MÄRKNING, KONTROLL, DOKUMENTATION M M ANMÄLNINGS- OCH ANSÖKNINGSHANDLINGAR

Transkript

1 Y YF YFB MÄRKNING, KONTROLL, DOKUMENTATION M M ANMÄLNINGS- OCH ANSÖKNINGSHANDLINGAR ANMÄLNINGSHANDLINGAR YFB.5 YFB.55 YFB.8 YFC YFC.5 YFC.8 YG YGB YGB.5 Anmälningshandlingar för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer vilka anmälningshandlingar entreprenören ska upprätta. Anmälningshandlingar för kylinstallationer Anmälan ska överlämnas till operatören för underskrift. om erforderliga anmälningshandlingar för utrustningen ska upprättas vem som efter undertecknandet ska skicka in anmälan. Anmälningshandlingar för styr- och övervakningsinstallationer vilka anmälningshandlingar entreprenören ska upprätta. ANSÖKNINGSHANDLINGAR Ansökningshandlingar för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer vilka ansökningshandlingar entreprenören ska upprätta. Ansökningshandlingar för styr- och övervakningsinstallationer vilka ansökningshandlingar entreprenören ska upprätta. MÄRKNING OCH SKYLTNING MÄRKNING Märkning utförs exempelvis med syftet att identifiera samt upplysa avseende funktion. Jämför med syftet för skyltning enligt YGC. Märkning av vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Märkning ska utföras ändamålsenlig, samordnad och enhetlig, för identifikation under förvaltningen. Benämningar och beteckningar ska överensstämma med upprättad teknisk dokumentation. Märkskyltar, märkband och liknande ska utföras av beständigt material med beständig text och betryggande fastsättning. Text ska vara tydlig och skrivas på svenska. Endast vedertagna förkortningar får användas. Märkskyltar, märkband och liknande ska utföras så att tvekan inte kan uppstå om vilken komponent märkningen avser. Märkningen ska utföras så att entydighet erhålls och förväxlingar inte kan ske. Märkskyltar, märkband och liknande ska placeras synliga så att märktext lätt kan läsas under drift. Där märkobjekt är dolt, till exempel av undertak eller av överisolering, ska märkningen dubbleras eller kompletteras med hänvisningsskylt. 1

2 Märkskyltar, märkband och liknande som riskerar nedsmutsning ska förses med ytskikt eller vara behandlade så att rengöring underlättas. Märkskyltar, märkband och liknande som placeras utomhus ska vara beständiga mot UVstrålning, föroreningar med mera. Utrustning som monteras eller inkopplas av annan entreprenör ska vara provisoriskt märkt vid överlämnandet. Monterad apparat ska vara försedd med tillfällig märkning tills permanent märkning blivit utförd. Märkning ska utföras innan installation tas i drift. Märkband Märkband ska vara av självhäftande plast med beständig text. Märkband ska ha kulör, klartext samt pil som visar mediets strömningsriktning i ledningen. Om pil för strömningsriktning placeras i färgmarkeringen får texten placeras i pilens öppna fält. Strömningspil i färgmarkering ska vara vit eller svart. Text i sådan pil ska vara svart respektive vit. Placering av text och pil ska vara enligt SS 741. Om strömningsriktningen markeras separat ska pilen vara svart på vit botten. Text ska vara rak och ha en höjd av minst 12 mm. Information ska ges i klartext om ledningens innehåll, systembeteckning och systemtyp. I de fall ett system har fler än ett betjäningsområde ska betjäningsområde anges, till exempel VS1 hus A. Märkskyltar och märkbrickor Märkskylt ska vara utförd av plast eller metall. Märkskylt av plast ska utföras laminerad med graverad eller på annat sätt utförd text med motsvarande beständighet. Märkskylt av metall ska ha tryckt, etsad eller maskingraverad text. Text ska vara rak och ha en höjd av minst 12 mm för huvudkomponenter och minst 6 mm för övriga komponenter. Inuti apparatskåp och på bärverk till undertak får tryckt text på tejp användas som alternativ till graverade märkskyltar. Tejp inuti apparatskåp får endast användas tillsammans med skylthållare eller skyltlist. Märkskylt ska sättas fast med skruv eller nit eller på annat likvärdigt sätt. Märkskylt ska inte monteras på löstagbart lock eller nedtagbart undertak. Märkskylt ska inte monteras direkt på yta med temperatur över 60 C. Märktexter ska redovisas för beställaren före tillverkning. Märkning av rörledning o d med hänsyn till hälsa och säkerhet Rörledning för gas eller vätska som kan medföra risk för hälsa och säkerhet ska vara märkt så att den inte kan förväxlas med annan rörledning med varselmärkning enligt faropiktogram CLP/GHS med ringformigt monterat märkband med minst 150 mm bredd och med största avstånd 5 m mellan märkpunkter. Föreskriven varselmärkning för rörledning, behållare och dylikt ska utföras enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Märkning på rörledning ska placeras före den vanliga märkningen räknat i strömningsriktningen. Märkning av rörledning Märkning av rörledning med märkband ska utföras med färger enligt tabell 1 och 2 i SS 741. Yta där självhäftande plast ska anbringas ska vara ren. Rörledning ska märkas med ringformigt monterat märkband. Bandbredd ska vara minst 150 mm. Vid ringformig montering ska märkband anbringas med överlapp anpassat till rörledningens dimension. Vid punktvis montering ska märkband anbringas på korrosionsresistent styvt material som skruvas fast. 2

