Förslag till Nämndens underlag för övergripande plan med budget

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:348 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ekonom Julia Norén Kommunstyrelsen Förslag till Nämndens underlag för övergripande plan med budget Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås fastställa det förslag till Nämndens underlag för övergripande plan med budget som avser kommunchef med ledning, kommunledningsförvaltning samt samhällsbyggnadsförvaltning. Sammanfattning av ärendet Kommunchef med ledning, kommunledningsförvaltning och samhällsbyggnadsförvaltning har arbetat fram ett förslag till Nämndens underlag för övergripande plan med budget för kommunstyrelsens ansvarsområde. Förslaget är ett underlag till den fortsatta beredningsprocessen och innehåller förslag på kommunstyrelsens resultatmål, indikatorer och investeringsplan. Ärendets handlingar Nämndens underlag för övergripande plan med budget , Sari Eriksson Kommunchef Jenny Bolander Förvaltningschef Kommunledningsförvaltningen Lars Hågbrandt Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

2 Nämndens underlag för övergripande plan med budget Kommunstyrelsen 2016 Förslag

3 Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1 Inledning Ansvarsområden och volymmått Kommunstyrelsen Övergripande mål och resultatmål Tillväxt, jobb och egen försörjning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer Attraktiva boende- och livsmiljöer Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer Utbildning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer Omsorg och trygghet Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer Kultur, idrott och fritid Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer Hållbar miljö Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer Ekonomi och organisation Förutsättningar och verksamhetsförändringar Resultatmål Indikatorer

4 Kommunstyrelsen 11 Prioriteringar av investeringar Bilaga: Nya upphandlingar Bilaga: Övergripande driftsbudget 2016 med plan

5 Kommunstyrelsen 1 Inledning I januari 2015 fastställde kommunfullmäktige det övergripande inriktningsdokumentet kommunplan som tillsammans med Vision 2025 och översiktsplanen visar den långsiktiga inriktningen för kommunens planering. Planeringsdirektiv 2016 med plan för , som fastställdes i kommunstyrelsen i april 2015, innehåller anvisningar till nämnderna och bolagen för planeringsarbetet inför den kommande planperioden. Följande utvecklingsområden för tillväxt och välfärd ska prioriteras tidsmässigt och beaktas av nämnder och bolag i planeringen inför 2016: Ökad sysselsättning Höjd utbildningsnivå Kommunikationer som underlättar in- och utpendling Bostadsbyggande Förebyggande insatser för barn och unga Personalförsörjningsstrategin För att uppnå målen i kommunplanen ska följande strategier prioriteras: Ökad samverkan internt och externt Fortsatt effektivisering av administration Fortsatt satsning för hållbart medarbetarengagemang och innovativt förhållningssätt Det här dokumentet utgör kommunstyrelsens underlag för övergripande plan med budget Efter inledningen ges en kortfattad redogörelse för kommunstyrelsens ansvarsområde samt ett antal faktauppgifter som ger en bild av verksamhetens produktion och volymer. För alla de målområden som kommunstyrelsen berörs av ska en sammanfattning göras av förutsättningar och förändringar av större betydelse för förvaltningarnas verksamhetsområden. Vidare lämnas ett förslag på de resultatmål som kommunstyrelsen ska arbeta med samt synpunkter på indikatorer för uppföljning av kommunplan Avsnittet därefter innehåller prioritering av investeringar, vilket efterföljs av de behov av nya upphandlingar som kommunstyrelsens förvaltningar har. 4

6 Kommunstyrelsen 2 Ansvarsområden och volymmått 2.1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Antal leverantörsfakturor Antal lönespecifikationer Antal näringslivsfrämjande aktiviteter Antal företagsbesök Antal EU-ansökningar (projekt) 3 Förslag till förändring av volymmått Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Antal antagna detaljplaner Antal lönerapporter Förslag till förändring Antal antagna detaljplaner finns som åtagande under Byggoch miljönämnden. Lägg till Kommentarer till volymmått 5

7 Kommunstyrelsen 3 Övergripande mål och resultatmål 6

8 Kommunstyrelsen 4 Tillväxt, jobb och egen försörjning Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling 4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut Katrineholm växer stadigt och lockar nyinflyttade. Katrineholm - Sveriges Lustgård är ett starkt varumärke med stort innehåll och genom goda kommunikationsinsatser lyfts Katrineholms unika mervärden fram. Tillsammans med lokala och regionala aktörer arbetar kommunen för att kommunicera Katrineholm som en attraktiv och självklar plats för företag och människor som vill etablera sig och i syfte att stärka besöksnäringen. I maj 2015 beslutade kommunfullmäktige om att uppdra till kommunstyrelsen att samordna och stödja utvecklingen inom områdena integration och mottagning. Kommunledningsförvaltning kommer under 2016 utgöra en funktion som strategiskt leder och samordnar integrations- och mottagningsarbetet i kommunen, skapar en tydligare organisation såväl internt som externt. Växande handel och besöksnäring Den 1 januari 2017 fyller Katrineholm som stad 100 år. Jubiléet är ett viktigt led i att stärka varumärket Katrineholm - Sveriges Lustgård. Det är ett jubileum som ska firas för att sprida kunskap om och stolthet för Katrineholms historia, utveckling, kultur, näringsliv, natur och ytterligare poängtera Katrineholms framtid. Under 2015 fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag av kommunstyrelsen att leda, samordna och genomföra arbetet kring firandet av Katrineholms 100-årsjubileum. Följande mål finns för jubileet: Katrineholmsborna ska känna stolthet, delaktighet och framtidstro till platsen. Jubileet ska stärka bilden av Katrineholm genom effektiv kommunikation. Jubileet ska vidareutveckla Katrineholm som plats genom att stärka Varumärket Sveriges Lustgård och bidra till Vision 2025: Katrineholm Läge för liv & lust. Jubileet ska engagera kvinnor och män, pojkar och flickor i Katrineholm genom bred samverkan med invånare och lokala, regionala och nationella aktörer. Katrineholmsborna ska få minnesvärda upplevelser och få långtgående positiva erfarenheter. Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är viktigt att alla som lever och verkar i Katrineholms kommun har möjlighet att ta del av och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. Staten har satt upp som mål att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Katrineholms kommuns mål är att: År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband. En 7

9 Kommunstyrelsen bredbandsstrategi som fastslår målet är framtagen och även en handlingsplan för hur målet ska uppnås. Under år 2015 genomförs upphandlingar och avtal tecknas med olika leverantörer. Under år 2016 kommer arbete fortsätta med att träffa byalag, genomföra detaljprojekteringar av byanät samt hålla informationsträffar för att hjälpa byarna att organisera sig. Växande och mångsidigt näringsliv Ett gott näringslivsklimat leder till tillväxt för kommunen. Näringslivsrådets sjupunktsprogram är ett exempel på samverkan mellan Katrineholms kommun och näringslivet. För att stimulera utvecklingen inom näringslivet är kommunen också engagerad i Näringslivscentrums etablering i AVA-huset med aktörerna Almi, Leader, Katec och Nyföretagarcentrum. En satsning på Ung Företagsamhet (sistaårselever på gymnasiet) och Future Camp stimulerar också ungdomar till att starta egna företag. Näringslivets och arbetsmarknadens utveckling lokalt och i regionen hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter, företagsklimat och är av avgörande betydelse för Katrineholms tillväxtmöjligheter. En citysamverkansgrupp bestående av Katrineholms kommun fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Visionen är att Katrineholms City ska vara västra Sörmlands mest attraktiva stad, som lockar kunder från när och fjärran. Gruppen arbetar även med målsättningen att utveckla Katrineholms handel för att få utmärkelsen Årets stadskärna Kommunen ska utveckla sitt samarbete med Stockholm Business Alliance för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen, och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 53 kommuner i sju län där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. En annan viktig del av arbetet är att förbättra kommunernas service till företagen på hemmaplan. Genom att lyfta regionens samlade fördelar skapas bättre förutsättningar för att locka investerare och nya etableringar. Katrineholms Logistikcentrum har också en strategiskt viktigt roll för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att prioritera sitt arbete genom att lägga mer resurser, tid och medel på att få fler företag och arbetstillfällen till kommunen. Det andra området som är viktigt för tillväxt i kommunen är att stötta nya företagare och befintliga företag i kommunen. Förvaltningen besöker aktivt etablerade företag för att skapa goda relationer och få värdefull information om hur vi kan stötta företagen på bästa sätt. För att förbättra tillgängligheten i centrum arbetar kommunen med att enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser åtgärdas. Exempel på sådana enkelt avhjälpta hinder kan exempelvis vara höga trösklar, avsaknad av ledstänger, dålig belysning och tunga dörrar. 4.2 Resultatmål Resultatmål Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Nämndens/bolagets resultatmål x x x x 8

10 Kommunstyrelsen Resultatmål Fler nystartade företag Fler ungdomar ska starta UF-företag Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Nämndens/bolagets resultatmål x x x 4.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut Invånarantal SCB befolkningsstatis tik Delår Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna Kundnöjdhet avseende kommunens service och bemötande vid bygg-, trafik- och miljöärenden Kundnöjdhet avseende lokaler som KIAB tillhandahåller Andel av totala antalet branscher i Sverige som finns representerade i Katrineholms näringsliv Försäljningsindex för dagligvaruhandeln Försäljningsindex för sällanköpsvaruhandeln Detaljhandelns totala omsättning Sysselsättning inom handeln Omsättningen inom besöksnäringen Sysselsättning inom besöksnäringen SKL:s mätning Insikten. KKiK Svenskt Näringsliv Egen redovisning SBF baserad på kundenkät KIAB kundenkät Handeln i Sverige, HUI Research AB Handeln i Sverige, HUI Research AB Handeln i Sverige, HUI Research AB Handeln i Sverige, HUI Research AB. Antal sysselsatta 16+ år inom total detaljhandel TEM (turismekonomis k mätning) TEM (turismekonomis k mätning) Fler nystartade företag Antal nya företag Nyföretagarcentr ums Udda år Årlig Delår Jämna år Årlig Årlig Årlig Årlig Årlig Årlig Delår 9

11 Kommunstyrelsen Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Fler ungdomar ska starta UFföretag Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Antal nya företag per 1000 invånare Antal nya företag som finns kvar efter tre år Antal elever som driver UF-företag Andel invånare med tillgång till fiberbaserat bredband, i tätort resp landsbygd Andel invånare med tillgång till 100 Mbit/s bredband, i tätort resp landsbygd Nyföretagarcentr ums företagarbarome ter, Bolagsverket. KKiK Ung Företagsamhet Södermanland Delår Årlig PTS Årlig KLF PTS Årlig KLF 10

12 Kommunstyrelsen 5 Attraktiva boende- och livsmiljöer Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik 5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ökat bostadsbyggande En förutsättning för att Katrineholm ska växa är att det finns bostäder. För att Katrineholm ska vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo i måste kommunen kunna erbjuda attraktiva boenden för livets olika faser. Katrineholms stad är inne i en fas av förändring. Ett stort intresse och många förfrågningar från byggföretag kring att producera bostäder i och omkring Katrineholm medför ett stort tryck på samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram nya detaljplaner. Ett arbete som under perioden kommer att fortsätta och intensifieras för att kunna erbjuda så många boendealternativ som möjligt som följer Översiktsplanen för staden och dess intentioner och målsättningar. För att möjliggöra byggnationer och etableringar krävs en god planberedskap och förvaltningen har ett stort antal detaljplaneuppdrag som ska möjliggöra byggnation av 500 nya bostäder fram till Samhällsbyggnadsförvaltningen har som mål att proaktivt söka upp potentiella nya företag samt befintliga nationella och internationella företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen för att erbjuda etableringsmöjligheter i Katrineholm. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer fortsätta arbetet kring boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun under En tillgänglighetsundersökning i enlighet med rapporten om boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun kommer genomföras. Fastighetsägare kommer att bjudas in till ett samarbete kring en gemensam T-märkning (tillgänglighetsmärkning) av bostäder samt gemensam bostadskö för förmedling av tillgängliga lägenheter. Behov och möjligheter till utbyggnad av ungdomslägenheter i samband med nybyggnation vid Igelkotten kommer att utredas samt behovet av utbyggnad och/eller renovering av boenden i kransorterna. Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i Katrineholm med omnejd. Levande landsbygd Arbetet med översiktsplanen för landsbygden är i full gång och den beräknas kunna antas under Översiktsplanen ska fungera som vägledning för beslut inom kommunens alla verksamheter och visar på kommunens intentioner om hur mark och vatten ska användas. Planen är långsiktig och visionär och syftar mot år En av de viktigaste delarna i arbetet med översiktsplanen är förankring och dialog om stadens framtida utveckling med framför allt företag och invånarna i kommunen. Revideringen av det landsbygdspolitiska programmet kommer att integreras med det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för landsbygden. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer under 2016 fortsätta arbetet tillsammans med kransorterna Björkvik, Valla/ Sköldinge och Julita. Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för regionintegrering och tillgång 11

13 Kommunstyrelsen till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har också avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Tågpendlingens betydelse för Katrineholm innebär att kommunen har ett starkt engagemang för utrednings- och processarbete knutet till dels det regionala planeringsdokumentet Trafikplan 2017 och dels överenskommelsen mellan sex län om utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Utvecklingsarbetet kommer att intensifieras under de kommande åren och det kommer krävas en aktiv medverkan från Katrineholms kommun. Beslut har därför tagits om att kommunerna i Sörmland tillsammans med Landstinget ska införskaffa egna fordon för regional tågtrafik. För kommunen återstår också att genomföra den nyligen avslutade översynen av stadstrafiken tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Vid genomförandet finns det skäl att aktualisera kommunplanens mål att under mandatperioden pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, med bland annat försök med anropsstyrd trafik enligt Arbogamodellen samt mer miljövänliga drivmedel i fordonen. Stadstrafiken måste noggrant följas upp och analyseras för att kunna bli en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader. Det är också viktigt att kommunen bevakar vad som sker i samband med den statliga planeringsprocessen gällande vägsystemet och framförallt för de riksvägar som omger Katrineholm. Katrineholms kommun kommer att aktivt delta i detta planeringsarbete i syfte att säkerställa snabba och säkra vägförbindelser med övriga delar av regionen. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Satsningar på tillgänglighet och trygghet för främst oskyddade trafikanter har fått stort utrymme men även miljö och gestaltningsåtgärder är prioriterade. Större investeringsprojekt som planeras under planperioden är bland annat en omdaning av Stortorget med en ny byggnad i norra delen, ombyggnad av Hantverkaregatan till gågata alternativt gångfartsområde, ombyggnad av de gamla genomfarterna till stadsgator, anpassning av Fredsgatan till Kullbergska sjukhusets nya entré samt fortsatt satsning på trygghet och miljö med belysning av gator, gång- och cykelvägar och parker. Service- och tekniknämnden har tagit över underhållet av de gamla genomfarterna medan den nya förbifarten sköts av Trafikverket. Detta gör det möjligt att reinvestera i omläggning och ombyggnation av gatorna i staden. Situationen behöver utredas inför en övergång till stadsgator med gång- och cykelvägar, grönytor, parkeringsmöjligheter med mera. Övertagandet av genomfartslederna innebär ökade driftskostnader på en vägsträcka motsvarande ca meter. 5.2 Resultatmål Resultatmål Ökat bostadsbyggande Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Fortsatt bra kommunikationer Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar Nämndens/bolagets resultatmål x x x x 12

14 Kommunstyrelsen 5.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Ökat bostadsbyggande Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, totalt samt uppdelat på småhus respektive flerbostadshus SCB Årlig Kommunens försäljning av tomter för småhus och flerbostadshus SBF, egen redovisning av sålda tomter Delår Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Tillgänglighet till kommunala lokaler Fortsatt bra kommunikationer Invånarnas bedömning av kommunikationerna SCB:s medborgarundersökning Udda år Antal resande med stadstrafiken (buss) Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Delår Antal resande med landsbygdstrafiken (buss) Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Delår Antal tågstopp i rusningstid vid Katrineholm Central (vardagar kl samt under normal säsong) Samtrafiken (tidtabellerna 56, 60, 61, 70, 80) Delår Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar Andelen invånare som är nöjda med kommunens gång- och cykelvägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) SCB:s medborgarundersökning Udda år Andelen invånare som är nöjda med kommunens gator och vägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) SCB:s medborgarundersökning Udda år Vägunderhåll i förhållande till beräknat nyvärde Egen redovisning STF 13

15 Kommunstyrelsen 6 Utbildning Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå 6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Den digitala delaktigheten är en framtidsfråga som bidrar till att utveckla kommunens välfärdsservice. Det digitala nätet är sammanhållande för många och med en ökad digital delaktighet där tekniken utnyttjas på rätt sätt möjliggörs flexiblare lösningar. För kommunen innebär det möjligheter och förutsättningar att dels leverera medborgarnas behov av välfärdstjänster och dels öka den inre produktiviteten. I takt med att kommunen fortsätter satsa på att bygga ut fibernätet och skapa smartare e-tjänster till medborgarna genomförs satsningar för att säkerställa att så många som möjligt kan dra nytta de tjänster som kommunen erbjuder. På så sätt kan kommunen nå största möjliga samhällsnytta på samma gång som den interna administrationen blir mer effektiv. För att öka den digitala delaktigheten erbjuder kommunen bland annat digitala veckor, praktiska verkstäder, föreläsningar och datorhandledningar. Arbetet med att öka den digitala delaktigheten sker i samverkan med samtliga förvaltningar i kommunen. 6.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Förskolan ska byggas ut efter behov Trygg och utvecklande förskoleverksamhet Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Höjd utbildningsnivå i kommunen Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar x 6.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga Udda år KLF Andelen anställda i Katrineholms kommun som känner sig digitalt delaktiga ska öka Medarbetarenkä ten Udda år KLF. Nytt mått 14

