Statliga engångsmedel med anledning av flyktingsituationen

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNCHEF MED LEDNING KS/2015:510 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Statliga engångsmedel med anledning av flyktingsituationen Kommunchefens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att de statliga engångsmedlen som riksdagen beslutat om med anledning av den rådande flyktigsituationen ska tillföras kommunens integrationsfond. Tidigare fastställt ansökningsförfarande från integrationsfonden gäller även fortsättningsvis. Sammanfattning av ärendet Regeringen har i en ändringsbudget lämnat förslag till riksdagen om att tillföra engångsmedel till bland annat kommunerna mot bakgrund av den rådande flyktingsituationen. Ändringsbudgeten godkändes av riksdagen den 10 december De anvisade medlen bedöms finnas tillgängliga under december och medlen avses täcka ökade kostnader för både 2015 och Enligt regeringen förslag till ändringbudget kommer Katrineholms kommun att tillföras 23,1 miljoner kronor. Sari Eriksson Kommunchef Beslutet skickas till: Samtliga nämnder Kommunledningsförvaltningen KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Marie.SandstromKoski@katrineholm.se

2 Katrineholms kommun Göran Dahlström (S) Kommunstyrelsens ordförande Lars Härnström (M) Kommunstyrelsens vice ordförande Sari Eriksson Kommunchef :

3 1 (6) Datum KOMMUNSTYRELSEN Vår beteckning Vår handläggare Sari Eriksson Ert datum Er beteckning Vuxenutbildning i Katrineholm Inledning Katrineholms kommun har en högre arbetslöshet än riket totalt. I september visar Arbetsförmedlingens statistik att arbetslösheten i kommunen ligger på en nivå av 10,8 % jämfört med riket som ligger på 7,7 %. Ungdomsarbetslösheten är väldigt hög i Katrineholm, 18,5%, vilket är väldigt högt jämfört med både övriga Sörmland och riket. Ungdomsarbetslösheten i riket var under september månad 13,3%. Under våren 2015 beslutade Ericsson att lägga ned sin fabrik i Katrineholm vilket innebär att cirka 450 personer berörs direkt eller indirekt (konsulter och underleverantörer) av nedläggningen. En konsekvens av nedläggningen är att arbetslöshetssiffrorna i Katrineholms kommun troligtvis kommer att stiga under 2016 då många av de före detta Ericssonanställda kommer att stå till arbetsmarknadens förfogande. Samtidigt som arbetslöshetssiffrorna stiger visar Arbetsförmedlingens statistik att det finns ett behov av arbetskraftskompetens som de arbetssökande i Katrineholm inte besitter. Detta baseras på att antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen i Katrineholms kommun i september 2015 har ökat med 61 % jämfört med motsvarande siffra i september Samtidigt har andelen sökande som har fått arbete i motsvarande tidsperioder sjunkit med 15,2 %, detta på grund av matchningsproblematik. Utöver den höga arbetslöshet som finns i kommunen har Katrineholm historiskt sett ett stort mottagande av nyanlända i kommunen, också när det gäller ensamkommande barn, se nedan. Kommunen ligger också bland de kommuner med högst utbetalt försörjningsstöd per invånare. Även när det gäller barnfattigdom ligger kommunen bland de högsta i riket. Mottagande Ensamkommande Till och med Vårdnadsöverflytt Totalt KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Stadshuset Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM E-post: sari.eriksson@katrineholm.se

4 2 (6) Datum KOMMUNSTYRELSEN Vår beteckning Behov av satsningar Katrineholms kommun har en svag tradition av högre utbildning vilket också visar sig i siffrorna från SCB där Katrineholms siffror för andelen högskoleutbildade ligger på 16 % och riksgenomsnittet ligger på 26 %. För att höja utbildningsnivån och minska glappet mellan arbetsmarknadens behov av rätt utbildad personal och de arbetssökandes kompetens behövs omfattande utbildningsinsatser. Det behövs insatser både genom kompletterande högskoleförberedande utbildning eller yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå. Intresset för våra yrkesinriktade kurser är stort. Vi ser ett särskilt stort intresse för utbildning inom området vård och omsorg, barnomsorgen samt inom bygg, teknik och naturbruk. Då antalet elever på rättighetsbaserad utbildning så som SFI och Komvux på grundläggande nivå har ökat de senaste åren så har vår resursfördelning speglat detta med innebörden att utbildningsplatser på gymnasial nivå har minskat. För att kunna bedriva yrkesinriktad utbildning är vi beroende av det riktade statsbidrag som söks och beviljas av Skolverket på kalenderårsbasis. För att öka medborgarnas möjligheter att få läsa en yrkesinriktad utbildning eller läsa in särskild behörighet för vidare studier och därmed kunna minska kompetensglappet på arbetsmarknaden finns ett behov av ökade statsbidrag inom förordningarna SFS 2009:43 och SFS 2015:403 motsvarande 212,5 årsstudieplatser fördelade över två års tid. Det är avgörande att statsbidraget, framförallt utifrån SFS 2009:43 beviljas under minst två kalenderår för att kunna genomföra utbildningar med kurspaket som löper över mer än ett kalenderår. För att möta delar av utbildningsbehovet i Katrineholms kommun är behovet: 50 platser till vård- och omsorgsutbildning till Undersköterska poäng. 2016: 34 årsstudieplatser á kr = kr 2017: 34 årsstudieplatser á kr = kr Total kostnad: kr 25 platser till Barn- och fritidsutbildning poäng. 2016: 23 årsstudieplatser á kr = kr 2017: 11,5 årsstudieplatser á kr = kr Total kostnad: kr 25 platser inom Bygg- och Teknikområdet. t.ex. CNC-operatör 1500 poäng. 2016: 32 årsstudieplatser á kr = kr 2017: 16 årsstudieplatser á kr = kr Total kostnad: kr KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Stadshuset Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM E-post: sari.eriksson@katrineholm.se

