Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering VT Abnormala avkastningar på Apple Inc

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Finansiering VT 2011 APPLE Abnormala avkastningar på Apple Inc av diverse händelser? Av: Irena Becanovic och Louisa Masoura Handledare: Maria Smolander

2 Abstract This paper treats the question about how the internationally established company, Apple, is affected by intern or extern events when it comes to the trade market. The purpose of the study is to investigate if chosen events create abnormal return on Apples stock market. The chosen research area is Steve Jobs three sick-listings, It-bubble and the purchase of the search engine company Siri. The reason of writing about this is the big interest for the stock market and its function. This study methodological starting position is quantitative done by an event study, with qualitative feature done by an interview with an expertise within this area. When analyzing the empirics, we have used the efficient market theory that says that information should not affect the stock market in the degree that abnormal return creates. Beyond that theory, we have used former research Stock prices and top management changes written by Jerold B. Warner and Ross L. that got abnormal return when they did an event study about CEO changes, CEO change and firm performance in large corporations: succession effects and manager effects, Randolph P. Beatty och Edward J. Zajac. that means that the stock prices affect is different depending on if the shareholders is more prepared to the information, The stock market psychology there Gyllenram refers to his theory about people projecting their thoughts and feelings to each other that creates big movements on the stock market and Beyond Greed and Fear, Shefrin H. that while his study discovered a new theory that he called the opposite strategy, meaning that a high positive volatility is comply with a negative volatility by the same value. Shefrin also note that new information makes overreaction and vice versa. The conclusion that we can make by this research is that new shocking information has led to overreaction, exactly like Shefrin points out. That means that older information makes less volatility, and we can see this by studying Steve Jobs three sick-listings. The efficient market theory was adaptable on these three events, because abnormal return did not occur. However, we got abnormal return on the other two events, Siri and the It -bubble. We could associate these answers to Shefrin s theory about overreaction when new information gets public. Key words: Event study, abnormal return, volatility, market-adjusted model 1

3 Sammanfattning Denna uppsats behandlar frågan om hur det internationellt etablerade företaget, Apple, påverkas av interna samt externa händelser vad gäller aktiekursen. Syftet med arbetet är att undersöka om det föreligger abnormal avkastning på Apples aktiekurs vid utvalda händelser. De utvalda undersökningsområdena är Steve Jobs tre sjukskrivningar, It-bubblan och uppköpet av sökmotorföretaget Siri. På grund av ett stort intresse för aktiekursen och dess funktion har vi valt detta ämnesområde. Uppsatsens metodologiska utgångsläge är kvantitativ i form av en eventstudie, med kvalitativa inslag i form av intervju med en expert inom området. Vid analyserandet av empirin har vi använt oss utav den effektiva marknadshypotesen som säger att information inte ska påverka aktierna i den mån att abnormal avkastning skapas. Vi har även tillämpat tidigare forskning Stock prices and top management changes skrivet av Jerold B. Warner och Ross L. som fick abnormal avkastning när de gjorde en event studie om ledningsbyte, CEO change and firm performance in large corporations: succession effects and manager effects, Randolph P. Beatty och Edward J. Zajac. som beskriver att aktiepriset påverkas olika mycket beroende på om aktieägarna var mer beredda på informationen, Aktiemarknadens psykologi, Gyllenrams teori om att individer projicerar det kollektiva tänkandet vilket resulterar i stora rörelser på aktiemarknaden och Beyond Greed and Fear, Shefrin H. som av sin studie upptäckte en ny teori som han kom att kalla tvärtomstrategin, vilket innebär att hög positiv volatilitet efterföljs av en negativ i samma värde. Han påpekar även att ny information leder till överreaktion och äldre information till underreaktion. Slutsatsen som vi kan dra utifrån vår undersökning är att ny chockerande information har lett till överreaktion, precis som Shefrin menar. Således innebär det att det föreligger mindre rörelser vid äldre information, som vi kan se vid Steve Jobs tre sjukskrivningar. Den effektiva marknadshypotesen kunde vi tillämpa på dessa tre händelser då abnormal avkastning inte förekom. Däremot fick vi en stor abnormal avkastning på Siri och It -bubblan, där vi kunde associera resultatet med Shefrins teori om överreaktion. Nyckelord: Event studie, abnormal avkastning, volatilitet, justerande marknadsmodell 2

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Utbud och efterfråga Psykologiska perspektivet Globala händelser Bakgrund om Apple Syfte Frågeställning Avgränsning UNDERSÖKNINGSHÄNDELSER It-Bubblan Steve Jobs Siri 9 3 HYPOTES RELIABILITET Validitet METOD Event studie Event studiens sju steg.12 Figur 1 Event studiens tidslinje Event studiens tillvägagångssätt Intervju TEORIER Effektiva marknadshypotesen Tre nivåer för effektiv marknadshypotes Kritik mot den effektiva marknadshypotesen Tidigare forskning EMPIRI Resultat Steve Jobs 1/ Steve Jobs 14/

