Region Östergötland under perioden Landstingsstyrelsen har tillsatt en arvodeskommitté enligt LS 239/2013, som har utarbetat föreliggande förslag till Arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Region Östergötland under perioden Förslaget bygger på landstingsfullmäktiges beslut Politisk organisation för Region Östergötland , LF 2014/97. Arvodeskommittén består av: Sven Brus (KD) ordf Elisabeth Edlund (S) Torolf Nilzén (M) Lasse Pettersson (VL) Monika Brodén (MP) Ralf Falkhede (FP) Madelaine Johansson (C) Nicklas Lundström (V) Ingvar Våxmo (SD) Arvodeskommittén har vid sammanträde den 4 augusti 2014 ställt sig bakom föreliggande förslag till landstingsstyrelsen. Vänsterpartiet redovisar avvikande åsikt kring delar av förslaget i bilaga till denna skrivelse. Förslaget innebär oförändrade arvodesnivåer för Heltidsarvoderade regionråd och oppositionsråd) Gruppledare Presider i beredningar och patientnämnd Förslaget innebär höjda arvodesnivåer för Regionfullmäktiges presidium Regionstyrelsens ledamöter och ersättare Hälso- och sjukvårdsnämndens ledamöter och ersättare Ledamöter i i beredningar och patientnämnd Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

5 Peder Björn LiÖ För revisionen föreslås att presidiet får ett fast arvode på 20 % och att sammaträdesarvodet tas bort. Övriga revisorer föreslås få höjda arvoden och att sammaträdesarvodet kvarstår Ledamöter och ersättare i de tillkommande nämnderna, Trafik- och samhällsplaneringsnämnden och Regionutvecklingsnämnden föreslås arvoderas på samma nivå som RS och HSN. Föreslagna höjningar kan dels motiveras att regionbildningen innebär ett utökat ansvarsområde för den politiska organisation, dels att vid jämförelser med andra landsting/regioner har ledamöter och ersättare i styrelse och nämnder i nuläget relativt låga arvoden. Beräknad årsbudget för förtroendemannaorganisationen 2015, i 2014 års prisnivå, med föreliggande förslag till arvodesbestämmelser är Mkr. För år 2014 är budgeten för den politiska organisationen. Landstinget i Östergötland : Mkr Regionförbundet Östsam: Mkr Vidare föreslås att Region Östergötland ska tillhandahålla lämplig form av länskort/kontantkort för resor med Östgötatrafiken till förtroendevalda. Detta för att stimulera kollektivtrafikåkande för fritidspolitiker i samband med fullgörande av politiska uppdrag i Region Östergötland. Arvodeskommittén har fört diskussioner med Östgötatrafiken i ärendet. Exakt utformning och regler får utarbetas efter att beslut fattats. Arvodeskommittén föreslår även att arvodesbestämmelserna utvärderas och vid behov omprövas efter halva mandatperioden, d. v. s. efter år Sven Brus (KD) Ordförande i arvodeskommittén Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

6 Peder Björn LiÖ Bilaga Nicklas Lundström (V) lämnar följande anteckning: Vänsterpartiet vill bifoga följande skrivelse till arvodeskommitténs förslag: 1.Vi yrkar att hela stycket Bilförmån mm. Under 14. Kostnadsersättningar i övrigt stryks och byts ut emot följande rubrik och text: Årskort hos östgötatrafiken Heltidsarvoderade förtroendevalda och gruppledare för parti som inte har heltidsarvoderad förtroendevald är berättigade till årskort vid Östgötatrafiken. 2. Vi yrkar att det införs ett övre tak på arvoden från Landstinget i Östergötland för samtliga förtroendevalda. Vi anser att det maximala beloppet som utgår från landstinget ska sättas till 5/8 basbelopp per månad efter skatt. Det motsvarar idag ett månatligt arvode om kronor efter skatt för Detta justeras såklart efter den individuella förtroendevaldas skattesituation. Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

7 Arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Region Östergötland för perioden Tillämpningsområde Dessa regler gäller för förtroendevalda i Region Östergötland. 2. Former för ersättning De ersättningar som omfattas av reglerna är: - årsarvode - sammanträdesarvode - ersättning för förlorad arbetsförtjänst - ersättning för förlorad pensionsförmån - reseersättning och traktamente - ersättning för uppdrag i externa organ och annat uppdrag som ej utgår årsarvode för Med annat uppdrag avses i dessa regler deltagande i 1) protokolljustering när särskild tid och plats bestämts, 2) seminarier, konferenser, informationsmöten, kurser eller liknande i angelägenhet för landstinget, 3) överläggningar med partiföreträdare i landstinget, 4) överläggning med utomstående myndighet eller organisation, 5) fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för revisionsuppdrag.

8 2 3. Årsarvode Årsarvode betalas till heltidsarvoderade för majoriteten respektive oppositionen, gruppledare för parti som inte har heltidsarvoderad, fullmäktiges presidium, landstingets revisorer samt presidierna i landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, trafik- och samhällsplaneringsnämnden, regionutvecklingsnämnden, beredningar, utskott och patientnämnden. Vidare betalas årsarvode till ledamöter och ersättare i styrelse, nämnder, utskott och beredningar. Arvoden för tidsbegränsade uppdrag i tillfälliga utskott eller beredningar beräknas enligt principen för årsarvoden. Årsarvodet betalas ut med en tolftedel per månad. Om en förtroendevald med årsarvode avgår från sitt uppdrag under en mandat period betalas arvode t o m den månad han/hon avgår från uppdraget. Efterträdaren får arvode fr o m den månad han/hon valts till uppdraget. Om landstingsfullmäktige återtar ett uppdrag innan mandatperiodens slut utbetalas arvode för uppdraget under ytterligare två månader. Årsarvode utbetalas till förtroendevalda Årsarvode är ett fast arvode för uppdrag där arvodet ska täcka samtliga sammanträdesarvoden och övriga uppdrag inom styrelse/nämnd, fullmäktige, beredning, utskott och arbetsgrupp. Arvodena är baserade på riksdagsmännens heltidsarvode kr/mån fr o m Regionfullmäktige, ordförande 30 % Regionfullmäktige, förste vice ordförande 15 % Regionfullmäktige, andre vice ordförande 15 % Gruppledare 60 % Regionstyrelsen, ordförande 105% Regionstyrelsen, förste vice ordförande 100% Regionstyrelsen, andre vice ordförande 100 % Regionstyrelsen tredje vice ordförande 100 % Regionstyrelsen, övriga ledamöter och ersättare 5 % RS beredning för strategiska ägarfrågor, ordförande 20 % RS beredning för strategiska ägarfrågor, vice ordförande 10 % RS beredning för strategiska ägarfrågor, övr. ledamöter 2%

9 3 RS Utskott för personal- och kompetensförsörjn.ordf 20 % RS Utskott för personal- och kompetensförsörjn. vice ordf 10 % RS Utskott för personal- och kompetensförsörjn. övr. led 2 % Beredning- Framtidens primärvård, ordförande 20 % Beredning- Framtidens primärvård, vice ordförande 10 % Beredning- Framtidens primärvård övr. ledamöter 2 % Hälso- och sjukvårdsnämnden, ordförande 105 % Hälso- och sjukvårdsnämnden, förste vice ordförande 100 % Hälso- och sjukvårdsnämnden, andre vice ordförande 100 % Hälso- och sjukvårdsnämnden, tredje vice ordförande 100 % Hälso- och sjukvårdsnämnden, övriga ledamöter och ersättare 5 % HSN beredning för behovsstyrning, ordförande 20 % HSN beredning för behovsstyrning, vice ordförande 10 % HSN beredning för behovsstyrning, övriga ledamöter 2 % HSN Utskott för uppföljning, ordförande 20 % HSN Utskott för uppföljning, vice ordförande 10 % HSN Utskott för uppföljning, övriga ledamöter 2 % HSN beredningar för brukardialog, ordförande 10 % HSN beredningar för brukardialog, vice ordförande 5 % HSN beredningar för brukardialog, övriga ledamöter 3 % Trafik- och samhällsplaneringsrnämnden, ordf. 100% Trafik- och samhällsplaneringsrnämnden, 1 vice ordf. 30 % Trafik- och samhällsplaneringsrnämnden, 2 vice ordf. 30 % Trafik- och samhällsplaneringsrnämnden, övriga led o ers 5 % Regionutvecklingsnämnden, ordf. 100 % Regionutvecklingsnämnden 1 vice ordf. 30 % Regionutvecklingsnämnden 2 vice ordf. 100 % Regionutvecklingsnämnden 5 % Tillfällig beredning/utskott ordförande 10 % Tillfällig beredning/utskott ledamot 3 % Regionsjukvårdsnämnden, ordförande och övriga ledamöter. Sammanträdesarvode. Patientnämnden, ordförande 20 % Patientnämnden, vice ordförande 10 % Patientnämnden, övriga ledamöter och ersättare 2 %

10 4 Landstingets revisorer, ordförande 20 % Landstingets revisorer, vice ordförande 20 % Landstingets revisorer 5 % För landstingets revisorer (exklusive ordförande och vice ordförande) gäller att årsarvode för uppdraget enbart ska täcka förberedelse och kontaktarbete som ej kan hänföras till sammanträde eller annat uppdrag. För sammanträde eller annat uppdrag utgår således även sammanträdesarvode. 4. Sammanträdesarvoden och arvoden för annat uppdrag För uppdrag i externa organ och annat uppdrag som ej utgår årsarvode för och som inte är kopplat till sådant uppdrag man har årsarvode för, utgår ett sammanträdesarvode med 950 kronor (2014 års nivå) För sammanträden i regionfullmäktige utgår 1195 kronor för helt fullföljd sammanträdesdag och 600 kronor för del av sammanträdesdag (2014 års nivå) Samma arvode utgår för 1 närvarande icke tjänstgörande ersättare för partier med mandat i fullmäktige, för 2 närvarande ersättare för partier med minst 20 mandat i fullmäktige, för 3 närvarande ersättare för partier med minst 30 mandat i fullmäktige. Den som samma dag deltar i flera sammanträden eller annat uppdrag får enbart ett sammanträdesarvode. Eventuellt förlorad arbetsförtjänst och reseersättning utgår för samtliga sammanträden eller annat uppdrag. 5. Heltidsarvoderade Heltidsarvoderade har årsarvode. Arvodet inkluderar sammanträdesarvoden eller arvode för annat uppdrag samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst och årsarvoden i landstingets egna organ och andra organ i vilka Region Östergötland har delägarskap eller intresse i t ex,tvno, Textilservice AB, AB Östgötatrafiken, AB Kinda kanal, Hjälpmedelscentrum, Hälsans nya Verktyg, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Inera AB, Stiftelsen Östgötamusiken, Stiftelsen Östergötlands länsteater, Stiftelsen Östergötlands Museum. Dock ej Sveriges Kommuner och Landsting. 6. Uppräkning av arvoden Sammanträdesarvoden och arvoden för annat uppdrag räknas upp årligen, den 1 januari varje år med landstingsindex.

11 5 Årsarvodet är sedan den 1 januari 2003 kopplat till arvodet för riksdagsledamöter. Årsarvodet höjs med samma belopp och vid samma tillfälle som riksdagsledamöternas arvoden höjs. Om principerna för arvodet för riksdagsledamöter förändras i väsentlig mån ska principerna för årsarvodet omprövas 7. Gruppledare Parti som inte har heltidsarvoderad förtroendevald har gruppledararvode. Arvodet inkluderar sammanträdesarvode och arvode för annat uppdrag. Gruppledare kan utöver gruppledararvodet få årsarvode som ordförande eller vice ordförande i nämnd/likn. Det sammanlagda arvodet för uppdrag där man är utsedd eller nominerad av landstinget i enlighet med punkt 5 får ej överstiga 100% av arvodet för heltidsarvoderad förtroendevald. 8. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Förtroendevald har rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst och semesterförmåner som han/hon förlorar när han/hon fullgör förtroendeuppdrag. Eventuell förlorad arbetsförtjänst utgår till förtroendevalda som har ett årsarvode som understiger 60 %. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst betalas för den tid själva sammanträdet eller annat uppdrag varat och för skälig restid till och från sammanträdet/annat uppdrag. Under en dag ges ersättning för högst åtta timmar även om sammanträdet/annat uppdrag inklusive restid varat längre. Har den förtroendevalde i sitt ordinarie arbete tjänstledighetskvot utgår ersättning enligt formeln: timmar x tjänstledighetskvot = ersatta timmar.eventuellt förlorade pensions- och semesterförmåner utgår utöver denna ersättning. Förtroendevald som har skiftarbete kan få ersättning för skiftpass om sammanträdet/eller annat uppdrag påtagligt påverkar möjligheten att arbeta skift före och/ eller efter sammanträdet eller annat uppdrag. Som grund för ersättningen används den förväntade årsinkomsten innevarande år. Varje timma räknas för den som arbetar heltid som 1/2000 av årsinkomsten. För halvtidsarbete är timersättning 1/1000 av årsinkomsten o s v. Högsta ersättning för förlorad arbetsförtjänst motsvarar en dagersättning för regionråd med 100% årsarvode det vill säga 100% årsarvode per månad/22 dagar.

12 6 Taket för kr per timma Den förlorade arbetsförtjänsten skall vara styrkt. Den förtroendevalde ska senast i december månad året innan uppdraget lämna uppgifter om den förväntade inkomsten uppdragsåret. Den förväntade inkomsten skall intygas av den förtroendevaldas arbetsgivare på särskild blankett. Den som saknar arbetsgivare (egen företagare eller fri yrkesutövare) anger själv inkomsten av tjänst eller rörelse på särskild blankett. Som inkomst anges motsvarande den årsinkomst som används för att räkna ut sjukpenning och föräldrapenning enligt försäkringskassans riktlinjer. Den förtroendevalde styrker sedan själv på arvodesräkningen genom att begära ersättning för det antal timmar som han/hon fått avdrag på inkomsten. 9. Ersättning för förlorad pensionsförmån Förtroendevald som har uppdrag på mindre än 40 procent har rätt till skälig ersättning för förlorad tjänstepension. Ersättningen är 4,5 procent och beräknas på utbetald ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Ansökan om ersättning ska göras skriftligt, senast vid utgången av april månad året efter det år förlusten hänför sig till. Den förtroendevalde ska kunna visa att förtroendeuppdraget medfört minskad tjänstepension, men förlustens storlek behöver inte styrkas. Ersättningen betalas ut kontant till den förtroendevalde. Ersättning för pensionsförlust före Övergångsbestämmelse finns som innebär att förtroendevald som kan styrka att hon/han förlorat tjänstepension för tid före har rätt till ersättning för den faktiska pensionsförlusten enligt tidigare regelverk. Ansökan om ersättning ska göras skriftligt i samband med pensionsavgången, eller senast inom två år efter pensioneringen. Aktiv egen näringsverksamhet Förtroendevald som bedriver aktiv egen näringsverksamhet får istället för ovanstående schabloniserade kompensation, ersättning för den faktiska pensionsförlusten under förutsättning att det förlorade beloppet kan styrkas på ett för landstinget godtagbart sätt.

13 7 Ansökan om ersättning ska göras skriftligt, antingen i april månad året efter det år förlusten hänför sig till, eller i samband med pensionsavgången, dock senast inom två år efter pensioneringen. 10. Ledigheter, sjukdom m.m. Regionråd, oppositionsråd och gruppledare ska med bibehållet arvode beredas ledighet i lämplig omfattning. För föräldraledighet och sjukdom gäller dock särskilda bestämmelser enligt nedan. Föräldraledighet Förtroendevalda som är/vill vara föräldralediga ska ta kontakt med Försäkringskassan för bedömning av vad som gäller i det enskilda fallet. Försäkringskassan kommer att göra en bedömning om det politiska uppdraget kan ske vid sidan av föräldraledigheten och om arvodet kan ingå i den sjukpenninggrundande inkomsten som ligger till grund för föräldrapenningen (trots att landstinget betalar ut arvode). Det skriftliga beslutet från Försäkringskassan skall lämnas till regionsekreteraren. I de fall den förtroendevalde kommer att vara ledig från sitt politiska uppdrag på grund av föräldraledighet reduceras arvodet i motsvarande mån. Sjukdom Vid sjukdom då förtroendevald anmäler sig förhindrad att utföra sitt uppdrag: De första 14 dagarna i sjukdomsperioden utbetalas arvodet. Om sjukdomen kvarstår mer än 14 dagar för regionråd, oppositionsråd och gruppledare, respektive längre än två månader för fritidspolitiker, åligger det den förtroendevalde att ta kontakt och anmäla detta till Försäkringskassan och regionsekreteraren.. Försäkringskassan kommer att göra en bedömning utifrån den förtroendevaldes hela situation. Eventuellt bedömer Försäkringskassan att trots att den förtroendevalde är sjuk så kan denne/denna utföra sitt politiska uppdrag ändå. Detta måste i så fall meddelas Region Östergötland som i en sådan situation kommer att fortsätta att betala ut arvodet. Om däremot Försäkringskassan bedömer att den förtroendevalde på grund av sjukdomens art och det politiska uppdragets omfattning inte kan fortsätta det politiska arbetet under sjukdomstiden skall arvodet normalt räknas in i förlorad inkomst och ligga till grund för den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI:n). I detta fall betalar Region Östergötland inte ut något fortsatt arvode. Politiskt uppdrag kan kvarstå även under långvarig sjukskrivning.

14 8 Gällande ersättning från Region Östergötland vid ledigheter sjukdom m.m. enligt ovan tillämpas samma regelverk som gäller för anställda i Region Östergötland i enlighet med kollektivavtalet AB. Vid föräldraledighet och sjukdom kan regionråd, oppositions-råd och gruppledare för begränsad tid, överlåta hela eller del av sitt arvode motsvarande uttagen ledighet, till annan utsedd förtroendevald här kallad ersättare. Andra förmåner än arvodet enligt gällande arvodesbestämmelser kan ej överlåtas. Handling som dokumenterar överlåtandet upprättas av regionsekreteraren. 11. Pension och försäkringar För mandatperioden gäller fullmäktiges beslut om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. De nya bestämmelserna (OPF-KL) gäller inte för förtroendevalda som innehaft uppdrag om 40% eller mer under (eller tidigare) med rätt till visstidspension, annan egenpensions-förmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla för uppdrag i landstinget. För förtroendevalda som omfattas av pensionsreglement PBF eller PRF KL för hel- och deltidsengagerade förtroendevalda ska, fr o m mandatperioden , den pensionsgrundande inkomsten inkludera samtliga beskattningsbara inkomster och förmåner. GL-F är en grupplivförsäkring som Region Östergötland tecknar hos KPA AB och som omfattar förtroendevalda som är hel- eller deltidssysselsatta med minst 20 procents sysselsättningsgrad. Denna försäkring kan ge den förtroendevaldes familj möjlighet till viss ekonomisk ersättning om den förtroendevalde avlider före 67- års ålder. För den som önskar ytterligare information kan kontakt tas med handläggare på Pensions- och försäkringsservice, Resurscentrum, Region Östergötland. Samtliga förtroendevalda omfattas av en trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA-KL, som Region Östergötland tecknar via AFA Försäkring. Denna försäkring kan bli aktuell vid olyckor, arbetssjukdom eller smitta som uppkommer i samband med att den

15 9 förtroendevalde utför uppdrag åt Region Östergötland. Försäkringen omfattar även färdolycksfall till och från uppdrag. För den som önskar ytterligare information kan kontakt tas med handläggare på Pensions- och försäkringsservice, Resurscentrum, Region Östergötland. 12.Gruppmöten och förtroendemannautbildning För partigruppmöten och förtroendemannautbildning får varje parti bidrag beräknat per mandat och försteersättare i varje valkrets. Bidraget skall täcka alla kostnader i samband med gruppmöten och förtroendemannautbildningar samt kurser, konferenser mm som en förtroendevald deltar i på uppdrag av respektive parti. Arvodet får dock ej överstiga 600 kr. 13. Resekostnader och traktamente Ersättning för resekostnader betalas för resa mellan bostad och sammanträdesplats/plats för annat uppdrag enligt kollektivavtal för anställda i Region Östergötland. Traktamente betalas enligt de regler som gäller för anställda i Region Östergötland. 14. Kostnadsersättningar i övrigt Barntillsyn Ersättning betalas för kostnader som föranleds av uppdraget vid vård och tillsyn av barn, som vårdas i den förtroendevaldes familj och som inte fyllt 12 år. Ersättning kan betalas även för äldre barn om särskilda skäl föreligger. Ersättning utgår för skäliga kostnader som föranletts av uppdraget. Ersättning betalas inte för tid då barnet vistas på daghem eller fritidshem och någon extra kostnad ej uppkommer eller för barnpassning som utförs av egna familjemedlemmar eller annan sammanboende. Vård av funktionsnedsatt Ersättning betalas för kostnader som föranletts av uppdraget vid vård och tillsyn av funktionsnedsatt person, som vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller sammanboende.

16 10 Funktionsnedsatt förtroendevald Ersättning betalas till funktionsnedsatt förtroendevald för de särskilda kostnader som föranletts av uppdraget som t ex ledsagare, tolk, hjälp med inläsning av handlingar och liknande. Bilförmån m m Heltidsarvoderade förtroendevalda är berättigade till bilförmån enligt Bilförmån: bestämmelser för förtroendemän samt koppling till basbelopp, eller årskort vid Östgötatrafiken. Gruppledare för parti som inte har heltidsarvoderad förtroendevald är berättigade till årskort vid Östgötatrafiken.. För förtroendevalda med eget tjänsterum utgår särskild reseersättning för resor mellan bostaden och tjänstestället enligt beslut av landstingsdirektören. Länskort/kontantkort för resa med kollektivtrafik Förtroendevalda är berättigade till länskort/kontantkort för resa med kollektivtrafik med Östgötatrafiken. Region Östergötland tillhandahåller kortet som endast får användas för att fullgöra politiskt uppdrag i Region Östergötland. För resekostnader för bil eller annat färdsätt utgår ersättning ersätts enligt punkt 13. IT-stöd Förtroendevalda erhåller IT-stöd som arbetsredskap för uppdragets utförande enligt beslut av regionstyrelsen. 15. Övrigt För andra utgifter betalas ersättning om den förtroendevalde kan visa att särskilda skäl förelegat för dem. Ersättning betalas inte om rimliga möjligheter funnits att genom omdisponering av arbete eller dylikt förhindra att utgifterna uppstått. Uppstår oklarheter kring utbetalning av arvode eller annan ersättning ska frågan i första hand avgöras av ordföranden i berört organ. I andra hand avgörs frågan av fullmäktiges presidium.

17 1 Förslag till arvodesbestämmelser - förändringar och ny text markeras med rött Förslag till ändrade arvodesnivåer markeras exempelvis 20 % 30 % = nivån föreslås höjas från 20 % till 30% Arvodesbestämmelser för förtroendevalda i Region Östergötland för perioden Tillämpningsområde Dessa regler gäller för förtroendevalda i Region Östergötland om ersättning inte utgår på annat sätt t ex från statligt organ, vissa bolag m m. 2. Former för ersättning De ersättningar som omfattas av reglerna är: - årsarvode - sammanträdesarvode - ersättning för förlorad arbetsförtjänst - ersättning för förlorad pensionsförmån - reseersättning och traktamente - ersättning för uppdrag i externa organ och annat uppdrag som ej utgår årsarvode för Med annat uppdrag avses i dessa regler deltagande i 1) protokolljustering när särskild tid och plats bestämts, 2) seminarier, konferenser, informationsmöten, kurser eller liknande i angelägenhet för landstinget, 3) överläggningar med partiföreträdare i landstinget, 4) överläggning med utomstående myndighet eller organisation, 5) fullgörande av granskningsuppgift inom ramen för revisionsuppdrag.

18 2 3. Årsarvode Årsarvode betalas till heltidsarvoderade för majoriteten respektive oppositionen, gruppledare för parti som inte har heltidsarvoderad, fullmäktiges presidium, landstingets revisorer samt presidierna i landstingsstyrelsen, lälso- och sjukvårdsnämnden, trafik- och samhällsplaneringsnämnden, regionutvecklingsnämnden, beredningar, utskott och patientnämnden. och Lunnevads folkhögskola Vidare betalas årsarvode till ledamöter och ersättare i styrelse, nämnder, utskott och beredningar. Arvoden för tidsbegränsade uppdrag som samordnare, rapportörer i tillfälliga utskott eller beredningar och arbetsgrupper beräknas enligt principen för årsarvoden. Årsarvodet betalas ut med en tolftedel per månad. Om en förtroendevald med årsarvode avgår från sitt uppdrag under en mandat period betalas arvode t o m den månad han/hon avgår från uppdraget. Efterträdaren får arvode fr o m den månad han/hon valts till uppdraget. Om landstingsfullmäktige återtar ett uppdrag innan mandatperiodens slut utbetalas arvode för uppdraget under ytterligare två månader. Årsarvode utbetalas till förtroendevalda Årsarvode är ett fast arvode för uppdrag där arvodet ska täcka samtliga sammanträdesarvoden och övriga uppdrag inom styrelse/nämnd, fullmäktige, beredning, utskott och arbetsgrupp. Arvodena är baserade på riksdagsmännens heltidsarvode kr/mån fr o m Regionfullmäktige, ordförande 20 % 30 % Regionfullmäktige, förste vice ordförande 10 % 15 % Regionfullmäktige, andre vice ordförande 10 % 15 % Gruppledare 60 % Regionstyrelsen, ordförande 105% Regionstyrelsen, förste vice ordförande 100% Regionstyrelsen, andre vice ordförande 100 % Regionstyrelsen tredje vice ordförande 100 % Regionstyrelsen, övriga ledamöter och ersättare 3 % 5 %

19 3 RS beredning för strategiska ägarfrågor, ordförande 20 % RS beredning för strategiska ägarfrågor, vice ordförande 10 % RS beredning för strategiska ägarfrågor, övr. ledamöter 1,5 % 2% LS beredning för regional utveckling, ordförande 20 % LS beredning för regional utveckling, vice ordförande 10 % LS beredning för regional utveckling, övr. ledamöter 1,5 % RS Utskott för personal- och kompetensförsörjn.ordf 20 % RS Utskott för personal- och kompetensförsörjn. vice ordf 10 % RS Utskott för personal- och kompetensförsörjn. övr. led 2 % Beredning- Framtidens primärvård, ordförande 20 % Beredning- Framtidens primärvård, vice ordförande 10 % Beredning- Framtidens primärvård övr. ledamöter 2 % Hälso- och sjukvårdsnämnden, ordförande 105 % Hälso- och sjukvårdsnämnden, förste vice ordförande 100 % Hälso- och sjukvårdsnämnden, andre vice ordförande 100 % Hälso- och sjukvårdsnämnden, tredje vice ordförande 100 % Hälso- och sjukvårdsnämnden, övriga ledamöter och ersättare 3 % 5 % HSN beredning för behovsstyrning, ordförande 20 % HSN beredning för behovsstyrning, vice ordförande 10 % HSN beredning för behovsstyrning, övriga ledamöter 1,5 % 2 % HSN beredning för samverkan, ordförande 20 % HSN beredning för samverkan, vice ordförande 10 % HSN beredning för samverkan, övriga ledamöter 1,5 % HSN Utskott för uppföljning, ordförande 20 % HSN Utskott för uppföljning, vice ordförande 10 % HSN Utskott för uppföljning, övriga ledamöter 2 % HSN beredningar för brukardialog, ordförande 10 % HSN beredningar för brukardialog, vice ordförande 5 % HSN beredningar för brukardialog, övriga ledamöter 1,5 % 3 % Trafik- och samhällsplaneringsrnämnden, ordf. 100% Trafik- och samhällsplaneringsrnämnden, 1 vice ordf. 30 % Trafik- och samhällsplaneringsrnämnden, 2 vice ordf. 30 % Trafik- och samhällsplaneringsrnämnden, övriga led o ers 5 % Regionutvecklingsnämnden, ordf. 100 % Regionutvecklingsnämnden 1 vice ordf. 30 % Regionutvecklingsnämnden 2 vice ordf. 100 %

20 4 Regionutvecklingsnämnden 5 % Politiska samordnare. 10% Rapportörer 10% Tillfällig beredning/utskott ordförande 10 % Tillfällig beredning/utskott ledamot 3 % Arbetsgrupp ordförande 10 % Arbetsgrupp ledamot 1,5 % Regionsjukvårdsnämnden, ordförande och övriga ledamöter. Sammanträdesarvode. Patientnämnden, ordförande 20 % Patientnämnden, vice ordförande 10 % Patientnämnden, övriga ledamöter och ersättare 1,5 2 % Årsarvode för uppdrag där arvodet enbart ska täcka förberedelse och kontaktarbete som ej kan hänföras till sammanträde eller annat uppdrag. För sammanträde eller annat uppdrag utgår således sammanträdesarvode. Landstingets revisorer, ordförande 5 % Landstingets revisorer, vice ordförande 4 % Landstingets revisorer 3,5 % Lunnevads folkhögskola, ordförande 3 % Lunnevads folkhögskola, förste vice ordförande 2 % Lunnevads folkhögskola, andre vice ordförande 2 % Landstingets revisorer, ordförande 20 % Landstingets revisorer, vice ordförande 20 % Landstingets revisorer 3,5 % 5 % För landstingets revisorer (exklusive ordförande och vice ordförande) gäller att årsarvode för uppdraget enbart ska täcka förberedelse och kontaktarbete som ej kan hänföras till sammanträde eller annat uppdrag. För sammanträde eller annat uppdrag utgår således även sammanträdesarvode.

21 5 4. Sammanträdesarvoden och arvoden för annat uppdrag För uppdrag i externa organ och annat uppdrag som ej utgår årsarvode för och som inte är kopplat till sådant uppdrag man har årsarvode för, utgår ett sammanträdesarvode med 950 kronor (2014 års nivå) För sammanträden i regionfullmäktige utgår 1195 kronor för helt fullföljd sammanträdesdag och 600 kronor för del av sammanträdesdag (2014 års nivå) Samma arvode utgår för 1 närvarande icke tjänstgörande ersättare för partier med mandat i fullmäktige, för 2 närvarande ersättare för partier med minst 20 mandat i fullmäktige, för 3 närvarande ersättare för partier med minst 30 mandat i fullmäktige. Den som samma dag deltar i flera sammanträden eller annat uppdrag får enbart ett sammanträdesarvode. Eventuellt förlorad arbetsförtjänst och reseersättning utgår för samtliga sammanträden eller annat uppdrag. 5. Heltidsarvoderade Heltidsarvoderade har årsarvode. Arvodet inkluderar sammanträdesarvoden eller arvode för annat uppdrag samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst och årsarvoden i landstingets egna organ och andra organ i vilka Region Östergötland har delägarskap eller intresse i t ex, Regionförbundet Östsam, TvNo, Textilservice AB, AB Östgötatrafiken, AB Kinda kanal, Jöns Jakob Berzelius Clinical Research Center AB, Hjälpmedelscentrum, Hälsans nya Verktyg, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Inera AB, Stiftelsen Östgötamusiken, Stiftelsen Östergötlands länsteater, Stiftelsen Östergötlands Museum. Dock ej Sveriges Kommuner och Landsting. 6. Uppräkning av arvoden Sammanträdesarvoden och arvoden för annat uppdrag räknas upp årligen från och med , den 1 januari varje år med landstingsindex. Årsarvodet är sedan den 1 januari 2003 kopplat till arvodet för riksdagsledamöter. Årsarvodet höjs med samma belopp och vid samma tillfälle som riksdagsledamöternas arvoden höjs. Om principerna för arvodet för riksdagsledamöter förändras i väsentlig mån ska principerna för årsarvodet omprövas 7. Gruppledare Parti som inte har heltidsarvoderad förtroendevald har gruppledararvode. Arvodet inkluderar sammanträdesarvode och arvode för annat uppdrag.

22 6 Eftersom gruppledararvodet uppgår till 60 % av arvodet för heltidsarvoderad förloras rätten till förlorad arbetsförtjänst. Gruppledare kan utöver gruppledararvodet få årsarvode som ordförande eller vice ordförande i nämnd/likn. Det sammanlagda arvodet för uppdrag där man är utsedd eller nominerad av landstinget i enlighet med punkt 5 får ej överstiga 100% av arvodet för heltidsarvoderad förtroendevald. 8. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst Förtroendevald har rätt till skälig ersättning för den arbetsinkomst och semesterförmåner som han/hon förlorar när han/hon fullgör förtroendeuppdrag. Eventuell förlorad arbetsförtjänst utgår till förtroendevalda som har ett årsarvode som understiger 60 %. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst betalas för den tid själva sammanträdet eller annat uppdrag varat och för skälig restid till och från sammanträdet/annat uppdrag. Under en dag ges ersättning för högst åtta timmar även om sammanträdet/annat uppdrag inklusive restid varat längre. Har den förtroendevalde i sitt ordinarie arbete tjänstledighetskvot utgår ersättning enligt formeln: timmar x tjänstledighetskvot = ersatta timmar.eventuellt förlorade pensions- och semesterförmåner utgår utöver denna ersättning. Förtroendevald som har skiftarbete kan få ersättning för skiftpass om sammanträdet/eller annat uppdrag påtagligt påverkar möjligheten att arbeta skift före och/ eller efter sammanträdet eller annat uppdrag. Som grund för ersättningen används den förväntade årsinkomsten innevarande år. Varje timma räknas för den som arbetar heltid som 1/2000 av årsinkomsten. För halvtidsarbete är timersättning 1/1000 av årsinkomsten o s v. Högsta ersättning för förlorad arbetsförtjänst motsvarar en dagersättning för regionråd med 100% årsarvode det vill säga 100% årsarvode per månad/22 dagar. Taket för kr per timma Den förlorade arbetsförtjänsten skall vara styrkt. Den förtroendevalde ska senast i december månad året innan uppdraget lämna uppgifter om den förväntade inkomsten uppdragsåret. Den förväntade inkomsten skall intygas av den förtroendevaldas arbetsgivare på särskild blankett.

23 7 Den som saknar arbetsgivare (egen företagare eller fri yrkesutövare) anger själv inkomsten av tjänst eller rörelse på särskild blankett. Som inkomst anges motsvarande den årsinkomst som används för att räkna ut sjukpenning och föräldrapenning enligt försäkringskassans riktlinjer. Den förtroendevalde styrker sedan själv på arvodesräkningen genom att begära ersättning för det antal timmar som han/hon fått avdrag på inkomsten. 9. Ersättning för förlorad pensionsförmån Förtroendevald som har uppdrag på mindre än 40 procent har rätt till skälig ersättning för förlorad tjänstepension. Ersättningen är 4,5 procent och beräknas på utbetald ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Ansökan om ersättning ska göras skriftligt, senast vid utgången av april månad året efter det år förlusten hänför sig till. Den förtroendevalde ska kunna visa att förtroendeuppdraget medfört minskad tjänstepension, men förlustens storlek behöver inte styrkas. Ersättningen betalas ut kontant till den förtroendevalde. ( ovanstående ska kontrolleras med KPA stryks ev.) Ersättning för pensionsförlust före Övergångsbestämmelse finns som innebär att förtroendevald som kan styrka att hon/han förlorat tjänstepension för tid före har rätt till ersättning för den faktiska pensionsförlusten enligt tidigare regelverk. Ansökan om ersättning ska göras skriftligt i samband med pensionsavgången, eller senast inom två år efter pensioneringen. Aktiv egen näringsverksamhet Förtroendevald som bedriver aktiv egen näringsverksamhet får istället för ovanstående schabloniserade kompensation, ersättning för den faktiska pensionsförlusten under förutsättning att det förlorade beloppet kan styrkas på ett för landstinget godtagbart sätt. Ansökan om ersättning ska göras skriftligt, antingen i april månad året efter det år förlusten hänför sig till, eller i samband med pensionsavgången, dock senast inom två år efter pensioneringen. 10. Ledigheter, sjukdom m.m. Regionråd, oppositionsråd och gruppledare ska med bibehållet arvode beredas ledighet i lämplig omfattning. För föräldraledighet och sjukdom gäller dock särskilda bestämmelser enligt nedan.

24 8 Föräldraledighet Förtroendevalda som är/vill vara föräldralediga ska ta kontakt med Försäkringskassan för bedömning av vad som gäller i det enskilda fallet. Försäkringskassan kommer att göra en bedömning om det politiska uppdraget kan ske vid sidan av föräldraledigheten och om arvodet kan ingå i den sjukpenninggrundande inkomsten som ligger till grund för föräldrapenningen (trots att landstinget betalar ut arvode). Det skriftliga beslutet från Försäkringskassan skall lämnas till regionsekreteraren. I de fall den förtroendevalde kommer att vara ledig från sitt politiska uppdrag på grund av föräldraledighet reduceras arvodet i motsvarande mån. Sjukdom Vid sjukdom då förtroendevald anmäler sig förhindrad att utföra sitt uppdrag: De första 14 dagarna i sjukdomsperioden utbetalas arvodet. Om sjukdomen kvarstår mer än 14 dagar för regionråd, oppositionsråd och gruppledare, respektive längre än två månader för fritidspolitiker, åligger det den förtroendevalde att ta kontakt och anmäla detta till Försäkringskassan och regionsekreteraren.. Försäkringskassan kommer att göra en bedömning utifrån den förtroendevaldes hela situation. Eventuellt bedömer Försäkringskassan att trots att den förtroendevalde är sjuk så kan denne/denna utföra sitt politiska uppdrag ändå. Detta måste i så fall meddelas Region Östergötland som i en sådan situation kommer att fortsätta att betala ut arvodet. Om däremot Försäkringskassan bedömer att den förtroendevalde på grund av sjukdomens art och det politiska uppdragets omfattning inte kan fortsätta det politiska arbetet under sjukdomstiden skall arvodet normalt räknas in i förlorad inkomst och ligga till grund för den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI:n). I detta fall betalar Region Östergötland inte ut något fortsatt arvode. Politiskt uppdrag kan kvarstå även under långvarig sjukskrivning. Gällande ersättning från Region Östergötland vid ledigheter sjukdom m.m. enligt ovan tillämpas samma regelverk som gäller för anställda i Region Östergötland i enlighet med kollektivavtalet AB. Vid föräldraledighet och sjukdom kan regionråd, oppositions-råd och gruppledare för begränsad tid, överlåta hela eller del av sitt arvode motsvarande uttagen ledighet, till annan utsedd förtroendevald här kallad ersättare. Andra förmåner än arvodet enligt gällande arvodesbestämmelser kan ej överlåtas.