16 Kommunstyrelsen 7 Omsorg och trygghet Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i 7.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunledningsförvaltningen Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Även om det går bra för Katrineholm så finns ett antal framtida utmaningar att möta. Ungdomsarbetslöshet, utbildningsnivå, sociala klyftor och ökade spänning mellan olika grupper är fortsatt viktiga frågor att samlas kring för ett attraktivt Katrineholm. Vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete. Invånare, besökare och näringslivet ska känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. Genom att arbeta för ett stort säkerhetsmedvetande inom kommunen skapas delaktighet, engagemang, uppmärksamhet och därmed förutsättningar för att reducera risker. Därigenom kan negativa konsekvenser för människor, lokaler, anläggningar, verksamheter, information, miljö samt ekonomiska åtaganden minimeras och förhindras. Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och på olika sätt förhindrar att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Det skadeförebyggande arbetet innefattar långsiktigt arbete riktat till alla åldrar, miljöer och situationer. Folkhälsoutskottet har idag i nuvarande läge inte resurs att svara mot dessa krav varför en översyn av kommunens organisation genomförs under 2015 för att utveckla trygghetsoch säkerhetsarbetet och höja kommunens förmåga. Behovet av samordningsansvar för trygghetsskapande åtgärder ökar särskilt inom områdena: Samordna folkhälsoutskottet och tillgänglighetsutskottets utmaningar för områdena goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer och hälsosamt åldrande Dialog med medborgare och civilsamhället i övrigt för att involvera föreningsliv och frivilligorganisationer Arbete med förbättrad uppföljning inom trygghetsområdet för ett utvecklat förebyggande arbete Ökad trygghet i det offentliga rummet I juni 2015 beslutade kommunstyrelsen i Katrineholm att ett lokalt krishanteringsråd ska bildas inom Brotts- och skadeförebyggande rådet. I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap verkar kommunen för att: olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Inom det geografiska område har kommunen en funktion som sammankallande för ett samverkansorgan (det lokala krishanteringsrådet) i vilket representanter för kommunen och 15

17 Kommunstyrelsen aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ingår. Möjligheten att upprätta en Frivillig resursgrupp är ett annat områden som ses över för en ökad förmåga. En frivillig resursgrupp (FRG) består av personer från olika frivilligorganisationer som ett stöd vid en extraordinär händelse. En frivilliga resursgrupp (FRG) kan utgöra en viktig resurs i kommunens och samhällets krisberedskap. Under 2015 kommer ett förslag till reviderat uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) avseende räddningstjänst arbetas fram. Medlemskommunernas uppdrag till VSR säger att huvuduppgiften är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. VSR:s andra uppgift är att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Vidare kommer ett nytt samverkansavtal mellan polis och kommun arbetas fram under Utgångspunkten för ett fungerande samarbete är att polisen och kommunen kan enas kring en gemensam nulägesbild och gemensam uppfattning om vilka samverkansområden som finns lokalt. Under våren 2015 har polisen och Katrineholms kommun analyserat den aktuella brottssituationen och kommuninvånarnas upplevda trygghet. Efter att ha diskuterat problembilden och den långsiktiga inriktningen för kommunen har Katrineholms kommun och polismyndigheten enats om att följande två samverkansområden med skall prioriteras under avtalstiden, organiserad brottslighet och social oro. 7.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov Ökad trygghet för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende Minskad risk för undernäringför äldreomsorgens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare x 7.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen SCB:s medborgarundersökning eller polisens Udda år KLF. Ändras till jämna år eftersom senaste undersökningen genomfördes hösten trygghetsunders ökning Andel klotter som saneras inom 24 timmar avseende fastigheter som kommunkoncernen ansvarar för Antal anmälda våldsbrott i kommunen, (per 100 BRÅ Årlig KLF 16

18 Kommunstyrelsen Resultatmål Indikator Källa 000 invånare) Antal personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Andel av de olyckor som föranleder larmning av räddningstjänst där en första insats gjorts av enskilda VSR VSR VSR VSR Uppfölj ning Årlig Årlig Årlig Årlig Kommentar 17

19 Kommunstyrelsen 8 Kultur, idrott och fritid Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa 8.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar En god folkhälsa i Katrineholm innebär att katrineholmarnas hälsa inte bara är så bra som möjligt utan också jämlikt fördelad. I kommunen ses en god folkhälsa både som ett mål i sig, men också som ett medel för att skapa en god tillväxt i kommunen. De kommunala verksamheterna arbetar aktivt med olika insatser för att förbättra möjligheterna för alla katrineholmare att få en bra hälsa. Inriktningsdokumentet "En god hälsa för alla - utmaningar " har under den gångna mandatperioden utgjort grunden för Katrineholms kommuns folkhälsoarbete. Programmet och arbetsinsatserna ska utvärderas under hösten 2015 inför kommande år. Folkhälsoutskottet ser behov av att löpande uppmärksamma vad som sker i omvärlden och samordna kommunens insatser mot ett systematiskt och långsiktigt arbete för en god hälsa för alla. 8.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts-, och fritidslivet Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med Sportcentrum ska ha nöjda utövare och besökare Förbättrade möjligheter att delta i sociala aktiviteter för brukare i äldreomsorgen Jämställda kultur-, och fritidsverksamheter Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka X 8.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka Andel invånare som använder tobak Hälsa på lika villkor KLF Andel invånare med skadliga alkoholvanor Hälsa på lika villkor KLF Andel invånare som äter frukt och grönt minst fem gånger per dag Hälsa på lika villkor KLF Andel invånare som ägnar minst 3 timmar per vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter Hälsa på lika villkor KLF 18

20 Kommunstyrelsen 9 Hållbar miljö Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö 9.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunens energiförbrukning ska minska För att ställa om samhället i en hållbar riktning behöver kommunen bidra till minskad miljöpåverkan. Modern informations- och kommunikationsteknik ger ökade möjligheter till minskad miljöpåverkan och energiförbrukning, exempelvis genom att öka andelen digitala kontakter och möten samt välja IT-utrustning med låg energiförbrukning. Målsättningen är att med hjälp av informations- och kommunikationsteknik bidra till minskad miljöpåverkan och energiförbrukning både i kontakten med våra invånare och näringsliv såväl som för vår interna verksamhet. Att arbeta aktivt med Grön IT innebär att hållbara processer och arbetssätt främjas där IT utgör en naturlig del genom sitt fokus på e-tjänster samt digitala och mobila arbetssätt. Flera av de områden som samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar med är viktiga delar i en hållbar utveckling, till exempel miljöfrågor, planering, naturvård och tillgänglighet. För att nå framsteg för en hållbar utveckling är det viktigt att alla tar ansvar och gör vad som är möjligt utifrån sina perspektiv. En hållbar kommun är också en attraktiv kommun. Under 2016 ska prioriterade åtgärder genomföras enligt den nya gång- och cykelplanen. Det handlar både om infrastruktursatsningar men också om påverkansåtgärder för att få fler att välja cykeln. Miljöstrategiska rådet Kommunstyrelsens miljöstrategiska råd har utifrån de nationella miljömålen prioriterat fyra fokusområden för Katrineholms kommun. Dessa är klimat, vatten, biologisk mångfald samt mark, byggande och boende. Under 2016 prioriteras det fortsatta arbetet med åtgärder för att nå de antagna lokala miljömålen. Av de fyra fokusområden kommer åtgärder främst att göras inom områdena klimat och vatten. Arbetet med energieffektiviseringar fortsätter. Fortsatta satsningar kommer också att göras på utbyggnad av solenergi. 9.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Kommunens energiförbrukning ska minska Minst hälften av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamheter inom förskola, skola och äldreomsorg X X X 19

21 Kommunstyrelsen 9.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Kommunens energiförbrukning ska minska Minskning av energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd sedan 2008 Egen redovisning KFAB Årlig Minskning av energianvändning i kommunens verksamhetslokaler sedan 2008 Egen redovisning KFAB Årlig Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka Andel sjöar med god ekologisk status Egen redovisning SBF, mätning av fosfor och kväve i 26 sjöar Udda år Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Areal reservat och biotopskydd SCB Årlig 20

22 Kommunstyrelsen 10 Ekonomi och organisation God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning 10.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar God ekonomisk hushållning En stabil ekonomi på alla nivåer gör det möjlighet att satsa offensivt samtidigt som kommunen kan hantera och anpassa sig till nya förhållanden. En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi på kort och lång sikt. Ett effektivt resursutnyttjande och en bra ekonomisk styrning ger förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att de politiska målen i den nya kommunplanen ska få genomslag i de kommunala verksamheterna och ge resultat för kommuninvånarna måste det finnas en tydlig struktur för både planering och uppföljning. Det är därför angeläget att fortsätta utveckla resultatstyrningen i kommunen. Den röda tråden i den interna styrningen, från mål till verksamhet och resultatuppföljning, behöver bli ännu tydligare och starkare. Kommunledningsförvaltningens roll är att samordna och stödja nämndernas planerings- och uppföljningsarbete. Prioriterat under kommande år är att utveckla stödet när det gäller dels analys, dels verksamhetsplaner. Ett annat prioriterat område handlar om att utveckla hur mål och resultat redovisas utåt för invånare och andra intresserade, i syfte att öka insynen och utveckla dialogen. Inom arbetet med effektivisering av den kommunala administrationen fokuserar kommunledningsförvaltningen under 2016 på att utveckla och förbättra kommungemensamma processer och arbetssätt. Under 2015 uppgraderas kommunens affärssystem. Syftet med uppgraderingen är att åstadkomma likartade arbetssätt och rutiner inom den kommunala organisationen och även inom Shared Business Services (gemensam administration med Katrineholms Fastighets AB). Kommunledningsförvaltningen har också ambitionen att tydliggöra och utveckla stödet till den politiska delen av den kommunala verksamheten så att det bland annat ska bli enklare för den som nyväljs under mandatperioden att kunna sätta sig in i och förstå uppdraget, villkoren och det stöd som finns att tillgå. Den inriktning mot samordnad och gemensam nämndadministration som kommunledningsförvaltningen inledde för ett par år sedan fortsätter för en fortsatt effektivisering av administrationen. Utöver nuvarande ansvar för nämndsekreterarstöd till kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och dess utskott, service- och tekniknämnden, socialnämnden med utskott, viadidaktnämnden och lönenämnd Sörmland planerar kommunledningsförvaltningen för motsvarande stöd till också bygg- och miljönämnden. Avsikten är att kunna ge ordförandena ett kompetent professionellt stöd under pågående sammanträden och att skapa en likartad hantering i alla nämnder. Projekt Dokument- och ärendehantering, en del av projekt Communis, går över i ordinarie verksamhet från och med september. För att projektets resultat ska få avsedda effekter krävs fortsatt fokusering och målmedvetenhet. En av delarna som har koppling till detta är kommunledningsförvaltningens avsikt och ambition att genomföra ett utvecklingsprogram för kommunens registratorer som syftar till att skapa kunskap om lagar och regelverk samt genom övning bidra till ökad förmåga i det dagliga praktiska agerandet. Myndigheternas registratorsfunktion kan därigenom även i fortsättningen vara en garant för medborgarnas möjlighet att få insyn och ta del av handlingar samt en trygghet för organisationen och dess chefer/medarbetare kring vad som är tillåtet respektive obligatoriskt utifrån gällande 21

23 Kommunstyrelsen lagstiftning. Ytterligare en väsentlig förutsättning och förändring inför 2016 är den grundläggande principen för finansiering av IT inklusive uppgradering av Microsoft-licenser. Syftet med den nya finansieringsprincipen är att skapa bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling med IT som stöd. Säker och ändamålsenlig IT-struktur I dagens samhälle behöver större mängder information än någonsin tidigare bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas. Trenden är att allt mer data hamnar i molnet och att kommunernas verksamhetssystem placeras i olika serverhallar. De anställda vill kunna arbeta där de är från olika verktyg och kommunens medborgare vill kunna nå och lämna information via lättillgängliga e-tjänster. Det finns stora möjligheter och fördelar med en ökad informationsanvändning. Samtidigt innebär den ökande utvecklingen av IT att samhället öppnas upp för stora risker som vi sannolikt inte är medvetna om i dag. Brister i hanteringen och säkerheten för informationen riskerar att få omfattande konsekvenser, såväl för samhället i stort som för enskilda. Brister kan också leda till ett försämrat förtroende för offentliga och privata aktörer som tillhandahåller viktiga tjänster. I och med den ökande IT-användningen i samhället är informationssäkerhet en förutsättning för att nya företeelser i samhället ska kunna fungera. Informationssäkerhet omfattar därigenom hela samhället och är en angelägenhet för alla. För att kommunens verksamheter ska kunna bedriva verksamhet på ett så effektivt sätt som möjligt ställs höga krav på verksamhetssystemen avseende säkerhet och tillgänglighet. Kommunens IT-miljö skall vara uppbyggd på ett sådant sätt att krav på säkerhet och tillgänglighet uppnås. För att möta ökade krav på säkerhet och som en naturlig del av arbetet med kommunens e-förvaltning tittar kommunledningsförvaltningen på en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt och bekvämt för både anställda, elever och medborgare. Ny kunskap och ny teknik Under 2016 fortsätter arbetet med att nyttja den tekniska utvecklingen för en tillgänglig, tydlig och öppen organisation. En modern och effektiv övergripande IT-arkitektur samt riktlinjer för integration mellan verksamhetssystem och den gemensamma IT-infrastrukturen behöver utarbetas. I en bred och diversifierad IT-miljö spelar arkitekturen en stor roll för hur komplex IT-landskapet blir. Med en genomtänkt och ändamålsenlig IT-arkitektur kan antalet system och med därvid följande integrationsbehov begränsas. Komplexiteten påverkar ekonomin då ett ökat antal verksamhetssystem och integrationer är kostnadsdrivande, avseende såväl system-, designoch driftkostnader samt kostnaden för resurser för att hantera olika tekniker och processer. Även ur ett säkerhetsperspektiv blir en standardiserad och konsoliderad miljö mindre komplex då angreppsytan minskar. Den blir dessutom mer flexibel då det blir enklare att genomföra efterfrågade förändringar. Den tekniska utvecklingen ger tillgång till enorma mängder data och datorkraft, så kallad Big Data. Big Data finner mönster i datamängderna och i världen och medför alltmer statistiska samband. Möjligheter till ökad kunskap som kan leda till markanta förbättringar både för näringslivet och för den offentliga sektorn. Det skapar goda förutsättningar för en utökad analys inför beslutsfattande. Kommunen kan då tidigt urskilja trender som ger värdefulla insikter och därför utgöra en pålitlig grund för korrekta prognoser. Detta gäller såväl samhällets utveckling inom olika områden som för den interna effektiviteten. Kommunledningsförvaltningen tittar 22

24 Kommunstyrelsen därför på att utvärdera möjligheterna och förutsättningarna med införandet av ett verktyg för dataanalys för statistik och uppföljning vid politiska och verksamhetsorienterade beslut. Vidareutveckling e-förvaltning En förstudie om e-arkiv genomförs Sammantaget krävs ett omfattande arbete för att skapa en enhetlig begreppsdefinition med tydliga beskrivningar också av så kallade metadata (data om data). Huruvida kommunen ska bygga upp ett eget e-arkiv, antingen på egen hand eller i samverkan med andra kommuner eller ansluta sig till redan pågående e-arkivprojekt i Sverige behöver utredas vidare. Bedömningen är att ett regelrätt införande av e-arkiv inte kan ske förrän tidigast år Tydlig och effektiv kommunikation Den digitala utvecklingen förändrar hela tiden kraven och förväntningarna på kommunikationen. Kommunen ska finnas i de kanaler där medborgarna och näringslivet finns. Det påverkar öppettider, sättet att kommunicera på samt var och hur kommunen är tillgänglig. Det är också viktigt att vara resurseffektiv. På samma sätt ska den interna digitala kommunikationen följa utvecklingen för att utgöra ett bra redskap för ledare och medarbetare. Intranätet Communis används av många som en plattform för samverkan, kunskapsdelning och effektivare arbetssätt. Invånarnas möjligheter till insyn och dialog ska öka För att utveckla tillgänglighet och bemötande ska kommunen arbeta vidare med värdegrund, relation och värdskap. Det är en nyckelfaktor för tillväxtmålet att människor vi möter på olika sätt får ett gott intryck av Katrineholm. Det gör vi genom att enas om en gemensam servicedeklaration och ta fram en verktygslåda för hur verksamheter kan utveckla sitt värdskap. Besöksantalet till Katrineholms kommuns webbplats ökar stadigt för varje år och uppgår till drygt en miljon besök. Det är nästan en dubblering sedan webbplatsen lanserades Under år 2016 bör webbplatsen vidareutveckla katrineholm.se för att bättre möta besökarnas behov. Det behövs samverkan mellan olika verksamheter i kommunen, samt förberedelse och ledningens styrning, så att personella resurser och tid kan avsättas, likväl som ekonomiska resurser. Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering När konkurrensen ökar om arbetskraften behöver Katrineholm öka sin attraktivitet som arbetsgivare. För att lyckas krävs långsiktighet, ett tätt samarbete och nya arbetssätt mellan kommunledningsförvaltningen och övriga förvaltningar. En åtgärd är att alla som arbetar med rekrytering ska ha kunskap och ges stöd för att utveckla arbetssättet. Utgångspunkten för varje rekrytering ska vara en kravprofil, det ska vara öppet för alla att söka och urvalsprocessen ska bygga på transparens. Katrineholms kommun ska arbeta utifrån kompetensbaserad rekrytering. Rekryteringsverktyget ska användas fullt ut i enlighet med kompetensbaserad rekrytering, vilket skapar en effektivare rekryteringsprocess och ökar förtroendet hos de sökande. Katrineholms kommun ska också använda effektivare annonseringsverktyg, vilket minskar tiden som går åt till att boka annonsering. Kommunen ska också arbeta med ökad riktad annonsering genom sociala medier, såsom Facebook och Linkedin. Rekryteringsansvaret och annonseringsansvaret ligger på varje rekryterande chef ute i verksamheten och de ska jobba utifrån kompetensbaserad rekrytering. Kommunledningsförvaltningen tillhandahåller rekryteringsutbildningar i kompetensbaserad rekrytering och verktygsutbildningar till alla som jobbar med rekryteringar. 23

25 Kommunstyrelsen 10.2 Resultatmål Resultatmål Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftsbudgeten Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Tydlig och effektiv kommunikation Ökat medarbetarengagemang Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Minskad sjukfrånvaro Nämndens/bolagets resultatmål x x x x x x x x x 10.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftsbudgeten Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Tydlig och effektiv kommunikation Resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och utjämning Avskrivningar i förhållande till nettodriftbudget Kundnöjdhet avseende KFAB:s verksamhetslokaler Andel invånare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Andel invånare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon Andelen invånare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett invånarperspektiv Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett företagarperspektiv Kommunens delårsrapport och årsredovisning Kommunens delårsrapport och årsredovisning Kommunens delårsrapport och årsredovisning KFAB kundenkät Delår Delår Delår Jämna år KLF KLF KLF KKiK Årlig KLF KKiK Årlig KLF KKiK Årlig KLF SKL:s webbinformation s-undersökning SKL:s webbinformation s-undersökning Årlig Årlig KLF KLF 24