3 Märkband ska monteras vid temperatur över 0 C. Märkband ska inte placeras direkt på yta med temperatur över 60 C. Vid märkning av isolerad ledning vid ventil och dylikt ska märkningen placeras på sådant avstånd från ventilen att ventilbyte är möjligt utan att märkningen förstörs. Märkning ska placeras vid huvud- och gruppavstängningsventiler vid apparatanslutningar på synliga samt åtkomliga dolda rörledningar vid vägg- och bjälklagsgenomföringar, dock minst på var tjugonde meter och minst en gång i varje utrymme, samt på åtkomlig rörledning vid in- och utgång ur schakt. Med åtkomlig rörledning menas ledning som är åtkomlig utan demontering av byggnadsdel med verktyg vid avgrening vid shuntgrupper och övriga kopplingsalternativ. Ångledning, tryckluftsledning och matningsledning för pneumatik ska märkas med angivna värden på tryck och temperatur i SI-enheter. Märkning ska inte utföras av synliga kopplingsledningar till blandare, tappventil, tvättställ, vattenklosett, radiator, konvektor och dylika komponenter. Märkbricka ska monteras med kedja, S-krok eller UV-beständigt buntband. Märkning av ventil Ventiler med avstängningsfunktion ska märkas med märkbricka med uppgift om ventilens ritningsbeteckning, löpnummer samt vilket system som betjänas. Ventil som bara betjänar ett objekt och är placerad vid objektet märks dock endast om det är befogat, till exempel vid hänvisning i en omställningsinstruktion. Avstängningsventil som normalt ska vara stängd ska märkas i klartext med uppgift om denna funktion. Alternativt kan rörmärkning intill ventilen ange motsvarande information, till exempel förbigångsledning. Ventil med speciell funktion, till exempel påfyllningsventil eller kriskopplingsventil, ska märkas med funktionen i klartext. Dolda ventiler av alla slag ska märkas på synligt ställe med hänvisningsskylt. Säkerhetsventil ska ha väl synlig skylt med uppgift om öppningstryck. Märkning av ventiler ska dokumenteras i en ventil- och rumsförteckning. Märkning av huvudkomponent för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Huvudkomponent, till exempel fläkt, pump, kompressor, värmeväxlare eller shuntgrupp, ska märkas med märkskylt som anger systembeteckning och betjäningsområde. Märkskylt för pump på fundament ska placeras på fundamentet. Märkskylt för ledningsmonterad komponent får monteras med S-krok eller buntband till anslutningskabel. Isolerad värmeväxlare ska förses med dubblerad tillverkningsskylt anbringad utanpå isoleringen eller på annat sätt så att växlaren kan identifieras. Beakta att för drift och underhåll av byggnader och installationer samt för orientering fordras märkning för en unik identifiering av såväl utrymmen som installationer. Bedöm märkningens omfattning med hänsyn till systemets storlek och art så att kostnaderna kommer att stå i rimlig relation till behoven. AMA föreskriver att benämningar och beteckningar ska överensstämma med upprättad teknisk dokumentation. Genom att redovisa utföranden med figurer i beskrivningen kan kraven på märkning med beteckningar och beteckningarnas ordningsföljd förtydligas, till exempel vilka förkortningar som ska användas och ordningsföljden på märkuppgifterna (objekt installationssystem komponent). vid ändring av befintlig installation vilka delar av befintliga installationer som inte ändras, men som ska märkas eller märkas om. Samordna märkning av installationer med övriga projektörer. märkningens omfattning under aktuell kod och rubrik. 3

4 om lista med märktexter ska upprättas av entreprenören i samråd med beställaren. Se avsnitt YJC med underliggande avsnitt. Märkband särskilda krav på märkband särskilda krav på fastsättning om märkningen i klartext inte ska kompletteras med systembeteckning och systemtyp om annan texthöjd än 12 mm ska gälla. Märkskyltar och märkbrickor under aktuell kod och rubrik om andra krav ska gälla för material i märkskyltar och märkbrickor än vad som föreskrivs i AMA om annan texthöjd ska gälla än vad som föreskrivs i AMA särskilda krav på skyltutförande, till exempel krav på bokstavs- och sifferbeteckningar. Redovisa vid behov i beskrivning exempel på skyltutförande och skylttext. Märkning av rörledning vilka rörledningar som innehåller gas eller vätska som kan medföra risk för hälsa och säkerhet och med vilken varselmärkning och tilläggssymbol sådan ledning ska märkas med vilket värde för tryck eller temperatur rörledning ska märkas vilka rörledningar som ska förses med varselmärkning samt vilka symboler som ska användas om märkning av rörledning ovan undertak ska utföras med mindre avstånd än vad som föreskrivs i AMA, till exempel på var femte meter om annan bredd på märkband ska gälla än som föreskrivs i AMA om märkning eller skyltning till följd av säkerhetsföreskrifter från Arbetsmiljöverket ska utföras och i så fall dess omfattning. Föreskrifter finns i bland annat AFS 2008:13, AFS 2006:4, AFS 2008:3 och AFS 2011:19 andra krav på märkningens omfattning än som föreskrivs i AMA, till exempel tätare märkning. Vägledande förteckning över brandfarliga vätskor och gaser finns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling. Märkning av ventil om ventil får märkas med endast löpande nummer. om injusteringsventil ska märkas med uppgift om injusterat läge och flöde. om ventilnummer ska införas på relationsritning eller i underlag för relationsritning. Montering av märkskyltar och märkbrickor särskilda krav för fastsättning av märkskyltar och märkbrickor om limning får användas som fästmetod för märkskyltar. 4

5 YGB.52 YGB.521 Märkning av huvudkomponent för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer om märkskyltar ska innehålla ytterligare information än vad som föreskrivs i AMA, till exempel uppgift om varifrån kraftmatning sker eller uppgift om flöde och tryckuppsättning. Föreskrifter om märkning av maskiner med mera finns i AFS 2008:3. Föreskrifter om märkning av tryckbärande anordningar finns i AFS 1999:4. Märkning av elutrustningar och elförbindningar m omfattning av och krav på märkning av elutrustningar, elförbindningar och elkanalisation med mera under aktuella koder och rubriker under YGB.6. Se AMA EL. Märkning av ledningar och ledare om tillverkarens märkning i apparatskåp på sammansatt kylutrustning kan godtas. Beakta att ommärkning är kostsam. Märkning av apparater i ställverk, centraler, apparatskåp o d om märkskyltar i apparatskåp på sammansatt utrustning, till exempel på kylkompressoraggregat, får ersättas av monteringsritning med utsatta beteckningar, placerad på skåpdörrs insida. Märkning av skyddsrumsinstallation Beakta särskilda krav på märkning i Skyddsrumsregler SR 15. under aktuell kod och rubrik vilka utrymmen som omfattas vilka installationer som ska märkas enligt Skyddsrumsregler SR 15. Märkning av brandtätning om brandtätningar ska märkas och i så fall vilka uppgifter som ska anges, till exempel produktnamn identifieringsnummer brandteknisk klass typgodkännandenummer installationsföretag. i förekommande fall om identifieringsnummer ska dokumenteras i en särskild förteckning. Märkning av installationer för försörjning med flytande eller gasformigt medium Märkning av tappvatteninstallationer YGB.522 YGB.523 YGB.524 YGB.525 Märkning av processvatteninstallationer Märkning av ånginstallationer Märkning av tryckluftsinstallationer Märkning av vakuuminstallationer 5

