NATUR- OCH GRÖNSTRUKTURINVENTERING FÖRDJUPNING DAGFJÄRILAR

Transkript

1 NATUR- OCH GRÖNSTRUKTURINVENTERING FÖRDJUPNING DAGFJÄRILAR 2011 Kävlinge kommun Linda Strand Miljö & Teknik 2012

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Beskrivning av uppdraget... 3 Metod... 3 Inventerade områden... 4 Karta över inventerade områden... 5 Funna arter... 6 Artfakta om funna arter i kommunen... 7 Dagens situation Värdefulla kärnområden inom kommunen Inventeringsresultat Tack Referenser och källor Tryck: Kävlinge kommun september 2012

3 Sammanfattning Uppdraget syftade till att kartlägga dagfjärilsfaunan samt undersöka eventuella hot på 30 lokaler inom Kävlinge kommun under Under inventeringen hittades 44 arter varav sju arter är rödlistade. Ytterligare tre arter aspfjäril (2008, obekräftad), midsommarblåvinge (1997, obekräftad) och sälgskimmerfjäril (2000 och 2010) är noterade sedan tidigare (www. artportalen.se) för kommunen men återfanns ej under inventeringen. Beskrivning av uppdraget Bakgrund Kävlinge kommun planerar en uppdatering av gällande naturvårdsprogram som antogs av kommunfullmäktige Det kunskapsunderlag som låg till grund för framtagandet av programmet baseras till stor del på en övergripande naturinventering genomförd under fältsäsongen Kävlinge kommun har vid två tillfällen, 1989 och 1999, genomfört kommunövergripande naturinventeringar som därefter lett fram till framtagande av naturvårdsprogram med tillhörande åtgärdsprogram. Efter att detta uppdrag blivit beställt så har ytterligare en översiktlig inventering färdigställts (december 2009). Detta material finns tillgängligt, dels i digital form, dels i pappersoriginal, på Kävlinge kommun. Med anledning av pågående aktualitetsförklaring av kommunens översiktsplan har miljönämnden beslutat att även gällande naturvårdsprogram ska aktualiseras. Programmet skall uppdateras på ett sådant sätt att såväl befintliga naturområden som övrig grönstruktur definieras, karaktäriseras och värdebeskrivs. Uppdraget Uppdraget gick ut på att inom Kävlinge kommuns geografiska avgränsning genomföra en inventering av dagfjärilar (inkl dag- och bastardsvärmare). Denna skall kunna fungera som underlag till en aktualisering av naturvårdsprogrammet. Inventeringen skall fungera som ett kunskapsunderlag för kommunens planarbete. I första hand för framtagandet av ett nytt natur- och grönstrukturprogram, detta är det övergripande syftet. Inventeringen skulle generera en rapport som beskriver kommunens dagfjärilsfauna, dels generellt i kommunen men även områdesspecifikt med bl a värdebedömningar, beskrivningar, hotade/rödlistade arter, skötselförslag, fördjupat inventeringsbehov etc. Metod Allmän kartering av fjärilsbiotoper (skogsmark, ängs- och hagmark, våtmark, park, övrig grönstruktur etc). Insamling av faktaunderlag genom fältbesök i nedan angivna lokaler. Fältbesöken ägde rum under perioden juli 2009 september 2011 (stora delar av 2010-års fältsäsong omöjliggjordes pga dåligt väder). Lokaler besöktes och strövades över vid tre tillfällen (maj, juni och slutet av juli) under projekttiden. Arter, värdebedömning, lokalbeskrivning, och ev åtgärdsbehov noterades. 3

4 Inventerade områden 1 Dagstorps backar, områden B, C och D 2 Dagstorps mosse, område 22 B, 22 C, 23 och 24 3 Karaby backar 4 Stora Harrie mosse 5 F d betesmark söder om Barsebäcks golfbana 6 Område söder om Ålstorps centrum, område A 7 Skogar öster om Ålstorp, områden A och B 8 Området väster om Dösjebro, inklusive Ålstorps mosse, område E 9 Saxån öster om Ålstorps mölla 10 Saxåns dalgång mellan Trä och Dösjebro, områden B, C och H 11 Gräsmark vid Särslöv 12 Allarps mosse 13 Tostarps mosse, områden B och C 14 Perslund 15 Håleravinen, område B 16 Åboda ängar 17 Betesmarken nordost om Strömmen 18 Betesmark söder om ån vid Hög 19 Trulshög 20 Storegård 21 Lyckehusen 22 Lödde sandskog, området som utgörs av f.d. grustäkt 23 Barsebäcks mosse, område C 24 Stenbocksvallarna, södra och norra delen 25 Området öster och norr om Järavallens naturreservat, de två områdena med markering Ö, nordost om Fågelsjön samt ängsmarkerna som omger badsjöarna Järavallen, ängsmarkerna som omger Fågelsjön 4