26 Kommunstyrelsen Resultatmål Indikator Källa Andel anställda som använder intranätet Communis Uppfölj ning Kommentar KLF Ökat medarbetarengagemang Resultat i undersökningen kring hållbart medarbetarengagemang SKL:s HMEindex (hållbart medarbetarenga gemang) Udda år KLF Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Andel påbörjade rekryteringar där tjänsten tillsätts KLF Andel rekryteringar där tjänsten tillsätts med eftersökt kompetens enligt rekryteringskravprofilen KLF Minskad sjukfrånvaro Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid, totalt Personalsystem et Aditro Delår KLF Del av sjukfrånvaro som är längre än 60 dagar Personalsystem et Aditro Delår KLF 25

27 Kommunstyrelsen 11 Prioriteringar av investeringar Kategori Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) TKR Total budget Mobilt reservelverk Webb-TV-utrustning KF 50 4 Webbplats Årliga nätverksinvesterigar? Utbyggnad trådlösa nätverk? Bredband Totalt KLF Tillgänglighetsåtgärder Miljöinventeringar Övriga investeringar Tillgänglighetsanpassade parker Focusområde vatten Miljöåtgärder enligt "Miljöstrategiska rådet" Sjöreningsprojektet Drottninggatan Trädgårdsgatan - Floragatan- Fredsgatan Nollvisionsåtgärder Ny park på Norr (Park 2030) Forssjö fritidsområde Värmbolsvägen - Dalvägen Stensättersgatan Hastighetssäkring övergångsställen Hastighetssäkring av områden Sveaparken Temaparker Kollektivtrafikåtgärder Genomfarten Infart P-hus Norr Lövåsen/Sandbäcken Aktivitetsparker i kransorterna Stortorget Infart Djulöområdet Åtgärder enligt parkeringsstrategi Dalagatan, GC-väg mm

28 Kommunstyrelsen Kategori Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) 5 Nya informationsplatser/skyltar Vasavägen Attraktiva gångstråk Järnvägsinfarterna GC-väg till Lokstallarna GC-väg, Lövåsen Gator, övrigt Ljus i staden Belysning i parker Åtgärder enligt GC-plan Stadsparken GC-väg Vingåkersvägen- Rönngatan Aulaparken Belysning i centrum Åtgärder enligt Djulögruppen Hundparker Östermalmsgatan GC-väg Arboretum, bevattning Cykelplan, vägvisning Cirkulationsplats Rv 52/Värmbolsvägen GC-väg Kungsgatan Cirkulationsplats Kungsgatan/Fredsgatan Köpmangatan Gångfartsområde Sportcentrum, åtgärder enl. Framtidsgruppen Eriksbergsvägen, Projekt "Du får råd" Totalt SBF Undersökning sker om webbplatsens befintliga system ska redesignas eller om ny webbplats ska upphandlas. Investeringar och projekt för Samhällsbyggnadsförvaltningen skall upphandlas enligt metoden för sociala klausuler. 27

29 Kommunstyrelsen 12 Bilaga: Nya upphandlingar Föremål för upphandling Kategori Direktupphandling eller upphandling Leasing Ja/Nej Tidpunkt Drift av personalsystem Tjänst Nej Drift System för e-arkivering Vara eller tjänst 2017 Oklart Reklambyråtjänster tjänst upphandling Nej januari 2016 drift Drift eller investering Webbplats? Förstudie nu vara? Upphandling Nej investering 28

30 Kommunstyrelsen 13 Bilaga: Övergripande driftsbudget 2016 med plan Kommunchefen fick i uppdrag på kommunstyrelsen den 25 mars 2015 att efter samråd med förvaltningscheferna återkomma med förslag på samordningsvinster och administrativa effektiviseringar i den kommunala organisationen på 10 miljoner kronor till kommunstyrelsen i juni

31 Kommunstyrelsen Kommunens ledningsgrupp har tagit fram följande förslag till åtgärder för att uppnå en kostadsminskning på 10 miljoner med effekt från För kommunstyrelsen innebär detta en ramminskning med 1 155tkr. Ny total ram för kommunstyrelsen år 2016 blir således tkr varav kommunledningsförvaltningen tkr och samhällsbyggnadsförvaltningen tkr. För kolumnen Gem är effekten för respektive nämnd inte känd i dagsläget, vilket innebär att ramen för kommunstyrelsen kan komma att påverkas ytterligare. 30

32 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:327 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Peter Henriksson Kommunstyrelsen Samverkansavtal mellan Katrineholms kommun och polisen Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås godkänna det redovisade samverkansavtalet mellan Katrineholms kommun och Polisen. Ärendet har föredragits för BROSK. Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunen har sedan 2008 tecknat ett samarbetsavtal med polisen för att arbeta förebyggande mot brott och skadegörelse. I avtalet har kommunen och polisen gemensamt identifierat vilka områden de båda parterna ska samverka kring. Avtalet ligger även till grund för det arbete som sker i brotts- och skadeförebyggande rådet. I kommunens övergripande plan med budget står det att Katrineholm ska arbeta aktivt med brotts- och skadeförebyggande arbete och höja trygghetsfaktorn. I kommunplan är ett av resultatmålen att öka trygghet och säkerhet för kommunens invånare. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. En arbetsgrupp bestående av representanter från de kommunala förvaltningarna och bolagen har medverkat i framtagandet av detta avtal. Peter Henriksson Säkerhetschef Ärendets handlingar Samverkansavtal mellan kommun och polis Åtaganden i respektive samverkansområde för polis och kommun Beslutet skickas till: Polisen, KFAB, KIAB, BROSK, Samtliga förvaltningar KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Peter.Henriksson3@katrineholm.se

33 Samverkansavtal mellan polis och kommun Avtalande parter Polismyndigheten och Katrineholms kommun Bakgrund I januari 2015 inträdde den nya polismyndigheten i Sverige. Detta innebär att polisen går från 21 polismyndigheter till att bli en stor gemensam polismyndighet. Polismyndigheten har skapat nationella direktiv angående samverkan mellan polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. Syftet med direktiven är att de lokala polisverksamheterna runt om i landet skall utveckla sin samverkan med kommunerna. Utifrån en gemensam läges- och problembild skall kommun och polis teckna avtal samt planera gemensamma insatser, vilka verksamheter som ska samverka och hur med målet att skapa en trygg och säker kommun. Katrineholms kommun och polismyndigheten i Södermanland tecknade ett första samarbetsavtal under våren När avtalet tecknades hade de två parterna enats om några gemensamma problemområden att prioritera samverkan kring. Detta avtal har därefter förnyats vid tre tillfällen. Det senaste avtalet är giltigt till Kommunens och polisens verksamhet är härutöver reglerad och såsom i all samverkan skall det finnas respekt för varandras huvuduppdrag. Båda verksamheterna är offentliga och syftar till att tjäna medborgarna på bästa sätt. Under senaste avtalstiden har en gemensam uppföljning genomförts över åtaganden i samarbetsavtalet. Under samma period har analys genomförts över aktuell problembild baserat på trygghetsundersökningar och brottstatistik samt diskussioner vid brotts och skadeförebyggande rådet, detta tillsammans utgör grunden för det nya avtalet. Avtalstid Parterna åtar sig att samverka kring de framtagna samverkansområdena samt att arbeta efter de åtaganden som följer av avtalet...

34 Lokalpolisområdes chef Kommunstyrelsens ordförande Struktur på det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet Representant från polismyndighetsledningen skall träffa representanter för kommunledningen minst en gång per år för att övergripande diskutera avtal mellan kommun och polis, samt följa upp det pågående arbetet. Lokalpolisområdeschef skall finnas representerad i det lokala brotts och skadeförebyggande rådet. Dessa träffar äger rum fyra gånger per år. Förtroendevald från kommunstyrelsen och folkhälsoutskottet i Katrineholms kommun är ordförande för rådet. Uppföljning Detta avtal skall följas upp kontinuerligt i brotts och skadeförebyggande rådet. En samlad uppföljning sker senast samt Uppföljning samt framtagande av förslag på nytt avtal sker genom möte mellan polismyndigheten och Katrineholm kommun. Analys Under hösten 2016 skall en ny kartläggning och analys av gemensamma samverkansområden utföras gemensamt av parterna. Resultatet av denna analys skall tillsammans med uppföljningen av avtalet utgöra grunden för prioritering vad avser de gemensamma åtagandena i nästkommande avtal. I arbetet med detta avtal har olika representanter från kommun och polis deltagit samt det brotts och skadeförebyggande rådet. Gemensamma samverkansområden Utgångspunkten för ett fungerande samarbete är att polisen och kommunen kan enas kring en gemensam nuläges- och problembild samt vilka samverkansområden som finns lokalt. Under våren 2015 har polisen och Katrineholms kommun analyserat den aktuella brottsituationen och kommuninvånarnas upplevda trygghet. Underlag för detta har varit brottsstatistik, medborgardialog, trygghetsundersökningar, polisens händelserapporter och utdrag ur Hobit (händelse och brottsinformationstjänst, polisens webbaserade kartsystem). I Kommunplan , som tillsammans med Vision 2025 och Översiktsplan för Katrineholms kommun visar den långsiktigt inriktningen för kommunens övergripande planering, finns det övergripande målet att Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i. I kommunplanen är även ett resultatmål för mandatperioden fastslagit om ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare. Efter att ha diskuterat problembilden och den långsiktiga inriktningen för kommunen har Katrineholms kommun och polismyndigheten enats om att följande två samverkansoråden med tillhörande delområden skall prioriteras under avtalstiden.

35 Brottsförebyggande arbete Genom förebyggande insatser och samverkan mellan kommun och polis men även andra aktörer ska vi identifiera och tillsammans förebygga brottslighet. Detta ska få effekt genom att jobba med olika delområden där ansvar och respekt för respektive uppgift ska genomsyra arbetet. Social oro Social oro har de senaste åren i olika områden i Svenska städer skapat stor otrygghet och genererat mycket arbeta för polisen och kommunerna. Inom social oro ryms hot och våld, klotter och skadegörelse och även bränder men framförallt en stor otrygghet för de invånare och aktörer som bor och verkar i dessa områden. Påfrestningarna ur ett socialt, ekonomiskt och trygghetsperspektiv gör att detta område är mycket viktigt att arbeta med innan och under perioder av social oro. Erfarenheter i Sverige och Europa är att bred samverkan i hela samhället och förberedelse skapar bra förutsättningar att hantera situationer av social oro. I arbetet med samverkansområdena är det viktigt att belysa problematiken ur ett flertal perspektiv, exempelvis tillgänglighet-, etnisk- och jämställdhetsperspektiv. I arbetet med samverkansområden skall ansvarsfördelningen förtydligas och arbetet kvalitetssäkras för att skapa goda förutsättningar till uppföljningar. Utifrån samverkansområdena skapas handlingsplaner med tidsplan, tillsammans med polismyndigheten och deras ansvarsområden och den/de som ansvarar för frågan i Katrineholms kommun. Konkreta förslag kan göras enskilt av varje organisation eller att konkreta förslag görs tillsammans utifrån problembilden. Delområden utifrån ovan beskrivna samverkansområden Motverka organiserad brottslighet Minska narkotikaanvändning Minska våldsbrott Minska klotter och skadegörelse Förebygga inbrott och stölder Ökad trafiksäkerhet God skol och ungdomsmiljö Medborgardialog

36 Ansvarsfördelning POLIS KOMMUN Brottsskadeförebyggande arbete Polis ska tillsammans med andra aktörer arbeta med: Genomförandet av medborgardialog ANDT- förebyggande arbete för att minska användandet av alkohol, narkotika, doping och tobak Närvara vid trygghetsvandringar Social oro Kommun och polis ska tillsammans med andra aktörer arbeta i de områden där risk finna för social oro. Tillsammans skapa goda relationer med alla goda krafter i områden där det finns risk för oro. Kommunen ska tillsammans med andra aktörer arbeta med: Driva och utveckla BROSK Att starta och driva Sociala insatsgrupper Trygghetsvandringar ANDT-förebyggande arbete för att minska användandet av alkohol, narkotika, doping och tobak. Kompetensutveckling och utbildning inom kommunens olika verksamheter i det brottsförebyggande arbetet Samarbete med Polismyndigheten gällande tobakskontroller Kommun och polis ska tillsammans med andra aktörer arbeta i de områden där risk finna för social oro. Tillsammans skapa goda relationer med alla goda krafter i dessa områden. Kommunen ska skapa förutsättningar för att kunna mobilisera goda krafter i dessa områden om det krävs, ex nattvandrare, idrottsföreningar mm. Delområden Motverka organiserad brottlighet Aktiv samverkan för att motverka etablering av organiserad brottslighet och brottslighet kopplad till denna. Gemensamma träffar för att skapa samsyn och samverkan i sådan brottslighet. Aktiv samverkan för att motverka etablering av organiserad brottslighet och övrig brottslighet kopplad till denna. Upprätta träffar för att skapa samsyn och samverkan i sådan brottslighet. Minska narkotikaanvändning

37 Med riktade insatser minska missbruk och hantering av narkotika och följderna av missbruk. Samverka med polisen genom utbildning och kunskap i området och öka kunskapen om detta inom kommunens olika förvaltningar. Minska våldsbrott Genomföra gemensamma restaurangkontroller samt genomföra Sporadisk egen kontrollverksamhet Målsättning att införa och arbeta med Kronobergsmodellen fullt ut. Närvara vid gemensamma trygghetsvandringar i offentliga miljöer Medverka vid genomförandet av gemensamma restaurangkontroller. Stimulera till nattvandring. Arbeta enligt Kronobergsmodellen Upprätta trygghetsvandringar i offentliga miljöer Minska klotter och skadegörelse Arbeta riktat mot klotter och skadegörelse. Anmäla brott. Klottersanering inom 24 timmar. Förebygga innbrott och stölder Närvara vid utbildning och nätverksträffar. Underhåll och nystart av Grannsamverkan. Närvara vid utbildning och nätverksträffar. Samverka med polisen för utökat ansvar inom grannsamverkan. Ökad trafiksäkerhet Gemensamt fortsätta samverkan enligt SMADIT. Genomföra riktade insatser mot de trafikrelaterade problem som lägesbilden ger uttryck för. God skol och ungdomsmiljö Gemensamt fortsätta samverkan enligt SMADIT Fortsatt arbete med den fysiska trafiksäkerheten. Medverka i sociala insatsgrupper Polisiär synlighet i skolorna Ansvara för sociala insatsgrupper. Anmäla brott

38 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNASFÖRVALTNINGEN KS/2015:81 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Björn Winnberg-Persson Kommunstyrelsen Svar på revisorernas granskning - Exploateringsavtal Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen lägger revisonsrapporten till handlingarna. Sammanfattning av ärendet PwC har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning av Exploateringsavtal. Granskningen syftar till att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer en ändamålsenlig hantering avseende underlag och beslutsfattande. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att revisionsrapportens påpekande av förbättringsområden är högst relevanta. Samhällsbyggnadsförvaltningen avser att tillsammans med övriga berörda förvaltningar genomföra de av revisorerna utpekade förbättringarna. Huvuddelen av arbetet kommer att bestå av revidering av kommunstyrelsen beslutad, anvisning exploateringsprocessen i Katrineholms kommun. Förslag till reviderade anvisningar beräknas kunna överlämnas till kommunstyrelsen under första halvåret Ärendets handlingar Skrivelse från revisorerna, Revisionsrapporten Granskning av exploateringsavtal underlag och beslut, januari 2015 Lars Hågbrandt Förvaltningschef Björn Winnberg-Persson Mark- och exploateringschef Beslutet skickas till: Revisorerna SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: samhallsbyggnadsforvaltning@katrineholm.se

39 KATRINEHOLMS KOMMlJN Kommunstyrelsen Handl.nr. e~i f atrineholms kommun ~ Dnr. D-plan Revisorerna Xs;~~~~5 -:~/ Q;~ ~v~ Handl. Kommunstyrelsen Granskning av Exploateringsavtal - revisionsrapport På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Katrineholms kommun har PwC genomfört en granskning av Exploateringsavtal. Granskningen syftar till att bedöma om kommunstyrelsen säkerställer en änsamålsenlig hantering avseende underlag och beslutsfattande isamband med exploatering. Granskningen har omfattat fem exploateringar /försäljningar. Granskningen visar att riktlinjer finns, men att dessa inte har reviderats i takt med bland annat förändrad organisation. Riktlinjerna följs inte till exempel vad avser uppföljning. Av stickproven framgår att riktlinjernas krav på underlag endast delvis följs. De förbättringsområden som vi vill uppmärksamma är: Riktlinjerna bör ses över och uppdateras. Uppföljning av exploatering bör ske under den tid projekten löper, och inte enbart när projektet stängs. Säker ~tällande av att reviderade riktlinjer följs. Vid granskningen gjorda iakttagelser redovisas i bilagda rapport, som härmed överlämnas för yttrande och åtgärder. Revisorerna önskar svar senast REVISORERNA C~~~ C ~~~~~~~~~~L. Karl Källander Ordförande `,, i ~~ ~, ~~ Jan Olov sson

40 KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen Handl.nc ~ui Handl. Revisionsrapport Dnr. D-plan Annika Hansson, cer fierad kommunal rei sor, Himn Dagemir Januari 2oi,5 pw~

41 Granskning av exploateringsavtal underlag och beslut Innehållsförteckning i. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... i 2. Inledning g 2.1. Bakgrund Metod, avgränsning och redovisning Granskningsresultat Riktlinjer, rutiner och budget i.i. Bedömning Resultat av stickprov Lövåsen 3: i Luvs~on etapp Kv Hjorten Kv Alen Ericsbergsvägen/ Nyköpingsvägen Bedömning Januari 2015 Katrineholms PwC kommun

