Arbetsmaterial. Läsanvisningar

Transkript

1 Arbetsmaterial Läsanvisningar Fossilfritt Sverige har tagit initiativ till att olika branscher tar fram egna färdplaner för hur respektive bransch ska bli fossilfri med stärkt konkurrenskraft som följd. Färdplanerna kommer tillsammans att ge en bild över hur ett fossilfritt Sverige kan se ut och hur det kan skapa konkurrensfördelar för det svenska näringslivet på en internationell marknad. Färdplanen för värme tas fram under Referensgruppen består av projektet Värmemarknad Sverige samt ytterligare ett antal betydelsefulla aktörer på värmemarknaden. Maria Wetterstrand är ordförande för referensgruppen och Profu är huvudsaklig utförare av arbetet. Denna version är det första utkastet som skickades till referensgruppen Utkastet är till stor del baserats på referensgruppens kommentarer och inspel. Vi vill åter tacka er alla som bidragit inför och under referensgruppsmötet den 14 juni eller senare. Alla som önskar har möjlighet att kommentera, nyansera och lägga till i texten. Vi vill gärna ha konkreta förslag på hur texten bör formuleras, vad som saknas eller bör strykas. Var så specifika och konstruktiva som möjligt! Tänk också på att helst alla aktörer på marknaden ska kunna acceptera de ändringar som ni föreslår. Skicka kommenterar till oss så snart som möjligt, helst före den 17 september. Tidplanen är att arbetet ska vara färdigt i mitten av hösten. Alla aktörer på värmemarknaden har möjlighet att och uppmuntras att - ställa sig bakom den slutliga versionen. Mer information om hur undertecknandet ska hanteras i praktiken kommer senare. Fossilfritt Sverige arrangerar ett gemensamt överlämnande av undertecknade färdplaner för flera branscher och sektorer till Sveriges regering under vintern. För frågor eller kommenterar till färdplanen, kontakta kjerstin.ludvig@profu.se eller hakan.skoldberg@profu.se. 1

2 Fossilfri Värmemarknad Förord Värmemarknaden är en stor del av energimarknaden. Årligen omsätter den nästan 100 TWh energi och 100 miljarder kronor (Värmemarknad Sverige, 2014). Värmemarknaden avser uppvärmning och tappvarmvattenberedning i bostäder och lokaler. Från ett mycket stort oljeberoende har värmemarknaden ställts om och idag domineras uppvärmningen av fjärrvärme, värmepumpar, elvärme och biobränsle. Värmemarknaden har därmed givit ett kraftfullt bidrag till omställningen av det svenska energisystemet. Aktörerna på värmemarknaden vill dock inte slå sig till ro med detta utan har ambitioner att fortsätta utfasningen av de fossila bränslena och minska växthusgasutsläppen. I denna färdplan presenterar vi vår vision för en fossilfri värmemarknad. Vi redovisar också de åtaganden som vi är beredda att göra för att visionen ska kunna förverkligas. Färdplanen har tagits fram i ett samarbete mellan deltagarna i projektet Värmemarknad Sverige och ett antal andra betydelsefulla aktörer på värmemarknaden. Ett par workshops har genomförts och däremellan har en omfattande kommunikation och samverkan pågått. Redaktör för färdplanen har varit konsult- och forskningsföretaget Profu (som bland annat är initiativtagare till det pågående projektet Värmemarknad Sverige). Vi ser denna färdplan som ett första steg i det fortsatta arbetet mot en fossilfri värmemarknad. Vår ambition är att fortsätta samarbetet kring färdplanen och att ha den som grund för den samverkan mellan olika parter på värmemarknaden som alla deltagare ser som värdefull och vill förstärka. Vi välkomnar alla aktörer på värmemarknaden som vill bidra till en utveckling mot en fossilfri värmemarknad att ansluta sig till visionen och åtagandena genom att underteckna färdplanen. Vi i arbetsgruppen ser fram emot att driva den fortsatta utvecklingen tillsammans med er. Stockholm XX-XX-18 Referensgruppen för färdplanens framtagande 2

3 Innehåll Förord... 2 Sammanfattning... 4 Åtaganden... 6 Uppmaningar till andra... 9 Vi ställer oss bakom visionen, åtagandena, uppmaningarna och färdplanens viljeinriktning Visionen och vägen dit Samverkan en nyckel för fortsätt omställning av värmemarknaden Värmemarknadens bidrag till andra sektorer Några viktiga delfrågor med fördjupande diskussion Historia, nuläge och framtidsbilder Tidslinje Referenser

4 Sammanfattning Vision Värmemarknadens färdplan har tagits fram i samarbete mellan ett stort antal aktörer som har enats om följande vision: Värmemarknaden ska vara fossilbränslefri 1 år År 2045 ska marknaden vara en kolsänka som alltså hjälper till att minska de totala svenska växthusgasutsläppen. Samverkan är ett viktigt medel för att åstadkomma omställningen. Värmemarknadens vision ligger helt i linje med, och till och med överträffar, Sveriges mål: att vi senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. För att förverkliga ambitionen har vi enats om 37 åtaganden för aktörerna på värmemarknaden och 19 uppmaningar till aktörer utanför värmemarknaden, främst riksdag och regering (se avsnitten Åtaganden och Uppmaningar till andra). Viktiga iakttagelser och slutsatser från färdplanen: Värmemarknaden har redan kommit långt i klimatomställningen genom att uppvärmningen har ställts om från ett stort oljeberoende till fjärrvärme (främst baserat på biobränsle, energiåtervinning från avfall samt industriell spillvärme), värmepumpar, elvärme och biobränslen. Vårt mål är alltså att all användning av fossila bränslen ska ha upphört år Det gäller både användning i pannor ute i bebyggelsen och i fjärrvärmeproduktionen. Många energiföretag och fastighetsägare har mål om att uppnå fossilfrihet klart tidigare än Värmemarknaden bidrar med nyttigheter för andra delar av samhället. Fjärrvärmen bidrar med utnyttjande av industriell restvärme, energiåtervinning från avfall, effektiv planerbar elproduktion i kraftvärmeverk och användning av skogsbrukets avverkningsrester. Värmepumparna bidrar med ett ökat utnyttjande av olika typer av förnybar energi i uppvärmningen från mark, borrhål, uteluft eller från ventilationssystemens frånluft. På sikt är vår vision också att värmemarknaden ska bidra med negativa växthusgasutsläpp och därmed bidra till att klara nationens mål om att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år Utöver användningen av fossila bränslen återfinns också plast, ett material av fossilt ursprung, i bränslen på värmemarknaden. Vi anser att plastavfall i första hand ska återanvändas och materialåtervinnas. Det finns inget behov av plastavfall för el- och värmeproduktion, och energiåtervinning ska bara ske av fraktioner som inte kan nyttiggöras högre upp i avfallshierarkin. Vi anser dock att så länge plast förekommer i samhället är energiåtervinning genom förbränning det mest resurseffektiva sättet att få bort giftig, kontaminerad eller på annat sätt icke-återvinningsbar plast ur samhället. Fjärrvärmeföretagen är redan idag aktiva i plastfrågorna och kommer att fortsätta att ta initiativ för ökad samverkan med producenter och återvinningsbranschen för att bidra till att lösa problematiken kring plast. 1 Med fossilbränslefri avses ingen användning av fossila bränslen; kol, olja eller naturgas. 4