25 9 Handling som dokumenterar överlåtandet upprättas av regionsekreteraren. 11. Pension och försäkringar För mandatperioden gäller fullmäktiges beslut om omställningsstöd och pension till förtroendevalda (OPF-KL) för att kunna tillämpas på förtroendevalda som nytillträder ett (eller flera) uppdrag efter valet 2014 eller senare. Bestämmelserna gäller i vissa delar även för förtroendevalda som i tidigare uppdrag inte har omfattats av PBF, PRF-KL eller andra pensionsbestämmelser för förtroendevalda. De nya bestämmelserna (OPF-KL) gäller inte för förtroendevalda som innehaft uppdrag om 40% eller mer under (eller tidigare) med rätt till visstidspension, annan egenpensions-förmån, avgångsersättning eller livränta. För dessa förtroendevalda fortsätter PBF eller PRF-KL att gälla för uppdrag i landstinget. För förtroendevalda som omfattas av pensionsreglement PBF eller PRF KL för hel- och deltidsengagerade förtroendevalda ska, fr o m mandatperioden , den pensionsgrundande inkomsten inkludera samtliga beskattningsbara inkomster och förmåner. Förtroendevalda som inte omfattas av pensionsreglemente för heloch deltidsengagerade förtroendevalda samt ersättare enligt sista styckena i avsnitt nr 9 i dessa bestämmelser, skall få ersättning för pensionsförmån. Ersättningen motsvarar 4,5 % på det under året av landstinget utbetalda beloppet för förtroendeuppdrag. Förtroendevalda som inte omfattas av pensionsreglemente för heloch deltidsengagerade förtroendevalda skall få ersättning för pensionsförmån. Ersättningen motsvarar 4,5 % på det under året av landstinget utbetalda beloppet för förtroendeuppdrag. På ersättningen, som betalas ut under februari januari månad året efter intjänandeåret, görs föreskrivna skatteavdrag och betalas sociala avgifter. Övergångsbestämmelse finns som innebär att förtroendevald som kan styrka att hon/han förlorat tjänstepensionsförmåner för tid före har rätt till ersättning från landstinget enligt tidigare regel. Sådan ersättning kan utgå först efter det att den förtroendevalde har avgått med pension. GL-F är en grupplivförsäkring som Region Östergötland tecknar hos KPA AB och som omfattar förtroendevalda som är hel- eller deltidssysselsatta med minst 20 procents sysselsättningsgrad. Denna försäkring kan ge den förtroendevaldes familj möjlighet till

26 10 viss ekonomisk ersättning om den förtroendevalde avlider före 67- års ålder. För den som önskar ytterligare information kan kontakt tas med handläggare på Pensions- och försäkringsservice, Resurscentrum, Region Östergötland. Samtliga förtroendevalda omfattas av en trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA-KL, som Region Östergötland tecknar via AFA Försäkring. Denna försäkring kan bli aktuell vid olyckor, arbetssjukdom eller smitta som uppkommer i samband med att den förtroendevalde utför uppdrag åt Region Östergötland. Försäkringen omfattar även färdolycksfall till och från uppdrag. För den som önskar ytterligare information kan kontakt tas med handläggare på Pensions- och försäkringsservice, Resurscentrum, Region Östergötland. 12.Gruppmöten och förtroendemannautbildning För partigruppmöten och förtroendemannautbildning får varje parti bidrag beräknat per mandat och försteersättare i varje valkrets. Bidraget skall täcka alla kostnader i samband med gruppmöten och förtroendemannautbildningar samt kurser, konferenser mm som en förtroendevald deltar i på uppdrag av respektive parti. Arvodet får dock ej överstiga 600 kr. 13. Resekostnader och traktamente Ersättning för resekostnader betalas för resa mellan bostad och sammanträdesplats/plats för annat uppdrag enligt kollektivavtal för anställda i Region Östergötland. Traktamente betalas enligt de regler som gäller för anställda i Region Östergötland. 14. Kostnadsersättningar i övrigt Barntillsyn Ersättning betalas för kostnader som föranleds av uppdraget vid vård och tillsyn av barn, som vårdas i den förtroendevaldes familj och som inte fyllt 12 år. Ersättning kan betalas även för äldre barn om särskilda skäl föreligger. Ersättning utgår för skäliga kostnader som föranletts av uppdraget. Ersättning betalas inte för tid då barnet vistas på daghem eller fritidshem och någon extra kostnad ej uppkommer eller för barnpassning som utförs av egna familjemedlemmar eller annan sammanboende.

27 11 Vård av funktionsnedsatt Ersättning betalas för kostnader som föranletts av uppdraget vid vård och tillsyn av funktionsnedsatt person, som vistas i den förtroendevaldes bostad. Ersättning betalas inte för tillsyn som utförs av egen familjemedlem eller sammanboende. Funktionsnedsatt förtroendevald Ersättning betalas till funktionsnedsatt förtroendevald för de särskilda kostnader som föranletts av uppdraget som t ex ledsagare, tolk, hjälp med inläsning av handlingar och liknande. Bilförmån m m Heltidsarvoderade förtroendevalda är berättigade till bilförmån enligt Bilförmån: bestämmelser för förtroendemän samt koppling till basbelopp, eller årskort vid Östgötatrafiken. Gruppledare för parti som inte har heltidsarvoderad förtroendevald är berättigade till årskort vid Östgötatrafiken.. För förtroendevalda med eget tjänsterum utgår särskild reseersättning för resor mellan bostaden och tjänstestället enligt beslut av landstingsdirektören. Länskort/kontantkort för resa med kollektivtrafik Förtroendevalda är berättigade till länskort/kontantkort för resa med kollektivtrafik med Östgötatrafiken. Region Östergötland tillhandahåller kortet som endast får användas för att fullgöra politiskt uppdrag i Region Östergötland. För resekostnader för bil eller annat färdsätt utgår ersättning ersätts enligt punkt 13. IT-stöd Förtroendevalda erhåller IT-stöd som arbetsredskap för uppdragets utförande enligt beslut av regionstyrelsen. 15. Övrigt För andra utgifter betalas ersättning om den förtroendevalde kan visa att särskilda skäl förelegat för dem. Ersättning betalas inte om rimliga möjligheter funnits att genom omdisponering av arbete eller dylikt förhindra att utgifterna uppstått.

28 Uppstår oklarheter kring utbetalning av arvode eller annan ersättning ska frågan i första hand avgöras av ordföranden i berört organ. I andra hand avgörs frågan av fullmäktiges presidium. 12

29 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Peder Björn LiÖ Landstingsstyrelsen Bas- och gruppresurser till partier i regionfullmäktige Landstingsfullmäktige har beslutat om politisk organisation för Region Östergötland , att införas kommande reglemente. Föreligger förslag från arvodeskommittén till särskilt beslut i landstingsfullmäktige avseende basresurser och ekonomiskt stöd till partier i regionfullmäktige. Basresurser Varje parti som finns representerat i fullmäktige har rätt till en basresurs i form av ett gruppledararvode om 60 % av heltidsarvode samt 75 % politisk sekreterare. Varje parti har dessutom rätt till två arbetsplatser med dator och telefon i Landstingshuset. Partier har rätt till politisk sekreterare enligt följande: upp till 6 mandat - 75 % 7-18 mandat - 100% mandat - 150% 31 mandat eller fler - 200% Gruppresurser Gruppresurser utgår årligen med ett grundbidrag om kr till parti som finns representerat i fullmäktige. Därutöver utgår årligen kr (2014 års nivå) per ordinarie mandat och per erhållen förstaersättarplats i respektive valkrets. Gruppresursen uppräknas varje år med landstingsindex om inte partierna gemensamt kommer överens om annat. Medlen kan överföras mellan år och mandatperioder. Gruppresurser utgår för tillsatta ordinarie mandat och tillsatta förstaersättarplatser i respektive valkrets.

30

31 Peder Björn LiÖ Landstingsstyrelsen Förslag från arvodeskommittén avseende Bas- och gruppresurser till partier i regionfullmäktige Landstingsstyrelsen har tillsatt en arvodeskommitté enligt LS 239/2013, som har utarbetat föreliggande förslag till Bas- och gruppresurser till partier i regionfullmäktige Landstingsfullmäktige har beslutat om politisk organisation för Region Östergötland , att införas i kommande reglemente. Föreliggande förslag till Bas- och gruppresurser innehåller två förändringar jämfört med innevarande mandatperiod: 1. Mandatgränserna för omfattningen för partiernas rätt till politiska sekreterare föreslås ändras till upp till 6 mandat - 75 % 7-18 mandat - 100% mandat - 150% 31 mandat eller fler - 200% upp till 10 mandat - 75 % mandat - 100% mandat - 150% 41 mandat eller fler - 200% 2. Ett nytt årligt grundbidrag om kr till partier som finns representerade i regionfullmäktige föreslås införas. Under innevarande mandatperiod finns nio partier representerade i fullmäktige. Beslut om mandatbaserat partistöd tas i separat beslut. Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

32 Peder Björn LiÖ Förslag: Basresurser Varje parti som finns representerat i fullmäktige har rätt till en basresurs i form av ett gruppledararvode om 60 % av heltidsarvode samt 75 % politisk sekreterare. Varje parti har dessutom rätt till två arbetsplatser med dator och telefon i Landstingshuset. Partier har rätt till politisk sekreterare enligt följande: upp till 6 mandat - 75 % 7-18 mandat - 100% mandat - 150% 31 mandat eller fler - 200% Gruppresurser Gruppresurser utgår årligen med ett grundbidrag om kr till parti som finns representerat i fullmäktige. Därutöver utgår årligen kr (2014 års nivå) per ordinarie mandat och per erhållen förstaersättarplats i respektive valkrets. Gruppresursen uppräknas varje år med landstingsindex om inte partierna gemensamt kommer överens om annat. Medlen kan överföras mellan år och mandatperioder. Gruppresurser utgår för tillsatta ordinarie mandat och tillsatta förstaersättarplatser i respektive valkrets. Landstingsstyrelsen föreslås tillstyrka landstingsfullmäktige besluta a t t fastställa bas- och gruppresurser till partier i regionfullmäktige under mandatperioden enligt ovanstående förslag. Sven Brus (KD) Ordförande i arvodeskommittén Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

33 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Peder Björn LiÖ Landstingsstyrelsen Regler för partistöd i Region Östergötland samt utbetalning av partistöd år Nya regler för kommunalt partistöd i kommunallagen har trätt i kraft den 1 februari Reglerna tillämpas fr.o.m. mandatperioden Det lokala partistödet ska syfta till att stärka partierna i den kommunala demokratin. Varje landsting/region bestämmer om partistöd ska utbetalas och hur stort det ska vara. Lokalt partistöd får bara bestå av ett grundstöd och/eller ett mandatbundet stöd. Partistödet får bara utbetalas till ett politiskt parti som är en juridisk person. Det innebär att det måste finnas en registrerad lokal partiförening som kan ta emot stödet. Rätten till partistöd är enligt lag kopplad till om ett parti är representerat i fullmäktige. De nya reglerna möjliggör att proportionellt begränsa partistödet för ett parti som inte kunnat bemanna en eller flera av sina platser i fullmäktige fr.o.m års val. Fullmäktige måste fatta beslut om att de partier som får stöd ska redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisning ska ske per kalenderår och vara inlämnad till kommunen senast per den 30 juni året efter det att stödet lämnats. Redovisningen av hur partistödet använts ska dessutom granskas. Partierna utser själva sin granskare. Granskaren ska årligen lämna en granskningsrapport med ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Fullmäktige måste också fatta årliga beslut om utbetalning av partistödet. Fullmäktige får i de i förväg antagna reglerna för partistöd besluta om att stöd inte ska utbetalas till ett parti som inte i tid lämnar in en redovisning respektive en granskningsrapport.

34

35 Peder Björn LiÖ Landstingsstyrelsen Förslag från arvodeskommittén avseende regler för partistöd i Region Östergötland samt utbetalning av partistöd år Landstingsstyrelsen har tillsatt en arvodeskommitté enligt LS 239/2013, som har utarbetat föreliggande förslag till regler för partistöd i Region Östergötland samt utbetalning av partistöd år Förslaget att partistöd under år 2015 ska utgå med kronor per mandat.innebär att 2014 års belopp har räknats upp med landstingsindex. Uppräkningen motsvarar alltså reglerna som tillämpats under innevarande mandatperiod. I övrigt innehåller förslaget anpassningar till de nya regler för kommunalt partistöd i kommunallagen som trädde i kraft den 1 februari Det lokala partistödet ska syfta till att stärka partierna i den kommunala demokratin. Varje landsting/region bestämmer om partistöd ska utbetalas och hur stort det ska vara. Lokalt partistöd får bara bestå av ett grundstöd och/eller ett mandatbundet stöd. Partistödet får bara utbetalas till ett politiskt parti som är en juridisk person. Det innebär att det måste finnas en registrerad lokal partiförening som kan ta emot stödet. Rätten till partistöd är enligt lag kopplad till om ett parti är representerat i fullmäktige. De nya reglerna möjliggör att proportionellt begränsa partistödet för ett parti som inte kunnat bemanna en eller flera av sina platser i fullmäktige fr.o.m års val. Fullmäktige måste fatta beslut om att de partier som får stöd ska redovisa att stödet använts för sitt ändamål. Redovisning ska ske per kalenderår och vara inlämnad till kommunen senast per den 30 juni året efter det att stödet lämnats. Redovisningen av hur partistödet använts ska dessutom granskas. Partierna utser själva sin granskare. Granskaren ska årligen lämna en granskningsrapport med ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

36 Peder Björn LiÖ Fullmäktige måste också fatta årliga beslut om utbetalning av partistödet. Fullmäktige får i de i förväg antagna reglerna för partistöd besluta om att stöd inte ska utbetalas till ett parti som inte i tid lämnar in en redovisning respektive en granskningsrapport. Förslag: Regler för partistöd i Region Östergötland Partistöd utbetalas årligen per mandat efter särskilt beslut fullmäktige. Partier som erhållit partistöd ska lämna in redovisning att stödet använts för sitt ändamål den 30 juni året efter det att stödet erhållits. Redovisningen av hur partistödet använts ska årligen granskas. Partierna utser själva sin granskare. Granskaren ska årligen lämna en granskningsrapport med ett intyg om att redovisningen ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Granskningsrapport ska vara inlämnad till landstinget senast den 30 juni året efter det att stödet lämnats. Parti som upphör att vara representerat i landstingsfullmäktige omfattas av ovanstående regler under ett år efter nästkommande valår, det vill säga till och med år Landstingsstyrelsen föreslås tillstyrka landstingfullmäktige besluta a t t fastställa regler för partistöd i Region Östergötland, samt a t t partistödet år 2015 är kronor per mandat. Sven Brus (KD) Ordförande i arvodeskommittén Postadress Gatuadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro LINKÖPING S:t Larsgatan 49B

37 BESLUTSUNDERLAG 1(3) Ledningsstaben Richard Widén Mikael Borin LiÖ Landstingsstyrelsen Anskaffning av tågfordon för regional tågtrafik I december 2013 ingick företrädare för landstingen i Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län, samt Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, en förhandlingsöverenskommelse om att verka för att parterna ingår ett samverkansavtal om utveckling av den regionala tågtrafiken i Mälarregionen samt fattar erforderliga beslut om allmän trafikplikt. Vid sammanträde den 12 februari 2014, (LF ) beslutade landstingsfullmäktige att godkänna att Landstinget i Östergötland ingår samverkansavtalet avseende regional tågtrafik i Mälarregionen. Nettokostnaden för den trafik som anges i samverkansavtalet var för landstingets del, när beslutet om samverkansavtal fattades, 27 miljoner kronor. Kostnaden har i enlighet med fullmäktiges beslut inarbetats i landstingets strategiska plan I Samverkansavtalet anges att parterna tillsammans ska anskaffa och tillhandahålla fordon för trafik i Mälardalen. För Landstinget i Östergötlands del innebär detta, i enlighet med den föreslagna trafikplanen, att motsvarande 3 fordon samt därtill hörande andel i pool av högvärdeskomponenter och specialutrustning behöver anskaffas. Samverkansavtalet ger möjlighet för respektive landsting att själva äga och finansiera fordonen eller att hyra fordonen från Transitio. Ledningsstaben har tillsammans med AB Östgötatrafiken gjort en analys av de båda alternativen och bedömer att hyresalternativet är det mest fördelaktiga för landstinget, se bifogat PM. Detta innebär att landstinget uppdrar till AB Transitio att anskaffa och hyra ut ut fordonen till Mälardalstrafik MÄLAB AB ( MÄLAB ). För att möjligöra anskaffning och finansiering av fordon via Transitio måste landstinget ställa fullgod säkerhet i form av proprieborgen. Borgen som omfattar både fordon och högvärdesprodukter föreslås sättas till maximalt 450 mkr.

38 BESLUTSUNDERLAG 2(3) Ledningsstaben Richard Widén Mikael Borin LiÖ De aktuella underlag som redovisats av MÄLAB visar att landstingets nettokostnad för att ingå i trafiksystemet har ökat till 37 mkr. Av bifogat PM framgår att det dock finns osäkerheter i den ekonomiska bedömningen. Mot bakgrund av detta är förslaget att totalt 50 mkr reserveras för trafiksystemets kostnader från och med år 2017 och att denna kostnad inarbetas i landstingets Finansplan Detta innebär en utökning med 20 mkr jämfört med de kostnader som inarbetats i landstingets strategiska plan Eftersom syftet med samverkansavtalet är att skapa ett sammanhängande system för regional tågtrafik i Mälardalen inklusive Östergötland är det naturligt att landstingsfullmäktiges beslut om anskaffning av fordon och borgensåtagande villkoras med att det är under förutsättning att samtliga parter tecknar samverkansavtal och beslutar om avrop av fordon. Ett annan viktig förutsättning för att landstinget ska avropa fordon är att det finns giltig trafikplikt på de delsträckor inom trafiksystemet som är relevanta för fordonsanskaffningen. Landstingsstyrelsen föreslås BESLUTA a t t a t t a t t a t t ge AB Transitio i uppdrag att anskaffa spårfordon, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning genom avrop från leveransavtal i enlighet med vad som framgår av bilagan, ge AB Transitio i uppdrag att genomföra finansieringsupphandling avseende spårfordonen, högvärdeskomponenter och strategisk utrustning, ge Mälardalstrafik MÄLAB AB i uppdrag att gentemot AB Transitio företräda landstinget i arbetet med att anskaffa, förvalta och utveckla spårfordonen med tillhörande högvärdeskomponenter och strategisk utrustning, godkänna att Mälardalstrafik MÄLAB AB såsom hyrestagare ingår hyresavtal med AB Transitio beträffande spårfordonen, Landstingsstyrelsen tillstyrker landstingsfullmäktige BESLUTA a t t a t t 50 miljoner kronor avsätts för trafiksystemets nettokostnad och att denna reservering inarbetas i landstingets finansplan , teckna properiborgen såsom för egen skuld för upphandlad finansiering till ett värde om högst 450 miljoner kronor,

39

40 PM 1(7) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Mikael Borin Landstingsstyrelsen Anskaffning av tågfordon för regional tågtrafik Bakgrund I december 2013 ingick företrädare för landstingen i Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands län, samt Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet, en förhandlingsöverenskommelse om att verka för att parterna ingår ett samverkansavtal om utveckling av den regionala tågtrafiken i Mälarregionen samt fattar nödvändiga beslut om allmän trafikplikt. Den 12 februari 2014 beslutade Östergötlands landstingsfullmäktige att godkänna att landstinget ingår samverkansavtalet. I samverkansavtalet anges att anskaffning av fordon ska ske genom att parterna, efter förslag från MÄLAB, anskaffar fordon genom avrop från AB Transitios ramavtal avseende leverans av spårfordon. Fordonen ska därefter kunna hyras ut till MÄLAB, till en annan part som utses av en regional kollektivtrafikmyndighet eller direkt till en trafikutövare för en självkostnadshyra. Inledningsvis ska anskaffning ske till de fyra linjer som bedömts sakna förutsättningar att bedrivas med företagsekonomisk lönsamhet, vilka i stort motsvarar de banor på vilka MÄLAB idag har trafikavtal. Styrelsen för MÄLAB beslutande vid sammanträde den 16 juni 2014 att uppmana ägarna att ingå avtal med AB Transitio om avrop av fordon. Om fordonen Kraven på de fordon som ska anskaffas har specificerats i ett projekt som drivs av AB Transitio på MÄLAB:s uppdrag, benämnt AMT-projektet (AMT är en förkortning för Avrop MÄLAB Tåg i Bergslagen). Kraven fastställdes av MÄLAB:s styrelse i december Kraven på AMTfordonen skiljer sig från kraven på de fordon som används för till exempel Östgötapendeln. Jämfört med pendeltågstrafiken har regionaltågstrafiken avsevärt längre resor både vad gäller avstånd och tid. Längre resor ställer krav på till exempel toalett och arbetsbord. Samtidigt blir passagerarutbytet något mindre, vilket gör att tåget kan ha färre dörrar och smalare gångytor. Trafiken bedrivs vidare i kapacitetsmässig konkurrens med fjärrtågstrafiken samtidigt som

41 PM 2(7) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Mikael Borin uppehållsmönstret är glesare, som regel en station per kommun. Fordonen behöver därför ha en topphastighet på 200 km/h. Kraven på snabb acceleration och inbromsning kan däremot ställas lägre än för ett renodlat pendeltågsfordon. Överväganden I stort kan kraven på AMT-fordonen sägas motsvara de fordon av typen Regina och X40 (SJ:s dubbeldäckare) som idag används för regionaltågstrafiken i delar av Mälardalen och i stora delar av övriga Sverige. De fordon som anskaffas kommer i huvudsak ersätta äldre lokdragna personvagnar som tillverkades på 1980-talet. Jämfört med dagens loktåg innebär de nya fordonen en avsevärd standardhöjning. Nya fordon möjliggör också en utökning av trafiken med fler avgångar. De nya tågen kommer också möjliggöra kortare restider jämfört med dagens. För trafiken på Västra Stambanan, där regionaltågstrafiken idag konkurrerar om kapaciteten med snabbtågen, skapas förutsättningar för bättre tidtabeller genom att behovet av förbigångar (tillfällen när långsamtgående tåg ställs åt sidan för att snabbtåg ska kunna köra om) minskar. Sammantaget kommer detta att öka trafikens attraktivitet och också möjliggöra för personer som idag inte kan nyttja trafiken att resa kollektivt. En stor del av utformningen av fordonen, bland annat förarmiljö och tillgänglighet för funktionshindrade, styrs av tvingande europeiska bestämmelser, så kallade TSD-krav. Den nytta som uppstår genom den regionala tågtrafiken beskrivs i Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland främst under avsnitt 2.7 Medverka till bra utbyte med Stockholmsregionen. I avsnittet beskrivs hur Östergötland genom en utvecklad samverkan med omgivande regioner kan få fördelar som följer av att planera och arbeta utifrån ett större geografiskt sammanhang. Samverkan med Stockholmsregionen prioriteras i det här arbetet särskilt, på grund av det stora antalet människor som reser dagligen. På sikt skulle ett sådant samarbete kunna leda till att Östergötland och Stockholmsregionen utvecklas till en funktionell arbetsmarknadsregion för stora grupper av invånarna i de båda regionerna. En av förutsättningarna för att Östergötland ska kunna ingå i ett utvecklat storregionalt samarbete med Stockholmsregionen är att det finns välutvecklade kommunikationslösningar mellan regionerna att lösningarna medger dagligt utbyte för arbets- och studiependling. Vidare beskrivs att framgångsfaktorerna för denna utveckling bland annat är att kollektivtrafiksystemet utformas så att kunderna erbjuds ett tillräckligt

42 PM 3(7) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Mikael Borin stort turutbud med attraktiva restider mellan Östergötland och Stockholmsregionen. Respektive att samverkan och samarbete etableras för att skapa bästa möjliga resa från start till slut, inklusive byten. Det senare förutsätter i sin tur väl fungerande terminaler och resecentra samt möjligheter att ta sig mellan dessa och omlandet. Övriga län har i sina trafikförsörjningsprogram likartade skrivningar som ligger till grund för det förslag till genomförande som berörda län nu har eller är på väg att besluta om. Anskaffning av fordon är en förutsättning för genomförandet av den trafik som landstinget tillsammans med övriga parter föreslås etablera och vidmakthålla. Trafiken på de aktuella bansträckorna bedrivs idag till övervägande del med äldre lokdragna personvagnar, vilka inte är lämpliga för regional kollektivtrafik med många uppehåll och krav på tillgänglighet för personer med funktionshinder. Det faktum att fordonen ägs av SJ har också inverkat negativt på möjligheten att upphandla trafiken i effektiv konkurrens, vilket hållit tillbaka regionens vilja och möjligheter att utveckla trafiken. Den modell som tagits fram innebär att parterna gemensamt anskaffar och tillhandahåller fordon till trafiksystemet. Detta tryggar en långsiktig fordonsförsörjning och säkerställer möjligheten till konkurrens i kommande upphandlingar. Modellen är i princip densamma som sedan tidigare tillämpats i andra regionala tågsystem i Sverige såsom Öresundståg, Norrtåg och Tåg i Bergslagen. Projektdrift Avrops- och leveransprojekt etableras av Transitio med grund i de avtal om anskaffning av spårfordon som tecknas mellan de sex beställande länen och Transitio. Beställarna uppdrar i sin tur åt MÄLAB att företräda parterna i förhållande till Transitio vad avser fordonsanskaffningen. Landstinget och övriga parter kommer att ges insyn och inflytande i projektet genom arbetet i samägda MÄLAB. Grundbeställning Totalt behöver 36 fordon motvarande Regina-klassen eller X40 anskaffas för trafiken i Etapp 1. Därutöver kommer fyra befintliga fordon som tillhandahålls av Landstinget Västmanland att användas. Fördelningen av fordon mellan parterna anges i samverkansavtalet och är framräknad utifrån andel fordonskilometer i respektive län. För Landstinget i Östergötlands del innebär det att motsvarande 3 fordon behöver anskaffas. Beslutet om att anskaffa fordon bekräftas genom avtal som tecknas mellan respektive län och AB Transitio.

43 PM 4(7) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Mikael Borin Utöver själva fordonen anskaffas också en andel i en pool av högvärdeskomponenter och specialutrustning samt finansiering. Optioner Tidplan Utöver grundbeställning ska avropet innehålla optioner för ytterligare fordon för utökning av trafiken samt för att vid behov även kunna trafikera de sträckor som hittills bedömts kunna trafikförsörjas av operatör med egna fordon. Beslut om kommande avrop av optioner fordrar dock särskilda beslut hos berörda parter. Under förutsättning att beslut om avrop fattas hos alla parter bedöms Transitio kunna genomföra avropet under hösten/vintern 2014/2015. De första fordonen förväntas därmed kunna sättas i trafik under år Upphandlingsstrategi Anskaffning av fordonen görs via avrop från Transitios ramavtal avseende leverans av spårfordon. Ramavtalet har upphandlats i konkurrens i enlighet med lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Avrop från ramavtalet kommer att kunna göras av Transitio eller annan avropsberättigad. Vid avrop från ramavtalet sker en förnyad konkurrensutsättning av vissa villkor angivna i ramavtalet. Upphandling av såväl ramavtal som avrop har görs utifrån en funktionell kravställning där leverantören ska påvisa att de ställda funktionella kraven uppfylls. Upphandlingen resulterade i ett ramavtal med tre fordonsleverantörer, vilka tillhandahåller grundfordon som i avropet modifieras för att uppfylla beställarens krav. I detta ingår att anpassa t ex inredning efter krav utifrån förväntad restid, antal dörrar, topphastighet mm. Utvärderingsmodellen för avropet regleras i stora delar i ramavtalet och baseras på modellen som användes vid SL:s upphandling av nya tunnelbanevagnar av typen C30. Modellen premierar pris och kvalitetsegenskaper på storleksmässigt likvärdigt sätt i syfte att påvisad kvalitet ska få tillräckligt genomslag i utvärderingen. Utvärderingen av kvalitet avser såväl teknisk som kommersiell kvalitet. I utvärderingen av pris tas hänsyn till LCC (life cycle cost, sv livscykelkostnad) i vilken ingår såväl fordonspris som underhålls- och driftskostnader. För att säkerställa en god kvalitet i projektet är betalningsplanen baktung, där leverantören under projektets gång successivt erhåller betalning på basis av framgångsrika delleveranser.

44 PM 5(7) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Mikael Borin Ägande och finansiering I samverkansavtalet ges möjlighet för respektive ägare att antingen hyra spårfordonen via Transitio som då också svarar för finansieringen eller att själv äga och finansiera fordonen. För att utröna vilket alternativ som är lämpligast för landstinget har ledningsstaben tillsammans med Östgötatrafiken gjort en genomlysning av de två alternativen. Sammanfattningsvis föreslås att ägande och finansiering sker via Transitio. Skälen för detta är följande: - Antalet fordon som avropas för Östegötlands räkning är få jämfört med det totala antalet fordon. Bedömningen är därför att landstinget inte kan få bättre finansieringsvillkor än vad som är möjligt via Transitio. - Övriga ägare har valt att hyra via Transitio. Därför bedöms det som mest lämpligt i det här fallet, där samtliga fordon ska ingå i en pool som samutnyttjas, att alla fordon ägs och finansieras genom Transitio. - Eftersom fordonen ingår i ett stort trafiksystem som kan förändras över tid och investeringens avskrivningstid är 30 år kan det vara komplicerat med en särlösning för ägande och finansiering i det fall att förutsättningarna för trafiken ändras. - För anskaffningsprojektet underlättar det ifall det finns så få motparter som möjligt i förhållande till fordonsleverantören. För att möjliggöra anskaffning och finansiering av fordon via Transitio måste landstinget i enlighet med Transitios aktieägaravtal ställa fullgod säkerhet i form av proprieborgen. Eftersom anskaffningen av fordonen görs med förnyad konkurrensutsättning kan den slutliga kostnaden för fordonen, och därmed borgensbeloppet, idag inte fastställas. Landstinget föreslås därför besluta om ett tak för borgen för fordon och högvärdeskomponenter på 450 miljoner kronor. Det slutliga borgensåtagandet kommer att regleras i de borgensförbindelser som ingås med Transitio. Ekonomiska risker I ett projekt av den här typen bygger på ett antal förutsättningar som kan komma att förändras och därmed utgöra en ekonomisk risk. Det vill säga en osäkerhet om det slutgiltiga ekonomiska utfallet. De kalkylförutsättningar som ledningsstaben och Östgötatrafiken bedömer utgöra risker/osäkerheter i finansieringsdelen är följande: - Inköpspris för fordon och högvärdeskomponenter: Uppskattningarna av anskaffningskostnaderna bedöms som rimliga men är alltid svåra att säkerställa innan avrop. I det här sammanhanget kan noteras att Transitio bedömer en ökning av anskaffningspriset jämfört med de beräkningar som utgjorde underlag för samverkansavtalet. En

45 PM 6(7) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Mikael Borin känslighetsanalys visar att en ökning av inköpspriset med 10 procent leder till en ökning av årshyran per fordon med cirka 0,7 miljoner kronor. - Fordonens avskrivningstid och eventuellt restvärde: Avskrivningstiden är fastställd till 30 år och utgångspunkten är att det inte ska finnas något restvärde när fordonen är avskrivna. Ledningsstaben bedömer detta som rimligt. Det finns dock en risk om finansieringen sker via lån eller leasing med annuitet som löper på en kortare tid än avskrivningsplanen. Det som då kan uppstå är att låneskulden överstiger det bokförda värdet när nya lån ska upptas, vilket innebär att det finns en risk för att en nedskrivning av värdet behöver göras, vilket kommer att belasta ägarna ekonomiskt. - Räntaläge: Kalkylerna bygger på en ränta motsvarande STIBOR 2,5 procent plus 0,75 procentenheter. Denna räntenivå är fullt rimlig i ett kort perspektiv, men kan komma att öka i framtiden. En känslighetsanalys visar att 1 procentenhets högre ränta innebär en ökning av årshyran per fordon med cirka 1 miljon kronor. - Valutarisk: De tecknade ramavtalet med fordonsleverantörer bygger på en Euro-kurs på cirka 8,9 svenska kronor. Om Euron skulle stärkas gentemot den svenska kronan med 10 procent skulle detta innebära en ökning av årshyran per fordon med cirka 1 miljon kronor. Utöver de risker/osäkerheter som redovisats ovan bygger nettokostnaden för totala trafiksystemet på en resandeökning med 30 procent. För de sträckor som landstinget svarar för är dock resandeökningen beräknad till cirka 13 procent. Varje procentenhet som resandet ökar med innebär enligt Mälab:s beräkningar en intäktsökning med cirka 0,5 miljoner kronor. Om resandeökningen helt skulle utebli innebär det en ökad kostnad för landstinget på 7 miljoner kronor. En riskanalys har även gjorts för avropsprojektet. De främsta riskerna som identifierats är: - Förseningar uppstår i andra projekt, vilka kan påverka avropsprojektet. - Förskjutning i genomförandebeslut med följd att projektorganisationen måste avvecklas, vilket i sin tur kräver uppstartstid och ökade projektkostnader. - Eventuell överprövning av tilldelningsbeslut. - Risk för informationsspridning och påverkan från lobbying. Samtliga risker hanteras inom ramen för projektet samt inom MÄLAB:s arbete. Det är för närvarande inte möjligt att värdera vilka ekonomiska konsekvenser de identifierade riskerna skulle få för projektet.

46 PM 7(7) Ledningsstaben Richard Widén LiÖ Mikael Borin De redovisade riskerna/osäkerheterna är inte unika för ett projekt av denna storlek. De är dock viktiga att beakta i landstingets ekonomiska planering, vilket redovisas nedan under punkten ekonomiska konsekvenser. Ekonomiska konsekvenser Landstingsfullmäktige beslutade (LF ) om att ingå ett samverkansavtal för regional tågtrafik i östra Sverige. I ärendet redovisades att underskottet (nettokostnad) för det totala trafiksystemet beräknades till knappt 300 miljoner kronor för år 2018 och att huvuddelen av kostnaderna uppstår från och med år För Östergötlands del beräknades kostnaden då uppgå till 29 miljoner kronor. Den ekonomiska effekten har inarbetats i landstingets strategiska plan för åren En reviderad beräkning från Mälab visar nu att kostnaden för det totala trafiksystemet har ökat med cirka 90 miljoner kronor, vilket innebär att kostnaden för Östergötland nu uppgår till 37 miljoner kronor. Det faktiska kostnadsutfallet för trafiken är dock som redovisats ovan behäftat med en viss osäkerhet eftersom det påverkas av bland annat finansiering, resandeutveckling och trafikupphandlingar. Utöver fordon kommer länen sannolikt behöva säkerställa att nödvändig investering i underhållsdepå kommer till stånd. Om så sker kommer behov finnas av att länen gemensamt ställer ut långsiktiga hyresgarantier eller motsvarande till depåägaren. I den redovisade trafikkostnaden på 37 miljoner kronor finns schablonuppskattning av underhållskostnader, vilka inkluderar underhållsföretagets hyreskostnad för en normal fordonsverkstad, dock inte för inomhusuppställning. Uppställning av fordon förväntas som idag i huvudsak ske utomhus. Finansiering av projektkostnaderna för anskaffningsprojektet regleras i avtal med Transitio och MÄLAB/länen. Betalning av upparbetade kostnader ska ske årligen utifrån ägarande i MÄLAB i enlighet med de principer för fördelning av kostnader för MÄLAB:s allmänna förvaltning som anges i aktieägaravtalet för MÄLAB. För landstinget uppskattas detta innebära drygt 1,5 miljoner kronor för både innevarande år och år 2015, totalt ca 3 miljoner kronor. Kommande års projektkostnader är beroende av vilken leverantör som slutligen kommer att väljas och vilken grad av involvering som kommer att krävas med leverantören i leveransprojektet. Utöver dessa kostnader kommer motsvarande projektkostnader för andra projekt, såsom upphandlingar av trafikoperatör, depå och försäljningssystem att tillkomma. Mot bakgrund av vad som redovisats är bedömningen att landstinget i finansplanen för åren bör reservera 50 miljoner kronor för den utökade nettokostnaden som redovisats och för att möta de risker/osäkerheter som identifierats.