6 YGB.526 Märkning av gasinstallationer YGB.5261 Märkning av installationer för medicinsk gas YGB.527 YGB.53 YGB.54 YGB.55 YGB.56 YGB.57 Rörledningar ska märkas med namn på gassort i rörledning. Gasens strömningsriktning ska markeras med pil enligt SIS HB 370. Avstånd mellan märkningar får vara högst 6 m. Rörledningar ska märkas omedelbart efter montering. Ventiler, regulatorer och övriga komponenter ska förses med märkskylt som anger namn på gassort i klartext samt text eller annan märkning som identifierar betjäningsområde. Märkning av oljeinstallationer och drivmedelsinstallationer Märkning av avloppsvatteninstallationer och pneumatiska avfallstransportinstallationer Märkning av brandsläckningsinstallationer Rörledning ska märkas med lämplig symbol enligt SS 741:2013. Symbolen ska placeras före ordinarie märkband räknat i strömningsriktningen. Öppning för drift och underhåll till schakt där rörledning för brandsläckningsinstallationer finns ska märkas med symbol halvmåne enligt AFS 2008:13. Där installation är dold av undertak placeras varselskylt på undertakets bärverk eller på vägg. krav på annan placering av märkning än på rörledning. Detta kan vara aktuellt för rörledningar med liten dimension. Märkning av kylinstallationer Märkning ska utföras enligt kraven i Svensk Kylnorm. Typ av köldmedium ska framgå av märkband på rörledning. vilka komponenter som ska märkas utöver kraven i Svensk Kylnorm. Märkning av värmeinstallationer Märkning av luftbehandlingsinstallationer Märkning av ventilationskanal Ventilationskanal ska märkas med märkskylt eller märkband. Märkning ska fästas vid installationskomponent och aggregatanslutning. I klartext ska anges innehåll, till exempel frånluft, systembeteckning samt betjänad lokal eller lokalzon. Klartext och systembeteckning ska anges med svart färg på vit botten. Klartext ska anges före beteckning. Text ska vara rak och ha en höjd av minst 12 mm. Strömningsriktning ska markeras med pil enligt SS 741:2013. Om strömningsriktning markeras separat ska pilen vara svart på vit botten. Kanal för medium som kan medföra risk för hälsa och säkerhet ska vara märkt så att den inte kan förväxlas med annan kanal samt med varselmärkning med tilläggssymbol. Föreskriven varselmärkning för kanal ska utföras enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter och placeras före den vanliga märkningen räknat i strömningsriktningen. Märkning ska anbringas på synliga samt åtkomliga dolda kanaler vid vägg- och bjälklagsgenomföringar, dock minst på var tjugonde meter och minst en gång i varje utrymme, i anslutning till spjäll och apparater samt vid in- och utgång ur schakt. Märkning av sammanbyggt aggregat i luftbehandlingssystem Vid sammanbyggt aggregat med fläkt, luftrenare, värmeväxlare och dylikt ska samtliga ingående delar i aggregatet märkas. Märkskylten ska innehålla uppgift om systembeteckning, betjäningsområde och projekterat luftflöde. 6

7 Märkning av differenstryckmätare Differenstryckmätare för luftrenare i luftbehandlingssystem ska märkas med begynnelse- och sluttryckfall för projekterat luftflöde samt filtrets filterklass. Differenstryckmätare i samlingskanal ska märkas med drifttryck och larmtryck. Angivna tryckfall ska baseras på projektörens uppgift om sådan lämnats, annars av aggregatleverantörens. Märkning av mätuttag och fasta mätdon Mätuttag och fasta mätdon för luftflöde i kanalsystem ska märkas med skylt med löpnummer eller rumsnummer och med k-faktor om sådan krävs för avläsning. Mätuttag för flöde på fläktar och aggregat ska märkas med uppgift om k-faktor, om detta inte återfinns på tillverkningsskylten. Mätuttag för tryck i huvudkanal ska märkas med uppgift om aktuellt tryck efter avslutad injustering och kontroll, det vill säga det tryck vid vilket luftflödesprotokollets mätresultat är korrekt. Uppgift om luftflöde ska anges i liter per sekund (l/s). Mätuttagets identitet ska framgå av luftflödesprotokoll. Märkning av samlingslåda Samlingslåda och fördelningslåda i bostadsventilation och därmed jämförbara system förses med märkskylt som anger betjänad lägenhet/betjänat rum för varje till lådan ansluten kanal. Märkning av injusteringsspjäll, konstantflödesdon, variabelflödesdon och blandningsdon Spjäll och don ska märkas med märkskylt som anger system, komponenttyp samt löpnummer. Till- och frånluftsdon ska inte märkas, inte heller spjäll som endast betjänar ett don i samma lokal. Inställningsläge för injusterat spjäll och don ska markeras och dokumenteras. Spjäll eller don som är anslutet till styr- och övervakningssystem ska märkas med separat märkskylt som anger systembeteckning. Märkning av spjäll till skydd mot spridning av brand och brandgas Spjäll ska märkas med symbol halvmåne enligt AFS 2008:13 samt med aktuell text, till exempel BRANDGASSPJÄLL, BRAND/BRANDGASSPJÄLL, SJÄLVVERKANDE BACKSTRÖMNINGSSKYDD eller TRYCKAVLASTNINGSSPJÄLL. Spjällets märkning ska placeras på väl synlig plats. Spjäll som är anslutet till styr- och övervakningssystem ska märkas med en separat skylt som anger systembeteckning. Spjällförteckning Mätspjäll, mätuttag och fasta mätdon för flöde ska redovisas i ett mätdonsprotokoll enligt bilaga YHC/9 eller likvärdig blankett, och ingå som bilaga till injusteringsrapport. Spjäll till skydd mot spridning av brand och brandgas ska redovisas i ett protokoll enligt bilaga YHC/11 eller likvärdig blankett. Övriga spjäll ska redovisas i ett spjällprotokoll enligt bilaga YHC/10 eller likvärdig blankett. Styrda spjäll, till exempel VAV-spjäll, respektive injusteringsspjäll redovisas i skilda förteckningar. färgmarkering om kanal ska märkas på annat sätt än med svart färg på vit botten. Annan färg ska enbart användas då särskilda skäl föreligger, till exempel vid radioaktivt innehåll då röd text ska användas vilka kanaler som ska förses med varselmärkning samt vilka symboler som ska användas vilka kanaler som innehåller medium som kan medföra risk för hälsa och säkerhet om märkning eller skyltning till följd av säkerhetsföreskrifter från Arbetsmiljöverket ska utföras och i så fall omfattningen därav. Föreskrifter finns i bland annat AFS 2008:13, AFS 2006:4, AFS 2008:3 och AFS 2011:19. 7