5 Värmemarknadens elanvändning ger inte upphov till några utsläpp i samband med slutanvändningen i värmepumpar, i distributionspumpar och i elvärmen. Däremot används i viss utsträckning fossila bränslen i elproduktionsledet. För att värmemarknaden fullt ut ska kunna nå fossilfrihet behöver elproduktionssektorn bidra med utfasning av fossila bränslen. I Sverige är användningen av fossila bränslen för elproduktion liten. Samtidigt är det svenska elsystemet är sammankopplat med övriga Europa, vilket medför att elanvändning i Sverige leder till konsekvenser på elproduktionen även utanför landets gränser. Eftersom utsläppen av koldioxid uteslutande har globala konsekvenser är det angeläget att även elproduktionen utanför Sveriges gränser går i riktning mot fossilfrihet. Detta har vi inte full rådighet över från ett svenskt perspektiv, men det är värdefullt att påverka på de sätt vi kan. Det återstår fortfarande en stor potential av kostnadseffektiv energieffektivisering i småhus, flerbostadshus och lokaler. Genom att realisera den potentialen åstadkoms en tydlig resurshushållning. Detta är viktigt eftersom flera av de åtgärder och energislag som står till buds för att ersätta fossila bränslen i framtiden kan komma att betraktas som begränsade resurser. Det gäller exempelvis biobränslen och förnybar el. (Åtminstone kan man förutse att ju större användningen blir desto högre blir priset.) Genom att värmemarknaden hushållar med dessa resurser så kan de få stor nytta i andra sektorer. För att på lång sikt erbjuda negativa växthusgasutsläpp måste värmemarknadens direkta och indirekta användning av fossila bränslen i stort sett ha upphört och dessutom måste sektorn erbjuda åtgärder som skapar en sänka för växthusgasutsläpp, i praktiken tar bort kol ur systemet. En sådan metod som vi vill bidra till att realisera är bioenergi-ccs 2, det vill säga koldioxidavskiljning och - lagring från anläggningar som eldar förnybara bränslen. Utgångspunkten är då att det förnybara bränslet, t.ex. biobränsle, inte ger några nettoutsläpp av koldioxid. Om man samtidigt avskiljer koldioxid ur anläggningens rökgaser och lagar dessa så skapar man alltså negativa utsläpp. Färdplanen presenterar en plan för genomförandet av detta. På sikt kan man förutse att efterfrågan på förnybar el kommer att öka, inte bara från värmemarknaden utan också för andra ändamål och från andra sektorer. Både från transportsektorn och från vissa industrigrenar lyfts elektrifiering fram som ett prioriterat sätt att minska användningen av fossila bränslen/insatsvaror. Därför strävar värmesektorn mot att fortsätta effektivisera elanvändningen, det vill säga att få ut så mycket uppvärmning som möjligt för varje enhet insatt el. Detta sker exempelvis på följande tre sätt: Minska byggnaders uppvärmningsbehov genom kostnadseffektiv effektivisering och nyproduktion med lågt uppvärmningsbehov Konvertera bort från elvärme till värmepump, fjärrvärme eller biobränsle Ersätt gamla värmepumpar med nya effektivare värmepumpar Det finns också en strävan att bidra till att dämpa effekttoppar, exempelvis genom laststyrning. Att dämpa effekttoppar är ur fossilfrihetsperspektiv särskilt viktigt eftersom användningen av fossila bränslen i elproduktionen ofta är jämförelsevis hög under sådana tider. Biobränsle är ett viktigt bränsle för uppvärmning av byggnader, främst genom att det är ett dominerande bränsle i fjärrvärmeproduktionen (och där fjärrvärmen har idag en marknadsandel på drygt 50 % av värmemarknaden). Många pekar på att det på sikt kommer att bli ökad konkurrens om biomassan och vissa menar att värmesektorn bör minska sin användning avsevärt. En sådan 2 CCS (Carbon Capture and Storage) är en teknik för att vid stora punktutsläppskällor avskilja och därefter lagra koldioxid i t.ex. geologiska formationer under mark. 5

6 utveckling skulle dock äventyra den omställning av energisystemet som värmemarknaden har uppnått. I det sammanhanget är det också viktigt att uppmärksamma att det finns goda möjligheter att öka utbudet av inhemsk biomassa på ett hållbart sätt. Genom teknikutveckling, exempelvis effektivare värmepumpar, sänkta temperaturnivåer i uppvärmningssystemen, CCS och säsongslager har värmemarknadens aktörer goda möjligheter att nå mycket långt i arbetet med att minska växthusgasutsläppen. Teknikutvecklingen är en viktig pusselbit för att nå den ambitiösa vision om en fossilfri värmemarknad som redovisats ovan. På värmemarknaden finns en vilja till ökad samverkan. Det har blivit uppenbart både i arbetet med projektet Värmemarknad Sverige där en lång rad värmemarknadsaktörer deltar och i arbetet med värmemarknadens färdplan för fossilfrihet där ytterligare ett antal aktörer har deltagit. Vi ser tydligt ökad samverkan som det sätt vi vill hantera den fortsatta hållbara utvecklingen av värmemarknaden på och den komplexa problematik det kan innebära. Redan idag finns också många exempel på framgångsrik aktörssamverkan på våra värmemarknader, både lokalt, regionalt och nationellt. En helhetssyn är viktig för att kunna hantera de komplexa och sammansatta problemen. Viljan till samverkan kommer till uttryck i många av de åtaganden som vi enats om. Åtaganden I linje med vår gemensamma vision av värmemarknadens utveckling i riktning mot fossilfrihet och koldioxidneutralitet så har vi aktörer på värmemarknaden formulerat ett antal åtaganden. För de värmemarknadsaktörer som inte deltagit i färdplansarbetet och som inte undertecknat färdplanen så kan åtagandena ses som uppmaningar från oss. Vissa av de aktörer som deltagit i färdplanens framtagning har inte möjlighet att själva göra några utfästelser om åtaganden. Det gäller exempelvis branschorganisationerna. För dem bör istället de redovisade åtagandena läsas som uppmaningar till medlemsföretagen och medlemsorganisationerna. Åtagandena kan sammanfattas i följande punkter: Fjärrvärmeföretagen Vi använder inga fossila bränslen i fjärrvärmeproduktionen år 2030 (under ett normalår 3 ) Fjärrvärmen ska i allt större utsträckning baseras på återvunnen energi, t.ex. restvärme från industrier, verksamheter och byggnader, värme från samtidig el- och värmeproduktion (kraftvärme) och energiåtervinning från avfall Vi gör ansträngningar för att minska plastinnehållet i restavfall till energiåtervinning. I samband med det samverkar vi med andra aktörer i tidigare led i avfallskedjan som har större rådighet över restavfallets plastinnehåll Värmeunderlaget utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt för effektiv samproduktion av el och värme (kraftvärme). Därmed bidrar vi till energieffektivitet och till att minska effektutmaningarna i elsystemet Vi driver på teknikutveckling genom att satsa på exempelvis värmelagring och bioenergi-ccs 3 Under år med extrem kyla kan det vara försvarbart att under korta tider utnyttja fossil olja. I många fall kan fossil olja ersättas med bioolja, men flera av biooljorna har problem med långvarig lagring (vilket krävs för kortvarig användning med mycket långa mellanrum). 6

7 Vi deltar och driver på i olika samverkansinitiativ med andra aktörer, exempelvis kommuner, fastighetsägare, industrier och andra energislag Vi ska vara en aktiv part lokalt för att driva på utvecklingen mot en hållbar stad Vi intensifierar samverkan med kunderna och underlättar att flytta värme mellan byggnader, att ta emot överskottsvärme och att samordna fjärrvärmen med kundens egen produktion på effektivaste sätt Vi erbjuder senast 2025 kunderna att köpa fossilfri fjärrvärme Värmepumpsföretagen (i vid bemärkelse, dvs tillverkare, installatörer, återförsäljare m.m) Vi driver på teknikutveckling genom att effektivisera värmepumpar och systemlösningar för att öka verkningsgraden (värmefaktorn), med målet att minska elförbrukningen Vi möjliggör och uppmuntrar till laststyrning för att minska eleffektbehovet från uppvärmning Vi följer och strävar efter att överträffa det regelverk som reglerar vilka köldmedier som får användas och hur de ska hanteras. Köldmedier med låg klimatpåverkan ska utnyttjas Biobränsleföretagen (i vid bemärkelse, dvs panntillverkare, installatörer, biobränsleproducenter m.m.) Vi effektiviserar biobränslepannor och systemlösningar för att öka verkningsgraden, med målet att hushålla med biobränsleresursen Vi strävar efter att minska utsläppen av skadliga ämnen. En del i detta är att ersätta gamla pannor med nya Vi verkar för att minska användningen av fossil energi i biobränsleprocessen, t.ex. i transporter Fastighetsägarna och byggherrarna Vi avvecklar till år 2030 all direkt användning av fossila bränslen i uppvärmningen av byggnader Vi fasar ut elvärme (direktverkande och vattenburen) för att därigenom hushålla med el och minska effekttoppar Vi fortsätter och intensifierar arbetet med att genomföra kostnadseffektiv minskning av uppvärmningsbehovet. Effektiviseringen utgår från använd energi och inte köpt energi. Vid nyproduktion och renovering bygger vi energieffektivt med resurshushållande material med litet inslag av fossila råvaror Vi driver på teknikutveckling genom att, själva eller tillsammans med andra, satsa på exempelvis värmelagring och smart styrning av uppvärmningen för att minska effekttoppar Vi underlättar källsortering av avfall, särskilt plast, för att minimera fossilt innehåll i restavfall till energiåtervinning, både i byggprocessen och i förvaltningsskedet 7