5 3 (6) Datum KOMMUNSTYRELSEN Vår beteckning 50 platser inom Komvux nationella kurser. 2016: 31 årsstudieplatser á kr = kr 2017: 31 årsstudieplatser á kr = kr kr Totalt sett finns behov av ett resurstillskott på kr för 2016 och kr för 2017 för att möta utbildningsbehovet och komma till rätta med matchningsproblematiken. Katrineholms kommun bedriver idag utbildning utifrån SFS 2015:403 och uppfyller förutsättningarna för statsbidrag i 2. Katrineholms kommun bedriver idag utbildning utifrån SFS 2009:43 och uppfyller villkor för statsbidrag i 4. KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Stadshuset Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM E-post: sari.eriksson@katrineholm.se

6 4 (6) Datum KOMMUNSTYRELSEN Vår beteckning Åtgärder vid Katrineholms Logistikcentrum Inledning Katrineholms kommun har under de senaste åren gjort omfattande investeringar i byggnation av ett Logistikcentrum innehållande Logistikpark, kombiterminal och vagnslastterminal. Det bakomliggande syftet är att skapa möjligheter för ökad godstrafik på järnväg och därmed minska belastningen på miljön som godstrafiken på landsväg idag innebär. Avsikten är också att öka möjligheterna till nyetableringar och därmed nya arbetstillfällen till Katrineholms kommun. Trafiken till Logistikcentrum består för närvarande av dagliga fullånga tåg mellan Katrineholm och Duisburg i Tyskland tur och retur, femdagarstrafik mellan Katrineholm och Göteborg tur och retur, tredagarstrafik mellan Katrineholm och Hallands Hamnar tur och retur, kontinuerliga timmertransporter från Katrineholm. Trafiken bedöms öka i väsentlig omfattning under kommande år. För att Logistikcentrum ska bli så effektivt som möjligt och samtidigt inte ha negativ påverkan på den övriga järnvägstrafiken för personer och gods som går på Södra respektive Västra stambanorna krävs ytterligare investeringar i järnvägsnätet i anslutning till Logistikcentrum. Dessa nödvändiga investeringar ligger utanför kommunens möjligheter att påverka eftersom ansvaret ligger inom Trafikverket. Kommunens önskan innebär att ansvarig myndighet skyndsamt anlägger en anslutningsväxel mot Stockholm, signalering vid in- och utfarter till Kombiterminalen samt ett förbigångsspår i anslutning till den ovan föreslagna anslutningsväxeln. Direkta och indirekta effekter av föreslagna åtgärder I det fall de önskade åtgärderna kommer att genomföras innebär det ett antal positiva effekter för järnvägstrafiken på de båda stambanorna. Kapaciteten och säkerheten vid in- och utfart till stambanan kommer att öka avsevärt bland annat genom att tågen till kombiterminalen inte behöver stanna på stambanan för att invänta tillstånd från fjärrtrafikledningen att fortsätta. Detta kommer i stället att göras genom signalsystemet. Med anslutningsväxeln kommer tågen heller inte att behöva backa in och ut vid kombiterminalen, något som avsevärt kommer att påverka kapaciteten positivt på stambanorna. Effektiviteten vid terminalhanteringen kommer också öka genom dessa åtgärder. Förbigångsspåret kommer även det att påverka kapaciteten på stambanan positivt. KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Stadshuset Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM E-post: sari.eriksson@katrineholm.se

7 5 (6) Datum KOMMUNSTYRELSEN Vår beteckning Eftersom Logistikcentrum sannolikt kommer att ta ytterligare mark i anspråk för utveckling av verksamheten kommer det att krävas en anslutningsväxel för att kunna lägga ut spår på ett nytt markområde. Anläggs denna nu kommer det att innebära ännu större möjlighet att erbjuda etableringsmark och där med också framtida arbetstillfällen i kommunen. Sammanfattningsvis kan sägas att alla parter kommer att få positiva effekter om de önskade åtgärderna kan genomföras med förtur. Katrineholms kommun har naturligtvis kontakter med Trafikverket i flera av frågorna. Bland annat har Trafikverket i samverkan med kommunen genomfört en så kallad funktionsutredning där man kom fram till olika alternativa förslag varav ett förordades och delar av detta genomfördes 2012 med bland annat stöd från EU:s regionala utvecklingsfond. KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Stadshuset Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM E-post: sari.eriksson@katrineholm.se

8 6 (6) Datum KOMMUNSTYRELSEN Vår beteckning Ny statlig myndighet i Katrineholm Katrineholms kommun behöver fler arbetstillfällen. Det är också viktigt att ha arbeten som kräver olika kompetenser och utbildningar. Det är viktigt att det finns arbetstillfällen i kommunen som kräver en högre utbildning likväl som arbeten med lägre krav på utbildning. Katrineholms kommun har behov av nya och framförallt fler arbetstillfällen som kräver högre utbildning. I samband med den förra krisen i Katrineholm, 2001, då cirka arbetstillfällen försvann fick Katrineholm en statlig myndighet, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringar, IAF. En ny statlig myndighet i Katrineholms kommun skulle vara ett välkommet tillskott på arbetsmarknaden i kommunen. KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Stadshuset Gröna Kulle Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM E-post: sari.eriksson@katrineholm.se