42 s. Sammanfattande bedömning och rekommendationer Som ett led i granskningen av Katrineholms kommuns räkenskaper har PwC på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat kommunens underlag och beslutsfattande isamband med exploateringsavtal. Katrineholms kommun bedriver ett antal exploateringsprojekt och det rör sig i vissa fall om stora investeringar. Det är viktigt att det finns tydliga beslut kring exploateringen ikommunen. Ibudget för 2014 uppgick budget för exploateringar till ~0 945 tkr inklusive medel överförda från tidigare år. Den övergripande revisionsfrågan som ska besvaras av granskningen är: Säkerställer Kommunstyrelsen en ändamålsenlig hantering avseende underlag och beslutsfattande isamband med exploatering? Vi bedömer att det i huvudsak finns en ändamålsenlig hantering, men att översyn över de riktlinjer som finns antagna behöver göras. Kommunstyrelsen behöver säkerställa att riktlinjerna e, f ~erlevs. Vi grundar vår bedömning på följande kontrollerade moment: Ansvaret för exploateringsverksamheten är tydligt uttalat i kommunen. Kommunstyrelsen har enligt delegationsordningen ansvar för markförvärv, försäljning och överlåtelse av mark. Handläggningen hanteras av mark- och exploateringschefen. Detta framgår till av Kommunstyrelsens delegationsförteckning samt av dokumentet "E~ploateringsprocessen i Katrineholms kommun - anvisning ". I detta dokument finns också övrigt ansvar för exploateringsprocessen beskrivet. Det finns riktlinjer /rutinbeskrivningar ikommunen vad gäller exploateringsverksamheten. Kommunstyrelsen antog o4-2g 86 "Exploateringsprocessen ikatrineholms kommun - anvisning ". Till varje exploateringsprojekt finns ansvarig person utsedd. Mark- och exploateringschefen är ansvarig för exploateringsprojekten. Något särskilt beslutför respektive projektfattas inte. Det finns underlag inför beslut om exploatering i form av konsekvensbeskrivning, värdering och kostnadskalkyler. Underlag finns i varierande omfattning. Vi föreslår följande förbättringar: Riktlinjer för exploateringsprocessen bör uppdateras. I de uppdaterade riktlinjerna bör fastställas vilka dokument som ska finnas, så att detta följs i alla ärenden. I de ärenden vi har granskat varierar detta något. Uppföljning följer inte riktlinjerna utan görs vid en exploaterings avslut. Något avslut har inte gjorts under den period vi har granskat. Vi före- Januari 2015 Katrineholms kommun 1 av 6 PwC

43 slår att någon form av uppföljning redovisas även under den tid exploateringen pågår. Januari 2015 Katrineholms kommun 2 av 6 PwC

44 2. Inledning 2.1. Bakgrund I många kommuner bedrivs en omfattande exploateringsverksamhet. Det kan röra sig om olika typer av exploateringsprojekt, några exempel är bostads- respektive industriområden. Då det rör sig om stora investeringar är det viktigt att det finns tydliga beslut kring exploateringen i kommunen. Revisorerna har i sin analys av väsentlighet och risk identifierat behov att granska underlag och beslut i samband med upprättande av exploateringsavtal. I budget 2014 finns ' tkr upptaget för exploateringar inklusive återstående medel från tidigare år. I delårsrapporten 2oi4 uppgick de pågående exploateringarna ikatrineholms kommun till i8 38~ tkr. Nettoexploateringarna under perioden uppgick till en intäkt på 5i5 tkr. Den övergripande revisionsfrågan som ska besvaras av granskningen är Säkerställer kommunstyrelsen en ändamålsenlig hantering avseende underlag och beslutsfattande isamband med exploatering? Granskningen har inriktats mot följande moment: Ansvaret för exploateringsverksamheten är tydligt uttalat i kommunen. Det finns riktlinjer /rutinbeskrivningar ikommunen vad gäller exploateringsverksamheten. Till varje exploateringsprojekt finns ansvarig person utsedd. Det finns underlag inför beslut om exploatering i form av konsekvensbeskrivning, värdering och kostnadskalkyler. Det finns underlag till varje exploateringsprojekt iform av beslut, kalkyler och avtal med exploatören Metod, avgränsning och redovisning Revisionsmetod Granskningen har skett utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv där ett antal moment valts ut (se ovan). Granskningen baseras på bedömning av studier av dokument samt stickprov på underlag av 5 exploateringar /försäljningar. Intervju har gjorts med mark- och exploateringschefen. Avgränsning Granskningen har omfattat kommunstyrelsen. Januari 2015 Katrineholms kommun 3 av 6 PwC

45 3. Granskningsresultat 3.s. Riktlinjer, rutiner och budget Kommunstyrelsen antog o4-2g 86 "Exploateringsprocessen ikatrineholms kommun - anvisning ". I dessa finns anvisningar om vad exploateringsavtal ska innehålla, krav på kalkyler och hur exploateringar ska hanteras i budgetprocessen samt anvisningar för redovisning och uppföljning. Ansvar och befogenhetsfördelning redovisas också. Enligt riktlinjerna är kommunstyrelsen ansvarig för markinköp och markförsäljning, vilket också stämmer med reglementet för kommunstyrelsenl. Enligt kommunstyrelsens delegationsordning är köp eller försäljning av fast egendom där köpeskillingen inte överstiger tio basbelopp delegerad till mark- och exploateringschefen2, Samhällsbyggnadsförvaltningen. Mark- och exploateringschefen är ansvarig för samtliga aktuella exploateringsprojekt. Det finns exploateringsområden upptagna i Övergripande plan med budget oi63. Dessa är utförligare beskrivna i Samhällsbyggnadsförvaltningens budget där även eventuella driftkostnader finns redovisade. Dessa avser oftast kapitalkostnader för investeringar som kommunen kommer att stå för. Då exploateringarna ofta löper över flera år flyttas budgetbelopp mellan åren och de belopp som anges i budgeten är nya belopp. För 2oi4 finns 3 80o tkr upptagna som nya medel medan 6~ i45 tkr finns överförda från tidigare år. Det totala beloppet redovisas som budgetbelopp i delårsrapporten för 2oi4., Bedömning Vi bedömer att riktlinjerna är tydliga och omfattar det mesta inom området. Organisationen som beskrivs har förändrats och det finns förändringar på fler områden. Enligt rutinen ska uppföljning lämnas i samband med tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Detta tillämpas för närvarande inte utan redovisning sker när ett projekt stängs, vilket inte har skett under 2oi4. Riktlinjerna för kalkyler följs inte heller alltid, se avsnitt 3.2. Vi föreslås att riktlinjerna ses över och uppdateras. Vi föreslår att uppföljningen ses över. Då exploateringsprojekten löper över lång tid kan det vara lämpligt att någon form av redovisning lämnas under tiden Resultat av stickprov 3.2.x. Lövåsen,3:1 Det finns en stor mängd underlag för området Lövåsen /Sandbäcken. Som exempel på kalkyler för området finns en kalkyl för exploatering av industrimark vid Heden 1 Kommunfullmäktige 2oi4- iz -i5, 28 2 Kommunstyrelsen zoi3- a4-24, g3 3 Kommunfullmäktige 2oi4 -oi -zo 5 Januari 2015 Katrineholms kommun 4 av 6 PwC

46 etapp I, daterad io -i5. Denna avser totalt ii2 00o m2varav g2 50o m2 avser industrimark. I övergripande planering med budget 2006 och plan 200' finns Lövåsen 3:i med som ett exploateringsområde för industri och handel. Kostnaderför vägar beräknas till totalt 14 00o tkr och för övriga kostnader i samband med exploateringen ti118 50o tkr. Exploateringen förväntas att bära 50 % av vägkostnaderna och hela den övriga kostnaden. Exploateringen pågår under en lång följd av år och det är svårare att följa den ekonomiskt då den inte är uppdelad i etapper. Enligt avtal2oii -i2 -o2 har 1~ o0o m2 sålts. Avtalet har godkänts av kommunstyrelsen 2oi1 -i2 -i4 293 och undertecknats av mark- och exploateringschefen ienlighet med kommunstyrelsens beslut. Området används för handel. I delårsrapport 2oi4 finns 84o tkr upptaget som intäkt för Lövåsen /Sandbäcken. Området finns också med i investeringsbudgeten i Övergripande plan med budget 2oi4-2oi6., Luvsjön etapp 3 b Området har delats upp i etapper från start. I delårsrapporten finns kostnader på 1335 tkr med för Luvsjön villor. Kostnader finns också kvar i redovisningen för hela Luvjöområdet. Kostnader från vägar osv som har upparbetats i samband med tidigare etapper finns kvar för fördelning till nya etapper. I Övergripande planering med budget 200 och plan finns Luvsjön etapp III med i ett större klumpbelopp och hänvisning görs till Byggnadsnämndens budget. Etapp 3 b finns med i investeringsbudgeten i Övergripande plan med budget 2oi4-2oi6. Det finns en exploateringskalkyl för etapp III daterad o5 -i3. Det finns ett dokument med redovisning av vilka tomter som har sålts, respektive som finns kvar i etapp III från 2o14- ii -i~. Denna har tagits fram av mark- och exploateringschefen Kv Hjorten Avtal om exploatering för bostadsbebyggande i kv Hjorten har tecknats med exploatör och godkänts av kommunstyrelsen 2oi3 -o5-29 2io. Avtalet har undertecknats av mark- och exploateringschefen ienlighet med Kommunstyrelsens beslut. Exploateringen finns med i investeringsbudgeten i Övergripande plan med budget Någon särskild kalkyl finns inte upprättad, men i avtalet och Kommunstyrelsens beslut nämns att kommunen åtar sig att stå för kostnader för flytt av vissa högspänningsledningar., Kv Alen Ett avtal om markanvisning har tecknats med exploatör 2o14-1i -i8 och detta har godkänts av kommunstyrelsen 2o14 -i i. Avtalet är undertecknat av markoch exploateringschefen. Pris kommer att fastställas senare. Avtalet innebär en option för exploatören att förhandla om pris och köpa marken inom två år, när detaljplanen har fastställts. Det kommer då att bli ett nytt ärende hos Kommunstyrelsen. Området används för närvarande som parkeringsplats, men är inte markerat som detta i nuvarande detaljplan. Avsikten är att området ska bebyggas med flerbostadshus. Kalkyler kommer att redovisas när den nya detaljplanen har fastställts. 4 Kommunfullmäktige 2oo5 -ii -2i i90 Januari 2015 Katrineholms kommun 5 av 6 PwC

47 , Ericsbergsvägen /N~ köpingsvägen Området ingår i investeringsbudgeten i Övergripande plan med budget 2oi4-2oi6. Gentekniska undersökningar har gjorts och kostnaderna har uppstått efter delårsrapporten 2oi4. En förkalkyl har upprättats för exploatering av området daterad 2oi5- of -o8. Något avtal med exploatör finns ännu inte klart för området Bedömning Vi bedömer att det underlag som finns för de granskade exploateringarna delvis följer riktlinjerna, men att visst underlag saknas. I vissa fall saknas kalkyler. Vi anser att det är väsentligt att det finns en kalkyl vid beslut om att påbörja en exploatering för att kommunstyrelsen ska få en bild av det ekonomiska åtagandet för kommunen. Det finns inte heller redovisade underlag för värdering i de fall kalkyler saknas. Några särskilda konsekvensbeskrivningar utöver åtagande för exploatören och kommunen i förekommande fall finns inte. Vi bedömer det som positivt att det i samtliga avtal finns krav på när exploateringen ska vara påbörjad /avslutad och hur hanteringen ska vara om detta inte uppnås. Detta gäller i något fall även kraven på kommunen som är en förutsättning för att exploatören ska kunna påbörja exploateringen. I de fall kommunstyrelsen har fattat beslut om avtal finns också tjänsteskrivelser. Slutligen bedömer vi att kommunstyrelsen behöver säkerställa att riktlinjer efterlevs Annika Hansson Kerstin Svensson Projektledare Uppdragsledare Januari 2015 Katrineholms PwC kommun 6av6

48 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:297 Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Eva-Britt Westberg Kommunstyrelsen Upplösning av stiftelser Kommunledningsförvaltningen förslag till beslut Kommunstyrelsen, i egenskap av respektive stiftelses styrelse, beslutar att Stiftelsen Karl Gustaf Hagströms minnesfond upplöses per den 30 september 2015 och kvarvarande tillgångar delas ut enligt tidigare praxis under perioden Stiftelsen Johannes Stenbergs Premiefond upplöses per den 30 september 2015 och kvarvarande tillgångar delas ut enligt tidigare praxis under perioden Stiftelsen Sköldinge Sockens Magasinsfond upplöses per den 30 september 2015 och kvarvarande tillgångar delas ut enligt tidigare praxis under perioden Stiftelsen Lerbo Sockens Magasinsfond upplöses per den 30 september 2015 och kvarvarande tillgångar delas ut enligt tidigare praxis under perioden Stiftelsen Greve Claes Lewenhaupts fond upplöses per den 30 september 2015 och kvarvarande tillgångar delas ut enligt tidigare praxis under perioden Stiftelsens Inga-Britt Svedbergs fond upplöses då stiftelsens kapital är förbrukat. Sammanfattning av ärendet Katrineholms kommun förvaltar för närvarande 25 stiftelser. Varje stiftelse är en egen juridisk person. Stiftelselagen betraktar kommunstyrelsen som det högsta beslutande organet, vilket innebär att varje ledamot i kommunstyrelsen också är styrelseledamot i varje enskild stiftelse. Många av de stiftelser som kommunen förvaltar är mycket gamla och har begränsande tillgångar. Detta gör att förvaltningskostnaderna i form av revision överstiger de ränteintäkter som den enskilda stiftelsen har. Eftersom det endast är det fria kapitalet som enligt lagen är utdelningsbart, innebär detta att många stiftelser riskerar att svälta ut, dvs det egna kapitalet äts upp av de löpande kostnaderna under ett antal år. Stiftelselagen ger möjlighet att upplösa stiftelser som har mycket små tillgångar. Följande kriterier måste samtidigt vara uppfyllda: 1. Stiftelsen bildades för mer än tjugo år sedan 2. Stiftelsen har inte kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren 3. Stiftelsens tillgångar har understigit tio prisbasbelopp under de senaste tre åren 4. Stiftelsen saknar skulder KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

49 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:297 Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Åtgärden kräver inte Kammarkollegiets tillstånd, dock en anmälan till tillsynsmyndigheten. Vid genomgång har det framkommit att kommunen har fem stiftelser som bedöms uppfylla de ovan nämnda kraven. En upplösning av dessa stiftelser innebär det att stiftelsens resterande tillgångar kan, efter beslut, delas ut enligt det ursprungliga ändamålet för stiftelsen. Det finns även möjlighet att dela upp utdelningen av tillgångarna över flera år. Ärendebeskrivning Bakgrund Katrineholms kommun förvaltar för närvarande 25 stiftelser. Varje stiftelse är en egen juridisk person. Stiftelselagen betraktar kommunstyrelsen som det högsta beslutande organet, vilket innebär att varje ledamot i kommunstyrelsen också är styrelseledamot i varje enskild stiftelse. När kommunstyrelsen sammanträder omkring frågor som berör stiftelserna så är det styrelsen för varje enskild stiftelse som sammanträder. Vid behandling av ärenden ikläder sig kommunstyrelsen det juridiska ansvaret för varje stiftelse och ett särskilt protokoll skall upprättas för varje stiftelse. Många av de stiftelser som kommunen förvaltar är mycket gamla och har begränsande tillgångar. Detta gör att förvaltningskostnaderna i form av revision överstiger de ränteintäkter som den enskilda stiftelsen har. Eftersom det endast är det fria kapitalet som enligt lagen är utdelningsbart, innebär detta att många stiftelser riskerar att svälta ut, dvs det egna kapitalet äts upp av de löpande kostnaderna under ett antal år. Stiftelselagen ger möjlighet att upplösa stiftelser som har mycket små tillgångar. Följande kriterier måste samtidigt vara uppfyllda: 5. Stiftelsen bildades för mer än tjugo år sedan 6. Stiftelsen har inte kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren 7. Stiftelsens tillgångar har understigit tio prisbasbelopp under de senaste tre åren 8. Stiftelsen saknar skulder Åtgärden kräver inte Kammarkollegiets tillstånd, dock en anmälan till tillsynsmyndigheten. Upplösningen anses verkställd efter tre månader om inte tillsynsmyndigheten lämnar några invändande synpunkter. Aktuellt ärende Vid genomgång som ekonomi- och upphandlingsavdelningen har gjort, har det framkommit att kommunen har fem stiftelser som bedöms uppfylla de ovan nämnda kraven. Skulle en upplösning av dessa stiftelser bli aktuell, innebär det att stiftelsens resterande tillgångar kan, efter beslut, delas ut enligt det ursprungliga ändamålet för stiftelsen. Det finns även möjlighet att dela upp utdelningen av tillgångarna över flera år. Följande stiftelser kan bli föremål för upplösning: KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

50 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (5) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:297 Ekonomi- och upphandlingsavdelningen Stiftelsen Karl-Gustaf Hagströms Minnesfond 1) Stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan Fonden har bildats av insamlade medel i samband med tandläkare Karl-Gustaf Hagströms bortgång ) Stiftelsen har inte kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren Vid genomgång av bokslut sedan 2010 framgår att stiftelsen inte har delat ut några medel de senaste fem åren då det fria kapitalet har haft ett negativt värde vilket innebär att ingen utdelning har kunnat ske. 3) Stiftelsens tillgångar har understigit tio prisbasbelopp under de senaste tre åren Prisbasbeloppet uppgår 2015 till kr. Vid det senaste bokslutet 2014 uppgick stiftelsens tillgångar till 9132:09 kr. 4) Stiftelsen saknar skulder Enligt det senaste bokslutet 2014 har stiftelsen inga skulder Som framgår av ovan, uppfyller stiftelsen Karl-Gustaf Hagströms minnesfond samtliga kriterier som ställs i stiftelselagen. Därmed kan stiftelsen upplösas per 30/ De kvarvarande tillgångarna föreslås att utdelas till samma ändamål som tidigare under perioden Beslut om hur utdelningen ska ske fattas av bildningsnämnden. Stiftelsen Rektor Johannes Stenbergs Premiefond 1) Stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan Fonden har tillkommit genom insamling bland elever vid Samrealskolan i Katrineholm i samband med att skolans rektor Johannes Stenberg fyllde 60 år ) Stiftelsen har inte kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren Vid genomgång av bokslut sedan 2010 framgår att stiftelsen inte har delat ut några medel de senaste fem åren då det fria kapitalet har haft ett negativt värde vilket innebär att ingen utdelning har kunnat ske. 3) Stiftelsens tillgångar har understigit tio prisbasbelopp under de senaste tre åren Prisbasbeloppet uppgår 2015 till kr. Vid det senaste bokslutet 2014 uppgick stiftelsens tillgångar till 32536:28 kr. 4) Stiftelsen saknar skulder Enligt det senaste bokslutet 2014 har stiftelsen inga skulder Som framgår av ovan uppfyller stiftelsen Rektor Johannes Stenbergs premiefond samtliga kriterier som ställs i stiftelselagen. Därmed kan stiftelsen upplösas per 30/ De kvarvarande tillgångarna föreslås utdelas till samma ändamål som tidigare under perioden Beslut om hur utdelningen ska ske fattas av bildningsnämnden. Stiftelsen Sköldinge Sockens Magasinsfond 1) Stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan Beslut vid jordbruksstämma med delägare i Sköldinge sockens magasinsfond KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