8 Vi deltar och driver på i olika samverkansinitiativ med andra aktörer, exempelvis energileverantörer, kommuner och hyresgäster Vi samverkar med våra hyresgäster för att hushålla med energi och fasa ut fossila bränslen samt genom att uppmuntra dem att jobba med fossilfrihet generellt Vi strävar efter att sänka temperaturnivåerna i fastigheternas värmesystem för att underlätta tillvaratagandet av lågvärdig energi i värmeproduktionen Kommuner, landsting och regioner Vi uppträder som ett föredöme i den egna verksamheten och för våra invånare Vi driver på utvecklingen mot fossilfrihet genom att sätta upp ambitiösa energi- och klimatmål och styr/genomför genom egna förvaltningar och bolag, exempelvis allmännyttan, energibolag och avfallshantering Vi påverkar den lokala utvecklingen genom god energiplanering och samverkan i samband med stadsutveckling Vi arbetar strategiskt med upphandling och uppföljning samt samverkar brett med andra upphandlare kring utveckling av kriterier, underlag och uppföljning vid mer krävande upphandlingar Vi stödjer forskning och tillämpning av klimatsmarta lösningar vid science parks eller andra utvecklingscentra, till exempel genom pilotprojekt, innovationsupphandlingar och att tillgängliggöra egen verksamhet och öppna data för utveckling Vi möjliggör för konvertering bort från fossila bränslen i uppvärmningen även utanför fjärrvärmeområdet Alla vi som står bakom färdplanen Är positiva till lokala energisamarbeten och sektorsövergripande samverkan Agerar som föredöme i den egna verksamheten för att uppmuntra till fossilfrihet och minskade klimatgasutsläpp Premierar fossilfrihet i samband med upphandlingar Undviker användning av fossila bränslen i den egna verksamheten, t.ex. vid transporter Strävar efter att ställa upp på andra utmaningar inom Fossilfritt Sverige Uppmuntrar aktörerna på värmemarknaden till att ta fram egna färdplaner för att bli fossilfria, gärna med tydliga mål och delmål Skapar en gemensam metod för växthusgasberäkning av olika energibärare Tillämpar systemsyn och livscykelperspektiv 8

9 Uppmaningar till andra För att vi ska kunna förverkliga vår vision och genomföra våra åtaganden behöver vi hjälp med insatser även av aktörer utanför den direkta värmemarknaden. Vi har därför formulerat uppmaningar till dessa. Man kan se detta som det behov av hinderröjning och underlättande åtgärder som identifierats. Utan medverkan av omgivningen är det svårt att verkställa vissa av de åtaganden som vi enats om att själva genomföra. Till aktörerna utanför värmemarknaden riktar vi följande uppmaningar: Politiker och myndigheter Efter Energiöverenskommelsen behövs fokus på effektfrågan och hela energisystemet, inklusive värmemarknaden och kraftvärme [Riksdag & regering] I samband med byggregler: Fokusera på byggnadens egenskaper, inte tillförselsystem. Relatera energikrav till använd energi, inte köpt. Begränsa effektuttag. [Boverket, samt riksdag & regering] (Förutom politiker och myndigheter riktar sig uppmaningen även till de som utvecklar certifieringssystem för byggnader.) Utveckla en strategi för fjärr- och kraftvärmens roll i energisystemet. Skapa incitament för kraftvärme, t.ex. genom att värdera effekt och inte bara energi (som i det nuvarande elcertifikatsystemet) [Riksdag & regering] Inför energieffektiviseringsstöd till flerbostadshus och utveckla energideklarationssystemet. Gör miljonprogrammet till ett miljöprogram för fossilfrihet. [Riksdag & regering] Ge stöd till forskning och utveckling för ny teknik, exempelvis till utvecklande av bioenergi- CCS, säsongslager och plastreturraffinaderi. Exempel på stöd är FoU-bidrag och avtal med Norge om CO 2-lagring. [Riksdag & regering] Inför styrmedel som ger incitament högt upp i kedjan för att styra bort plast från restavfall [Riksdag & regering] Ge stöd till konvertering för utfasning av fossila bränslen i bebyggelsen. På lång sikt, och som sista utväg, kan förbud övervägas [Riksdag & regering] Tillämpa systemsyn och livscykelperspektiv vid utveckling av styrmedel och regelverk, exempelvis relaterat till energiåtervinning från avfall, kraftvärme och restvärme [Riksdag & regering] Plastproducenter/plastanvändare Minska produktionen/användningen av fossil plast och satsa på nya råvaror av återvunna eller förnybara materia Se till att plast används för rätt ändamål, som bidrar till exempelvis minskat matsvinn, säkerhet för elektroniska produkter, hygien och energieffektivitet samt minska användningen av vissa engångsartiklar av fossil plast Verka för att plast ska vara lätt att återvinna genom ökad kunskap och vägledning om plastens egenskaper och förbättrade produkter samt kriterier för eko-design 9

10 Driva fram incitament för användning av återvunnen plast, till exempel genom att minimera tekniska hinder och bidra till verksamma styrmedel Leva upp till de redan satta målen, till exempel Detaljhandelns mål om ingen fossil plast i förpackningar år 2030 (Detaljhandelns mål) Bidra till en ökad källsortering och faktisk materialåtervinning Elproducenter Fasa ut fossila bränslen ur elproduktionen 4 Erbjud ursprungsmärkt fossilfri el Eftersom elanvändning i Sverige också tidvis leder till elproduktion utomlands är det viktigt att den svenska elbranschen driver på elproducenterna i övriga Europa att också fasa ut fossil elproduktion (den europeiska branschorganisationen Eurelectric har också målet Achieving a carbon-neutral electricity mix in Europe well before mid-century ). Industrin och verksamheter Identifiera och erbjud restvärme till fjärrvärmesystemen när kostnadseffektiv energieffektivisering av tillverkningsprocesser genomförts Delta och driv på i olika samverkansinitiativ med andra aktörer kring produktion, avfall, bränslen och energianvändning Generellt är det också viktigt att det finns en förståelse och positiv inställning till klimatansträngningarna hos allmänheten, samt boende och lokalkunder. Delvis kan vi påverka synen på klimatfrågan, men det är samtidigt viktigt att även andra delar av samhället drar åt samma håll. Vi ställer oss bakom visionen, åtagandena, uppmaningarna och färdplanens viljeinriktning En sida med en lista på företag och organisationer som undertecknat färdplanen Visionen och vägen dit Värmemarknaden ska vara fossilbränslefri 5 år År 2045 ska marknaden vara en kolsänka som alltså hjälper till att minska de totala svenska växthusgasutsläppen. Samverkan är ett viktigt medel för att åstadkomma omställningen. 4 Under år med extrem kyla eller mycket liten tillrinning kan det vara försvarbart att under korta tider utnyttja fossil olja. I många fall kan fossil olja ersättas med bioolja, men flera av biooljorna har problem med långvarig lagring (vilket krävs för kortvarig användning med mycket långa mellanrum). 5 Med fossilbränslefri avses ingen användning av fossila bränslen; kol, olja eller naturgas 10

11 Här beskriver vi kortfattat hur långt utvecklingen i omställningen har kommit på värmemarknaden vid några årtal på vägen mot fossilfrihet År 2045 så är värmemarknaden inte bara klimatneutral, utan bidrar med negativa utsläpp, en kolsänka. Det betyder alltså att vår sektor har en ambition som går utöver det nationella målet. Sedan länge är all användning av fossila bränslen eliminerad, både i fjärrvärmeproduktionen och i pannor ute i bebyggelsen. Ansträngningar både bland värmemarknadens aktörer och utanför sektorn har medfört att det restavfall som går till energiåtervinning är i det närmaste fritt från fossilt innehåll. Den el som används för uppvärmning är också fullt ut klimatneutral, även sett ur det nordeuropeiska perspektivet. De små koldioxidutsläpp som kan återstå balanseras mer än väl av de kompensationsåtgärder som införts i form av koldioxidavskiljning och lagring från anläggningar som eldar biobränslen, bioenergi-ccs, och genom framställning av biokol. Det är alltså dessa kompensationsåtgärder som möjliggör att sektorn utgör en kolsänka och därmed bidrar till en minskning av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Värmemarknaden försvarar alltså sin roll som en föregångare i omställningen av energisystemet. Stora förändringar har samtidigt inträffat i andra sektorer, exempelvis i transportsektorn och inom industrin. Hela samhället har anpassat sig till en hållbar utveckling och dramatiskt minskade växthusgasutsläpp. Det finns en bred uppslutning bland medborgarna om behovet av omställningen. Den omställning som genomförts inom värmemarknaden har gjorts möjlig av långsiktig politik med tydliga mål och med styrmedel som understödjer förändringarna. Detta har givit den trygghet som aktörerna på värmemarknaden har behov av när stora investeringar görs i ny teknik och nya systemlösningar. Samverkan och kostnadseffektivitet har varit nyckelord i hela omställningsarbetet År 2030 har all användning av fossila bränslen för uppvärmningsändamål upphört (med undantag för år med extrem kyla då det fortfarande kan vara försvarbart att under korta tider utnyttja fossil olja). Cirkulär ekonomi har fått genomslag på många håll och utsläppen av växthusgaser från energiåtervinning av avfall har minskat rejält. År 2035 har dessa utsläpp halverats jämfört med 2017 års nivå. Kompensationsåtgärder i form av bioenergi-ccs har demonstrerats framgångsrikt under ett antal år och byggandet av en fullstor anläggning påbörjas. Vår livsstil har ändrats tydligt och den omställning av värmemarknaden som genomförts ligger helt i linje med de förväntningar som medborgarna har på sektorn. Viktiga byggstenar i arbetet för fossilfrihet är exempelvis energieffektivisering av bebyggelsen, allt effektivare värmepumpar, fullständig konvertering bort från fossila bränslen i värmepannor, ansträngningar att utnyttja mer industriell restvärme i fjärrvärmeproduktionen, minskning av plastinnehållet i restavfall till energiåtervinning och laststyrning för att begränsa effekttoppar i uppvärmningssystemet (främst med avseende på el, men också fjärrvärme). En bred tillämpning av systemsyn och tillämpning av livscykelperspektivet har varit en förutsättning för att undvika suboptimeringar i omställningsarbetet. Ett tydligt ledarskap från både politik och näringsliv har skapat en känsla av att genomgripande förändring är möjlig. Detta har givit inspiration för andra att röra sig i samma riktning. Förhoppningsvis har värmemarknadens färdplan för fossilfrihet varit en del i denna process. 11