5 Karta över inventerade områden 5

6 Funna arter Under inventeringen hittades 44 arter varav sju arter är rödlistade. Ytterligare tre arter, aspfjäril (2008, obekräftad), midsommarblåvinge (1997, obekräftad) och sälgskimmerfjäril (2000 och 2010) är noterade sedan tidigare för kommunen men återfanns ej under inventeringen. ARTLISTA - Totalt 44 arter NT Allmän metallvingesvärmare Adscita statices Påfågelöga Inachis io NT Almsnabbvinge Satyrium w-album Rapsfjäril Pieris napi Amiral Vanessa atalanta Rovfjäril Pieris rapae Aurorafjäril Anthocharis cardamines NT Rödfläckig blåvinge Aricia agestis Brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene NT Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae Citronfjäril Gonepteryx rhamni Grönsnabbvinge Callophrys rubi Hagtornsfjäril Aporia crataegi Hedblåvinge Plebejus idas Silverblåvinge Polyommatus amandus Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Skogsnätfjäril Melitaea athalia Skogspärlemorfjäril Argynnis adippe NT Hedpärlemorfjäril Argynnis niobe Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kartfjäril Araschnia levana Kvickgräsfjäril Pararge aegeria Kålfjäril Pieris brassicae Ljungblåvinge Plebejus argus Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Smultronvisslare Pyrgus malvae Sorgmantel Nymphalis antiopa Storfläckig pärlemorfjäril Issoria lathonia Svingelgräsfjäril Lasiommata megera Tosteblåvinge Celastrina argiolus Tistelfjäril Cynthia cardui NT Mindre blåvinge Cupido minimus Vinbärsfuks Polygonia c-album Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Älggräspärlemorfjäril Brenthis ino Nässelfjäril Aglais urticae NT Ängsnätfjäril Melitaea cinxia Prydlig pärlemorfjäril Boloria euphrosyne Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Ängspärlemorfjäril Argynnis aglaja Ängssmygare Ochlodes sylvanus NT = Rödlistad som missgynnad 6

7 Artfakta om funna arter i kommunen Totalt sett hittades 44 arter varav sju arter är rödlistade som missgynnade i 2010 års rödlista. Allmän beskrivning av dagfjärilar Dagfjärilar tillhör, vilket hörs på namnet, de dagflygande fjärilarna. De känns lätt igen på sitt ofta vackra utseende och sina långa klubbformade antenner. De har också en lång ihoprullad sugsnabel som kommer väl till pass när de dricker nektar som är deras största energiresurs. Därför är det också viktigt att det finns stor tillgång till nektarrika blommor i deras närhet. De flesta fjärilar lever endast ca ett år och som fullbildad fjäril (imago) enbart någon dag till ett par veckor. De har s k fullständig förvandling (ägg-larv-puppa-imago). Namnet kommer från att fjärilens tidigare stadie som larv är till uppbyggnad helt olikt det fullbildade stadiet. I puppan genomgår fjärilen en stor förändring där både vävnader och organ bryts ner och ombildas helt inför det fullbildade stadiet. Under tiden som fullbildad fjäril är dess huvudsakliga uppgift att fortplanta sig. Eftersom fjärilar likt andra insekter är växelvarma krävs det dessutom att det är vackert väder under deras tid som vuxen. När honan parat sig, hittar hon en lämplig växt där hon lägger sina ägg. Hon väljer inte vilken växt som helst utan valet är väldigt omsorgsfullt. De flesta arter har nämligen endast en eller ett få antal s k värdväxter. Värdväxt är den växt som larven livnär sig på. Allmän metallvingesvärmare Vingspann: mm. Flygtid: juni-juli. Hittas: Sällsynt på torra, blomrika ängar. Rödlistad: NT (Missgynnad). Värdväxter: Ängssyra Rumex acetosa och bergsyra Rumex acetosella. Almsnabbvinge Vingspann: mm. Flygtid: juli-aug. Hittas: Sällsynt i lövskogar. Flyger gärna högt upp i lövkronan. Rödlistad: NT (Missgynnad). Värdväxter: Ekar, lindar och almar. 7

8 Amiral Vingspann: mm. Flygtid: Maj-sept. Hittas: Vanlig i dikeskanter och trädgårdar. Immigrant från söder. Ses ofta i trädgårdar på fjärilsbuskar (buddleja) och nedfallen frukt. Värdväxt: Nässlor. Aurorafjäril Vingspann: mm. Flygtid: april-juni. Hittas: Vanlig på blomrika, skogsnära och gärna fuktiga marker. Honan saknar de orangea fläckarna. Värdväxter: Korsblommiga växter t ex ängsbräsma. Brunfläckig pärlemorfjäril Vingspann: mm. Flygtid: Maj-aug. Hittas: Vanlig i friska-fuktiga betesmarker och vägkanter. Värdväxter: Violer. Citronfjäril Vingspann: mm. Flygtid: mars-okt. Hittas: Vanlig i skogsbryn men ses ofta också i trädgårdar. Värdväxt: Brakvedar. 8

9 Grönsnabbvinge Vingspann: mm. Flygtid: april-juni. Hittas: Mycket lokalt vanligt förekommande i skogsbryn. Värdväxter: Blåbär, odon, korneller och brakvedar. Hagtornsfjäril Vingspann: mm. Flygtid: juni-juli. Hittas: Vacker och sällsynt fjäril i skogsnära, buskrika marker. Värdväxter: Aplar, hagtornar, päron, plommon och slån. Hedpärlemorfjäril Vingspann: mm. Flygtid: juni-juli. Hittas: Sällsynt på torrängar. Rödlistad: NT (Missgynnad). Värdväxter: Främst styvmorsviol Viola tricolor men även andra violer. Hed-/ljungblåvinge Vingspann: mm. Flygtid: juni-juli. Hittas: Lokalt vanligt förekommande på skogsnära torrängar med inslag av ljung. Arterna är svåra att skilja åt. Värdväxter: Ärtväxter, klövrar, puktörnen, luserner, kärringtänder, ginster och ljungar. 9

10 Kamgräsfjäril Vingspann: mm. Flygtid: Maj-aug. Hittas: Vanlig på de flesta gräsmarker. Värdväxter: Gröen. Kartfjäril Vingspann: mm. Flygtid: april-aug. Hittas: Skogsnära, fuktiga och näringsrika marker. Arten har två generationer med olika utseende (vår t.v. och sommar t.h.). Värdväxter: Nässlor. Kvickgräsfjäril Vingspann: mm. Flygtid: maj-juni. Hittas: Skogslevande art. Värdväxter: Gräs. 10