51 TJÄNSTESKRIVELSE 4 (5) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:297 Ekonomi- och upphandlingsavdelningen 2) Stiftelsen har inte kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren Vid genomgång av bokslut sedan 2010 framgår att stiftelsen inte har delat ut några medel de senaste fem åren då det fria kapitalet har haft ett negativt värde vilket innebär att ingen utdelning har kunnat ske. 3) Stiftelsens tillgångar har understigit tio prisbasbelopp under de senaste tre åren Prisbasbeloppet uppgår 2015 till kr. Vid det senaste bokslutet 2014 uppgick stiftelsens tillgångar till 10781,69. 4) Stiftelsen saknar skulder Enligt det senaste bokslutet 2014 har stiftelsen inga skulder Som framgår av ovan uppfyller stiftelsen Sköldinge Sockens Magasinsfond premiefond samtliga kriterier som ställs i stiftelselagen. Därmed kan stiftelsen upplösas per 30/ De kvarvarande tillgångarna föreslås att utdelas till samma ändamål som tidigare under perioden Beslut om hur utdelningen ska ske fattas av bildningsnämnden. Stiftelsen Lerbo Sockens Magasinsfond 1) Stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan Beslut vid jordbruksstämma med delägare i Sköldinge sockens magasinsfond ) Stiftelsen har inte kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren Vid genomgång av bokslut sedan 2010 framgår att stiftelsen inte har delat ut några medel de senaste fem åren då det fria kapitalet har haft ett negativt värde vilket innebär att ingen utdelning har kunnat ske. 3) Stiftelsens tillgångar har understigit tio prisbasbelopp under de senaste tre åren Prisbasbeloppet uppgår 2015 till kr. Vid det senaste bokslutet 2014 uppgick stiftelsens tillgångar till 12532:15. 4) Stiftelsen saknar skulder Enligt det senaste bokslutet 2014 har stiftelsen inga skulder Som framgår av ovan uppfyller stiftelsen Lerbo Sockens Magasinsfond samtliga kriterier som ställs i stiftelselagen. Därmed kan stiftelsen upplösas per 30/ De kvarvarande tillgångarna föreslås att utdelas till samma ändamål som tidigare under perioden Beslut om hur utdelningen ska ske fattas av bildningsnämnden. Stiftelsen Greve Claes Lewenhaupts fond 1) Stiftelsen bildades för mer än 20 år sedan Gåvobrev utfärdat av grevinnan Louise Lewenhaupt. 2) Stiftelsen har inte kunnat främja sitt ändamål under de senaste fem åren Vid genomgång av bokslut sedan 2010 framgår att stiftelsen inte har delat ut några medel de senaste fem åren då det fria kapitalet har haft ett negativt värde vilket innebär att ingen utdelning har kunnat ske. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

52 TJÄNSTESKRIVELSE 5 (5) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:297 Ekonomi- och upphandlingsavdelningen 3) Stiftelsens tillgångar har understigit tio prisbasbelopp under de senaste tre åren Prisbasbeloppet uppgår 2015 till kr. Vid det senaste bokslutet 2014 uppgick stiftelsens tillgångar till 36029,84 4) Stiftelsen saknar skulder Enligt det senaste bokslutet 2014 har stiftelsen inga skulder Som framgår av ovan uppfyller stiftelsen Greve Claes Lewenhaputs fond samtliga kriterier som ställs i stiftelselagen. Därmed kan stiftelsen upplösas per 30/ De kvarvarande tillgångarna föreslås att utdelas till samma ändamål som tidigare under perioden Beslut om hur utdelningen ska ske fattas av bildningsnämnden. Ytterligare en stiftelse är föremål för upplösning: Stiftelsen Inga Britt Svedbergs fond Stiftelsens kapital är förbrukat varför stiftelsen upphör. Sari Nilsson Ekonomichef Eva-Britt Westberg Redovisningsekonom KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

53 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:205 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Utredning om barnfattigdom i Katrineholm Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga utredningen om barnfattigdom i Katrineholm till handlingarna och uppdra till kommunledningsförvaltningen att arbeta vidare i enlighet med utredningens intentioner. En återrapportering kring arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barfattigdom ska göras till kommunstyrelsen i oktober månad 2015 i samband med att kommunstyrelsen behandlar övergripande plan med drifts- och investeringsbudgetar för för Katrineholms kommun. Sammanfattning av ärendet En utredning om barnfattigdom i Katrineholm har genomförts och översänts på remiss till kommunens nämnder samt folkhälsoutskottet. I utredningen görs en övergripande beskrivning av Barnkonventionen, begreppet barnfattigdom behandlas, en omvärldsbevakning presenteras och också livsvillkor i Katrineholm. Avslutningsvis presenteras kommunledningsförvaltningens bedömning med förslag om vidare insatser som kan mildra effekterna av ekonomisk utsatthet. Samtliga nämnder ställer sig positiva till att en grupp med representanter från kommunens alla förvaltningar tillsätts för vidare arbete med handlingsplan och inventering. Flera nämnder gör bedömningen att samordningsansvaret av övergripande insatser på området bör ligga inom kommunstyrelsens ansvarsområde och att gruppen bör ledas av tjänsteman från kommunledningsförvaltningen. Utifrån genomförd utredning samt inkomna yttranden kan bedömningen göras att ett arbete bör fortsätta i enlighet med utredningens intentioner. Ärendets handlingar Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm, Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, , 50 Sammanträdesprotokoll socialnämnden, , 49 Sammanträdesprotokoll service- och teknikförvaltningen, , 46 Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsförvaltningen, , 70 Sammanträdesprotokoll kultur- och turismnämnden, , 21 Sammanträdesprotokoll folkhälsoutskottet, , 15 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

54 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:205 Stab Ärendebeskrivning Lotta Back (V) och Tony Rosendahl (V) lämnade i mars 2013 in en motion rörande barnfattigdom i Katrineholm. Motionen har namnet Barnfattigdom vad kan vi göra för att mildra konsekvenserna? I motionen hänvisar motionärerna till den rapport om barnfattigdom som Rädda Barnen publicerade 2012 och som visar att antalet barn som lever i familjer med låg inkomststandard eller är beroende av försörjningsstöd ökar. Mot denna bakgrund yrkade motionärerna att en utredning av barnfattigdomen i Katrineholm görs omgående och att utredningen ska komma med konkreta förslag på hur kommunen kan mildra konsekvenser av barnfattigdomen. Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2013, KF , att bifalla motionen och att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att förtydliga ämnesområdet, identifiera och avgränsa frågeställningar som är relevanta. Fullmäktige beslutade vidare att förstudien ska ligga till grund för en eventuellt fördjupad utredning. Ärendet återrapporterades till kommunstyrelsen i april En förstudie om barnfattigdom i Katrineholm har tagits fram och översänts på remiss till kommunens nämnder. I förstudien görs en övergripande beskrivning av Barnkonventionen, begreppet barnfattigdom behandlas, en omvärldsbevakning presenteras och också livsvillkor i Katrineholm. Avslutningsvis presenteras kommunledningsförvaltningen bedömning med förslag om vidare insatser som kan mildra effekterna av ekonomisk utsatthet. Inkomna yttranden Bildningsnämnden instämmer i kommunledningsförvaltningens beskrivning av nuläge och bedömning av insatser. Bildningsförvaltningen ingår gärna i en förvaltningsgemensam grupp för framtagande av handlingsplan och i den föreslagna inventeringen, för att tillsammans med övriga förvaltningar se till att mildra konsekvenserna av barnfattigdom. Socialnämnden ställer sig positiv till att en grupp med representanter från kommunens alla förvaltningar tillsätts. Gruppen bör ledas av en tjänsteman från kommunledningsförvaltningen. Nämnden bedömer att en viktig del i att förbättra barns villkor handlar om tidiga förebyggande insatser. Därav är ett nära samarbete med framförallt bildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt barnhälsovården viktigt. Socialnämnden nämner att det idag genomförs individuella bedömningar i utredningar och att hänsyn tas till barns behov. Att mer generellt utöka försörjningsstöd för barn och ungas fritidsaktiviteter med mera bedöms inte vara rätt väg. Socialnämnden bedömer att barnperspektivet också måste implementeras i kommunens bostadsstrategi för att kommunen ska uppfylla lagkraven i socialtjänstlagen, som handlar om att socialtjänsten ska verka för att barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden anger också i sitt yttrande att samtliga förvaltningar bör fortsätta att kartlägga sina verksamheter samt upprätta en handlingsplan med ytterligare konkreta förslag på hur kommunen kan mildra konsekvenser för flickor och pojkar som lever i ekonomisk utsatthet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

55 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:205 Stab Service- och tekniknämnden instämmer i kommunledningsförvaltningens beskrivning av nuläge och bedömning av insatser. Förvaltningen ingår gärna i en kommungemensam grupp för framtagande av handlingsplan och i den föreslagna inventeringen för att tillsammans med övriga förvaltningar se till att mildra konsekvenserna av barnfattigdom. Samordningsansvaret av övergripande insatser på området bör ligga inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Vård- och omsorgsnämnden ställer sig positiv till ett förvaltningsövergripande samarbete, i syfte att kartlägga och ta fram en handlingsplan för arbetet med att implementera barnkonventionen och förbättra villkoren för utsatta pojkar och flickor. Nämnden ser också positivt på en gemensam kompetensutveckling rörande barns rättigheter och barnfattigdom. Checklistor samt barnambassadörer skulle kunna utgöra utvecklingsområden i det kommande förvaltningsövergripande samarbetet. Vård- och omsorgsnämnden vill också lyfta barn med funktionsnedsättnings särskilda behov samt behov hos barn till föräldrar med funktionsnedsättning. Andra aspekter att lyfta är att barn med funktionsnedsättning kan vara underrepresenterade när det gäller beviljade LSS insatser. Nämnden bedömer det vara viktigt, inför kommande arbete, att respektive nämnd tar ställning till omfattningen av resurser som förvaltningen ska avsätta för det kommande arbetet samt utser representanter med tillräckligt mandat för att driva arbete på övergripande nivå. Kultur- och turismnämnden delar förstudiens uppfattning om vikten av att arbeta långsiktigt och systematiskt med strukturella insatser. Nämnden delar också förslagen till aktiviteter och vill understryka vikten av att den förvaltningsövergripande gruppen kommer till stånd snarast möjligt för att kartlägga situationen i kommunen. Kultur- och turismnämnden anger i sitt yttrande att nämndens verksamhet har stora möjligheter att bidra till att motverka verkningar av barnfattigdom. Nämnden påpekar att gruppen med representanter bör ledas av kommunledningsförvaltningen. Folkhälsoutskottet anger i sitt yttrande att förstudien om barnfattigdom väl ligger i linje med ambitionerna i inriktningsdokumentet En god hälsa för alla. Under år 2015 har två av de prioriterade utmaningarna direkt koppling till arbetet med att bekämpa barnfattigdom, att ungas psykiska hälsa ska bli bättre samt att stärka samarbete och samverkan med föreningslivet för att främja möjligheten för deltagande. Utskottet konstaterar också att innehållet i förstudien bekräftas av rapporten Liv & Hälsa ung. Folkhälsoutskottet föreslår att samordningsansvaret ska ligga inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Kommunledningsförvaltningens bedömning Samtliga nämnder ställer sig positiva till att en grupp med representanter från kommunens alla förvaltningar tillsätts för vidare arbete med handlingsplan och inventering. Flera nämnder gör bedömningen att samordningsansvaret av övergripande insatser på området bör ligga inom kommunstyrelsens ansvarsområde och att gruppen bör ledas av tjänsteman från kommunledningsförvaltningen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

56 TJÄNSTESKRIVELSE 4 (4) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:205 Stab Utifrån genomförd utredning samt de inkomna yttrandena, kan bedömningen göras att ett arbete bör fortsätta i enlighet med utredningens intentioner. Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Folkhälsoutskottet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Karin.Rytter@katrineholm.se

57 1 (9) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning KS/2015: Vår handläggare Jenny Bolander Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm Ärendebeskrivning Bakgrund Lotta Back (V) och Tony Rosendahl (V) lämnade i mars 2013 in en motion rörande barnfattigdom i Katrineholm. Motionen har namnet Barnfattigdom vad kan vi göra för att mildra konsekvenserna? I motionen hänvisar motionärerna till den rapport om barnfattigdom som Rädda Barnen publicerade 2012 och som visar att antalet barn som lever i familjer med låg inkomststandard eller är beroende av försörjningsstöd ökar. Mot denna bakgrund yrkade motionärerna att en utredning av barnfattigdomen i Katrineholm görs omgående och att utredningen ska komma med konkreta förslag på hur kommunen kan mildra konsekvenser av barnfattigdomen. Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2013, KF , att bifalla motionen och att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att förtydliga ämnesområdet, identifiera och avgränsa frågeställningar som är relevanta. Fullmäktige beslutade vidare att förstudien ska ligga till grund för en eventuellt fördjupad utredning. Ärendet återrapporterades till kommunstyrelsen i april Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter slår fast att alla barn har lika värde och att alla barn utan åtskillnad ska ha samma utvecklingsmöjligheter. Enligt artikel 27 i FN:s konvention om barnets rättigheter har alla barn rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. FN:s barnkonvention bildar en ram kring barns hela tillvaro och markerar inte bara barns rätt till ekonomiskt bra förhållanden utan hela barnets livssituation skall ses som en helhet. Tanken är att man inte kan se barnets levnadsstandard enkom som en mätning av den enskilda individens/familjens inkomstnivå utan en familjs ekonomi påverkar också andra delar av dess liv. Flera studier har belagt samband mellan låg socioekonomisk position i barndomen och sämre hälsa, utbildning och inkomster i vuxen ålder och i vissa fall har ekonomisk utsatthet direkt kunnat utpekas som bakomliggande orsak till detta. Många barn bär med sig utsattheten in i vuxenlivet och för den vidare till nästa generation. De belastas med ett negativt arv, med sämre möjligheter än andra.

58 2 (9) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning KS/2015: Kommuner har som uppgift att följa barnkonventionen. Förstudien utgår därför från en ambition om att dels i ett längre perspektiv utveckla det systematiska arbetet med strukturella insatser och dels om direkta lösningar som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom för flickor och pojkar just nu. Bedömningen är att en del åtgärder kan mer direkt påverka barns omedelbara livsvillkor och andra är mera långsiktiga sätt att påverka barns levnadsvillkor. I förstudien används begreppet ekonomiskt utsatta. Skälet är att begreppet utsatthet är ett ord som markerar sammanhanget mellan ett barns/ens familjs ekonomiska situation och dess övriga livssituation. Barnfattigdom eller ekonomisk utsatthet Det finns en oenighet kring användandet av definitionen barnfattigdom. Sverige har inte ett entydigt sätt att beskriva fattigdom eller hushållens materiella levnadsstandard på, utan flera olika beskrivningsmetoder används. Ett entydigt sätt att mäta förekomsten av barnfattigdom finns därav inte. Ett mått som har använts handlar om relativ fattigdom vilket är EU:s fattigdomsmått, vilket beskriver andel hushåll som har lägre inkomst än sextio procent av landets medianinkomst (Salonen T. 2010). Rädda Barnen använder sig av ett så kallat absolut mått där två delmått satts samman, låg inkomststandard och försörjningsstöd. Att leva i barnfattigdom räknas i enlighet med detta de familjer med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd (Salonen T. 2012). Definitionen kan klassificeras som ett så kallat absolut fattigdomsmått, vilket innebär att inkomster under en viss miniminivå räknas som fattigdom. För fokus på de rent ekonomiska förutsättningarna för familjer som lever i ekonomisk utsatthet kan således Rädda Barnens definition av barnfattigdom användas. Det finns inget gemensamt mått för den sociala dimensionen av fattigdom, men exempelvis Statistiska Centralbyrån (SCB) har i rapporten Barns fritid (2009) visat på att barn som lever i ekonomisk utsatthet inte deltar i fritidsaktiviteter i samma utsträckning som jämnåriga. Socialstyrelsens rapport Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (2013) lyfter den sociala dimensionen. De menar att barn i ekonomisk utsatthet i Sverige sällan saknar mat och kläder, utan snarare drabbas av andra svårigheter som har konsekvenser både under uppväxten och för framtiden. Det kan exempelvis handla om trångboddhet och otrygghet i bostadsområdet. Låg inkomststandard Måttet låg inkomststandard är framtaget av Statistiska Centralbyrån för att relatera hushållens inkomster med en norm för levnadsomkostnader. Modellen tar hänsyn till hushållens inkomster och utgifter.1 1 I Rädda Barnens rapport 2012 (sid 15) ges exempel på hur detta mått fungerar: 2010 angavs gränsvärdet för ett hushåll med en vuxen och ett barn till kronor per månad (gränsvärdena räknas fram från SCB:s Inkomst- och förmögenhetsregister enligt framtagna formler). Alla familjer med en disponibel inkomst (när alla skatter,

59 3 (9) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning KS/2015: Försörjningsstöd Försörjningsstöd är en mätning av antalet hushåll som under en angiven tid söker och har rätt till försörjningsstöd. Försörjningsstöd har genom historien haft både olika namn och utformning men är också idag samhällets hantering av människors behov av ekonomiskt stöd till sin dagliga överlevnad. Försörjningsstödets föregångare har bland annat kallats fattighjälp, socialhjälp eller socialbidrag. Rätten att få försörjningsstöd är omgärdat av ett nationellt och lokalt (kommunalt) regelverk. Staten fastställer en så kallad riksnorm för försörjningsstödet. För varje enskild sker sedan en individuell prövning av hushållets ekonomi, där alla möjligheter att lösa de ekonomiska problemen på annat sätt skall prövas. Omvärldsbevakning Nationell nivå Enligt Rädda Barnens årsrapport 2014 finns det cirka barn som lever i ekonomisk utsatthet. Enligt rapporten uppgick barnfattigdomen år 2012 till 12,0 procent av alla barn i Sverige, vilket motsvarar cirka barn. Det är en minskning med 0,1 procentenheter eller cirka barn i åldern 0 17 år jämfört med Fler barn levde i familjer med enbart låg inkomststandard (5,6 procent av alla barn i Sverige) än i familjer med enbart försörjningsstöd (4,1 procent). Andelen barn i familjer med både låg inkomststandard och försörjningsstöd var 2,3 procent under Konjunkturläget är fortsatt osäkert vilket påverkar framför allt de barnhushåll där föräldrarna har en svag eller obefintlig position på arbetsmarknaden. Bakom de flesta barn som lever i fattigdom står en eller två föräldrar med dålig kontakt med arbetsmarknaden och/eller någon form av ohälsa. I årsrapporten som Rädda Barnen tagit fram om barnfattigdom, konstateras det att det finns fortsatt stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Närmare vart tredje barn med utländsk bakgrund, 29,1 procent lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 5,2 procent av de barn som har föräldrar som är födda i Sverige. Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger högre bland barn med utländsk bakgrund. I rapporten konstateras också att ha utländsk bakgrund eller en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för barn att tvingas leva under ekonomiskt begränsade förhållanden. Tillsammans förstärker faktorerna varandra och ett mycket tydligt mönster av ojämlika ekonomiska villkor framträder. Mer än hälften, 53,4 procent av alla barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund levde i ekonomisk utsatthet 2012, jämfört med endast 2,1 procent av alla de barn som bodde med båda sina svenskfödda föräldrar. Rädda Barnens årsrapport 2014 visar att: bidrag, förmåner räknats in) under det aktuella gränsvärdet har en låg inkomststandard.