12 2020 På kort sikt fortsätter de redan pågående ansträngningarna på värmemarknaden för att minska användningen av fossila bränslen och för att minska växthusgasutsläppen. Värmemarknaden ligger i framkant på detta arbete. Många företag på värmemarknaden har egna målsättningar som överträffar det som branschens färdplan föreslår. Detta är självklart bara positivt och bör uppmuntras. Företag, organisationer och individer som vill bidra till omställningen av sektorn undersöker hur man i den egna verksamheten kan bidra till fossilfrihet och sätter upp egna färdplaner. Branschens färdplan kan fungera som inspiration i det arbetet. Samverkan en nyckel för fortsätt omställning av värmemarknaden Hur ska vi tillsammans arbeta och agera för att uppnå vår vision om fossilfri uppvärmning? Vi tror att nya former av samverkan och samarbete är nödvändigt för att klara omställningen mot fossilfrihet, inte bara på värmemarknaden utan i hela samhället. Alla kan och behöver vara med och bidra. På värmemarknaden finns ett stort antal aktörer som har olika ansvar, rådighet och engagemang för omställningen. Dessa aktörer är till exempel fastighetsbolag, energibolag, energi- och anläggningsleverantörer, bransch- och intresseorganisationer och myndigheter. Många aktörer agerar framför allt lokalt, på en marknad som karaktäriseras av lokala förutsättningar såsom tillgången till fjärrvärme, bebyggelsens sammansättning och täthet, industri och andra verksamheter, befolkningen och dess utveckling med mera. Dessa lokala förutsättningar avgör hur marknaden ser ut och hur den kan utvecklas. På den lokala värmemarknaden sker olika former av utbyten mellan aktörerna. Dessa utbyten omfattar varor, tjänster och ekonomiska transaktioner, men även kunskap, förtroende och relationer vilket är förutsättningar för innovation och utveckling av nya produkter och tjänster. På den nationella värmemarknaden hanteras politiken och de långsiktiga strategierna, skatter, styrmedel, myndighetskrav och annat som påverkar de lokala värmemarknaderna. Vi har en önskan och en förhoppning om att vi genom ökad samverkan ska hitta lösningarna för att försörja Sverige med fossilfri uppvärmning och därigenom bidra till att hantera de komplexa utmaningar som samhället står inför. Redan idag finns också många exempel på framgångsrik samverkan inom hållbarhetsområdet på våra värmemarknader, lokalt, regionalt och nationellt, och i det fortsatta arbetet ska vi bygga vidare på dessa erfarenheter. Det kan exempelvis handla om stadsutveckling, energi- och klimatplaner samt teknikutveckling och demonstration. För att åstadkomma detta måste ett antal centrala aktörer på varje värmemarknad ta på sig uppgiften och ansvaret för samverkan kring den fortsatta hållbara utvecklingen. Skillnaderna kan vara stora från en värmemarknad till en annan vad gäller vilka dessa aktörer är och i vilken roll de agerar. På de lokala värmemarknaderna är kommunen, de privata fastighetsägarna och energi- /fjärrvärmeföretagen ofta de mest centrala aktörerna. Vi vill särskilt lyfta fram kommunerna i Sverige, som i ett internationellt perspektiv har mycket stor påverkan på de lokala värmemarknaderna. Deras självstyrande roll i kombination med deras rådighet över den lokala beskattningen ger dem en stark lokal beslutsmöjlighet. Lägger man sedan till deras planmonopol för nybyggnation, att de ofta äger det lokala energibolaget, oftast är den största fastighetsägaren både vad gäller bostäder och lokaler och deras energi- och klimatstrategier blir det tydligt att värmemarknadens utveckling starkt har påverkats, och kommer att påverkas av kommunerna. Därför är det viktigt att kommuner, i deras många roller och organisatoriska enheter, engagerar sig och 12

13 driver på utvecklingen mot fossilfrihet lokalt. På den nationella värmemarknaden är staten samt bransch- och intresseorganisationerna, tillsammans med de större energi- och fastighetsföretagen de mest centrala aktörerna för värmemarknadens utveckling. Staten äger dessutom Vattenfall och är, precis som landstingen, en mycket stor fastighetsägare. På sikt kan även andra aktörer stiga fram och bidra i omställningen mot fossilfri uppvärmning. En av utmaningarna med att nå fossilfrihet, och därmed minska vår klimatpåverkan, är att frågan berör alla. Ansvaret och rådigheten delas av många olika bolag, branschorganisationer, myndigheter och privatpersoner. Dessutom skär frågan på tvärs i många traditionella organisationer så även inom organisationer måste ansvar och rådighet fördelas. Samverkan måste därför ske både mellan olika organisationer men också inom organisationer. En gemensam helhetssyn/systemsyn är därför viktigt för att kunna hantera de komplexa och sammansatta utmaningarna som vi står inför. Projektet Värmemarknad Sverige har visat på att i princip alla aktörer på värmemarknaden har mål inom energi, miljö och klimat, många gånger mycket ambitiösa mål (Värmemarknad Sverige, 2016). De olika aktörsgrupperna på värmemarknaden tenderar dock att fokusera på helt olika frågor inom sitt rådighetsområde och dessutom drivs gärna ambitions- och målnivån allt högre. Energibolagen fokuserar på produktion och bränslemix medan fastighetsbolagen fokuserar på hur man kan minska sin energianvändning. Kommunala/regionala ägare vill driva utvecklingen framåt, men ser inte alltid till helheten när de fattar beslut ( stuprör inom och mellan många organisationer bidrar till detta). Även myndigheter och politiker styr ibland åt olika håll vad gäller mål, policies och styrmedel. Denna brist på samstämmighet inom energi-, miljö och klimatmålen riskerar att leda till suboptimeringar och ineffektivitet på värmemarknaden, vilket måste undvikas när vi tillsammans arbetar mot fossilfri uppvärmning. Den problematik som komplexet av energi-, miljö och klimatmål utgör på värmemarknaden har många paralleller inom andra marknader. Inom forskningen beskrivs den har typen av svårhanterliga och svårlösta situationer som wicked problems eller komplexa och sammansatta problem. Typiskt för dessa är det inte finns någon enkel lösning, eftersom varje situation ar unik, föränderlig och dessutom uppfattas olika av de inblandade aktörerna. Dessa svårhanterliga problem kan inte lösas, men måste hanteras. Ett sätt, vilket ofta förordas, att hantera dessa svårlösta utmaningar är genom samverkan. Den utmaning som ligger i att nå fossilfri uppvärmning i Sverige ska inte underskattas, men vi är övertygade om att det är möjligt. Samverkan och systemsyn är viktigt för att inte utvecklingen ska bli onödigt kostnadsdrivande. Mångfalden av mål på värmemarknaden är samtidigt rätt balanserad och i lagom omfattning naturligtvis också en styrka och en möjlighet för ett fortsatt effektivt hållbarhetsarbete. Värmemarknadens bidrag till andra sektorer Värmemarknaden har kopplingar till ett antal andra sektorer och påverkar deras möjligheter till resurshushållning, kostnadseffektivitet och konkurrenskraft. Här redovisar vi ett antal sådana bidrag. Tillvarata industriell restvärme Fjärrvärmen ger möjlighet till att nyttiggöra industriell restvärme. Genom att tillvarata sådan restvärme kan energi som annars gått till spillo utnyttjas för uppvärmning av byggnader. Därmed kan den spillenergin ersätta annan värmeproduktion baserad på prima energi i form av olika bränslen 13