8 I de fall den typ av luft som transporteras i ventilationskanalerna ska märkas med färgbeteckning kan rekommendationerna i tabell RA YGB.57/1 vara vägledande. Tabell RA YGB.57/1. Färg (kulör) för märkband och märkskyltar YGB.8 Märkning av genomföring med krav på avskiljande i brandteknisk klass om genomföringar ska märkas, i vilken omfattning och i så fall vilka uppgifter som ska anges, till exempel produktnamn identifieringsnummer brandteknisk klass typgodkännandenummer CE-märkning installationsföretag. i förekommande fall om identifieringsnummer ska dokumenteras i en särskild förteckning. Märkning av styr- och övervakningsinstallationer Märkning ska utföras ändamålsenlig, samordnad och enhetlig, för identifikation under förvaltningen. Benämningar och beteckningar ska överensstämma med upprättad teknisk dokumentation. Märkskyltar och liknande ska utföras av beständigt material med beständig text och betryggande fastsättning. Text ska vara tydlig och skrivas på svenska. Endast vedertagna förkortningar får användas. Märkskyltar och liknande ska utföras så att tvekan inte kan uppstå om vilken komponent märkningen avser. Märkningen ska utföras så att entydighet erhålls och förväxlingar inte kan ske. Märkskyltar och liknande ska placeras synliga så att märktext lätt kan läsas under drift. Där märkobjekt är dolt, till exempel av undertak eller av överisolering, ska märkningen dubbleras eller kompletteras med hänvisningsskylt. Märkskyltar och liknande som riskerar nedsmutsning ska förses med ytskikt eller vara behandlade så att rengöring underlättas. Märkskyltar och liknande som placeras utomhus ska vara beständiga mot UV-strålning, föroreningar med mera. Utrustning som monteras eller inkopplas av annan entreprenör ska vara provisoriskt märkt vid överlämnandet. Monterad apparat ska vara försedd med tillfällig märkning tills permanent märkning blivit utförd. Märkning ska utföras innan installation tas i drift. Märkskyltar och märkbrickor Märkskylt och märkbricka ska vara utförd av plast eller metall. 8

9 Märkskylt utan hållare Skylt av plast ska utföras laminerad med graverad eller på annat sätt utförd text med motsvarande beständighet. Skylt av metall ska ha tryckt, etsad eller maskingraverad text. Skylt ska sättas fast med skruv eller på annat likvärdigt sätt. Texthöjd för skylt avsedd för yttre apparat ska vara 4 mm. Märkskylt med hållare Skylt med hållare får användas för märkning i ställ, montagestativ, apparatskåp samt för central. Skylthållare på central ska sättas fast med skruv eller nit av beständigt material eller på annat likvärdigt sätt. Om hål finns för fastsättning av skylthållare eller skylt ska dessa användas. Skylt ska anbringas i härför avsedd hållare (list). Hållare för textad eller skriven skylt ska ha täckskydd av klar plast. Präglingstejp får användas endast tillsammans med skylthållare eller skyltlist. Bokstäver och siffror ska skrivas med maskin, stansas eller graveras med maskin. Texthöjd ska vara minst 3 mm. Märkning av elutrustningar och elförbindningar m m Apparater, uttag och dylikt som ingår i elektrisk utrustning ska vara identifierade på ett beständigt sätt. Detta gäller även kablar och ledare innanför eller utanför kapslingar. Märkning av styr- och övervakningsenheter Märkning av styr- och övervakningsenheter ska utföras med märkskylt som anger benämning. Märkning av manöverorgan ska ange systembeteckning samt betjänings- och anvisningstext i klartext. Märkning av ventil i styr- och övervakningssystem Ventil ska märkas med uppgift om ventilens löpnummer samt vilket system som ska betjänas. Märkning ska utföras med märkbricka utförd av metall eller av laminerad plast med graverad svart beständig text på vit botten eller på motsvarande beständigt sätt. Märkbricka ska monteras med kedja, S-krok eller UV-beständigt buntband. Vid ventil med ställdon ska endast ställdonet märkas. Märkning av apparatskåp Märkning med märkskylt På apparatskåp ska sättas upp märkskylt som anger apparatskåpets beteckning, spänning, strömstyrka samt matande huvudlednings kabeltyp, ledarantal och ledararea. Märkning av pneumatikutrustningar i styr- och övervakningssystem Ledning av koppar- och plaströr för pneumatik ska märkas vid huvudavstängningsventiler samt på vardera sidan om bjälklags- och väggenomföringar. Rörledning ska märkas vid övergång från öppen till dold förläggning. Rörledning med en längd som överstiger 10 m ska märkas i båda ändar. Beakta att för drift och underhåll av byggnader och installationer samt för orientering fordras märkning för en unik identifiering av såväl utrymmen som installationer. Bedöm märkningens omfattning med hänsyn till systemets storlek och art så att kostnaderna kommer att stå i rimlig relation till behoven. AMA föreskriver att benämningar och beteckningar ska överensstämma med upprättad teknisk dokumentation. Genom att redovisa utföranden med figurer i beskrivningen kan kraven på märkning med beteckningar och beteckningarnas ordningsföljd förtydligas, till exempel vilka förkortningar som ska användas och ordningsföljden på märkuppgifterna (objekt installationssystem komponent). 9

10 vid ändring av befintlig installation vilka delar av befintliga installationer som inte ändras, men som ska märkas eller märkas om. Samordna märkning av installationer med övriga projektörer. märkningens omfattning under aktuell kod och rubrik. om lista med märktexter ska upprättas av entreprenören i samråd med beställaren. Se avsnitt YJC med underliggande avsnitt. om märkningen ska utformas efter beställarens märksystem. Samordna systembeteckningar och krav på märkning med berörda projektörer. under aktuell kod och rubrik krav på märkning samt betjänings- och anvisningstext. Märkskyltar och märkbrickor under aktuell kod och rubrik särskilda krav på märkskyltarnas/märkbrickornas utförande, textstorlek med mera material i märkskylt/märkbricka om information i gruppförteckning, enligt YJE.63, ska ersättas med märkskyltar på kopplingsutrustning om information i gruppförteckning, enligt YJE.63, ska kompletteras med märkskyltar på kopplingsutrustning om märkskylt får limmas eller nitas fast som alternativ till fastsättning med skruv om märkskylt får monteras med buntband på kabel intill objekt hur övrig märkning ska monteras. Beakta att fastsättning med lim eller självhäftande tejp bör undvikas. Märkning av elutrustningar och elförbindningar m m omfattning och krav på märkning av elutrustningar, elförbindningar och elkanalisation med mera genom att åberopa aktuella koder och rubriker under YGB.6. Se AMA EL. Märkning av styr- och övervakningsenheter system för märkning av givare, vakter, reglercentraler, ställdon och dylikt. Märkning av ventil i styr- och övervakningssystem vilka ventiler som ska märkas om ventil ska märkas med uppgift om ventilens ritningsbeteckning om märkbricka ska märkas med likalydande text på båda sidor. Samordna märkningen med berörda projektörer. Märkning av apparatskåp utförande och omfattning av märkning av apparatskåp. Principfigurer för märkning finns i bilaga RA YGB/1 och bilaga RA YGB/2 var märkskylt ska placeras om märkskylt ska finnas för huvudledning eller gruppledning och om den ska ange beteckning på objekt i ledningens andra ände. Märkning av driftpresentationsinstallationer hur visuell och registrerande utrustning ska märkas. 10