5 7.1.3 Steve Jobs 17/ Steve Jobs sammanställd It-Bubblan Apples uppköp av Siri 30 8 ANALYS SLUTSATS Kritik Förslag till fortsatt forskning KÄLLFÖRTECKNING Publicerade källor Elektroniska källor Muntliga källor

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Utbud och efterfråga Aktievärdet varierar beroende på hur utbudet och efterfrågan ser ut på marknaden. Det kan bli goda tider då konsumenterna har mer pengar än i normala omständigheter, och då ökar efterfrågan. Aktiekurser influeras dessutom utav framtida prognoser. Ser det ljust ut för ett företag och förväntningarna är goda, sker det en positiv aktierörelse. 1 Tillgång på råmaterial har en stor betydande effekt på aktiepriset, vilket vi även kan skåda i Japan i och med deras nuvarande situation. Många företag inom teknikbranschen får det svårt när tillgången av olika utrustningsmaterial stryps från Japan. Detta resulterar en negativ effekt på företagens resultat och därmed aktievärdering. 2 Aktiens pris påverkas utav all sorts information såsom rykte och fakta. Information som antyder till konjunkturnedgång såsom minskad efterfråga och produktion leder till negativ effekt på aktien. Oftast blir det en nedgång i aktievärde innan konjunkturnedgången har påbörjat till följd av rykten och företagets nedskärning i produktion. För att veta hur aktien ska röra sig letar man efter ovanstående tecken Psykologiska perspektivet Marknaden influeras även utav aktiens rörelse. Stiger värdet för aktieportfö ljen känner sig aktieägarna mer förmögna och de upplever då inget behov av att spara sina vinster. Efterfrågan ökas av detta vilket leder till en ökad produktion som resulterar i ökad aktievärdering. Detta ger till följd en ond cirkel som med tiden leder till inflation och vice versa

7 1.1.3 Globala händelser Osäkerhet i länder sprider sig och på långt sikt påverkar aktiemarknaden. T ex den politiska situationen i nord Afrika. Detta har lett till att investerare valt att ta sina investeringspengar från aktier baserad på olja och som alternativ placerat sina likvida medel i förnyelsebar energi. Sammanfattningsvis satsar aktieägarna på säkra investeringar snarare än det osäkra. 5 Japan är en av världens handelsstater som exporterar beståndsdelar till bland annat bilindustrier och telekomföretag. 6 Katastrofen i Japan som ägde rum vid slutet av år 2010, i form av jordbävningar, tsunami samt explosioner på kärnkraftverk, har i sin tur negativt påverkat aktiebörsen och investerare över hela världen Bakgrund om Apple Apple grundades den 1 april år 1976 av två klasskamrater Steven Wozniak och Steve Jobs. Wozniak och Jobs hoppade av gymnasiet, då båda fick jobb på ett centrum för dator- och elektronikindustrin på Silicon Valley skapade Wozniak Apple I. Jobs, som hade ett öga för framtiden, insisterade på att de tillsammans ska sälja produkten. Apple I visade sig dock inte bli framgångsrikt. Man tog inte Apple på stort allvar förrän den första plasttillverkade datorn med färggrafik, Apple II lanserades. Apple II medförde en enorm försäljning och efterfrågan, och år 1980 hade Apple flera tusen anställda vid lansering av Apple III, som även började säljas i utlandet. Denna succé ledde till att företaget erhöll många fler investerare. År 1981 medförde svårigheter, då en mättad marknad gjorde det svårare att sälja datorer, och därmed var Apple tvungen att sparka 40 anställda. Jobs blev ordförande för företaget, då Wozniak skadades under en flygkrasch. Vid den tidpunkten ägde Jobs 11% av aktierna. Med Michael Spindler som VD, tog Apple vintern den hårdaste smällen, då de felbedömde marknaden och satsade på billiga datorer, Performer. Företaget gick i förlust med hela 68 miljoner dollar det kvartalet. Numera var Gil Amelio VD för Apple, den förre html 6