14 eller el. Om de energibärare som ersätts är fossila så bidrar restvärmen därmed direkt till värmemarknadens fossilfrihet. Om de energibärare som ersätts istället är förnybara så bidrar restvärmeutnyttjandet ändå indirekt till andra sektorers fossilfrihet genom att de aktuella förnybara energibärarna frigörs för annan användning (där fossil energi ersätts). Restvärmen ger också ett ekonomiskt bidrag för den industri som levererar värmen. Industriföretagets ekonomiska konkurrenskraft förbättras därmed. Dessutom kan företaget uppvisa förbättrad energieffektivitet genom att minska energiförlusterna. Energiåtervinning från restavfall Energiåtervinning från avfallsförbränning är en annan tjänst som värmemarknaden möjliggör. Även om det görs ansträngningar för återanvändning av produkter, utsortering av matavfall och materialåtervinning så återstår ett restavfall. Idealt består restavfall endast av rejekt som inte kan eller får återcirkuleras som material och produkter. Energiåtervinning av rejektet möjliggör att energiinnehållet ändå kan utnyttjas, trots att rejektfraktionerna inte längre kan användas som material eller nyttiggöras högre upp i avfallshierarkin. För att energiåtervinningen ska få hög effektivitet krävs ett värmeunderlag, något som fjärrvärmen bidrar med. I länder som saknar fjärrvärme är man hänvisad till att enbart producera el, vilket resulterar i avsevärt sämre energieffektivitet. En invändning mot energiåtervinning är att den plast som återfinns i restavfallet som går till energiåtervinning leder till utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung. Därför är det angeläget att mängden plast i restavfallet minimeras. Det finns inget behov av plastavfall för el- och värmeproduktion. Så länge plast förekommer i samhället är energiåtervinning dock det mest resurseffektiva sättet att hantera giftig, kontaminerad eller på annat sätt icke-återvinningsbar plast. Detta diskuteras vidare i avsnittet Plast i restavfall till energiåtervinning nedan. Bidra med planerbar elproduktion Elproduktionssystemet är inne i en omvandling där mängden förnybar elproduktion, exempelvis i form av vindkraft och solceller ökar, samtidigt som kärnkraft och fossilbränslebaserad kondensproduktion delvis fasas ut. Den elproduktion som tillkommer är i stor utsträckning variabel, det vill säga elproduktionen sker när det blåser eller när solen lyser och inte på ett planerat sätt som svar på efterfrågan på el vid den aktuella tidpunkten. När samtidigt planerbar elproduktion delvis fasas ut skapas utmaningar för elsystemet, exempelvis tillgång till toppeffekt vid elbehovstoppar, vid stora svängningar i behovet av planerbar kraft (till följd av behovsförändringar samtidigt som variabel elproduktion också ändras snabbt), systemtjänster som spännings- och frekvensreglering samt årsreglering (där exempelvis solceller producerar mest sommartid, medan elbehovet är störst vintertid). Här bidrar värmemarknaden, genom fjärrvärmen, med energieffektiv planerbar elproduktion i form av samtidig el- och värmeproduktion, också benämnt kraftvärme. Kraftvärmen baseras i huvudsak på skogsbränslen. Värdet av denna planerbara, effektiva elproduktion ökar alltså i takt med att inslaget av variabel elproduktion ökar i elsystemet. Det värmeunderlag som värmemarknaden erbjuder är förutsättningen för att effektiviteten ska bli hög. Utan värmeunderlaget skulle elen produceras i kundensdrift, med avsevärt sämre effektivitet. Kraftvärmen bidrar inte bara till att lösa elsystemets variabilitetsutmaningar utan levererar också i huvudsak fossilfri elproduktion. 14

15 Årsreglering Fjärrvärmesystemen kan också bidra till årsregleringen av elsystemet genom att använda el för värmeproduktion i värmepumpar och elpannor när den variabla elproduktionen är stor, samtidigt som elefterfrågan är liten (överskottssituationer). På sikt kan detta ytterligare förstärkas genom säsongslagring av värme. (Problematiken med variabel elproduktion kan även delvis hanteras genom styrning av efterfrågan och genom lagring av el. Alla bidrag kommer att bli värdefulla.) Energiåtervinning från avverkningsrester Det svenska skogsbruket drivs av efterfrågan på sågtimmer och massaved. I samband med gallring och slutavverkning uppstår också avverkningsrester, så kallad GROT (grenar och toppar). Efterfrågan på det är sortimentet var tidigare mycket begränsad. Värmemarknaden har skapat en efterfrågan på dessa avverkningsrester, genom att de utnyttjas för värme- och elproduktion i fjärrvärmesystemens pannor. Den typen av biobränslen utnyttjas också direkt i vedpannor ute i bebyggelsen. Många förutser att det på sikt kommer att uppstå en ökad konkurrens om skogsråvaran. Detta diskuteras vidare i avsnittet Konkurrens om biobränsleresursen nedan. Värmepumpar utnyttjar förnybar energi Värmepumpar bidrar med utnyttjande av olika typer av förnybar energi som utnyttjas för uppvärmning. Det kan exempelvis vara värme från mark, från borrhål, från uteluft eller från ventilationssystemens frånluft. Jämfört med elvärme medför värmepumparna en kraftig effektivisering av elanvändningen för uppvärmning. Det frigör el för användning i andra sektorer. Värmemarknaden bidrar också i viss utsträckning till utmaningarna för elsystemet genom att öka toppeffektbehovet i elsystemet genom användningen av elvärme och värmepumpar. Branschen gör dock ansträngningar för att minska dessa påfrestningar. Flera av de åtaganden som redovisas ovan är exempel på detta. Några viktiga delfrågor med fördjupande diskussion I detta avsnitt gör vi en fördjupande diskussion av ett antal delfrågor som aktualiseras av den formulerade visionen och de åtaganden och uppmaningar som färdplanen innehåller. Här presenteras också kvantitativa och tidsatta mål för specifika delområden. Hur kan värmemarknaden bidra med negativa växthusgasutsläpp? Värmemarknadens långsiktiga vision är att år 2045 ska marknaden vara en kolsänka som alltså hjälper till att minska de totala svenska växthusgasutsläppen. Värmemarknaden stannar alltså inte vid att år 2045 ha netto nollutsläpp av växthusgaser, utan vill erbjuda en kolsänka, det vill säga negativa växthusgasutsläpp. Detta ligger helt i linje med det utredningsdirektiv som regeringen 15

16 presenterade , Kompletterande åtgärder för att nå negativa utsläpp av växthusgaser, Dir 2018:70. Hur ska då det åstadkommas? På kort sikt har värmemarknaden åtagit sig att upphöra med användning av fossila bränslen. Då kan det fortfarande finnas visst inslag av fossilt i det restavfall som energiåtervinns och i produktionen av den el som används. Under den tiden så kan värmemarknaden i ett systemperspektiv bidra med förnybar kraftvärme som tränger undan annan elproduktion i det europeiska elsystemet, delvis baserad på fossila bränslen. Att erbjuda energiåtervinning av avfall som uppstår utanför landets gränser kan också minska de globala växthusgasutsläppen genom att undvika deponering av biologiskt nedbrytbart avfall i avfallets ursprungsländer. Att ersätta elvärme med värmepump minskar elanvändningen och frigör el som kan användas för att ersätta fossila bränslen inom andra sektorer samtidigt som utnyttjandet av förnybar energi ökar. Dessa tre åtgärder är exempel på hur värmemarknaden bidrar till att minska de globala växthusgasutsläppen. På längre sikt kan man anta att den europeiska elproduktionen får ett allt mindre inslag av fossila bränslen och att avfallshanteringen i omvärlden i stor utsträckning lyckats komma bort från deponering. Då minskar värdet av de tre åtgärdsexemplen ovan, även om de fortfarande på olika sätt kan vara värdefulla. För att erbjuda negativa växthusgasutsläpp måste värmemarknadens direkta och indirekta användning av fossila bränslen i stort sett ha upphört och dessutom måste sektorn erbjuda åtgärder som skapar en sänka för växthusgasutsläpp, i praktiken tar bort kol ur systemet. En sådan metod som vi vill bidra till att realisera är bioenergi-ccs, det vill säga koldioxidavskiljning och -lagring från anläggningar som eldar förnybara bränslen. Utgångspunkten är då att det förnybara bränslet, t.ex. biobränsle, inte ger några nettoutsläpp av koldioxid. Om man samtidigt avskiljer koldioxid ur anläggningens rökgaser så skapar man alltså negativa utsläpp. För att bioenergi-ccs ska var möjlig krävs 1) biobränsleförsörjning, 2) energiomvandlingsanläggningar och 3) infrastruktur för transport och lagring av koldioxid (Levihn, Linde, Gustavsson, Dahlén, 2018). Sverige har goda förutsättningar för de båda första, medan det sista i stor utsträckning saknas i nuläget. Transport och lagring av koldioxid är typiskt storskalig och förknippad med stora investeringskostnader för den första aktören, vilket skapar en barriär som kan behöva övervinnas genom statligt stöd. Norge har både erfarenhet av, och infrastruktur för lagring av koldioxid. Transporten kan lösas med fartygstransport eller rörledning. Biokol är en annan väg för att skapa negativa koldioxidutsläpp. Biokol är förkolad biomassa framställd genom pyrolys, till exempel träkol. Ofta används termen specifikt när biokol används som markförbättring i växtbäddar och/eller som deponeras för lång tid för att minska koldioxidutsläpp i atmosfären i syfte att mildra klimatförändringar till följd av global uppvärmning. Vid framställningen av biokol uppstår överskottsenergi som exempelvis kan användas för att uppvärmning av byggnader. Biokol testas exempelvis i liten skala idag i Stockholm (se t.ex. Stockholm stad om Biokol i växtbäddar). Vi ser framför oss följande åtgärdssteg, tidslinje och ansvarsfördelning: Vi åtar oss följande: 2025: Demoanläggning för bioenergi-ccs i drift 2035: Fullstor bioenergi-ccs (1 miljoner ton koldioxid) i drift 2045: Fjärrvärmen levererar 5 miljoner ton koldioxidsänka i form av biokol och bioenergi-ccs Detta förutsätter: 16