11 YGB.81 YGB.82 YGC YGC.5 Märkning av driftlarminstallationer hur larmklasser och indikeringar ska benämnas och märkas. Märkning av skyddsrumsinstallation Beakta särskilda krav på märkning i Skyddsrumsregler SR 15. under aktuell kod och rubrik vilka utrymmen som omfattas vilka installationer som ska märkas enligt Skyddsrumsregler SR 15. Märkning av brandtätning om brandtätningar ska märkas och i så fall vilka uppgifter som ska anges, till exempel produktnamn identifieringsnummer brandteknisk klass typgodkännandenummer installationsföretag. i förekommande fall om identifieringsnummer ska dokumenteras i en särskild förteckning. Märkning av styr- och övervakningsinstallationer för fastighetsdrift Märkning av styr- och övervakningsinstallationer för processinstallationer SKYLTNING Skyltning utförs exempelvis med syftet att varna och förbjuda samt upplysa avseende utförande, prestanda och dylikt. Jämför med syftet för märkning enligt YGB. Skyltning för vvs-, kyl- och processmedieinstallationer Skylt ska vara av plast eller metall. Skylt av plast ska utföras laminerad med graverad eller på annat sätt utförd text med motsvarande beständighet. Skylt av metall ska ha tryckt, etsad eller maskingraverad text. Skyltar, anslag och dylikt som riskerar nedsmutsning ska förses med ytskikt eller behandlas med preparat som underlättar rengöring. Skylt ska sättas fast med skruv eller på annat likvärdigt sätt. Skylt får inte sättas upp på löstagbar apparatdel. Text ska vara rak och ha en höjd av minst 12 mm. Skyltning av driftutrymmen o d Dörr till driftutrymme och dylikt ska förses med skylt med uppgift om rummets ändamål och beteckningar på i rummet placerade huvudkomponenter. Skyltning av öppning för drift och underhåll till schakt Öppning för drift och underhåll till schakt ska förses med skylt med uppgift om ledningar och ventiler i schakt. Detsamma gäller inspektionslucka till kopplingsutrymme, till exempel för golvvärmefördelare. Öppning för drift och underhåll till schakt där rörledning med föreskriven varselmärkning finns ska märkas lika rörledning. 11

12 YGC.55 YGC.57 Föreskrifter om skyltning finns i bland annat AFS 2008:13, AFS 2006:4, AFS 2008:3, AFS 2011:19 och AFS 2003:3. Skyltning av driftutrymmen o d om dörr till driftrum inte ska märkas. om dörr till driftutrymme därutöver ska märkas med till exempel skylt enligt faropiktogram CLP/GHS förbudsskylt varningsskylt påbudsskylt betjäningsområde. Skyltning av öppning för drift och underhåll till schakt om öppning för drift och underhåll till schakt ska skyltas med till exempel varningsskylt betjäningsområde. Skyltning för skyddsrumsinstallation Beakta särskilda krav på skyltning i Skyddsrumsregler SR 15. under aktuell kod och rubrik vilka utrymmen som omfattas vilka installationer som ska skyltas enligt Skyddsrumsregler SR 15. Skyltning för kylinstallationer Skyltning ska utföras enligt kraven i Svensk Kylnorm. Skylt för köldmediesystem ska vara utformad enligt SS-EN Skyltning av driftutrymmen o d Dörr till särskilt utrymme för kylutrustning ska förses med skylt med uppgift om i rummet placerade huvudkomponenter samt total fyllningsmängd och typ av köldmedium. Skylt för innehåll och påfyllning av köldbärare, kylmedel eller värmebärare Uppgifter om typ, koncentration och fryspunkt för påfyllt medium i kylsystem/värmesystem ska anges på skylt som sätts upp i det utrymme där medier fylls på och där vätskan kontrolleras under drifttiden. Lämplig plats kan till exempel vara vid påfyllningsanordning. skyltning utöver kraven i Svensk Kylnorm vilka uppgifter som ska finnas på skylt, till exempel typ av påfylld köldbärare/kylmedel och leverantörens beteckning, köldbärar- /kylmedelsystemets volym, datum för första påfyllning var skylt ska sättas upp. Skyltning för luftbehandlingsinstallationer Skyltning av fläktrumsdörr Dörrar och luckor till fläktrum samt till sug- eller tryckkammare ska förses med skylt som anger rummets ändamål och beteckningar på i rummet placerade huvudkomponenter samt om rummet har över- eller undertryck. 12

13 YGC.8 YGC.81 YGC.82 Skyltning av öppning för drift och underhåll till schakt Öppning för drift och underhåll eller dörr till schakt ska förses med skylt med uppgift om komponenter i schakt. Öppning för drift och underhåll där ventilationskanal med föreskriven varselmärkning finns ska märkas lika kanal. Öppning för drift och underhåll till schakt där rökluckor finns ska skyltas med symbol halvmåne enligt AFS 2008:13. Röklucka ska även skyltas med klartext. Skyltning av inspektionslucka till schakt särskilda krav på skyltutförande, textstorlek med mera om inspektionslucka till schakt inte ska förses med skylt om skylt får limmas eller nitas fast som alternativ till fastsättning med skruv. Skyltning för styr- och övervakningsinstallationer Skylt ska vara utförd av plast eller metall. Skylt av plast ska utföras laminerad med graverad eller på annat sätt utförd text med motsvarande beständighet. Skylt av metall ska ha tryckt, etsad eller maskingraverad text. Skyltar, anslag och dylikt som riskerar nedsmutsning ska förses med ytskikt eller behandlas med preparat som underlättar rengöring. Skylt ska sättas fast med skruv eller på annat likvärdigt sätt. Skylt får inte sättas upp på löstagbar apparatdel. Montering av skylt ska utföras så att apparats skyddsklass och isolering inte skadas. om entreprenören för objektsanpassade skyltar ska redovisa skylttexter för beställaren före tillverkning. vilka don och apparater som ska skyltas med bruksanvisning för brukare. Beträffande skyltning för el- och teleinstallationer, se YGC.6 i AMA EL. om skyltning ska utföras vid manöverdon eller nödstopp enligt BBR 2:52 om skylt för komponent får utföras med enbart märkskylt monterad på anslutningskabel till komponent. Skyltning för skyddsrumsinstallation Beakta särskilda krav på skyltning i Skyddsrumsregler SR 15. under aktuell kod och rubrik vilka utrymmen som omfattas vilka installationer som ska skyltas enligt Skyddsrumsregler SR 15. Skyltning för styr- och övervakningsinstallationer för fastighetsdrift Skyltning för styr- och övervakningsinstallationer för processinstallationer YH YHB YHB.5 KONTROLL OCH INJUSTERING KONTROLL Kontroll av vvs-, kyl- och processmedieinstallationer 13