8 verkställande direktören för National Semiconductor. Amelio lyckades inte få Apple på fötter igen, och avgick år 1997 efter att Apple gick i stora förluster med hela 740 miljoner det andra kvartalet. Efter Jobs skilsmässa med Apple år 1985, köpte Apple företaget NeXT, som Jobs hade startat. Jobs skulle återigen få in en fot på Apple. Jobs började göra stora förändringar inom företaget och avslöjade att Microsoft hade köpt aktier inom Apple till ett värde av 150 miljoner dollar. Många önskade att Jobs skulle stanna kvar inom företaget och bli VD Syfte Syftet med detta arbete är att undersöka om det förekommer abnormal avkastning på Apples aktiekurs under bestämda händelseförlopp. 1.3 Frågeställning Hur påverkas Apples aktier av IT-bubblan, Steve Jobs hälsotillstånd och hans eventuella ledningsbyte samt uppköpet av företaget Siri - förekommer det abnormal avkastning på aktiekursen? 1.4 Avgränsning Vi har valt att avgränsa oss till tre olika händelser och dess påverkan på ett företaget Apple, med hjälp av en event studie. De tre olika händelserna är IT-bubblan, Steve Jobs och uppköpet av sökmotorföretaget Siri. Datumen som vi skall undersöka för IT-bubblan är 6 mars 2000, Steve Jobs undersökningar skall ske 1 augusti 2004, 14 januari 2009 och 17 januari 2011, samt Siri den 27 april

9 2 Undersökningshändelser 2.1 It-bubblan År 1995 började fler och fler investera i Internet företag, den så kallade IT-bubblan. Den amerikanska börsen växte dramatiskt, då nya Internet bolag etablerades konstant och därmed ökade investeringarna. Tyvärr ledde inte dessa investeringar till ett positivt resultat, på grund av att det skapades för många bolag utan substansvärde. En följdreaktion av händelsen blev att de flesta börserna föll rejält efter en enorm ökning ett år innan på grund av investeringarna, även Nasdaqbörsen där Apple Inc ingår. 9 Nasdaqbörsen tog en rejäl smäll efter att IT-bubblan sprack den 6 mars år 2000, därmed vill vi undersöka hur/om Apple Inc påverkades av smällen Steve Jobs Steve Jobs är inte enbart VD för Apple, men även en av grundarna. Han var innovationsdrivkraften i detta företag och när han skapade produkter utgick han från sina egna intressen. Detta resulterade till att Apple idag är ett av de starkaste IT-företagen i världen. Vi skall undersöka och analysera hur Steve Jobs fysiska tillstånd, det möjliga vd-bytet eller andra faktorer påverkar Apples aktier i helhet. 11 Steve Jobs fysiska tillstånd speglar de sjukanmälningar som har skett, därför har vi valt specifika datum för att undersöka om hans frånvaro återspeglar sig på företagets aktiekurs. De valda datumen är således 1 augusti , 14 januari och 17 januari Varje gång Steve Jobs har sjukskrivit sig har Tim Cook tagit över som VD, medan han i vanliga fall jobbar som COO. Han är alltså ansvarig för all försäljning runt om i världen, leave /

10 hantering av leveranskedjan, service och support. Han har en viktig roll i företaget, då han ständigt ökar marknadens efterfråga Siri Apple hamnade i sökmotorbranschen genom att ha samma affärsidé som Google, vilket även är Apples indirekta konkurrent 16. Den 27 april 2010 köpte Apple upp Siri 17, en sökmotor för mobiler. Denna applikation utför webbsökning genom att använda sig utav röstkommandon. Tillsammans med GPS utför applikationen en algoritmisk sökning för att finna svar på användares fråga. Siri är ett företag som startades i San Jose, Kalifornien. Företaget marknadsför sig som en virtuell assistent för Iphone och Ipod Touch. Siri är ett stort intresse för investerare, med hela 24 miljoner dollar investeringar. En av investerarna är Li Ka-Shing, som även är investerare för den kända nätverkshemsidan, Facebook. 18 Siri är inte en vanlig sökmotor, den tar sökningen ett steg längre. Denna applikation kan även vidta särskilda åtgärder, som att boka bord på restaurang. Det kan ske on the go. Googles sökmotor har ett mer orensatt sökresultat. 19 Information om själva uppköpet och användningen av produkten vill inte parterna uttala sig närmare om

11 3 Hypotes Vår hypotes påvisar ett antagande om vilket resultat beräkningarna kommer att ge. Vi tror att aktierna rör sig mer på ny och chockerande information än på gammal information. Med detta antar vi att Steve Jobs sjukfrånvaro resulterar i stor reaktion första gången eftersom det var nytt för aktieägarna och därefter kommer reaktionerna att sjunka allteftersom han sjukanmäler sig. Vi antar även att IT- bubblan påverkade Apples aktier mycket på grund av att det handlar om internet och teknologi, vilket är Apples marknad. Vi tror däremot inte att det blir någon överavkastning på Apples uppköp av Siri för att det är ett så litet företag, då det kan förekomma risker vid sådana uppköp. 10