17 2020: Beslut om stort statligt stödprogram för forskning och demonstration av biokol och CCS för kraftvärme och industri. Även uppstart av lagringsprojekt i Sverige. 2023: Avtal med Norge om lagring. Dessutom styrmedel i form av omvänd koldioxidskatt eller liknande. 2027: Transport till Norge av avskild koldioxid 2035: Svenskt lager i drift Energieffektivisering Även om färdplanens fokus ligger på att minska användning av fossila bränslen så vill vi trycka på betydelsen av fortsatt energieffektivisering i bebyggelsen. Genom att effektivisera byggnaderna så minskar det specifika uppvärmningsbehovet (kwh/m 2 ). Även om vi blir fler invånare i Sverige och de uppvärmda ytorna därmed ökar (om vi vill behålla nuvarande ytstandard) så finns det en stor potential för ytterligare kostnadseffektiv energieffektivisering som, om den realiseras, markant skulle minska behovet av uppvärmning av bebyggelsen (se t.ex. SKL, 2016). Inom projektet Värmemarknad Sverige har en beräkning gjorts av energieffektiviseringen under perioden Den specifika nettoenergianvändningen 6 (kwh/m 2 ) för uppvärmning och tappvarmvattenvärmning i bebyggelsen har utvecklats på följande sätt: Vi har alltså sedan länge en stadig trend av energieffektivisering för flerbostadshus och lokaler. Möjligen indikerar figuren en viss inbromsning av effektiviseringstakten under de senaste åren. Småhusen uppvisar en lägre effektiviseringstakt. Ändå tyder allt på att effektivisering verkligen sker även i småhusen. Inverkan av effektiviseringsåtgärderna kan ha balanserats av komforthöjning, bättre luftväxling och utbyggnader (som inte slagit igenom i redovisningen av ytor). Som redan nämnts återstår fortfarande en stor potential av kostnadseffektiv energieffektivisering. Genom att realisera den potentialen åstadkoms en tydlig resurshushållning. Detta är viktigt eftersom flera av de åtgärder och energislag som står till buds för att ersätta fossila bränslen i framtiden kan betraktas som begränsade resurser. Det gäller exempelvis biobränslen och förnybar el. (Åtminstone 6 Nettoenergi = nyttiggjord energi efter omvandlingsförluster, ibland benämnt använd energi 17

18 kan man förutse att ju större användningen blir desto högre blir priset.) Genom att värmemarknaden minskar behovet av dessa resurser så kan de få stor nytta i andra sektorer. Om man fördjupar analysen ytterligare talar mycket för att det är olika angeläget med omfattande energieffektivisering beroende på vad uppvärmningen baseras på. Om det handlar om fjärrvärme som utnyttjar kraftvärme så bidrar effektiviseringen till att värmeunderlaget och därmed elproduktionen minskar. Huvudbudskapet kvarstår dock att kostnadseffektiv energieffektivisering är ett viktigt medel för att nå en fossilfri värmemarknad, särskilt i ljuset av att andra sektorer också måste ges möjlighet att nå sina mål. Avslutningsvis vill vi poängtera vikten av att den effektivisering som genomförs är kostnadseffektiv. Att genomföra effektiviseringar därutöver skulle i slutändan leda till kostnadsökningar för hyresgästerna. När samtidigt merparten av värmemarknaden redan idag är fossilfri skulle detta ske utan någon tydlig nytta för klimatet. Plast i restavfall till energiåtervinning Plast är ett mycket användbart material som kombinerar många goda egenskaper, som låg vikt, formbarhet och skyddande egenskaper. Plasten finns i allt från förpackningar och kläder till leksaker, elprodukter och fordon. Plasten tillverkas emellertid oftast av fossil olja, kan innehålla hälso- och miljöfarliga ämnen och orsakar nedskräpning på land och i sjöar, vattendrag och hav. Plastens goda egenskaper bidrar till att allt mer plast sätts på marknaden och år 2016 sattes 49,9 miljoner ton plast på marknaden i EU (Plastics Europe, 2018). Långt ifrån all plast är återvinningsbar ur ett tekniskt perspektiv, beroende på tillsatser eller föroreningar under dess användning. Det finns också den ekonomiska utmaningen med en låg efterfrågan på återvinningsbar plast. Studier visar att stora ekonomiska värden varje år går förlorade på grund av ineffektiva återvinningsprocesser, bland annat av plast (Re:Source och Återvinningsindustrierna, 2018). I och med att mer plast sätts på marknaden är det en paradox att tro att plast skall fasas ut ur avfallshanteringssystemet. Därmed måste återanvändning och materialåtervinning öka, medan energiåtervinning endast nyttjas för de fraktioner som inte längre kan cirkulera i materialflöden. Det pågår en debatt i samhället om plast och hur användningen kan stramas upp. Utredningar genomförs både inom EU och i Sverige. Fjärrvärmeföretagen är redan idag aktiva i plastfrågorna och kommer att fortsätta med pågående insatser och att ta ytterligare initiativ för ökad samverkan med producenter samt avfalls- och återvinningsbranschen för att minimera plast till energiåtervinning och bidra till att lösa problematiken kring resurshushållning av plast och minskade utsläpp av fossil koldioxid från energiåtervinning. Från värmemarknaden anser vi att plastavfall i första hand ska återanvändas och materialåtervinnas. Det finns inget behov av plastavfall för el- och värmeproduktion, men så länge plast förekommer i samhället är energiåtervinning det mest resurseffektiva sättet att få bort giftig, kontaminerad eller på annat sätt icke-återvinningsbar plast. Energiåtervinning ska bara ske av fraktioner som inte kan nyttiggöras högre upp i avfallshierarkin. Värmemarknadens aktörer ställer sig bakom Energiföretagen Sveriges (2018) ståndpunkter: Plastfrågan måste lösas högt upp i avfallstrappan För att kunna åtgärda de problem som är förknippade med plast bör styrmedel sättas in där de är mest effektiva, det vill säga högt upp i avfallstrappan. Det innebär att åtgärder i första 18

19 hand måste inriktas på produktion och konsumtion av plastartiklar och i andra hand mot ökad återanvändning och materialåtervinning. De problem som plasten skapar kan inte långsiktigt lösas längre ned i avfallstrappan, genom energiåtervinning eller deponering. Istället ska energiåtervinning av plast ses som en övergående lösning så länge åtgärder längre upp i avfallstrappan inte är tillräckliga. Minimera konsumtion av onödiga plastprodukter Plast i engångsprodukter bör endast tillåtas där de idag anses vara nödvändiga, till exempel inom sjukvården. Flera europeiska länder har infört eller är på väg att införa förbud mot till exempel plastpåsar, sugrör och engångsbestick. Vi anser att Sverige bör följa dessa exempel och förbjuda eller, på andra sätt, begränsa användningen av engångsprodukter i plast. Samtidigt bör pantsystem introduceras för att säkra en hög insamlingsgrad och materialåtervinning av övriga plastprodukter. Inför ett tydligt och utökat producentansvar Produktion av stora mängder och många typer av plast utsätter människor och miljö för hälso- och miljöfarliga ämnen, bidrar till nedskräpning, motverkar nyttan med en cirkulär ekonomi och förhindrar en effektiv återanvändning och materialåtervinning. Frånsett dagens system för insamling av förpackningsavfall så går producenterna av plast helt fria från ansvar och de kostnader som de belastar avfallshanteringen och övriga samhället med. Producenternas ansvar bör tydliggöras och skärpas genom styrmedel som underlättar ökad andel förnybar råvara, återanvändning och materialåtervinning av alla typer av plastprodukter, inte enbart förpackningar. Styrmedlen kan till exempel omfatta krav på ecodesign för förenklad återanvändning och materialåtervinning, förbud mot tillsatser av hälsooch miljöfarliga ämnen, krav på minsta andel återvunnet material i plastartiklar samt ökad andel förnybar råvara. Utöver det bör även användningen av återvunnen plast premieras. Energiåtervinning av plast behövs, åtminstone under en övergångsperiod Dagens energiåtervinning är i många fall det bästa sättet att omhänderta plast som inte kan eller bör materialåtervinnas. Det kan vara av hygieniska skäl, att plasten ingår i kombination med andra plaster och/eller material, att den är kontaminerad eller innehåller hälso- eller miljöfarliga ämnen. Att återvinna energin i denna plast utgör en miljötjänst som avgiftar samhället och förhindrar att miljö- och hälsoskadliga ämnen byggs in i nya produkter via materialåtervinning. Koldioxidutsläpp från fossil plast, som frigörs i energi- eller materialåtervinningsprocesser i första hand, bör belasta de som ger upphov till avfallet och nyttjar avfallsbehandlingstjänsterna. Att allokera denna klimatpåverkan enbart till fjärrvärmekunden leder inte till önskad effekt högre upp i plastkedjan och det speglar inte de mest effektiva åtgärderna ur ett systemperspektiv och den faktiska kostnadsfördelningen för återvinningsprocesserna. Det avfall som tas emot vid energiåtervinningsanläggningar ska utgöra restavfall, det vill säga rejekt som återstår då fraktioner som är lämpliga för materialåtervinning redan sorterats ut och tagits omhand. Tillsammans med produktägare, användare, återvinningsföretag och avfallslämnare vill vi utveckla affärsmodeller och tekniska system för energiåtervinning som stöder denna princip. De fjärrvärmeföretag som arbetar med energiåtervinning från avfall betonar sin del i ansvaret för att minimera den fossila delen i restavfallet. Argumentationen ovan ska inte ses som ett sätt att skylla ifrån sig, utan istället en ambition att peka på vad som behöver ske för att undvika plast i restavfallet och vem som har rådighet över detta. 19