60 4 (9) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning KS/2015: Den ekonomiska utsattheten bland barn och deras familjer minskade 2012 med 0,1 procentenheter till 12,0 procent. Cirka barn levde i ekonomisk utsatthet år Detta motsvarar en minskning med cirka barn i åldern 0 17 år. Barnfattigdomen har minskat generellt i Sverige mellan 2011 och 2012 oavsett föräldrakonstellation. Barnfattigdomen bland barn till ensamstående föräldrar har minskat från 28,0 procent till 27,8 procent. I gruppen barn till sammanboende föräldrar har barnfattigdomen minskat från 8,1 till 8,0 procent. I 162 av Sveriges 290 kommuner har barnfattigdomen minskat under Barnfattigdomen varierar fortfarande starkt mellan Sveriges kommuner, från 31,7 procent i Malmö till 3,6 procent i kranskommunen Lomma. De flesta av de 20 kommuner som har lägst barnfattigdom är kranskommuner i storstadsregionerna såsom Lomma, Härryda, Täby, Knivsta och Hammarö. Kommuner Forshaga kommun utsågs av Föreningen Majblomman till årets Majkommun 2013 för sitt arbete med att ta fram en handlingsplan för minskad barnfattigdom. Handlingsplanen innehåller ett antal förslag såsom tillgång till avgiftsfria aktiviteter, garanti för att alla unga i en viss ålder garanteras feriearbete och nolltolerans mot bostadslöshet för barnfamiljer. År 2014 utsågs Sundbyberg till årets Majkommun för att kommunen visat en hög kompetens i alla sektorer som berörs av barnfrågor. Långsiktigt har kommunen evidensbaserade mål för att minska barns socioekonomiska utsatthet i Sundbyberg. Förskolenämnden och grundskole- och gymnasienämnden har beslutats om en avgiftsfri förskola och skola, vilket betyder att inga aktiviteter får kosta eller kräva särskild utrustning hemifrån för att man ska kunna delta. Det betyder också att matsäck ska göras i förskolan eller skolan om det behövs vid utflykter. Vidare har Sundbyberg satt igång ett arbete för att försöka utjämna ytterligare skillnader. Det pågår en kartläggning av hur det ser ut specifikt i staden. Arbetet med att utreda frågan om barnfattigdom/ekonomiskt utsatthet i Sundbyberg har skett stegvis och byggt på att ta vara på kunskap och erfarenheter både i egna verksamheter och i övriga landet. Partnerskap för barnkonventionen Tio kommuner bildade 2004 ett Partnerskap för barnkonventionens genomförande. Kommunerna samarbetar för att utveckla arbetet för barns rättigheter. Ambitionen med Partnerskapet är att lyfta fram och organisera ett idé- och erfarenhetsutbyte kring olika metoder för att nå de mål som riksdag och regering beslutat om. Partnerskapet har valt tre områden att arbeta med: Barns och ungas inflytande, kommunernas styrprocesser samt uppföljning med indikatorer. Partnerskapet består av följande 10 kommuner i samarbete: Borlänge kommun

61 5 (9) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning KS/2015: Gävle kommun Göteborg stad Haninge kommun Karlskoga Degerfors kommuner Trelleborgs kommun Uppsala kommun Västerås kommun Örebro kommun Östersund kommun Exempel på insatser för att stärka skyddet för barn Nedan sammanfattas ett antal exempel på insatser för att mildra konsekvenserna av barnfattigdom/ekonomisk utsatthet. Sammanställningen har gjorts utifrån extern och intern översyn av befintliga insatser. Kommunal handlingsplan Barnperspektivet redovisas/synliggörs i alla beslut Barnkonsekvensanalyser vid beslut som påverkar barn Barnchecklistor vid beredning/beslut av ärenden Nollvision för vräkningar av barnfamiljer Feriearbete för unga vuxna Satsning på arbetsplatser för vuxna för att öka familjers intäkter. Till exempel projektet pågående projekt som Arbetslinjen 3.0 och tidigare Arbetslinjen. Möjlighet till förskola på obekväm tid Läxhjälp Avgiftsfri skola Avgiftsfria kultur- och fritidsaktiviteter Regler för insamlingar i skolan Kostnadsfria skollovsaktiviteter Sommarläger erbjuds barn som önskar/behöver Inrättande av lokala barnombudsmän Livsvillkor i Katrineholm I november månad 2014 fanns öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Katrineholm. Av dessa var 712 personer utrikesfödda. (AMS) Socialförvaltningens uppföljning visar att det under 2013 fanns barn i hushåll som beviljats försörjningsstöd. Under 2012 var det 947 barn. I Rädda barnens rapporter ses att Katrineholm under flera år legat förhållandevis stilla när det gäller nivån på barnfattigdomen i kommunen. I en ranking av andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2012 har Katrineholm en rankingplats på 278 bland Sveriges 290 kommuner. Under 2012 fanns det barn i Katrineholm varav var barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Nedan framgår andel barn 0 17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd i Sörmlands kommuner år 2012.

62 6 (9) Datum Vingåker Gnesta Nyköping Oxelösund Flen Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Trosa KS/2015: KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning Varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Enbart låg inkomststandard. Enbart försörjningsstöd. Både låg inkomststandard och försörjningsstöd. Total andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll. 84,9 90,1 90,6 92,6 79,6 80,9 78,2 89,4 94,8 7 5,1 3,6 3 5,3 5,1 5,5 3,6 2,3 5 3,4 3,8 2,8 7,8 8,3 9,4 5,8 2,1 3 1,5 2 1,6 7,3 5,8 6,9 1,2 0,7 15 9,9 9,3 7,4 20,4 19,2 21,8 10,6 5,1 Nedan framgår andelen familjer i Katrineholm med låga inkomster 2012 enligt SCB:s inkomst och taxeringsregister (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) Andel (%) familjer med låga inkomster Katrineholms kommun Länet Riket Ensamstående utan hemmav. barn* Ensamstående med hemmav. barn* Övrig familjer med hemmav. barn* Familjer med sjukoch aktivitetsersättning *Barn under 18 år. Avser disponibel inkomst. Barnfattigdomsindex 2012 Källa: SCB, inkomst- och taxeringsregistret (Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata) Antal barn 0-17 år Andel (%) barn med utländsk bakgrund Andel (%) barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel (%) barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Differens utländsk svensk bakgrund, procentenheter Andel (%) barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Katrineholms kommun Länet Riket

63 7 (9) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning KS/2015: Kommunledningsförvaltningens bedömning Katrineholms kommuns utgångspunkt är att vårt samhälle präglas av en manlig norm. Det får konsekvenser för oss i kommunen när vi ska bedriva våra verksamheter och det betyder att om vi inte gör något aktivt åt saken så kommer styrningen framförallt att gynna män. Därför vill kommunen att styrsystemet ska bidra till att minska ojämställdheten. Ambitionen med att styra genusmedvetet är att i både planering och uppföljning synliggöra var och på vilket sätt resurser och makt fördelas olika mellan könen och utifrån detta medvetet omfördela resurser och makt, så att män och kvinnor, flickor och pojkar kan ta del av detta på lika villkor. Det ovanstående är en av utgångspunkterna i Katrineholms kommuns styrsystem. Kommunplanen för anger att Katrineholms kommun även fortsättningsvis ska vara en föregångare när det gäller jämställdhetsintegreringen av styrningen, vilket innebär att det kommande arbetet med barnfattigdom måste kartläggas och analyseras ur ett genus-/jämställdhetsperspektiv. Med hänvisning till kvinnors och mäns, flickors och pojkars olika livsvillkor, utifrån ett genusperspektiv, är det viktigt att i det fortsatta arbetet konsekvent integrera ett genus- och jämställdhetsperspektiv. De resultat, åtgärder, strategier som det fortsatta arbetet ska utmynna i kommer att blir mer träffsäkra om de har utgått ifrån en medvetenhet om att utsattenheten kan se olika ut och få olika konsekvenser, utifrån ett könsperspektiv. Under 2012 fanns det barn i Katrineholm varav var barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Det utgör en andel på 19,1 procent barn. Det innebär att ett av fem barn i Katrineholm växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll under hela eller delar av sin barndom idag. Det pågår flera insatser med syfte att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet och att minska barnfattigdom på längre sikt. Kommunfullmäktiges beslutade i januari 2012 om att Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen. Under 2015 planeras fortsatt arbete med att förstärka barnperspektivet i bland annat handläggning av ekonomiskt bistånd. I Rädda Barnens årsrapport framgår att sedan 1990-talets början har inkomstskillnaderna ökat kraftigt mellan de rikaste och de fattigaste barnfamiljerna. Arbetstillfällen lyfts därför ofta som svar mot barnfattigdom då barnen drabbas av förädlarnas uteblivna inkomst. Inom Katrineholms kommun Övergripande plan med budget står det i ett av de övergripande målen att Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. För att få ut fler personer i lönearbetet finns också följande resultatmål: Andelen kvinnor och män med eftergymnasial utbildning ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Fler av de personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt ska gå vidare till studier eller arbete

64 8 (9) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning KS/2015: Vad görs i Katrineholm redan idag I Kommunplan framgår att kommunen har ett särskilt ansvar för att verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Familjer och enskilda med sociala problem ska stöttas på ett tidigt stadium. Vidare framgår att genom att satsa på utbildning lägger vi fundamentet för våra barns och ungas framtid och för Katrineholms fortsatta utveckling. Att ge alla barn och unga en bra start och en gedigen utbildning är den viktigaste framtidsinvesteringen ett samhälle kan göra. Vidare anges att den offentliga gemensamma miljön ska vara inspirerande och aktiverande. Det är viktigt att beakta barnperspektiv i planarbetet. Kommunen ska i första hand stödja kultur, idrott och fritid för barn och ungdomar. Kommunplanen anger också att folkhälsoarbetet både kan handla om insatser för enskilda och om förebyggande arbete kring olika grupper i samhället, till exempel barn och unga. Tillsammans med Vision 2025 och översiktsplanen visar kommunplanen den långsiktiga inriktningen för kommunens övergripande planering. I kommunplanen anges övergripande mål och resultatmål för hela mandatperioden. Kommunplanen ligger till grund för kommunens årliga övergripande planer med budget, för nämndernas planer med budget och för ägardirektiven till de kommunala bolagen. I det vidare arbetet är det viktigt att särskilja på vilken nivå åtgärder och insatser för att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet sker. I ett längre perspektiv är det viktigt att kommunen samlat arbetar systematiskt och med strukturella insatser samtidigt som det sker direkta lösningar som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom för flickor och pojkar just nu. Förslag om vidare insatser som kan mildra effekterna av ekonomisk utsatthet minska barnfattigdom på längre sikt Vad kan Katrineholm göra I förstudien har ett antal aktiviteter identifierats i syfte att förbättra villkoren för utsatta flickor och pojkar i Katrineholm. Aktiviteterna har som mål att vara hållbara och långsiktiga. En del av de föreslagna aktiviteterna förutsätter medel vid ett eventuellt genomförande. En grupp med representanter från varje förvaltning tillsätts för att kartlägga situationen i Katrineholm och i syftet att samlas kring framtagandet av handlingsplan för arbetet kring arbetet med implementering av barnkonventionen o Gruppen, som leds av socialförvaltningen inventerar vad som görs i respektive förvaltning Möjlighet till kompetensutveckling med fokus på frågor som rör barns rättigheter/barnfattigdom erbjuds till förtroendevalda och tjänstemän Alla nämnder genomför kommunfullmäktiges beslut från januari 2012, att Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen. Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut om att alla ärenden skall belysas ur ett barnperspektiv Alla förvaltningar använder sig av barnchecklistor inför beslut

65 9 (9) Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KLF Ledning KS/2015: Socialförvaltningen ser över sina riktlinjer så att barn i familjer med försörjningsstöd verkligen ges möjligheter till att betala medlemsavgifter i föreningar, kunna utöva idrott, tillgodose behov av exempelvis glasögon (det utrymme som redan finns kanske kan utökas något) Socialförvaltningen utvecklar barnambassadörens arbete Socialförvaltningen erbjuder fler platser på sommarläger Förvaltningarna ser över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuella insamlingar vid aktiviteter för att inte sådana skall vara hinder för deltagande

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN Dnr KTN 2015:33 Sammanträdesdatum Blad 5 Handläggare: P-O Millberg Yttrande - Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm Beslut Kultur- och turismnämnden antar skrivelsen som sin egen och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för vidare handläggning. Kultur- och turismnämnden påpekar att gruppen med representanter bör ledas av kommunledningsförvaltningen. Ärendebeskrivning Kultur- och turismnämnden har fått möjlighet att yttra sig över Katrineholms kommuns förstudie om barnfattigdom i Katrineholm. Kommuner har som uppgift att följa barnkonventionen. Förstudien utgår därför från en ambition om att dels i ett längre perspektiv utveckla det systematiska arbetet med strukturella insatser och dels om direkta lösningar som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom för flickor och pojkar just nu. I förstudien används begreppet ekonomiskt utsatta. Skälet är att begreppet utsatthet är ett ord som markerar sammanhanget mellan ett barns/ens familjs ekonomiska situation och dess övriga livssituation. Socialstyrelsens rapport Barns och ungas hälsa, vård och omsorg (2013) menar att barn i ekonomisk utsatthet i Sverige sällan saknar mat och kläder, utan snarare drabbas av andra svårigheter som har konsekvenser både under uppväxten och för framtiden. Det kan exempelvis handla om trångboddhet och otrygghet i bostadsområdet. Under 2012 fanns det barn i Katrineholm varav var barn i ekonomiskt utsatta hushåll. Det utgör en andel på 19,1 procent barn. Det innebär att ett av fem barn i Katrineholm växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll under hela eller delar av sin barndom idag. I det vidare arbetet är det viktigt att särskilja på vilken nivå åtgärder och insatser för att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet sker. I ett längre perspektiv är det viktigt att kommunen samlat arbetar systematiskt och med strukturella insatser samtidigt som det sker direkta lösningar som minskar konsekvenserna av att leva i fattigdom för flickor och pojkar just nu. Vad kan Katrineholm göra I förstudien har ett antal aktiviteter identifierats i syfte att förbättra villkoren för utsatta flickor och pojkar i Katrineholm. Aktiviteterna har som mål att vara hållbara och långsiktiga. En del av de föreslagna aktiviteterna förutsätter medel vid ett eventuellt genomförande. En grupp med representanter från varje förvaltning tillsätts för att kartlägga situationen i Katrineholm och i syftet att samlas kring framtagandet av handlingsplan för arbetet kring arbetet med implementering av barnkonventionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen, akten

76 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN Sammanträdesdatum Blad 6 Gruppen, som leds av socialförvaltningen inventerar vad som görs i respektive förvaltning Möjlighet till kompetensutveckling med fokus på frågor som rör barns rättigheter/barnfattigdom erbjuds till förtroendevalda och tjänstemän Alla nämnder genomför kommunfullmäktiges beslut från januari 2012, att Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen. Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut om att alla ärenden skall belysas ur ett barnperspektiv Alla förvaltningar använder sig av barnchecklistor inför beslut Socialförvaltningen ser över sina riktlinjer så att barn i familjer med försörjningsstöd verkligen ges möjligheter till att betala medlemsavgifter i föreningar, kunna utöva idrott, tillgodose behov av exempelvis glasögon (det utrymme som redan finns kanske kan utökas något) Socialförvaltningen utvecklar barnambassadörens arbete Socialförvaltningen erbjuder fler platser på sommarläger Förvaltningarna ser över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuella insamlingar vid aktiviteter för att inte sådana skall vara hinder för deltagande Kultur- och turismnämndens yttrande Den bild som förstudien målar upp att nästan 20 % av Katrineholms barn lever i hem med en ekonomisk utsatt situation är skrämmande och oroande. En utsatthet som kan få stora konsekvenser för såväl barnens hälsa som framtida möjligheter till utbildning och arbete. Kultur- och turismnämnden delar förstudiens uppfattning om vikten av att arbeta långsiktigt och systematiskt med strukturella insatser. Nämnden delar också förslagen till aktiviteter och vill understryka vikten av att den förvaltningsövergripande gruppen kommer till stånd snarast möjligt för att kartlägga situationen i kommunen. Det är Kultur- och turismnämnden uppfattning att den verksamhet nämnden svarar för har stora möjligheter att bidra till att motverka verkningarna av barnfattigdom Kultur- och turismnämnden vill understryka vikten av aktiviteter som kan göra skillnad på kort sikt (1-3 år). Det kan handla dels om de möjligheter som erbjuds barn/ungdomar via biblioteket samt dels via ungdomsverksamheten vid Perrongen som är helt avgiftsfri. Vidare om att se över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuellt andra ekonomiska hinder för att kunna delta i olika aktiviteter. De i kommunen aktiva föreningar och organisationer bör också uppmuntras och ges möjligheter att delta i arbetet för att stärka barns möjligheter att delta i olika aktiviteter. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen, akten

