1.1 ORGANISATIONSSCHEMA. Hälsa, Miljö och Säkerhetskommi9é (HMS-kommi9é) Eva Ageberg, docent, ordförande HMS-kommi9é HSC 28/11/16

Transkript

1

2

3 Eva Ageberg, docent, ordförande HMS-kommi9é HSC 28/11/16 Hälsa, Miljö och Säkerhetskommi9é (HMS-kommi9é) 1.1 ORGANISATIONSSCHEMA Ur Arbetsordning för Medicinska fakulteten, Dnr STYR 2014/321 1

4 Eva Ageberg, docent, ordförande HMS-kommi9é HSC 28/11/ NÄMNDER Hälsa, Miljö och Säkerhetskommi9éer (HMS-kommi9éer) Vid Medicinska fakulteten ska finnas tre HMS-kommi9éer med uppgi[ a9 \llse, samt underlä9a, a9 gällande reglering beträffande hälsa, miljö och säkerhet e[erlevs inom fakulteten 2.9 HÄLSA, MILJÖ OCH SÄKERHETSKOMMITTÉER Uppdrag Inom Medicinska fakulteten finns tre HMS-kommi9éer. Respek\ve kommi9é är inom sin fysiska enhet (HSC, BMC/SUS Lund resp CRC/SUS Malmö) beredande organ \ll fakultetsstyrelsen i HMS-ärenden. Kommi9én ska behandla frågor inom HMS-området, ge informa\on och upplysning, hantera inkomna ärenden och utgöra lokal skyddskommi9é vid granskning av byggprojekt. Under fakultetsstyrelsen och dekanus ska respek\ve kommi9é \llse a9 bestämmelser inom HMS-området e[erlevs av fakultetens verksamheter. Kommi9éerna är inrä9ade, med sammansä9ning och uppdrag, av dekanus , dnr M2009/1826. Ur Arbetsordning för Medicinska fakulteten, Dnr STYR 2014/321 Ur Arbetsordning för Medicinska fakulteten, Dnr STYR 2014/321 2

5 Eva Ageberg, docent, ordförande HMS-kommi9é HSC 28/11/ HÄLSA, MILJÖ OCH SÄKERHETSKOMMITTÉER HMS-kommi9é HSC OrganisaFon Respek\ve kommi9é ska bestå av ordförande samt å9a ordinarie ledamöter med personliga suppleanter. Tre ledamöter samt ordföranden ska vara arbetsgivarrepresentanter och fem ledamöter ska vara arbetstagarrepresentanter. Av de fem arbetstagarrepresentanterna ska två vara företrädare för studenterna. Ordförande och arbetsgivarrepresentanter utses av dekanus, arbetstagarrepresentanterna utses av personalorganisa\onerna och studeranderepresentanter utses i den ordning som stadgas i 7 studentkårsförordningen (2009:769). Ur Arbetsordning för Medicinska fakulteten, Dnr STYR 2014/321 Företrädare för arbetsgivare Eva Ageberg, docent, ordf Colm Doyle, BIKT-chef Lili Söderlund, personalsamordnare Eva Ekvall Hansson, universitetslektor Studentrepresentanter Isolda Delgado, VÅVS Ta\ana Espinoza, SSGI Företrädare för arbetstagare Chris\na Linde, OFR/S Monica Wendel, SACO-S Lena Hagman, huvudskyddsombud Övriga med närvaro- och y9randerä9 Claes Nilén, miljöchef, LU byggnad Arne Johannisson, universitetsadjunkt René Svensson/Irene Sassarsson, FHV Cecilia Lundberg, professor, ordf GUN Sekreterare Åsa Berggren Nylund, adm koordinator 3

6 Eva Ageberg, docent, ordförande HMS-kommi9é HSC 28/11/16 Arbetsmiljösamordnare Medicinska fakulteten, BIKT, MedCul Anna Darabi InsFtuFonen för hälsovetenskaper Lili Söderlund HSC service Ska utses 4