20 Med all den plast som är i omlopp i samhället så menar vi också att det är det orealistiskt att tro att restavfallet skulle kunna bli 100 % fossilfritt, inom närtid. Om man ställer ett absolut krav på att ingen fossil plast får förbrännas så blir resultatet på kort och på medellång sikt att all avfallsförbränning måste upphöra. Då ställs samhället inför stora utmaningar vad ska vi då göra av de ca 5 miljoner ton svenskt avfall som för närvarande årligen går till energiåtervinning? Det mest näraliggande alternativet skulle vara deponering, men det är förbjudet i Sverige för brännbart och organiskt avfall. De åtgärder som man kan göra uppströms för att minska behovet av energiåtervinning är samtidigt sådana som även fjärrvärmeföretagen ställer sig positiva till, men bedömningen är alltså att det inte i närtid är möjligt, och i vissa fall inte ens önskvärt (t.ex. avfall från sjukvården), att eliminera allt fossilt inslag i restavfallet. Vi ser framför oss följande åtgärdssteg och tidslinje: Vi åtar oss att: Senast 2020 ska branschen presentera en strategi för att nå målen 2035: Utsläppen av växthusgaser från energiåtervinning av avfall ska ha halverats jämfört med 2017 års nivå 2045: Energiåtervinning av avfall ska nå nettonollutsläpp Detta förutsätter: Förebyggande, återanvändning och materialåtervinning av plast ökar kraftigt, bland annat genom en ökad efterfrågan på återvunnen plast och förändrade normer och beteende i förhållande till bland annat konsumtion av engångsprodukter. EU:s paket för cirkulär ekonomi genomförs Aktörer i andra branscher gör betydande insatser, exempelvis Dagligvaruhandelns mål om att plastförpackningar ska vara producerade i förnybar eller återvunnen råvara 2030 Ökad samverkan mellan branscher och inom material- och värdekedjorna för informationsutbyte och nya affärsmodeller för en värdebeständig resurshantering. Elanvändningens koppling till den bakomliggande elproduktionen i ett sammankopplat europeiskt elsystem Värmemarknadens elanvändning ger inte upphov till några utsläpp i samband med slutanvändningen i värmepumpar, i distributionspumpar och i elvärmen. Däremot används fossila bränslen i elproduktionsledet. I Sverige är dock användningen av fossila bränslen för elproduktion liten och användningen minskar också över tid, se figur nedan. Den dominerande delen av elproduktionen kommer istället från vattenkraft och kärnkraft samt med viktiga bidrag från vindkraft och kraftvärme. För att värmemarknaden fullt ut ska kunna nå fossilfrihet så behöver elproduktionssektorn bidra med utfasning av fossila bränslen, i linje med det som fjärrvärmeföretagen åtagit sig i fjärrvärmeproduktionen. 20

21 Källa: Energimyndigheten Energiläget Det svenska elsystemet är dessutom sammankopplat med övriga Europa vilket medför att elanvändning i Sverige mycket väl kan leda till konsekvenser på elproduktionen även utanför landets gränser. Eftersom utsläppen av koldioxid uteslutande har globala konsekvenser är det angeläget att även elproduktionen utanför Sveriges gränser går i riktning mot fossilfrihet. Detta har vi inte full rådighet över från ett svenskt perspektiv, men det är värdefullt att påverka på de sätt vi kan. Att föregå med gott exempel är ett sätt. Att påverka genom politiska överenskommelser, genom branschorganisationer och i kontakter med utländska elproducenter samt genom att elanvändarna kräver ursprungsmärkt förnybar el kan vara andra sätt. På sikt kan man förutse att efterfrågan på förnybar el kommer att öka, inte bara från värmemarknaden utan också för andra ändamål och från andra sektorer. Både från transportsektorn och från vissa industrigrenar lyfts elektrifiering fram som ett prioriterat sätt att minska användningen av fossila bränslen/insatsvaror (se till exempel andra sektorers färdplaner mot fossilfrihet). Därför strävar värmesektorn mot att fortsätta effektivisera elanvändningen, det vill säga att få ut så mycket uppvärmning som möjligt för varje enhet insatt el. Detta sker på exempelvis följande tre sätt: Minska byggnaders uppvärmningsbehov genom kostnadseffektiv effektivisering och nyproduktion med lågt uppvärmningsbehov Konvertera bort från elvärme till värmepump, fjärrvärme eller biobränsle Ersätt gamla värmepumpar med nya ännu effektivare värmepumpar Det finns också en strävan att bidra till att dämpa effekttoppar, exempelvis genom laststyrning. Att dämpa effekttoppar är ur fossilfrihetsperspektiv särskilt viktigt eftersom användningen av fossila bränslen i elproduktionen ofta är jämförelsevis hög under sådana tider. Konkurrens om biobränsleresursen 21

22 På värmemarknaden används stora mängder biobränslen. Inom fjärrvärmesektorn används under ett normalår ca 23 TWh oförädlade biobränslen (t.ex. GROT, energived, bark och spån) och 4 TWh förädlade biobränslen (t.ex. pellets). I dessa siffror ingår också bränslen för elproduktion i kraftvärmeverk. I pannor i bostads- och lokalbyggnader används dessutom 12 TWh biobränslen (t.ex. ved och pellets). Biobränsleanvändningen i fjärrvärmeproduktionen har ökat kraftigt under lång tid som ett svar på de styrmedel som tillämpats för att minska användningen av fossila bränslen. Det har åstadkommits både genom bränslebyten inom fjärrvärmeproduktionen, men också genom att fjärrvärme ersatt oljeeldning direkt i bebyggelsen. Värmemarknaden är alltså ett område som mycket framgångsrikt ställt upp på omställningen av energisystemet och fasat ut användningen av fossila bränslen. Källa: Energimyndighetens Energiläget 2018 (I Biobränsle ingår även den organiska delen av avfallet.) I takt med att fler sektorer nu vill ställa om från fossilt till förnybart så förutser många att konkurrensen om biobränslena kommer att öka. Användningsområden som kan bli aktuella är exempelvis som råvara för biodrivmedel och kemiska produkter samt biokol för ståltillverkning. Vissa hävdar då att värmesektorn borde minska sin användning av biobränslen, eftersom andra användningsområden anses vara mer prioriterade. Om värmesektorn skulle tvingas minska sin användning av biobränsle markant så äventyras den omställning av energisystemet som hittills har uppnåtts. Det är tvärt om så att villkoren idag är för dåliga för att den förnybara elproduktionen i kraftvärmeverk ska kunna öka, något som i energiöverenskommelsen (Ramöverenskommelsen, 2016) framhållits som viktigt. Där sägs bland annat att en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor och effektiv elanvändning i uppvärmningen är förutsättningar för att klara den framtida el- och värmeförsörjningen under kalla vinterdagar. Det uttalas även att det är angeläget att möjligheten till högeffektiv elproduktion utnyttjas i bränslebaserad fjärrvärmeproduktion. Biobränsle är det naturliga förnybara valet som bränsle för sådan kraftvärme. 22