47

48

49 Delårsrapport 2014 LS Januari - juni

50

51 DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - juni Sammanfattning Process Medarbetare Ekonomi Tillgänglighet specialiserad vård Målvärdet för tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska ha fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. I juni kom 84 procent på besök inom 60 dagar patienter hade väntat längre. I juni fick 84 procent behandling inom 60 dagar. 389 patienter hade väntat längre. För att kvalificera för ersättning från kömiljarden krävs att 70 % av patienterna tas omhand inom 60 dagar. Se även bilaga 2. Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under första kvartalet 2014 klarade i snitt 56 % av alla vårdcentraler tillgänglighetsmålen, vilket är en sjunkande trend. 24 av 43 vårdcentraler klarade att upprätthålla en tillgänglighet på 95 % eller mer under första kvartalet I bilden visas även den vårdcentral som hade lägst tillgänglighet respektive kvartal. Tillgänglighet akutmottagningar Tillgänglighetsmålen i akutvårdsflödet nås inte och trenden är sjunkande för båda, men kraftigast för tillgängligheten att få läkarbesök inom en timma. Målvärdet för att få träffa en läkare inom en timma och för att lämna akuten inom fyra timmar är 80 %. Produktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök minskar i jämförelse med samma period föregående år. Även läkarbesök vid akutmottagningarna minskar i jämförelse med föregående år, vilket avviker från trenden de senaste fyra åren. Slutenvårdstillfällen, DRG-vikten, vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år till skillnad från en nedåtgående trend det senaste året. Antal anställda i heltidsmått I juni var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda har ökat med 41 heltidstjänster sedan årsskiftet. Köp från bemanningsföretag har ökat med 20 % jämfört med samma period föregående år. Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen är 6,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år (efter att hänsyn har tagits till överföring av hemsjukvården till kommunerna). Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen för hög i förhållande till landstingets ekonomiska förutsättningar. Ökade kostnader för köp från bemanningsföretag försvårar situationen ytterligare. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Q ,0% 95,0% 90,0% 85,0% 80,0% 75,0% 70,0% 65,0% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% besök behandling mål liö "kömiljard" Ack 2014 juni Total Index 2012: 2,5% uppräkning Index 2013: 2,7% uppräkning Index 2014: 2,75% uppräkning Lämnat akuten inom 4 timmar Läkarbesök inom 1 timma Mål Ack 2013 juni Procentuell förändring 2014/2013 Slutenvårdstillfällen ,4% DRG-vikt ,3% Vårdtid (dagar) ,7% Medelvårdtid 4,6 4,5 3,4% Läkarbesök ,3% -varav akutmottagning ,0% Övriga öppenvårdsbesök ,7% tillgänglighet PV mål lägst tillgänglighet Utveckling sedan Förändrin g förra månaden

52 Ekonomi DELÅRSRAPPORT sammanfattning januari - juni Sammanfattning Produktivitet - kostnad per DRG-poäng (rullande 12-månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktiviteten inom landstinget har utvecklats sedan början av I slutet av 2011 syns ett trendbrott då produktiviteten från att ha förbättrats under 2011 successivt börjar försämras. Trenden fortsätter under 2013 och 2014, men med avtagande effekt., dvs under de senaste 10 månaderna har minskningen planat ut LiÖ:s samlade resultat Landstingets samlade resultat till och med juni är 485 mkr. Resultatet beror främst på den positiva utvecklingen på den finansiella marknaden, och att reserverade medel för ökade pensionskostnader inte kommer att användas. Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på 249 mkr efter juni. Resultatet är en försämring med 56 mkr i jämförelse med föregående år. Produktionsenheternas helårsbedömning efter april är minus 120 mkr, jämfört med godkänd budget på minus 22 mkr. Enheternas bedömning än betydligt mer positiv än vad den matematiskt beräknade trenden visar Trend baserad på årsresultat Helårsbedömning 03 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Trend baserad årsresultat Helårsbedömning 03 på Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec

53 DELÅRSRAPPORT - januari - juni 1 Processperspektivet Kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse är den kritiska framgångsfaktorn för att nå kunskapsbaserad och säker vård med hög kvalitet. För att bedöma om verksamheten är på väg i rätt riktning för att nå det strategiska målet värderas flera tillgänglighets och hygienindikatorer månatligen. Sammanfattningen visar tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akut vård. Nedan visas tillgängligheten per centrum och förhållandet mellan utfallen de senaste fyra månaderna. Alla besök Alla behandlingar Juni Antal som väntat längre än 60 dagar Andel som varit på besök inom 60 dagar De senaste fyra månaderna Antal som väntat längre än 60 dagar Andel som fått behandling inom 60 dagar De senaste fyra månaderna Närsjukvården i Finspång 0 100% Närsjukvården i centrala Östergötland 9 80% Närsjukvården i östra Östergötland 17 84% Närsjukvården i västra Östergötland 10 73% Hjärt- och medicincentrum % 30 88% Barn- och kvinnocentrum 61 85% 9 95% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 163 0% % Sinnescentrum % % Totalt % % Målvärdet för tillgängligheten till besök och behandling inom den specialiserade vården är att 80 procent av patienterna ska fått komma på besök eller behandling inom 60 dagar. I juni kom 84 procent på besök inom 60 dagar patienter hade väntat längre. I juni fick 84 procent behandling inom 60 dagar. 389 patienter hade väntat längre. Skillnaden mellan siffrorna i ovanstående tabell och nedanstående diagram utgörs av privata aktörer. Kömiljardens minimigräns för ekonomisk ersättning är att minst 70 procent av patienter har tagits emot inom 60 dagar. (I bilaga 2 finns tillgänglighetsuppgifter per verksamhetsområde.) Figur 1: Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland % % % % % % % % % % % % % % % %

54 DELÅRSRAPPORT - januari - juni 2 Figur 2: Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland % % % % % % % % % % % % % % % % Grön del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (läkarbesök eller behandling) inom 60 dagar Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar enligt kömiljardens beräkningsmodell Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. I juni nås målet för både följsamhet till klädregler och till hygienregler. Aktuella värden i juni är 97 procent för klädreglerna och 87 procent för reglerna avseende hygienreglerna. Målet är 97 procent klädregler och 87 procent för hygienregler. Kläder Senaste fyra månaderna Hygien Senaste fyra månaderna Närsjukvården i Finspång 93% 86% Närsjukvård i centrala Östergötland 92% 89% Närsjukvård i östra Östergötland 97% 92% Närsjukvård i västra Östergötland 99% 89% Hjärt- och medicincentrum 99% 88% Barn- o kvinnocentrum i Östergötland 98% 93% Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård 96% 79% Sinnescentrum 98% 82% Diagnostikcentrum 99% 91% Totalt 97% 87% * visar förhållandet mellan utfallen de fyra senaste månaderna

55 DELÅRSRAPPORT - januari - juni 3 Effektiv hälso- och sjukvård För en effektiv hälso och sjukvård har valts tre kritiska framgångfaktorer: 1) Processorienterat arbetssätt 2) Resurser som omsätts till mesta möjliga patientnytta. 3) God samverkan mellan egna verksamheter och med andra välfärdsaktörer. För processorienterat arbetssätt finns idag inga månatliga mätningar gjorda. Sammanfattningen visar att, i jämförelse med samma period föregående år, minskar samtliga besök, men att övriga produktionsmått ökar inklusive DRGvikt och medelvårdtid. Läkarbesök och övriga öppenvårdsbesök minskar inom primärvård och hos privata vårdgivare, men ökar inom den specialiserade vården. För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts beläggningsgraden totalt och för akutvårdsflödet och antal vårddygn för utlokaliserade patienter. Nedanstående bild visar beläggningsgrad för akutvårdsflödet. Den totala beläggningsgraden för samtliga sjukhus ligger något lägre (se blåprickig linje) än för akutvårdsflödet, men når inte målet på 90 %. 110% Beläggningsgrad 105% 100% 95% 90% 85% 80% US - akut VIN -akut LIM - akut riktvärde - akut riktvärde - totalt alla sjukhus total beläggningsgrad

56 DELÅRSRAPPORT - januari - juni 4 Nedanstående bild visar hur många vårddygn patienter har varit utlokaliserade på US (övriga sjukhus utlokaliserar inte alls eller i ytterst liten utsträckning). På US motsvarar utlokaliseringen cirka 0,1-0,2 % av den totala vårdtiden.. Beläggningskurvorna för 2012 har liknande fluktuationer som Antal utlokaliserade patienter ligger fortfarande på en för hög nivå i förhållande till riktvärdet på 100 vårddygn Vårddygn utlokaliserade patienter alla sjukhus US Mål För att bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter > 65 år och hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Hittills i år (t o m maj) har vårdtiden för denna åldersgrupp ökat med 2,2 % i jämförelse med samma period förra året och återinläggningarna har minskat med 0,8 procent jämfört med föregående år men ligger på drygt 16 %, vilket är 1 procentenhet högre än riktvärdet.

57 DELÅRSRAPPORT - januari - juni 5 Medarbetarperspektivet Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag I juni var antalet anställda omräknat i heltidsmått Sedan årsskiftet har antalet anställda ökat med 41 heltidstjänster. Om tjänster som övergick till kommunen i samband med att hemsjukvårdsreformen räknas bort så har det skett en reell ökning med 146 heltidstjänster. Framgångsfaktorn strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning mäts genom indikatorn Kostnaden för köpta tjänster från bemanningsföretag inom hälso- och sjukvård. Verksamheterna har fortsatta problem med vakanser vilket gör att anlitande av bemanningsföretag ökar jämfört med tidigare år. Kostnaderna för bemanningsföretag har ökat med 20 procent, vilket motsvarar 6,3 mkr, jämfört med samma period förra året. Förändringar i olika yrkesgrupper redovisas i tabell nedan: Anställda i heltidsmått Juni 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 Förändring mot bokslut Läkare Sjuksköterskor/motsv Övrig vårdpersonal Social/terapeutisk personal Medicinsk/teknisk personal Tandvårdspersonal Undervisnings-/kulturpersonal Driftservicepersonal Administrativ personal Övrig personal Utveckling sedan 2011 Totalt Den totala sjukfrånvaron uppgick i redovisad månad (maj) till 3,9 procent vilket är en ökning med 0,28 procentenheter jämfört med motsvarande period förra året. Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro.

58 DELÅRSRAPPORT - januari - juni 6

59 DELÅRSRAPPORT - januari - juni 7 Ekonomiperspektivet Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Balans mellan hälso och sjukvårdsnämndens samt trafiknämndens intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Landstingets totala resultat till och med juni är 485 mkr. Nedan visas landstingets resultat på en övergripande nivå. Översiktlig beskrivning av resultat i delårsbokslut januari till juni jämfört med budget, mkr Janjuni 2014 Janjuni 2013 Godkänd budget 2014 HB Bokslut 2013 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Landstingsstyrelsen Trafiknämnden Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Landstingsgemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat Verksamhetens samlade resultat (dvs samtliga produktionsenheter inklusive landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och trafiknämnden) från årets början till och med juni är minus 114 mkr. Det är 10 mkr sämre än motsvarande period föregående år. Sjukvården svarar för en försämring med 56 mkr. Att det inte blir större skillnad på totalresultatet förklaras av den löpande regleringen mellan Östgötatrafiken och Trafiknämnden som påverkat resultatet positivt. Samtliga produktionsenheters resultat, budget och eget kapital presenteras i bilaga 5. Där framgår även maj månads utfall. Obalans inom sjukvården De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på 249 mkr efter juni. Resultatet är 56 mkr sämre i jämförelsen med föregående år. Det bedömda helårsresultatet baserat på mars är minus 102 mkr, vilket ska jämföras med godkänd budget på minus 22 mkr. De enheter som visar en negativ avvikelse mot godkänd helårsbedömning har efter maj lämnat en kommentar till utfallet samt en preliminär bedömning av helårsresultatet. De inlämnade bedömningarna visar en försämring av resultatet med 20 mkr, vilket är i samma nivå som efter april. Sinnescentrum står för hela försämringen. Nedan anges en kort beskrivning av

60 DELÅRSRAPPORT - januari - juni 8 resultatet för de enheter med störst avvikelse, samt vilken bedömning de gör för helåret. Närsjukvården i östra Östergötland (NSÖ) Till och med juni är resultatet minus 33 mkr. Underskottet förklaras av Hemsjukvårdsreformen, förändrat ersättningssystem i primärvården samt stängning av korttidsplatset i Norrköpings kommun. Resultatet ligger i nivå med NSÖ:s tidigare bedömning, med en helårsbedömning på minus 25 mkr. Närsjukvården i västra Östergötland (NSV) NSV lämnade en helårsbedömning efter mars månad på minus 13 mkr. Resultatet följer förväntad utveckling och helårsbedömningen är oförändrad. Centrum för kirurgi- ortopedi och cancervård (CKOC) Den negativa utvecklingen av resultatet fortsätter. Underskottet förklaras av fortsatt hög patienttillströmning inom framförallt kirurgi och cancervård, vilket ger höga produktionskostnader. Helårsbedömningen efter mars månad är minus 49 mkr. Resultatet till och med juni är minus 68 mkr. CKOC ser stora utmaningar i att klara tillgänglighet och god vård med en ekonomin inom nivån för helårsbedömningen. CKOC befarar att resultatet kommer att bli sämre. En ny bedömning görs i samband med helårsbedömningen efter augusti. LD/ED har dialog med CKOC kring resultatutvecklingen. Sinnescentrum (SC) Resultatet till och med juni uppgår till minus 51 mkr. Helårsbedömningen efter mars var 0 mkr. Resultatet försämrades i april och SC gjorde en ny bedömning att de inte klarar att nå såväl balans i den löpande ekonomin som att återställa ackumulerat underskott. SC:s bedömning är ett resultat på minus 20 mkr vid årets slut. Den negativa trenden har fortsatt under maj och juni. Den negativa utvecklingen beror främst på en sämre intäktsutveckling och intäkterna varierar stort mellan månaderna inom SC, varför bedömningen fortsatt är minus 20 mkr. Diagnostikcentrum (DC) Resultatet tom juni är minus 17 mkr, vilket är betydligt sämre än samma period föregående år och en försämring mot tidigare månader. DC arbetar med att hitta kostnadsreducerande åtgärder. Helårsbedömningen är minus 15 mkr. Sammanfattningsvis är resultatutvecklingen fortsatt bekymmersam. Produktionsenheternas samlade bedömning var efter april minus 122 mkr. Helårsbedömingen ligger kvar på samma nivå efter juni, men bedömningen är osäker i och med att utvecklingen är negativ och att CKOC aviserat problem med att klara prognostiserad nivå. Landstingsdirektören och ekonomidirektören kommer fortsatt att ha regelbunden uppföljning med de centrum som har en negativ helårsbedömning. Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 58 mkr i delårsbokslutet. Områdena länssjukvård och privata vårdgivare redovisar störst överskott. Överskottet beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar inte har betalts ut.

61 DELÅRSRAPPORT - januari - juni 9 Balans mellan trafiknämndens intäkter och kostnader Trafiknämnden redovisar ett positivt resultat på 42 mkr efter april. Det positiva resultatet beror både på ökande intäkter av fler resenärer och lägre driftskostnader. Det statsbidrag till tåg som Östgötatrafiken fick under 2013 har också bidragit till att sänka avskrivningskostnaderna. Trafiknämndens resultatkravet är 45 mkr enligt tidigare beslut. Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs landstingets totala lönekostnadsutveckling och läkemedelskostnadsutveckling samt nettokostnadsutvecklingen i stort. Lönekostnadsökningen till och med juni jämfört med samma period föregående år 6,1 procent. Vid jämförelse av rullande 12-månaders perioder mot varandra (maj 2013-juni 2014 jämfört med maj 2012 juni 2013 är lönekostnadsökningen densamma. Hänsyn har tagits till att hemsjukvården har överförts till kommunerna och korrigeringen har skett utifrån beräknad lönekostnad i överlämnat belopp och inte utifrån faktisk personalöverföring. Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen inte hållbar i förhållande till landstingets ekonomiska förutsättningar. Kostnaderna för bemanningsföretag (köpt verksamhet) ökar också. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med 17 procent. Det motsvarar en ökning med 6 mkr. Totalkostnaden för perioden är 38 mkr. Ökningstakten har minskat. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom landstinget. Utfallet till och med juni visar en kostnadsökning med 3,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har ökat med 0,4 procent och i hela riket har volymen ökat med 0,3 procent. Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Kostnadsutveckling jan-juni 2014 med jan-juni 2013 med 2013 med jan-juni 2013 jan-juni Läkemedelsutveckling recept -1,8% 2,4% 1,0% Läkemedelsutveckling enl rekvisition 14,0% -3,7% -1,0% Läkemedelskostnad - totalt 3,2% 0,4% 0,4% Läkemedelsstatsbidraget -1,5% I LiÖ en volymökning med 0,4 procent och i riket en volymökning med 0,3 procent.

62 DELÅRSRAPPORT - januari - juni 10 Nettokostnadsutvecklingen har under perioden januari till juni ökat med 5,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år efter justering för hemsjukvårdsreformen. Nivån kan jämföras med landstingsindex på 2,75 procent. De landstingsgemensamma posterna svarar för 599 mkr av resultatet från januari till juni och det budgeterade årsresultatet är 282 mkr. Utfall jan juni 2014 (DÅ06) Finansplan 2014 Differens DB06 och Finansplan/ 12*6 Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalat LT-bidrag, koncernbidrag mm) Totalt resultat/avvikelse Utvecklingen på den finansiella marknaden har varit positiv under januari till och med juni med en särskilt stor ökning under maj. Det finansiella nettot exklusive pensionskostnader överstiger årets budget. Pensionskostnaderna ligger något under den budgeterade nivån. Det finns därutöver en reservering för ökade pensionskostnader som redovisas på raden övrigt i tabellen. Reserveringen är outnyttjad och bidrar positivt till de landstingsgemensamma medlens överskott. Skatter och generella statsbidrag ökar med 2,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den låga ökningen förklaras främst av skatteväxlingen med kommunerna med 25 öre för hemsjukvården. Jämfört med budget bedöms skatteintäkter och generella statsbidrag på helår öka med 83 mkr (en förbättring i förhållande till helårsbedömningen baserad på mars med 29 mkr). Om även hänsyn tas till hemsjukvårdsreformen bedöms skatter och generella statsbidrag öka med 4,8 procent jämfört med föregående år. På raden övrigt i tabellen ingår ett antal poster som sammantaget påverkar resultatet positivt. Det är främst medel som reserverats för olika landstingsövergripande kostnader av engångskaraktär och dessa har ännu inte nyttjats. Ekonomi som inte belastar kommande generationer Landstingets långsiktiga mål är årliga resultat på 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Resultat varierar mellan perioder under året. Till och med juni är värdet 8,6 procent. I helårsbedömningen baserad på mars var motsvarande siffra 4,2 procent..

63 DELÅRSRAPPORT - januari - juni 11 Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktorn kostnadseffektivitet över tid mäts via två indikatorer produktivitet (kostnad per DRG-poäng) och andel köp från avtalsbundna leverantörer. Produktiviteten inom Landstinget i Östergötland står sig väl i nationell jämförelse. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med juni 2013 har produktiviteten minskat med 1,9 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång och Barn och kvinnocentrum. Sett över 36 månader har kostnaderna ökat med 1,7 procent, innebärande minskad produktivitet. I sammanfattningen visas hur landstingets totala produktivitet har utvecklats över tid. Kostnad per DRG-poäng (Rullande medelvärden) Juni 2014 Juni 2013 Procentuell förändring 2014/2013 Utveckling sedan 2010 Förändring jmfrt förra månaden Närsjukvården i Finspång ,1% Närsjukvården i centrala Östergötland ,1% Närsjukvården i östra Östergötland ,7% Närsjukvården i västra Östergötland ,8% Hjärt- och medicincentrum ,2% Barn- o kvinnocentrum i Österg ,8% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,4% Sinnescentrum ,8% Totalt ,9%

64 DELÅRSRAPPORT - januari - juni 12 Resultat och balansräkning Resultaträkning (mkr) Helårsbedömning Budget Bokslut Utfall Utfall Utfall Utfall (budget avser inkl koncernföretag) Jan-juni 2014 Jan-juni 2013 Jan-maj 2014 Jan-maj / (LiÖ) (LiÖ) (LiÖ) (LiÖ) (LiÖ) LiÖ (LiÖ) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader1) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar (LiÖ) Helårsbedömning Budget Balansräkning (mkr) / (LiÖ) (LiÖ) (LiÖ) Liö (LiÖ) Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Ersättningsreserv för patienskador Övriga långfristiga lån (inkl investeringsbidrag) kortfristiga skulder (LiÖ) Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet -2,9% -10,5% -3,1% -9,9% -3,0% -6,4% -6,4% 1) i posten ingår pensionskostnader med: Kommentar till redovisningen: Utgångspunkten är att samma regler för redovisning och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Hänvisning görs därför till värderingsprinciperna i föregående års årsredovisning. Krav på månadsbokslut medför att fakturering och kreditering sker månadsvis, personalskulder såsom semesterlöneskuld periodiseras, projekt periodiseras och avskrivningar med mera sker löpande. Månadsbokslut, men också automatiserade lösningar för periodisering, bidrar till att få rättvisande delårsresultat. Det finns dock avvikelser från de krav landstinget ställer på årsbokslut och årsredovisning: - att redovisningsperioden inte är öppen lika länge efter månadsskiftet som den är efter december, vilket leder till något sämre kvalitet. - att inga specifikationer till konton görs. - att inte alla korrigeringar av felaktigheter hinner att rättas på innevarande månad efter att avstämning skett. - att inte kravet på förvaltningsberättelse är lika hög som i årsredovisningen.

65 DELÅRSRAPPORT - januari - juni Bilaga 1 Omfördelningar mm Omfördelning LS/HSN Tidigare har Landstingsarkivet debiterats kostnaden för arkivet på Klostergatan i Linköping (Resurscentrum) gällande lön, redovisning och patientadministration. Arkivet betalas numera av Resurscentrum. Från och med år 2015 sker finansiering via en prisjustering av timpriser fördelat på Resurscentrums samtliga tjänster. Kostnaden som inte belastar LS omfördelas till HSN, totalt 340 tkr.

66 DELÅRSRAPPORT - januari - juni Bilaga 2 Tillgänglighet processperspektivet Besök Behandling Verksamhetsområde nov13 dec13 jan14 feb14 mar14 apr14 maj14 juni14 nov13 dec13 jan14 feb14 mar14 apr14 maj14 juni14 Allergologi 79% 77% 69% 81% 77% 76% 98% 77% Barnmedicin 96% 96% 94% 94% 97% 95% 94% 92% Endokrinologi 75% 90% 77% 81% 85% 92% 88% 99% Gastroenterologi 80% 87% 84% 88% 95% 91% 91% 92% Geriatrik 100% 100% 69% 75% 78% 89% 86% 86% Hematologi 100% 100% 100% 95% 94% 91% 97% 97% Hudsjukvård 73% 82% 66% 75% 86% 76% 72% 69% Infektionssjukvård 94% 100% 95% 98% 98% 98% 94% 100% Kardiologi 84% 92% 91% 73% 90% 85% 84% 93% Koagulationsmottagning 100% 97% 97% 96% 100% 100% 100% 100% Lungmedicin 91% 92% 85% 83% 85% 79% 84% 92% Medicin 100% 100% 90% 100% 100% 93% 96% 100% Neurologi 72% 78% 63% 84% 92% 85% 88% 90% Njurmedicin 100% 100% 81% 84% 88% 96% 95% 94% Onkologi 92% 97% 89% 94% 97% 99% 96% 100% Rehabiliteringsmedicin 100% 100% 88% 100% 100% 100% 100% 93% Reumatologi 73% 68% 63% 48% 58% 47% 46% 67% Smärtverksamhet 99% 98% 96% 92% 100% 99% 96% 100% S:a medicinska specialiteter 82% 87% 77% 81% 89% 83% 81% 82% Mål 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% 80% Gynekologi 96% 96% 93% 94% 96% 94% 94% 95% 100% 97% 97% 94% 95% 96% 94% 95% Handkirurgi 68% 64% 54% 55% 73% 60% 45% 74% 59% 62% 54% 50% 58% 64% 70% 76% Hjärtsjukvård 82% 86% 80% 75% 87% 82% 82% 85% Kirurgi 87% 91% 79% 86% 90% 90% 87% 84% 84% 84% 76% 74% 91% 87% 85% 86% Kärlkirurgi 96% 96% 79% 92% 94% 95% 95% 92% 68% 77% 81% 82% 80% 88% 83% 90% Neurokirurgi 88% 98% 95% 96% 92% 89% 87% 90% 68% 89% 61% 82% 77% 75% 63% 79% Ortopedi 79% 82% 84% 85% 95% 95% 91% 87% 61% 63% 51% 47% 71% 73% 76% 80% Ryggkirurgi 91% 72% 75% 78% 97% 81% 68% 37% 38% 49% 22% 9% 30% 28% 37% 46% Plastikkirurgi 81% 83% 70% 74% 63% 64% 54% 73% 61% 59% 55% 54% 60% 67% Urologi 90% 83% 64% 75% 90% 87% 90% 91% 81% 83% 84% 73% 84% 82% 82% 91% Ögonsjukvård 76% 83% 73% 84% 94% 82% 71% 78% 80% 87% 55% 68% 85% 84% 89% 83% Öron-näsa-halssjukvård 82% 68% 82% 86% 91% 73% 81% 75% 70% 78% 83% 93% 91% 85% 82% Hörselvård 93% 80% 90% 91% 79% 86% 16% 39% 67% 85% 87% 85% 66% 53% S:a kirurgiska specialiteter 85% 87% 78% 84% 92% 89% 82% 85% 76% 79% 69% 70% 82% 81% 82% 84% Beroendevård 100% 100% 98% 93% 100% 100% 97% 100% Barn- o ungdomspsykiatri 100% 100% 97% 96% 100% 99% 97% 94% Flyktingmedicin 100% 100% 92% 100% 100% 100% 100% 92% Habilitering 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Neuropsykiatri barn - 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Neuropsykiatri vuxna 100% 93% 100% 100% - 100% 100% 100% Ungdomshälsa/ungd.mottagn 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Vuxenpsykiatri 100% 99% 97% 96% 99% 98% 98% 99% TS-verksamhet VUP 0% 0% - 100% 40% - - Ätstörningsverksamhet 100% 100% - 100% 100% 100% S:a psyk specialiteter 100% 100% 98% 98% 100% 99% 99% 98% TOTALT 85% 88% 79% 85% 91% 88% 83% 85% 76% 79% 69% 70% 82% 81% 82% 84% Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider)

67 DELÅRSRAPPORT - januari - juni Bilaga 3 Basfakta processperspektivet Juni 2014 Juni 2013 Utveckling (helår) Förändring mot mars 2013 Procentuell förändring föregående år Slutenvårdstillfällen ,4% DRG-poäng ,4% Läkarbesök ,3% - varav länscentra ,1% - varav närsjukvård ,7% - varav övriga ,5% Sjukv beh ,7% - varav länscentra ,9% - varav närsjukvård ,3% - varav övriga ,0%

68 DELÅRSRAPPORT - januari - juni Bilaga 4 Medarbetarperspektivet Juni 2014 Antal anställda (heltid) Bokslut 2013 Förändring 2014/2013 Utveckling sedan 2011 Sjukfrånvaro maj 2014 Nämnd/Styrelse Landstingsstyrelsen ,9% Sjukvård Närsjukvården i Finspång ,1% Närsjukvården i centrala Östergötland ,2% Närsjukvården i östra Östergötland ,1% Närsjukvården i västra Östergötland ,8% Hjärt- och Medicincentrum ,2% Barn- och kvinnocentrum ,9% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård ,0% Sinnescentrum ,3% Diagnostikcentrum ,8% Tandvård Folktandvården ,6% Utbildning Lunnevads folkhögskola ,7% Naturbruksgymnasiet Östergötland ,2% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland Centrum för Hälso- och Vårdutveckling ,2% FM centrum ,7% IT-centrum ,3% Upphandlingscentrum i Östergötland ,8% Resurscentrum i Östergötland ,7% TOTALT ,9% Förändring jmfrt m föreg månad

69 DELÅRSRAPPORT - januari - juni Bilaga 5 Ekonomiperspektivet - Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-juni 2014 Resultat jan-juni 2013 Resultat jan-maj 2014 Resultat jan-maj 2013 (korr för resurstillskott som tillhör perioden) Helårsbedömning Godkänd budget 2014 Resultat bokslut 2013 HB03 Eget Eget kapital kapital Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 59,3 62,0 55,9 64,6 0,0 0,0 7,3 0,0 0,0 Landstingsstyrelsen -2,1 0,2-1,2-0,1 2,7 0,0 5,5 7,5 4,8 Trafiknämnden 62,0 1,8 52,4 0,0 65,5 23,6 18,7 65,5 0,0 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland -32,7-19,8-31,0-19,4 0,0 0,0 9,1 9,1 9,1 Närsjukvården i östra Östergötland -33,1-34,1-30,1-28,9-25,0 0,0-28,9-32,6-7,6 Närsjukvården i västra Östergötland -18,6-18,8-15,9-15,2-13,0 0,0-7,9-15,6-2,6 Närsjukvården i Finspång -0,7 0,3-1,4-0,6 0,0 0,0 5,8 12,2 12,2 Hjärt- och Medicincentrum -17,2-19,8-17,2-20,2 0,0 0,0 18,1 18,1 18,1 Barn- och kvinnocentrum -11,1-16,1-8,8-14,2 0,0 0,0 1,1 25,4 25,4 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -67,8-44,4-59,4-41,4-48,7-22,0-22,4-71,1-22,4 Sinnescentrum -51,0-32,0-42,3-25,9 0,0 0,0-40,5-43,5-43,5 Diagnostikcentrum -17,3-8,0-12,8 2,1-15,0 0,0-5,2-27,1-12,1 Summa sjukvård -249,5-192,7-218,9-163,7-101,7-22,0-70,8-125,1-23,4 Tandvård Folktandvården 7,7 18,6 6,4 18,1 19,1 19,0 34,8 33,0 13,9 Utbildning Lunnevads folkhögskola 1,5 0,3 2,1 0,1 0,0 0,0 0,8 6,2 6,2 Naturbruksgymnasiet -0,2-4,4-0,6-5,6 1,5-2,0-6,0 0,0-1,5 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 0,7 6,3 0,6 4,9-0,6 0,1 0,3 5,5 6,1 FM centrum 7,4 1,8 2,3 5,6 1,0 1,0 11,0 6,0 5,0 IT-centrum 1,1 3,9 1,2 3,1 0,0 0,0 2,0 2,5 2,5 Centrum för hälso- och vårdutveckling -1,7-0,1 0,2-1,4-1,8-1,0 0,9 2,0 3,8 Upphandlingscentrum -0,4-1,4-0,2-0,9 0,0 0,0-0,7 0,0 0,0 Resurscentrum -0,2-0,7 1,1 1,0-1,0-1,0-0,8 2,6 3,6 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Enheter som upphört 1) 0,0 1,5 0,0 0,0 Summa -114,4-104,4-98,7-74,3-15,3 17,7 4,5 5,7 21,0 Finansförvaltningen 599,2 330,3 552,9 405,1 487,0 282,3 704,8-430,1-917,1 Summa 484,8 225,9 454,2 330,8 471,7 300,0 709,3-424,4-896,1 1) Informationscentrum ingår fr o m 2014 i Landstingsstyrelsen. År 2013 har produktionsenheternas egna kapital justerats med -19 mkr (-belopp nedan - återlämning av eget kapital): HMC 40,7, BKC -0,7, CKOC 46,9, SC 38,5, FTV -100,6 CHV -0,3 mkr Trafiknämnden -18,7, IC -2,0, LS -5,0, HSN -7,3, UC 0,7 och FC -11,0 mkr Finansförvaltningens egna kapital har påverkats med motsvarande belopp.

70 DELÅRSRAPPORT - januari - juni Bilaga 6 Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutveckling Ack tom jun 2014 jämfört samma period föregående år Ack tom maj 2014 jämfört samma period föregående år Nämnder och styrelse Landstingsstyrelsen 19,6% 20,6% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i Finspång -0,3% 0,0% Närsjukvården i centrala Östergötland 1,3% 2,0% Närsjukvården i östra Östergötland -1,7% -1,0% Närsjukvården i västra Östergötland 2,2% 2,1% Hjärt- och medicincentrum 3,5% 3,2% Barn- och kvinnocentrum 7,1% 7,4% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 8,9% 9,1% Sinnescentrum 4,1% 4,5% Diagnostikcentrum 6,4% 7,1% Tandvård Folktandvården 2,8% 3,6% Utbildning Lunnevads folkhögskola 3,9% 5,0% Naturbruksgymnasiet -4,8% -5,1% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 39,3% 37,6% FM centrum 9,0% 9,9% IT-centrum 15,4% 16,1% Centrum för hälso- och vårdutveckling 11,2% 10,2% Upphandlingscentrum 1,6% 0,3% Resurscentrum 4,6% 4,9% Lönekostnadstutvecklingen inom Landstingsstyrelsen beror framförallt på övertagande av verksamhet (Informationscentrum).

71 DELÅRSRAPPORT - januari - juni Bilaga 7 Kostnadsutveckling läkemedel Hälso- och sjukvård Receptläkemedel Ack tom juni 2014 jämfört samma period föregående år Rekvisitionsläkemedel Ack tom juni 2014 jämfört samma period föregående år Alla läkemedel Ack tom juni 2014 jämfört samma period föregående år Närsjukvården i Finspång -4,4% -38,5% -6,6% Närsjukvården i centrala Östergötland -3,2% 12,2% -0,8% Närsjukvården i östra Östergötland -0,4% 1,7% -0,1% Närsjukvården i västra Östergötland 0,5% -7,8% -0,7% Hjärt- och medicincentrum 6,7% 18,9% 11,8% Barn- och kvinnocentrum -0,8% 13,5% 5,1% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 7,4% 23,8% 18,5% Sinnescentrum -8,1% 15,0% 8,3%

72 DELÅRSRAPPORT - januari - juni Bilaga 8 Intäkts-/kostnadsutveckling Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Utfall Jämförelse Helårsbedömning 03 Utfall Jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan-juni 2014 jan-juni 2013 jan-maj 2014 jan-maj jfr Bokslut 2013 jan-juni 2013 jan-juni 2012 jan-maj 2013 jan-maj 2012 med 2013 Bokslut 2012 Nettokostnadsutveckling 3,0% 7,9% 3,5% 5,3% 4,8% 5,7% Exkl hemsjukvård som överförts till kommunerna 5,1% - 5,5% - 7,1% - Exkl hemsjukvård och AFA ,1% - Exkl AFA 2012 och ,5% ,4% Exkl AFA och resurstillskott (resursfördelning, vårdplatser) ,0% - 3,8% - 3,9% Skatter och generella statsbidrag 1) 2,6% 7,0% 2,5% 7,1% 2,7% 7,2% Lönekostnadsutveckling2) 6,1% 6,9% 6,4% 6,7% 5,7% 6,4% Lönekostnadsutveckling - rullande 12 månader 3) 6,1% 5,9% 6,3% 5,6% 5,7% 6,4% 1) Ökningen mellan 2013 och 2012 förklaras av skattehöjning med 65 öre. Den låg ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras av skatteväxling med kommunerna för hemsjukvården med 25 öre. Sjukskrivningsmiljarden har flyttats från generella till specialdestinerade statsbidrag. Justering har gjorts Om justering görs för hemsjukvården blir förändringen 4,8 %. 2) Lönekostnadsökning avser en rullande 12-månaders period jämfört med motsvarande föregående år. Helårsbedömningen avser en central bedömning - PE:s sammantagna bedömning i HB03 baserad på mars är 4,3 %. Vid beräkning av lönekostnadsökning har hänsyn tagits till lönekostnader för skatteväxlad verksamhet. 3) Vid beräkning av rullande tolv månader har även 2013 års lönekostnader reviderats utifrån förändringen på grund av skatteväxlingen för hemsjukvården.

73

74 1 (2) Ledningsstaben LiÖ Daniel Wäster Landstingsstyrelsen Investeringsbudget för produktionsenheterna år 2015 Årsbudget, Investeringar Produktionsenheternas investeringsbudget ingår som en del i produktionsenheternas verksamhetsplan inklusive årsbudget. Genom att tidigarelägga beslut om investeringar skapas förutsättningar för en bättre investeringsprocess. Arbetet med upphandling kan påbörjas redan under hösten för att investeringarna ska kunna genomföras inom planerat verksamhetsår. Övriga delar av landstingsstyrelsens årsbudget samt produktionsenheternas verksamhetsplan inklusive årsbudget behandlas i december. Från och med 2015 ska MTÖ (Medicinsk Teknik i Östergötland) överta ägandeskapet vissa utrustningsgrupper. Förändringen innebär att MTÖ står för en något större del av investeringsbudgeten. Produktionsenheterna kommer fortsatt att ha finansieringsansvaret och betalar en form av hyra för utrustningen. Beroende på mer exakt när och i vilken takt MTÖ tar över ägandeansvaret kan delar av investeringsbudgeten att behöva flyttas från vårdande produktionsenheter till Diagnostikcentrum/MTÖ. Detta hanteras i samband med årsbudget för Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2014 treårsbudgeten för I treårsbudgeten anges landstingets vision och strategier för planeringsperioden. Budgeten innehåller även beslut om skattesats, ekonomiska ramar för hälso- och sjukvårdsnämnden, landstingsstyrelsen och trafiknämnden samt investeringsnivåer. Utifrån de beslutade investeringsnivåerna i treårsbudgeten fastställer landstingsstyrelsen investeringar per produktionsenhet. Vid behandlingen av produktionsenheternas investeringar gäller följande: 1. Investeringsnivån kräver godkännande av landstingstyrelsen om den överstiger årets avskrivningar 2. Enskilda investeringar kräver godkännande av landstingsstyrelsen om de är av strategisk natur eller överstiger 1,0 mkr. Varje enhet har rätt att investera med ett årligt belopp som motsvarar årets avskrivningar. Inom denna ram har enheten rätt att utan särskilt tillstånd från landstingsstyrelsen investera i objekt upp till beloppsgränsen 1,0 mkr.