12 4 Reliabilitet Reliabilitet är en mätning på hur tillförlitlig data är som man använder sig utav. Vi kommer att undersöka aktiers volatilitet under en tidsperiod då en speciell händelse har skett. Vi kan dock inte utesluta att aktiens rörelse inte har påverkats av annat än själva händelsen i sig, vilket innebär att tillförlitligheten för denna uppsats är väldigt svår att mäta. Teorierna vi använder oss utav antar att all information blir offentlig för alla parter samtidigt. Med andra ord ska det inte finnas insider som läcker information och drar nytta av sin vetskap, vilket skulle bidra till en lägre reliabilitet. För att minska risken att data inte är tillförlitlig använder vi oss främst utav primärdata, men dock finns det tillfällen då det endast finns sekundärdata tillgängligt. Utförandeformen på intervjun sker över mail eller telefon, därmed en risk att svaren kan misstolkas. 4.1 Validitet Intern validitet är en mätning på hur beroende variablerna i fråga är av varandra. Vi ska testa om händelsen påverkar Apples aktier. Detta kan vi ur ett finansiellt perspektiv beräkna, dock utesluter detta inte möjligheten att det finns en tredje variabel. Extern validitet visar hur väl man kan dra generella slutsatser utifrån forskningsresultatet. Vi kan enbart dra slutsatser på hur dessa händelser var för sig har påverkat Apples aktier, då händelserna inte är förknippade med varandra och vi endast undersöker ett företag. 11

13 5 Metod 5.1 Event studie Denna teori är ett utmärkt verktyg anpassat till vårt syfte. Det hjälper oss att besvara om det sker abnormal avkastning men även visar oss om det föreligger ett samband mellan den abnormala avkastningen och den utvalda händelsen. Event study metodiken tros ha existerat sedan 1930-talet, men under 1960-talet utvecklats till att bli allt mer effektiv. På slutet av 1960-talet introducerade Ray Ball, Philip Brown (1968) och Eugene Fama (1969) denna metodik utförligare, som ledde till framväxten av denna forskningsmetod. Denna metod används för att testa marknadens effektivitet, då man skall räkna ut om det föreligger abnormal avkastning vid specifika händelser. 21 Event study metodiken omfattar sju steg i forskningsprocessen Event studiens sju steg Till att börja med skall man definiera händelsen som man undersöker, för att därefter bestämma en passande längd på händelsefönstret. Händelsefönstret utgör den period som man skall undersöka, i detta fall period då man undersöker företagets aktiepriser. I praktiken omfattar undersökningsperioden oftast flera dagar, då man för det mesta utgör några dagar före och ett par dagar efter att händelsen inträffar. Med detta undersöker man om någon information möjligtvis har läckt ut, vilket leder till en abnormal avkastning innan själva händelsen inträffat, den så kallade pre-event avkastningen. 22 När man har identifierat händelsen och dess händelsefönster skall man definiera på vilka grunder man har valt undersökningsobjekten, i detta fall företaget. Man gör detta för att det kan förekomma begränsningar i form av datatillgänglighet eller dylikt. 23 Tredje steget för en event study är att välja modell för uträkningen av den normala avkastningen, dvs. hur avkastningen skulle ha varit om inte händelsen hade inträffat. Man 21 MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s

14 brukar vanligtvis utgå från två statistiska och två ekonomiska modeller. De statistiska modellerna är konstant medelavkastning och marknadsmodellen. Konstans medelavkastning innebär att Xt är oförändrat, det vill säga att man beräknar den genomsnittliga avkastningen under estimeringsfönstret och antar att den är konstant. Marknadsmodellen menar att Xt är marknadsavkastningen, och antar en stabil linjär relation mellan marknadsavkastningen och aktiens avkastning. 24 Denna modell anses vara en förbättrad modell jämfört med konstant medelavkastning. 25 De ekonomiska modellerna är Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Arbitrage Pricing Theory (APT). CAPM användes flitigt under 1970-talet, då man upptäckte begränsningar med denna modell. Det har visat sig att resultaten av studierna vid användning av CAPM påverkas av modellens specifika begränsningar, och därmed har användningen av CAPM minskat i och med att marknadsmodellen undviker dessa begränsningar. 26 När man har räknat ut den normala avkastningen kan man i sin tur beräkna den abnormala avkastningen för en händelse. För företaget i och datum för händelsen t beräknas den abnormala avkastningen enligt: ARit = Rit (αi + βi*rmt) (6.1) där ARit är den abnormala-, Rit den faktiska- och (αi + βi*rmt) den normala avkastningen. 27 Beräkningen av den normala avkastningen kommer att illustreras närmare längre ner. När man har valt en lämplig modell för att räkna ut den normala avkastningen, skall man därefter välja estimeringsfönster för händelsen. Estimeringsfönster är oftast perioden innan händelsen inträffar, just för att de inte skall överlappa varandra. Detta för att kunna räkna ut den normala avkastningen utan att händelsen påverkar resultatet. Figuren nedan visar event studiens tidslinje MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s