7 2016: Om nyhetsbrevet Här kommer höstens andra nyhetsbrev från Avdelning Arbetsmiljö, Miljö och Säkerhet (AMS) vid LU Byggnad. Du som är prefekt eller motsvarande vänligen vidarebefordra nyhetsbrevet, eller relevant information från nyhetsbrevet, till berörda personer i din verksamhet. Det går också bra att anmäla fler personer från er institution/avdelning till sändlistan för nyhetsbrevet. Hör i så fall av dig till Maria Nilsson. Har du synpunkter eller förbättringsförslag på nyhetsbrevet, återkoppla gärna till Maria Nilsson. Kontaktuppgifter till avdelningen hittar du sist i nyhetsbrevet. Detta och föregående nyhetsbrev finns att hämta i LU Box. Innehåll Om LU Box här finns nyhetsbreven och info om SBA, miljö, tillståndshantering m.m Rekrytering och personalförändringar... 2 Miljö Alla verksamheter... 3 Arbetsmiljö Alla verksamheter... 5 Arbetsmiljö Verksamheter med exempelvis laboratorier, verkstäder, fältarbete, tryckeri... 6 Brandskydd... 7 Säkerhet... 9 Strålskydd Kontaktuppgifter... 11

8 2 (11) LU Box: mappen LU BOX arbetsmiljö-miljö Då vi får en del frågor om bl.a. nyhetsbrevet vill vi påminna om att detta finns i LU Box. I boxen finns även information om SBA, miljö, laglistan, tillståndshantering mm. Vill du dela med dig av, eller använda, våra dokument som finns i LU Box? Använd då direktlänken: Ingen inloggning krävs. Du kan läsa mer i en boxnote som heter Hur du använder LU BOXarbetsmiljö-miljö. Boxnoten hittar du också i mappen LU BOX-arbetsmiljö-miljö. Kontaktperson: Maria Nilsson Rekrytering och personalförändringar inom avdelning Arbetsmiljö, miljö och säkerhet Vi välkomnar vår brandskyddssamordnare Oskar Jonsson och hoppas han ska trivas hos oss. Oskar började sin tjänst den 1 november. Oskar är utbildad brandingenjör vid LTH och kommer närmast från konsultbranschen. Den 2 november förstärktes avdelningen med Klas Nordström på 25 % som arbetsmiljöingenjör, då Olle Jernberg går ner i arbetstid. Klas var tidigare skyddsingenjör vid LU Byggnad. Vår nye arbetsmiljöingenjör heter Johan Ohlin. Johan arbetar för närvarande vid Kemicentrum där han är arbetsmiljösamordnare inom den gemensamma administrationen och innan dess på Astra Zeneca. Johan ersätter Jenny Sjöberg och börjar preliminärt sin tjänst den 5 december. Rekrytering pågår av kemikaliesäkerhetssamordnare. Tjänsten ersätter delvis tidigare administratör av KLARA, men personen kommer även att arbeta med styr- och stöddokumentation, utbildningar, lag- och tillståndsfrågor, mm. Under resten av året förstärks avd AMS med Nina Nordh, som vi meddelat tidigare. Nina är projektledare för att ta fram den nya miljöhandlingsplanen, och kommer att arbeta på 25 % av miljösamordnartjänsten. Kontaktperson: Claes Nilén Avdelning AMS deltar inte i HMS-kommittéer under hösten 2016 På grund av bristande bemanning kommer representanter från avdelningen Arbetsmiljö, miljö och säkerhet endast i undantagsfall närvara vid höstens HMS-kommittéer.

9 3 (11) Miljo alla verksamheter Förslag till nya miljömål är ute på remiss nu Arbetet med att ta fram nya miljömål har resulterat i ett förslag som gick ut på remiss nyligen. Här är en sammanfattning av de föreslagna nya miljömålen inom de fyra prioriterade områdena: 1. Tjänsteresor med flyg Satsa på resfria möten i form av ett universitetsövergripande projekt. Ta fram ny mötes- och resepolicy. Utreda möjligheter till klimatkompensation för tjänsteresor med flyg. 2. Inköp och upphandling Öka andelen upphandlingar med miljökrav ytterligare. Möjliggöra uppföljning av miljökrav i upphandlingar. Öka andelen miljömärkta produkter i Lupin och informera om detta via utbildningar och annan kommunikation till medarbetarna. 3. Kemikalier Minska utsläppen till luft av hälsooch miljöpåverkande kemikalier. Minska risken för kemikalierester i avloppsvatten. Öka kemikaliesäkerheten genom ökad kunskap och bättre rutiner för hantering av kemikalier. 4. Lokaler Miljöcertifiera byggnader vid nyoch ombyggnad. Fortsätta arbetet med energieffektivisering. Öka andelen återbruk och öka andelen miljömärkta möbler. Remissen har i vanlig ordning gått ut till: samtliga fakultetsstyrelser, USV, LUKOM samt MAX IVlaboratoriet, samtliga sektioner/motsvarande, LUB, Internrevisionen, LUS och Personalorganisationerna. Respektive kansli eller motsvarande samordnar remissvaren. Hela remissen, mer bakgrund och mer om hur förslagen tagits fram finns på bloggen: Kontaktperson: Nina Nordh När universitetet köper bil ska det vara en trafiksäker miljöbil Universitetet har en skyldighet att köpa miljöbil som uppfyller vissa trafiksäkerhetskrav vid nyanskaffning av bil enligt förordning (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Det statliga ramavtalet för personbilar har som krav att samtliga bilar som omfattas av avtalet ska uppfylla förordningen. Avtalet hittar du på Avropa.se.