75 2 (2) Ledningsstaben Daniel Wäster LiÖ Är investeringen av strategisk natur ska den dock beslutas av landstingsstyrelsen oavsett belopp. Varje enhet finansierar på egen hand, genom avskrivning och ränta, de kostnader som följer med en investering. Varje produktionsenhet lämnar en investeringsbudget (se bilaga 1). Investeringarna år 2015 uppgår sammanlagt till miljoner kronor, varav investeringar i fastigheter uppgår till miljoner kronor. För de objekt som finns upptagna i den strategiska fastighetsplanen tas beslut i varje enskilt ärende av landstingsstyrelsen eller landstingsdirektören (lägre belopp enligt delegation). FM centrum har tillsammans med investeringsbudgeten lämnat en strategisk fastighetsplan. FM centrum begär att få följande poster godkända: Investeringsvolym exkl reinvesteringar Reinvesteringar Investeringar i konst 920 mkr 205 mkr 7,6 mkrii Samtliga produktionsenheter, som har planerade investeringar för år 2015, har investeringsnivåer som överstiger nivån på avskrivningarna, med undantag för Närsjukvården i centrala Östergötland, Landstingsstyrelsen, Naturbruksgymnasiet samt Resurscentrum. Enheterna bedömer att de kan finansiera investeringarna inom befintlig ram. De investeringsobjekt som kräver särskilda beslut framgår av bilaga 2 och bilaga 3 Bilaga 1 Investeringsplan per produktionsenhet Bilaga 2 Investeringsbudget per produktionsenhet Objekt för beslut Bilaga 3 Investering i mobilt inomhusnät Objekt för beslut

76 LiÖ Ledningsstaben Bilaga 1 Daniel Wäster PLAN FÖR INVESTERINGAR , tkr Enhet Nämnd/styrelse Landstingsstyrelsen Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärtcentrum- och medicincentrum i Östergötland Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum i Östergötland Diagnostikcentrum i Östergötland Tandvård Folktandvården Utbildning Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum FM centrum varav investeringar i lokaler IT-centrum Centrum för hälso- och vårdutveckling Resurscentrum i Östergötland Reservering (ledningsstabens bedömning) Summa investeringar:

77 LiÖ Ledningsstaben Bilaga 2 Daniel Wäster Investeringsbudget per produktionsenhet Objekt för beslut (tkr) Produktionsenhet Objekt över 1 mkr eller särskilt beslut Specificering av objekt för beslut av LS Investeringsbelopp per objekt NÄMND/STYRELSE Landstingsstyrelsen Nej SJUKVÅRD Närsjukvården i centrala Östergötland Nej Närsjukvården i östra Östergötland Ja Vattenreningssystem dialys Närsjukvården i västra Östergötland Ja Byggnadsinventarier RPR, enligt FC, etapp 1 Byggnadsinventarier LiM, sjuhusgemensamt Inventarier RPR, etapp 1-2 Närsjukvården i Finspång Nej Hjärt- och medicincentrum Ja Ultraljudsapparatur för avancerad hjärtdiagnostik (Fys klin) Event recorder electroder för inspelning av hjärtrörelser (Fys klin) Topera medical lab 6 nytt koncept för mapping och ablation av förmaksflimmer. Publicerade data från randomiserade studier visar bättre resultat jämfört med konventionell ablation Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Nej Centrum för kirurgi-, ortopedi och cancervård Ja Utbyte Brachy HDR-maskin, Onkologen ersättningsinvestering Utbyte operationsrobot, Urologen ersättningsinvestering Navigationsutrusning O-arm, Ryggkliniken Navigator är en ny form av operationsteknik som innebär att man kan navigera tredimensionellt med hjälp av en datortomografbild. Man kan också direkt kontrollera att satta skruvar och annat implantat sitter korrekt och inte påverkar ryggmärg, nervrötter eller stora blodkärl. Det är en påtaglig förbättring jämfört med den röntgengenomlysning som Ryggkliniken använder idag. De senaste åren har utrustningen förbättrats och stråldosen minskat. I dag finns utrustningen i Malmö, Stockholm Spine center, Umeå, Uppsala m fl ställen. Sannolikt kommer denna urtustning att ses som ett krav för avancerad deformitetskirurgi. Det stora mervärdet är minskad risk för allvarlig komplikation, reoperationer etc Inventarier, Ortopeden US Framtidens US (4)

78 LiÖ Ledningsstaben Bilaga 2 Daniel Wäster Investeringsbudget per produktionsenhet Objekt för beslut (tkr) Produktionsenhet Objekt över 1 mkr eller särskilt beslut Specificering av objekt för beslut av LS Investeringsbelopp per objekt Sinnescentrum Ja LAF tak, sal 7+8 Ombyggnation av uppdukningsrum på ViN, kombinerat mellan två salar Laparaskopienhet två operationssalar, ersättningsinvestering Operationsmikroskop Tilläggsarbeten OPUS Inredning Framtidens US Utrustning Framtidens US Övrigt Framtidens US Träningsutrustning anpassat gym Rullband samt avlastat rullband Träningsrobot Diagnostikcentrum Ja PET-CT medicinsk avbildningsteknik som bygger på användning av isotopmärkta preparat, så kallade radioaktiva markörer, vilka möjliggör framtagning av tredimensionella bilder för att spåra tumörer samt följa hur ex olika preparat rör sig i kroppen. Magnetkamera nyinvestering Mobil röntgenutrustning två stycken Genomlysningslab återinvestering enligt utbytesplan Datortomograf uppgradering återinvestering enligt utbytesplan Odontologisk röntgen återinvestering enligt utbytesplan Ultraljud/kärl/eko Återinvestering bana, klinisk kemi US enligt utbytesplan PCR, digital molekylärbiologisk och biokemisk metod, som används för att framställa stora mängder av en viss DNA-sekvens (genetisk information). Karyotyperingssystem Kryostat två stycken Pipetteringsrobot IT-stöd genetik Autoklav Ombyggnad Klinisk Mikrobiologi utrustning i samband med ombyggnation TANDVÅRD Folktandvården UTBILDNING Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Nej Nej Nej 2(4)

79 LiÖ Ledningsstaben Bilaga 2 Daniel Wäster Investeringsbudget per produktionsenhet Objekt för beslut (tkr) Produktionsenhet Objekt över 1 mkr eller särskilt beslut Specificering av objekt för beslut av LS Investeringsbelopp per objekt ÖVRIG VERKSAMHET Katastrofmedicinskt centrum Nej FM centrum Ja Byggnadsinvesteringar Fastighetsinvesteringar Reinvesteringar Konst IT-centrum Ja Proxy utbyte av gammal utrustning Ny serverhall US4 USX Invändigt kabelarbete fiber och TP-kablar inom US4 USX Fiber fiberinvestering LiÖ - Fram US och Vision 2020 SAN nya SAN sw utbyte av befintliga, nytt Datacenter Midrange Utbyggnad/utbyte Linecards SAN nyinvestering alternativt utbyggnad NL Ent NAS nyinvestering alternativt utbyggnad NAS. NL-PAX arkivet. Isilon. Byte av access-switchar utbyte pga end of support 2015 och nybyggnation Distributionsswitchar, yttre siter utbyte pga end of support 2017 Serverhalls infrastruktur utbyte pga end of support (befintliga hallar) PEK-skärmar för Cosmic Nova Whiteboard Granskningsskärmar skärmar per år i samråd med MIT avseende röntgen Tyst vårdmiljö höja lägstanivån för patientkallelsesystem på FUS och Visoion 2020 samt övriga anläggningar i samband med ombyggnader. Installationer och aktiviteter fölr att knyta tjänster och funktioner i P-sök och telefoni mot kallelsesignalsystem. Snabbtelefoni avser utbyte av befintliga utrustningar (ViN o LiM) Videoutrustning kontinuerlig investering i videoutrustning med målsättning att öka nyttjandegraden Infrastruktur för UC-tjänster för att bygga framtida UC-tjänster. Berör både telefoni, epost och video (4)

80 LiÖ Ledningsstaben Bilaga 2 Daniel Wäster Investeringsbudget per produktionsenhet Objekt för beslut (tkr) Produktionsenhet Objekt över 1 mkr eller särskilt beslut Specificering av objekt för beslut av LS Investeringsbelopp per objekt IT-centrum forts. Personsökning frekvensbyte och tjänstepaketering Personsökning alarmagent för att trygga nuvarande akutlarmshantering samt kunna utveckla nya och andra tjänster. Personsökning infrastruktur ombyggnad av personsökarinfrastruktur för anpassning till framtida datacenter Mobilt inomhusnät Cosmic IX3 Overview avtalad slutbetalning avseende licens för ny patientöversiktsfunktionalitet i Cosmic. Olika vyer av patientinformation, patientens-, enhetens- och vårdgivarens vyer. Cosmic Nova Tablets licens för Cosmicfunktioner i läsplatta, funktioner för ex rond och sängnära arbete. Cosmic TM licens för operationsplaneringsfunktion i Cosmic Cosmic ROS databas licens ROS-databas i Cosmic, krävs för att föda översikter i Cosmic med RoS-data (RTG, klin kemi, mikro mm) Datorhårdvara ambulanser, 38st kompletta kit a tkr utbyte av gammal hårdvara i ambulanserna för att möta nya behov och säkra driften. Består av dator, främre och bakre skärm, handdator, diverse kablage samt utrustning för att kommunicera med landstingets it-miljö. Utbyte VM-ware ESX Centrum för Hälso- och Nej vårdutveckling Resurscentrum i Östergötland Nej 4(4)

81 IT-centrum, Linda Hollertz LiÖ Bilaga 3 Begäran om anslag för investering i mobilt inomhusnät Under Q och Q har det från flera olika håll uppmärksammats att den mobila inomhustäckningen på våra sjukhus är låg och dessutom påverkas ytterligare negativt av de pågående stora byggen som pågår på US och inom kort även på ViN. Vid arbetsmiljöronder har personalrisker uppmärksammats vid ensamarbete på platser med låg/dålig täckning och även patientsäkerhetsrisker vid t ex transporter i kulvertar och andra områden med låg/dålig täckning. Patienter och medborgare som vistas på våra sjukhusområden ställer höga krav på tillgänglighet till uppkoppling till Internet via sina privata telefoner, läsplattor, datorer mm. Detta är inte möjligt där inomhustäckningen är allt för låg och i takt med nybyggnationerna minskar successivt. I funktionssäkerhetsrådet har ett arbete genomförts för att identifiera en lösning för att lösa de risker och behov som är identifierade samt att upprätta en kostnadskalkyl. Rådet är överens om att en utbyggnad av ett mobilt inomhusnät är nödvändigt på alla våra sjukhus. Mest akut är det på US. Investeringen för utbyggnad av det mobila inomhusnätet är uppskattad till tkr. Arbetet beräknas kunna genomföras under tre års tid och US skulle kunna vara färdigställt ett år efter att projektet startar upp. I IT-centrums investeringsplan finns denna investering upptagen fördelad över tre år med tkr under år 2015, tkr under år 2016 och tkr under år Därefter ska ett fullt utbyggt mobilt nät finnas tillgängligt på våra sjukhus. Detta mobila inomhusnät blir också en redundant lösning till det fasta och trådlösa nätverk som finns och byggs ut inom hela LiÖ. Alla tre nätverk krävs för framtidens IT-lösningar. IT-centrums bedömning är att ett mobilt inomhusnät på våra sjukhus är nödvändigt för att undvika de verksamhets- och patientrisker som har identifierats. Nätverk inom LiÖ finansieras via Grund IT. IT-centrum begärde därför ökat anslag för Grund IT år 2015 i prisärendet, motsvarande driftkostnaderna för detta nya nätverk som kravställs från verksamheter, riskanalyser, arbetsmiljöronder och medborgare/patienter. Merkostnader kopplade till investering i mobilt inomhusnät täcks inom Grund IT-bidraget. Se investeringsbelopp samt driftkostnad per år nedan. Investeringsbelopp per år Driftkostnad per år År Investeringsbelopp Summa: År Avskrivningskostnad Räntekostnad Total driftkostnad Summa: IT-centrum föreslår landstingsstyrelsen besluta att godkänna investeringen i mobilt inomhusnät på sammanlagt 30 miljoner kronor under perioden IT-centrum, Linköping Håkan Nilsson, Produktionsenhetschef Postadress Gatuadress Ingång Telefon E-post LINKÖPING Klostergatan 19 C Huvudingång IT-centrum@lio.se

82 Ledningsstaben BESLUTSUNDERLAG 1(2) LiÖ Landstingsstyrelsen Reviderad övergripande kris och katastrofplan för Landstinget i Östergötland Landstingets övergripande kris och katastrofmedicinska beredskapsplan beskriver organisation, ansvar och roller för landstingets beredskap, direktiv för lokalt planeringsarbete inför eventuellt allvarlig händelse samt hur sjukvården skall ledas vid extraordinära händelser. Kris och katastrofplanen behöver regelbundet revideras utifrån förändrade lagar och föreskrifter från Socialstyrelsen, förändrade samarbetsformer med andra berörda myndigheter, organisatoriska och strukturella förändringar inom landstinget och utifrån ny kunskap och erfarenheter. Nuvarande plan från år 2010 har nu reviderats utifrån ändrade förutsättningar. Målsättningar med planen och allmänna inriktningen med landstingets beredskap är oförändrat. Bifogad reviderad plan har anpassats till nya föreskrifter från Socialstyrelsen (SOSFS 2013), bl.a. gällande lagen om katastrofmedicinska insatser utomlands (2008:552) där landstinget i Östergötland har ett nationellt uppdrag. Nya planen är också i överensstämmelse med överenskommen samverkan mellan myndigheter i Östergötland före, under och efter större olyckor/kriser, som för landstinget i Östergötlands del beslutades av landstingsstyrelsen Utifrån erfarenheter finns också smärre ändringar i ledningsroller, personalplan och säkerställande av tillgång till förbrukningsmaterial och läkemedel. Planeringskraven inför ev. pandemi har anpassats efter nya rekommendationer från Socialstyrelsen. Reviderade planen avses distribueras, kommuniceras och gälla snarast efter beslut. Landstingsstyrelsen föreslås BESLUTA A t t stadfästa föreliggande kris och katastrofmedicinska plan 2014.

83

84 Förord Hälso- och sjukvården ska vara väl förberedd för händelser där människor skadats eller riskerar att skadas. Denna landstingsövergripande kris och katastrofmedicinska beredskapsplan beskriver förutsättningar för planeringsarbetet, samt ger medarbetare information om vad som krävs för att kunna möta Allvarlig händelse och extraordinär händelse. Denna plan ersätter den tidigare från För att vid händelse snabbt kunna sätta sig in i vad som sker landstingsövergripande, finns ett sammandrag av denna plan på eller på intranätet Lisa Varje sjukhus/länsdel har också en kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan (Katastrofplan), där den lokala planeringen inklusive åtgärdskalendrar för nyckelpersoner och särskilt utpekade verksamheter finns. Frågor kring landstingets beredskapsplanering ställs till Beredskapssamordnare LiÖ. Barbro Naroskyin Landstingsdirektör Anita Mohall Beredskapsöverläkare

85 1. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering Samhällets krisberedskap förutsätter en god beredskap i händelse av samhällsstörningar, allvarliga händelser eller extraordinära händelser. Detta för att effektivt kunna hjälpa, lindra och stödja personer som drabbas, oavsett vad orsaken är. Alla samhällsaktörer inom krisberedskapssystemet har ett ansvar att förbereda sina verksamheter och samverka med varandra för att kunna säkerställa en krishanteringsförmåga. Hälso- och sjukvårdens kris och katastrofmedicinska beredskap är en del av den svenska krisberedskapen, som även omfattar internationella insatser. 1.1 Krishanteringssystemets uppbyggnad Målet med krishanteringssystemet är att minska risken för allvarliga händelser och extraordinära händelser i samhället samt minska konsekvenserna när en sådan händelse inträffar. Systemet ska förbereda för att möta allt från en begränsad händelse i fred till en vidgad hotbild och krig. Krishanteringssystem i Sverige bygger på tre centrala principer: Ansvarsprincipen innebär att den som har ansvar för en viss verksamhet under normala fredstida förhållanden, har motsvarande ansvar för verksamheten under en kris eller krigssituation. Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt ska vara densamma även under en kris. Närhetsprincipen innebär att en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda och ansvariga. I Sverige gäller dels sektorsansvar, dels områdesansvar inom krishanteringssystemet. Sektorsansvar betyder att varje myndighet och organisation ansvarar för sitt eget verksamhetsområde. För hälso- och sjukvården är det Socialstyrelsen som har sektorsansvaret. Geografiskt områdesansvar innebär att en aktör har ett samordningsuppdrag vid vissa händelser eller kriser som berör flera sektorer utan att därmed ta över verksamhetsansvaret från någon myndighet. Det geografiska områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället. På den nationella nivån är det regeringen som är områdesansvarig, på regional nivå har länsstyrelsen ett områdesansvar och på lokal nivå har kommunerna ett områdesansvar. Landstinget har ett verksamhetsansvar och där ingår även sådan verksamhet som är upphandlad hos entreprenörer. 1.2 Hälso- och sjukvårdens katastrofmedicinska beredskap Hälso- och sjukvården är en del av samhällets hela krishanteringssystem. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska landstingen planera sin hälso- och sjukvård så att en katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls. Beredskapsplaneringen styrs av lagar, riktlinjer och föreskrifter och bygger på risk- och sårbarhetsanalyser, förmågeanalyser, kontinuerligt uppföljningsarbete samt lokala förhållanden i sjukvårdens struktur och geografi. Detta beskrivs i SOSFS 2013:22 3.

86 1.2.1 Lagar och föreskrifter av betydelse för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:376), föreskrivs att landstingen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en kris- och katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls (7 ). 4 a reglerar att kommuner och landsting kan bistå en annan kommun eller annat landsting. I HSL 32 a föreskrivs också att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela särskilda föreskrifter om hälso- och sjukvården i fredstid om det ur ett nationellt perspektiv finns behov av katastrofmedicinska insatser. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Katastrofmedicinsk beredskap (SOSFS 2013:22 (M) Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m m (SOSFS 2009:10 (M)) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) (M) Länk till Socialstyrelsen samtliga Föreskrifter och Allmänna råd: Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lagen (2008:552) och förordningen (2008:553) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands. Smittskyddslagen (2004:168) Lagen (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Lagen utgör en del av det nationella krishanteringssystemet. Grunden för samhällets krishanteringsförmåga ska vara en generell förmåga att hantera kriser, oavsett hur de ser ut. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) definierar i sin planeringsinriktning för samhällets krisberedskap tre viktiga förmågor: Förmåga att samordna, leda och informera vid kriser och extraordinära händelser (krishanteringsförmåga). I begreppet krishanteringsförmåga ingår kunskapsuppbyggnad, ledningsorganisation, robust tekniskt ledningsstöd och samverkan med övriga aktörer inom krishanteringssystemet. Förmåga att genomföra operativa insatser (operativ förmåga). Förmåga att motstå störningar i samhällsviktig infrastruktur (robusthet). För att utveckla och förbättra förmågan till samverkan och samordning mellan organisationer och myndigheter finns samverkansområden. Dessa är: - Samverkansområde Teknisk infrastruktur (SOTI) - Samverkansområde Transporter (SOTP) - Samverkansområde Farliga ämnen (SOFÄ) - Samverkansområde Ekonomisk säkerhet (SOES)

87 - Samverkansområde Geografiskt områdesansvar (SOGO) - Samverkansområde Skydd, undsättning och vård (SOSUV) Hälso- och sjukvården finns representerad genom Socialstyrelsen och landsting (beredskapssamordnare) i fyra av dessa områden. Förordningen 2006:637 reglerar att det ska finnas organ som kan överta ledningsansvaret i kommuner och/eller landsting när omständigheterna så påkallar. Lagen uttrycker dock inte hur detta ska gå till, utan lämnar öppet för respektive huvudman att fatta beslut om det. Det finns inte heller uttryckt hur stort beslutsmandatet ska vara eller vid vilka omständigheter ledningsorganet, krisledningsnämnden, ska träda i kraft. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstingets risk- och sårbarhetsanalyser (2010:6) föreskriver vilka risk- och sårbarhetsanalyser och åtgärder som ska genomföras enligt lagen 2006:544. Lagen om skydd mot olyckor (2003:778, LSO) syftar till att förbättra skyddet mot olyckor och öka säkerheten i samhället. Enligt lagen skall kommunerna ha handlingsprogram för förebyggande verksamhet, räddningstjänstens verksamhet samt gränssnitten mot andra verksamheter. Det står uttryckt att lagen inte omfattar vad som faller under Hälso- och sjukvårdslagen. Det finns alltså inga beslutsmandat i frågor som avser hälso- och sjukvård hos räddningstjänsten. Enligt LSO åligger det varje kommun att svara för räddningstjänsten inom kommunen, undantaget det som gäller statlig räddningstjänst. Den statliga räddningstjänsten omfattar: Polisens ansvar för fjällräddningstjänst samt efterforskning av försvunna personer. Sjöfartverkets ansvar för flygräddningstjänst och sjöräddningstjänst. Kustbevakningens ansvar för miljöräddningstjänst till sjöss. Länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering efter utsläpp från kärnteknisk anläggning. LSO kap2 4 Skyldigheter vid farlig verksamhet Vid en anläggning där en händelse i verksamheten kan orsaka svåra skador på människor och miljö är anläggningsägaren och kommunen skyldiga att ha en beredskap. Landstinget ska i samverkan med berörd myndighet och anläggningsägare utarbeta de säkerhetsregler eller andra begränsningar som gäller för sjukvårdsarbete för landstingets anställda (eller entreprenörer) vid en sådan anläggning. I ansvaret innefattas även spridning av kunskap om ovan till hälso- och sjukvårdspersonal som kan komma att arbeta på eller inom respektive anläggning. Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Lag (1999:381) benämns också Sevesolagstiftning. För information om så kallade Sevesoanläggningar i Östergötland, se webbsida för Räddningstjänsten Östra Götaland. Polislag (1984:387) berör polisens ansvarsområden vid bland annat olyckor och katastrofer. Polislagen är en del av den samlade lagstiftning som styr det polisiära arbetet.

88 Sekretesslagen (2009:400 kap 25) anger vad som är sekretessbelagt och alltså undantaget från regeln att myndigheternas allmänna handlingar är offentliga. Sekretess innebär både förbud att röja en uppgift och förbud att lämna ut allmänna handlingar. Den gäller även som skydd för enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. Enligt sekretesslagen råder sekretess mellan myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet. Patientdatalagen (2008:355) anger att all vård av patienter måste journalföras enligt patientdatalagen. Den syftar till att öka patientsäkerheten genom att de som vårdar och behandlar patienter lättare får tillgång till nödvändig information. Lagen innefattar även bestämmelser om informationssäkerhet för att också ge patienterna ett starkt integritetsskydd. Lagen (1992:1 403) om totalförsvar och höjdberedskap. Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Lagen (1988:97) om förfarande hos kommuner och förvaltningsmyndigheter och domstolar under krig, krigsfara m.m. Landstingets beredskap påverkas även av andra föreskrifter, allmänna råd och standarder från exempelvis Arbetsmiljöverket och kommunernas byggnadsnämnder Relation mellan olika myndigheters ansvarsområden Olika verksamheter har olika ansvarsområden där ingen myndighet har befälsrätt över en annan. Det finns inte heller ansvar som sträcker sig över en annan myndighets verksamhetsområde. Uppgifterna i samband med olyckor i katastrofer ska lösas i samverkan. Det innebär att alla inblandade myndigheter har ett ansvar att, inom sitt eget verksamhetsområde, lösa uppgiften tillsammans med andra myndigheter. Polis och kommunal räddningstjänst har möjlighet att vid speciella omständigheter begränsa varandras eller sjukvårdens verksamhet. Ett exempel är att räddningstjänsten och/eller polisen kan meddela säkerhetsregler för ett visst område Risk- och sårbarhetsanalys Enligt lag 2006:544 ska landsting och regioner identifiera och redovisa samhällsviktig verksamhet, risker mot verksamheten, beroenden och sårbarheter. En plan ska tas fram för att kunna hantera extraordinära händelser och allvarlig händelse. Planen ska baseras på en riskoch sårbarhetsanalys. Landstingen ska sammanställa och avrapportera en regional risk- och sårbarhetsanalys till Socialstyrelsen, länsstyrelsen och Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, under mandatperiodens första år. Enligt MSB:s föreskrift MSBFS 2010:6 ska landstingen varje år följa upp och redovisa sin lagstadgade risk- och sårbarhetsanalys Förmågeanalys Enligt lag 2006:544 ska landstingen analysera den egna förmågan att hantera svåra påfrestningar och de konsekvenser sådana påfrestningar kan leda till. Risk- och sårbarhetsanalyser, resurser, kunskap, geografiska förhållanden och andra faktorer i landstinget ligger till grund för att bedöma den förmågan. I Socialstyrelsens skrift Förmågeanalys för det katastrofmedicinska området rekommendationer för hälso- och sjukvårdens planering (Socialstyrelsen 2006) redovisas en metod om hur förmågeanalyser kan genomföras.

89 Var går gränsen för landstingets förmåga? Bilden är tagen ur skriften Förmågeanalys för det katastrofmedicinska området rekommendationer för hälso- och sjukvårdens planering utgiven av Socialstyrelsen Terror och krigsberedskap Landstingens beredskap ska bygga på att det finns en grundförmåga i den fredstida kris och katastrofmedicinska beredskapen, men gäller även vid krigshot, höjd beredskap och terrorhändelse. 1.3 Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering i Landstinget i Östergötland Kris och katastrofmedicinsk beredskap omfattar den beredskap i Landstinget i Östergötland som krävs för att hälso- och sjukvården effektivt och säkert ska kunna ta hand om drabbade och minimera de fysiska och psykiska följdverkningarna vid en allvarlig och/eller extraordinär händelse. Beredskapen baseras på; Planering Utrustning Utbildning, träning och övning Särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse Uppföljning och utvärdering Beredskapen omfattar hela vårdkedjan skadeområdet, ambulanssjukvården, akutsjukhusen och primärvården där man vid en allvarlig händelse ska kunna möta en obalans mellan behov och tillgängliga resurser med ett optimalt patientomhändertagande och på ett kostnadseffektivt sätt. Östergötlands län omfattar till ytan drygt kvadratkilometer och cirka fem procent av Sverige befolkning. Den genomsnittliga befolkningskoncentrationen är varierande. Länet innehåller storstäder, men även glesbygd med låg befolkningstäthet och förhållandevis långa avstånd till akutsjukvård. Länet har också skärgård med många öar och ökad befolkning sommartid.

90 Flera stora vägar går genom länet samt ett järnvägsnät med omfattande person- och godstrafik inklusive transport med farliga ämnen. Det finns tre flygplatser, varav två med internationell trafik. Norrköpings hamn är en av landets till ytan största hamnar, även där sker transporter och omlastning med farliga ämnen. Flera anläggningar i länet omfattas av speciell lagstiftning angående hantering och transporter av farliga ämnen. Länsstyrelsen har en förteckning av dessa anläggningar. Under året genomförs flera stora evenemang som samlar en större mängd människor, bland annat musikfestivaler samt olika sportevenemang. Risken för störning och/eller utslagning av infrastruktur, exempelvis. elavbrott och störningar i IT-system måste beaktas liksom hot och terrorism. Länsstyrelsen i Östergötland har tillsammans med berörda myndigheter och samhällsviktiga aktörer i Östergötland gjort en omfattande kartläggning av vilka större olyckor och händelser som skulle kunna inträffa i länet, samt identifierat vilka åtgärder som behövde genomföras för att kunna motverka eller möta dessa risker. Medarbetare från landstinget är delaktiga i många delar av detta arbete, som benämns Riskbild Östergötland. Detta finns redovisat i olika rapporter: Riskhantering Risk- och sårbarhetsanlyser genomförs i Landstinget i Östergötland enligt lagstadgade krav. Dokumentet Beslutsstöd för val av analysmetod inom riskhantering innehåller beskrivningar av olika metoder och förklaringar som ska underlätta valet av metod för aktuellt problem eller frågeställning. Dokumentet innehåller även en översiktlig beskrivning av landstingets riskhanteringsprocess. Se länk: od%20inom%20riskhantering%20ver%201%200.pdf Förmågeanalys av den kris och katastrofmedicinska beredskapen En förmågeanalys ska bland annat ge en bild av hur många drabbade landstinget kan omhänderta vid en allvarlig händelse och även tydliggöra landstingets gränssättande resurser. För att den kris och katastrofmedicinska organisationen ska kunna utvärdera och bedöma sin förmåga måste den utgå från hur landstinget kan utföra ett visst uppdrag under vissa preciserade betingelser med de resurser som finns tillgängliga. År 2012 genomfördes den senaste förmågeanalysen av den katastrofmedicinska beredskapen. Resultaten används som en grund i förbättringsarbetet av den katastrofmedicinska verksamheten inom landstinget. En förmågeanalys ska genomföras vart fjärde-femte år Kontinuitetshantering Enligt landstingets säkerhetspolicy ska säkerhetsarbetet bedrivas systematiskt och som en integrerad del i det dagliga arbetet. Ett av målen är att säkerställa kontinuitet i vård- och stödprocesser genom förebyggande insatser. Syftet med kontinuitetshanteringen är att genom förebyggande arbete skapa robusthet i verksamheten så att den kan fungera trots vardagliga oplanerade och planerade störningar och avbrott som kan påverka vård och patientsäkerhet.

91 Kontinuitetshantering innebär att en analys görs av verksamheten där man tydliggör vilka aktiviteter som krävs för att verksamheten ska fungera. Därefter beslutas om vilka åtgärder som behöver vidtas, exempelvis att utarbeta nya reservrutiner eller ställa tydligare krav på stödenheter. Inom varje centrum ska det finnas kontinuitetslotsar som ska stödja utarbetandet av kontinuitetsplaner inom sina respektive verksamheter. Kontinuitetsplanerna ska ses över årligen och revideras vid förändringar i verksamheten. Uppföljning sker bland annat i RHcheck RH-check och avvikelsehantering RH-check är verksamhetens verktyg för egenkontroll av risker och säkerhet. Dessutom är det ett instrument för uppföljning för att säkerställa rätt kvalitet, stimulera förebyggande arbete samt minimera risker och kostnader för skador och avbrott. För närvarande finns RH-check för elva områden, bland annat kris och katastrofmedicinsk beredskap. RH-check finns på intranätet. Mer information: Avvikelsehanteringen i landstinget syftar till en ökad patientsäkerhet genom att enheter systematiskt analyserar och följer upp sina avvikelser. Avvikelsehantering ersätter inte anmälan till Socialstyrelsen enligt Lex Maria eller anmälningar till patient- och läkemedelsförsäkringen, Arbetsmiljöinspektionen, Försäkringskassan eller polisen. Mer information:

92 2. Landstingets organisation för planering av kris och katastrofmedicinsk beredskap I Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:376), föreskrivs att landstingen skall planera sin hälso- och sjukvård så att en kris och katastrofmedicinsk beredskap upprätthålls (7 ). Detta kapitel beskriver ansvarsförhållanden, organisation samt genomförande av planeringsarbetet i Landstinget i Östergötland. 2.1 Ansvarsfördelning Landstingsstyrelsen beslutar om den kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanen för Landstinget i Östergötland. Landstingsdirektören (LD) har det yttersta tjänstemannaansvaret för landstingets verksamhet och för informationen till landstingets politiker. Vårddirektören US (VD) ansvarar för att det finns en organisation och ett system för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering, att planer finns upprättade för allvarlig händelse och extraordinära händelser samt att landstinget följer de myndighetskrav som finns på området. Produktionsenhetschefen för Katastrofmedicinskt Centrum (KMC) ansvarar för kris och katastrofmedicinsk beredskap i Landstinget i Östergötland (regional nivå). Detta innefattar att: upprätta, verifiera och revidera fungerande kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland. Revidering ska ske vart tredjefjärde år samt vid behov erbjuda landstingets medarbetare lämplig utbildning för uppdragen samt följa upp kompetensläget ansvara för organisation för regional beredskapssamordnare och beredskapsöverläkare ansvara för organisation, lokaler och utrustning för särskild sjukvårdsledning på regional nivå inkluderat TiB/CRSL-funktion följa upp och utvärdera den kris och katastrofmedicinska processen ansvara för att beredskap finns enligt lag (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands Ovanstående uppdrag sker med stöd av regional beredskapssamordnare och beredskapsöverläkare. Produktionsenhetscheferna för FM centrum och IT-centrum, verksamhetscheferna för Medicinsk Teknik Östergötland, smittskyddsenheten och radiofysikenheten samt kommunikationschefen ansvarar för att utbildade medarbetare finns på larmlista för att vid behov kunna ingå i särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå (LiM, US, ViN). Chefläkarna för östra, västra och centrala länsdelen har planeringsansvaret för den lokala kris och katastrofmedicinska beredskapen inom sitt sjukvårdsdistrikt, i enlighet med den kris och katastrofmedicinska beredskapsplanen för Landstinget i Östergötland. Chefläkarna utser lokal beredskapssamordnare och eventuellt lokalt beredskapsansvarig läkare.

93 Produktionsenhetschefer har ansvar för genomförande av de delar av landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapsplan där deras produktionsenheter berörs, samt av den lokala katastrofplanen. Verksamhetschefer medverkar vid upprättandet av den lokala kris och katastrofmedicinska planen ( Katastrofplan ). De ansvarar också för att medarbetarna har kunskap om enhetens beredskapsuppdrag och att medarbetarna genomgår lämplig utbildning och övning. Verksamhetscheferna ansvarar även för bemanning enligt lokal kris och katastrofmedicinsk plan efter direktiv av särskild sjukvårdsledning på lokal nivå. Verksamhetschefen för akutkliniken eller motsvarande har ansvar för att den katastrofmedicinska utrustningen på akutkliniken hålls aktuell och omedelbart tillgänglig. Vårddirektören för US, vårddirektören för ViN, närsjukvårdsdirektören i västra Östergötland (LiM) samt verksamhetschefen för Närsjukvården Finspång (NiF) ansvarar för säkerhets- och samordningsuppgifter lokalt inom områdena arbetsmiljö, funktionssäkerhet, brand- och miljöskydd samt kris och katastrofmedicinsk beredskap. Entreprenörer och externa vårdgivare som arbetar på uppdrag av landstinget Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapsplanering innefattar enligt HSL 7 (2002:452) även externa vårdgivare och entreprenörer. I entreprenörsavtalens allmänna bestämmelser regleras entreprenörernas uppgift före, under och efter allvarlig händelse. Landstinget ska samordna kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering med externa vårdgivare och entreprenörer. Det inkluderar utbildning, träning och övning, samt ansvar för att personalen har adekvat kompetens för sina insatser enligt beredskapsplan. Externa vårdgivare och entreprenörer har fullt arbetsgivaransvar för sin personal. 2.2 Regional (landstingsövergripande) beredskapsplanering Kris och katastrofmedicinsk beredskap är en del av landstingets samlade säkerhetsarbete. Enligt landstingets säkerhetspolicy ska säkerhetsarbetet omfatta människor, verksamhet, miljö, information samt egendom. Arbetet ska bedrivas systematiskt som en integrerad och naturlig del i all verksamhet för att: säkerställa kontinuitet i alla verksamheter genom förebyggande insatser säkerställa en trygg och säker miljö för patienter, medarbetare, förtroendevalda, studerande och besökare minimera riskerna för negativa händelser inom landstingets verksamheter samt reducera konsekvenserna, om de trots allt inträffar bidra till att upprätthålla landstingets arbetsgivaransvar optimera förutsättningarna för god sjukvård vid allvarlig och extraordinär händelse verksamheterna ska uppfylla gällande lagkrav på området bidra till att upprätthålla medborgarnas förtroende för landstinget.

94 Landstingets säkerhetsgrupp ansvarar för den övergripande uppföljningen och kontrollen av säkerhetsarbetet. Säkerhetsgruppen består av representanter från patientsäkerhet, kris och katastrofmedicinsk beredskap, brandskydd, funktionssäkerhet, informations- och IT-säkerhet, arbetsmiljö, medicinsk teknisk säkerhet samt miljöskydd. Gruppen leds av säkerhetschefen och utvecklingschefen. Säkerhetsgruppen är beredande till säkerhetsrådet. I säkerhetsrådet ingår bland andra produktionsenhetschefen för KMC. Säkerhetsrådet är rådgivande till landstingsdirektören (LD) Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté (LtKKB) Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté är landstingsövergripande råd för kris och katastrofmedicinska beredskapsfrågor, och ska även vara ett samrådsforum mellan regional och lokal nivå. LtKKB består av: Vårddirektör US, Ordförande Produktionsenhetschef KMC Beredskapsöverläkare LiÖ Medicinskt ansvarig läkare i enheten för prehospital vård Chefläkare för Vrinnevisjukhuset i Norrköping Chefläkare för Universitetssjukhuset i Linköping Chefläkare för Lasarettet i Motala Beredskapssamordnare för regional katastrofmedicinsk beredskap Lokala beredskapssamordnare och lokala beredskapsansvariga läkare Olika experter som adjungeras vid behov. LtKKB sammanträder två till fyra gånger per år eller vid behov. Minnesanteckningar ska föras och redovisas på landstingets intranät Lisa Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Denna landstingsövergripande plan innehåller; allmänna riktlinjer och uppgifter för kris och katastrofmedicinsk beredskap i Landstinget i Östergötland med speciell tonvikt på lednings- och samordningsfrågor definitioner och termer inom kris och katastrofmedicinsk beredskap direktiv och underlag för lokala kris och katastrofmedicinska planer på ViN, US och LiM. Fokus i planen ligger på den katastrofmedicinska beredskapen, men den innehåller också riktlinjer för andra typer av allvarlig händelse och extraordinär händelse. Planen ska också kunna användas vid utbildning av landstingets medarbetare och studenter Finansiering Den landstingsövergripande (regionala) kris och katastrofmedicinska planeringen finansieras med anslag från landstingsstyrelsen och omfattar utbildning, övning och särskild sjukvårdsledning samt lön till beredskapsöverläkare och beredskapssamordnare LiÖ. Vid allvarlig händelse tillhandahåller berörda produktionsenheter medarbetare enligt planer inom egen budgetram.

95 2.3 Lokal beredskapsplanering (ViN, US, LiM) Lokal kris och katastrofmedicinsk beredskapskommitté (LKKB) Lokala kris och katastrofmedicinska beredskapskommittéer ska finnas vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala. I den lokala kris och katastrofmedicinska beredskapskommittén ska det ingå företrädare från de verksamheter som vanligtvis blir involverade vid allvarlig ändelse eller förhöjt beredskapsläge på sjukhus samt företrädare från miljö och säkerhet och från fastighetsdrift. Kommitténs uppgifter är att samordna verksamhetens beredskap för allvarlig händelse eller förhöjt beredskapsläge på sjukhus i den egna länsdelen samt med berörda samverkansaktörer på lokal nivå. Samordning innebär att: upprätta den kris och katastrofmedicinska planen ( Katastrofplan ), hålla den aktuell samt se till att planen följer riktlinjerna i Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland. Revidering ska ske minst vart tredje-fjärde år eller vid behov. samordna informations- och utbildningsinsatser på sjukhuset och i vissa fall även i länsdelen inventera utbildningsbehov inom ämnesområdet kris och katastrofmedicinsk beredskap sätta upp mål för verksamheten i samband med allvarlig händelse och utifrån de målen ansvara för att insatser dokumenteras, följs upp och sammanställs säkerställa att det finns en särskild sjukvårdsledning på sjukhuset för samordning av sjukhusets insatser vid allvarlig händelse samt att utrustning finns och underhålls delta med representant i lokalt funktionssäkerhetsråd samverka med kommunernas krishanteringsråd Lokal kris och katastrofmedicinsk plan ( Katastrofplan ) Den lokala kris och katastrofmedicinska planen ska vara inriktad på hur arbetet på sjukhusen ska struktureras och ledas. Planen ska utgå från den regionala planen ( Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland ) och vara anpassad till lokala förutsättningar. Planen ska innehålla: larmplan beredskapslägen och innebörd åtgärdskalender för varje befattningshavare och funktion som är eller kan bli involverad gränssättande resurser plan för att mobilisera ytterligare resurser på kort och på lång sikt tillvägagångssätt för transport av sjukvårdsgrupper inklusive materiella resurser plan för mottagande av patienter vid varje typ av händelse eller enligt specificerat åtagande/uppdrag registreringsrutiner beskrivning av särskild sjukvårdsledning på sjukhuset (lokal nivå) organisation av krisstöd på sjukhuset och i vissa fall för länsdelen organisation av anhörigupplysning plan för information internt och externt plan för drift och funktionssäkerhet, inklusive plan för händelse i egna lokaler som kräver en särskild sjukvårdsledning på sjukhuset evakueringsplan

96 2.3.3 Finansiering Varje produktionsenhetschef ansvarar för kostnaderna för den egna planeringen enligt den kris och katastrofmedicinska beredskapsplanen. Sjukvårdande produktionsenheter delar på kostnaden för den sjukhusgemensamma planeringen för kris och katastrofmedicinsk beredskap på de sjukhus där man verkar. Varje produktionsenhet tillhandahåller resurspersoner till planeringsarbetet utan särskild ersättning och svarar för egna kostnader för deltagande i planering och övning. Respektive närsjukvårdsdirektör svarar för administration och gemensam finansiering av lokaler, viss utrustning, beredskapssamordnare och om möjligt beredskapsansvarig läkare. Akutmottagningarna vid LiM, US och ViN svarar för kostnader för katastrofmedicinsk utrustning och fasta saneringsanläggningar. Vid allvarlig händelse sker finansiering från berörda produktionsenheter inom den egna budgetramen. 2.4 Planering för katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands Den 1 september 2008 trädde lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands i kraft. Lagen möjliggör för landsting att bedriva hälso- och sjukvård utomlands i syfte att stödja utlandsmyndigheter och nödställda i en situation då många människor med hemvist i Sverige drabbats av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet. Beredskap för katastrofmedicinska insatser enligt denna lag ska upprätthållas av landstingen/regionerna i Stockholms, Västra Götalands, Skåne, Östergötlands, Uppsala och Västerbottens län. Övriga landsting får upprätthålla sådan beredskap. Produktionsenhetschefen för KMC ansvarar för att denna beredskap finns i Landstinget i Östergötland. 2.5 Samverkan i planeringsfasen I december 2013 fastställde Regionala krishanteringsrådet (RKS) dokumentet Samverkan Östergötland strategi för samverkan i Östergötland, före, under och efter stora olyckor och kriser. Strategin beskriver hur samverkan ska ske före, under och efter en allvarlig händelse eller en extraordinär händelse. Regionala krishanteringsrådet består av tio ledamöter från Östergötlands län, bland annat en representant från Landstinget i Östergötland, och leds av landshövdingen. RKS har till uppgift att fungera som ett organ för bland annat information, samråd, samverkan och samordning. Rådet har en strategisk funktion och fattar beslut i frågor av övergripande karaktär. Regional samordningsfunktion (RSF) har till uppgift att initiera samverkan före och efter händelser. RSF kan vid behov bilda arbetsgrupper. Länk till dokumentet Samverkan Östergötland

97 2.6 Mål, utvärdering och uppföljning för landstingets kris och katastrofmedicinska beredskap Övergripande mål Landstinget i Östergötland ska vid allvarlig händelse kunna mobilisera och omfördela resurser så att normala medicinska kvalitetskrav kan upprätthållas för det stora flertalet patienter Uppföljning och utvärdering Samhällets krav på uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet har ökat. Detta gäller även kris och katastrofmedicinsk beredskap och insatser i samband med en allvarlig händelse. Med hjälp av en indikator, ett kvalitetsmått, kan responsen på en allvarlig händelse och genomförandet av särskild sjukvårdsledning mätas och följas upp. Kvalitetsindikatorerna utgör underlag för planeringen före, genomförandet under, och uppföljningen efter en allvarlig händelse. Samtliga indikatorer kan användas för regionala och nationella sammanställningar och analyser av kvalitet. I Landstinget i Östergötland utvärderas samtliga allvarliga händelser. Vid en allvarlig händelse dokumenteras beslut och åtgärder och utvärderas sedan med stöd av mätbara kvalitetsindikatorer som är framtagna vid KMC. Kvalitetsindikatorerna har sitt ursprung i Socialstyrelsens nationella ledningsmodell och har använts i flera vetenskapliga studier i Sverige och utomlands. Samtliga indikatorer bygger på det effektivaste sättet att hantera tidskritiska processer. Exempelvis kan tiden till definitiv behandling vara livsavgörande vid trauma. Landstingets beredskapsöverläkare och beredskapssamordnare ansvarar för utvärdering och uppföljning. Återkoppling sker till berörda medarbetare och redovisning av utfallet redovisas i landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté samt i verksamhetsberättelse. Uppföljning av händelser i länet sker utifrån en helhetsyn, där samverkan mellan alla aktörer ska åstadkomma en gemensam inriktning och samordning av insatserna. Detta sker med stöd av mätbara kvalitetsindikatorer för samverkan. I verksamheten genomförs årliga egenkontroller genom RH-check även inom området kris och katastrofmedicinsk beredskap. I Landstinget i Östergötland finns ett system för avvikelsehantering som även används när det gäller kris och katastrofmedicinsk beredskap. Samtliga erfarenheter nyttjas kontinuerligt i förbättringsarbetet Mätbara kvalitetsindikatorer Vid en allvarlig händelse används ett 50-tal mätbara kvalitetsindikatorer för uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring. Exempel på mätbara kvalitetsindikatorer för prehospital sjukvårdsledning Genom-vindrutan-rapport ska lämnas inom två minuter från ankomst till skadeområde Sjukvårdsledare ska etablera kontakt med TiB/särskild sjukvårdsledning på regional nivå inom fem minuter från ankomst till skadeområde

98 Samverkan med andra aktörer ska starta inom fem minuter Transport av patienter från skadeområdet ska vara påbörjad inom 15 minuter Exempel på mätbara kvalitetindikatorer för TiB/särskild sjukvårdsledning regional nivå TiB ska bekräfta allvarlig händelse inom en minut från mottaget larm Beslut om resursförstärkning till skadeområdet ska tas inom tre minuter Mottagande sjukhus ska larmas inom tio minuter Ett preliminärt inriktningsbeslut ska formuleras inom 15 minuter En preliminär fördelningsnyckel ska lämnas till sjukvårdsledaren i skadeområdet inom tio minuter Inom 30 minuter ska en bedömning av om andra landsting behöver larmas ha genomförts Analys av omfall ska utföras En strategi för krisstöd ska utformas Analys av sjukvårdens kapacitet på kort och lång sikt ska utföras

99 3. Ledning vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser Sjukvården är i huvudsak organiserad för normala händelser där det råder balans mellan behov och resurser. Vardagliga insatser i akutsjukvården kännetecknas ofta av att de har begränsad omfattning, pågår under kortare tid och är möjliga att överblicka. När det inträffar händelser med obalans mellan behov och resurser, krävs det en särskild ledning för att optimera verksamheten och på bästa sätt lösa uppgiften. 3.1 Allvarlig händelse Allvarlig händelse i hälso- och sjukvården är en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt. Detta inkluderar också risk för eller hot om sådan händelse. Exempel på allvarliga händelser är transportolyckor, explosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastrukturstörning, samt psykosocial påverkan av samhället som en följd av traumatiska händelser. 3.2 Extraordinär händelse I lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, definieras extraordinär händelse som en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Allvarlig händelse kan i vissa fall få konsekvenser som innebär att denna lag kan behöva tillämpas. 3.3 Ledning av hälso- och sjukvård vid allvarlig händelse De sjukvårdsinsatser som utförs i samband med en allvarlig händelse kräver ofta resurser som används i den dagliga sjukvården. Vid en allvarlig händelse där resurserna, trots en omfördelning, inte räcker för att upprätthålla normala medicinska kvalitetskrav måste målsättningen förändras och därmed också det medicinska inriktningsbeslutet. Det förutsätter en ledning som utifrån särskild kompetens effektivt kan prioritera mellan den allvarliga händelsen, normal verksamhet och kraven på beredskap. 3.4 Ledningsmodell Socialstyrelsen definierar ledning som en aktivitet som syftar till att definiera en verksamhets uppgift och se till att tillgängliga resurser samordnas och nyttjas på bästa sätt för att denna uppgift ska kunna lösas.