15 Figur 1 Event studiens tidslinje 29 Det femte steget är att tillämpa en hypotesprövning och sedan bestämma hur den abnormala avkastningen skall användas. Man skall bestämma hur de abnormala avkastningarna skall aggregeras samt definiera nollhypotesen. 30 Aggregering av den abnormala avkastningen beräknas vanligtvis med cumulative abnomal return, CAR. 31 Efter att man har gjort samtliga beräkningar skall man presentera empirin med den ekonometriska utformningen. Det sista steget av en event studie är att kunna tolka och dra slutsatser med hjälp av empirin, och därmed få en insikt om hur de valda händelserna har påverkat aktiekursen MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s

16 5.2 Event studiens tillvägagångssätt Vi har, som nämnt ovan, valt att begränsa oss till tre valda händelser för denna undersökning. En av händelserna som vi skall fokusera på är Steve Jobs hälsotillstånd, vilket i sin tur kan leda till eventuellt ledningsbyte. Händelsedagarna för Steve Jobs hälsotillstånd är 1 augusti 2004, 14 januari 2009 och 17 januari Den andra händelsen är It-bubblan som sprack den 6 mars Den sista händelsen är då Apple köpte upp sökmotorföretaget Siri den 27 april Vi har valt att undersöka olika händelser, för att se individuella rörelser på aktiekursen. Dessutom har vi begränsat oss till Apple, då vi anser att det är ett unikt företag, som har en marknadsledande position med inga direkta konkurrenter. Därmed faller intresset att koncentrera sig på ett ledande företag. Vi skall således använda oss utav ett 7 dagar långt händelsefönster för vardera händelse, där händelsefönstret innefattar 3 dagar före händelsedatumet, T-3, T-2 och T-1, samt tre dagar efter, alltså T1, T2 och T3. Händelsedatumet är då T0. Vid uträkningen av den normala avkastningen skall vi tillämpa den justerande marknadsmodellen, då vi anser att den är mest pålitlig vid event studier samt mest förekommande. Vid beräkningen av den normala avkastningen enligt marknadsmodellen använder man sig av nedanstående formel: Rit = αi + βi*rmt + εit (6.2) där Rit och Rmt är för period t, aktieavkastning i och marknadsportföljens avkastning m. εit är den felterm vars värde är noll. Marknadsmodellens parametrar är αi och βi. 33 När man sedan har beräknat den normala avkastningen, minskar man denna summa med den faktiska avkastningen för att räkna ut den abnormala avkastningen (se formel 4.1). Vi skall tillämpa den justerande marknadsmodellen, vilket innebär ett antagande att β ska vara 1 och alfa MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s

17 Vi börjar med att räkna ut den dagliga avkastningen för både estimeringsfönstret och händelsefönstret, för att i efterhand kunna beräkna den faktiska och den normala avkastningen. Uträkning för estimeringsfönstrets och händelsefönstrets dagliga avkastning: Rit = P t P t-1 / P t-1 (6.3) där P t är stängningskursen för dag t och P t-1 är dagen före. 34 Uträkning för den abnormala avkastningen: ARit = Rit (αi + βi*rmt) (se 6.1) där Rit är den faktiska avkastningen, och som nämnt ovan antar vi att β ska vara 1 och alfa Estimeringsfönstret som vi skall använda oss av kommer att innefatta 25 dagar före händelsefönstret, då estimeringsfönstret och händelsefönstret inte ska överlappa varandra. En kumulativ abnormal avkastning beräknas genom formeln: CARi (t 1,t 2 ) = Σ ARit (6.4) där samtliga dagliga avkastningar summeras, för att kunna få en mer generell bild av eventets påverkan. 36 Denna formel används sedan till t-testet för hypotesprövningen. 34 Francis, Taylor. (2000) Investments McGraw-Hill Higher Education, Jan 2000, andra upplagan 35 MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s MacKinlay Craig A. (1997) Event Studies in Economics and Finance, Journal of Economic Literature, Mar 1997, vol. 35, s

18 Det sista man tillämpar är en hypotesprövning, då man antigen skall förkasta 0-hypotesen eller bekräfta den. Om det inte föreligger en abnormal avkastning vid beräkningarna skall man bekräfta 0-hypotesen, och vice versa. H 0 : CAR (τ1,τ2) = 0 H 1 : CAR (τ1,τ2) 0 Eftersom vår empiri kan ge både negativa och positiva resultat, väljer vi att ha ett tvåsidigt t- test för att se om det föreligger samband mellan angivna händelser och volatiliteten på Apple Inc. Vi skall använda oss utav en signifikansnivå på 96 %. För att kunna beräkna t-testet, måste vi ha standardavvikelsen för varje händelse. Standardavvikelsen beräknas på följande sätt: 37 (6.5) Hypotesen testas sedan med: (6.6) där är den genomsnittliga CAR, µ är det förväntade värdet enligt H 0 som betecknas som noll. At är standardavvikelsen och N är antalet dagar i händelsefönstret, i detta fall sju Lind, Marchal; Wathen Samuel A. (2008) Statistical Techniques in Business and Economics 13:e upplagan 38 Lind, Marchal; Wathen Samuel A. (2008) Statistical Techniques in Business and Economics 13:e upplagan 17