10 4 (11) Vill ni köpa en begagnad bil kan du söka efter modeller på Miljöfordon.se. Universitetet rapporterar årligen sina inköp av bilar till Transportstyrelsen, och avsteg från förordningen (som vi ju kan behöva göra om bilen har särskilt användningsområde) ska motiveras med särskilda skäl. Transportstyrelsen godkänner exempelvis inte att man väljer en bil som inte är miljöbil av ekonomiska skäl. Kontaktperson: Maria Nilsson Över 500 medarbetare fikade schysst den 20 oktober! Vi var många som deltog i Fairtrade Challenge i år. Lag Lunds universitet landade på plats 33 av 277 fikalag i landet. Universitetet hade 570 fikadeltagare, av ca fikadeltagare totalt i Sverige. Tack till alla er som på detta sätt var med och uppmärksammade vilken skillnad vi kan göra för de som odlar och producerar våra varor! Kontaktperson: Maria Nilsson Vill du få erbjudanden från nätverk som universitetet är med i? Vi får då och då erbjudanden och inbjudan till konferenser, föreläsningar eller andra aktiviteter från eller genom några av de nätverk som Lunds universitet deltar i, exempelvis via Hållbar Utveckling Skåne, TEM:s nätverk CSR Skåne, Klimatalliansen Lund och Fairtrade City Lund. Många av dessa erbjudanden gäller för alla medarbetare, och ibland studenter, inom universitetet. Är du intresserad av att ta del av inbjudan till konferenser, träffar, utflykter, föreläsningar, filmvisningar med mera, anmäl dig till maria.nilsson@bygg.lu.se, så skickar vi vidare inbjudan till dig när vi får den. Exempel på erbjudanden: Hållbar Utveckling Skåne bjuder in till seminariet Hur genomför vi Agenda 2030 de Globala Målen för hållbar utveckling i Sverige? den 23 november i Malmö. (Fullbokat) Kontaktperson: Maria Nilsson

11 5 (11) Arbetsmiljo alla verksamheter Oj eller Aj? Har du råkat ut för ett tillbud eller en arbetsskada? Det är viktigt att anmäla tillbud och arbetsskada för att lyfta fram brister i arbetsmiljön och för att bidra till att inte att fler olyckor inträffar! OJ = Tillbud: En oönskad händelse eller situation som hade kunnat leda till hälsobesvär, sjukdom eller olycksfall. AJ = Arbetsskada: En olycka eller sjukdom som har uppstått i arbetet. Det kan vara en kroppslig skada, men även ohälsa på grund av den psykosociala arbetsmiljön. Om medarbetaren skadar sig på väg till eller från arbetet räknas detta som arbetsskada. Läs mer om att anmäla arbetsskada och tillbud på Medarbetarwebben. Där finns också en pdf med Oj-eller-Aj-information (puffen till höger) som kan skrivas ut och sättas upp på lämplig plats på arbetsplatsen. För chefen finns detaljerad information om hur man anmäler arbetsskada och tillbud på HR-webben. Det är chefens ansvar att skriva arbetsskadeanmälan tillsammans med medarbetaren och skyddsombudet. Kontaktperson: Olle Jernberg Filament till 3D-skrivare kan räknas som allergiframkallande kemisk produkt Var uppmärksam på vilka ämnen som ingår i materialet som används för att göra 3D-utskrifter. Filament till 3D-skrivare är ofta plastbaserade. Plast/polymerer är ett omfattande område och det finns många olika sorter, varianter och kombinationer. I enstaka fall har vi konstaterat att materialet räknas som allergiframkallande kemisk produkt enligt AFS 2015:43 vilket kan kräva både utbildning och medicinsk kontroll. För ytterligare information se vidare Hantering av allergiframkallande kemiska produkter kan kräva särskild utbildning nedan. Tänk även på vilken plast ni väljer ur ett miljöperspektiv, läs mer om olika plaster på Naturskyddsföreningens webb. Kontaktperson: Olle Jernberg, Maria Nilsson