100 Landstinget i Östergötland använder nedanstående ledningsmodell. Nationell nivå Dirigering larmcentral Regional nivå Lokal sjukvårdsledni Lokal nivå Skadeområde Lokal nivå Lokal sjukvårdsledni Lokal nivå Sjukhus Skadeområde Sjukhus Sjukhus Ledningsmodellen vilar på fyra grundstenar: A. ledningsnivåer B. ledningskomponenter C. beredskapslägen D. ledningsroller A. Ledningsnivåer Ledningsmodellen består av tre nivåer: Lokal nivå omfattar ledning av verksamheten i skadeområde, sjuktransporter och sjukvårdsinrättningar (mottagande enheter). Regional nivå (landstingsövergripande) omfattar ledning och samordning av landstingets resurser, aktiviteter samt kontakt med andra landsting och myndigheter. Resurssamordningen mellan landsting utgår från det landsting där händelsen har inträffat. Nationell nivå omfattar ledning rörande frågor där det finns ett nationellt samordningsbehov, samt vid behov kontakt med andra myndigheter och med den nationella politiska ledningen.

101 B. Ledningskomponenter En ledningsorganisation som ska kunna fungera i en föränderlig omgivning måste ha förmågan att samtidigt utöva normativ, strategisk och operativ ledning. För ledning av sjukvård vid allvarlig händelse innebär det följande: Operativ ledning innebär att leda en insats inom ramen för tilldelade resurser, utifrån den beslutade inriktningen för sjukvårdsinsatsen. Den operativa ledningen tilldelar de enskilda enheterna uppgifter samt meddelar till strategisk ledning om det uppstår obalans mellan behov och resurser. Strategisk ledning innebär att fatta beslut om inriktning och omfattning av en sjukvårdsinsats efter en bedömning av omedelbara och kommande behov av sjukvårdsresurser. Strategisk ledning är också att fördela sjukvårdsresurser mellan pågående sjukvårdsinsatser och samtidigt upprätthålla en normal beredskap för övriga sjukvårdsinsatser. Den strategiska ledningen ska om möjligt tillskapa ytterligare sjukvårdsresurser och fördela dessa på ett optimalt sätt. Normativ ledning innebär att tolka och besluta om sjukvårdsorganisationens roll och uppgift utifrån gällande lagstiftning. C. Beredskapslägen Sjukvården måste ha en organisation som kan anpassas för uppgiften. För att detta ska vara möjligt bör sjukvården gradvis kunna höja sin förmåga och kapacitet med utgångspunkt från ett normalläge. Följande beredskapslägen finns på alla nivåer inom sjukvården: Stabsläge - innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen Förstärkningsläge- innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner Katastrofläge - innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner D. Ledningsroller Särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse förutsätter att roller, ansvar och befogenheter är väl kända. Vilka individer som innehar dessa roller kan växla under utvecklingen av den allvarliga händelsen. Sjukvårdsledare, person i hälso- och sjukvården som administrativt leder sjukvårdens arbete. Rollen som sjukvårdsledare återfinns på alla nivåer. Medicinskt ansvarig, person i hälso- och sjukvården som prioriterar och beslutar om medicinska åtgärder. Rollen som medicinskt ansvarig återfinns på alla nivåer. Stab är ett ledningsstöd som sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvariga kan behöva. En stab kan återfinnas på alla nivåer. När ledningen bara består av en person, innehar denna person rollen som både sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. 3.5 Särskild sjukvårdsledning I Landstinget i Östergötland finns det möjlighet att omedelbart etablera en särskild sjukvårdsledning. Den kan finnas på regional nivå, det vill säga landstingsövergripande, och på lokal nivå, det vill säga i ett skadeområde och på de tre akutsjukhusen i länet. Dessa sjukvårdsledningar ska kunna anpassas för alla typer av händelser och ska kunna prioritera

102 mellan verksamheter utifrån behov. De ska också kunna omdisponera tillgängliga resurser och mobilisera nya resurser. Den särskilda sjukvårdsledningen ska enligt föreskriften (SOSFS 2013:22) ha befogenhet och förmåga att: samordna verksamheter prioritera insatser leda personal omdisponera resurser mobilisera resurser som inte finns omedelbart tillgängliga förflytta patienter och evakuera vårdenheter samt samverka med andra aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Den särskilda sjukvårdsledningen ska minst vara bemannad med: personal som har förmåga att administrativt leda sjukvårdsinsatser (sjukvårdsledare) och hälso- och sjukvårdspersonal som har kompetens att göra medicinska prioriteringar och besluta om medicinska åtgärder (medicinskt ansvarig). Sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvariga kan vara en och samma person Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå En särskild sjukvårdsledning på lokal nivå ansvarar för verksamheten i skadeområdet (prehospital sjukvårdsledning) eller på något av de tre akutsjukhusen. Den särskilda sjukvårdsledningen anger avsikt och inriktning för insatsen, samt fördelar uppgifter och resurser. I särskild sjukvårdsledning i skadeområde och på sjukhusen ingår rollerna sjukvårdsledare, medicinskt ansvarig och stab Prehospital sjukvårdsledning Sjukvårdsledaren leder sjukvårdsarbetet i skadeområdet och har därmed det övergripande ansvaret för sjukvårdsinsatsen (motsvarande räddningsledare för räddningstjänsten). Sjukvårdsledaren har ansvar för sjukvårdens organisatoriska ledning, bland annat för sjukvårdsresurser, säkerhet, samverkan och för all sjukvårdskommunikation. Rollen som sjukvårdsledare kan i Landstinget i Östergötland endast innehas av sjukvårdspersonal från landstinget (inbegriper ambulansentreprenör) om sådan finns på plats. Undantag är Ydre kommun enligt särskilt avtal. Medicinskt ansvarig har det övergripande medicinska ansvaret för hur sjukvårdsarbetet ska utövas med de resurser sjukvårdsledaren kan göra tillgängliga. I detta ligger även ansvar för transporter av skadade inom och från skadeområdet. Den medicinskt ansvarige ska ta medicinska beslut utifrån givna förutsättningar. Det kräver medicinsk kompetens och därför måste denna person vara minst legitimerad sjuksköterska. Stab är de personer som stödjer sjukvårdsledaren och den medicinskt ansvarige i att utföra sina ledningsfunktioner. Övrig sjukvårdspersonal i skadeområdet benämns vårdutförare.

103 Ambulanssjukvården ska säkerställa att det alltid finns utbildad personal tillgänglig som kan ta rollerna som sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Detta ansvar ges i regel till den första ambulansen som anländer till ett skadeområde eller den som har tilldelats uppgiften redan i larmfasen Särskild sjukvårdsledning på sjukhus Särskild sjukvårdsledning på sjukhus ska etableras när beredskapsläget höjs. Utsedd beslutsfattare (kirurgens traumajour/mellanjour på US, kirurgens bakjour på ViN samt anestesijour på LiM) ska besluta om att höja eller förändra beredskapsläge utifrån en bedömning av hur sjukhuset kommer att påverkas av den allvarliga händelsen. Dessa beslut kan också fattas i samråd med särskild sjukvårdsledning på regional nivå. En plan för hur ledningen byggs upp och åtgärdskalendrar för de lokala sjukvårdsledningarna ska finnas i respektive sjukhus katastrofplan. Det ska också finnas en förberedd organisation som är nåbar dygnet runt med en utsedd funktion som vid behov ska kunna ta beslut om förhöjt beredskapsläge. På varje sjukhus finns ett förberett ledningsrum Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Särskild sjukvårdsledning på regional nivå aktiveras vid allvarlig händelse där resurserna blir, eller riskerar att bli, otillräckliga i förhållande till behoven eller där samordning inom landstinget krävs på grund av en störning. Beslutet att aktivera regional sjukvårdsledning fattas av tjänsteman i beredskap (TiB) som initialt blir sjukvårdsledare. Funktionen chef regional sjukvårdsledning (CRSL) aktiveras och är initialt medicinskt ansvarig. När dessa funktioner anländer till ledningsplatsen övertar CRSL även sjukvårdsledarrollen. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå har en förberedd ledningsplats på Katastrofmedicinskt Centrum. Uppgifter: samordna resurserna mellan sjukvårdens olika verksamheter samarbeta med och stödja den prehospitala sjukvårdsledningen analysera påverkan på verksamheten och vidta åtgärder samordna intern och extern information samverka med polis, räddningstjänst och övriga aktörer samverka med andra landstings TiB/regionala sjukvårdsledningar samordna (tillsammans med landstinget i Uppsala län) befintliga brännskadeplatser vid en händelse med många brännskadade patienter där en nationell lösning krävs Sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig (TiB, CRSL) Funktionen tjänsteman i beredskap (TiB) bemannas av särskilt utbildade sjuksköterskor, verksamma inom olika områden, och är omedelbart kontaktbar dygnet runt. Varje person som innehar TIB-funktionen har ett särskilt förordnande, för utbildningskrav se kapitel 8 och bilaga 5. Funktionen chef regional sjukvårdsledning (CRSL) bemannas av särskilt utbildade läkare, verksamma inom olika områden, och ska inom fem minuter kunna aktiveras, för utbildningskrav se kapitel 8 och bilaga 5.

104 CRSL och TiB arbetar enligt åtgärdskalendrar och beredskapsplaner. Vid omfattande och/eller exceptionella åtgärder ska förankring ske med landstingsdirektör och krisledningsnämnd. Sjukvårdsledare på regional nivå vid allvarlig händelse har beslutsrätt i den omfattning som är nödvändig för att lösa samordnings- och ledningsuppgifter i Landstinget i Östergötland Initiala åtgärder TiB kontaktas, i regel via SOS Alarm, vid en misstänkt allvarlig händelse och söker kompletterande information för att fastställa om den misstänkta allvarliga händelsen ska avvisas eller bekräftas. Föreligger en allvarlig händelse ska även beslut om beredskapsläge fattas. Innan en misstänkt allvarlig händelse är bekräftad finns det ingen särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Sjukvården utför då sitt arbete enligt ordinarie rutiner. När TiB bekräftar en allvarlig händelse etableras en särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Rollen som sjukvårdsledare och mediciniskt ansvarig på regional nivå bemannas initialt av den person som innehar TiB-funktionen tills kontakt har etablerats med CRSL, som då övertar rollen som medicinskt ansvarig. CRSL övertar båda rollerna vid ankomst till ledningsplatsen. Rollen som medicinskt ansvarig kan därefter antingen följa den som har rollen som sjukvårdsledare eller bemannas av en annan person. TiB ansvarar för att tidigt informera sjukhus och andra berörda aktörer vid en bekräftad allvarlig händelse. Rapportering sker i möjligaste mån enligt strukturen SBAR. När särskild sjukvårdsledning på regional nivå är aktiverad kontaktas sjukvårdsledaren i skadeområdet som regel av TiB, se kapitel 4. Vid en händelse med många brännskadade patienter har Landstinget i Östergötland ett särskilt uppdrag. Detta innebär att TiB, tillsammans med landstinget i Uppsala län, har en nationell samordningsfunktion för befintliga brännskadeplatser. Även i dessa fall avgör TiB om händelsen ska betraktas som en allvarlig händelse i Landstinget i Östergötland. TiB kan också kontaktas av egen sjukvårdsinrättning liksom av polis, räddningstjänst, länsstyrelsen med flera. Sådana kontakter kan ske via SOS Alarm eller direkt till TiB. Andra landsting kan också kontakta TiB vid en allvarlig händelse i ett annat län. TiB-funktionen finns alltid parallellt med den regionala sjukvårdsledningen och kan kontaktas vid misstanke om ytterligare allvarlig händelse Stab Vid en allvarlig händelse kan sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig behöva ett ledningsstöd en stab. Funktioner till staben kallas in efter behov och efter typ av händelse. Staben kan exempelvis utökas med flera ur gruppen CRSL och/eller TiB, samt kommunikatör, krisstödssamordnare och sekreterare. Arbetet i särskild sjukvårdsledning kan ledas av en stabschef med uppgift att strukturera stabsarbetet och skapa förutsättningar för en effektiv sjukvårdsledning. Denna funktion är särskilt viktig vid långdragna eller komplicerade förlopp. Till staben knyts vid behov också representanter från aktuella stödprocesser och/eller experter inom specialområden (se nedan). När dessa särskilt utvalda personer och funktioner larmas till

105 särskild sjukvårdsledning på regional nivå har denna arbetsuppgift företräde framför ordinarie arbetsuppgifter. De funktioner (ledningsstöd) som kan behövas är: Stabschef Insatsledning Krisstödssamordning Kommunikation Analys Personal Logistik, samband och teknikstöd Experter/sakkunniga (exempelvis inom IT, medicinsk teknik, drift, säkerhet, brand, smittskydd, vårdhygien och CBRN) Säkerhet Dokumentation Exempel på arbetsuppgifter i dessa funktioner: Krisstöd Insatsledning Bedömer behovet av krisstöd och föreslår ett Samordnar insatsen genom samarbete med inriktningsbeslut för krisstöd. den prehospitala ledningen och ledningen på Delger det övergripande inriktningsbeslutet för respektive sjukhus eller annan krisstöd till lokal nivå samt inhämtar information sjukvårdsinrättning. om det lokala krisstödarbetet. Samverkar med andra landstings Samordnar och fördelar resurser. TiB/regionala sjukvårdsledningar. Bedömer vilka externa kontakter som bör tas. Uppdaterar och sammanställer lägesbilder. Bedömer behovet av krisstödsåtgärder för egen Samverkar med polis, räddningstjänst och personal. övriga aktörer. Kommunikation Analys Initierar och sammanställer underlag för Bearbetar information och tar fram rapporter, presentationer, presskonferenser. handlingsalternativ. Bevakar medias rapportering av insatsen. Analyserar inriktningen och föreslår Stöder och ger råd i samband med intervjuer och eventuella förändringar. Det kan gälla presskonferens. exempelvis medicinsk ambitionsnivå eller Ser till att informationsöverföringen fungerar. vårdkvalitet. Bevakar sekretessregler och språkregler. Identifierar och definierar problemställningar Bevakar och sprider vid behov information via och konsekvenser. WIS. Granskar sakunderlag och identifierar kunskapsbrister. Rekryterar eventuella experter. Identifierar och upprättar eventuellt samverkan med berörda aktörer.

106 Personal Hanterar frågor rörande: arbetsmiljö arbetsbelastning förstärkning avlösning lokaler, kost, logi för personal Logistik/samband/teknikstöd Sköter specifik logistik av exempelvis sjuktransporter Bistår ledningen i användandet av teknisk utrustning. Hanterar materialfrågor. Etablerar och underhåller kommunikationssystem och ger teknisk support. Säkerhet Sakkunniga/Experter Planerar, följer upp och samordnar beslutade Bistår ledningen med underlag för beslut. säkerhetsåtgärder. Tar fram lägesbeskrivningar och ger Kontrollerar att uppdaterad säkerhetsinformation sakkunnig information. sprids till berörda. Gör säkerhetsbedömningar och föreslår relevanta åtgärder. Dokumentation Ansvarar för intern administration. För loggbok/mötesanteckningar vid stabsorienteringar. Sköter anteckningar från stabsmedlemmar. Tar hand om inkommande och utgående meddelanden som kommer via E-post (funktionsbrevlådan) och fax. Registrerar inkommande och utgående meddelanden. Stabschef Omsätter beslut i arbetsuppgifter, direktiv och liknande. Planerar, leder, följer upp och samordnar stabens verksamhet utifrån fattade beslut. Säkerställer att det finns adekvat beslutsunderlag. TiB ska alltid informeras när särskild sjukvårdsledning på lokal nivå aktiveras. Primärvården har vid allvarlig händelse ingen egen ledningsorganisation. Vid allvarlig händelse sorterar primärvården i regel under särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Vid en allvarlig händelse sker kontakt med andra landsting via landstingens TiB-funktioner och särskild sjukvårdsledning på regional nivå om en sådan är upprättad. SOS Alarm vidarebefordrar denna kontakt i ett initialt skede. Om en särskild sjukvårdsledning på nationell nivå etableras, till exempel vid en händelse i ett annat land, upprätthålls kontakten med andra länder av sjukvårdsledningen på nationell nivå Landstingsdirektörens roll vid allvarlig händelse Landstingsdirektören (LD) har det yttersta tjänstemannaansvaret för landstingets verksamhet även vid en allvarlig händelse. Ledningen av en allvarlig händelse är delegerad till chefen för särskild sjukvårdsledning på regional nivå (CRSL), och initialt till TiB. CRSL:s beslutsmandat är alltid underställt landstingsdirektören.

107 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå kommunicerar med och informerar LD och den politiska ledningen. Beslut som i avgörande grad långsiktigt påverkar ordinarie verksamhet skall förankras med LD och berörd produktionsenhetschef. Vid allvarlig händelse som kräver utdragen samordnad ledning ska LD regelbundet informeras. 3.6 Landstingets krisledningsnämnd Vid extraordinära händelser kan landstingets krisledningsnämnd, som utgörs av politiker från landstingsstyrelsen, aktiveras vid behov. Nämndens uppdrag finns angivet i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Krisledningsnämnden i Landstinget i Östergötland har en egen plan där frågor som larmväg och relation till särskild sjukvårdsledning på regional nivå behandlas i detalj. Planen finns i landstingets reglemente, kapitel 5. Krisledningsnämnden är normativ ledningsnivå och skall samverka och kommunicera med särskild sjukvårdsledning på regional nivå och andra politiska beslutsnivåer, samt ta beslut som rör stora avvikelser från landstingets normala åtaganden. Krisledningsnämnden övertar enligt beredskapsplanen beslutsmandatet för hela eller delar av verksamhetsområdet för hälso- och sjukvårdsnämnden i den utsträckning som bedöms nödvändigt, men kan inte överta operativ sjukvårdsledning. Landstingsfullmäktige kan besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra.

108 Kommunikationsvägar vid allvarlig händelse SOS Alarm Sjukvårdsledare skadeområde Andra myndigheter Andra landsting Larm misstänkt allvarlig händelse Krisledningsnämnd TiB Bekräftar allvarlig händelse Landstingsdirektören Startar upp särskild sjukvårdsledning Särskild sjukvårdsledning regional nivå Sjukvårdsledare skadeområde Särskild sjukvårdsledning lokal nivå LiM Särskild sjukvårdsledning lokal nivå US Särskild sjukvårdsledning lokal nivå ViN 3.7 Beredskapslägen inom LiÖ Vid en allvarlig händelse finns en i förväg utpekad funktion som avgör vilket beredskapsläge som ska aktiveras för att möta händelsen. Varje beredskapsläge aktiverar handlingsplaner enligt en uppgjord katastrofplan Regional nivå Stabsläge: TiB träder initialt in i funktionen som sjukvårdsledare i särskild sjukvårdsledning på regional nivå. CRSL informeras och ingår därefter i sjukvårdsledningen och är medicinskt ansvarig. CRSL övertar även rollen som sjukvårdsledare vid ankomst till ledningsplatsen. Övriga stabsmedlemmar förstärker efter behov. Vid ett stabsläge väljer TiB och CRSL ledningsplats efter behov och möjlighet. Samtliga akutsjukhus informeras om händelsen via larmmottagande sjuksköterska på akutmottagning och om möjligt via Paratus.

109 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå kan vända sig till ett enskilt akutsjukhus med önskan eller begäran om att en särskild sjukvårdsledning på lokal nivå etableras, se kapitel 5. Förstärkningsläge: TiB träder initialt in i funktionen som sjukvårdsledare i särskild sjukvårdsledning på regional nivå och beger sig till rummet för regional sjukvårdsledning. CRSL kallas in och är medicinskt ansvarig. CRSL övertar även rollen som sjukvårdsledare vid ankomst till ledningsplatsen. Kommunikatör, krisstödssamordnare, sekreterare, stabschef, ytterligare en person från grupperna TiB och CRSL samt en representant från enheten för prehospital sjukvård kallas in. Övriga funktioner kallas in efter behov. Aktivering av funktionerna sker via telefonväxeln och med hjälp av tekniksystemet Rapid Reach. En händelse som kräver förstärkningsläge på regional nivå är så omfattande att det ska upprättas en särskild sjukvårdsledning på alla tre akutsjukhusen. Samtliga akutsjukhus ska höja beredskapsläget till lägst stabsläge. Katastrofläge: TiB träder initialt in i funktionen som sjukvårdsledare i särskild sjukvårdsledning på regional nivå och beger sig till rummet för regional sjukvårdsledning. CRSL kallas in och är medicinskt ansvarig. CRSL övertar även rollen som sjukvårdsledare vid ankomst till ledningsplatsen. Kommunikatör, krisstödssamordnare, sekreterare, stabschef, minst en person vardera ur gruppen TiB och CRSL, säkerhetsfunktionen samt en representant från enheten för prehospital sjukvård kallas in. Övriga funktioner kallas in efter behov. Aktivering av funktionerna sker via telefonväxeln och med hjälp av tekniksystemet Rapid Reach. En händelse som kräver katastrofläge på regional nivå i Landstinget i Östergötland är så omfattande att det ska upprättas en särskild sjukvårdsledning på alla tre akutsjukhusen. Samtliga akutsjukhus ska då höja beredskapsläget till lägst stabsläge Lokal nivå Beskrivning av beredskapslägen på sjukhusen, se kapitel Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå Det landsting där en allvarlig händelse har inträffat, tar normalt sett också på sig ett samordningsansvar gentemot andra berörda landsting. TiB på Socialstyrelsen kan aktivera en särskild sjukvårdsledning nationell nivå för att stödja de särskilda sjukvårdsledningarna på regional nivå. Särskild sjukvårdsledning på nationell nivå etableras alltid vid behov av sjukvårdsinsatser i utlandet. Socialstyrelsen har tjänsteman i beredskap (TiB) dygnet runt årets alla dagar. TiB på Socialstyrelsen kontaktas via SOS Alarm. 3.9 Utvärdering Alla allvarliga händelser utvärderas enligt i förväg uppställda mål som går att mäta, se kapitel Samverkan Östergötland Samverkan Östergötland är ett samlande begrepp för myndigheter, kommuner och andra organisationers samverkan kring krisberedskap i Östergötlands län.

110 En strategi är framtagen och fastställd av Regionala krishanteringsrådet. Strategin beskriver hur samverkan ska ske mellan de aktörer som ingår i Samverkan Östergötland före, under och efter större händelser, stora olyckor och kriser och som kräver samverkan. Vid en befarad eller inträffad kris, eller annan händelse som kan föranleda behov av samordning och/eller informationsspridning inom länet, ska kontakt etableras mellan de myndigheter som har tjänsteman i beredskap eller motsvarande. I landstinget har TiB ansvaret att via SOS-alarm kontakta Östgöta TiB-grupp. Denna grupp består av vakthavande befäl hos polismyndigheten, TiB på länsstyrelsen, räddningschef i beredskap på räddningstjänsten, TiB i kommunen, vakthavande befäl i Militärregion Syd och TiB i landstinget. Det faller på varje aktörs ansvar att vid behov kontakta Östgöta TiB-grupp. Östgöta TiB-gruppens uppdrag är att bedöma om en befarad eller inträffad kris, eller en annan händelse, kan innebära behov av samordning och samverkan inom länet. Då utökas gruppen med aktörer som ingår i Larmlista Samverkan Östergötland och gruppen håller ett samverkansmöte. Larmlista Samverkan Östergötland består av representanter från länsstyrelsen, länets 13 kommuner, polismyndigheten, landstinget, Militärregion syd samt övriga organisationer eller privata aktörer som berörs av händelsen. Samverkansmötena sker initialt via telefonkonferens. Mötena kan även ske fysiskt, via Rakel eller med hjälp av något annat tekniskt hjälpmedel. När samordning måste ske på regional nivå är det länsstyrelsen som har detta ansvar gentemot andra regionala aktörer, lokala aktörer samt mot den nationella nivån. Länsstyrelsens roll som samordnande funktion på regional nivå, är att leda diskussionerna mot ett så bra resultat som möjligt för helheten.

111 Arbetsgång vid samverkan Större händelse, stor olycka eller kris inträffar Aktörs TiB bedömer behovet av samverkan och/eller informations-spridning Östgöta TiB-gruppen, larmas via SOS - Alarm. Möte (ledningssamverkan steg 1) Samverkansmöte Östergötland, larmas via SOS Alarm vid behov (ledningssamverkan steg 2) Samverkansstab vid behov (stabssamverkan steg 3)

112 4. Organisation och handläggning i skadeområde 4.1 Samordning genom ledning och samverkan Erfarenheterna från stora skadehändelser, katastrofer, konflikter och krig i modern tid visar samstämmigt på betydelsen av snabba och kvalificerade insatser för att rädda liv. All ledning och samverkan vid skadehändelser måste därför syfta till att stödja denna uppgift. Vid en skadehändelse eller allvarlig händelse samverkar sjukvårdsledare, räddningsledare och polisinsatschef utifrån en gemensam ledningsplats där insatserna samordnas och inriktas för att nå ett gemensamt mål. Sjukvårdsledaren, räddningsledaren och polisinsatschefen leder var och en sin egen organisations verksamhet men samverkar för att åstadkomma en effektiv ledning. Det är även viktigt med samverkan vid information till media. Hälso- och sjukvårdens representanter i ett skadeområde leder och ansvarar för sjukvårdsarbetet på skadeplatsen (prehospital sjukvårdsledning). Sjukvården kan vid vissa risker och hot i skadeområdet begränsas i sin rörelsefrihet av räddningstjänst eller av polis. Det finns ingen förordning i Sverige som pekar ut någon samverkansansvarig myndighet eller organisation. Varje myndighet och aktör har ett eget ansvar att se till att samverkan initieras direkt och att den samordning och inriktning som behövs vid en skadehändelse kommer till stånd. 4.2 Hälso- och sjukvård i skadeområde Ambulanssjukvården hör vid allvarlig händelse till landstingets samlade vårdresurs. I särskilda PM och avtal finns angivet hur prehospital sjukvårdsledning ska fungera. Det finns även beskrivet hur sjuktransporter ska gå till både i vardagen och vid allvarlig händelse samt vid icke farbar väg, över vatten och vid behov av luftburen transport. Sjukvårdsgrupp från sjukhus kommer ut till ett skadeområde framför allt vid behov av ökad kompetens. Sjukvårdsgruppens läkare samarbetar med den prehospitala sjukvårdsledningen på det sätt som är bäst för de drabbade i den aktuella situationen. Beslut kring enskilda patienter är alltid kopplat till den högsta medicinska kompetensen, legitimerad sjuksköterska eller legitimerad läkare när sådan finns ute.

113 4.2.1 Prehospital sjukvårdsledning Vid en allvarlig händelse behöver sjukvården organiseras och ledas på ett särskilt sätt. I skadeområdet leds sjukvården då av en prehospital sjukvårdsledning. Ambulanssjukvården i Östergötland ska alltid kunna etablera prehospital sjukvårdsledning direkt vid uppdrag. Detta gäller både vid allvarlig händelse och i vardagssituationer. För detaljer se PM Prehospital sjukvårdsledning. I vardagssituationen ska prehospital sjukvårdsledning etableras när det finns samverkansbehov eller när fler än en ambulans har kallats ut. Ett undantag är när det enbart handlar om en patient, exempelvis vid hjärtstopp. Vid allvarlig händelse ska prehospital sjukvårdsledning alltid etableras när det finns ett skadeområde eller när TiB/regional sjukvårdsledning så har bestämt. Prehospital sjukvårdsledning utgörs initialt av den ambulansbesättning som först anländer till skadeplatsen. Den har till uppgift att: bedöma situationen fatta övergripande beslut utifrån ett hälso- och sjukvårdsperspektiv skapa en inriktning för och samordning av sjukvårdsinsatserna samverka med andra aktörer för samordning. SOS kommunicerar med den enhet de bedömer kommer vara först på plats. Skulle en annan enhet komma först till platsen tar denna enhet över prehospital sjukvårdsledning. Vid en allvarlig händelse är särskild sjukvårdsledning på regional nivå bakre ledning till prehospital sjukvårdsledning. Även vid uppdrag där det enbart finns en ambulans finns ett medicinskt ansvar för medicinska bedömningar och åtgärder. Detta ansvar är knutet till sjuksköterska i ambulans. Vid alla sådana uppdrag finns också ett behov av kommunikation, samverkan och säkerhetsbedömning Förstärkning av prehospital sjukvårdsledning Vid en större skadehändelse kan belastningen på sjukvårdsledaren och/eller den medicinskt ansvarige i prehospital sjukvårdsledning bli stor. För att få hjälp med vissa arbetsuppgifter behöver ledningen knyta till sig en eller flera stabspersoner som ett ledningsstöd, exempelvis avtransportledare (utses från tidigt anlända ambulanser). Sjukvårdsledaren och medicinskt ansvarig kan överlåta sina ledningsroller till annan ambulanspersonal vid behov. I Landstinget i Östergötland finns ett antal personer inom ambulanssjukvården som är mer utbildade i prehospital sjukvårdsledning, så kallad PS plus. Dessa personer engageras framför allt vid publika evenemang med ökad hotbild men finns också som en förstärkningsresurs i länet och kan vid behov överta ledningsrollerna vid allvarlig händelse. Bägge ledningsrollerna, sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig, bör bytas samtidigt. Om detta inte är genomförbart bör byte ske så att den prehospitala sjukvårdsledningen besätts av personal från samma entreprenör. Behovet av högre utbildad ledning ska dock alltid prioriteras.

114 Roller och funktioner i prehospital sjukvårdsledning Ambulanssjukvården kan i ett skadeområde inneha fyra roller; sjukvårdsledare, medicinskt ansvarig, vårdutförare och stab. Vid behov av exempelvis sektorledare och avtranportledare hör dessa funktioner till staben. I ett skadeområde ska alltid rollerna sjukvårdsledare, medicinskt ansvarig och vårdutförare vara bemannade. Endast en person i taget kan inneha rollen som sjukvårdsledare respektive medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning, medan flera kan agera vårdutförare. Medicinskt ansvarig och sjukvårdsledare kan förutom sin ledningsroll också behöva agera vårdutförare. Sjukvårdsledare ska alltid bära väst märkt Sjukvårdsledare samt hjälmdok med rutmönster. Medicinskt ansvarig ska alltid bära väst Medicinskt ansvarig samt hjälmdok utan rutmönster. Enbart en person ska bära respektive rollmarkering. RAKEL-enhet och Paratus handenhet, samt mobiltelefon ska alltid bäras i skadeområdet Sjukvårdsledare Sjukvårdsledare är den funktion i ambulanssjukvården som leder sjukvårdsarbetet i skadeområdet och har det övergripande ansvaret för sjukvårdsinsatsen. Sjukvårdsledaren har även ett säkerhets-, resurs-, samverkans-, och kommunikationsansvar. Rollen kan i Östergötland endast innehas av sjukvårdspersonal från landstingets eller ambulansentreprenörs organisation. (undantag är Ydre kommun). Ambulanssjukvårdare eller sjuksköterska i den först anlända ambulansen tar rollen som sjukvårdsledare på skadeplatsen. Om det finns en ambulanssjukvårdare i besättningen ska den inneha rollen som sjukvårdsledare. Sjukvårdsledaren ansvarar för logistik och samverkan i skadeområdet. Media kommer ofta till skadeområden och ska i sjukvårdsfrågor hänvisas till sjukvårdsledaren i första hand Medicinskt ansvarig Initialt har en ambulanssjuksköterska i den första enheten rollen som medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning. Medicinskt ansvarig har det övergripande ansvaret för hur sjukvårdsarbetet ska bedrivas med de resurser som sjukvårdsledaren kan göra tillgängliga. Medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning ansvarar för omhändertagandet av de drabbade. Det innefattar bland annat triage, medicinskt inriktningsbeslut och liknande. Medicinskt ansvarig förser kontinuerligt sjukvårdsledaren med information, självständigt eller i samarbete med läkare i sjukvårdsgrupp när sådan finns Stab Prehospital sjukvårdsledning kan tillsätta en stab som eget ledningsstöd vid behov. Aktuella uppgifter i stabsrollen kan vara: Sektorledare, arbetar på uppdrag i given sektor och håller ihop sjukvårdsarbetet i sektorn. Avtransportledare, arbetar på uppdrag och ansvarar för att en optimal avtransport sker.

115 Kommunikation och dokumentation, med ansvar för exempelvis internkommunikation i sjukvårdens insatstalgrupp och dokumentation av sjukvårdsledningens beslut. Dessutom kan flera andra arbetsuppgifter ges vid behov Vårdutförare Vårdutförare är sjukvårdspersonal som direkt hanterar drabbade och utför triage, behandling med mera. Vårdutförare från ambulanssjukvården arbetar utifrån direktiv och medicinska inriktningsbeslut från medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning. Sjukvårdsledaren verkställer fördelning av vårdutförare efter underlag från den medicinskt ansvarige Sjukvårdsgrupp Sjukvårdsgrupp från sjukhus kommer ut till ett skadeområde vid behov av högre medicinsk kompetens samt vid behov av fler vårdutförare. Sjukvårdsgrupp utgår på begäran av prehospital sjukvårdsledning eller på begäran av TiB vid en allvarlig händelse. Sjukvårdsgrupp larmas alltid ut vid en händelse med fler än tio drabbade. Sjukvårdsgruppen består av tjänstgörande personal på de tre akutsjukhusen. Dessa kan ha ansvar för inneliggande patienter, vilket kan innebära att man måste invänta ytterligare personal innan sjukvårdsgrupp kan gå ut. Läkaren i första sjukvårdsgrupp är i regel specialist i anestesiologi medan sjuksköterskan är vidareutbildad anestesi- eller intensivvårdssjuksköterska. Sjukvårdsgruppen kan medföra ytterligare utrustning vid behov. Läkaren och sjuksköterskan i sjukvårdsgruppen ska samarbeta med den prehospitala sjukvårdsledningen som har en samlad bild av situationen på skadeområdet. Sjukvårdsgruppens uppgift i skadeområdet beslutas i samråd, utifrån aktuell situation. Läkaren i sjukvårdsgruppen tar inte över rollen som medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning, men kan utifrån situationen behöva bistå i medicinska beslut. Vid oenigheter kring medicinska beslut har alltid läkaren beslutanderätt. Sjuksköterskan i ambulans behåller rollen medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning. Sjukvårdsarbetet ska följa medicinska inriktningsbeslut. Sjuksköterskan i sjukvårdsgrupp arbetar tillsammans med läkaren eller självständigt som sjuksköterska utifrån de delegeringar som gäller på den ordinarie arbetsplatsen. Direkt när sjukvårdsgruppen kommer till skadeområdet ska kontakt tas med prehospital sjukvårdsledning. Vid händelser med många skadade kan flera sjukvårdsgupper kallas ut. Läkaren i första sjukvårdsgrupp avgör, tillsammans med prehospital sjukvårdsledning, vilka insatser som bäst hjälper de drabbade i den aktuella situationen. 4.3 Kommunikation RAKEL (Radio Kommunikation för Effektiv Ledning) används som primär kommunikationsväg mellan ambulanssjukvården, SOS Alarm, TiB samt akutmottagningarna i länet. Vanlig telefoni används som reservväg. Samverkande myndigheter använder också RAKEL och gemensam talgrupp delas ut vid händelser.