9 Nämndens plan med budget Kommunstyrelsen 2016

10 Innehållsförteckning 1 Inledning Vision Ansvarsområden och volymmått Kommunstyrelsen Övergripande mål och resultatmål Tillväxt, jobb och egen försörjning Attraktiva boende- och livsmiljöer Utbildning Omsorg och trygghet Kultur, idrott och fritid Hållbar miljö Ekonomi och organisation Driftsbudget Investeringsbudget Särskilda uppdrag Bilaga: Indikatorer för uppföljning av resultatmål i kommunplan

11 1 Inledning 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm - läge för liv & lust 3

12 2 Ansvarsområden och volymmått 2.1 Kommunstyrelsen Beskrivning Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, strategiskt jämställdhets- samt integrations- och mottagningsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått Utfall 2014 Utfall jan-juni2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Antal leverantörsfakturor Antal lönespecifikationer Antal näringslivsfrämjande aktiviteter Antal företagsbesök Antal EU-ansökningar (projekt)

13 3 Övergripande mål och resultatmål 3.1 Tillväxt, jobb och egen försörjning Övergripande mål Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling Förutsättningar och verksamhetsförändringar Befolkningstillväxt Katrineholm växer stadigt och lockar fler nya invånare. Vid halvårsskiftet 2015 hade Katrineholms kommun invånare, fler än någonsin tidigare. Katrineholm Sveriges Lustgård är ett starkt varumärke och genom goda kommunikationsinsatser lyfts Katrineholms unika mervärden fram. Tillsammans med lokala och regionala aktörer arbetar kommunen för att kommunicera Katrineholm som en attraktiv och självklar plats, för att locka företag och människor som vill etablera sig och för att stärka besöksnäringen. I maj 2015 beslutade kommunfullmäktige att uppdra till kommunstyrelsen att samordna och stödja utvecklingen inom områdena integration och mottagning. Kommunledningsförvaltning kommer under 2016 utgöra en funktion som strategiskt leder och samordnar integrations- och mottagningsarbetet i kommunen samt skapar en tydligare organisation såväl internt som externt. Med anledning av den nuvarande flyktingsituationen läggs för närvarande mycket fokus på dessa frågor. Växande och mångsidigt näringsliv Kommunen arbetar aktivt för en god tillgång på bostäder och etableringsmark för att skapa möjligheter för företag och privatpersoner att bo och verka i Katrineholm med omnejd. Målet är att proaktivt söka upp potentiella nya företag samt befintliga nationella och internationella företag i branscher som behöver utvecklas i kommunen för att erbjuda etableringsmöjligheter i Katrineholm. Kommunen stöttar nya företagare och besöker aktivt redan etablerade företag för att skapa ett gott näringslivsklimat som leder till tillväxt för kommunen. Näringslivsrådets sjupunktsprogram är ett exempel på samverkan mellan Katrineholms kommun och näringslivet. För att stimulera utvecklingen inom näringslivet är kommunen också engagerad i Näringslivscentrums etablering i AVA-huset med aktörerna Almi, Leader, Katec, Nyföretagarcentrum, Linköpings universitet. En satsning på Ung Företagsamhet (sistaårselever på gymnasiet) och Future Camp stimulerar ungdomar till att starta egna företag. En citysamverkansgrupp bestående av kommunen, fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Visionen är att Katrineholms City ska vara västra Sörmlands mest attraktiva city som lockar kunder från när och fjärran. Gruppen arbetar även med målsättningen att utveckla Katrineholms handel för att få utmärkelsen Årets stadskärna Kommunen ska utveckla sitt samarbete med Stockholm Business Alliance för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen, och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 52 kommuner i sju län där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. En annan viktig del av arbetet är att förbättra kommunernas service till företagen på hemmaplan. Genom att lyfta regionens samlade fördelar skapas bättre förutsättningar för att locka investerare och nya 5