77 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN Sammanträdesdatum Blad 7 Kultur- och turismnämndens överläggning Under kultur- och turismnämndens överläggning yttrar sig Cecilia Björk (S), Gunnel Malm Bask (V) Ami Rooth (MP), Carl-Johan Forss (KD) samt Marianne Tronelius (S). Ärendets handlingar Förstudie om barnfattigdom i Katrineholm Justerandes sign Utdragsbestyrkande Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen, akten

78

79

80 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning Samhällsbyggnadsförvaltningen KS/2015:321 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Björn Winnberg Persson Kommunstyrelsen Markanvisningsavtal avseende byggnation för bostadsändamål inom del av fastigheten Sandbäcken 3:1 i Katrineholms kommun Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisat markanvisningsavtal. Sammanfattning av ärendet Tegelstaden Bygg AB har framfört önskemål om att få förvärva ett markområde i direkt anslutning till kv Pionen i syfte att bygga flerbostadshus. Det aktuella området ligger centralt, nära torget och resecentrum. I översiktsplanen 2030 är området utpekat som tät stadsbebyggelse där förtätning kan ske. Området nyttjas i nuläget som allmän parkering. Avsikten med exploateringen är att Tegelstadens Bygg AB ska bygga flerbostadshus med preliminärt 5-7 våningar samt med underbyggt garage. Gatuplanet avses även fortsättningsvis ägas av kommunen och utgöra kommunal bilparkering. Mark- och exploateringschefen har med Tegelstaden Bygg AB upprättat ett markanvisningsavtal som bland annat ger Tegelstaden Bygg AB option att ensam förhandla med kommunen om exploateringen och förvärv under en tid av två år. Därtill regleras vissa frågor rörande bland annat ny detaljplan och grunderna för köpeskilling. Eventuella framtida exploateringsavtal inklusive överlåtelse av marken kommer att villkoras av kommunstyrelsen godkännande. Ärendets handlingar Markanvisningsavtal Björn Winnberg Persson Mark- och exploateringschef Beslutet skickas till: Tegelstaden Bygg AB Samhällsbyggnadsförvaltningen Besöksadress: Org.nummer

81

82

83

84

85 ~. r- ~..1_ t - t_.~] ~c v- b~ r 6~~ r-~~ ~ ~r Fasad mot öster ~, _~.~..~. i` ~ ~ t. ~, ~.F _~ ( - u` ~~ ~ r~,~~~. ~:,_~ ~~T~,.~- ~~ - fi ~ ~ ~- - ~ ~, ~ _. _~ f.~ y _~ ~ ~: ~_ -. ~~,~ ~_. ~ _._ ~'F ~ ~ 1 ~ ~.~ ~ ~ ~_ ~, t T-- ~ - - -_~ ~J ~ Fasad mot väster Planer 1 -~4 Förslag ca 48 st lägenheter BOA ca 4000 kvm Bottenplan Antal p- platser ca 60 st fi" \ `r ~! - --~ A - _ a,o ~ ~- ~J-LI ~'~`',~ _ ~ ~ ni ~~ ~ ~ ~`~, `. _ ~ / Vy mot väster,~ Vy mot öster ~~ ;. ~: 1l Situationsplan _... ' - ""' ~ ~ =~,, - PIONEN - KATRINEHOLM, ~.~ ; F p' p '~ ~. ~~ ~= 'z' + ` a: +~! Skissförslag till bostäåer 7 l ~ _:~~_ ~ 1! ~~ 1 ~ ~'' 7 ~~`~ ~;-

86 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2015:331 Strategisk samhällsplanering Vår handläggare Ert datum Er beteckning Björn Winnberg Persson Kommunstyrelsen Försäljning av fastigheten Lien 1 i Katrineholms kommun Samhällsbyggnadsförvalningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna redovisat köpeavtal. Sammanfattning av ärendet Sjötorp förvaltning AB har framfört önskemål om att få förvärva och bebygga fastigheten Lien 1, se bifogad karta. Fastigheten Lien 1, belägen vid Kerstinbodagatan/Claestorpsvägen var tidigare bebyggd med flerbostadshus, vilka revs i slutet av 1990-talet. Sjötorps förvaltning AB:s avsikt är att uppföra två flerbostadshus med sammanlagt tjugo lägenheter där upplåtelseformen blir bostadsrätt alternativt hyresrätt. Föreslagen byggnation följer gällande detaljplans intentioner, varför byggnationen bedöms kunna påbörjas i närtid. Sjötorps förvaltning AB är byggherre vid den pågående byggnationen vid Kv. Hunden och avsikten är att på fastigheten Lien 1 uppföra likartade flerbostadshus som nu byggs i Kv. Hunden. Mark och exploateringschefen har fört förhandlingar med Sjötorps förvaltning AB om förutsättningarna/villkoren för byggnation av bostäder och prissättning på fastigheten Lien 1. Vid köpeskillingens fastställande har oberoende värderingsutlåtande nyttjats och markens beskaffenhet i form av eventuella kvarvarande rivningsmassor beaktats. Mark- och exploateringschefen har med Sjötorps förvaltning AB upprättat ett köpeavtal där kommunen överlåter fastigheten Lien 1 för en köpeskilling om enmiljonsjuhundrasextiotusen kronor ( :-). Ärendets handlingar Köpeavtal Kartbilaga till tjänsteskrivelse Björn Winnberg-Persson Mark- och exploateringschef Beslutet skickas till: Sjötorps förvaltning AB SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Trädgårdsgatan 1 Org.nummer Telefon: E-post: Bjorn.WinnbergPersson@katrineholm.se

87

88

89

90

91

92

93

94 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2015:334 Strategisk samhällsplanering Vår handläggare Ert datum Er beteckning Björn Winnberg Persson Mottagare Köpeavtal avseende byggnation av biltvätt berörande del av Lövåsen 3:1 i Katrineholms kommun Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar godkänna redovisat köpeavtal mellan Katrineholms kommun och D&D Biltvättar AB. Sammanfattning av ärendet D&D Biltvättar AB har framfört önskemål om att förvärva mark inom etableringsområdet Lövåsen för uppförande av byggnad för biltvätt. D&D Biltvättar AB har i dagsläget fyra biltvättsanläggningar belägna i Norrköping och Linköping. Nu aktuellt område för byggnation och försäljning är obebyggt och beläget i anslutning Burger King och Biltema. Mark- och exploateringschefen har förhandlat med D&D Biltvättar AB och upprättat ett köpeavtal där kommunen överlåter ett ca 1560 kvm stort område av fastigheten Lövåsen 3:1 till D&D Biltvättar AB. Köpeskillingen är satt till femhundratusen ( :-). Ärendets handlingar Köpeavtal Björn Winnberg-Persson Mark- och exploateringschef Beslutet skickas till: D&D Biltvättar AB SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Bjorn.WinnbergPersson@katrineholm.se

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:212 IT-avdelningen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Michael Fransson Kommunstyrelsen Regional bredbandsstrategi Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Katrineholms kommun ansluter sig till den regionala bredbandsstrategin Digitalt innanförskap - En vision om bredband i Sörmland. Sammanfattning av ärendet Regionförbundet Sörmland har utarbetat en regional bredbandsstrategi i syfte att vara stöd för länets kommuner att förverkliga delmålet om att 90 procent av medborgare och företag ska ha tillgång till 100 Mbit/s år Katrineholms kommun har en motsvarande strategi med en något högre ambitionsnivå. Det finns inga konfliktpunkter mellan de båda strategierna och genom att ansluta sig till den regionala strategin får Katrineholms kommun större möjlighet att hitta lösningar för att nå våra mål. Ärendets handlingar Regionförbundet Sörmlands skrivelse Den Regionala bredbandsstrategin Digitalt innanförskap - En vision om bredband i Sörmland Ärendebeskrivning Regionförbundet Sörmland genomförde våren 2014 en kartläggning av befolkningens och företagens bredbandsanslutning till fibernätet. I det sammanhanget noterades att den årliga tillväxten av fiberanslutningar i länet är bland de lägsta i landet. För att stimulera utbyggnadstakten har Regionförbundet Sörmland och länsstyrelsen tagit initiativ till att arbeta fram en länsstrategi som ska kunna utgöra ett stöd för länets kommuner att förverkliga delmålet att 90 procent ska ha tillgång till 100 Mbit/s år Strategin Digitalt innanförskap - En vision om bredband i Sörmland utarbetades under hösten 2014 och antogs av regionstyrelsen vid dess sammanträde den 27 mars I det sammanhanget rekommenderades länets kommuner att ansluta sig till strategin genom beslut i berört organ. Regionförbundet önskar besked senast den 28 augusti. Det länsgemensamma arbetet med att förverkliga strategin planeras starta i september Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet med hjälp av IT-avdelningen. Under beredningen konstateras att Katrineholms kommun redan har en bredbandsstrategi, kommunstyrelsens handling nr 28/2014, som antagits av kommunstyrelsen den 18 juni Under beredningen har inga konflikter noterats mellan de kommunala och de regionala strategierna. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Gunnar.Westermark@katrineholm.se

105 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015:212 IT-avdelningen På de punkter där de inte är samstämmiga har Katrineholms bredbandsstrategi högre ställda mål. Jämför regionplanens mål om att 90 procent ska ha möjlighet till 100 Mbit/s år 2020 med Katrineholms mål om att 95 procent ska ha möjlighet till fiberbaserat bredband år Avslutningsvis får vi således påpeka att det i Regionförbundet Sörmlands bredbandsstrategi inte finns något som går emot Katrineholms kommuns motsvarighet. Genom att ansluta sig till regionförbundets strategi kan Katrineholms kommun vara med och nyttja den större påverkan som hela region Sörmland kan ha i överläggningar med aktörer inom bredband och mobila lösningar för att nå våra mål. Mot denna bakgrund rekommenderar kommunledningsförvaltningen att kommunstyrelsen beslutar ansluta sig till Regionförbundet Sörmlands bredbandsstrategi. Michael Fransson Bredbandsutvecklare/Infrastrukturansvarig Beslutet skickas till: Regionförbundet Sörmland KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Gunnar.Westermark@katrineholm.se

106

107

108 Digitalt innanförskap - En vision om bredband i Sörmland Februari 2015

109 Förord För individer, företag och offentliga organisationer blir digitala tjänster alltmer nödvändiga för att kunna kommunicera och fungera effektivt. I takt med att digitala tjänster påverkar och blir allt mer betydelsefulla i våra liv har bredband blivit viktig infrastruktur i det digitala samhället. Konsekvensen av att ha dåligt, eller inget bredband, leder till digitalt utanförskap. Vi vill se till allas möjligheter att använda digitala tjänster och därigenom ge alla lika villkor för möjligheterna att ta del av information, tjänster och kommunikation. Vår vision för bredband i Sörmland är därför att alla skall ha tillgång till bra bredband överallt - i hemmet, på arbetsplatsen, i offentliga lokaler och utomhus, att de bredband som finns att få är tillgängliga för olika former av fastighetstyper och geografiska lägen, att bredbandet finns att få i den kvalitet (hastighet/prestanda/tillgänglighet) som är tillräcklig för att med fullgod användarupplevelse använda alla digitala tjänster överallt och att bredbandet ger valfrihet att använda efterfrågade tjänster. Vår ambition på kort sikt är att inte bara undanröja de hinder som försvårar och fördyrar utbyggnaden av bredbandsinfrastrukturer utan att även så långt det är möjligt aktivt engagera oss i frågan genom att samarbeta med olika aktörer. Efter bästa förmåga och tilldelade ekonomiska resurser skall vi fortsätta att medfinansiera och stödja utbyggnad av bredband i kommersiellt svaga områden för att sträva efter ett digitalt innanförskap för alla i Sörmland. In i detta arbete tar vi med oss insikten att detta inte löses med en tillfällig kraftansträngning utan att de digitala infrastrukturerna blir allt mer samhällskritiska och kräver långsiktighet och är ett kontinuerligt arbete under överskådlig framtid. Ett arbete vars framgång är beroende av ett samarbete mellan kommunerna i Sörmland, regionförbundet och länsstyrelsen men också med utbyten med närliggande kommuner och län som är framgångsrika inom området. 2

110 Innehåll 1 Inledning De digitala tjänsternas allt större betydelse Bredbandsutbyggnaden - nuläge Visionen för Sörmland digital infrastruktur för alla Engagemang och samverkan är nyckeln till framgång Vem gör vad Sörmlands kommuner Regionförbundet Sörmland Länsstyrelsen Aktiviteter Uppföljning

111 1 Inledning Tillgång till bredbandsinfrastruktur och därmed digitala tjänster är en viktig fråga för tillväxt, näringsliv, landsbygd, medborgare och i utvecklingen av den offentliga sektorn. Enligt regeringens bredbandsstrategi skall utbyggnaden i första hand ske genom marknadens försorg och staten skall bidra där marknadens aktörer saknar förutsättningar för att verka. För att skapa förutsättningar för bredbandsutbyggnaden är kommuner, länsstyrelser och regionförbund nyckelaktörer och engagemanget därifrån är många gånger avgörande för att få infrastruktur på plats. Detta både för att skapa goda förutsättningar för marknadens aktörer att investera i fast och mobil infrastruktur för bredband men även för att på olika sätt medverka till utbyggnad i områden som är av minst kommersiellt intresse. Merparten av kommunerna i Sörmland har tidigare tagit fram lokala strategier och handlingsplaner för bredbandsutbyggnaden. Sedan en tid tillbaka samarbetar länsstyrelsen i Södermanland och regionförbundet Sörmland kring utbyggnaden av såväl fast- som mobilt bredband i regionen/länet. Under år 2014 beslutade vi att ta fram en regional bredbandsstrategi med målsättningen att skapa en gemensam målbild för bredbandsutbyggnaden samt att ligga till grund för handlingsplaner och utbyggnadsåtgärder i länet. För detta arbete anlitades konsultföretaget A-focus som har lett arbetet. Förutom löpande möten och avstämningar med ansvariga personer på regionförbundet och Länsstyrelsen har representanter från samtliga kommuner i Sörmland varit aktivt involverade. Befattningshavare som har inkluderats i processen har varit kommunstyrelsens ordförande, kommunchefer, näringslivssamordnare samt IT och bredbandsansvariga. 4

112 2 De digitala tjänsternas allt större betydelse Digitala tjänster påverkar allt fler aspekter av våra liv. Det är inte längre bara enklare bastjänster som e-post, meddelandetjänster och telefoni utan även e-handel, informationssökning, sociala nätverkstjänster och myndighetskontakter. Till detta kommer ett allt större utbud och konsumtion av audiovisuella tjänster. I takt med att samhället blir allt mer digitalt påverkas också allt fler viktiga områden som är av stor betydelse i människors liv. Det är inte bara enskilda individer som berörs av denna utveckling utan även företagen och det offentliga. För nästan alla företag har digitala tjänster på kort tid utvecklats till en nödvändighet för kontakter med kunder, leverantörer och myndigheter, men också för olika former av affärsmöten via videokonferens. Även för myndigheter, skola, vård och andra offentliga organ är digitala tjänster av allt större betydelse och redan idag används de för undervisning på distans och i hemsjukvården. Grundläggande faktorer som rätten till utbildning, arbete och vård berörs i allt större utsträckning. De digitala tjänsterna påverkar snart sagt alla aspekter av våra liv. Digitala tjänster påverkar Hur vi interagerar med andra människor Hur vi arbetar Hur vi bedriver företag Hur vi har kontakt med offentliga organisationer Hur kommuner bedriver sin verksamhet Hur landstinget bedriver sin verksamhet Hur våra bilar och andra prylar fungerar 5

113 Bilden nedan visar på internets utveckling med avseende på vad nätet används till för ändamål. Inledningsvis när internet blev allmänt populärt runt år 2000 var de vanligaste användningsområdena e-post och hemsidor. Då gick det ännu utmärkt att ansluta sig till internet med modem via telejacket, en tjänst som idag är obsolet. Sedan dess har internet ökat i popularitet både hos användarna och hos dem som tillhandahåller tjänsterna oavsett om de är globala företag som Apple och Google eller om de är den lokala handlaren i byn alla är där. Historik och prognos med avseende på vilka digitala tjänster internet används till Ur användarens perspektiv är det användningsområdena som attraherar, vad man kan göra med hjälp av tjänsterna på internet. Att kommunicera, bli underhållen, göra affärer, kontakta myndigheter etc. För svenskarna är internet redan idag den främsta informationskällan både när det gäller nyheter, politik, kultur och underhållning. På lite längre sikt går så gott som alla digitala tjänster, kommunikation och mediadistribution, via internet - inklusive det mesta av tv och radio samt även samhällskritiska tjänster som trygghetslarm och kommunikation med 112- tjänster. Bredband är drivmedlet i det digitala samhället. Betydelsen av en väl fungerande internetanslutning via bredband ökar med antal tjänster och tillämpningar och utvecklingen i den riktningen går mycket snabbt. Utan bra bredband kan användarna inte ta del av allt detta. Att ha dålig eller ingen anslutning till internet är att vara i digitalt utanförskap, vilket har konsekvenser för individen men också för samhället i de fall då individer inte är digitalt nåbara. Det gör i sin tur att bredband är en fråga som har stor betydelse för ett antal områden som är av stor vikt för regionen och dess olika kommuner. Vilka av nedanstående områden som är av störst betydelse 6