11 Kålfjäril Vingspann: mm. Flygtid: Maj-aug. Hittas: Vanlig, speciellt på odlade fält men också vanlig som larv på olika kålväxter i trädgårdar. Värdväxter: Kålväxter. Luktgräsfjäril Vingspann: mm. Flygtid: juni-aug. Hittas: Vanlig på de flesta marker, gärna åt det fuktigare hållet. Värdväxter: Gräs. Mindre blåvinge Vingspann: mm. Flygtid: juni-aug. Hittas: Sällsynt på torrare marker gärna med inslag av kalk och sand. Rödlistad: NT (Missgynnad). Värdväxt: Getväppling Anthyllis vulneraria. Mindre guldvinge Vingspann: mm. Flygtid: Maj-sept. Hittas: Vanlig på torrare marker. Värdväxter: Skräppor (syror). 11

12 Mindre tåtelsmygare Vingspann: mm. Flygtid: maj-juli. Hittas: Vanlig i diken och vägkanter samt öppna lite torrare gräsmarker. Värdväxter: Gröen. Nässelfjäril Vingspann: mm. Flygtid: Maj-aug. Hittas: Vanligt förekommande i trädgårdar och i odlingslandskapet. Övervintrar inomhus i garage etc. Värdväxter: Nässlor och humle Humulus lupulus. Prydlig pärlemorfjäril Vingspann: 32-45mm. Flygtid: maj-juli. Hittas: Torvmossar, hyggen och kraftledningsgator samt torrängar. Värdväxter: Smultron och violer. Puktörneblåvinge Vingspann: mm. Flygtid: juni-sept. Hittas: Vanlig på alla blomrika ängsmarker. Värdväxter: Vickrar, klövrar, luserner, puktörnen, ginster och kärringtänder. 12

13 Påfågelöga Vingspann: mm. Flygtid: april-okt. Hittas: Vanligt förekommande i trädgårdar och i odlingslandskapet. Övervintrar likt nässelfjärilen. Värdväxter: Nässlor och humle Humulus lupulus. Rapsfjäril Vingspann: mm. Flygtid: april-sept. Hittas: Vanlig på alla typer av marker. Värdväxter: Travar, bräsmor, krassingar, violer och senaper. Rovfjäril Vingspann: mm. Flygtid: april-sept. Hittas: Vanlig på alla typer av marker. Värdväxter: Korsblommiga, travar, kålväxter, mållväxter och resedaväxter. Rödfläckig blåvinge Vingspann: mm. Flygtid: juni-aug. Hittas: Sällsynt på torrare gräsmarker. Rödlistad: NT (Missgynnad). Värdväxter: Nävor. 13

14 Sexfläckig bastardsvärmare Vingspann: mm. Flygtid: juni-aug. Hittas: Sällsynt förekommande på torra och blomrika ängsmarker. Rödlistad: NT (Missgynnad). Värdväxter: Kärringtänder, kämpar och klövrar. Silverblåvinge Vingspann: mm. Flygtid: juli-aug. Hittas: Lokalt vanligt förekommande på skogsnära öppna marker som är åt det fuktigare hållet. Värdväxter: Vickrar och gulvial. Silverstreckad pärlemorfjäril Vingspann: mm. Flygtid: juli-aug. Hittas: Vanlig på skogsnära marker. Värdväxter: Violer. Skogsnätfjäril Vingspann: mm. Flygtid: juni-juli. Hittas: Vanlig på skogsnära gräsmarker. Värdväxter: Kämpar och klintar. 14

15 Skogspärlemorfjäril Vingspann: mm. Flygtid: juni-aug. Hittas: Vanlig på ogödslade örtrika marker. Värdväxter: Violer. Slåttergräsfjäril Vingspann: mm. Flygtid: juni-aug. Hittas: Vanlig på torrare och blomrika ängs- och betesmarker. Förekommer också i vägkanter. Värdväxter: Gröen, lostor, svinglar och venar. Smultronvisslare Vingspann: mm. Flygtid: maj-juni. Hittas: Vanlig på skogsnära och torrare marker. Värdväxter: Smultron, hallon och rosväxter. Sorgmantel Vingspann: mm. Flygtid: april-sept. Hittas: Lokalt vanligt förekommande på blandskogsnära marker. Övervintrar som vuxen. Värdväxter: Björkar, aspar och viden. 15

16 Storfläckig pärlemorfjäril Vingspann: mm. Flygtid: Maj-sept. Hittas: Lokalt vanligt förekommande på torrare och magrare marker. Värdväxter: Violer. Svingelgräsfjäril Vingspann: mm. Flygtid: Maj-aug. Hittas: Lokalt allmän på torrare och stenigare marker. Värdväxter: Svinglar, lostor och gröen. Tistelfjäril Vingspann: mm. Flygtid: juni-sept. Hittas: Alla typer av öppna och blomrika marker. Vanlig besökare i trädgårdar. Immigrant från söder. Värdväxter: Tistlar, malvor och nässlor. Tosteblåvinge Vingspann: mm. Flygtid: april-aug. Hittas: Lokalt vanligt förekommande på skogsnära marker. Värdväxter: Brakvedar, korneller, aplar och ekar. 16