14 etableringar. Katrineholms Logistikcentrum är ett strategiskt viktigt projekt för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. Uppbyggnaden av Logistikcentrum har pågått ett antal år och projektet har nu övergått i en fas där utveckling av tåglinjer mellan Europa och Sverige och inom landet prioriteras. Detta arbete har resulterat i långa avtal med stora tågoperatörer såväl inom som utom landet. Ett annat prioriterat område är etablering av logistikintensiva företag till Logistikcentrum. Detta kräver långsiktiga förhållningssätt där man är medveten om att arbetet måste bedrivas målinriktat på många fronter och uthållighet är ett viktigt ledord. Handel och besöksnäring Den 1 januari 2017 fyller Katrineholm som stad 100 år. Det är ett jubileum som ska firas för att sprida kunskap om och stolthet för Katrineholms historia, utveckling, kultur, näringsliv, natur och ytterligare poängtera Katrineholms framtid. Jubiléet är ett viktigt led i att stärka varumärket Katrineholm Sveriges Lustgård. Kommunledningsförvaltningen har uppdraget att leda, samordna och genomföra arbetet kring firandet. Besöksnäringen fortsätter att utvecklas. Antalet gästnätter inom besöksnäringen har ökat med cirka 5 procent jämfört med föregående år. Kultur- och turismnämnden har fattat beslut om ett nytt målprogram för turism- och besöksnäringen i Katrineholm. Syftet är att formulera de långsiktiga målen för turism- och besöksnäringens tillväxt. En viktig förutsättning för utvecklingen av besöksnäringen är att arbeta mer långsiktigt och strategiskt i samverkan med KFV Marknadsföring AB och besöksnäringen, för fler besökare, fler arbetstillfällen och nya skatteintäkter. Besöksnäringen och Katrineholms kommun ska tillsammans ta fram en marknadsförings- och handlingsplan. Planen kommer beskriva ett antal utvecklingsområden som Katrineholms kommun och besöksnäringen tillsammans åtar sig att genomföra. Attraktiva, tillgängliga livsmiljöer och idrotts- och fritidsanläggningar kan bidra till att människor trivs, väljer att bosätta sig och etablera sina företag i Katrineholm. De många arrangemangen inom Sportcentrum, med en miljon besökare per år, ger gyllene tillfällen att visa upp vad kommunen har att erbjuda. Digital Infrastruktur Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Det är viktigt att alla som lever och verkar i Katrineholms kommun har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram. Staten har satt upp som mål att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. Katrineholms kommuns har som mål att År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband. En bredbandsstrategi som fastslår målet är framtagen och även en handlingsplan för hur målet ska uppnås. Under 2016 kommer arbete fortsätta med att träffa byalag, genomföra detaljprojekteringar av byanät samt hålla informationsträffar för att hjälpa byarna att organisera sig. Resultatmål/Uppdrag Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Beskrivning KS KS, BMN, VON, KIAB KS 6

15 Resultatmål/Uppdrag Växande handel och besöksnäring Fler nystartade företag Fler ungdomar ska starta UF-företag Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Beskrivning KS, KTN, STN KS KS, BIN KS 3.2 Attraktiva boende- och livsmiljöer Övergripande mål Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ökat bostadsbyggande En ny översiktsplan för Katrineholms kommun är under framtagande. Syftet är att skapa en samlad bild av hur vi vill att kommunen ska utvecklas i framtiden. Första delen av översiktsplanen avser staden och har antagits under år Den andra delen avser landsbygden och beräknas kunna antas under år Översiktsplanen ska fungera som vägledning för beslut inom kommunens alla verksamheter och visar på kommunens intentioner om hur mark och vatten ska användas. Planen är långsiktig och visionär och syftar mot år En av de viktigaste delarna i arbetet med översiktsplanen är förankring och dialog om stadens framtida utveckling med framför allt invånarna i kommunen. En förutsättning för att Katrineholm ska växa är att det finns bostäder. För att Katrineholm ska vara en attraktiv kommun att leva, verka och bo i måste kommunen kunna erbjuda attraktiva boenden för livets olika faser. Katrineholms stad är inne i en fas av förändring. Ett stort intresse och många förfrågningar från byggföretag kring att producera bostäder i och omkring Katrineholm medför ett stort tryck på samhällsbyggnadsförvaltningen att ta fram nya detaljplaner. Fastighetsägare kommer att bjudas in till ett samarbete kring en gemensam T-märkning (tillgänglighetsmärkning) av bostäder samt gemensam bostadskö för förmedling av tillgängliga lägenheter. Behov och möjligheter till utbyggnad av ungdomslägenheter i samband med nybyggnation vid Igelkotten kommer att utredas samt behovet av utbyggnad och/eller renovering av boenden i kransorterna. Levande landsbygd Revideringen av det landsbygdspolitiska programmet kommer att integreras med det pågående arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för landsbygden. En förstudie genomfördes 2013 där kransorternas befolkning fick möjlighet att framföra sina synpunkter på kommande strategi. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer under år 2016 fortsätta arbetet tillsammans med kransorterna Björkvik, Valla/ Sköldinge och Julita. Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har också avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som 7

16 ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Tågpendlingens betydelse för Katrineholm innebär att kommunen har ett starkt engagemang för utrednings- och processarbete knutet till dels det regionala planeringsdokumentet Trafikplan 2017 och dels överenskommelsen mellan sex län om utveckling av den regionala tågtrafiken i östra Sverige. Utvecklingsarbetet kommer att intensifieras under de kommande åren och det kommer krävas en aktiv medverkan från Katrineholms kommun. Beslut har därför tagits om att kommunerna i Sörmland tillsammans med Landstinget ska införskaffa egna fordon för regional tågtrafik. För kommunen återstår också att genomföra den nyligen avslutade översynen av stadstrafiken tillsammans med Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Vid genomförandet finns det skäl att aktualisera kommunplanens mål att under mandatperioden pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, med bland annat försök med anropsstyrd trafik enligt Arbogamodellen samt mer miljövänliga drivmedel i fordonen. Stadstrafiken måste noggrant följas upp och analyseras för att kunna bli en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader. Det är också viktigt att kommunen bevakar vad som sker i samband med den statliga planeringsprocessen gällande vägsystemet och framförallt för de riksvägar som omger Katrineholm. Katrineholms kommun kommer att aktivt delta i detta planeringsarbete i syfte att säkerställa snabba och säkra vägförbindelser med övriga delar av regionen. Arbetet med översiktsplanen har legat till grund för prioriteringar när det gäller infrastrukturinvesteringar under planperioden. Satsningar på tillgänglighet och trygghet för främst oskyddade trafikanter har fått stort utrymme men även miljö och gestaltningsåtgärder är prioriterade. Större investeringsprojekt som planeras under planperioden är bland annat en omdaning av Stortorget med en ny byggnad i norra delen, ombyggnad av Hantverkaregatan till gågata alternativt gångfartsområde, ombyggnad av de gamla genomfarterna till stadsgator, anpassning av Fredsgatan till Kullbergska sjukhusets nya entré samt fortsatt satsning på trygghet och miljö med belysning av gator, gång- och cykelvägar och parker. Resultatmål/Uppdrag Ökat bostadsbyggande Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Fortsatt bra kommunikationer Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar Beskrivning KS, VON, KFAB KS, BIN, STN, VON, KFAB KS, VON KS, STN 3.3 Utbildning Övergripande mål Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå Förutsättningar och verksamhetsförändringar Fler flickor och pojkar ska nå målen i skolan Inom skolan inleds under 2016 en omfattande IT-satsning på 1:1, som på några års sikt kommer ge alla elever och pedagoger i Katrineholms skolor tillgång till varsin dator eller ipad. 8