12 6 (11) Arbetsmiljo Verksamheter med exempelvis laboratorier, verksta der, fa ltarbete, tryckeri, lokalva rd Hantering av allergiframkallande kemiska produkter kan kräva särskild utbildning Att hantera en allergiframkallande kemisk produkt enligt AFS 2015:43 kan kräva både utbildning och medicinsk kontroll. Exempel på sådana produkter är härdplaster och filament till 3D-skrivare. Kravet på utbildning gäller om er riskbedömning visar att det finns risk för exponering vid hantering av kemiska produkter som innehåller: diisocyanater, epoxiplastkomponenter, organiska syraanhydrider, formaldehydhartser, metakrylater som är märkta med H317 eller H334, akrylater som är märkta med H317 eller H334, etyl-2-cyanoakrylat eller metyl-2-cyanoakrylat om arbetet sammanlagt pågår mer än 30 minuter per vecka samt vid arbete som innebär termisk nedbrytning som frisätter isocyanater eller processer som frisätter formaldehyd. Kravet på utbildning är förenat med sanktionsavgift. Utbildningen ska förnyas vart femte år. Dessa utbildningar finns inte i kompetensportalen utan utförs då de efterfrågas. Vägledning till begreppet exponering kan förekomma finns i avsnitt 4 i Chefens instruktion för medicinsk kontroll på HR-webben. Även medicinsk kontroll kan bli aktuell, läs mer i Chefens instruktion för medicinsk kontroll. Kontaktperson: Olle Jernberg Linus Jeppsson ersätter tillfälligt Jenny Sjöberg i tillstånds- och anmälningsrutin för arbetsmiljö och brandfarlig vara Linus Jeppsson är också under november månad tillfälligt stöd i att skicka in tillstånd och anmälningar enligt LUs rutin Tillståndshantering inom arbetsmiljö och miljö, på samma vis som Jenny Sjöberg gjorde tidigare. Kontaktperson: Claes Nilén

13 7 (11) Brandskydd Ny brandskyddssamordnare på plats! Sedan den 1 november är Oskar Jonsson anställd som brandskyddssamordnare. Han har tidigare arbetat inom konsultbranschen med brandskyddsfrågor. Oskar är utbildad brandingenjör på LTH och har genomfört påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer (RUB) på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) utbildningsplats i Revinge utanför Lund. Oskar kommer jobba med samordning av brandskyddsfrågor för att utveckla arbetet med syftet att brandskyddet inom Lunds universitet ska hålla rätt nivå och utvecklas i takt med ny lagstiftning och rekommendationer inom branschen. Inom ramen för samordningsrollen ligger även att utveckla strategier för att följa upp och utvärdera nivån på arbetet avseende brandskydd för att på så sätt kunna driva brandskyddsfrågorna framåt och utveckla arbetet. Brandskyddssamordnare Oskar Jonsson Kontaktperson: Oskar Jonsson Ny mall för brandskyddsrond och ny checklista för årlig uppföljning De tre checklistorna för egenkontroll har ersatts med mall för brandskyddsrond och checklista för årlig uppföljning av det Systematiska brandskyddsarbetet. Mallen för brandskyddsrond kan användas både för kontor, laboratorium och verkstäder. Den nya mallen och checklistan hittar du på HR-webben. Kontaktperson: Olle Jernberg