14 Entreprenören ska genom kontroll verifiera att ställda krav är uppfyllda. Innan kontroll utförs ska arbeten som kan påverka kontrollen vara slutförda. Kontroll av funktion eller dylikt ska utföras såväl innan som efter injustering. Kontroll ska utföras i samråd med annan berörd entreprenör. Tillverkarens dokumenterade anvisningar ska följas vid kontroll. Entreprenören ska i god tid underrätta beställaren om tidpunkter för sådana kontroller som anges i entreprenadhandlingarna, för att möjliggöra för beställaren att närvara vid kontroll. Föreskriven kontroll ska dokumenteras och finns tillgänglig för beställaren. Kalibreringsintyg för mätinstrument ska kunna uppvisas. Egenkontroll Egenkontroll ska utföras av alla installationer och funktioner. Ett program för egenkontroll ska upprättas. Program för egenkontroll ska innehålla kontroller enligt entreprenadhandlingarna samt de kontroller som ska utföras enligt leverantörens anvisningar. Program för egenkontroll ska vara kopplat till entreprenörens kvalitets- och miljöplan innehålla uppgift om vilka kontroller som ska genomföras innehålla uppgift om hur kontroller ska utföras innehålla uppgift om när kontroller ska utföras redovisas för beställaren innan kontrollerna påbörjas. Egenkontroll ska genomföras i takt med arbetena och enligt upprättat program för egenkontroll. Senast vid slutbesiktning ska kontrollprogrammet redovisas för beställaren med intygande att det är fullföljt. Funktionskontroll inom eget arbete Funktionskontroll av funktioner inom eget arbete är en del av egenkontrollen. Sådan funktionskontroll ska ske under verkliga driftförhållanden eller med simulerad belastning. Om avvikelse framkommer vid funktionskontroll ska avvikelse avhjälpas och ny funktionskontroll genomföras. Funktionskontroll av funktioner inom eget arbete ska vara genomförd och redovisad innan samordnad kontroll av berörd del påbörjas. Dokumentation av egenkontroll Dokumentation ska i tillämpliga delar innehålla följande uppgifter tidpunkt för kontrollen vem eller vilka som utfört kontrollen företag som ansvarar för kontrollen metoder, standarder och riktlinjer som tillämpats vid kontrollen underlag för kontrollen, till exempel allmänna krav, tidigare kontroller yttre förutsättningar som kan ha påverkat resultatet av kontrollen specifikation över kontrollen omfattning kontrollens resultat samt motsvarande avtalskrav konstaterade fel och avvikelser från avtalat eller förväntat resultat använda mätinstrument och mätmetoder uppgifter om kalibrering av mätinstrument uppgifter om bortkopplade komponenter som kan skadas vid isolationsmätning uppgift om och signering av avhjälpande av fel eller avvikelse. Dokumentation ska vara undertecknat av behörig undertecknare hos entreprenören. 14

15 Kontroll av kopplingar och förband Fogning av rörledningar med fabrikatspecifika kopplingar och förband ska kontrolleras i den utsträckning kontroll föreskrivs i tillverkarens dokumenterade anvisningar. Kontroll av svetsfogar på rörledningar m m Bedömning av svets ska göras av svetstekniskt sakkunnig genom avsyning. Bedömningen ska dokumenteras. Vid bedömning ska hänsyn tas till de påfrestningar som konstruktioner där svetsen ingår kan utsättas för. Kontroll av svetsfogar med radiografering Kontroll av svetsfogar ska i föreskriven omfattning utföras med radiografering enligt SS-EN ISO :2013 och SS-EN ISO :2013. Radiografisk kontroll ska bedömas enligt SS-EN ISO :2013. Om felaktighet upptäcks som gör att svets inte kan godkännas ska kontrollen utsträckas till att omfatta ytterligare 10 procent av sammanlagd svetslängd, dock minst två fogar och minst 0,4 m svetslängd, på aktuell svetsares produktion. Om samtliga fogar i utökad kontroll är godkända ska inga kontroller vidtas, frånsett att konstaterad felaktighet ska repareras samt att ny radiografering av reparerad svetsfog ska utföras. Om någon svets i utökad kontroll blir underkänd ska samtliga svetsar radiograferas. Underkänd svets ska repareras och radiograferas efter reparation. Ovanstående regler ska tillämpas på varje enskild svetsares arbete. Kontroll av svetsfogar med ultraljud Kontroll med ultraljud ska utföras enligt SS-EN ISO 11666:2011, SS-EN ISO 23279:2010 och SS-EN ISO 17640:2011. Kontroll av isolering Efter färdigställd isolering ska kontroll utföras avseende isolermaterial isolerutförande isolertjocklek kondensskyddets kontinuitet vid isolering med ångbroms överensstämmelse med materialtillverkarens dokumenterade monteringsanvisningar. En kontrollrapport redovisas med notering av eventuella avvikelser från föreskrivet utförande samt med bifogade byggvarudeklarationer för miljöstörande material. Tryck- och täthetskontroll Protokoll Protokoll över utförd tryck- och täthetskontroll av rörinstallation ska upprättas av entreprenören och överlämnas till beställaren. Protokoll ska innehålla följande uppgifter objektets beteckning entydig beskrivning av vilken rörledning, apparat, behållare eller vilken del av installationssystemet som kontrollerats noteringar från utförd riskbedömning före tryck- och täthetskontroll kontrollmetod beräkningstryck kontrolltryck kontrolltid medium som använts vid tryck- och täthetskontroll noteringar, till exempel faktorer som kan ha påverkat mätresultatet datum och tidpunkt för kontroll 15