17 En förutsättning för att den satsningen ska slå väl ut är att de trådlösa nätverken i skolorna har kapacitet att klara utökningen. I nuläget når inte det trådlösa nätet till samtliga klassrum på skolorna, utan är koncentrerat till de lokaler där datorer finns idag. IT-avdelningen har tagit fram statistik över dagens användning av det trådlösa nätet i skolorna och kommer utifrån den statistiken titta på det kommande behovet och beräkna hur stor utbyggnad som kommer att behövas. Digital delaktighet Den digitala delaktigheten är en framtidsfråga som bidrar till att utveckla kommunens välfärdsservice. Det digitala nätet är sammanhållande för många och med en ökad digital delaktighet där tekniken utnyttjas på rätt sätt möjliggör flexiblare lösningar. För kommunen innebär det möjligheter och förutsättningar att dels fylla medborgarnas behov av välfärdstjänster och dels öka den inre produktiviteten. I takt med att kommunen fortsätter satsa på att bygga ut fibernätet och skapa smartare e-tjänster till medborgarna, måste också satsningar göras för att säkerställa att så många som möjligt kan dra nytta de tjänster som kommunen erbjuder. På så sätt kan vi nå största möjliga samhällsnytta på samma gång som den interna administrationen blir mer effektiv. För att öka den digitala delaktigheten erbjuder kommunen bland annat digitala veckor, praktiska verkstäder, föreläsningar och datorhandledningar. Ambitionen är både att få fler kommuninvånare och fler kommunanställda digitalt delaktiga. Arbetet med att öka den digitala delaktigheten sker i samverkan med samtliga förvaltningar i kommunen. Resultatmål/Uppdrag Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Beskrivning KS, BIN, KTN, VIAN, VON 3.4 Omsorg och trygghet Övergripande mål Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Förutsättningar och verksamhetsförändringar Trygghet och säkerhet för kommunens invånare Ungdomsarbetslöshet, utbildningsnivå, sociala klyftor och ökade spänning mellan olika grupper är fortsatt viktiga frågor att samlas kring för ett attraktivt Katrineholm. Vid sidan av det sociala arbetet behövs ett aktivt brotts- och skadeförebyggande arbete. Invånare, besökare och näringslivet ska känna sig trygga och ha ett gott skydd och en god säkerhet. Genom att arbeta för ett stort säkerhetsmedvetande inom kommunen skapas delaktighet, engagemang, uppmärksamhet och därmed förutsättningar för att reducera risker. Därigenom kan negativa konsekvenser för människor, lokaler, anläggningar, verksamheter, information, miljö samt ekonomiska åtaganden minimeras och förhindras. Att förebygga brott innebär att vidta åtgärder som minskar tillfällen till brott, att höja trygghetsfaktorn och på olika sätt förhindrar att flickor och pojkar kommer in på en brottslig bana. Det skadeförebyggande arbetet innefattar långsiktigt arbete riktat till alla åldrar, miljöer och situationer. Folkhälsoutskottet har idag i nuvarande läge inte resurs att svara mot dessa krav varför en översyn av kommunens organisation genomförs under 2015 för att utveckla trygghetsoch säkerhetsarbetet och höja kommunens förmåga. Behovet av samordningsansvar för 9

18 trygghetsskapande åtgärder ökar särskilt inom områdena: Dialog med medborgare och civilsamhället i övrigt för att involvera föreningsliv och frivilligorganisationer Arbete med förbättrad uppföljning inom trygghetsområdet för ett utvecklat förebyggande arbete Ökad trygghet i det offentliga rummet I juni 2015 beslutade kommunstyrelsen i Katrineholm att ett lokalt krishanteringsråd ska bildas inom Brotts- och skadeförebyggande rådet. I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap verkar kommunen för att: olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. Inom det geografiska område har kommunen en funktion som sammankallande för ett samverkansorgan (det lokala krishanteringsrådet) i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ingår. Möjligheten att upprätta en Frivillig resursgrupp är ett annat områden som ses över för en ökad förmåga. En frivillig resursgrupp (FRG) består av personer från olika frivilligorganisationer som ett stöd vid en extraordinär händelse. En frivilliga resursgrupp (FRG) kan utgöra en viktig resurs i kommunens och samhällets krisberedskap. Under 2015 har ett reviderat uppdrag till Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) avseende räddningstjänst arbetats fram. Medlemskommunernas uppdrag till VSR säger att huvuduppgiften är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. VSR:s andra uppgift är att på ett effektivt sätt hantera behovet av akuta skadeavhjälpande insatser. Vidare har ett nytt samverkansavtal mellan polis och kommun tagits fram under Utgångspunkten för ett fungerande samarbete är att polisen och kommunen kan enas kring en gemensam nulägesbild och gemensam uppfattning om vilka samverkansområden som finns lokalt. Polisen och Katrineholms kommun har analyserat den aktuella brottssituationen och kommuninvånarnas upplevda trygghet. Efter att ha diskuterat problembilden och den långsiktiga inriktningen för kommunen har Katrineholms kommun och polismyndigheten enats om att samverkansområdena organiserad brottslighet och social oro ska prioriteras under avtalstiden. Resultatmål/Uppdrag Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Beskrivning KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR 3.5 Kultur, idrott och fritid Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa Förutsättningar och verksamhetsförändringar God folkhälsa 10