14 8 (11) Utbildningar inom området brandskydd Utbildningar inom området brandskydd som nu finns i Kompetensportalen: Grundläggande brandskyddsarbete för brandskyddsansvariga (17 november 13:00-17:00) Detta är en grundläggande utbildning i systematiskt brandskyddsarbete (SBA) som innefattar grundläggande kunskaper om brandskyddsarbete, om kraven enligt Lagen om skydd mot olyckor samt hur Lunds universitet arbetar med SBA. Kursen riktar sig till dig som är eller kommer att bli brandskyddsansvarig vid Lunds universitet. Kontaktperson: Olle Jernberg Brandfarlig vara Föreståndarutbildning (12 december 9:00-15:00) Detta är en grundläggande utbildning för föreståndare för brandfarlig vara som innefattar kunskaper om risker, ansvar och skyldigheter enligt kraven i lag- respektive förordning om brandfarliga och explosiva varor. Kursen riktar sig till dig som: - är eller kommer att bli föreståndare för brandfarlig vara vid Lunds universitet, - arbetar med egenkontroller såsom arbetsmiljösamordnare och tekniker, - arbetar som skyddsombud. Kontaktperson: Olle Jernberg Webbaserad teoretisk brandskyddsutbildning för varje medarbetare Vår arbetsplats blir säkrare ju fler det är som vet hur man ska göra vid en brand. Enligt rektorsbeslut ( , Dnr I F /02) ska varje medarbetare genomgå grundläggande brandskyddsutbildning vart femte år. För att nå målet att så många medarbetare som möjligt genomgår brandsäkerhetsutbildning kommer en webbaserad teoretisk brandskyddsutbildning erbjudas efter årsskiftet via kompetensportalen. Alla verksamhetschefer ansvarar för att deras medarbetare genomför kursen. Denna kan sedan kombineras med praktisk övning som bokas hos vår avtalsleverantör för brandskyddsutbildningar. Ett tips är att lägga till detta moment i er rutin för hur ni introducerar nya medarbetare till arbetsplatsen. Kontaktperson: Per Gustafson

15 9 (11) Sa kerhet Spärra LU-kortet om du förlorar det Det är viktigt att spärra ditt LU-kort om du skulle förlora det. När man gör ett nytt LU-kort spärras det gamla automatiskt. Om du blivit av med ditt kort bör du därför så snart som möjligt gå till någon av kortstationerna och skaffa ett nytt kort. Alternativt meddela att kortet är förlorat så spärras det. Kortstationernas öppettider hittar du på LU-kortets webbplats eller via Medarbetarwebben. Kontaktperson: Morgan Persson Lunds universitet är Årets Säkraste Utbildningsplats! Lunds universitet tog hem priset som Årets Säkraste Utbildningsplats, för andra året i rad, vid utdelningen av Security Awards på Nordens största säkerhetsmässa SKYDD 2016 i Stockholm den 24 oktober. Lunds universitet var en av de tre som gick vidare till final, denna gång tillsammans med Munkebäcksgymnasiet i Göteborg och Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Juryns motivering: Genom ett målmedvetet arbete med att skapa en både tillgänglig och trygg utbildningsplats har man lyckats skapa en bättre upplevd universitetsmiljö med hög säkerhet. Med SkyddsNätet försöker man dessutom fånga upp de som faller utanför den sociala normen för att få tillbaka dem på rätt spår. Safe Calls vid upplevd otrygghet och grundprincipen agera tidigt istället för att reagera sent är föredömligt. Morgan Persson från LTH, som arbetar med LUkortet, tog emot priset på säkerhetsmässan. (Universitetets säkerhetsfunktion kunde inte delta eftersom de arbetade med förberedelser inför att Påven skulle komma till Lund.) Foto: Magnus Sandberg Kontaktperson: Per Gustafson

16 10 (11) Stra lskydd Nu kan du själv begära att få Dospass utfärdat via SSM: hemsida Om du behöver ett dospass kan du nu själv begära att få ett sådant utfärdat via Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) hemsida: Begäran om utfärdande av Dospass. Dospass krävs ibland om man ska in på en anläggning utomlands. Vid oklarheter eller frågor kan du kontakta strålskyddsfysikern. Kontakt: Hanna Holstein

17 11 (11) Kontaktuppgifter Avdelning AMS Arbetsmiljö Arbetsmiljöingenjör, Olle Jernberg Brandskydd Brandskyddssamordnare, Oskar Jonsson Miljö Miljöchef, Claes Nilén Miljösamordnare, Maria Nilsson Säkerhet Säkerhetschef, Per Gustafson Säkerhetshandläggare, Ann-Charlotte Dahlberg Säkerhetssamordnare, Håkan Jönsson Strålskydd Strålskyddsfysiker, Hanna Holstein Övriga kontaktpersoner Stöd till laborativa verksamheter Linus Jeppsson Projektledare, Miljöhandlingsplan Nina Nordh Förstärkning arbetsmiljöingenjör Klas Nordström LU-kortet Morgan Persson