19 5.3 Intervju Denna uppsats kommer att baseras på kvantitativ information med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. Av den orsaken att vår intervjukandidat arbetar i Paris kommer intervjun att ske över internet eller telefon. Personen vi skall intervjua heter Paul Young och har en Master of Business Adimistration från University of Minnesota, där han även blev utnämnd som enastående student utav Wall Street Journal. Han har under sina arbetsår startat två framgångsrika företag som han i sin tur sålde med en vinst på 1,7 miljoner euro. Utöver detta har han haft ledande positioner inom stora företag i olika länder, och idag delar han med sin kunskap till studenter på universitetet INSEEC Paris. Vi har bett Paul Young att berätta sin synvinkel om kopplingen mellan den effektiva marknadshypotesen och aktiemarknaden, vi ställde därmed inga direkta frågor på grund av tidsbrist från intervjukandidatens sida. 18

20 6 Teorier 6.1 Effektiva marknadshypotesen Vi valde denna teori för analyserandet av vårt resultat. Vi anser att det är en relevant teori idag fastän den uppstod år 1969 och även internetuppkomsten. Det är en utav den mest utnyttjade teorin inom forskning av aktiers volatilitet. Eugene Fama introducerade den effektiva marknadshypotesen år Denna teori innebär att offentligt informationsflöde om finansiella marknaden påverkar aktiekursens rörelse. Teorin menar därmed att det inte skall förekomma abnormal eller oväntad avkastning i och med aktiekursens rörelse. Informationen blev en sådan viktig del av budgivningen att det blev mer värdefullt än själva aktien. Håller man ensamt i viktig information är detta värt oerhört mycket, då aktiepris anpassar sig utefter information så fort den blir offentlig. Det nya priset är fair game och skall ge en normal avkastning. Det har förekommit fall där analytiker har uppskattat att ett företag exempelvis ska få en vinst på två miljoner, men i själva verket resulterade företaget en vinst på tre miljoner. På grund av analytikernas felaktiga bedömning, blev det en överreaktion på börsmarknaden, då investerare köpte mer aktier och skapade abnormal avkastning. Denna teori menar att information inte skall påverka aktiens värde så omåttligt att det skapas abnormal avkastning, av den orsaken att marknaden är effektiv. 39 En studie som skrevs av Mcgraw Hill visar att 80 % av oväntade uttalanden var egentligt förväntade, dvs. om de förväntade sig goda nyheter kunde detta driva upp aktiepriset innan uttalandet. Men detta skapar inte abnormal avkastning, då aktiepriset tenderar att jämnas ut inom 6 månader efter tillkännagivandet. 40 Sedan 1970-talet har det gjorts en massa studier och forskning kring effektiv marknad och detta bevisar att marknaden är anpassningsbar och effektiv gentemot publik information, vilket har påverkat företagen om vilken information de väljer att offentliggöra. 41 Den effektiva marknadshypotesen är ett genombrott för den finansiella marknaden, som dock inte är felfri. En av de anomalier är således överreaktioner på information, som i sin tur driver upp priserna, därmed kan aktieägare få abnormal avkastning. Det finns även vissa trender som 39 Chew, Donald H. (2001) The new corporate finance, tredje upplagan 40 Chew, Donald H. (2001) The new corporate finance, tredje upplagan 41 Chew, Donald H. (2001) The new corporate finance, tredje upplagan 19

21 avgör aktiepriset, som exempelvis att aktieägarnas avkastning tenderar att bli negativa under helgdagar. Vissa forskare anser att man kan förutspå marknadens reaktioner och rörelser. Karl Pearson påstår att marknaden fungerar som en random walk. Detta innebär att det inte går att förutse hur en aktie ska röra sig, och att man lika gärna kan singla slant och sedan köpa aktier utifrån resultatet Tre nivåer för effektiv marknadshypotes Svag form: Den svaga formen menar att all historik redan är reflekterad på aktiepriset, vilket resulterar till att en investerare inte kan tjäna abnormal vinst genom att observera tidigare volatilitet på aktier för att sedan förutspå framtida aktiepriser. Priset är inte baserat på framtida förväntningar och alla aktörer har tillgång till all information. Random walk tillämpas vid denna form. Semi-stark form: Denna form påvisar att all information influerar aktiepriset samt att all information är publik. Informationen kan variera till allt från företagets vinst, räntor, historisk data om aktie volatilitet etc. Abnormal vinst är inte möjlig att generera från offentlig data. Stark form: Här menar man att all publik och privat information reflekterar aktiepriset, vilket innebär att insiderhandel inte förekommer då även privat information återspeglas i aktiepriset. Aktiekursen rör sig endast när ny information blir publik Chew, Donald H. (2001) The new corporate finance, tredje upplagan 43 Chew, Donald H. (2001) The new corporate finance, tredje upplagan 20