16 vilken typ av kontrollutrustning som har använts. Utrustning ska kunna identifieras. Protokoll ska utformas enligt bilaga YHB/2 eller likvärdig redovisning. Om tryck- och täthetskontroll av ett system utförts i etapper ska i protokoll för den sista etappen anges att systemet i sin helhet kontrollerats samt eventuella avvikelser från detta. Åtgärder efter tryck- och täthetskontroll Läcka eller skada som konstaterats vid tryck- och täthetskontroll ska repareras. Efter reparation av läcka eller skada ska ny kontroll utföras. För att förhindra korrosion ska rörledning av stål för vatten hållas fylld efter kontrollen om inte frysrisk föreligger. Om system tryckkontrolleras med oblandat vatten och därefter ska fyllas med annan vätska, måste det säkerställas att all vätska från tryckprovningen har avlägsnats från systemet innan vätskan fylls på. Kontaminering av vätska med inblandning av rester av vatten från tryckprovning får ej förekomma. under aktuell kod och rubrik vilka kontroller som ska utföras. i de Administrativa föreskrifterna, vid utförandeentreprenad under AFC.4 och vid totalentreprenad under AFD.4, tider för kontroll. Beakta att del av sidoentreprenad som kan påverka kontrollen måste vara slutförd innan kontroll påkallas eller utförs. Samråd med berörd projektör. Beakta att ackrediterat organ måste anlitas för vissa kontroller. Egenkontroll om beställaren ska godkänna program för egenkontroll som entreprenören upprättat och i så fall tid som beställaren har för godkännande hur protokoll ska vara utfört, till exempel enligt bilaga AMA YHB/1. Samordnad kontroll Beakta att samordnad kontroll innebär kontroll av det totala funktionssambandet utförd utefter hela kedjan, oberoende av i vilken beskrivningsdel funktionen är beskriven samt oberoende av entreprenadgränser inklusive funktionssamband med befintliga system och förhållanden. Samordnad kontroll är utöver egenkontroll. Beakta vad som angetts i de Administrativa föreskrifterna, vid utförandeentreprenad under AFC.28 och vid totalentreprenad under AFD.28, i frågor om deltagande i samordnad kontroll vem som ska leda sådan kontroll och vilka entreprenörer och andra intressenter som ska delta i kontrollen. vilka funktioner, gränssnitt eller dylikt som fordrar samordnad kontroll. om samordnad kontroll ska utföras vid ett tillfälle (i en obruten följd) då samtliga ingående kontroller ska genomföras entreprenören ska ansvara för och genomföra samordnad kontroll där representanter för beställaren, sidoentreprenörer och andra arbeten deltar entreprenören ska upprätta ett program för samordnad kontroll, innefattande samtliga funktionssamband mellan olika beskrivningsdelar, gentemot sidoentreprenader, gentemot andra arbeten samt gentemot befintliga system program för samordnad kontroll ska redovisas i samband med accepterande av egenkontroll beställaren ska ges möjlighet att lämna synpunkter på kontrollprogrammet, innan samordnad kontroll påbörjas beställaren har upprättat ett program för samordnad kontroll 16

17 entreprenören vid entreprenadtidens start ska överta av beställaren upprättat program för samordnad kontroll och införa förändringar som tillkommit under tiden fram till samordnad kontroll. Kontroll under särskilda förutsättningar under aktuell kod och rubrik vilka belastningsberoende kontroller som ska genomföras yttre förutsättningar, till exempel temperatur eller dagsljus tidpunkt för kontroll. Tryck- och täthetskontroll av rörledningar i installationssystem Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:4. AFS 2002:1 och AFS 2006:8 innehåller bestämmelser om tryck- och täthetskontroll med vätska eller gas av rörledningar. Föreskrifter om kontroll av gasinstallationer finns i Energigas Sveriges publikationer, bland annat EGN. under aktuell kod och rubrik hur tryck- och täthetskontroll av system med blandade rörledningsmaterial ska utföras hur kontroll av kopplingar ska utföras hur fabrikantens dokumenterade anvisningar ska följas avseende tryckoch täthetskontroll av rör och rördelar. Vätskeprovtryck Beakta att för tryckbärande anordningar ska det tryck som åsyftas i punkt Tryckkontroll i AFS 1999:4 vara minst lika stort som det högsta av följande värden: Det tryck som motsvarar den högsta belastning som den tryckbärande anordningen kan utsättas för vid drift, med beaktande av det högsta tryck (PS) och den högsta temperatur (TS) som tillverkaren tillåter, multiplicerat med koefficienten 1,25 Det högsta tryck för metalliska material (PS) som tillverkaren tillåter multiplicerat med koefficienten 1,43. PS = Högsta tillåtna tryck (enligt tillverkare). TS = Högsta eller lägsta tillåtna temperatur, konstruktionstemperatur (enligt tillverkare). under aktuell kod och rubrik vilka tryckbärande anordningar som ska kontrolleras kontrollmetod om kontrolltrycket i någon del ska vara lägre än vad som föreskrivs i AMA, till exempel i system med befintliga delar. Tryckmedium Beakta att tryckkontroll med luft eller gas som tryckmedium vid tryck över 0,03 bar endast får utföras av ackrediterat organ, enligt AFS 2006:8. under aktuell kod och rubrik vilket tryckmedium som ska användas om frysskyddsmedel får tillsättas vid frysrisk. Se Riskbedömningar vid tryck- och täthetsprovning utgiven av Prevent för mer information om lämpliga förfaranden vid tryckkontroll med luft eller gas. Tryckkontroll under aktuell kod och rubrik 17

18 YHB.52 YHB.521 beräkningstryck om kontrolltryck på tryckmätare ska kunna avläsas med större noggrannhet än 10 kpa. Kvalitetssäkring av svetsning enligt SS-EN ISO 3834 vald kvalitetsnivå på föreskriven svetsning under kod och rubrik för aktuellt slag av rörledning. Kontroll av svetsfogar med radiografering omfattning av radiografering, till exempel Minst 10 procent av rundsvetsarnas sammanlagda längd ska kontrolleras, dock minst två fogar och minst 0,4 m svetslängd. Kontrollen ska fördelas så att samtliga svetsare blir föremål för kontroll. Dessutom ska tas minst en film per svets vid armatur vilka installationer som ska kontrolleras krav på svetsbetyg, under kod och rubrik för aktuellt slag av rörledning. Kontroll av svetsfogar med ultraljud omfattning av kontroll med ultraljud vilka installationer som ska kontrolleras krav på svetsbetyg, under kod och rubrik för aktuellt slag av rörledning. Invändig inspektion av svetsfogar med kamera krav på omfattning och redovisning. Kontroll av prestanda om prestanda ska mätas och redovisas, till exempel av värmeväxlare om verkningsgrad för till exempel pumpdrift ska mätas och redovisas. Kontroll av system för försörjning med flytande eller gasformigt medium Kontroll av tappvattensystem Systemet ska kontrolleras med avseende på tillgänglighet samt från drift- och säkerhetssynpunkt. Säkerhetsventiler ska kontrolleras med avseende på funktion och föreskrivet öppningstryck för ventil. Blandningsventiler för varmvatten ska kontrolleras med avseende på föreskriven temperatur på varmvatten efter blandningsventil. Kontroll av funktion hos varmvattensystem med cirkulation utförs genom kontrollmätning av temperatur i varje returledning före anslutning till samlingsledning. Efter tryck- och täthetskontroll med vatten ska systemet genast tas i drift, eller tömmas helt på vatten. Kontroll av rörledningar i tappvattensystem Tappvattenledning ska tryck- och täthetskontrolleras i sin helhet enligt metod i bilaga YHB/1 Vid kontroll av tappvattenledningar för dricksvatten ska vatten av dricksvattenkvalitet användas som tryckmedium. Kontroll före idrifttagning av tappvatteninstallationer Injustering av VVC-system ska vara utförd innan temperaturkontroll utförs. 18