18

19

20

21 AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling

22 Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

23 ISBN ISSN ARBETSMILJÖVERKET Stockholm, Telefon: E-post: BESTÄLLNINGSADRESS Arbetsmiljöverket Stockholm Telefon I Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är bindande regler. Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. Allmänna råd är inte bindande, utan innehåller rekommendationer om tillämpningen av föreskrifterna som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. De kan t.ex. upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven och visa på praktiska lösningar. Observera att hänvisningar till författningar alltid avser författningens ursprungliga nummer. Senare ändringar och omtryck kan förekomma. När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens och Arbetsmiljöverkets författningar hänvisas till senaste Förteckning över föreskrifter och allmänna råd. Utgivare: Anna Middelman Elanders Sverige AB,

24 AFS 2015:4 Innehåll Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö Syfte Tillämpningsområde... 5 Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner... 6 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 7 Kunskaper... 7 Mål Arbetsbelastning... 8 Arbetstid Kränkande särbehandling

25

26 Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och social arbetsmiljö; AFS 2015:4 Utkom från trycket den 1 oktober 2015 beslutade den 22 september Arbetsmiljöverket föreskriver följande med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och beslutar följande allmänna råd. Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Tillämpningsområde 2 Föreskrifterna gäller i samtliga verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. Allmänna råd: Begreppen arbetstagare och arbetsgivare har samma innebörd i dessa föreskrifter som i arbetsmiljölagen (1977:1160), med de undantag som anges i 3 dessa föreskrifter. Till vem föreskrifterna riktar sig 3 Arbetsgivaren har ansvaret för att föreskrifterna följs. Med arbetsgivare likställs de som hyr in arbetskraft. De som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt likställs inte med arbetstagare vid tillämpningen av dessa föreskrifter. Allmänna råd: I 1 kap. 3 arbetsmiljölagen likställs bland annat de som genomgår utbildning eller är under vård i anstalt med arbetstagare vid tillämpning av 2 4 och 7 9 kap. arbetsmiljölagen. Genom denna paragraf undantas dessa från att omfattas av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö. 5

27 AFS 2015:4 Definitioner 4 I dessa föreskrifter har följande ord denna betydelse. Handlingar som riktas mot en eller flera arbets- tagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Krav i arbetet Kränkande särbehandling Ohälsosam arbetsbelastning Organisatorisk arbetsmiljö Resurser för arbetet De delar av arbetet som fordrar upprepade ansträngningar. Kraven kan exempelvis omfatta arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgräns, fysiska och sociala förhållanden. Kraven kan vara av kognitiv, emotionell och fysisk natur. När kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider resurserna. Denna obalans blir ohälsosam om den är långvarig och möjligheterna till återhämtning är otillräckliga. Villkor och förutsättningar för arbetet som inklu- derar 1. ledning och styrning, 2. kommunikation, 3. delaktighet, handlingsutrymme, 4. fördelning av arbetsuppgifter och 5. krav, resurser och ansvar. Det i arbetet som bidrar till att 1. uppnå mål för arbetet, eller 2. hantera krav i arbetet. Resurser kan vara: arbetsmetoder och arbetsredskap, kompetens och bemanning, rimliga och tydliga mål, återkoppling på arbetsinsats, möjligheter till kontroll i arbetet, socialt stöd från chefer och kollegor och möjligheter till återhämtning. 6