17 Vinbärsfuks Vingspann: mm. Flygtid: maj-juli. Hittas: Lokalt vanligt förekommande på skogsnära marker. Övervintrar som vuxen. Värdväxter: Hasslar, viden och nässlor. Vitfläckig guldvinge Vingspann: mm. Flygtid: juni-juli. Hittas: Vanlig på skogsnära, torra-friska och blomrika marker. Värdväxter: Skräppor (syror). Älggräspärlemorfjäril Vingspann: mm. Flygtid: juni-juli. Hittas: Vanlig på skogsnära fuktiga och blöta marker. Värdväxter: Älggräs Filipendula ulmaria och hjortron Rubus chamaemorus. Ängsnätfjäril Vingspann: mm. Flygtid: maj-juni. Hittas: Sällsynt och lokalt vanligt förekommande på torra ängsmarker. Rödlistad: NT (Missgynnad). Värdväxter: Kämpar, klintar, violer och veronikor. 17

18 Ängspärlemorfjäril Vingspann: mm. Flygtid: juni-aug. Hittas: Vanlig på blomrika betesmarker. Värdväxter: Violer. Ängssmygare Vingspann: mm. Flygtid: juni-aug. Hittas: Vanligt förekommande på öppna eller buskiga gräsmarker och vägkanter. Värdväxter: Gröen. 18

19 Hotade arter Allmän redogörelse av hot och åtgärder för hotade fjärilar i kommunen. Kartorna visar artens utbredning i Sverige (källa: Allmän metallvingesvärmare Adscita statices Hot Arten hotas främst av igenväxning och utebliven hävd. Den förekommer sällsynt på torra, blomrika ängar. Arten är mycket lokal. Arten tros ha stora spridningssvårigheter. Åtgärder Bevara de blomrika ängsmarker på alla förekomstlokaler och se till att dessa hålls öppna genom röjning och ett lagom betestryck. Undvik gödsling. Övrigt Troligen kan man finna arten på Ålstorps mosse med omgivningar område D vilket ser bra ut för arten. Almsnabbvinge Satyrium w-album Hot Arten hotas främst av almsjukan. Åtgärder Man bör försöka undvika onödig utrensning av skogsalm. Mindre träd kan gärna föryngras på samma vis som hassel vilka ofta kapas nära markytan och då utvecklas i buskform. 19

20 Hedpärlemorfjäril Argynnis niobe Hot Igenväxning eller igenplantering. Ett allt för extensivt bete. Gödsling. Fragmentering utav lokalerna som begränsar artens spridning är sannolikt också ett hot. Åtgärder Se upp för igenväxning och igenplantering. Öppna upp delar på lokalen så att arten har möjlighet att sprida sig. Artens status bör regelbundet rapporteras. Mindre blåvinge Cupido minimus Hot Igenväxning eller igenplantering. Ett allt för extensivt bete. Gödsling. Åtgärder Åtgärder som gynnar värdväxten getväppling Anthyllis vulneraria. Rödfläckig blåvinge Aricia agestis Hot Igenväxning eller igenplantering. Ett allt för extensivt bete. Gödsling. Åtgärder Se upp för igenväxning och igenplantering. Öppna upp delar på lokalen så att arten har möjlighet att sprida sig. Övrigt Kan lätt förväxlas med midsommarblåvinge. 20

21 Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae Hot Arten tycks drabbas hårt av ogräsbekämpning, för intensivt bete och tidig slåtter som tycks slå ut larverna. Hårt bete, övergödning och igenväxning medför hot för värdväxten, som till största del är käringtand Lotus cornicularius, men även andra ärtväxter förekommer. Åtgärder Undvik ogräsbekämpning vid t.ex. vägkanter i närhet till lokalen. Undvik tidigt bete eller slåtter. Röjning kan vara gynnsamt. Åtgärder som gynnar värdväxten. Övrigt Arten (liksom andra bastardsvärmare) bedöms ha potential som god indikator på marker med en i övrigt hög artrikedom. Ängsnätfjäril Melitaea cinxia Hot Igenväxning eller igenplantering. Ett allt för extensivt bete. Gödsling. Fragmentering utav lokalerna som begränsar artens spridning är sannolikt också ett hot. Åtgärder Åtgärder som gynnar värdväxterna axveronika Veronica spicata och svartkämpe Plantago lanceolata. Se upp för igenväxning och igenplantering. Öppna upp delar på lokalen så att arten har möjlighet att sprida sig. 21

22 Dagens situation Dagfjärilar är många gånger helt beroende utav ett gynnsamt varmt mikroklimat för att kunna fullborda sin livscykel. Det stora hotet mot våra dagfjärilar idag är många biotopers försvinnande, vilket beror på det förändrade jordbruket och markanvändningen. Många marker växer igen när de slutar att betas eller planteras igen. Det mosaikartade landskapet går mot en mer homogen struktur, vilket är märks tydligt i Kävlinge kommun. Vi har ett 80-tal observerade arter i Skåne varav fem är bastardsvärmare. Mer än hälften av dessa finns i Kävlinge kommun. Flera arter har försvunnit från landskapet bara på 50 år. I kommunen finns gamla fynd av ett stort antal rödlistade bin (22 arter, se tabell 1) och det är av största vikt att man följer upp dessa fynduppgifter för att se om de finns kvar i kommunen av den orsaken att bin hotas av samma överhängande faror som dagfjärilar. Bina är liksom fjärilarna helt beroende utav nektarrika blommor. Binas larver är dessutom också beroende utav pollen som är deras basföda. Bina är specialiserade på pollenväxter av en särskild art eller ett fåtal arter. Det är viktigt att man ser nyttan med bevarandet av pollinerande insekter, då de är helt nödvändiga för i princip all form av odling. Man måste se det som en, gratis och nödvändig, tjänst som vi måste måna om. Tabell 1. Gamla fynd av rödlistade bin i kommunen. (källa: Hedsidenbi Colletes fodiens Sotsandbi Andrena nigrospina Väpplingsandbi Andrena gelriae Stäppsandbi Andrena chrysopyga Småfibblebi Panurgus calcaratus Guldbyxbi Dasypoda suripes Lusernbi Melitta leporina Storkägelbi Coelioxys conoidea Humlepälsbi Anthophora plagiata Svartpälsbi Anthophora retusa Mosshumla Bombus muscorum Klöversidenbi Colletes marginatus Monkesolbi Dufourea halictula Klocksolbi Dufourea inermis Kustbandbi Halictus confusus Stäppbandbi Halictus leucaheneus Stäppsmalbi Lasioglossum brevicorne Nätblodbi Sphecodes reticulatus Väddsandbi Andrena hattorfiana Guldsandbi Andrena marginata Kustsandbi Andrena thoracica Fälthumla Bombus ruderatus 22