22 6.1.2 Kritik mot den effektiva marknadshypotesen Behavioral finance Anhängare till Behavioral finance anser att den effektiva marknadshypotesen är en åldrad hypotes som inte är sann. De anser att aktiepriserna inte korrigeras utav marknaden, utan att investerarna gör det genom deras sätt att hantera utgiven information. De lägger fokus på kortsiktiga planeringar och utnyttjar den information som är given. Prisändringar är inte den sorts information som investerare använder sig utav vid finansiella beslut. 44 Behavioral finance förklarar det irrationella beteendet. Denna teori förkastar inte de ekonomiska koncepten och dess principer, den är snarare fokuserad på tillämpningen av de psykologiska och ekonomiska principerna. 45 Behavioral finance hypotesen menar att de ordinära finansiella teorierna bortser från hur vanliga människor agerar och tar beslut. Det irrationella beteendet kan beskrivas med två kategorier. Den första kategorin är att investerare inte vid varje tillfälle tar emot information på ett korrekt sätt, vilket leder till att det blir felaktigt när det kommer till hur de skall investera. Den andra kategorin menar att när de investerar, gör de oförenliga eller systematiskt suboptimala beslut. Även om utgivandet av information skulle vara fulländat, visar många studier att människor inte tar fullständigt rationella beslut när de tar emot den givna informationen Tidigare forskning Vi har valt två forskningsartiklar som behandlar aktieägarnas reaktion gentemot VD-byten. Vi anser att detta är relevant till vår undersökning om Steve Jobs sjukfrånvaro på grund av mycket debatter om vem ska ersätta Steve Jobs när han avgår, vilket kommer att ske till följd av Steve Jobs kritiska hälsotillstånd. Sammanfattningsvis är vårt antagande då att aktieägarna reagerar likadant vid Steve Jobs sjukfrånvaro som vid ett VD-byte. Stock prices and top management changes, Journal of Financial Economics, Jerold B. Warner och Ross L. 44 Chew, Donald H. (2001) The new corporate finance, tredje upplagan, s Olsen, Robert A. (1998) Behavioral finance and its implications for stock-price volatility, Financial Analysts Journal, Mar-Apr 1998, vol.54, nr.2, s Bodie, Zvi; Kane, Alex; Marcus, Alan J. (2008) Investments, sjunde upplagan, s

23 Denna vetenskapliga artikel beskriver förhållandet mellan ledningsbyte och företagets aktieavkastning, samt aktieprisets reaktion när information om ledningsbyte kommer ut. Artikeln bygger på en event studie där resultatet indikerade en abnormal avkastning på över noll när företag sände ut information om ledningsbyte. Undersökningen av denna artikel gjordes på 269 företag på AMEX- och New York börsen under åren 1963 till år CEO change and firm performance in large corporations: succession effects and manager effects, Strategic Management Journal, Randolph P. Beatty och Edward J. Zajac. Denna artikel behandlar frågan om vd-byten och följdreaktionen på aktiepriset i stora företag. Urvalet för denna undersökning är 209 stora börsnoterade bolag, mellan januari 1979 till och med december 1980, där skribenterna utgick från Capital Asset Pricing Model (CAPM). Undersökning påvisade att de som upplevde en stor negativ förändring i aktiepriset var sådana som inte var beredda på händelsen, medan aktiepriset visade en positiv reaktion på marknader som var mer beredda på det. 48 Aktiemarknadens psykologi, Gyllenram C.G. Människan har sen århundraden tillbaka haft behov att tillhöra en grupp, som då handlade om överlevnad. Personer som ingår i en grupp eller flock överför det individuella tänkandet till ett kollektivt, då det inger en känsla av trygghet. Flocken rör sig tillsammans och anpassar sig efter varandra. Detta kan man se när stora händelser sker. Individernas uppfattningar gjuter ihop och det resulterar till stora rörelser i aktiekursen, vilket man kan se precis innan IT-bubblan sprack. Investerare satsade på framtidsprojekt, i detta fall internetföretag. Detta resulterade till stor volatilitet för företagen. Ett dåtida internetföretag Framtidsfabriken, ökade från 200 kr till 700 kr per aktie (Gyllenram 1998). 49 Beyond Greed and Fear, Shefrin H. 47 Jerold, B. Warner; Ross L. (1987) Stock prices and top management changes, Journal of Financial Economics, Mar-Oct 1987, vol 20, s Randolph P. Beatty and Edward J. Zajac (1987) CEO change and firm performance in large corporations: succession effects and manager effects, Strategic Management Journal, Jul-Aug 1987, vol 8, No 4, s Gyllenram C.G. (2001) Aktiemarknadens psykologi, Stockholm 22