28 AFS 2015:4 Social arbetsmiljö Villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Systematiskt arbetsmiljöarbete 5 I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns det regler om arbetsmiljöpolicy, kunskaper och hur arbetsgivaren regelbundet ska undersöka och bedöma vilka risker som kan förekomma i verksamheten. Där finns det också regler om att arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att komma till rätta med riskerna. I 6 nedan finns det särskilda krav på kunskaper och i 7 8 finns det krav på mål. I 9 14 regleras särskilda organisatoriska och sociala faktorer som omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kunskaper 6 Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har nedanstående kunskaper: 1. Hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning. 2. Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken. Allmänna råd: Ett sätt för arbetsgivaren att tillföra kunskaper är att ge utbildning, gärna för chefer, arbetsledare och skyddsombud tillsammans. Det underlättar för chefer och arbetsledare när även skyddsombuden har motsvarande kunskaper. Utbildning kan ges av företagshälsovård eller annan resurs med kompetens inom området. Med förutsättningar avses bland annat tillräckliga befogenheter, en rimlig arbetsbelastning och stöd i rollen som chef eller arbetsledare. Mål 7 Utöver det som gäller enligt 6 och 9 14 i dessa föreskrifter ska arbetsgivaren ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna möjlighet att medverka i arbetet med att ta fram målen och se till att arbetstagarna känner till dem. 7

29 AFS 2015:4 Allmänna råd: Arbetsgivaren bör ha en tydlig strategi för arbetet med att uppnå målen. Grundläggande för ett framgångsrikt arbete mot målen är att de är förankrade i den högsta ledningen och i övriga delar av organisationen. Målen kan syfta till att exempelvis stärka och förbättra kommunikation, lärande, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet. En arbetsmiljöpolicy ska finnas enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Målen bör ta sin grund i och vara förenliga med denna. 8 Målen ska dokumenteras skriftligt om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten. Arbetsbelastning 9 Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas till kraven i arbetet. Allmänna råd: Tilldelning av arbetsuppgifter innebär krav i form av en viss arbetsmängd och svårighetsgrad som behöver vägas upp med resurser. Arbetsgivaren bör ta hänsyn till tecken och signaler på ohälso sam arbetsbelastning vid tilldelningen. Att minska arbetsmängd, ändra prioriteringsordning, variera arbetsuppgifterna, ge möjligheter till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanning eller tillföra kunskaper är exempel på åtgärder för att förebygga ohälsosam arbetsbelastning. Arbetsgivaren bör även försäkra sig om att den teknik som används är utformad och anpassad till det arbete som ska utföras. Arbetsgivarens skyldigheter att förebygga ohälsosam arbetsbelastning omfattar såväl chefer och arbetsledare som andra arbetstagare. Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på höga krav och bristande resurser. Genom att bedriva ett ledarskap som möjliggör regelbunden dialog med arbetstagarna kan tecken och signaler på ohälsosam arbetsbelastning uppmärksammas och obalanser rättas till. Det är viktigt att arbetsgivaren inom ramen för sitt arbetsmiljöarbete undersöker och åtgärdar risker kopplade till arbetsbelastning. Arbetsgivaren behöver motverka att arbetsbelastning leder till sjuk- 8

30 AFS 2015:4 domar och olyckor. Det är väsentligt att identifiera orsakerna bakom arbetsbelastningen för att åtgärderna ska ha effekt. Frågor som rör åtgärder kan även behöva hanteras på en annan nivå eller i en annan del av organisationen. Utöver den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan fysiska, kognitiva och ergonomiska förhållanden bidra till arbetsbelastningen. 10 Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till 1. vilka arbetsuppgifter de ska utföra, 2. vilket resultat som ska uppnås med arbetet, 3. om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur, 4. vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tillgänglig tid inte räcker till för alla arbetsuppgifter som ska utföras, och 5. vem de kan vända sig till för att få hjälp och stöd för att utföra arbetet. Arbetsgivaren ska därutöver säkerställa att arbetstagarna känner till vilka befogenheter de har enligt punkterna 1 5. Allmänna råd: Genom att fortlöpande gå igenom punkterna 1 5 blir det möjligt att förebygga onödiga krav och belastningar på arbetstagarna. Det kan vara lämpligt att kommunicera punkterna gemensamt till arbetstagare som delar ansvar och arbetsuppgifter för att på så vis underlätta samarbete. Arbetsgivaren bör skapa möjligheter för arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på eventuella oklarheter som rör punkterna. Det är viktigt att arbetsgivaren tar hänsyn till arbetstagarnas olika förutsättningar när det gäller att kommunicera. I arbeten där stöd och hjälp från kollegor inte går att ordna bör arbetsgivaren se till att chefer, arbetsledare eller annan utsedd person är tillgängliga för hjälp och stöd. 11 Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka att arbetsuppgifter och arbetssituationer som är starkt psykiskt påfrestande leder till ohälsa hos arbetstagarna. 9