19 En god folkhälsa i Katrineholm innebär att katrineholmarnas hälsa inte bara är så bra som möjligt utan också jämlikt fördelad. I kommunen ses en god folkhälsa både som ett mål i sig, men också som ett medel för att skapa en god tillväxt i kommunen. De kommunala verksamheterna arbetar aktivt med olika insatser för att förbättra möjligheterna för alla katrineholmare att få en bra hälsa. Inriktningsdokumentet "En god hälsa för alla - utmaningar " har under den gångna mandatperioden utgjort grunden för Katrineholms kommuns folkhälsoarbete. Programmet och arbetsinsatserna ska utvärderas under hösten 2015 inför kommande år. Folkhälsoutskottet ser behov av att löpande uppmärksamma vad som sker i omvärlden och samordna kommunens insatser mot ett systematiskt och långsiktigt arbete för en god hälsa för alla. Resultatmål/Uppdrag Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka Beskrivning KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON 3.6 Hållbar miljö Övergripande mål Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö Förutsättningar och verksamhetsförändringar Minskad klimatpåverkan Flera av områden inom kommunstyrelsens ansvarsområde är viktiga delar i en hållbar utveckling, till exempel miljöfrågor, planering, naturvård och tillgänglighet. För att nå framsteg för en hållbar utveckling är det viktigt att alla tar ansvar och gör vad som är möjligt utifrån sina perspektiv. En hållbar kommun är också en attraktiv kommun. Kommunstyrelsens miljöstrategiska råd har utifrån de nationella miljömålen prioriterat fyra fokusområden för Katrineholms kommun. Dessa är klimat, vatten, biologisk mångfald samt mark, byggande och boende. Under år 2016 prioriteras det fortsatta arbetet med åtgärder för att nå de antagna lokala miljömålen. Av de fyra fokusområden kommer åtgärder främst att göras inom områdena klimat och vatten. Arbetet med energieffektiviseringar fortsätter. Fortsatta satsningar kommer också att göras på utbyggnad av solenergi. Bygg- och miljönämnden fortsätter även under kommande år med översynen av enskilda avlopp i syfte att minska närsaltbelastningen och därmed övergödningen av våra sjöar och vattendrag, såväl kring Öljaren som i Nyköpingsåns avrinningsområde. Kommunen är numera klassad som känsligt område enligt EU:s nitratdirektiv vilket medfört skärpta regler kring gödselhantering. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kommer därför att särskilt prioritera tillsynen kring gödsellagring och -spridning kommande år. Modern informations- och kommunikationsteknik ger ökade möjligheter till minskad miljöpåverkan och energiförbrukning, exempelvis genom att öka andelen digitala kontakter och möten samt välja IT-utrustning med låg energiförbrukning. Målsättningen är att med hjälp av informations- och kommunikationsteknik bidra till minskad miljöpåverkan och energiförbrukning både i kontakten med våra invånare och näringsliv såväl som för vår interna verksamhet. 11

20 Att arbeta aktivt med Grön IT innebär att hållbara processer och arbetssätt främjas där IT utgör en naturlig del genom sitt fokus på e-tjänster samt digitala och mobila arbetssätt. Under 2015 utvecklades kommunens natur- och fritidsinformation på webben och via en app, Naturkartan. Under 2016 kommer hemsidan och appen att kompletteras med mer information om natur- och friluftsliv. Resultatmål/Uppdrag Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Kommunens energiförbrukning ska minska Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Beskrivning KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, STN KS, STN 3.7 Ekonomi och organisation Övergripande mål God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning Förutsättningar och verksamhetsförändringar God ekonomisk hushållning En stabil ekonomi på alla nivåer är en förutsättning för att kommunen ska kunna satsa offensivt och samtidigt hantera samt anpassa sig till nya förhållanden. Ett effektivt resursutnyttjande och en bra ekonomisk styrning ger förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. För att de politiska målen i den nya kommunplanen ska få genomslag i de kommunala verksamheterna och ge resultat för kommuninvånarna måste det finnas en tydlig struktur för både planering och uppföljning. Det är därför angeläget att fortsätta utveckla resultatstyrningen i kommunen. Den röda tråden i den interna styrningen, från mål till verksamhet och resultatuppföljning, behöver bli ännu tydligare och starkare. Kommunledningsförvaltningens roll är att samordna och stödja nämndernas planerings- och uppföljningsarbete. Prioriterat under kommande år är att utveckla stödet när det gäller dels analys, dels verksamhetsplaner. Ett annat prioriterat område handlar om att utveckla hur mål och resultat redovisas utåt för invånare och andra intresserade, i syfte att öka insynen och utveckla dialogen. Inom arbetet med effektivisering av den kommunala administrationen kommer kommunledningsförvaltningen under 2016 fokusera på att utveckla och förbättra kommungemensamma processer och arbetssätt. Under 2015 uppgraderas kommunens affärssystem. Syftet med uppgraderingen är att åstadkomma likartade arbetssätt och rutiner inom den kommunala organisationen och även inom Shared Business Services (gemensam administration med KFAB). Kommunledningsförvaltningen har också ambitionen att tydliggöra och utveckla stödet till de förtroendevalda. Inom arbetet med effektivisering av den kommunala administrationen fokuserar kommunledningsförvaltningen under 2016 på att utveckla och förbättra kommungemensamma processer och arbetssätt. Kommunledningsförvaltningen har ambitionen att tydliggöra och utveckla stödet till den politiska delen av den kommunala verksamheten så att det bland annat ska bli enklare för den som nyväljs under mandatperioden att kunna sätta sig in i och förstå uppdraget, villkoren och det stöd som finns att tillgå. Projekt Dokument- och ärendehantering, en del av projekt Communis, gick i september månade över i ordinarie verksamhet. För att projektets resultat ska få avsedda effekter krävs fortsatt 12