114 varierar naturligtvis något från kommun till kommun, men alla berörs i hög grad av de flesta av områdena. Av denna anledning är tillgången på bra bredband, både fast och mobilt, av stort intresse för oss. Bredband har betydelse för: tillväxt och förutsättningar att bedriva företag att attrahera arbetskraft till en kommun individers möjlighet att utbilda sig bra vård och omsorg hur attraktivt det är att bosätta sig i regionen att bedriva effektiv offentlig verksamhet regionenens attraktivitet som turistmål 3 Bredbandsutbyggnaden - nuläge Sedan i början av 2000-talet har infrastruktur för bredband successivt byggts ut i stora delar av Sverige. Bredband har kunnat erbjudas genom nyetablering av fiber, mobilnät som har uppgraderats och byggts ut med 3G och därefter 4G, teknikuppgradering av fasta nät som initialt byggdes för andra syften, exempelvis kopparnätet och kabel-tv-näten. Generellt i Sverige råder det betydande skillnader mellan olika delar av landet och mellan olika kommuner, så är även fallet i Sörmland. Vissa kommuner har kommit längre i utbyggnaden av t ex fiber och andra har av olika skäl bättre täckning och kapacitet i mobilnäten. Givet den snabba utvecklingen av användarnas behov står dock samtliga kommuner i länet inför fortsatta utmaningar avseende utbyggnaden av infrastruktur för bredband. Fast bredbandsinfrastruktur Den fasta bredbandsinfrastrukturen ansluter i huvudsak bostäder och arbetsställen. Vad som användarna uppfattar vara bra bredband varierar över tiden. Grundkraven är att bredbandet ska vara tillräckligt snabbt för att inte vara hämmande för de digitala tjänster man avser att använda det för. Det skall också ha en stabilitet som motsvarar dess betydelse för individerna eller verksamheten och det skall finnas att tillgå till en rimlig kostnad. Utvecklingen avseende hur och till vad internet används har medfört en succesiv förändring av användarnas krav på bredbandens hastighet och tillförlitlighet. Nedanstående bild visar utvecklingen av olika hastigheter på det fasta bredbandet. 7

115 Nationell ökad efterfrågan på bredband i allt högre hastigheter, PTS 2014 Bredband på upp till 10 Mbit/s som tidigare ansågs vara en fullt tillräcklig bandbredd för de allra flesta användarna minskar successivt och har i princip halverats i antal under de senaste fem åren. Trenden är att om ytterligare fem år kommer ytterst få ha fast bredband på hastigheter under 10 Mbit/s om de kan välja. För de fasta infrastrukturerna har den utvecklingen ökat efterfrågan på fiber, framförallt på bekostnad bredband via det gamla kopparnätet, så kallat xdsl. 8

116 Fast bredbandsanslutning, Svensk telemarknad fram till första halvåret 2014, PTS Fast bredband via fiber är den infrastruktur som kan erbjuda högst hastighet och tillväxten av fiber är en direkt följd av den ökade användningen av internet till allt mer bandbreddskrävande tillämpningar. Bredband via kopparnätet (xdsl) har tekniska begränsningar att erbjuda de höga hastigheter som allt fler användare efterfrågar och tappar därför marknadsandel. Bredband via kabel-tv har ingen större tillväxt i antal anslutningar men hastigheterna i dessa nät blir allt högre i och med uppgradering av den tekniska utrustningen i nätet och fiber närmare kabel-tv fastigheterna. En fortsatt utbyggnad av fiber för fast bredband är en förutsättning för att användandet av digitala tjänster inte skall hämmas av bredband som är otillräckligt för användarnas behov. De nationella målen är att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 100 Mbit/s år Från de mätningar som PTS gör avseende detta kan vi se att det finns mycket utbyggnad kvar att göra i Sörmland innan de nationella målen är nådda. Värt att notera är att regeringens mål bara avser fast bredband, men användarnas efterfrågan finns naturligtvis även på mobilt bredband. 9

117 80% Andel med tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, % 60% 50% 40% Rikssnitt Rikssnitt 30% 20% 10% 0% Befolkning Arbetsställen Jämförelse av tillgången till bredband om minst 100 Mbit/s via fiber eller kabel tv år 2013, PTS Den prognos över tillväxten av bredband i Sörmland som gjordes i utredningen Bredbandskartläggning Sörmland 2014 visar att om utbyggnaden fortsätter i samma takt som under perioden , kommer endast 64 procent av Sörmlands befolkning ha tillgång till fiber år Det är dock stora skillnader mellan de olika kommunerna i Sörmland och vissa ligger närmare målet än andra. Med tillgång till bredband avses enligt PTS tolkning att infrastrukturen är utbyggd fram till fastigheten. För att bedöma hur stor utbyggnad som återstår mäter PTS även om fiber finns inom drygt 300 meter från fastigheterna. Inom detta avstånd finns fiber till 66 procent av bostäderna och 55 procent av arbetsställena i Sörmland. Det stora flertalet fastigheter som återstår att ansluta med fiber är enfamiljshus som idag i bästa fall har xdsl. Mobil bredbandsinfrastruktur Användandet av internet och digitala tjänster är dock inte avgränsat till hemmet eller arbetsplatsen dit fiber kan nå. Behoven finns där i alla situationer, även när användarna är mobila. Därför är det trådlösa bredbandet minst lika viktigt som det fasta. Det är sällan lika snabbt men har fördelen att det fungerar även utanför hemmet och arbetsplatsen, i bästa fall nästan överallt. Numer ansluts också allt fler terminaler trådlöst oberoende om det är inomhus eller utomhus. Trådlöst bredband kan antingen vara av typen mobilt bredband (4G) eller WiFi. För att möta den ökade efterfrågan på gränslös kommunikation krävs en stor utbyggnad av trådlös access. Eftersom exempelvis pris och kapacitet upplevs som begränsande i mobilnät har 10

118 efterfrågan på WiFi ökat under senare år. Även om tekniken i första hand är avsedd för inomhusmiljö har den även börjat användas för att erbjuda täckning i gränslandet mellan inomhus- och utomhusmiljö som exempelvis köpcentra, sportarenor och på torg. Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning i slutet av 2013 visar att situationen i Sörmland var strax under riksgenomsnittet på flera områden. Av PTS kartläggningen framgår att alla hushåll och arbetsställen i länet täcks av mobilt 4G, åtminstone för mobiltelefonitjänsten utomhus. Beräknad mobiltäckning för telefonitjänsten är dock inte detsamma som att man från sin smartphone kan använda alla de tjänster man önskar. Täckningen varierar för olika tjänster. Datahastigheten i mobilnät är högst närmast basstationen och kan där medge användning av video och andra krävande applikationer. Längst ut från basstationen medger kapaciteten att endast telefoni och meddelandetjänster fungerar. Täckningen för mer bandbreddskrävande tjänster än telefoni och sms är således långt ifrån heltäckande i regionen, sådana täckningskartor saknas dock. En indikation på den generella kvalitén på mobilnäten i Sörmland är den genomsnittliga hastighet som användarna i praktiken mäter upp från sina terminaler. Den informationen kan hämtas från tjänsten bredbandskollen som Stiftelsen för Internetinfrastruktur (.SE) sammanställer. I jämförelse med ett antal närliggande län erbjuder flera av operatörerna lägre kapacitet i mobilnäten i Sörmland. 11

119 Medelhastighet mobil nedladdning Mb/s Uppmätt medelhastighet i mobilnäten under tidsperioden januari-maj 2014, källa.se Den uppmätta medelhastigheten i mobilnäten är i huvudsak en konsekvens av hur många mobilbasstationer som mobiloperatörerna har i förhållande till antalet användare. Att hastigheten i mobilnäten i Sörmland är lägre än i andra län är en indikation på att mobilnäten i Sörmland är i ännu större behov av förtätning och förbättring än i många andra län. Därmed inte sagt att användarna är nöjda med mobilnäten i andra län, de har dock anledning att vara mindre missnöjda. Vilka möjliga lösningar som kan bli aktuella för att öka kapaciteten i publika nät för trådlös kommunikation är olika beroende på typen av nät. Mobilnäten behöver framförallt förbättras avseende nätens densitet, det vill säga fler basstationer behöver byggas. WiFi-nät finns i mycket stora antal redan idag men de behöver genom nya affärsmodeller bli publikt tillgängliga på sätt som användarna känner sig trygga med. Även fler nya WiFi-nät i publika miljöer kommer med stor sannolikhet att etableras. Sverige ligger efter inom detta område. Ett illustrerande exempel på det är att Telia i Sverige har färre än 5 tusen publika WiFi och deras motsvarighet i Storbritannien har hela 5 miljoner WiFi. Det finns all anledning att tro på en mycket stark ökning av antalet basstationer för trådlösa nät, oavsett teknisk lösning 4G eller WiFi. Prognosen från A-focus rapport Digitala tjänster - Gemensamma regler ger tillväxt i Europa i rapporten till Näringsdepartementet 2015 är att antalet basstationer 12

120 för mobilnät kommer att öka från dagens cirka 20 tusen till 50 tusen år 2030, vilket betyder att också mobilnäten är långt ifrån färdigbyggda. 4 Visionen för Sörmland digital infrastruktur för alla För att möta den samhällsförändring som vi är mitt inne i och tillgodose efterfrågan från privatpersoner, företag och offentlig sektor har Sörmland en vision som eftersträvar att inkludera alla, utan undantag. Alla som är permanentboende i Sörmland Alla som arbetar i Sörmland Alla som bedriver offentlig verksamhet i Sörmland Alla som går i skolan i Sörmland Alla som bedriver näringsverksamhet i Sörmland Alla som är på tillfälligt besök i Sörmland Alla som har fritidshus i Sörmland Bredband är drivmedlet i det digitala samhället. För att det vackra Sörmland fortsatt ska vara en attraktiv plats att leva, verka och växa i krävs tillgång till bra bredband. Hög kostnad, bristfällig kvalitet eller att det helt enkelt saknas bredband riskerar att hämma utvecklingen av det digitala Sörmland. Det ska vara enkelt att förverkliga sina drömmar, ambitioner och idéer i Sörmland. Visionen det digitala Sörmland kräver ett långsiktigt arbete för att steg för steg undanröja hinder och vidta åtgärder. Resultat kräver ett nära samarbete mellan marknadens aktörer, kommuner, intresseorganisationer, regionförbundet och länsstyrelsen. Genom att identifiera och adressera hinder samt samordna och öka vårt engagemang i frågor och utmaningar som rör bredband ska vi successivt arbeta oss närmare och närmare att uppnå visionen. Vision Visionen är att alla i Sörmland: har tillgång till bra bredband överallt - i hemmet, på arbetsplatsen, i offentliga lokaler och utomhus, att de bredband som finns att få är prisvärda - med minsta möjliga skillnad mellan olika former av fastighetstyper och geografiska lägen, att bredbandet finns att få i den kvalitet (hastighet/prestanda/tillgänglighet) som är tillräcklig för att med fullgod användarupplevelse använda alla digitala tjänster överallt, att bredbandet ger valfrihet att använda efterfrågade tjänster. 13

121 5 Engagemang och samverkan är nyckeln till framgång Visionen innebär att den digitala infrastrukturen i form av fast och trådlöst bredband utvecklas till en samhällsviktig infrastruktur i likhet med exempelvis el, vatten, vägar och järnvägar. I likhet med dessa infrastrukturer kommer bredband att kräva ett långsiktigt och kontinuerligt arbete. För att tillvarata de möjligheter som IT, internet och bredband medger i samhället presenterades 2009 en nationell bredbandsstrategi med målen att: Sverige ska ha bredband i världsklass. År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mb/s. Alla hushåll och företag böra ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Med ett tidsperspektiv på tio år identifierades även ett delmål 2015 då 40 procent förväntas ha tillgång till 100 Mb/s. Delmålet är redan uppnått. Bredband är inte ett offentligt ansvar på samma sätt som exempelvis vård, skola och omsorg. I den nationella bredbandsstrategin tydliggörs att det i första hand inte är det offentligas roll att stå för de investeringar som krävs för att användarna ska ha möjlighet att få tillgång till det bredband de vill ha, och behöver. Även om huvuddelen av finansieringen kommer från kommersiella aktörer har kommun, region och staten en avgörande roll för utvecklingen. Nedan beskriver vi några olika förhållningssätt. 14

122 Inte agera alls På nivån underst i bilden är förhållningssättet att det offentliga inte på något sätt agerar i denna fråga. Investeringar och utbyggnad av bredband genomförs av kommersiella aktörer och drivs av användarnas efterfrågan och betalningsvilja. Utbyggnaden är kringgärdad av regler och tillstånd där det offentliga har en stor roll. Krångliga regler, otydlighet och höga kostnader ökar investeringsriskerna. Med ökade risker minskar möjligheterna att användarnas efterfrågan får genomslag i faktisk utbyggnad. Även i de kommersiellt starkaste områdena i Sverige försöker idag det offentliga underlätta för marknadsaktörer att genomföra investeringar. Därigenom är denna understa nivån inte agera alls ett alternativ som numera tillhör historien Skapa grundförutsättningar nationell nivå Som ett resultat av den nationella bredbandsstrategin har ett antal nationella initiativ tagits för att skapa bra grundförutsättningar för bredbandsutbyggnad. Bredbandsforum Bredbandsforum bildades 2010 med syftet att främja samverkan kring bredbandsutbyggnaden. Ett av huvudsyftena är att identifiera åtgärder för att skapa grundförutsättningar för utbyggnad av bredband. Företag, myndigheter och organisationer möts för att tillsammans hitta lösningar som ökar tillgången till bredband. Forumets styrgrupp består av företrädare för olika företag, organisationer och leds av ansvarig minister. Arbetsgrupper inom bredbandsforum har arbetat med att exempelvis identifiera och undanröja hinder för utbyggnad, robusthet samt stöd till byalag. Det pågående arbetet fokuserar på hur efterfrågan kan samordnas och utbyggnad av fiber till villor. Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (2010:900) innehåller både möjligheter och skyldigheter att hantera infrastruktur för elektronisk kommunikation i den fysiska planeringen och i bygglovsärenden. Elektronisk kommunikation är ett allmänt intresse. Detta innebär att vid planläggning och i bygglovsärenden ska möjligheterna till elektronisk kommunikation vägas mot andra allmänna intressen för att åstadkomma ett från helhetssynpunkt bra resultat. Elektroniska kommunikationer ingår därmed i den grundläggande infrastrukturen för bebyggelse och ska finnas med i kommunernas översiktsplanering. Ändring av svensk lag för att underlätta utbyggnad av bredbandsinfrastruktur Regeringen arbetar med att införa EU-direktivet om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation (2014/61/EU) i svenska lag. 15

123 Direktivet syftar till att minska kostnaderna för utbyggnad av bredband för att uppnå målen i den digitala agendan för Europa och berör ett flertal olika infrastrukturägare. Ett av syftena är att kunna utnyttja annan infrastruktur för att underlätta och minska kostnaderna för utbyggnad av bredband. Direktivet ska vara implementerat i svensk lagstiftning senast den 1 januari Skapa grundförutsättningar lokal nivå Under de kommande åren står vi inför en kraftansträngning i utbyggnad av främst fiber och trådlös infrastruktur. För att lyckas krävs förståelse och samverkan mellan involverade parter. Eftersom utbyggnaden av fiber och trådlöst bredband är lokal och involverar kommuner ur flera olika perspektiv har kommunernas agerande en stor betydelse. Oavsett om det rör sig om utbyggnad av infrastruktur för fast eller trådlöst bredband är den kommunala organisationen och ansvarsområdena involverade på ett flertal olika sätt. Några exempel på sådana områden är beviljande av marktillträde, grävtillstånd, samförläggning i samband med andra infrastrukturprojekt, detaljplaner. Att se till att samtliga sådana områden och beröringspunkter med de som vill investera i infrastruktur för bredband går smidigt och till rimliga kostnader är att skapa goda förutsättningar. Årligen investeras drygt nio miljarder kronor inom elektronisk kommunikation av privata och offentliga aktörer. Under senare år är det främst fiber och mobilnät som stått för de stora investeringarna. Det är inte bara olika tekniker utan även olika geografiska områden som slåss om investeringsmedlen. För att nå Sörmlands vision är det avgörande att regionen skapar bra grundförutsättningar och attraherar en så stor del som möjligt av dessa investeringar. Investeringar i bredbandsinfrastruktur har stora likheter med andra typer av företagsinvesteringar. Det rör sig om kommersiella företag som genom investeringar önskar etablera något som kan ge en skälig avkastning. Liksom för andra investeringsobjekt är inte heller denna riskfri. Utöver exempelvis betalningsvilja, anläggningskostnader och konkurrens påverkar kommunens agerande och bemötande investeringskalkylen. Hur enkel eller besvärlig man är att ha att göra med har betydelse. 16

124 Telenor har låtit göra en undersökning av förutsättningarna att investera i olika kommuner. Studien är inte heltäckande för alla Sveriges kommuner men visar på viktiga faktorer ur en investerares perspektiv. Mobil Fast Index över förutsättningarna att nätutbyggnad i några kommuner. Källa Nexia DA. Studien redovisar ett index som är en sammanvägning av olika praktiska faktorer. Krångliga regler, långa handläggningstider, hinder och höga avgifter försvårar utbyggnaden. Linköping och Västerås är exempel på kommuner som har betydligt högre tillgång på bra bredband än Eskilstuna och Jönköping. Det beror på att man i både Linköping och Västerås i många år varit aktiva inom detta område och förutom att investera i eget stadsnät har man en välkomnande och öppen attityd till de kommersiella aktörernas investeringar, vilket tabellen ovan visar. Rätt hanterat behöver det inte finnas något motsatsförhållande mellan egna offentliga investeringar i stadsnät och attraktivitet för kommersiella investeringar. För att ytterligare öka intresset att investera i Sörmland kan kommunerna dra nytta av varandra. Genom mer likformade villkor för att investera och en samlad dialog med marknadsaktörerna underlättas förutsättningarna för investeringar. Här har regionförbundet och länsstyrelsen en viktig roll att bistå kommunerna och samordna dialogen med marknadsaktörerna Bredbandssamordnare Som tidigare beskrivits möter investerare kommunerna ur många olika perspektiv exempelvis strategisk partner, som tillståndsgivare och fastighetsägare. Detta innebär många olika beröringspunkter inom den kommunala organisationen. Det är inte unikt för den här typen av investeringar utan gäller även i många andra fall, därför finns näringslivskontoren i 17