24 Bondt och Thaler studerade en aktiemarknad, med effektiva marknadshypotesen som teori, för att undersöka om abnormal avkastning kan förutspås genom att använda sig utav historisk data om aktiers volatilitet. Deras resultat gav till följd en ny teori, så kallad tvärtomstrategin. Bondt och Thaler kom således fram till att en hög positiv volatilitet efterföljs av en negativ i samma värde. Detta var något som investerare kunde utnyttja sig utav. Bondt och Thaler kom även fram till att det sker en överreaktion på ny information, och underreaktion på äldre information Shefrin H. (2002) Beyond Greed and Fear, Oxford University Press Inc, New York 23

25 7 Empiri 7.1 Resultat I detta avsnitt kommer vi att presentera genomsnittlig CAR, alltså kumulativ abnormal avkastning för samtliga händelser. En hypotesprövning har tillämpats i form av ett tvåsidigt t- test med en signifikansnivå på 96 %, där den kritiska gränsen ligger på 2,571. Tidsperioden för händelsefönstret som vi undersöker omfattar sju dagar, det vill säga tre dagar innan händelsedagen och tre dagar efter Steve Jobs 1/8-04 Källa; Diagram gjord på PowerPoint Steve Jobs sjukskrivning 1/8-04 Detta diagram visar händelsefönstret då Steve Jobs sjukskrev sig den 1 augusti Vi ser tydligt att händelsen påverkade aktieavkastningen negativt dagen efter händelsedatumet i samband med informationsutgivningen, T 0. Vad gäller dagarna innan T 0, fluktuerade avkastningen mellan 0, och -0, Av dessa 7 dagar är det högsta avkastningsvärdet 0, och det lägsta - 0,

26 Källa; Data sammanställd på PowerPoint. Vår hypotesprövning påvisade att vi accepterar H 0, vilket betyder att det inte finns samband mellan händelsen och den ackumulerade avkastningen. H 0 accepteras eftersom t-värdet ligger mellan det kritiska värdet, dvs. -2,571 2,

27 7.1.2 Steve Jobs 14/1-09 Källa; diagram gjord på Power-Point Steve Jobs sjukskrivning 14/1-09 Diagrammet demonstrerar Steve Jobs sjuskrivning den 14 januari Man kan se att den ackumulerade avkastningen är relativt stabil innan informationen om sjukskrivningen blev offentlig. Extremvärdena skedde därefter i kronologisk ordning, från -0,05013 till 0, Källa; Data sammanställd på PowerPoint. Denna hypotesprövning accepterar H 0, vilket betyder att det inte finns samband mellan händelsen och den ackumulerade avkastningen. H 0 accepteras eftersom t-värdet ligger mellan det kritiska värdet, dvs. -2,571 2,

28 7.1.3 Steve Jobs 17/1-11 Källa; diagram gjord på Power-Point Steve Jobs sjukskrivning 17/1-11 Här redovisas diagrammet av den ackumulerade avkastningen för Steve Jobs sjukfrånvaro den 17 januari Resultatet visar en negativ lutning från T-1 till T1. Två dagar efter informationsutgivningen skedde en positiv utveckling i avkastningen. Källa; Data sammanställd på PowerPoint. Denna hypotesprövning accepterar H 0, vilket betyder att det inte finns samband mellan händelsen och den ackumulerade avkastningen. H 0 accepteras eftersom t-värdet ligger mellan det kritiska värdet, dvs. -2,571 2,

29 7.1.4 Steve Jobs sammanställd Källa; diagram gjord på Power-Point, en sammanställning av samtliga sjukskrivningar. Detta diagram är en sammanställning av Steve Jobs samtliga sjukskrivningar, i syfte att kunna identifiera ett mönster. De två senaste eventen visar en positiv reaktion i avkastningen, medan den första endast reagerar negativt från T1. Källa; Data sammanställd på PowerPoint. Detta är en sammanställning av hypotesprövningarna för Steve Jobs händelser. Varje händelse accepterar H 0, vilket betyder att det inte finns samband mellan händelsen och den ackumulerade avkastningen. H 0 accepteras eftersom t-värdena ligger mellan det kritiska värdet, dvs. -2,571 2,