23 Värdefulla kärnområden inom kommunen Rödlistade växter Rödlistade insekter 23

24 Inventeringsresultat Områdesnamnen härför från inventeringen Centrumkoordinater angivna i RT90 1 Dagstorps backar Område B X , Y Ett varierat område dominerat av gräsmark. Den västra delen består av en välhävdad betesmark, här finns också en damm centralt beläget i området omgärdad av en del träd och buskar. Den norra delen består av skog. De kuperade delarna till öster är ohävdade med högvuxen, gräsdominerad vegetation, en del träd och buskar. Den västra av de två kullarna domineras helt av hagtorn. Återinföra bete skulle gynna flora och fauna. Buskröjning. Ta bort en del träd för att öppna upp området. Område C X , Y Ohävdad f d betesmark som till större delen är trädplanterad. Västra delen med björk och östra delen med gran. Röjning för att öppna upp området. Därefter återinföra bete. 24

25 Område D X , Y Ohävdad f.d. betesmark som delvis planterats med tall, och nyligen även gran. De öppnare markerna har en högvuxen gräsdominerad vegetation med rester av värdefull torrängsflora. Röjning för att öppna upp området. Därefter återinföra bete. Vill man bevara den mest värdefulla marken inom området, så ska man satsa på denna. Övrigt Skjutbanan (område G) ser väldigt bra ut för bin och andra sandlevande arter. Här bör en mer omfattande insektsinventering göras. Arter Allmän metallvingesvärmare Adscita statices Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene Citronfjäril Gonepteryx rhamni Grönsnabbvinge Callophrys rubi Hedblåvinge Plebejus idas Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kartfjäril Araschnia levana Kvickgräsfjäril Pararge aegeria Kålfjäril Pieris brassicae Ljungblåvinge Plebejus argus Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Storfläckig pärlemorfjäril Issoria lathonia Svingelgräsfjäril Lasiommata megera Tistelfjäril Cynthia cardui Vinbärsfuks Polygonia c-album Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Ängssmygare Ochlodes sylvanus 25

26 2 Dagstorps mosse Område 22 B X , Y Öppen hagmark på frisk mark som betas. Fältskiktet är påverkat av insådd och gödsling och är inte lika värdefullt som i mossens centrala delar. Fortsatt bete men inte lika extensivt. Gödsling bör undvikas. Område 22 C X , Y Frisk, öppen hästbetad hagmark. Fortsatt bete. Gödsling bör undvikas. 26

27 Område 23 X , Y Fuktiga betesmarker i de centrala delarna av Dagstorps mosse. Marken är öppen med glest spridda videbuskar. Fortsatt hävd. Det är viktigt att betestrycket är måttligt. Område 24 X , Y Hästbetad, öppen hagmark i nordöstra kanten av Dagstorps mosseområdet. Vegetationen utgörs av en förhållandevis artrik friskfuktängsflora. Fortsatt bete. Gödsling bör undvikas. 27

28 Arter Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kålfjäril Pieris brassicae Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Älggräspärlemorfjäril Brenthis ino Ängssmygare Ochlodes sylvanus 28

29 3 Karaby backar X , Y Kuperad betesmark. Backarnas torrare delar har en mycket värdefull och artrik torrängsflora med bl a sandnejlika. Större delen av området har dock en mer högvuxen gräsdominerad vegetation med mindre inslag av örter. Området betas. Gravkullarna är inhägnade och betas därför inte, de har en mer högvuxen vegetation som är ganska homogen. Norrsidan av den högsta kullen har ett stort bestånd hallonbuskar vilka uppskattas av fjärilarna. Fortsatt bete är viktigt. Ett ökat betestryck eller sen slåtter med bortförsel av gräset, är önskvärt på vissa ytor. Detta gäller även de inhägnade gravkullarna. Övrigt Det finns en del sandblottor som i kombination med den sällsynta floran, är mycket värdefulla, för sandlevande insekter. Man bör göra en inventering av sandlevande insekter, såsom t.ex. bin, på detta område. Arter Allmän metallvingesvärmare Adscita statices Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kålfjäril Pieris brassicae Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Ängssmygare Ochlodes sylvanus 29

30 4 Stora Harrie mosse X , Y Stora Harrie mosse utgörs av fuktängs- och kärrpartier som betas eller slåttras. En del björk och vass brett ut sig inom området. Mer extensivt bete eller slåtter. Undvik gödsling. Vid behov kompletterande röjning av buskar och träd. Arter Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kartfjäril Araschnia levana Kålfjäril Pieris brassicae Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Silverblåvinge Polyommatus amandus Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Tistelfjäril Cynthia cardui Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Ängssmygare Ochlodes sylvanus 30

31 5 Före detta betesmark söder om Barsebäcks golfbana X , Y Torräng med högvuxet gräs som dominerar. Bitvis torrare/magrare med mer lågvuxen vegetation. Enstaka avenbokar finns i kanten, och ett glest buskskikt med bl.a. tall. Inget vidare värdefullt område. Slåtter med bortförande av gräset skulle kunna gynna örterna med kompletterande röjning. Arter Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kålfjäril Pieris brassicae Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Slåttergräsfjäril Maniola jurtina 31