31 AFS 2015:4 Allmänna råd: Exempel på arbetsuppgifter och arbetssituationer som kan vara starkt psykiskt påfrestande är att bemöta människor i svåra situationer, utsättas för trauman, lösa konflikter, fatta svåra beslut under press där också etiska dilemman ingår. Exempel på åtgärder som bör övervägas vid starkt psykiskt påfrestande arbete, utöver de som framgår av råden till 9, är 1. regelbundet stöd av handledare eller tillgång till annan expert inom området, 2. särskilda informations- och utbildningsinsatser, 3. hjälp och stöd från andra arbetstagare, och 4. rutiner för att hantera krävande situationer i kontakter med kunder, klienter med flera. Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagarna att uppmärksamma arbetsgivaren på särskilt påfrestande arbetsförhållanden. Vilka åtgärder som bör väljas beror på vilka förhållanden som gör arbetet starkt psykiskt påfrestande. Arbetstid 12 Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Allmänna råd: Arbetsgivaren bör redan vid planeringen av arbetet ta hänsyn till hur arbetstidens förläggning kan inverka på arbetstagarnas hälsa. Exempel på förläggning av arbetstider som kan medföra risker för ohälsa är 1. skiftarbete, 2. arbete nattetid, 3. delade arbetspass, 4. stor omfattning av övertidsarbete, 5. långa arbetspass, och 6. långtgående möjligheter att utföra arbete på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar. Arbetsgivaren bör särskilt uppmärksamma möjligheterna till återhämtning. Arbetsgivaren bör även ta hänsyn till att arbetstidens förläggning påverkar risken för olyckor. I arbetstidslagen (1982:673) anges gränser för hur många timmar arbetstagare som mest får arbeta och vilka viloperioder de minst ska ha. Arbetstidslagen anger därmed de yttersta gränserna för arbets- 10

32 AFS 2015:4 tiden men innehåller inga regler om hur arbetsgivaren ska ta hänsyn till arbetstidens förläggning i arbetsmiljöarbetet. Kränkande särbehandling 13 Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Allmänna råd: Klargörandet kan lämpligen göras skriftligen i en policy. Chefer och arbetsledande personal har ett särskilt ansvar när det gäller att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling. Det är därför viktigt att de uppfyller kunskapskraven i 6. Ett gemensamt arbete kring bemötande och uppträdande kan bidra till att motverka kränkande särbehandling. Exempel på förhållanden i verksamheten som är viktiga att vara uppmärksam på är konflikter, arbetsbelastning, arbetsfördelning, förutsättningar för samarbete och konsekvenser av förändringar. 14 Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Av rutinerna ska det framgå 1. vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer, 2. vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra, och 3. hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp. Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare. Allmänna råd: Vanligtvis rapporteras kränkande särbehandling till en chef när berörda inte på egen hand lyckats reda upp situationen. Om arbetstagaren inte kan vända sig till sin närmaste chef kan arbetstagaren vända sig till en högre chef. Arbetstagare kan dessutom vända sig till skyddsombud. Det kan finnas behov av att ingripa snabbt och göra en bedömning av situationen för att förhindra att den förvärras och se till att punkt 3 är ombesörjd. Arbetsgivaren kan ge företagshälsovård eller annan sakkunnig uppdraget att ge stöd och hjälp. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete finns regler om att om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet och om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, 11

33 AFS 2015:4 ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa eller olycksfall kan förebyggas i fortsättningen. Ett undermåligt utredningsförfarande när det gäller kränkande särbehandling kan vara skadligt både ur arbetsmiljö- och hälsosynpunkt. Den som genomför en utredning bör därför ha tillräcklig kompetens, möjlighet att agera opartiskt och ha de berördas förtroende. Arbetsmiljölagstiftningens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall och reglerar inte frågor om kompensation och skuld. En arbetstagarorganisation eller juridiskt ombud kan ge juridisk hjälp. 1. Denna författning träder i kraft den 31 mars Genom denna författning upphävs a) Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd (AFS 1980:14) om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön, b) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1990:18) om omvårdnadsarbete i enskilt hem, och c) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1993:17) om kränkande särbehandling i arbetslivet. ERNA ZELMIN-EKENHEM Christina Jonsson Anna Middelman 12