23 Man kan fråga sig vad fjärrvärmen skulle baseras på om biobränsleanvändningen skulle tvingas minska kraftigt. Industriell restvärme utnyttjas redan och ytterligare restvärme som kostnadseffektivt nyttiggöras är fjärrvärmeföretagen mycket intresserade av att ta emot. Säsongslager vill man också undersöka förutsättningarna för. Om det visar sig vara kostnadseffektivt så kan sådana lager öka utnyttjningen av restvärme. Energiåtervinning från avfallsförbränning är en annan möjlig energikälla. Samtidigt måste man komma ihåg att utbudet av biomassa för olika ändamål, t.ex. som biobränsle, inte är begränsat till dagens nivå. Utredningar har visat att mängderna kan ökas rejält utan att äventyra miljömålen. Analyser har gjorts av en ökad efterfrågan på biomassa från olika sektorer och hur detta relaterar till det ökade utbud av biomassa som är möjligt förutsatt ett ekologiskt hållbart skogsbruk (Börjesson, 2016). I studiens redovisning av tillkommande användning ingår betydande mängder av både biodrivmedel och industriråvara. Balans mellan uppskattad ökad tillförsel- och avsättningspotential för biomassa i Sverige avseende tidsperioden idag till Beräkningarna avser basfallet inklusive en låg respektive hög uppskattning Källa: Börjesson, Pål. Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en växande svensk bioekonomi,

24 Balans mellan uppskattad ökad tillförsel- och avsättningspotential för biomassa i Sverige avseende tidsperioden kring Beräkningarna avser basfallet inklusive en låg respektive hög uppskattning Källa: Börjesson, Pål. Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en växande svensk bioekonomi, 2016 Figurerna visar alltså att det finns goda förutsättningar för att den ökade efterfrågan på biomassa kan täckas av ökat inhemskt utbud. Det är alltså felaktigt att betrakta biobränslena som ett nollsummespel utifrån dagens nivå, där en sektors användningsökning måste leda till en annan sektors minskning. Det finns utrymme för markant ökad användning inom flera sektorer utan att användningen behöver minska i andra sektorer. Från värmemarknadens perspektiv är det rimligt att marknaden även fortsättningsvis löser frågan om var biomassan bör användas. Historia, nuläge och framtidsbilder Värmemarknaden har genomgått en dramatisk omställning. År 1970 dominerades uppvärmningen helt av eldningsolja. Sedan dess har oljeanvändningen nästa helt upphört och värmen baseras i allt högre grad på fjärrvärme, värmepumpar, elvärme och biobränsle. (I scenariofigurer nedan redovisas utvecklingen från 1995 till 2016 mer detaljerat.) I stor utsträckning är omställningen ett resultat av att värmemarknaden har reagerat på de politiska mål och styrmedel som har införts. Förändringen av uppvärmningsmixen har också givit tydlig påverkan på koldioxidutsläppen från uppvärmning av bostäder och lokaler. I figuren nedan visas hur koldioxidutsläppen förändrats sedan 1970 (med 1970 år nivå som utgångspunkt). 24

25 Källa: Värmemarknaden i Sverige en samlad bild, 2014 Av figuren framgår den snabba nedgången av sektorns koldioxidutsläpp års utsläpp uppgår till endast drygt 10 % av 1970 års nivå. Denna minskning har åstadkommits trots att de uppvärmda ytorna ökat rejält under samma period. Den uppvärmda bostadsytan har exempelvis ökat med nästan 50 % från 1970 till Med de åtaganden och uppmaningar som vi enats om i denna färdplan finns goda förutsättningar för att fortsätta utvecklingen mot fossilfrihet. Värmemarknadens långsiktiga vision är till och med att sektorn ska utgöra en sänka för koldioxid, det vill säga ge negativa koldioxidutsläpp. Inom projektet Värmemarknad Sverige har fyra framtidsscenarier formulerats för värmemarknadens utveckling (se Värmemarknad Sverige, 2014 och Värmemarknad Sverige, 2018). Scenarierna skiljer sig åt med avseende på följande parametrar: Bebyggelsens energianvändning (energieffektivisering i existerande bebyggelse och uppvärmningsbehov i nyproduktionen) Marknadsandelen för olika uppvärmningsalternativ Teknikutveckling (verkningsgrader i energiomvandlingen i slutanvändarledet) Komplexiteten hos användarna (köp/sälj, kombinationer, nya aktörer, ) Följande fyra scenarier har skisserats: Långsam utveckling : o Små förändringar jämfört med idag o Måttliga styrmedel o Inga teknikgenombrott o Långsammare energieffektivisering Energisnålare hus : o Markant minskande uppvärmningsbehov o Samma marknadsandelar som i Långsam utveckling 25

26 o Olika möjliga drivkrafter (kraftig politisk styrning (EU & nationellt), kundönskemål inkl. certifieringar, ) Mer individuellt : o Värmepumpar och pellets tar marknadsandelar från fjärrvärme o Minskat beroende av extern försörjning o Solvärme tar marknadsandelar o Olika möjliga drivkrafter (individuella lösningar efterfrågas, effektivare värmepumpar, fokus på minskad köpt energi, ) Kombinerade lösningar : o Integrering av olika uppvärmningssystem o Slutanvändarna ( byggnaderna ) köper inte endast energi, utan levererar också till omgivande energisystem o Solvärme tar marknadsandelar o Kyla ökar o Olika möjliga drivkrafter (samverkan uppmuntras politiskt, ny teknik underlättar samoptimering, kunder och producenter eftersträvar gemensam nytta, ) Scenarierna ger uttryck för olika möjliga utvecklingsvägar. För att göra resultaten tydliga har utvecklingsvägarna renodlats. Inget av scenarierna ska betraktas som det mest sannolika eller som det mest önskvärda. Istället är syftet att de fyra scenarierna ska spänna upp ett möjligt utfallsrum. Inom detta återfinns sannolikt den verkliga utvecklingen. Några samlade intryck från den genomförda scenarioanalysen: Nettoenergibehovet för uppvärmning (och tappvarmvattenberedning) är något större 2016 än De uppvärmda ytorna har dock ökat betydligt mer och de specifika uppvärmningsbehoven har alltså minskat, mest för flerbostadshus och lokaler och minst för småhus. Det framtida nettoenergibehovet varierar i scenarierna mellan svagt ökande och kraftigt minskande. Mängden levererad energi till bebyggelsens uppvärmning (och tappvarmvattenberedning) har minskat tydligt från 1995 till Denna minskning har uppnåtts trots att behovet av nettoenergi (nyttig energi) har ökat något. Effektiviteten i energiomvandlingen har alltså ökat. På sikt uppvisar alla scenarierna fortsatt minskning av energileveranserna, i vissa fall kraftiga minskningar. För de enskilda energibärarna är den mest framträdande förändringen från 1995 till 2016 den nästan fullständiga utfasningen av olja och gas. För den dominerande energibäraren fjärrvärme så antyder scenarierna en framtida leverans i intervallet svagt ökande till rejält minskande. Samtliga scenarier pekar på minskade elanvändning för uppvärmning, även i scenarier där värmepumpar tar marknadsandelar. (Orsaken är att elvärme ersätts av värmepump och att nya värmepumpar är effektivare än gamla. I ett par av scenarierna minskar dessutom bebyggelsens uppvärmningsbehov.) I figurerna nedan redovisas utfallet för de fyra scenarierna med avseende på: Nettoenergi per bebyggelsetyp Levererad energi Nettoenergi per bebyggelsetyp 26

27 Levererad energi 27

28 De redovisade framtidsscenarierna kan ses som en bakgrund till de åtaganden och uppmaningar som lyfts fram i denna färdplan. 28

29 Tidslinje En fullstor anläggning för Bio- CCS har uppförts. Fossil plast till energiåtervinning har halverats Värmemarknaden utgör en kolsänka. Ingen fossil plast till energiåtervinning. Bara förnybar el används på värmemarknaden Inga fossila bränslen på värmemarknaden 2020 Aktörer sätter upp och arbetar med ambitioner som ligger i linje med färdplanen En demoanläggning för CCS har uppförts Referenser Börjesson, Pål. (2016) Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en växande svensk bioekonomi. Lund: Lund University. Department of Technology and Society. Environmental and Energy Systems Studies. Dir 2018:70. Kompletterande åtgärder för att nå negativa utsläpp av växthusgaser. Energiföretagen Sverige. Energiföretagen Sveriges ståndpunkter om plast Tillgänglig på: Hämtad augusti Energimyndigheten (2018). Energiläget 2018, Eskilstuna Levihn, Fabian, Linde, Linus, Gustavsson, Kåre och Dahlén, Erik. (2018). Cost effectiveness of BECCS: policy implications and the case of Stockholm, International Conference on Negative CO2 Emissions, May 22-24, Göteborg, Sweden Plastics Europe (2018). Plastics the facts An analysis of European plastic production, demand and waste data Ramöverenskommelse om den svenska energipolitiken mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna (2016). Tillgänglig på 29