32 6 Område söder om Ålstorps centrum, område A X , Y Hästbetade ängar med torrängsvegetation i tätortsnära miljö. Nordvästra och sydvästra delarna är ohävdade med en mer högvuxen gräsvegetation och en pågående igenväxning av tall och björk. Utöka hävden. Röjning. Arter Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kartfjäril Araschnia levana Kvickgräsfjäril Pararge aegeria Kålfjäril Pieris brassicae Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre blåvinge Cupido minimus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Skogsnätfjäril Melitaea athalia Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Svingelgräsfjäril Lasiommata megera Ängsnätfjäril Melitaea cinxia Ängssmygare Ochlodes sylvanus 32

33 7 Skogar öster om Ålstorp Område A X , Y Ekdominerad skog. Område B X , Y Öppnare mark i skogsområde. Ridstigar genomkorsar området. I områdets mitt löper en långsträckt, något nedsänkt markstruktur med vallar på båda sidor. Fortsatt ridning. Röjning av buskage. 33

34 Arter Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kartfjäril Araschnia levana Kvickgräsfjäril Pararge aegeria Kålfjäril Pieris brassicae Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Ängssmygare Ochlodes sylvanus 34

35 8 Området väster om Dösjebro, inklusive Ålstorps mosse, område E X , Y Välhävdad betesmark. Solitära björkar finns och ett måttligt tätt buskskikt med hagtorn och vildrosor. Området är i dagsläget alldeles för hårt betat. För att gynna fjärilar bör betestrycket minska. Ingen gödsling, försiktig röjning av buskar. Arter Amiral Vanessa atalanta Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kålfjäril Pieris brassicae Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Ängssmygare Ochlodes sylvanus 35

36 9 Saxån öster om Ålstorps mölla X , Y Öppen gräsmark utmed Saxåns södra sida. Floran är övervägande trivial och delar av området står obetat. Någon form av slåtter förekommer. Ev. att man klipper den västra marken med maskin. Den östra står ohävdad och är helt igenvuxen utav nässlor och dyl. Man bedriver ekologiskt jordbruk på gården och har flera bikupor placerade inom området. Större betestryck gärna med kombinerat slåtter så att man får bort näring från marken. Troligtvis finns det stort näringsläckage från både vattnet och omkringliggande åkrar som visserligen bedrivs ekologiskt. Arter Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kvickgräsfjäril Pararge aegeria Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Kålfjäril Pieris brassicae Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Ängssmygare Ochlodes sylvanus Tistelfjäril Cynthia cardui 36

37 10 Saxåns dalgång mellan Trä och Dösjebro Område B X , Y Område C X , Y Omfattar omr. 14B och C i 1999 års inventering. Fuktig, frisk betesmark utmed Saxåns dalgång med branta raviner och en flack dalbotten där ån meandrar kraftigt. Grundvatten tränger fram på flera platser i slänten. Rester av torrängsflora, främst i slänterna upp mot omgivande åkermark, igenväxningen pågår. Sparsam röjning och fortsatt bete. 37

38 Område H X , Y Fuktig och frisk betesmark utmed Saxån. Ån omges på båda sidor av en bred, flack dalgång, som övergår i höga branter upp mot omgivande åkermark. Vegetationen är näringspåverkat och trivial nere i ådalen. I branterna på ådalens sydsida fanns däremot mycket artrik och värdefull flora med karaktär av örtrik torräng. Fortsatt bete. Röjning kan vara bra på sikt. Arter Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kartfjäril Araschnia levana Kvickgräsfjäril Pararge aegeria Kålfjäril Pieris brassicae Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Svingelgräsfjäril Lasiommata megera Tistelfjäril Cynthia cardui 38

39 11 Gräsmark vid Särslöv X , Y En öppen gräsmark med en gravhög i östra kanten. På gravhögen finns en ganska fin torrängsvegetation och det är en liten hot spot för fjärilar och bin. Omgivande gräsmark har en ganska artrik men i huvudsak gödselpåverkad och trivial vegetation. Bete eller slåtter är nödvändigt om man ska bevara denna lilla fina mark. Röjning för att öppna upp området. Övrigt Bör inventeras på bin. Arter Allmän metallvingesvärmare Adscita statices Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene Citronfjäril Gonepteryx rhamni Grönsnabbvinge Callophrys rubi Hedblåvinge Plebejus idas Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kartfjäril Araschnia levana Kvickgräsfjäril Pararge aegeria Kålfjäril Pieris brassicae Ljungblåvinge Plebejus argus Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Storfläckig pärlemorfjäril Issoria lathonia Tistelfjäril Cynthia cardui Vinbärsfuks Polygonia c-album Ängssmygare Ochlodes sylvanus 39

40 12 Allarps mosse X , Y Kärr som i stor utsträckning torrlagts. Fortfarande återstår dock en kärna i mossens centrala delar med synnerligen värdefull rikkärrsvegetation. Hela området betas, men betestrycket varierar i olika fållor och har varit för svagt i de centrala delarna där uppslag av viden och glasbjörk förekommer. Fortsatt och något mer intensifierat bete, samt vid behov busk-/trädröjning för att hålla efter uppskjutande sly. Arter Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kartfjäril Araschnia levana Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Ängssmygare Ochlodes sylvanus 40

41 13 Tostarps mosse Område B X , Y Inhägnad obetad frisk och fuktig gräsmark. Fältskiktet är delvis gödselpåverkat och högvuxet med en tät filt av vissen gräsförna till följd av för svagt betestryck. Återinfört och intensifierat bete samt undvikande av gödsling. Område C X , Y (ungefärlig mittpunkt omr. C) Öppen men obetad mark med högvuxet, övervägande trivialt fältskikt. Återupptaget bete, alternativt slåtter där avslaget forslas undan, samt undvikande av gödsling. 41