116 PM RAKEL i Landstinget i Östergötland används som styrande dokument för hur RAKEL ska användas Rapportering Genom-vindrutan-rapport och verifieringsrapport ska alltid lämnas via Paratus när fler än en ambulans har larmats ut på grund av sjukvårdsbehov. Rapporter ska även lämnas vid händelser där det föreligger samverkansbehov med andra myndigheter, samt när TiB eller regional sjukvårdsledning har begärt ut resursen exempelvis vid publika evenemang. Undantag från att lämna rapporter: Vid utlarmning av fler än en ambulans vid hjärtstopp, så kallade assistanslarm Vid skadehändelse med enbart en patient Första rapporten från skadeområdet Genom-vindrutan-rapport ska ges inom två minuter efter ankomst enligt strukturen METHANE (Misstänkt allvarlig händelse, Exakt lokalisation, Typ av skadehändelse, allvarlighetsgrad, Hot och risker, Ankomstväg, Numerär på antal skadade, uppskattat och Enheter totalt). Fortsatta rapporter ges kontinuerligt. Fördelningsnyckel och särskilda aspekter angående drabbade och deras behov i skadeområdet är viktiga frågor som kommuniceras, liksom mottagande enheters möjligheter. Övrigt gällande kommunikation, se PM RAKEL i Landstinget i Östergötland Dokumentation Både sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning ska kontinuerligt dokumentera sina ledningsbeslut och vad som sker inom skadeområdet, med aktuella tider. Dokumentation vid bekräftad allvarlig händelse skickas till beredskapssamordnaren i Landstinget i Östergötland med kopia till områdeschef för ambulanssjukvård. Dokumentationen av prehospital sjukvårdsledning måste särskiljas från patientjournal när ledningen övergår i att vara vårdutförare. Har dokumentationen gjorts i Paratus måste ett nytt ärende skapas för att frigöra en ny journal. 4.4 Skadeområde En av de första uppgifterna för prehospital sjukvårdsledning är att säkra skadeområdet för att skapa tillträde till de drabbade. Den geografiska platsen där olyckan har inträffat kallas skadeplats. Det område där arbetet med att rädda människor bedrivs, kallas skadeområde. Ett stort skadeområde indelas ofta i sektorer. Sektoransvariga utses från tidigt anlända ambulanser och samarbetar med medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning, bland annat genom att rapportera antal drabbade, prioritet samt allvarlighetsgrad. Tillkommande vårdutförare fördelas av sjukvårdsledaren, efter underlag från medicinskt ansvarig, till de olika sektorerna och samarbetar där med sektoransvariga. Vid händelser med farligt ämne eller annan hotbild delas skadeområden också in i het, varm och kall zon, se kapitel 9. Larmade enheter kan dirigeras till en brytpunkt, en geografisk plats dit samtliga enheter dirigeras i avvaktan på insats. Inom skadeområdet upprättas efter behov uppsamlingsplatser för skadade, till synes oskadade, döda och gods. Den plats där de skadade hämtas av sjuktransportfordon kallas hämtplats.

117 Landstinget i Östergötland har avtal med räddningstjänsterna i Östergötland att utföra terrängtransport när skadeområdet är beläget utanför farbar väg Triage i skadeområde Triage syftar till att ge samtliga drabbade ett så optimalt omhändertagande som möjligt. När det finns många drabbade kan resurserna vara begränsade, åtminstone i den tidiga fasen. Därför måste åtgärderna prioriteras utifrån behov och tillgänglighet. Triage i skadeområde innebär att identifiera och snabbt hjälpa dem med allvarligast tillstånd och skaffa sig en överblick över hela situationen, med bland annat risker, hot och resurser för tillfället och över tid. Den medicinskt ansvarige i prehospital sjukvårdsledning beslutar om den medicinska ambitionsnivån, det vill säga tar ett medicinskt inriktningsbeslut. All sjukvårdspersonal ska ha kännedom om detta beslut. Omhändertagande av skadade ska så långt det är möjligt ske enligt normala medicinska principer. Målet med triagering i skadeområdet är: att identifiera de svårast skadade och skilja dessa från dem med lindrigare skador. *) att prioritera de svårast skadade för avtransport till sjukvårdsinrättning. **) att prioritera övriga drabbade. ***) *) Det är lämpligt att be de gående att bege sig till en säker plats (oskadad tågvagn eller liknande) så att området blir möjligt att överblicka. **) Vid brist på transportresurser och/eller vårdresurser i skadeområdet kan även en prioritering mellan triagerade röda behöva göras. ***) De skadade som inte är gående och inte är triagerade röda är enligt detta sätt att triagera gula. Observera att det kan finnas patienter bland de triagerade gula som vid mer utförlig undersökning i exempelvis ambulans eller på akutmottagning ska triageras till annan färg. De icke gående ska initialt triageras som röda eller gula. De triagerade röda ska omedelbart bedömas på sedvanligt sätt för traumapatienter (primär undersökning A-E) och nödvändiga medicinska åtgärder ska utföras. Given behandling ska dokumenteras på skadekort (återfinns i skyddsutrustning) i de fall ambulansjournal inte omedelbart kan föras. Hur grundligt den primära undersökningen görs, styrs av resurstillgång och inriktningsbeslut. Så snart resurserna tillåter ska en utförligare bedömning av varje enskild patient ske och ny triagering görs vid behov. Även skadade som initialt är triagerade som gröna kan triageras till en annan färg i en andra undersökning. Inför omhändertagandet på sjukhuset triageras varje patient utförligare i ambulansen enligt RETTS.

118 Dessa prioritetsbrickor används i skadeområde i Landstinget i Östergötland Uppsamlingsplats Skadade bör i första hand föras direkt till en vårdenhet som kan ge definitiv behandling. När sådan transport inte är möjlig direkt, behövs en uppsamlingsplats. Där kan skadade tas omhand och behandling kan i vissa fall påbörjas för att möjliggöra så säker väntan och transport som möjligt. Beslut om placering av uppsamlingsplats för skadade tas av sjukvårdsledaren i samverkan med räddningstjänst och polis. Uppsamlingsplatsen ska upprättas på en skyddad plats i skadeområdet. Det kan vara en befintlig byggnad, en annan lämplig plats eller tält som ingår i en sjukvårdsvagn (katastrofsjukvårdsenhet) som transporterats ut till skadeområdet. Enheten rekvireras via SOS Alarm. Vid fler än tio drabbade, ska en katastrofsjukvårdsenhet alltid larmas ut till skadeområdet enligt larmplan, se även kapitel Det är av största vikt att det finns en avtransportledare, som ansvarar för avtransporterna även om en uppsamlingsplats inte har upprättas eller innan den hunnit upprättas. Initialt är det medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning som har detta ansvar och därefter en sjuksköterska (från ambulans) som är underställd den medicinskt ansvarige i prehospital sjukvårdsledning. Arbetet på uppsamlingsplatsen bör organiseras i en mottagande del, en behandlande del och en avsändande del. I den mottagande delen placeras en vårdutförare som sorterare. Denne gör en snabb bedömning/triagering av patienterna och slussar dem vidare, antingen för behandling på uppsamlingsplatsen före transport, eller till väntande transportfordon. Vid anhopning av patienter i den mottagande delen måste sjukvårdspersonal placeras för att övervaka dessa skadade. I den behandlande delen utförs nödvändiga åtgärder före avtransport, exempelvis intravenös infusion, ytterligare stabilisering av frakturer eller intubering. Även här ska alla åtgärder följa det medicinska inriktningsbeslut som gäller. För en bra arbetsställning kan de bårbockar (ställbara i chockläge) som finns i katastrofsjukvårdsenheten användas. I den avsändande delen behövs sjukvårdspersonal som övervakar de skadade i väntan på avtransport. Vid en allvarlig händelse inventerar den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå kapaciteten på de mottagande sjukhusen och meddelar en så kallad fördelningsnyckel till sjukvårdsledaren i skadeområdet. Den som är ansvarig för avtransport får underlag av sjukvårdsledaren om vart de skadade kan skickas. I samråd med medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning skickas de drabbade till rätt sjukvårdinrättning.

119 I anslutning till uppsamlingsplatsen arbetar i regel även räddningstjänstpersonal och polis. Här kan också eventuella företagsrepresentanter eller motsvarande vara behjälpliga. 4.5 Uppgifter för kommunal räddningstjänst inom skadeområde Kommunal räddningstjänst utför räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Nedan följer exempel på åtgärder i skadeområdet: Ge omedelbara första hjälpen-åtgärder Skydda människor och egendom mot ytterligare skada (exempelvis brandsläckning) Ta beslut om utrymning Bistå med marktransport av skadade till farbar väg Räddningsledaren ansvarar för att: Upprätta brytpunkt, om möjligt i samverkan med sjukvård och polis Utse ledningsplats i samverkan med sjukvårdsledare och polisinsatschef Upprätta, och i samverkan med medicinskt ansvarig, ordna och bemanna uppsamlingsplats för skadade Utse hämtplats i samverkan med sjukvårdsledaren Utföra livräddande sanering vid CBRN-händelse. 4.6 Uppgifter för polis inom skadeområde Polisens uppgifter inom skadeområdet vid en allvarlig händelse är bland annat: Trafikreglering för att säkerställa fri väg till och från skadeområdet för utryckningsfordon samt omläggning av övrig trafik. Avspärrning av skadeområdet eller andra områden och platser enligt eget eller annans beslut (exempelvis räddningsledaren). Utrymning av avspärrade eller andra områden/platser. Bevakning av utrymda eller avspärrade platser, brytpunkt med mera. Upprätthållande av ordning och säkerhet vid brytpunkten. Upprättande av uppsamlingsplatser för till synes oskadade, döda, gods och fordon. Registrering och identifiering av skadade, till synes oskadade, döda, gods och fordon. Bedömning av om brott föreligger. Inledning av förundersökning eller annan utredning. 4.7 Registrering Polisen är ansvarig för registrering av såväl skadade som oskadade. Polisen arbetar med ett system för registrering på en särskild blankett. Den skadade förses med ett armband med ett unikt nummer, både som identifikation och som kvittens på att registrering har gjorts. Om polisen försett de registrerade med ID-band får det inte tas bort förrän polisen fastställt den skadades identitet. Sjukvården registrerar patienter i sitt eget journalsystem, där det ska framgå vilken händelse som var orsak.

120 5. Direktiv för kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering på sjukhus och i landstingets övriga verksamhet En lokal kris och katastrofmedicinsk beredskapskommitté ska finnas vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala. De lokala kommittéerna ska fastställa katastrofplaner och svara för övrig planering som rör katastrofmedicinsk beredskap på respektive sjukhus, se kapitel 2.3. De har också en rådgivande uppgift. Förutsättningarna för att kunna hantera allvarliga händelser finns i ordinarie verksamhet och bygger på mottagande av larm och en förberedd och utbildad organisation. En särskild sjukvårdsledning ska omedelbart kunna upprättas på respektive sjukhus för att samordna och omfördela resurser efter behov. Varje sjukhus ansvarar för organisation och kostnad för beredskapsplanering, lokaler och utrustning. En rekommendation är att följande två funktioner finns för varje sjukhus: Lokalt beredskapsansvarig läkare Säkerställer att den lokala kris och katastrofmedicinska beredskapen är funktionell. Beredskapsansvarig läkare bör ingå i särskild sjukvårdsledning på lokal nivå vid förhöjt beredskapsläge. Lokal beredskapssamordnare Ansvarar för funktionella förutsättningar gällande kris och katastrofmedicinsk beredskap i den egna länsdelen. Beredskapssamordnaren bör ingå särskild sjukvårdsledning på lokal nivå vid förhöjt beredskapsläge. Vid ny-, om- och tillbyggnation av sjukhus samt vid omstruktureringar i verksamhet ska hänsyn tas till kris och katastrofmedicinsk beredskapsplanering. 5.1 Uppdrag och kapacitet Vid en allvarlig händelse ska: Universitetssjukhuset i Linköping kunna: initialt omhänderta sju patienter med samtliga typer av skador organisera krisstöd för drabbade etablera en särskild sjukvårdsledning på lokal nivå skicka ut tre sjukvårdsgrupper omhänderta och sanera drabbade som har utsatts för farliga ämnen (CBRN-händelse). Dessutom ska: minst sex läkare vara utbildade och tränade för att upprätthålla funktionen chef regional sjukvårdsledning och medicinskt ansvarig på regional nivå vid allvarlig händelse en godkänd, fast saneringsenhet finnas Vrinnevisjukhuset i Norrköping kunna: initialt omhänderta tre patienter med samtliga typer av skador organisera krisstöd för drabbade

121 etablera en särskild sjukvårdsledning på lokal nivå skicka ut två sjukvårdsgrupper omhänderta och sanera drabbade som har utsatts för farliga ämnen (CBRN-händelse). Dessutom ska: minst tre läkare vara utbildade och tränade för att upprätthålla funktionen chef regional sjukvårdsledning och medicinskt ansvarig på regional nivå vid allvarlig händelse en godkänd, fast saneringsenhet finnas Lasarettet i Motala kunna: initialt behandla två patienter med extremitetsskador, sårskador och/eller med livräddande åtgärder (ett fortsatt omhändertagande och intensivvård förutsätts ske på i första hand US.) etablera en särskild sjukvårdsledning på lokal nivå organisera krisstöd för drabbade skicka ut en sjukvårdsgrupp omhänderta och med enkla medel sanera enstaka gående drabbade som har utsatts för farliga ämnen (CBRN-händelse). Ingen fast saneringsenhet behöver finnas. ge medicinsk vård till patienter från den rättpsykatriska regionkliniken i händelse av utrymning i samband med brand. Dessutom ska minst en läkare vara utbildad och tränad för att upprätthålla funktionen chef regional sjukvårdsledning och medicinskt ansvarig på regional nivå vid allvarlig händelse. 5.2 Särskild sjukvårdsledning på sjukhus (lokal nivå) vid allvarlig händelse Larm och etablering av särskild sjukvårdsledning Larmmottagande sjuksköterska på akutmottagningen ska vidarebefordra larm och information till den läkare som är ansvarig för att höja beredskapsläget. Larmmottagande sjuksköterska ska vidarebefordra information till rätt funktion vid oplanerade störningar i enlighet med kontinuitetsplanering på respektive sjukhus. Kirurgens trauma/mellanjour på US, kirurgens bakjour ViN och anestesijouren på LiM ska besluta om förhöjd beredskap på det egna sjukhuset (lokal sjukvårdsledning). Ett sådant beslut följs av en i förväg bestämd och känd larmkedja. Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå ska etableras vid förhöjd beredskap på sjukhuset. Denna leds av en i förväg utsedd chef. Chefen i den lokala sjukvårdsledningen har beslutsrätt i den omfattning som är nödvändig för att lösa samordnings- och ledningsuppgifter inom sjukhuset. Vid en allvarlig händelse kan chefen behöva ett ledningsstöd en stab. Funktioner och personer i staben kallas in efter behov och efter typ av händelse. En särskild stabschef bör utses vid komplicerade förlopp och/eller då staben är etablerad över lång tid. En arbetsmodell för stabsarbete på lokal nivå ska finnas. I den särskilda sjukvårdsledningen på lokal nivå ingår representanter för berörda kliniker, administrativ ledning, servicefunktioner och krisstödssamordnare. Alla bör vara väl utbildade och övade.

122 Ett speciellt rum med tillgång till telefon, fax, dator ska vara förberett och omedelbart tillgängligt för den särskilda sjukvårdsledningen på lokal nivå Beredskapslägen Stabsläge på lokal nivå: Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå består minst av den läkare som är ansvarig för att höja beredskapsläget och den larmmottagande sjuksköterskan. Därmed besätts rollerna sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Ytterligare personal till särskild sjukvårdsledning på lokal nivå kan kallas in efter behov. Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå kan vid stabsläge utövas från valfri plats. Telefonväxeln och särskild sjukvårdsledning på regional nivå måste alltid informeras om aktuell kontaktväg. Ska utlösas vid: beredskapshöjning till förstärkningsläge eller katastrofläge på regional nivå Kan utlösas vid: begäran eller önskemål från särskild sjukvårdsledning på regional nivå en händelse som innebär en oklar risk eller hotbild som kan påverka sjukvårdsverksamheten en händelse där sjukhuset behöver ta emot ett större antal till synes oskadade en händelse som huvudsakligen berör annat sjukhus och där det egna sjukhuset kan behöva bistå med exempelvis stöd av specifik karaktär, utlåning av material eller personal driftstörningar (fulltalig stab kan vara nödvändig). Stabsläge innebär: att särskild sjukvårdsledning på lokal nivå bedömer situationen fortlöpande att särskild sjukvårdsledning på lokal nivå kan utgöras av en person som är väl insatt i läget och har befogenhet att fatta nödvändiga beslut samt att vederbörande snabbt kan sammankalla övriga i sjukhusets särskilda sjukvårdsledning på lokal nivå vid behov att den lokala sjukvårdsledningen kan vidta enkla åtgärder för att möta ett ökat behov, exempelvis genom att utvidga akutmottagningens lokaler eller öka bemanningen. Förstärkningsläge på lokal nivå: Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå innefattar rollerna sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Ytterligare personal till särskild sjukvårdsledning på lokal nivå kan kallas in enligt eget planverk. Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå utövas vid förstärkningsläge från rummet för lokal sjukvårdsledning. Vid beredskapshöjning till förstärkningsläge eller högre på lokal nivå kommer särskild sjukvårdsledning på regional nivå att vara etablerad. Kan utlösas vid: Beredskapshöjning till förstärkningsläge eller katastrofläge på regional nivå. Tillfällen när tillgänglig sjukvårdskapacitet förväntas bli otillräcklig i förhållande till förväntat behov, men där begränsad resursförstärkning bedöms räcka till. Förstärkningsläge innebär:

123 Att särskild sjukvårdsledning på lokal nivå samlas och ser till att punktförstärkning inom berörda enheter sker, samt fattar beslut om de åtgärder som anses vara nödvändiga med hänsyn till aktuell händelse och regionalt inriktningsbeslut. Katastrofläge på lokal nivå: Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå innefattar rollerna sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig. Ytterligare personal till särskild sjukvårdsledning på lokal nivå kallas in enligt eget planverk. Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå utövas vid katastrofläge från rummet för lokal sjukvårdsledning. Vid beredskapshöjning till katastrofläge på lokal nivå kommer sjukvårdsledning på regional nivå att vara etablerad. Kan utlösas vid: beredskapshöjning till förstärkningsläge eller katastrofläge på regional nivå en omfattande händelse med sjukvårdsbehov som överstiger tillgänglig kapacitet och/eller en händelse där det bedöms vara väsentligt att inom kort tid få en stor mängd personal tillgänglig Katastrofläge innebär: förstärkning av personal och utrustning så att alla funktioner inom sjukvården som krävs för insatsen mobiliseras 5.3 Omhändertagande av drabbade vid allvarlig händelse Alla drabbade som kommer till ett sjukhus vid en allvarlig händelse ska bedömas medicinskt. Vid misstanke om skada ska de drabbade alltid omhändertas och bedömas på akutmottagningen om inget annat beslutas av ledningsansvarig läkare eller av särskild sjukvårdsledning. Katastrofplanen ska slå fast var prioritering, undersökning och behandling av de skadade ska ske samt hur lokaler, personal och resurser i övrigt skall disponeras. Det är dock nödvändigt att vara uppmärksam på att skadade inte enbart förs till sjukhus genom organiserade transporter utan också kan komma till sjukhuset genom privata initiativ. Vanligast är detta om skadeplatsen ligger nära en sjukvårdsinrättning, men även i andra sammanhang kan medmänniskor ta egna initiativ för att föra skadade till professionell hjälp. Alla skadade bör oavsett ankomstsätt passera en prioriterings- (RETTS Rapid Emergency Triage and Treatment System) och registreringsfunktion. På akutmottagningen ska det finnas förberedda system för registrering och spårbarhet till händelse av inkommande patienter vid en allvarlig händelse. De svårt skadade bör tas omhand av akutlag som omfattar 1-2 läkare, 1-2 sjuksköterskor och 1-2 undersköterskor utbildade enligt ATLS/ TNCC i traumaomhändertagande. Flera akutlag arbetar vid behov parallellt. Det ska finnas en organisation för omhändertagande av lindrigt skadade och till synes oskadade. Ansvar och organisation när det gäller transporter till röntgenavdelning, operationsavdelning och liknande ska vara klarlagt. Detta gäller även tillsyn och övervakning av patienter i väntan på eller efter undersökning.

124 Krisstödet är en betydelsefull del av den katastrofmedicinska beredskapen. Drabbade ska tidigt få stöd och riskpersoner ska identifieras. Anhöriga och närstående ska snabbt kunna få korrekt information. En anhörigupplysning för sjukhuset ska kunna upprättas. Lokaler bör vara förberedda för all verksamhet som kan behövas vid en allvarlig händelse. 5.4 Registrering och journalföring vid allvarlig händelse Registrering av drabbade bör ske i skadeområdet. Största möjliga samordning bör eftersträvas mellan polisens och sjukvårdens registreringsrutiner. Om polisen försett de registrerade med ID-band får det inte tas förrän polisen har fastställt den skadades identitet. Skadade som tagits omhand på uppsamlingsplatsen bör förses med ett skadekort. Sjukhusens kris och katastrofmedicinska planer ska beskriva hantering av skadekort, ID-band och ambulansjournal, samt registrering av samtliga drabbade i särskild förteckning. 5.5 Information vid allvarlig händelse och förhöjt beredskapsläge på sjukhus Generellt gäller att den som inte får sökt eller förväntad information, själv har ansvar att fortsätta söka information. Information till allmänheten och medier Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå ansvarar för att ge särskild sjukvårdsledning på regional nivå underlag för korrekt information. När regional sjukvårdsledning är etablerad ansvarar den för samordning av information (se bilaga 4). Information till anhöriga/närstående till skadade Vid en skadehändelse med skadade och/eller omkomna personer, upprättar polisen en upplysningscentral. Generellt gäller att polisen har ansvar för all information om personer som är inblandade i händelsen. Sjukvården ansvarar för information om drabbade som förts till en sjukvårdsinrättning. Vid olyckor med många skadade är informationsbehovet till anhöriga stort. Särskilda telefonanknytningar och utbildad personal måste finnas förberedda dit anhöriga kan ringa för att få besked (anhörigupplysning). Lokaler ska ställas i ordning för att kunna ta emot anhöriga som kommer till sjukhuset. Krisstödjare bör finnas i anknytning till denna plats. Information till personal Information ska finnas att läsa på Lisa. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå är ytterst ansvarig för att information ges och vilken information som ges. Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå ansvarar för att ge särskild sjukvårdsledning på regional nivå underlag för korrekt information. På varje sjukhus ska det finnas färdiga planer för alternativa sätt att sprida information vid exempelvis IT- haveri. Information till patienter på sjukhuset Välinformerad personal kan vanligen ge tillräckligt med information till patienter på sjukhuset. Fortlöpande information om händelsen ges på Lisa. I vissa fall, vid exempelvis epidemier, kan skriftlig information behövas även för patienter. Information till telefonväxeln Telefonväxeln ska få anvisningar om vart anhöriga och allmänheten ska hänvisas. Ny information vid ändrade förhållanden delges av särskild sjukvårdsledning på regional eller lokal nivå.

125 5.6 Personalförsörjning En allvarlig händelse kräver att det finns en välkänd och förankrad personalplan som enkelt kan börja fungera med kort varsel. Varje avdelning eller enhet ska ha en uppdaterad larmlista med aktuella telefonnummer till medarbetare. Personal i ledande ställning i det katastrofmedicinska arbetet utgörs initialt av befintliga jouroch beredskapslinjer. Ledningsansvar kan därefter övertas av särskilt utbildad personal som larmas enligt planverk. All personal som deltar i det katastrofmedicinska arbetet ska vara väl utbildad och ha övat för sina uppgifter. Arbetsuppgifter i ledningsfunktion vid allvarlig händelse är högt prioriterad. 5.7 Primärvård Primärvården är som regel inte involverad vid en allvarlig händelse, arbete i sjukvårdsgrupp ingår inte i primärvårdens uppgifter. Samtliga vårdcentraler i Landstinget är dock viktiga resurser för uppdragsberoende uppgifter till exempel vid epidemier, pandemier eller vid omhändertagande av lätt skadade och till synes oskadade. Vid allvarlig händelse sorterar primärvården vanligtvis under särskild sjukvårdsledning på regional nivå. 5.8 Övrig verksamhet Inom landstinget finns även skolor, kulturverksamhet, tandvård och kollektivtrafik. Dessa är som regel inte involverade vid en allvarlig händelse.

126 6. Samverkande myndigheter och organisationer Samverkan innebär att myndigheter som lyder olika lagstiftningar gemensamt löser vissa uppgifter. Sjukvården har, liksom de myndigheter vi samverkar med, ett ansvar för att samverkan kommer till stånd. 6.1 Kommunens ansvar Alla 13 kommuner i Östergötland har ansvar för att upprätthålla en räddningstjänst med uppgift att rädda liv, egendom och miljö i enlighet med Lagen om skydd mot olyckor. Några av kommunerna har löst sin räddningstjänst genom att bilda räddningstjänstförbund eller skriva civilrättsliga avtal. Kommunen har ett geografiskt områdesansvar och samverkar med olika myndigheter och företag genom Krishanteringsrådet. Kommunen har även en beredskapsplan och en organisation för särskilda händelser och extraordinära händelser där krisledningsnämnden och dess ordförande är högst ansvariga vid en extraordinär händelse. Kommunerna har krisstöd organiserade i så kallade POSOM-grupper eller motsvarande system för psykosocialt omhändertagande. Kommunen samverkar med dem som leder det psykosociala omhändertagandet inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att sjukvårdens krisstödsorganisation har god kännedom om de lokala förhållandena i kommunerna. Räddningstjänstpersonal som utför så kallade IVPA-larm (i väntan på ambulans) har genomgått särskild utbildning för att bland annat administrera syrgas till drabbade. De kan alltså komma att utföra uppgifter som faller under hälso- och sjukvårdslagen. I de flesta fall är dessa livräddande och att betrakta som första hjälpen-åtgärder. I skadeområdet sker samverkan mellan sjukvårdsledaren och det aktuella brandbefälet eller räddningsledaren. På regional nivå samverkar särskild sjukvårdsledning med räddningstjänstens bakre ledning. 6.2 Statlig räddningstjänst Den statliga räddningstjänsten omfattar fjällräddningstjänst, flygräddningstjänst, sjöräddningstjänst, efterforskning av försvunna personer i andra fall, miljöräddningstjänst till sjöss samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Sjö- och flygräddningscentralen för hela Sverige ligger i Göteborg. Centralen är bemannad dygnet runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning. Den internationella beteckningen på sjö- och flygräddningscentralen är JRCC, Joint Rescue Coordination Center. 6.3 Polisen Polismyndigheten i Östergötland har en länskommunikationscentral (LKC) med vakthavande befäl (VB) som leder det minutoperativa arbetet inom polisen. Vid en allvarlig händelse (inom polisen används begreppet särskild händelse) kommer larmet den normala vägen till länskommunikationscentralen. Insatsen på skadeplatsen leds av polisinsatschefen (ett yttre befäl eller annan utsedd person). I övrigt leds insatsen av vakthavande befäl som även

127 inledningsvis utgör myndighetens bakre ledning. Kontakt mellan polismyndigheten och sjukvården sker på skadeplatsen mellan polisinsatschefen och sjukvårdsledaren. I övrigt sker kontakten mellan vakthavande befäl och särskild sjukvårdsledning på regional nivå, initialt TiB. I ett senare skede kommer denna kontakt att ske mellan polisens ledningsstab och sjukvårdsledning på regional nivå 6.4 Länsstyrelsen Länsstyrelsen ska ha beredskap för att samordna situationer som kan kräva koordinering mellan olika aktörer under alla faser vid en kris eller allvarlig olycka. Länsstyrelsen samverkar planeringsmässigt och operativt på lokal, regional och central nivå och stödjer kommunernas arbete med risker och svåra olyckor, till exempel genom stöd vid utbildningar och övningar. Om det krävs omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst, får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Länsstyrelsen har en jourberedskap med tjänsteman i beredskap (TiB). När länsstyrelsen är aktiverad vid en kris eller allvarlig händelse har länsstyrelsens TiB kontakt med motsvarande nivå i landstinget, det vill säga särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Vid en extraordinär händelse när kommunens krisledningsnämnd är aktiverad, är denna nämnd länsstyrelsens kontakt med kommunen. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå har då kontakt både med kommunernas respektive krisledningsnämnder och med länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan aldrig överta ledningen av en sjukvårdsinsats, men vid behov sker samverkan mellan sjukvårdsledning på regional nivå och länsstyrelsen. Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst och sanering om en kärnkraftsolycka skulle inträffa. 6.5 SOS Alarm SOS Alarm har ett statligt uppdrag att svara för 112-funktionen i samhället. Landstinget avtalar om övriga uppdrag, till exempel utlarmning och dirigering av ambulanser. SOS Alarm arbetar enligt PM och riktlinjer som fastslås av landstinget. 6.6 Försvarsmakten Försvarsmakten lämnar stöd enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO. Så länge insatsen pågår inom ramen för LSO är det stöd som Försvarsmakten lämnar kostnadsfritt. Försvarsmakten kan även lämna stöd utanför ramen av LSO. Vid dessa tillfällen utgår en kostnad för insatsen där statliga myndigheter kan få betala för merkostnaden medan övriga kan få betala full kostnadstäckning. Varje TiB och räddningsledare har möjlighet att be om stöd från Försvarsmakten via Militärregion Syd och frågan löses i samverkan. Försvarsmakten kan erbjuda hjälp med den utrustning som finns i myndighetens insatsorganisation, bland annat helikoptrar för räddningsuppdrag, terränggående sjuktransportfordon med förare eller personal från hemvärnet. Försvarsmakten upprätthåller ingen särskild beredskap för att stödja samhället utan det sker med befintliga resurser om dessa inte används för andra gränssättande uppgifter.

128 Vid samverkan med Försvarsmakten utses en militär insatschef (MIC) att arbeta i samverkan med räddningsledare, polisinsatschef och sjukvårdsledare. 6.7 Övriga samverkande aktörer och myndigheter Om det behövs hjälp från Kustbevakningen, Statens Järnvägar, Trafikverket, bussbolag eller annan så finns planer för hur detta går till hos respektive aktör. Stödet kan beställas av räddningsledaren via SOS Alarm.

129 7. Klädsel, material och läkemedel Där hälso- och sjukvård bedrivs ska det, enligt 2 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, finnas personal, lokaler och utrustning anpassad för att god vård ska kunna utföras. Skyddsutrustning för personal vid akut omhändertagande av skadade ska finnas och användas både på sjukhus och skadeplatser enligt ordinarie arbetsmetoder, instruktioner och PM. Detaljerad förteckning över klädsel, utrustning och material för respektive sjukhus samt för arbete på skadeplats (basutrustning) finns att läsa under flik 8 (webbversionen) i Katastrofplanen. PM och riktlinjer angående klädsel, utrustning och material för respektive sjukhus samt för arbete på skadeplats finns på landstingets intranät Lisa. 7.1 Klädsel, material och läkemedel på sjukhus Särskild utrustning för akut omhändertagande av skadade efter CBRN-händelse ska finnas på Universitetssjukhuset i Linköping (US), Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) och Lasarettet i Motala (LiM). US och ViN ska ha minst 20 skyddsdräkter för sanering. LiM ska ha minst två skyddsdräkter för sanering (som reservutrustning). Strålskyddsutbildad personal och sjukhusfysiker ska ha skyddsdräkter och mätutrustning. Utförliga anvisningar finns att läsa i dokumentet Personsanering och personskydd vid händelse med farliga ämnen (se hemsida för regional katastrofberedskap). Särskilda väskor (blå) med läkemedel för kemiska och toxiska ämnen ska finnas på respektive sjukhus, dessa kan användas såväl på sjukhus som i skadeområde. För att minska risken att material och läkemedel inte räcker vid ett högt inflöde av patienter, vid avbrott i leveranser eller vid annat driftavbrott, ska varje avdelning eller enhet ha tre vardagars normal förbrukning av nödvändiga artiklar i lager Antidoter På LiM, US och ViN ska det finnas antidoter enligt särskilt upprättade listor Blodprodukter Huvudlagret av blodprodukter inom landstinget finns på US. Blodlagret kontrolleras dagligen för att säkerställa att nivåerna är acceptabla. För att minska eller förekomma blodbrist sker ett samarbete inom regionen. Vid en händelse med stort skadeutfall och där blodbrist befaras, finns möjlighet att kalla in blodgivare via sms och genom lokaltidningarna. Det går också att göra en akut beställning av blodkomponenter från andra blodcentraler i Sverige. 7.2 Klädsel, material och läkemedel för arbete på skadeplats Klädsel för sjukvårdspersonal som arbetar utanför sjukvårdsinrättning tjänar två syften dels att skydda mot skadliga yttre faktorer i omgivningen, dels att tydligt utmärka en särskild funktion. Utrustning som ska tas med till ett skadeområde ska vara anpassad till fältmässiga förhållanden och de medicinska krav som ställs. På sjukhusen ska det finnas kläder och material, som motsvarar uppdraget, för personal som ingår i sjukvårdsgrupp. Kläder bör vara tydligt storleksmärkta. I basutrustningen ingår även läkemedel. US och ViN ska ha fyra väskor vardera, LiM ska ha två väskor. Utrustningen ska vara så enhetlig som möjlig på LiM, US och ViN samt vara utformad och förpackad så att den medger arbete och förflyttning i trånga eller svåra miljöer. En förteckning

130 av vad som ingår i basutrustningen ska finnas lokalt på varje sjukhus. Krav på utrustningen finns angiven i Arbetsskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1996:7. Kläder och material till personal i sjukvårdsgrupp vid CBRN-händelse ska finnas på US, ViN och LiM. Varje person i en sjukvårdsgrupp tar med sin basutrustning samt skyddsdräkt och (blå) väska med läkemedel för kemiska och toxiska ämnen till skadeområdet. Eventuellt ombyte ska ske på plats. Strålskyddsutbildad personal eller sjukhusfysiker kan vid skadehändelse med radioaktiva ämnen larmas ut till ett skadeområde. De ska ha skyddskläder och mätutrustning för ändamålet Sjukvårdsvagn Vid större skadehändelser i länet finns det möjlighet att förstärka resurserna på skadeplatsen genom att använda landstingets sjukvårdsvagn. Sjukvårdsgruppen skall dock alltid medföra sin basutrustning. I sjukvårdsvagnen finns utrustning för att etablera två olika uppsamlingsplatser i ett skadeområde. I utrustningen finns elverk, belysning, värmefläktar, tält, filtar, bårar och sjukvårdsmaterial. Hanterande av sjukvårdsvagnen är upphandlad av en av räddningstjänstens deltidsstationer. För detaljerat innehåll i sjukvårdsvagnen se särskilt PM Sjukvårdsvagn : Utmärkning av funktioner I ett skadeområde är det viktigt att tydligt kunna urskilja vem som gör vad och vilka resurser man har till sitt förfogande. Markeringar och utmärkningar skall finnas för olika funktioner och tillhörande utrustning. Märkningen är standardiserad för att möjliggöra samverkan mellan olika sjukvårdshuvudmän vid allvarliga händelser.

131 Märkning av ledningsfunktioner För kommunal räddningstjänst, polis, och sjukvårdsverksamhet gäller följande färgmarkeringar i skadeområde: Sjukvårdsledare gul-grön väst med schackmönster i grönt och vitt och texten SJUKVÅRDSLEDARE samt tillhörande schackmönstrat grönt och vitt hjälmöverdrag. Medicinskt ansvarig gul-grön väst med texten MEDICINSKT ANSVARIG samt tillhörande grönt hjälmöverdrag Räddningsledare röd-vit, schackmönstrad väst och hjälmöverdrag Polisinsatschef blå-vit, schackmönstrad väst Märkning av övrig sjukvårdspersonal/vårdutförare Kläder för vårdutförare och ambulanspersonal ska vara försedda med gula fluorescerande fält enligt regler om skyddsklädsel med god synbarhet (Europastandard EN 471:1994/Svensk Standard SS-EN 471/Class 3). Markeringar skall ha sjukvårdens gröna färg enligt svensk standard (2060 G, SSO 31411). 7.3 Socialstyrelsens beredskapslager Socialstyrelsen lagrar viss utrustning och material för kriser och katastrofer. Beredskapslagren består främst av medicinsk-teknisk utrustning, utrustning för skadeplats, vårdplatsutrustning, mobila elverk och vissa läkemedel. Innehållsförteckning över aktuellt material och utrustning finns hos landstingets TiB. Vid behov av material från Socialstyrelsens beredskapslager tas kontakt med Socialstyrelsens TiB via SOS Alarm.

132 8. Utbildning och övning inom kris och katastrofmedicinsk beredskap 8.1 Ansvar Katastrofmedicinskt centrum (KMC) ansvarar för att skapa förutsättningar för att adekvat utbildning och övning kan ges till medarbetare, så att de ska kunna hantera situationer vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser. Verksamhetscheferna ansvarar för att enhetens personal har kompetens att agera vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser. Det är lämpligt att utse en medarbetare med spetskompetens inom området på de enheter som berörs vid allvarlig händelse. Denne bör genomföra utbildningar och informationsinsatser för medarbetare. Vid behov görs detta i samarbete med lokal beredskapssamordnare. Varje medarbetare ansvarar för att delta i utbildningar och övningar för att kunna arbeta vid allvarlig händelse och vid extraordinära händelser. 8.2 Planering, genomförande och uppföljning Beredskapssamordnarna ansvarar för att ta fram en långsiktig utbildningsplan över tre år. Planen revideras årligen och fastställs av landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté (LtKKB). Utbildning av medarbetare, och övning, bedrivs vid KMC samt vid kliniker och avdelningar på sjukhusen. KMC erbjuder också utbildningar nationellt. Länsstyrelsen ansvarar för vissa samverkansutbildningar. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) erbjuder utbildningar inom området krisberedskap Ledande tjänstemän och politiker i landstinget informeras och utbildas särskilt i kris och katastrofmedicinsk beredskap samt inför extraordinär händelse och höjd beredskap. De lokala kris och katastrofmedicinska beredskapskommittéerna ansvarar för inventering av kunskapsläge och planering av utbildningsbehov. De kan också ta initiativ till lokala ledningsövningar och spel med olika teman samt tillsammans med KMC följa upp och föreslå förbättringsåtgärder. Varje verksamhet ska ha uppgifter om antalet utbildade i förhållande till anställda enligt målen nedan, se 8.3. KMC ansvarar för uppföljning av kunskapsläge. All personal som är verksam i landstingets lokaler får brandutbildning i landstingets regi. Praktisk brandutbildning genomförs av räddningstjänsten. Miljö- och säkerhetsenheten arrangerar så kallade brandspel och respektive avdelning/enhet utbildar i den egna arbetsplatsens brandskydd 8.3 Kompetenskrav och utbildningsmål för vissa yrkesgrupper och funktioner Samtliga medarbetare ska ha kännedom om aktuella kris och katastrofmedicinska beredskapsplaner samt kunskap om sin egen roll vid en allvarlig händelse.