21 fokusering och målmedvetenhet. En av delarna som har koppling till detta är kommunledningsförvaltningens avsikt och ambition att genomföra ett utvecklingsprogram för kommunens registratorer som syftar till att skapa kunskap om lagar och regelverk samt genom övning bidra till ökad förmåga i det dagliga praktiska agerandet. Myndigheternas registratorsfunktion kan därigenom även i fortsättningen vara en garant för medborgarnas möjlighet att få insyn och ta del av handlingar samt en trygghet för organisationen och dess chefer/medarbetare kring vad som är tillåtet respektive obligatoriskt utifrån gällande lagstiftning. Tillgänglig, tydlig och öppen organisation För att utveckla kommunens tillgänglighet och bemötande ska arbetet kring värdegrund, relationer och värdskap fortsätta. Det är en nyckelfaktor för tillväxtmålet att människor vi möter på olika sätt får ett gott intryck av Katrineholm. Den digitala utvecklingen förändrar hela tiden kraven och förväntningarna på kommunikationen. Kommunen ska finnas i de kanaler där medborgarna och näringslivet finns. Det påverkar öppettider, sättet att kommunicera på samt var och hur kommunen är tillgänglig. Besöksantalet till Katrineholms kommuns webbplats ökar stadigt för varje år och uppgår till drygt en miljon besök. Även den interna digitala kommunikationen behöver följa utvecklingen för att utgöra ett bra redskap för ledare och medarbetare. Intranätet Communis är en plattform för samverkan, kunskapsdelning och effektivare arbetssätt. Att arbeta med med service och samverkan för att stärka dialogen och servicegraden för invånare, företagare och övriga av kommunens intressenter är viktigt. I projektet "Framtidens samhällsbyggnadsförvaltning" som pågår kraftsamlar förvaltningen för att utveckla verksamheten. Genom nytänk och förändringsvilja skapas en modern, effektiv och rådgivande förvaltning, där medarbetare är engagerade och kunderna får bästa möjliga service och bemötande. Ny kunskap och ny teknik I dagens samhälle behöver större mängder information än någonsin tidigare bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas. Trenden är att allt mer data hamnar i det så kallade molnet, vilket innebär att kommunernas verksamhetssystem placeras i olika serverhallar och åtkomst sker över internet. Kommunens medarbetare vill kunna arbeta där de är, och kommunens invånare vill kunna nå och lämna information via lättillgängliga e-tjänster. Det finns stora möjligheter och fördelar, men också risker med en ökad informationsanvändning. Brister i informationshantering och -säkerhet riskerar att få omfattande konsekvenser, såväl för samhället i stort som för enskilda. Det kan också leda till försämrat förtroende för offentliga och privata aktörer. För att kommunens verksamheter ska kunna bedrivas på ett så effektivt sätt som möjligt ställs höga krav på verksamhetssystemen avseende säkerhet och tillgänglighet. Kommunens IT-miljö ska vara uppbyggd på ett sådant sätt att dessa krav uppnås. För att möta ökade krav på säkerhet och som en del av arbetet med kommunens e-förvaltning undersöker kommunledningsförvaltningen en säkerhetsplattform som gör det möjligt att lösa säker åtkomst enkelt och bekvämt för både anställda, elever och invånare. Under 2016 fortsätter också arbetet med att utveckla en modern och effektiv övergripande ITarkitektur, där antalet system och kopplingar mellan dessa ses över. En komplex IT-miljö påverkar ekonomin då ett ökat antal verksamhetssystem är kostnadsdrivande. Även ur ett säkerhetsperspektiv finns det fördelar med en standardiserad och sammanslagen miljö. Den blir dessutom mer flexibel då det blir enklare att genomföra förändringar. 13