42 Arter Amiral Vanessa atalanta Citronfjäril Gonepteryx rhamni Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Ängssmygare Ochlodes sylvanus 42

43 14 Perslund X , Y Större våtmark belägen mitt i helåkersbygden. Våtmarken har en stor öppen vattenspegel och kantas av breda högstarr- och kaveldunbälten. Även i de centrala delarna finns ett flertal vassruggar och bestånd av vattenpilört. Mellan åkern och vassbården finns en 5-10 meter bred gräsbevuxen strandzon. Intill våtmarkens NO hörn ligger en hästbetad hage. Betet sker dock inte ända ut till vattnet. En allt för kraftig igenväxning av strandzonen bör undvikas. Positivt om en större del av strandzonen kan betas. Arter Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kålfjäril Pieris brassicae Nässelfjäril Aglais urticae Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae 43

44 15 Håleravinen, område B X , Y Betad ådal utmed Kävlingeåns norra strand. Vegetationen utgörs av öppen frisk och fuktig gräsmark, med enstaka alar i västra delen. Fortsatt bete. Viktigt att gödsling undviks. Arter Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kålfjäril Pieris brassicae Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Slåttergräsfjäril Maniola jurtina 44

45 16 Åboda ängar X , Y Öppen betesmark i sluttning ner mot Kävlingeån. Delar av området är en gammal trädgård med fruktträd samt trädgårdsväxter. En hel del sälg vilket är gynnsamt för många bin och fjärilar. Markfuktigheten varierar från torra förhållanden i övre delen till mycket blöta närmast ån. I de blötare delarna är hävdtrycket svagt och fältskiktet högvuxet. Fortsatt bete samt undvikande av gödning. Arter Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kvickgräsfjäril Pararge aegeria Kålfjäril Pieris brassicae Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Tistelfjäril Cynthia cardui Ängssmygare Ochlodes sylvanus 45

46 17 Betesmarken nordost om Strömmen X , Y (ungefärlig mittpunkt västra delen), X , Y (ungefärlig mittpunkt östra delen) Igenväxande gräsmarker. Träd och buskar (främst al och salix) förekommer också. Återinförd hävd vore positivt. Arter Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kålfjäril Pieris brassicae Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Slåttergräsfjäril Maniola jurtina 46

47 18 Betesmark söder om ån vid Hög X , Y Betesmark utmed Kävlingeån nedströms Högs mölla. Ovanför åslänten är marken torrare och består till största delen av plana ytor med ganska trivial flora. Vissa partier som är mer kuperade har dock kvar en artrik och mycket värdefull naturbetesflora. På de allra magraste fläckarna finns även en hedartad vegetation. Fortsatt bete samt undvikande av gödsling. De torrare partierna är bra för både fjärilar och bin och vill man bevara detta område är det av yttersta vikt att man betar eller slåttrar. Arter Allmän metallvingesvärmare Adscita statices Amiral Vanessa atalanta Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kålfjäril Pieris brassicae Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Tistelfjäril Cynthia cardui 47

48 19 Trulshög X , Y Öppen, torr gräsmark belägen inne i Löddeköpinge. Vegetationen utgörs av en artrik torrhedsflora med sandblottor orsakade av kaniner. Planterade träd och buskar förekommer lite här och där. Gräsklipp bör forslas bort några dagar efter klippning. Bete vore gynnsamt. Värdefull mark för både fjärilar och bin. Arter Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kålfjäril Pieris brassicae Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Tistelfjäril Cynthia cardui 48

49 20 Storegård X , Y Stor, öppen och torr gräsmark med flera gravhögar, norr om Löddeköpinge. Området har tidigare betats men förefaller ha stått ohävdat de senaste åren. Fältskiktet, som ger ett intryck av viss gödselpåverkan, är till största delen trivialt, tätt och högvuxet. På gravhögarna, finns ännu rester av en mer artrik sandhedsflora. För att rädda områdets unika flora och fauna är det synnerligen angeläget att ett tillräckligt hårt bete återinförs samt att gödsling undviks. Arter Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kålfjäril Pieris brassicae Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Slåttergräsfjäril Maniola jurtina 49

50 21 Lyckehusen X , Y Magra betesmarker med sandblottor och värdefull sandhedsflora. En del av området är bitvis tätt med tall, björk, ek och fläder, här finns ett friskare och gräsdominerat fältskikt. Bibehållet betet. Området bör gallras på träd och buskar för att inte igenväxning ska ske på sikt. Mycket viktigt område för fjärilar och bin. Arter Allmän metallvingesvärmare Adscita statices Amiral Vanessa atalanta Brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene Citronfjäril Gonepteryx rhamni Hedblåvinge Plebejus idas Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kvickgräsfjäril Pararge aegeria Kålfjäril Pieris brassicae Ljungblåvinge Plebejus argus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Rödfläckig blåvinge Aricia agestis Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Skogspärlemorfjäril Argynnis adippe Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Storfläckig pärlemorfjäril Issoria lathonia Svingelgräsfjäril Lasiommata megera Tistelfjäril Cynthia cardui Vinbärsfuks Polygonia c-album Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae 50