133 För följande yrkesgrupper och funktioner finns särskilda kompetenskrav: Läkare inom anestesi- och intensivvård, kirurgi, ortopedi, urologi samt medicin Läkare som ansvarar för beslut om sanering Läkare som ansvarar för beslut om förhöjt beredskapsläge på sjukhus: - Lasarettet i Motala - anestesijour - Universitetssjukhuset i Linköping - traumajour - Vrinnevisjukhuset i Norrköping - kirurgbakjour Akutläkare Chef samt övriga funktioner i särskild sjukvårdsledning lokal nivå Anestesisjuksköterska Sjuksköterska som kan ingå i sjukvårdsgrupp och/eller traumateam Prehospital sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig Personal med särskilt ansvar för att sanera patienter Ledningsansvarig sjuksköterska på akutmottagning Krisstödssamordnare Krisstödjare Tjänsteman i beredskap Chef regional sjukvårdsledning Övriga funktioner i särskild sjukvårdsledning på regional nivå Vårdpersonal inom akutsjukvård Ansvarig för stödprocess (exempelvis IT, tele, el, fastighetsdrift) Medarbetare i stödprocess och servicefunktion med roll i larmkedjan vid driftstörning (exempelvis IT, tele, el, fastighetsdrift) Kompetenskrav och utbildningsmål för ovanstående funktioner, se bilaga 5.

134 9 Händelser med farliga ämnen (CBRN-E) 9.1 Inledning I Sverige transporteras varje år miljoner ton CBRN-E-produkter på väg och järnväg, ofta genom tättbebyggda samhällen. Dessutom används många olika ämnen i industrin och i hemmen som kan ha skadeverkningar på människa och miljö. Mångfalden är stor och graden av farlighet växlande. De flesta sådana ämnen sammanfattas med beteckningen farliga ämnen. Detta kapitel beskriver främst hanteringen av en händelse med toxiska kemikalier (C), men det initiala räddningsarbetet vid en händelse med radioaktiva ämnen (RN) följer samma huvudprinciper. Farliga bakterier och smittor (B) uppträder både som epidemier, pandemier och vid hotbilder och följer därmed ofta en annan händelseutveckling. Särskilda aspekter gällande B- och RN-händelser beskrivs i bilaga 1 respektive bilaga 2. Händelser med explosiva ämnen (E) innebär i regel en hotbild och då är en nära samverkan med polisen styrande. Har en explosion inträffat måste en eventuell kvarstående risk beaktas. Om så inte är fallet styrs hanteringen utifrån eventuella drabbade, se kapitel 4. Vid transporter med farligt ämne ska en tydlig utmärkning finnas på fordonet. Enligt transportbestämmelserna ska det finnas varningsetiketter på alla kollin som innehåller ett ämne som har klassats som farligt gods. Vid tanktransporter ska tanken och fordonet eller transportenheten vara försedda med stora varningsetiketter och orangefärgade skyltar. Med hjälp av information på etiketterna kan man i den så kallade farligt gods-pärmen få fram riskerna med ämnet, hur det bör hanteras och första hjälpen-åtgärder. Pärmen, utgiven av Brandskyddsföreningen, finns bland annat på akutmottagningar och hos räddningstjänsten. Det finns också en särskild webbplats om farligt gods, dit inloggning kan skaffas via brandskyddsföreningen, se kapitel 9.6. Vid skadehändelser med farliga ämnen kan det bli nödvändigt att snabbt evakuera ett stort antal människor ur ett riskområde. För att påkalla allmänhetens uppmärksamhet kan viktigt meddelande till allmänheten, så kallat VMA, användas, se bilaga Medicinska beslut Beslut om sanering kan behöva tas i tidigt skede och beror på ämne, kontamineringsgrad och på om det finns andra skador. Livräddande åtgärder går alltid före eventuell sanering vid RNhändelse. Om en vårdutförare riskerar påverkan av ett farligt ämne måste hänsyn tas till detta först. Eventuell påverkan kan ofta avhjälpas med skyddsklädsel, men sanering kan vara viktigt för att avhjälpa ett livshotande tillstånd. Beslut om hur sanering ska bedrivas ska kunna tas av: Prehospital sjukvårdsledning Både sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig kan behöva fatta beslut. Sjukvårdsledaren fattar saneringsbeslut som rör säkerhet för vårdutförare och drabbade. Medicinskt ansvarig fattar saneringsbeslut av medicinska skäl. Beslut fattas i regel i samverkan med räddningsledaren. Läkare i sjukvårdsgrupp Utifrån medicinskt behov.

135 I skadeområde behöver hänsyn tas till transportmöjligheter. I regel ska ingen transporteras osanerad. Ledningsansvarig läkare på akutmottagning Utifrån medicinskt behov. Drabbade som själva har tagit sig till sjukhus och inte har bedömts i skadeområdet behöver särskilt beaktas. Chef lokal sjukvårdsledning Utifrån medicinskt behov. Chef regional sjukvårdsledning Utifrån medicinskt behov. Beslut om sanering bör grundas på de principer som anges i avsnitt och med faktainhämtning från informationskällor som anges i avsnitt 9.6. Ett saneringsbeslut kan ändras när mer information om ett ämne och dess effekter har inhämtas. 9.3 Organisation av räddnings- och sjukvårdsarbete vid skadehändelse med farliga ämnen i skadeområde Vid en skadehändelse med farliga ämnen etableras sjukvårdsledning i skadeområdet enligt ordinarie riktlinjer och PM, se kapitel Arbetsmetod i skadeområde Räddningstjänsten bedömer riskzoner och ansvarar för upprättande av het, varm och kall zon (se bild nedan). Arbete i het zon Räddningstjänsten ansvarar för allt arbete i het zon och därmed även för livräddande personsanering. Arbete i varm zon Ambulanspersonal med särskild utbildning och i personlig skyddsutrustning anpassad för situationen (saneringsdräkter) arbetar i varm zon. Sjukvårdsgrupp arbetar i varm zon efter förmåga och efter avstämning med sjukvårdsledare. Fullständig personsanering kan utföras av sjukvårdspersonal från ambulanssjukvård eller sjukvårdsgrupp i varm zon. Arbete i kall zon Polisen ansvarar för den yttre avspärrningen (kan vara lika med kall zon). Innanför denna vistas enbart behöriga. Uppsamlingsplats för skadade upprättas inom kall zon. Saneringsdräkt är inte nödvändig, men ska finnas tillgänglig. Principer vid sanering av farligt ämne Livräddande personsanering kan innebära att avbryta exponering genom att evakuera och stoppa pågående utsläpp eller att ta av kontaminerade kläder. Det kan också röra sig om vädring och/eller sanering med vatten, alternativt att så kallat motmedel tillförs. Livräddande personsanering ska ske efter behov (ämnesberoende) och kontamineringsgrad. Livräddande personsanering ska göras före transport från skadeområdet. Sjukvården ansvarar för fullständig personsanering. Fullständig personsanering ska ske efter behov (ämnesberoende) och kontamineringsgrad. Fullständig personsanering kan innebära vädring, partiell eller total avklädning eller dusch.

136 All sanering som kan utföras på skadeplatsen ska vara utförd före transport. Sanerade patienter ska skyddas från avkylning. Medicinsk behandling ska påbörjas efter behov, vilket kan innebära innan en fullständig sanering är gjord. Vid hot om händelse med farligt ämne kan räddningstjänstens mobila saneringsenheter användas. Skiss över skadeområde/skadehändelse med farligt ämne Kall Varm Uppsamlingsplats Het zon Livräddande personsanering Vindriktning Sjukvårdsgruppens utrustning vid skadehändelse med farliga ämnen Sjukvårdsgruppen medför speciell tilläggsutrustning i form av läkemedel avsedda för behandling av skador i luftvägarna samt medel för fluorvätesyra-exposition. Läkemedlen finns förpackade i tre separata enheter ( kemväskor ) på de tre sjukhusen. Beredskapsöverläkaren ansvarar för att dessa läkemedel finns vid händelse med farliga ämnen. Sjukvårdsgruppen tar med sig saneringsdräkter till skadeområdet. Eventuellt ombyte sker där. Strålskyddsutbildad personal eller sjukhusfysiker, med uppgift att mäta radioaktivitet och bedöma behov av sanering, kan vid skadehändelse med radioaktiva ämnen larmas ut till ett skadeområde. För dem finns det en förberedd organisation med skyddskläder och mätutrustning, se bilaga Organisation på sjukhus och behandlingsprinciper vid skadehändelse med farliga ämnen Livräddande sanering utförs alltid i skadeområdet. Fullständig personsanering bör också ske i skadeområdet, men kan även ske på sjukhusen före intag på akutmottagning.

137 I Östergötland ska det finnas en fast saneringsenhet på US, (finns för närvarande under akutmottagningen) och på ViN (finns i anslutning till ambulansintaget). Ingen saneringsenhet behöver finnas på LiM. LiM ska kunna omhänderta och med enkla medel sanera enstaka (gående) drabbade som utsatts för farliga ämnen. De lokala kris och katastrofmedicinska beredskapsplanerna ( Katastrofplan ) gäller som vid alla allvarliga händelser. Ledningsansvarig läkare på akutmottagningen utses enligt lokal plan. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå etablerar kontakt med ansvarig i skadeområdet via sjukvårdsledaren för gemensam bedömning av saneringsbehovet vid respektive akutmottagning. Fullständig personsanering på sjukhus ska ske efter behov (ämnesberoende) och kontamineringsgrad och kan innebära vädring, partiell eller total avklädning eller dusch. Vid inhalation av brandrök kan behov av Cyanokit-behandling finnas. Vid dessa fall ska läkemedlet färdigställas på akutmottagningen eller på BRIVA, lämnas till akutmottagningen och ges direkt vid ankomst med patient Det ska finnas en plan på sjukhusen för att omhänderta drabbade som har varit exponerade för farligt ämne och som själva har tagit sig till närmaste sjukhus. Även dessa personer måste genomgå fullständig personsanering innan de tas in på akutmottagningar eller liknande. Sjukhusens plan för kontaminerade ska beskriva: rutin för snabb låsning av sjukhuset organisation av uppsamlingsplats i väntan på sanering prioritering av väntande drabbade organisation av arbete i saneringsenheten med möjlighet till avancerad sjukvård under sanering transport av sanerade till akutmottagning förvaring/hantering av kontaminerade personliga tillhörigheter I anslutning till akutsjukhusens akutintag ska det finnas saneringsmöjligheter i form av nödduschar och ögondusch med tempererat vatten för att möjliggöra sanering av patienter som kommer till sjukhuset. När sanering på sjukhuset har påbörjats, kommer platsen där saneringen genomförs att betraktas som kontaminerat område. Detsamma gäller områden där kontaminerade har väntat. På sjukhusen i Landstinget i Östergötland ska det finnas utrustning för personal som ska utföra saneringsarbete, i form av saneringsdräkter med tillhörande stövlar. Utrustningen ska vara väl fungerande också vid sanering av radiakkontaminerade personer, se bilaga Antidoter och motgifter Det finns tre nationella lager, under Socialstyrelsens ansvar, med antidoter för behandling av nervgasexponering och tungmetallförgiftning. Dessa nås via Giftinformationscentralen. På LiM, US och ViN finns antidoter i antidotskåp för att snabbt kunna behandla akuta förgiftningar. Läkemedelsboken ger förslag på vilka antidoter och motgifter som bör finnas omedelbart tillgängliga i ett landsting. Särtryck ur Läkemedelsboken samt Fass bör finnas tillgängliga i närheten av antidotskåp.

138 Beredskapsöverläkaren ansvarar för att adekvata antidoter finns på sjukhusen. Antidoter för lagerhållning i antidotskåp beställs normalt från sjukhusapoteket. 9.6 Informationskällor Det finns flera informationskällor för att nå kunskap om ett farligt ämne. Några av de viktigaste anges här. RIB (MSB:s integrerade beslutsstöd för information om farliga ämnen, hette tidigare Räddningsverkets informationsbank). Räddningstjänsten hämtar i regel information härifrån och kan delge information vid samverkan. Kemikalieinspektionens webbplats innehåller fakta om enskilda kemikalier och kemiska produkter. Läkemedelsboken innehåller information om skadeverkningar och behandlingsmöjligheter vid skador orsakade av kemisktoxiska ämnen. Giftinformationscentralen, Karolinska sjukhuset, via direkttelefonnummer, larmnummer 112 eller på Farligt gods-pärmar som är utgivna av Svenska Brandförsvarsföreningen finns på akutmottagningar och på ledningscentraler. Denna information finns också på webben, inloggningsuppgifter krävs. Säkerhetsdatablad ska finnas i varje transport med farligt ämne. Socialstyrelsens medicinska expertgrupp (C-MeG, B-MeG. RN-MeG) kontaktas via socialstyrelsens TiB. Arbets- och miljömedicin i Landstinget i Östergötland nås via landstingets växel. I landstingets kemikaliehanteringssystem finns fakta om enskilda kemikalier och produkter. Experter inom landstinget

139 Ordlista Allvarlig händelse Händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna måste organiseras, ledas och användas på ett särskilt sätt. Anspänningstid Ansvarsprincipen ATLS Beredskap Brytpunkt Chef CRSL Chef lokal sjukvårdsledning CBRN-E Extraordinär händelse Farligt gods Tid från alarmering tills första enhet åker ut. Innebär att den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden har samma ansvar under kris- och krigssituationer. Advanced Trauma Life Support. En certifierad kurs som riktar sig till läkare i syfte att förbättra och standardisera det akuta omhändertagandet av svårt skadade. Tillstånd, att vara beredd på kommande händelseutveckling. Geografisk plats dit räddningsenhet dirigeras i avvaktan på insats. Ansvar för upprättande av brytpunkt har vanligtvis räddningstjänsten, om möjligt i samverkan med sjukvård och polis. Person med ledande funktion som har beslutanderätt. Chef regional sjukvårdsledning. I Landstinget i Östergötland benämningen på den person som blir chef och medicinskt ansvarig på regional nivå vid allvarlig händelse. I Landstinget i Östergötland benämning på den person som blir chef och medicinskt ansvarig lokal nivå (sjukhus). Förkortning av kemiska (C), biologiska (B), radiologiska (R) nukleära (N) och explosiva (E) ämnen. Benämns även som Farliga ämnen. Enligt lag (2006:544) en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun och/eller ett landsting. Ämnen och produkter som har så farliga egenskaper att de kan skada människor, djur, miljö och egendom om de inte hanteras rätt under transport.

140 Förstärkningsläge Genom-vindrutanrapport Geografiskt områdesansvar Gränssättande resurser Hämtplats Höjd beredskap Insatstid IVPA JRCC Katastrof Katastrofläge Katastrofmedicinsk beredskap KMC Kontaminering Beredskapsläge som innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av vissa viktiga funktioner. Ska lämnas av sjukvårdsledare på skadeplats inom två minuter efter ankomst vid händelse enligt vissa kriterier. Geografiskt områdesansvar har kommuner, länsstyrelser och regeringen. De ska verka för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder i en krissituation. Aktuell kapacitet att ta emot skadade. De resurser som krävs för att klara en insats, men som i sig är begränsade, kan exempelvis vara antal respiratorer. Den plats där ambulans eller annat sjuktransportfordon hämtar en patient. Beredskap att stärka Sveriges försvarsförmåga. Den tid det tar för exempelvis en ambulans från larm tills ambulansen är framme hos patienten. I Väntan På Ambulans. Räddningstjänstpersonal som genomgått särskild utbildning och kan komma att utföra uppgifter som faller under hälso- och sjukvårdslagen. IVPA betraktas som första hjälpen. Sjö- och flygräddningscentralen. Den internationella beteckningen på JRCC är Joint Rescue Co-ordination Center. En allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta vårdbehovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas. Beredskapsläge som innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder och förstärkning av viktiga funktioner. Den beredskap som krävs för att omhänderta drabbade och minimera de somatiska och psykiska följdverkningarna vid en allvarlig händelse. Katastrofmedicinskt centrum. Hänvisar till att något har förorenats. Ordet används vid CBRNhändelse.

141 Kris Krishantering En händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället. En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjning eller vår hälsa och frihet. Planering för och genomförande av åtgärder som kan behöva vidtas vid risk för en allvarlig störning i verksamheten eller efter inträffad sådan störning. Krishantering kan även omfatta personlig krishantering med debriefing, psykologiskt och medicinskt omhändertagande samt åtgärder för att förhindra eller bryta chocktillstånd och psykiska följder av upplevelser och händelser. Krisledningsnämnd Enligt lagen om extraordinär händelse ska det i varje landsting och kommun finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under en extraordinär händelse. I Landstinget i Östergötland är landstingsstyrelsens samordningsberedning krisledningsnämnd. Krisstöd Krisstödssamordnare Krisstödsperson LD Ledningsplats LiÖ Lisa LtKKB Medicinskt ansvarig Allt medmänskligt, praktiskt, psykologiskt och socialt stöd som olika samhällsinsatser förmedlar i samband med en allvarlig händelse. Funktion i särskild sjukvårdsledning. Kan finnas på både lokal och regional nivå. Särskilt utsedda personer som ger krisstöd till drabbade vid förhöjt beredskapsläge och allvarlig händelse. Landstingsdirektör. Plats inom skadeområde där sjukvårdsledaren, räddningsledningen, polisinsatschefen och andra stabspersoner samlas för att leda en insats. Landstinget i Östergötland. Landstingets intranät (i Östergötland). Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté. Den ur hälso- och sjukvårdspersonalen som prioriterar och beslutar om medicinska åtgärder. Medicinskt ansvarig är en tilldelad roll som till exempel förekommer inom katastrofmedicinsk beredskap.

142 METHANE Närhetsprincipen Pandemi Paratus PHTLS PKL-grupp Prehospital sjukvårdsledning POSOM RAKEL RAPS RCB RETTS RSF Struktur för rapport från sjukvårdsledare: M=misstänkt allvarlig händelse E=exakt lokalisation T=typ av händelse, allvarlighetsgrad H=hot och risker A=ankomstvägar N=numerär av drabbade, uppskattad E=enheter totalt Innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. Pandemi är en världsomfattande epidemi. Landstinget i Östergötlands tekniska stödsystem för ambulanssjukvård som innehåller journal- och akutmodul för akutmottagningarna. PreHospital Trauma Life Support. Certifierad kurs som riktar sig till ambulanspersonal, läkare, sjuksköterskor i syfte att förbättra det prehospitala omhändertagandet. Tidigare benämning på psykologisk/psykosocial katastrofledningsgrupp. Ingår nu i särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse. Består av minst en sjukvårdsledare och en medicinskt ansvarig. Utgörs vanligen av den först anländande ambulansbesättningen till en skadeplats. Psykosocialt omhändertagande. Kommunernas verksamhet för psykosocialt omhändertagande. Radiokommunikation för effektiv ledning. Räddningstjänst, Alarmering, Polis, Sjukvård. Termen används som benämning av så kallad talgrupp i RAKEL. Räddningschef i beredskap. Rapid Emergency Triage and Treatment System. Ett triageinstrument som används på akutmottagningar och i den prehospitala sjukvården i Landstinget i Östergötland. Regional samordningsfunktion. Samverkansgrupp med representanter från hälso- och sjukvården, länsstyrelsen, polisen, kommunerna, försvarsmakten samt räddningstjänsten.

143 Risk Riskområde Räddningsinsats Räddningsledare, RL Samverkan Sanering Saneringsdräkt Sektor Sevesolagstiftning Sjukvårdsgrupp Sjukvårdsledare Skadekort Skadeområde Skadeplats Stab Stabsläge Stabschef Ett begrepp som används i många sammanhang med en rad olika definitioner. Risk är sannolikheten för att en känd eller okänd händelse inträffar som innebär att uppställda mål inte uppnås (konsekvens). Område där skada på människor, miljö eller egendom kan befaras. Aktivitet som räddningstjänst utför. Statlig eller kommunal tjänsteman som utsetts att leda och ansvara för räddningsinsats. Process där representanter för olika verksamhetsområden som lyder under olika lagstiftningar tillsammans ska lösa en uppgift. Åtgärd för att avlägsna skadliga ämnen från person, miljö eller egendom. Dräkt avsedd att användas av hälso- och sjukvårdspersonal vid sanering av kontaminerade. Del av skadeområde. Lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381). Sjukvårdspersonal utsänd från sjukhus för att arbeta i ett skadeområde. Person i hälso- och sjukvården som administrativt leder sjukvårdens arbete. Kort som används av hälso- och sjukvårdspersonal för dokumentation av arbetet inom skadeområde. Området runt en skadeplats inom vilket räddningsarbetet leds och organiseras. Geografisk plats där en olycka har inträffat. Grupp eller funktion som biträder en chef vid ledning av verksamhet. Beredskapsläge som innebär att en särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad och vidtar nödvändiga åtgärder för den aktuella händelsen samt följer utvecklingen. Funktion för att organisera arbete i särskild sjukvårdsledning vid behov.

144 Stor olycka/skadehändelse När tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till vårdbehov, men där det genom omfördelning av resurser och med förändrad teknik är möjligt att upprätthålla normala kvalitetskrav. Särskild sjukvårdsledning En organisation som är förberedd för att leda hälso- och sjukvårdens insatser vid en allvarlig händelse. Den särskilda sjukvårdsledningen kan förekomma på lokal, regional och nationell nivå. TiB TNCC Uppsamlingsplats för döda Uppsamlingsplats för gods Uppsamlingsplats för oskadade Uppsamlingsplats för skadade VB VD VMA Vårdutförare WIS Tjänsteman i beredskap. Trauma Nursing Core Course. En certifierad kurs för sjuksköterskor med syfte att förbättra och standardisera det akuta omhändertagandet av svårt skadade. Plats dit avlidna förs. Plats dit skadades tillhörigheter förs. Plats där till synes oskadade samlas för omhändertagande och registrering. Plats dit skadade förs för behandling och registrering före transport till sjukhus. Inom Försvarsmakten och polisen vakthavande befäl. Vårddirektör. Viktigt meddelande till allmänheten. Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar prehospitalt, men inte har lednings- eller stabsroll. Webbaserat informationssystem.

145 Bilaga 1 Smittskydd och beredskap inför influensapandemi Smittskyddsorganisation Landstingets ansvar Landstinget har ett övergripande ansvar för smittskyddet i länet. Det åligger landstingen att via sin smittskyddsläkare arbeta förebyggande mot alla smittsamma sjukdomar. I vissa fall kan tvångsåtgärder tillgripas, vilket regleras i en särskild smittskyddslag (2004:168). Landstingets smittskyddsorganisation är utformad så att den tillgodoser behovet av kommunikation och samverkan utifrån vad smittskyddslagen föreskriver. Ansvarigt politiskt organ är landstingsstyrelsen. Det direkta ansvaret för att åtgärder vidtas är enligt smittskyddslagen fördelat enligt nedanstående: landstinget svarar för personinriktade åtgärder kommunen svarar för objektinriktade åtgärder varje läkare har ansvar för smittskyddsåtgärder. Smittskyddsläkarfunktionen Landstingets smittskyddsläkare är ansvarig för planering och samordning av smittskyddet i länet. Som myndighet har smittskyddsläkaren befogenhet att ingripa med tvingande åtgärder mot enskilda för att förhindra smittspridning. Patienter kan överklaga vissa beslut hos förvaltningsrätten, som smittskyddsläkaren fattar som myndighet. Smittskyddsläkaren har också som myndighet rätt att utfärda VMA (viktigt meddelande till allmänheten), se bilaga 4. Smittskyddsgrupp Varje län ska ha en länsövergripande samordningsgrupp för smittskyddsfrågor. Denna smittskyddsgrupp formas med olika ämnesföreträdare och representanter från länet, inklusive länsstyrelsen, och leds av smittskyddsläkaren. Kommunerna Kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder är ålagda att ingripa mot smittkällor i den fysiska miljön. De ska svara för att åtgärder vidtas mot djur, livsmedel, vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningar och andra objekt som sprider eller misstänks sprida smittsamma sjukdomar. Behandlande läkare Varje läkare, i både offentlig och privat verksamhet, har ett smittskyddsansvar. Det innebär en skyldighet att vara uppmärksam på anmälningspliktiga sjukdomar och en skyldighet att vidta nödvändiga åtgärder, exempelvis att behandla patienter enligt smittskyddslagen. Tillsynsmyndighet Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för såväl den personinriktade som den objektinriktade smittskyddsverksamheten.

146 Riktlinjer och anvisningar för primärvård, vårdcentral eller husläkare samt sjukhusmottagning, vid misstanke om farliga bakterier eller smitta utöver det vanliga 1. Kontakta smittskyddsläkaren, som vid behov kontaktar TiB. 2. Kontakta hygienöverläkare om händelsen inträffar i vården. 3. Behandlande läkare vidtar fortsatta åtgärder enligt smittskyddsläkarens anvisningar. 4. Kontakt etableras med berörda miljö- och hälsoskyddskontor via smittskyddsläkaren. 5. För information till allmänhet via massmedia ansvarar smittskyddsläkaren som samordnar information med kommunikationsenheten eller särskild sjukvårdsledning på regional nivå när den finns upprättad. 6. Råd och anvisningar till patienter, samt utredning och uppföljning, utformas efter beslut från smittskyddsläkaren alternativt från särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Beredskap inför epidemi och pandemi Smittskyddsläkaren ansvarar för att det finns en epidemiplan för landstinget. Landstingets kris och katastrofmedicinska beredskapskommitté ska tidigt informeras vid risk för spridning av epidemier och pandemier, för att kunna förbereda landstingets beredskap på bästa sätt. Vid akut risk för epidemi, farliga bakterier eller smittor informeras/larmas TiB. Smittskyddsläkaren ingår som expert i särskild sjukvårdsledning på regional nivå vid en allvarlig händelse i samband med epidemi eller pandemi. Vid behov kan ytterligare personer behöva adjungeras. De särskilda sjukvårdsledningar som upprättas på lokal nivå på sjukhusen kan få expertstöd via den regionala nivån eller genom att knyta en smittskyddsexpert direkt till sig. Bakgrund En pandemi är en epidemi (som i sin tur är ett stort utbrott av en sjukdom) som sprider sig över stora delar av världen. Beslutet att förklara att en pandemi råder, tas av världshälsoorganisationen WHO. Information kommer till landstingen via Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. De beräkningar som finns av antal insjuknade vid en pandemi, baseras på Spanska sjukan ( ) som är en av de svåraste pandemier vi känner till. Om detta översätts till Östergötland skulle det innebära att upp till 50 procent av befolkningen kan insjukna. Erfarenhet från Den nya influensan 2009 visar att vårt moderna samhälle har andra möjligheter i en pandemi och att insjuknandenivån förmodligen blir lägre. Socialstyrelsen ger i Beredskapsplanering för pandemisk influensa ett planeringsstöd där tre principer ska vägleda arbetet med beredskap inför en pandemi: Ta höjd i planeringen för en allvarlig situation Flexibel hantering Effektiv och proportionerlig resursanvändning Socialstyrelsen menar att det inte är möjligt att förutse hur en framtida pandemi kommer att drabba oss. Vissa faktorer kan vi redan nu planera utifrån, som inkubationstid, hur det smittar och när en person är som mest smittsam.

147 Andra faktorer kommer vi inte att få kunskap om förrän pandemin är på väg. Sådana faktorer är: andelen som blir sjuka av dem som utsatts för smitta andelen som dör eller blir allvarligt sjuka av dem som insjuknar vilka åldersgrupper som framförallt insjuknar vilka grupper som drabbas av allvarlig sjukdom (åldersgrupper, underliggande sjukdomar) effekterna av de åtgärder som finns tillgängliga (antivirala läkemedel, vaccination) pandemins förlopp. Socialstyrelsens strategi för hantering av en pandemi i Sverige omfattar nedanstående punkter: En pandemi innebär en omfattande spridning av en helt ny typ av influensavirus över världen. Pandemier är inte som den årliga influensan begränsade till vintermånaderna, utan kan förekomma vid andra tider på året. Det är inte möjligt att helt stoppa smittspridningen och utrota det pandemiska viruset, varken i ursprungslandet eller i Sverige. Det innebär att insatserna kommer att fokuseras på att fördröja förloppet och begränsa konsekvenserna för individerna och samhället. Vaccination är den mest effektiva åtgärden för att minska risken för individen och hindra smittspridningen. Under de tidiga faserna av en influensapandemi kommer troligen inte ett vaccin att vara tillgängligt. Ett vaccin tar minst 3 6 månader att ta fram. Innan ett vaccin är tillgängligt kommer antivirala läkemedel att spela en stor roll för att minska risken för individen och fördröja pandemins förlopp. När vaccinet väl finns tillgängligt är antivirala läkemedel fortfarande av vikt för att minska risken för allvarlig sjukdom. Pandemiberedskap i landstinget Landstingets plan vid influensapandemi måste hållas generell och ge utrymme för stor flexibilitet för att möta de omfattande och divergerande behoven enligt ovan. För att klara den ökade belastningen på hälso- och sjukvården måste patienterna omhändertas på rätt vårdnivå. Detta innebär utökad telefonservice med rådgivning både via sjukvårdsrådgivningen och primärvården, tillgång till hembesök och besök av medicinsk personal på kommunernas äldreboenden för att om möjligt minska smittspridningen. Stora krav kommer att ställas på den kommunala hemsjukvården och kommunens sociala service. Vid en omfattande influensapandemi hanteras händelsen som en allvarlig händelse. Denna pandemiplan innehåller detaljer kring hur sjukvården hanterar en influensapandemi. Socialstyrelsen anger följande mål för hanteringen av en influensaepidemi: Folkhälsan ska påverkas så lite som möjligt De negativa effekterna på samhället ska vara så små som möjligt Förtroendet för myndigheterna, hälso- och sjukvården och omsorgen ska upprätthållas. Dessa mål utgör också grunden för Landstinget i Östergötlands pandemiplan. Den första övergripande strategin för att nå målen är att fördröja pandemins förlopp så att spridningskurvans topp förskjuts och planas ut (se figur 1). Det innebär att belastningen på sjukvården och samhället minskar genom att den maximala andelen sjuka vid ett givet tillfälle (kurvans topp) minskar och genom att tiden för förberedelser ökar, framför allt tid att utveckla

148 ett vaccin (förskjutning av kurvan åt höger). Genom tidig vaccination ges möjlighet att minska det totala antalet som insjuknar (ytan under kurvan minskar). Den andra övergripande strategin är att minska de negativa konsekvenserna för de individer som på olika sätt drabbas av pandemin, direkt eller indirekt. Figur 1. En pandemis förlopp utan, respektive med, intervention Särskild sjukvårdsledning vid pandemi Smittskyddsläkaren i landstinget meddelar när en influensaepidemi övergår till att vara en pandemi. TiB (tjänsteman i beredskap) bekräftar händelsen som en allvarlig händelse och särskild sjukvårdsledning på regional nivå startar sitt arbete, se även kapitel 3. Regionalt (landstingsövergripande) Till särskild sjukvårdsledning på regional nivå knyts en expertgrupp inom pandemi och vaccination bestående av: Smittskyddsläkaren Sjuksköterska från smittskyddsenheten Representant från infektionskliniken ViN och US samt från medicinska specialistkliniken LiM Hygienöverläkaren Utsedd vaccinationsansvarig läkare Representant för primärvården Pandemi-expertgruppen samarbetar med chef regional sjukvårdsledning och lägger de medicinska ramarna för influensapandemivården och vaccinationsinsatsen i Landstinget i Östergötland. Övrigt arbete i särskild sjukvårdsledning på regional nivå sker enligt beskrivning i kapitel 3. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå samverkar med kommunernas sjukvård och socialtjänst samt med länsstyrelsen för bedömning av vilka samhällsviktiga funktioner som

149 ska skyddas med hjälp av antiviral medicinering. Samverkan sker också vid behov av en eventuell prioritering av vaccinationer. Lokalt (US, ViN och LiM) Särskild sjukvårdsledning på lokal nivå samordnar och leder sjukvårdsinsatsen på sjukhuset. (se kapitel 5) Medicinskt ansvar för influensapandemivården ligger på klinikchef/ansvarig för infektionsmedicin på respektive sjukhus i nära samarbete med chef lokal sjukvårdsledning. (Jfr pandemiexpertgrupp i särskild sjukvårdsledning på regional nivå). Riktlinjer och eventuella landstingsövergripande beslut fattas av särskild sjukvårdsledning på regional nivå i samråd med verksamheterna. Dessutom kan nationella riktlinjer och beslut behöva följas. Principer för vård av patienter med influensaliknande sjukdom vid pandemi Förutsättningar för optimalt omhändertagande av influensasjuka patienter är: att så många som möjligt av de patienter som uppvisar influensaliknande sjukdom vårdas och bedöms i hemmiljö. att de patienter med influensaliknande sjukdom som kommer till primärvården bedöms åtskilt från andra patienter. att resurser finns på sjukhusen för att vårda patienter med influensaliknande sjukdom separerade från andra patienter. att på alla nivåer planera så att fortsatt smittspridning om möjligt undviks. att medarbetare inom hälso- och sjukvården i förväg har kunskap om sin roll och arbetsuppgift vid influensapandemi. Detta kräver en samordnad informationsinsats både internt inom sjukvården och till samhället i stort. Personalplan För att upprätthålla sjukvårdsverksamheten behöver chefer beakta: uthålligheten i den egna personalgruppen influensainsjuknande i egen personalgrupp rädsla i personalgrupp möjlighet att kalla in pensionerad personal möjlighet till arbetstidsförlängning möjlighet att utnyttja sjukvårdspersonal som arbetar med administrativa arbetsuppgifter möjlighet att utnyttja frivilligorganisationer möjlighet att utnyttja studenter möjlighet att utnyttja eventuell beordring. Bemanning av vårdavdelningar för influenssjuka på sjukhusen görs genom omfördelningar mellan centrum. Planeringen för detta ingår i vårdplatsplaneringen för varje sjukhus. Varje centrums personalchef har, tillsammans med aktuella vårdchefer och vårdenhetschefer, ansvar för att ställa personal till förfogande. När bemanningen planeras för influensavårdplatserna ska personalkontinuitet och sammanhållen produktionsenhet/centrum prioriteras. Primärvårdscheferna ansvarar för eventuell omfördelning av personal mellan vårdcentraler. Vårdcentralernas chefer ansvarar för bemanning av primärvårdens mottagningar respektive hembesöksgrupper.

150 Särskilt framtagna vaccinationscentraler bemannas på uppdrag. För detaljer, se respektive sjukhus vårdplats- och personalplanering vid influensapandemi samt lokala katastrofplaner för respektive sjukhus/länsdel. Organisation av primärvård Antalet besökande på grund av influensarelaterade symtom kommer att variera över tid och även geografiskt, beroende på hur pandemin utvecklas. Primärvården ska organisera sin verksamhet så att det omedelbart kan tillskapas: Mottagningar för patienter med influensaliknande sjukdom För att minska smittspridning bör patienter som söker med influensaliknande symtom hanteras i andra lokaler än övriga patienter. Därför friställs särskilda lokaler för detta, med separat ingång på varje vårdcentral. Hemsjukvård För att kunna behålla patienter i hemmet i hög utsträckning och reducera risken för nosokomial smitta måste möjligheten för vård i hemmet utökas. Detta bör göras i samarbete med den kommunala hemsjukvården. Hembesöksgrupper organiseras på uppdrag från särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Dessa grupper består av distriktsläkare som ansvarar för två-tre grupper av: en till två sjuksköterskor eventuellt särskilt utbildad undersköterska Hembesöksgruppernas arbetsuppgift är att bedöma influensasjuka i hemmet samt ge egenvårdsråd och stöd. Vid behov av läkarundersökning ges tid på vårdcentral alternativt kallas distriktsläkaren till hemmet. Vid behov av sjukhusvård direkthänvisas sjuka till de vårdplatser de särskilda sjukvårdsledningarna på lokal nivå (sjukhus) anvisar. Hemsjukvård och särskilda mottagningar kompletterar varandra. De privata vårdcentraler som ingår i respektive centrum omfattas av detta planverk. Influensan kan över tid beröra olika geografiska områden och naturligtvis även drabba vårdpersonalen. Personal i primärvården måste därför vara förberedd på att arbeta med andra vårdcentralers patienter och kanske inom annat närsjukvårdsområde. Se också särskild plan för primärvården i NSV, NSC och NSÖ i lokal katastrofplan. Organisation antivirala läkemedel Riktad postexpositionsprofylax ges framför allt till personer med hög risk för komplikationer eller allvarligt förlopp. Detta ansvarar expertgruppen för och informationen läggs ut på landstingets intranät Lisa, där ansvarig läkare kan bedöma vilka patienter som ska få denna profylax. Beslut om långtidsprofylax för personer med viktiga samhällsfunktioner tas av särskild sjukvårdsledning på regional nivå tillsammans med smittskyddsläkaren. Länsstyrelsen har uppdraget att definiera dessa viktiga samhällsfunktioner.