22 Utveckling av kommunens lokalresurser Under en längre tid har kommunledningsförvaltningen haft ambitionen att utveckla och förbättra kommunens arbete för ett strategiskt och hållbart lokalutnyttjande, av den anledningen har en projekttjänst inrättats som sträcker sig till den sista augusti Lokalstrategens uppdrag är att se över kommunens organisation och utveckla strukturen för kommunens arbete i syfte att erbjuda verksamheterna ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler samt att kommunens fastighetskapital i dessa sammanhang utnyttjas på bästa sätt. Som ett led i detta arbete behövs en lokalrevision för att kartlägga vilka resurser kommunen har i form av verksamhetslokaler och hur de används. I förlängningen ska en långsiktig och strategisk lokalresursplan upprättas. I uppdraget ingår även en översyn av nuvarande hyresmodell med syfte att sänka kostnaderna samt att ge bättre förutsättningar för att lokalytorna används effektivt. Utöver detta ingår det i lokalstrategens uppdrag att vara ett stöd till socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen avseende behovet av bostäder. För detta uppdrag är ett nära och bra samarbete med de kommunala bolagen, kommunens verksamheter och privata fastighetsägare nödvändigt. Attraktiv arbetsgivare När konkurrensen ökar om arbetskraften behöver Katrineholm öka sin attraktivitet som arbetsgivare. För att lyckas krävs långsiktighet, ett tätt samarbete och nya arbetssätt mellan kommunledningsförvaltningen och övriga förvaltningar. En åtgärd är att alla som arbetar med rekrytering ska ha kunskap och ges stöd för att utveckla arbetssättet. Utgångspunkten för varje rekrytering ska vara en kravprofil, det ska vara öppet för alla att söka och urvalsprocessen ska bygga på transparens. Katrineholms kommun ska arbeta utifrån kompetensbaserad rekrytering. Rekryteringsverktyget ska användas fullt ut i enlighet med kompetensbaserad rekrytering, vilket skapar en effektivare rekryteringsprocess och ökar förtroendet hos de sökande. Katrineholms kommun ska också använda effektivare annonseringsverktyg, vilket minskar tiden som går åt till att boka annonsering. Kommunen ska också arbeta med ökad riktad annonsering genom sociala medier, såsom Facebook och Linkedin. Rekryteringsansvaret och annonseringsansvaret ligger på varje rekryterande chef ute i verksamheten och de ska jobba utifrån kompetensbaserad rekrytering. Kommunledningsförvaltningen tillhandahåller rekryteringsutbildningar i kompetensbaserad rekrytering och verktygsutbildningar till alla som jobbar med rekryteringar. IT-strategi Under 2015 har en ny IT-strategi tagits fram för kommunen. Kommunens IT-avdelning har tagit ett medvetet steg från drift av IT till utveckling av kommunens verksamheter med hjälp av IT. IT-strategin har därför fått namnet VITS, Verksamhetsutveckling med IT som Stöd. VITS är framtagen i samarbete med kommunens alla förvaltningar samt KFAB och beskriver hur verksamheterna kan använda IT för att nå mål och möta utmaningar. Arbetet med att ta fram VITS har bidragit till bieffekter som ett förbättrat samarbete mellan ITavdelningen och förvaltningarna samt att IT-strategin redan är väl känd och förankrad i verksamheterna. Nästa steg är att göra verklighet av VITS och satsa på att digitalisera kommunen. Kommunen satsar mycket på att bygga ut fiberbaserat bredband, nu behöver fibern även fyllas med nyttigt innehåll i form av exempelvis nya e-tjänster och automatiserade flöden. 14

23 Resultatmål/Uppdrag Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras Tydlig och effektiv kommunikation Ökat medarbetarengagemang Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering Minskad sjukfrånvaro Beskrivning KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN 15

24 4 Driftsbudget Förvaltning/Avd/Enhet Budget (tkr) Intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Totalbudget (tkr) Kommunövergripande ansvar Kommunstyrelsen Kommunchef Kommunstyrelsens medel till förfogande Summa kommunövergripande ansvar Kommuncentrala ansvarsnivåer Kommungemensamt Fastigheter & lokaler Kommunikationer KLC driftorganisation KLC avskrivning och ränta * Summa kommuncentala (inkl KLC) Kommunledningsförvaltning en KLF Ledning Ekonomiavdelningen IT Informationsavdelningen Sekretariat och arkiv Personalavdelningen Stab Summa kommunledningsförvaltning Samhällsbyggnadsförvaltnin gen Strategisk samhällsutveckling/stab Gemensam förvaltningsadministration Bygg, miljö och trafik Näringsliv och samhällsutveckling Summa samhällsbyggnadsförvaltnin gen Total driftsbudget kommunstyrelsen *varav KLC avskrivning tkr varav KLC interränta, ej driftskostnadspåverkande, se intäkt under posten kapitalkostnadsintäkter tkr 16

25 5 Investeringsbudget Kategori Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) Total budget 5 Bredband Utbyggnad trådlösa nätverk Webb TV-utrustning KF 50 4 Årliga nätverksinvesteringar Mobilt reservelverk Ny webbplats 800 Totalt kommunledningsförvaltningen Tillgänglighetsåtgärder Miljöinventeringar Tillgänglighetsanpassad trädgård Övriga investeringar Miljöåtgärder enligt miljöstrategiska rådet 4 Fokusområde vatten Sjöreningsprojektet Drottninggatan Trädgårdsgatan-Floragatan- Fredsgatan Nollvisionsåtgärder Ny park på Norr (Park 2030) Värmbolsvägen-Dalvägen Stensättersgatan Hastighetssäkring övergångsställen 5 Hastighetssäkring av områden Sveaparken Temaparker Kollektivtrafikåtgärder Genomfarten Forssjö fritidsområde Lövåsen/Sandbäcken Aktivitetsparker i kransorterna Stortorget Ny infart Djulöområdet Parkeringsstrategi Nya informationsplatser/skyltar Vasavägen 17