51 22 Lödde sandskog, området som utgörs av före detta grustäkt X , Y Före detta grustag som nu är ohävdad äng, till största delen högvuxen och gräsdominerad, men i de torraste partierna i sluttningarna finns en, något intressantare flora. Igenväxning av björk och andra buskar pågår i kanterna. Om området lämnas ohävdat så växer det igen och förlorar sitt värde för insektsfaunan. Här borde man rädda området genom att ta bort den översta grässvålen så att sand kommer i dagen. Bete eller någon form av aktivitet som rör upp sanden vore gynnsamt. Arter Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kartfjäril Araschnia levana Kålfjäril Pieris brassicae Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Storfläckig pärlemorfjäril Issoria lathonia Svingelgräsfjäril Lasiommata megera Tistelfjäril Cynthia cardui Vinbärsfuks Polygonia c-album 51

52 23 Barsebäcks mosse, område C X , Y Betesmark med varierad fuktighet. Både torrbackar och fuktsvackor finns. Marken kantas av en del askar och buskar, mest bestående utav hagtorn och gråvide. Viktigt med hårt betestryck för att hålla tillbaka vassen som ser ut att breda ut sig mer och mer. Arter Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kartfjäril Araschnia levana Kålfjäril Pieris brassicae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Ängssmygare Ochlodes sylvanus 52

53 24 Stenbocksvallarna, södra och norra delen X , Y (ungefärlig mittpunkt södra delen), X , Y (ungefärlig mittpunkt norra delen) Öppen och frisk till fuktig, betad mark, med glest spridda hagtornsbuskar, utmed havet. Inom området finns gravhögar och vallgravar. Betestrycket i hagen är förhållandevis svagt och fältskiktet är, särskilt på de fuktigare partierna, tätt och ganska högvuxet. På de torrare partier, främst på vallarna, finns en värdefull flora för fjärilar och bin. Fortsatt bete, gärna i något högre utsträckning, samt undvikande av gödsling. Arter Amiral Vanessa atalanta Citronfjäril Gonepteryx rhamni Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kålfjäril Pieris brassicae Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Nässelfjäril Aglais urticae Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Ängssmygare Ochlodes sylvanus 53

54 25 Området runt fågelsjön i Järavallens naturreservat. De två områdena med markering Ö, nordost om Fågelsjön samt ängsmarkerna som omger badsjöarna X , Y (ungefärlig mittpunkt omr. Ö1 Norr), X , Y (ungefärlig mittpunkt omr. Ö2 syd), X , Y (ungefärlig mittpunkt Fågelsjön) Ohävdade gräsmarker. På flera områden pågår igenväxningen. Ett område intill Landskrona Brukshundsklubb klipps med maskin. Floran kan på de magrare och sandigare markerna närma sig sandheds-/torrängsflora medan de friskare marker är trivialare med gräs som dominerar. Det vore bra om markerna hålls öppna genom bete och röjning för att förhindra igenväxning samt att man försöker bevara sandheds-/torrängsfloran. Svag hävd vore bra för att gynna både flora och fauna. Ytterst viktigt område för kommunen. Här bör man studera bin och andra sandlevande insekter. 54

55 X , Y Strandzonen är helt bestående utav sand men längre upp på sluttningarna består den utav ohävdad sandhed-/torräng. De magraste delarna, längre från sjöarna, har sandblottor och värdefull vegetation med mycket örter. Rikt insektsliv som bör inventeras ytterligare. Områdena bör hållas öppna. Arter Allmän metallvingesvärmare Adscita statices Almsnabbvinge Satyrium w-album Amiral Vanessa atalanta Aurorafjäril Anthocharis cardamines Brunfläckig pärlemorfjäril Boloria selene Citronfjäril Gonepteryx rhamni Hagtornsfjäril Aporia crataegi Hedblåvinge Plebejus idas Hedpärlemorfjäril Argynnis niobe Kamgräsfjäril Coenonympha pamphilus Kartfjäril Araschnia levana Kvickgräsfjäril Pararge aegeria Kålfjäril Pieris brassicae Ljungblåvinge Plebejus argus Luktgräsfjäril Aphantopus hyperantus Mindre blåvinge Cupido minimus Mindre guldvinge Lycaena phlaeas Mindre tåtelsmygare Thymelicus lineola Nässelfjäril Aglais urticae Prydlig pärlemorfjäril Boloria euphrosyne Puktörneblåvinge Polyommatus icarus Påfågelöga Inachis io Rapsfjäril Pieris napi Rovfjäril Pieris rapae Rödfläckig blåvinge Aricia agestis Sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia Skogspärlemorfjäril Argynnis adippe Slåttergräsfjäril Maniola jurtina Smultronvisslare Pyrgus malvae Sorgmantel Nymphalis antiopa Storfläckig pärlemorfjäril Issoria lathonia Svingelgräsfjäril Lasiommata megera Tosteblåvinge Celastrina argiolus Tistelfjäril Cynthia cardui Vinbärsfuks Polygonia c-album Vitfläckig guldvinge Lycaena virgaureae Ängsnätfjäril Melitaea cinxia Ängspärlemorfjäril Argynnis aglaja Ängssmygare Ochlodes sylvanus 55

56 Tack Tack till Patrik Lund för förtroendet att ge mig uppdraget samt för bra support under tiden. Olof Jönsson och David Andersson för lån av bilder samt till Pål Axel Olsson och Olof Jönsson för korrektur av texten. Filiph Strand Olsson och Olof Jönsson för hjälp med fältarbetet. Referenser och källor Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Holmerr, M., Jilg, K. & Gärdenfors, U Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae Nymphalidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (red) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, Uppsala. Ohlsson, A., Wedelin, M Dagfjärilar i Skåne. Västerås, Länsstyrelsen i Skåne län. Allt kartmaterial är hämtade från samt Delar av områdesbeskrivningar samt skötselåtgärder (om de är gynnsamma för dagfjärilar) är hämtade ur kommunens; Natur- och grönstrukturinventering 2009, Kävlinge kommun. Kartor för hotade arter är hämtade från 56

57 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, Kävlinge Telefon , Fax