151 Behandling av följdsjukdomar kan ge upphov till ett ökat behov av läkemedel, exempelvis antibiotika och astmamedicin. Vissa sjukdomar kan förvärras av influensa och det kan också ge upphov till ett ökat läkemedelsbehov. Pandemiexpertgruppen ansvarar vid behov för upprättande av lager för den typen av läkemedel. Beslut om att ge profylax, och till vilka, tas i särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Det gäller även prioriteringsfrågor vid bristsituation. Begränsningar i förskrivningsrätt för att ransonera exempelvis Tamiflu kan idag enbart ske efter beslut på nationell nivå. Vaccination Syftet med att erbjuda vaccin vid en pandemisk influensa är att minska smittspridningen förhindra spridning av influensa till medicinska riskgrupper minska risken för att medicinska riskgrupper drabbas av allvarliga komplikationer eller dör till följd av den pandemiska influensan upprätthålla en god hälso- och sjukvård genom att vaccinera sjukvårdspersonal skydda de grupper i befolkningen som löper störst risk för att smittas. Strategier och prioriteringar för vaccination behöver kontinuerligt bedömas och omprövas utifrån situationen. Eventuell prioriteringslista och information om detta tas fram av särskild sjukvårdsledning på regional nivå efter information från nationell nivå, till exempel Socialstyrelsen. Utpekade vaccinatörer vaccinerar enligt direktiv. Organisation på sjukhusen Landstinget i Östergötland kan komma att behöva öka antalet vårdplatser vid en pandemi. Det är omöjligt att säga hur stor del av patienterna som kommer att behöva respirator- eller intensivvård, alternativt intensifierad andningsvård med exempelvis syrgas och CPAP. Tidiga rapporter angående influensan kan ge indikationer om kommande behov. Kringresurser kommer att behövas i form av framför allt laboratorieresurser, röntgen och intensivvård. Omfattande omprioriteringar kan behövas. Beslut om ändring av vardagssjukvård tas i särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Inläggning på sjukhus bör göras direkt från hembesöksgruppen via dess läkare. Önskemål om vårdplats går till särskild sjukvårdsledning på lokal nivå på respektive sjukhus. Vårdplatskoordinatorn som är knuten till särskild sjukvårdsledning på lokal nivå anger vårdplats. Vårdplatskoordinatorn har en nyckelroll och kan komma att behöva förstärkning, En influensasjuk patient bör inte passera akutmottagningen utan föras direkt till angiven vårdplats. Detta kräver noggrann kontroll av vårdplatser och tät kontakt mellan influensavårdavdelningar, vårdplatskoordinator och särskild sjukvårdsledning på lokal nivå. Handlingsplan för vårdplatser vid pandemi Nytillskott av vårdplatser skapas inom sjukhusen genom omflyttningar och utnyttjande av lokaler som normalt används till annat. Det innebär också att influensasjuka vårdas avskilt från övriga patienter. Sjukhusen har i uppdrag att omedelbart kunna skapa extra vårdplatser vid influensapandemi. I grunden ska sjukhusens planering för vårdplatsbrist kunna nyttjas. Vid en pandemi finns dock även aspekten om behovet av relativ isolering.

152 Det är i förväg omöjligt att bedöma hur många extra vårdplatser en pandemi kan kräva. Men ur erfarenhet och med hänsyn till den ofta dagliga svåra vårdplatssituationen ska sjukhusen ha en plan för att kunna skapa: LiM: 10 extra vårdplatser US: 40 extra vårdplatser ViN: 35 extra vårdplatser Ytterligare behov anges av regional sjukvårdsledning efter behov. I vårdplatsplaneringen ingår behov av syrgas, sanitet och personalplanering. Särskild sjukvårdsledning på regional nivå ansvarar för att belastningen på sjukhusen fördelas på bästa sätt och fördelar patienterna mellan sjukhusen. Beslut om att öka antalet vårdplatser på ett sjukhus tas i särskild sjukvårdsledning på lokal nivå. Laboratoriediagnostik Laboratorierutiner för kraftigt utökad diagnostik av influensa i samarbete med Folkhälsomyndigheten måste snabbt kunna tas i bruk. Hygienrutiner Patienter med influensa bör vårdas separat och hållas åtskilda från andra patienter för att minska risken för smittspridning inom sjukhuset. Hygienregler för Landstinget i Östergötland gäller. Omhändertagande av döda En influensapandemi kan innebära att bårhuskapaciteten i länet påverkas. Kapacitetsplanering bör göras i kontakt med lokala begravningsentreprenörer.

153 Bilaga 2 Beredskap för händelser med radiologiska och nukleära strålkällor Landstingets regionala strålskyddssamordnare ansvarar för att en plan för skadehändelse med radiologiska och nukleära strålkällor, RN-strålkällor, finns upprättad för landstinget. Larmrutiner Larm om inträffad eller befarad RN-skadehändelse kopplas via larmnummer 112 till TiB, som avvisar eller bekräftar allvarlig händelse. TiB arbetar sedan efter uppgjorda anvisningar för RN-skadehändelser och efter ordinarie kris och katastrofmedicinska beredskapsplaner. Expert/expertgrupp vid RN-skadehändelse Vid skadehändelse med RN-strålkällor kommer en särskild sjukvårdsledning på regional nivå att upprättas, där strålskyddsfysiker/sjukhusfysiker ingår som expert. Expert eller expertgrupp kan vid behov också ingå i särskild sjukvårdsledning på lokal nivå. Räddningsinsatser vid RN-skadehändelse Det initiala räddnings- och sjukvårdsarbetet vid en större skadehändelse med RN-strålkälla följer samma huvudprinciper som andra typer av större skadehändelse, men vid omhändertagandet måste särskilda aspekter beaktas: närvaro av strålskyddsutbildad personal är i de flesta fall nödvändig vid räddningsarbetet på skadeplatsen/området risken för vidare spridning av radioaktivitet från kontaminerade personer är stor, vilket innebär att personsanering alternativt isolering med exempelvis filtar (se nedan) är viktig risk för kombinationsskador, exempelvis kombinationen brännskador/strålskador, vilket komplicerar omhändertagandet och vården inom sjukvården skadebilden kan vara svår att förutsäga. Individer kan ha utsatts för extern bestrålning, intern bestrålning eller båda symtomutvecklingen är i de flesta fall fördröjd (timmar upp till dagar eller veckor) särskilda kunskaper och mätutrustning krävs inom sjukvården för utvärdering av kontamineringsgrad och klinisk diagnostik vid intern kontaminering kan behandling med specifika läkemedel i vissa fall påskynda utsöndring av radionuklider stort behov av information om skadehändelsen till allmänhet och myndigheter kan förväntas, och kräver därför resurser. Riskområde Riskområdet vid en RN-skadehändelse är förutom omfattningen beroende av typen av skadehändelse. Räddningstjänsten bedömer initialt riskzonen genom dosratmätning och information om strålkällan samt ansvarar för upprättande av het, varm, och kall zon. Zonernas utsträckning kan senare behöva ändras beroende på förändringar i utsläpp eller väderförhållanden, uppdaterad riskbild och liknande. Fortlöpande indikering med hjälp av sjukhusfysiker är av stor vikt för sådana beslut. Vid arbete i het respektive varm zon krävs personlig skyddsutrustning med andningsskydd av samma typ som vid kemisk toxisk skadehändelse, samt mätinstrument för att beträda riskområdet.

154 Skadehändelse utan saneringsbehov I de fall man kan utesluta risk för kontaminering på skadeplatsen, exempelvis vid exponering för enbart fasta strålkällor, finns inget behov av personsanering. Den drabbade skall då transporteras till sjukhus för utredning och vård. Patienter som kan ha utsatts för höga doser bör bli föremål för registrering av de kliniska symptomen i diagnostiskt och prognostiskt syfte, för att skapa underlag till specialister för beslut om terapeutiska åtgärder. Alla terapeutiska insatser måste under de första timmarna efter en skadehändelse gå ut på att behandla konventionella skador, utan tanke på att patienten också blivit bestrålad. Vissa åtgärder i diagnostiskt syfte, huvudsakligen blodprovstagning, bör dock ske tidigt. Skadehändelse med känd eller befarad radioaktiv kontaminering Livräddande personsanering och vårdinsatser För att reducera den fortsatta bestrålningen av den skadade och undvika spridning av det radioaktiva materialet skall den kontaminerade snabbt saneras. Observera dock att livräddande insatser alltid prioriteras. Livräddande personsanering utförs av räddningstjänsten, i syfte att så snabbt som möjligt minimera eller avbryta fortsatt exponering. Insatsen kan bestå i att förflytta den skadade eller kontaminerade personen från strålkällan, att stoppa eller skärma pågående utsläpp eller att förflytta eller skärma strålkällan. Det är av yttersta vikt att den skadade snabbt kläs av kontaminerade kläder och, om det bedöms motiverat, saneras med vatten. Detta sker i räddningstjänstens regi i övergången mellan het och varm zon. Den sanerade patienten skall sedan skyddas från avkylning genom exempelvis omslutande filtar. I den varma zonen omhändertas patienten av sjukvårdsgrupp för vård och sortering enligt gällande medicinska triage-principer, vilket också omfattar preliminär radiologisk triage. Den genomförs med stöd av strålskyddsfysikers eller sjukhusfysikers indikering av patienten. Vid traumafall kan det av medicinska skäl bli nödvändigt att omgående transportera kontaminerad patient för vård på sjukhus, utan att avklädning och avspolning har skett. I dessa fall är det viktigt att patienten omsluts med filtar, så att strålkällan isoleras och inte ytterligare kontaminerar omgivningen. I den varma zonen upprättas en uppsamlingsplats för kontaminerat material. Det är viktigt både för den drabbade och för eventuellt fortsatt forensiskt arbete, men också för retrospektiv dosuppskattning, att kontaminerade kläder och andra ägodelar sorteras och märks. I den kalla zonen upprättas uppsamlingsplats för skadade (icke-traumafall) inför transport till sjukhus. Personal som arbetat i het respektive varm zon skall kontrollmätas och genomgå personsanering enligt anvisningar från strålskyddsfysiker eller sjukhusfysiker. Beskrivning av arbetsgång vid livräddande personsanering, inklusive utrustningslista finns som checklista; (i) för sjukvårdande enheter vid respektive akutmottagning, (ii) för strålskyddsarbete vid radiofysikavdelningen, US. Transport till sjukhus Drabbade icke-traumafall transporteras, efter livräddande personsanering och medicinska åtgärder på plats, till sjukhus, med avtransport från kall zon. I de fall man med hjälp av sjukhusfysikers mätningar efter personsanering konstaterar eller misstänker att patienten är fortsatt signifikant kontaminerad, sker transport till sjukhusens (US eller ViN) sanerings-

155 enheter för fullständig personsanering (se nedan). Görs bedömningen att patienten inte är signifikant kontaminerad, men är i behov av medicinsk vård, sker transport till sjukhusets akutmottagning. Patienter som inte är signifikant kontaminerade och inte bedöms vara i behov av medicinsk vård kan uppmanas att själv ta sig till sjukhus för provtagning. Beslut tas av medicinskt ansvarig i prehospital sjukvårdsledning tillsammans med strålskyddsfysiker på skadeplatsen. Fordon som använts för transport av kontaminerade till sjukhus skall kontrollmätas beträffande radioaktivitet av strålskyddsfysiker eller sjukhusfysiker och vid behov genomgå sanering. Fullständig personsanering Patienter kan vara i behov av fullständig personsanering. Fasta saneringsenheter finns på US och på ViN. Därutöver finns enheter för sanering efter insats hos räddningstjänsterna. Dessa enheter är en tillgång vid händelser utdragna i tiden eller vid hot om händelse. För beslut om fullständig personsanering ska alltid strålskyddsfysiker tillfrågas. Fullständig personsanering innebär kompletterande sanering av patienten med målet att helt avlägsna kontaminering på patientens hud och hår så att exponeringen upphör, framför allt för att minimera patientens skador men också för att minimera risken för kontaminering av sjukvårdspersonal och vårdrum. Saneringen innebär i första hand noggrann rengöring av den kontaminerades hud, hår och naglar, följt av noggrann indikering av kvarvarande radioaktivitet och stråldosnivåer (utförs av sjukhusfysiker). Denna procedur upprepas så länge det ger effekt på kontamineringen. Efter avslutad sanering bör prover tas från svalg, öron, hår samt urin (upprepas även senare) för radioaktivitetsanalys och radionuklididentifikation, för att kunna bedöma kvarvarande aktivitet men framförallt för att kunna bedöma graden av intern kontaminering*). Slutligen förses patienten med rena kläder och kan därefter omhändertas för vidare vård. Kontaminerade kläder, filtar och eventuella tillhörigheter placeras i märkta plastsäckar på skyddad och avlägsen plats, för vidare analys och förvaring för avklingning. Personal som har deltagit i saneringsarbetet skall kontrollmätas och genomgå personsanering enligt anvisningar från strålskyddsfysiker eller sjukhusfysiker. I de fall patienter med trauma har tagits in på akutkliniken och/eller operationsavdelning utan att sanering har kunnat göras är det viktigt att strålskyddsfysiker eller sjukhusfysiker omgående utför strålskyddsmätningar för att beslut kan tas om och när personsanering kan göras. Det är också viktigt att personalen genomgår fullständig personsanering efter avslutat arbete. Genom strålskyddsmätningar av vårdsal eller operationssal efter avslutad vård tas beslut om vidare åtgärder; exempelvis sanering av sal och sjukvårdsmaterial eller stängning av sal. Risker för personal som är delaktiga i fullständig personsanering. Med rätt skyddsåtgärder utgör patientens kontaminering ingen större risk för räddnings- och sjukvårdspersonal. Kontaminering får inte hindra att livsuppehållande insatser för patienten utförs. Förutom personlig skyddsutrustning för att undvika egen kontaminering, ska särskild mätutrustning finnas för mätning av personalens stråldoser.

156 Följande begränsning av arbetspassens längd bör eftersträvas: Dosrat: < 0.3 msv/h ingen tidsbegränsning msv/h tre timmar 2-10 msv/h en timme Reglering av arbetspassen görs av strålskyddsfysiker eller sjukhusfysiker. Gravida kvinnor eller kvinnor som tror sig vara gravida samt minderåriga, bör inte delta i saneringsarbetet. Beskrivning av arbetsgång vid fullständig personsanering, inklusive utrustningslista finns som checklista; (i) för sjukvårdande enheter vid respektive akutmottagning och saneringsenhet, (ii) för strålskyddsarbete vid Radiofysikavdelningen, US. *) Om risk finns att de skadade inandats stora mängder radioaktivt jod skall thyroidea genast blockeras med inaktivt jod (kaliumjodid). Jodtabletter bör finnas tillgängliga vid sjukhuset. För behandlingsdos, kontakta läkare vid onkologisk klinik. Utrustning vid RN-skadehändelse Mätinstrument Strålskyddsfysiker eller sjukhusfysiker tillhandahåller persondosimeter (TLD och DIS) för sjukvårdens personal samt medför avancerade strålskyddsinstrument för dosratmätning, mätning av kontaminationsgrad och radionuklididentifikation. Vid hot om RN-skadehändelse kan även mobila mätresurser från den nationella RN-beredskapsorganisationen tillkallas. Skyddsklädsel och material Sjukvårdspersonal och strålskyddsfysiker/sjukhusfysiker ska använda sjukvårdens saneringsdräkt med andningsskydd vid arbete på skadeplats och vid sjukhusens saneringsenheter. Vid sanering på skadeplats ansvarar räddningstjänsten för tvättutrustning för livräddande personsanering och för eventuell fullständig personsanering. För sanering vid sjukhusens saneringsenhet finns tvättutrustning, provtagningsmaterial och behållare för omhändertagande av kontaminerat materiel tillgänglig i saneringslokalen.

157 Bilaga 3 Krisstöd vid allvarlig händelse och förhöjt beredskapsläge I Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd, SOSF 2013:22 (M), framgår att Landstinget ska planera för att erbjuda krisstöd till drabbade, eller till dem som riskerar att drabbas, av psykisk ohälsa till följd av en allvarlig händelse. Drabbade personer kan vara både patienter, anhöriga och personal. Målet för Landstinget i Östergötland är att erbjuda krisstödsinsatser till samtliga drabbade eller medverka till att kontakt etableras med annan krisstödsorganisation. Vid en allvarlig händelse där en eller flera kommuner är inblandade har både kommun och landsting ansvar för att samverkan inleds och att drabbade får hjälp. Samverkan med kommunen ska i synnerhet ske när det gäller insatser för personer som inte anses vara i behov av hälso- och sjukvård. Krisstödsarbetet i den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå leds av en krisstödssamordnare. Det gäller den lokala nivån även om krisstödsarbetet vanligtvis startas upp innan det finns en samordnare att tillgå. Arbetsuppgifterna för krisstödssamordnare skiljer sig åt före, under och efter en allvarlig händelse eller ett förhöjt beredskapsläge. Regional nivå I det landstingsövergripande krisstödsarbetet finns en utsedd kontaktperson som samarbetar med den regionala beredskapssamordnaren och med de lokala krisstödssamordnarna. Planering Kontaktpersonen för krisstödssamordnare har planerings- och uppföljningsansvar på regional nivå och: ser kontinuerligt över den regionala kris och katastrofmedicinska planen inklusive larmlistor inventerar behov av utbildning inom krisstöd planerar utbildningar och övningar informerar om verksamheten till övriga aktörer samordnar landstingsövergripande krisstödsarbete. Allvarlig händelse En larmlista ska finnas över personer till funktionen krisstödssamordnare, med uppdrag att ingå i särskild sjukvårdsledning på regional nivå. Krisstödssamordnaren ska: bedöma behovet av krisstöd föreslå ett inriktningsbeslut gällande krisstöd delge det övergripande inriktningsbeslutet för krisstödsarbetet till lokal nivå inhämta information om det lokala krisstödarbetet samordna och fördelar resurser bedöma vilka externa kontakter som bör tas. Uppföljning Krisstödssamordnare med planerings- och uppföljningsansvar ska: följa upp och utvärdera händelsen samt föreslå förbättringsåtgärder se till att avlastande samtal genomförs när det finns behov.

158 Lokal nivå Varje sjukhus och länsdel har en krisstödsgrupp bestående av krisstödssamordnare och krisstödspersoner. Krisstödsgrupperna har en utsedd krisstödssamordnare med planerings- och uppföljningsansvar. En krisstödsgrupp kan till exempel bestå av läkare, kuratorer, psykologer och anställda i sjukhuskyrkan. Planering En utsedd krisstödssamordnare med planerings- och uppföljningsansvar på respektive sjukhus ansvarar för att: kontinuerligt se över lokala kris och katastrofmedicinska planer och larmlistor för krisstödssamordnare och krisstödspersoner tillsammans med den lokala beredskapssamordnaren se till att det finns lämpliga lokaler och utrustning inventera behov av utbildning och övningar planera utbildningar och övningar upprätthålla kontakter med kommunernas krisstödsorganisation i respektive länsdel informera andra berörda aktörer rekrytera och introducera krisstödspersoner. Förhöjt beredskapsläge på sjukhus En larmlista ska finnas över personer till funktionen krisstödssamordnare, med uppdrag att ingå i särskild sjukvårdsledning på lokal nivå. Krisstödssamordnaren ska: samordna den psykosociala insatsen inom sjukhuset och länsdelen inventera behovet av krisstöd avdela krisstödspersoner till de enheter och verksamheter där det behövs ta emot rapporter från krisstödspersoner samarbeta och rapportera till krisstödssamordnare i den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå dokumentera beslut och åtgärder. Krisstödspersoner har direkta och fortlöpande kontakter med drabbade samt avlastande samtal till personal vid behov. Uppföljning Krisstödssamordnare med planerings- och uppföljningsansvar ska: följa upp och utvärdera händelsen samt föreslå förbättringsåtgärder se till att avlastande samtal genomförs när det finns behov.

159 Bilaga 4 Informationsarbete vid allvarlig händelse Oavsett om det blir förhöjd beredskap lokalt (vid ett sjukhus) eller om regional sjukvårdsledning etableras, ska information till massmedia, allmänhet, andra organisationer samt internt till medarbetare och förtroendevalda i Landstinget i Östergötland, ske med god service, öppenhet, korrekthet, tydlighet och snabbhet. Information om händelseförlopp och åtgärder ska snabbt, korrekt och samlat nå berörda aktörer. Målet med informationen är att undvika spekulationer, rykten, obefogad oro, skilda budskap samt störningar i verksamheten. Informationen ska innehålla sådana uppgifter att berörda aktörer kan agera och söka ytterligare information. Vidarebefordran av information: Landstingets växel En skriftlig presskommuniké ska skickas till växeln (via e-post eller fax), och läsas upp för massmedia eller andra som ringer. I presskommunikén ska tydligt framgå vad som hänt, vad som händer just nu samt eventuellt telefonnummer och andra fakta. Presskommunikén ska vara undertecknad av ledningsansvarig. Vid bekräftad allvarlig händelse skickar alltid TiB en första presskommuniké. Detta ska göras inom 30 minuter från det att TiB har bekräftat en allvarlig händelse. Telefonlinje Landstingets växel ska få namn och telefonnummer till kommunikatör i beredskap i regional sjukvårdsledning. Kommunikatören tilldelas en telefonlinje för inkommande samtal från massmedia. I de fall landstingets datornät fungerar nyhetsplatsen på landstingets intranät Lisa samt landstingets webbplats lio.se är landstingets primära kanaler. Här ska, när situationen så kräver, innehållet i presskommunikén läggas ut samt eventuella telefonnummer för anhöriga eller andra specifika målgrupper anges. Tydliga anvisningar för medarbetare ska framgå på nyhetsplats på intranätet Lisa (telefonnummer, stängning av arbetsplats och liknande). e-postmeddelande till media e-postmeddelande till chefer på olika nivåer telefonkontakt med nyckelpersoner I de fall landstingets datornät är ur funktion men el och telefon fungerar faxmeddelanden enligt särskild lista i landstingets växel. Faxmeddelanden skickas ut internt till samtliga enheter samt enligt massmedialista. meddelande i växeln telefonkontakt med nyckelpersoner I de fall både datornät, el och telefonförbindelser är ur funktion information via sociala medier. Landstinget i Östergötland har en övergripande sida på Facebook och ett Twitterkonto som är åtkomliga utanför landstingets nätverk. särskilt meddelande via Sveriges Radio Östergötland

160 mobiltelefoner för att ringa och skicka sms handskriven information internt enligt särskild rutin. Presskonferens Presskonferens ska utlysas vid behov. Uppgifter om denna ska finnas i form av reviderad presskommuniké i landstingets växel, skickas via e-post till medierna samt publiceras på Lisa. En version med tid för presskonferens utan uppgift om plats, med hänvisning till jouransvarig pressansvarig, ska finnas på På presskonferensen ska ledningsansvarig vara med liksom övriga i organisationen och i andra organisationer som har delansvar i händelsen. För att påkalla uppmärksamhet Myndighetsmeddelande Om händelsen är av sådan art att medborgare snabbt bör bli informerade om händelsen ska Sveriges Radio Östergötland kontaktas för ett myndighetsmeddelande. Kontakt bör även tas med övriga lokala media. Meddelande enligt VMA systemet VMA (viktigt meddelande till allmänheten) kan användas när viktiga samhällsfunktioner har drabbats av svåra störningar. Det kan också användas vid en allvarlig händelse. Det finns två nivåer av meddelanden: Varningsmeddelande sänds genast i radio och TV när det finns omedelbar risk för att liv, hälsa, egendom eller miljö skadas. I vissa situationer används även utomhuslarmet (tyfon). Informationsmeddelande sänds utan krav på omedelbarhet för att förebygga eller begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller miljö. Landstingets kommunikationsenhet ansvarar för att dygnet runt ha en kommunikatör i beredskap för allvarlig händelse. Vid allvarlig händelse ansvarar chef regional sjukvårdsledning (CRSL) för att informationsspridningen sker korrekt och snabbt. CRSL bör delegera informationsarbetet till kommunikatör i regional sjukvårdsledning. Kommunikatören arbetar på order av CRSL och ansvarar för att informera i ovan nämnda kanaler under händelsens gång samt att vara tillgänglig, följa upp och informera då händelsen anses avslutad. Samordning Vid en allvarlig händelse som involverar fler aktörer än landstinget, bör informationen till allmänhet och massmedia samordnas. I detta arbete ska Handlingsplan för gemensam informationshantering vid större kris följas. Mer information Mer information finns att få via landstingets kommunikationschef på kommunikationsenheten. Mer detaljerade informationsplaner för informationsarbete vid respektive sjukhus finns i sjukhusens respektive katastrofplaner. Telefonnummer till kommunikationsenheten dagtid och övrig tid finns hos landstingets växel, på Lisa och på

161 Mobiltelefonnummer till nyckelpersoner inom Landstinget i Östergötland finns att få via landstingets växel. Landstinget i Östergötland har även gett ut broschyren Att möta massmedia. Där finns beskrivet hur landstinget ska arbeta tillsammans med massmedia på ett optimalt sätt.

162 Bilaga 5 Kompetenskrav och utbildningsmål för vissa yrkesgrupper och funktioner Funktion/yrke Kompetenskrav Ansvar för att utbildning sker övrigt Läkare anestesi och intensivvård Kurs Katastrofmedicinsk grundutbildning (exempelvis Katastrofmedicinsk dag) KMC/beredskapssamordnare och beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Ska upprepas vart tredje år PHTLS- eller ATLS-kurs Information Specifik åtgärdskalender i den lokala katastrofplanen Klinikens organisation vid förhöjt beredskapsläge Roll i larmkedja vid förhöjt beredskapsläge Utrustning/material för sjukvårdsgrupp Lokala förutsättningar för egna sjukhuset gällande hantering av CBRN Fakultet Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Tillämpning/övning Arbete i saneringsdräkt Verksamhetschef Gäller anestesiologer verksamma på US eller ViN

163 Läkare Kirurgi och ortopedi Kurs Katastrofmedicinsk grundutbildning (exempelvis Katastrofmedicinsk dag) PHTLS- eller ATLS-kurs. KMC/beredskapssamordnare och beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Fakultet Ska upprepas vart tredje år Information Specifik åtgärdskalender i den lokala katastrofplanen Klinikens organisation vid förhöjt beredskapsläge Roll i larmkedja vid förhöjt beredskapsläge Utrustning/material för sjukvårdsgrupp Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Gäller kirurger och ortopeder verksamma på US eller ViN Akutläkare Kurs Katastrofmedicinsk grundutbildning (exempelvis Katastrofmedicinsk dag) PHTLS- eller ATLS-kurs. CBRN-kurs med betoning på C- händelse (kemisk) LiÖ KMC/beredskapssamordnare och beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Fakultet KMC Ska upprepas vart tredje år

164 Information Specifik åtgärdskalender i den lokala katastrofplanen Klinikens organisation vid förhöjt beredskapsläge Roll i larmkedja vid förhöjt beredskapsläge Utrustning/material för sjukvårdsgrupp Lokala förutsättningar för kliniken gällande hantering av CBRN Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Verksamhetschef Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Tillämpning/övning Arbete i saneringsdräkt Verksamhetschef Chef lokal sjukvårdsledning/ Funktioner i lokal sjukvårdsledning Kurs Särskild sjukvårdsledning - lokal/regional nivå KMC Information Organisation samt förmåga på sjukhuset vid förhöjt beredskapsläge Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på lokal nivå

165 Tillämpning/övning Särskild sjukvårdsledning på eget sjukhus KMC Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Ska upprepas vartannat år Sjuksköterska som kan ingå i sjukvårdsgrupp och/eller traumateam Kurs PHTLS och/eller TNCC Katastrofmedicinsk grundutbildning (exempelvis Katastrofmedicinsk dag) Fakultet KMC/beredskapssamordnare och beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Ska upprepas vart tredje år Information Klinikens organisation vid förhöjt beredskapsläge Roll i larmkedja vid förhöjt beredskapsläge Specifik åtgärdskalender i den lokala katastrofplanen Utrustning/material för sjukvårdsgrupp, läkemedel och procedurer. Verksamhetschef/Vårdenhetschef Verksamhetschef/Vårdenhetschef Verksamhetschef/Vårdenhetschef Verksamhetschef/Vårdenhetschef

166 Läkare som ansvarar för beslut om sanering Kurs CBRN-kurs med betoning på C- händelse (kemisk) LiÖ KMC Information Lokala förutsättningar för egna sjukhuset gällande hantering av CBRN Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Personal med särskilt ansvar för att sanera patienter Kurs CBRN-kurs med betoning på C- händelse (kemisk) LiÖ KMC Information Lokala förutsättningar för egna sjukhuset gällande hantering av CBRN Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Tillämpning/övning Arbete i saneringsdräkt Verksamhetschef/Vårdenhetschef Ska upprepas vartannat år

167 Läkare som ansvarar för beslut om förhöjt beredskapsläge på sjukhus Information Organisation samt förmåga på sjukhuset vid förhöjt beredskapsläge Specifik åtgärdskalender i den lokala katastrofplanen Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Se även krav för grundprofession (till exempel anestesiolog, kirurg) Prehospital sjukvårdsledare och medicinskt ansvarig Kurs Prehospital sjukvårdsledning i skadeområde (PS) Fakultet PS refresh vart femte år PHTLS Fakultet PHTLS refresh vart fjärde år Grundutbildning i CBRN Samverkansutbildning inom CBRN-E PS-plus Ambulansentreprenörerna KMC Fakultet KMC utvalda medarbetare i Falck och Sirius

168 Stor skadehändelse typolycka buss Ambulansentreprenörerna Ledningsansvarig sjuksköterska på akutmottagning (larmmottagare) Kurs Kurs för ledningsansvariga sjuksköterskor på akutmottagning KMC Se även krav för sjuksköterska som kan ingå i sjukvårdsgrupp och/eller traumateam Information Specifik åtgärdskalender i den lokala katastrofplanen Klinikens organisation vid förhöjt beredskapsläge Roll i larmkedja vid förhöjt beredskapsläge Organisation samt förmåga på sjukhuset vid förhöjt beredskapsläge Verksamhetschef/Vårdenhetschef Verksamhetschef/Vårdenhetschef Verksamhetschef/Vårdenhetschef Verksamhetschef/Vårdenhetschef Krisstödssamordnare Kurs Särskild sjukvårdsledning - lokal/regional nivå KMC

169 Ledning av krisstödsinsatser vid allvarlig händelse KMC Fortbildning Fördjupad kunskap inom området För planeringskedet utsedda krisstödssamordnare i respektive länsdel Tillämpning/övning Särskild sjukvårdsledning på regional och lokal nivå I planeringsskedet utsedda krisstödssamordnare i respektive länsdel, tillsammans med KMC Ska upprepas vartannat år Information Specifik åtgärdskalender i katastrofplanen I planeringskedet utsedda krisstödssamordnare i respektive länsdel Krisstödsperson Kurs Grundkurs - Specifik krisstödsutbildning vid allvarlig händelse Påbyggnad - Specifik krisstödsutbildning vid allvarlig händelse KMC I planeringsskedet utsedda krisstödssamordnare i respektive länsdel, tillsammans med KMC Upprepas vid behov Upprepas vid behov

170 Fortbildning Fördjupad kunskap inom området I planeringsskedet utsedda krisstödssamordnare i respektive länsdel Tillämpning/övning Krisstödsövning I planeringsskedet utsedda krisstödssamordnare i respektive länsdel Information Organisation vid allvarlig händelse och lokala katastrofplaner Beredskapssamordnare lokalt tillsammans med i planeringsskedet utsedda krisstödssamordnare i respektive länsdel Krisstödsutbildning för vårdpersonal inom akutsjukvård Kurs Första hjälpens krisstödsutbildning I planeringsskedet utsedda krisstödssamordnare i respektive länsdel Information Specifik åtgärdskalender i den lokala katastrofplanen Vårdenhetschef

171 Tjänsteman i beredskap Kurs Övrigt Katastrofmedicinsk grundutbildning KMC Goda ledaregenskaper. Prehospital sjukvårdsledning i skadeområde (PS) CBRN-kurs med betoning på C- händelse (kemisk) LiÖ Särskild sjukvårdsledning - lokal/regional nivå Initial sjukvårdsledning regional nivå/tib RSK-E (regional samverkanskurs) KMC KMC KMC KMC Länsstyrelsen Kunna hantera en pressad situation, där snabba beslut måste tas. Goda kunskaper om landstingets organisation och resurser. Valfria kurser Stabschef RSK-kris Nationella kurser inom kris och katastrofmedicinsk beredskap KMC Länsstyrelsen MSB, Socialstyrelsen etc. Fortbildning Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare regional nivå Sker två gånger per år Information Organisation och förmåga i landstinget vid allvarlig händelse Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare regional nivå

172 Specifik åtgärdskalender i katastrofplanen Beredskapssamordnare regional nivå Tillämpning/övning Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på regional nivå Ska upprepas vartannat år Chef regional sjukvårdsledning Kurs Prehospital sjukvårdsledning i skadeområde (PS) Särskild sjukvårdsledning - lokal/regional nivå CBRN-kurs med betoning på C- händelse (kemisk) LiÖ RSK-E (regional samverkanskurs) KMC KMC KMC Länsstyrelsen Övrigt Goda ledaregenskaper Kunna hantera en pressad situation, där snabba beslut måste tas. Goda kunskaper om landstingets organisation och resurser. Valfria kurser/vidareutbildning Stabschef RSK-kris Nationella kurser inom kris och katastrofmedicinsk beredskap KMC Länsstyrelsen MSB, Socialstyrelsen etc

173 Fortbildning Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på regional nivå Sker två gånger/år Information Organisation/förmåga i landstinget vid allvarlig händelse Specifik åtgärdskalender i katastrofplanen Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare regional nivå Beredskapssamordnare regional nivå Tillämpning/övning Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på regional nivå Ska upprepas vartannat år Funktioner i regional sjukvårdsledning Kurs Särskild sjukvårdsledning - lokal/regional nivå KMC Information Specifik åtgärdskalender i katastrofplanen (om sådan finns) Beredskapssamordnare regional nivå Tillämpning/övning

174 Särskild sjukvårdsledning på regional nivå Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på regional nivå Ska upprepas vartannat år Ansvarig för stödprocess (exempelvis IT, tele, el, fastighetsdrift) Information Organisation och förmåga i landstinget vid allvarlig händelse Egen roll vid allvarlig händelse KMC, Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare regional nivå KMC, Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare regional nivå Medarbetare i stödprocess/servicefunkt ion (exempelvis IT, tele, el, fastighetsdrift) med roll i larmkedjan vid driftstörning Information Specifik åtgärdskalender i katastrofplanen Roll i larmkedja vid förhöjt beredskapsläge Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på lokal nivå Stabschef Kurs Ansvarig Övrigt

175 Särskild sjukvårdsledning - lokal/regional nivå Stabschefsutbildning Information Organisation och förmåga i landstinget vid allvarlig händelse Egen roll vid allvarlig händelse Tillämpning/övning Särskild sjukvårdsledning på regional nivå KMC KMC Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare regional nivå KMC, Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare regional nivå Beredskapssamordnare/beredskapsansvarig läkare på regional nivå Goda ledaregenskaper Kunna hantera en pressad situation, där snabba beslut måste tas. Goda kunskaper om landstingets organisation och resurser. Ska upprepas vartannat år

176 medicinsk Annika Bergström, Kris och katastrofmedicinsk beredskap/katastrofmedicinskt Centrum Sammanfattning av revideringar i landstingets övergripande Kris och Katastrofmedicinsk beredskapsplan 2014 Den landstingsövergripande kris och katastrofmedicinska beredskapsplanen ger direktiv och beskriver förutsättningar för planeringsarbetet inför en allvarlig händelse, extraordinär händelse samt vid höjd beredskap och ger medarbetare information om vilka resurser som krävs för att kunna möta detta. Planen utgår alltid ifrån gällande lagar och författningar varav Socialstyrelsens senaste, Föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap SOSFS 2013:22, gäller från 1 juli Grundstruktur i planen är väsentligen den som är känd sedan tidigare men är uppdaterad. Nedan listas några särskilt viktiga ändringar och uppdateringar i Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland 2014 : Kris och katastrofmedicinsk beredskap är ett av åtta säkerhetsområden som ingår i landstingets säkerhetsgrupp. Riskhanteringsarbetet sker kontinuerligt och i samarbete med övriga säkerhetsområden vid behov. Läs mer: Riskhantering Den 1 september 2008 trädde lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands i kraft. Beredskap för katastrofmedicinska insatser utomlands ska upprätthållas av bl a landstinget Östergötland vilket nu även förtydligas i SOSFS 2013:22. Läs mer: 2.4 Planering för katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands I december 2013 fastställde Regionala krishanteringsrådet (RKS) dokumentet Samverkan Östergötland strategi för samverkan i Östergötland, före, under och efter stora olyckor och kriser. Tjänsteman i beredskap i landstinget är kontaktvägen för denna samverkan. Läs mer: 2.5 Samverkan i planeringsfasen och 3.10 Samverkan Östergötland Landstingsledning får, som tidigare, information vid en allvarlig händelse. Vid en extraordinär händelse aktiveras krisledningsnämnden. Krisledningsnämndens reglemente är under revidering. Läs mer: Landstingsdirektörens roll vid allvarlig händelse och 3.6 Landstingets krisledningsnämnd. Sjukvårdsledaren och medicinskt ansvarig i skadeområde kan överlåta sina ledningsroller till ambulanspersonal med högre kompetens vid behov. I Landstinget i Östergötland finns ett antal personer inom ambulanssjukvården som är mer utbildade i prehospital sjukvårdsledning, så kallad PS plus. Läs mer: Förstärkning av prehospital sjukvårdsledning Sjukvårdsgrupp från sjukhus kommer ut till ett skadeområde vid behov av högre medicinsk kompetens samt vid behov av fler vårdutförare. Sjukvårdsgruppens uppdrag och relationen till den prehospitala sjukvårdsledningen är förtydligat. Läs mer: Sjukvårdsgrupp

177 medicinsk Annika Bergström, Kris och katastrofmedicinsk beredskap/katastrofmedicinskt Centrum En allvarlig händelse kräver en väl fungerande personalplan med uppdaterade larmlistor och telefonnummer. Funktioner i ledande ställning utgörs initialt av befintliga jour- och beredskapslinjer men kan därefter övertas av särskilt utbildad personal. Läs mer: 5.6 Personalförsörjning Primärvården, tandvård och icke- medicinsk verksamhet inom landstinget är normalt sett inte involverad vid en allvarlig händelse, men är viktiga resurser vid uppdragsberoende uppgifter som t.ex. en pandemi. Läs mer: 5.7 Primärvård och 5.8 Övrig verksamhet För att minska risken att material och läkemedel inte räcker vid ett högt inflöde av patienter, vid avbrott i leveranser eller vid annat driftavbrott, ska varje avdelning eller enhet ha tre vardagars normal förbrukning av nödvändiga artiklar i lager. Läs mer: 7.1 Klädsel, material och läkemedel på sjukhus Vid större skadehändelser (eller vid hot om sådan) finns som tidigare möjlighet att förstärka resurserna på skadeplats med landstingets sjukvårdsvagn som har uppdaterats både i funktion och innehåll. Läs mer: Sjukvårdsvagn Samtliga medarbetare ska ha kännedom om aktuella kris och katastrofmedicinska beredskapsplaner samt kunskap om sin egen roll vid en allvarlig händelse. Det finns särskilda kompetenskrav och utbildningsmål för utpekade yrkesgrupper och funktioner. Läs mer: 8.3 Kompetenskrav och utbildningsmål för vissa yrkesgrupper och funktioner samt Bilaga 5 Kompetenskrav och utbildningsmål för vissa yrkesgrupper och funktioner. Lanstingets pandemiplan är anpassad efter nya rekommendationer från Socialstyrelsen, vilket framför allt innebär en minskning av tidigare krav på antal vårdplatser. Läs mer: Bilaga 1 Smittskydd och beredskap inför influensapandemi. Krisstödsarbetet i den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå leds av en krisstödssamordnare. Det gäller den lokala nivån även om krisstödsarbetet vanligtvis startas upp innan det finns en samordnare att tillgå. Terminologin är nu enhetlig för krisstödsarbetet på respektive sjukhus och för landstinget. Läs mer: Bilaga 3 krisstöd vid allvarlig händelse och förhöjt beredskapsläge