19 YHB.522 YHB.523 YHB.524 Följande ska kontrolleras att renspolning skett temperatur på utgående varmvatten till tappställen temperatur på varmvatten från blandare som är avsedda för personer som löper stor risk att skållas. Om inga andra föreskrivna kontroller har utförts för att förhindra legionellatillväxt ska följande kontrolleras vattentemperatur i varmvattenberedare eller ackumulator temperatur på utgående varmvatten till tappställen vattentemperatur i alla ledningar i varmvattencirkulationssystemet. Kontroll ska dokumenteras. Kontroll av rörledningar i tappvattensystem beräkningstryck om annat än 10 bar. Kontroll före idrifttagning av tappvatteninstallationer om riskvärdering med mätningar av legionellabakterier ska utföras. Temperaturer bör vara enligt tabell RA YHB.521/1. Tabell RA YHB.521/1. Beakta att för varmvattenberedare i värmepumpar, där temperaturen inte kan värmas till 60 C, ska säkerhetsfunktionen vara inställd så att beredaren hettas upp automatiskt minst en gång per vecka. Kontroll av processvattensystem Kontroll av ångsystem Kontroll av rörledningar i ångsystem ska utföras enligt bilaga YHB/1. Tryckmedium ska vara vatten. Efter kontroll ska systemet lämnas vattenfyllt. Före driftsättning ska systemet tömmas helt på vatten. beräkningstryck om någon del i ångsystemet ska CE-märkas enligt AFS 1999:4 genom entreprenörens försorg. Kontroll av tryckluftssystem Kontroll av rörledningar i tryckluftssystem ska utföras enligt bilaga YHB/1. Tryckmedium ska vara luft. vad som ska kontrolleras samt kontrollmetod normkrav beräkningstryck drifttryck 19

20 YHB.525 YHB.526 om kontroll av rörledningar får ske med vatten eller annat tryckmedium täthetsfaktor hur läcksökning ska utföras hur systemets medium ska kontrolleras med avseende på renhet, äkthet och dylikt särskilda krav på dokumentation av kontroll om och hur systemet ska driftsättas efter kontroll. om någon del i tryckluftssystemet ska CE-märkas enligt AFS 1999:4 genom entreprenörens försorg. Kontroll av vakuumsystem Tryck- och täthetskontroll av rörledningar i vakuumsystem ska utföras genom tryckkontroll med föreskrivet undertryck. vid vilket undertryck som kontrollen ska utföras om även tryckkontroll med övertryck ska utföras, vid vilket tryck och med vilket medium normkrav drifttryck täthetsfaktor hur läcksökning ska utföras särskilda krav på dokumentation av kontroll. om komponenter i vakuumsystem ska kontrolleras med undertryck (så kallat fullt vakuum). Kontroll av gassystem Kontroll av rörledningar i gassystem under aktuell kod och rubrik vilka föreskrifter eller anvisningar som gäller för kontroll beräkningstryck kontrolltid vilket tryckmedium som ska användas för kontroll täthetsfaktor hur läcksökning ska utföras särskilda krav på dokumentation av kontroll om och i så fall hur systemet ska driftsättas efter kontroll om och i så fall hur systemets medium ska kontrolleras med avseende på renhet, äkthet och dylikt. om någon del i gassystemet ska CE-märkas enligt AFS 1999:4 genom entreprenörens försorg. YHB.5261 Kontroll av system för medicinsk gas Tryck- och täthetskontroll av rörledningar för medicinsk gas ska utföras enligt anvisningar i SIS Handbok HB 370 Säkerhetsnorm för medicinska gasanläggningar. beräkningstryck. YHB.5262 Kontroll av industrigassystem Tryck- och täthetskontroll av rörledningar ska utföras enligt Bilaga YHB/1. under aktuell kod och rubrik vilka föreskrifter eller anvisningar som gäller för kontroll beräkningstryck 20

21 kontrolltid vilket tryckmedium som ska användas för kontroll täthetsfaktor hur läcksökning ska utföras särskilda krav på dokumentation av kontroll YHB.5263 Kontroll av energigassystem om och i så fall hur systemet ska driftsättas efter kontroll om och i så fall hur systemets medium ska kontrolleras med avseende på renhet, äkthet och dylikt om någon del i gassystemet ska CE-märkas enligt AFS 1999:4 genom entreprenörens försorg. Kontroll av stadsgassystem ska utföras av företag med särskild behörighet enligt installationsanvisningar från Stockholm Gas AB. Dokumentering sker med besiktningsintyg från gasleverantören. Mindre installationer som enstaka spis och liknande dokumenteras med kopia av efteranmälan till leverantören. Kontroll av gasolsystem med anslutning till enstaka gasflaska ska utföras genom läcksökning i samband med drifttagning, dokumenterad med intyg. Kontroll av gasolsystem med anslutning till flaskcentral eller till gasolcistern ska utföras i enlighet med Svenska Gasföreningens anvisningar för utförande av större gasolanläggningar, SGA. Kontroll av naturgassystem ska utföras i enlighet med Energigas Sveriges energigasnorm, EGN. YHB.5268 Kontroll av diverse gassystem Kontroll av processgassystem YHB.527 Tryck- och täthetskontroll av rörledningar ska utföras enligt Bilaga YHB/1. Tryckkontroll ska utföras med nitrogen (kvävgas), och genomföras av ackrediterat organ genom entreprenörens försorg. Kontroll av gaskvalitet vid uttagspost ska utföras. Gaskvalitet vid uttagspost ska vara lika gaskvalitet i gasflaska eller gasförråd ("Point-of-use"-garanti). Efter tryckkontroll ska rörledningar spolas med nitrogen. Kontroll av processgassystem gaskvalitet med recept beräkningstryck läcksökningsmetod täthetsfaktor eventuella restriktioner för kontroll om annat spolningsmedium än nitrogen ska användas om rörledningssystem ska vakuumpumpas efter tryckkontroll och spolning. Kontroll av oljesystem och drivmedelssystem Tryck- och täthetskontroll av alla rörledningar ska utföras enligt bilaga YHB/1. beräkningstryck vilket tryckmedium som ska användas för kontroll läcksökningsmetod täthetsfaktor eventuella restriktioner för kontroll. 21