NOTISER. Årgång 19 Nr

Transkript

1 Årgång 19 Nr NOTISER Välkommen tillbaka efter en förhoppningsvis skön och avkopplande sommar med massor av sol och bad. Nu stundar hösten och vintern med mörkare kvällar och svalare väder och vad kan då vara bättre än att delta i någon av våra aktiviteter. Höstens program omfattar intressanta föredrag och studiebesök som vi hoppas skall locka många medlemmar - med eller utan gäster - till några timmars givande gemenskap. Årets sista aktivitet är Julfesten som äger rum onsdagen den 12 december. Välkommen till en afton med god mat, trevlig samvaro och ett uppskattat lotteri. OBS! När Du flyttar, glöm inte meddela oss den nya adressen så slipper vi onödiga returer.

2 SIKs STYRELSE 2007 Ordf SIKs STYRELSE Tomas Rasmusson Ordf Veterinärvägen Tomas Rasmusson 21, BJÄRRED v Ordf Agneta Veterinärvägen Leander 21, BJÄRRED ordf@ingenjorsklubben.m.se v Ordf Näktergalsvägen Agneta Leander 7, BUNKEFLOSTRAND v.ordf@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ulf Näktergalsvägen Darinder Marknad 7, Ceremonimästare BUNKEFLOSTRAND v.ordf@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Ynglingagatan Ulf Darinder 19, Marknad MALMÖ Ceremonimästare marknad@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Hampus Ynglingagatan Ekwall-Hansson 19, MALMÖ Sekreterare marknad@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Roslins Hampus väg Ekwall-Hansson 6 A, MALMÖ Sekreterare sekr@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Leif Roslins Eneberg väg 6 A, Information MALMÖ sekr@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Skäralidsgatan Leif Eneberg 43, Information LIMHAMN info@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Lars-Olof Skäralidsgatan Hartzén 43, 216 Ekonomi 17 LIMHAMN - Skattmästare info@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Kvarnvingegränd Lars-Olof Hartzén 10, Ekonomi HÖLLVIKEN - Skattmästare ekonomi@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Karin Kvarnvingegränd Kockum Projekt 10, HÖLLVIKEN ekonomi@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Kanikgatan Karin Kockum 6, 222 Projekt 29 LUND projekt@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Jan-Eric Kanikgatan Ståhl 6, 222 Program 29 LUND projekt@ingenjorsklubben.m.se Ledamot Solbjersgårdens Jan-Eric Ståhl allé, Program LUND program@ingenjorsklubben.m.se Solbjersgårdens allé, LUND program@ingenjorsklubben.m.se Fackkommittéer Fackkommittéer Ordf E Bengt Wilén Ordf E Sparvgatan Bengt Wilén 2, VELLINGE el@ingenjorsklubben.m.se Ordf IT Leif Sparvgatan Eneberg 2, VELLINGE el@ingenjorsklubben.m.se Ordf IT Skäralidsgatan Leif Eneberg 43, LIMHAMN it@ingenjorsklubben.m.se Ordf K Vakant Skäralidsgatan 43, LIMHAMN kem@ingenjorsklubben.m.s it@ingenjorsklubben.m.se e Ordf Ordf M/I K Dan Vakant Petersen kem@ingenjorsklubben.m.s e Ordf M/I Rapphönestigen Dan Petersen 26, SKURUP moi@ingenjorsklubben.m.se Ordf Mv Agneta Rapphönestigen Leander 26, SKURUP moi@ingenjorsklubben.m.se Ordf Mv Näktergalsvägen Agneta Leander 7, BUNKEFLOSTRAND mv@ingenjorsklubben.m.se Ordf Sk Tomas Näktergalsvägen Rasmusson 7, BUNKEFLOSTRAND mv@ingenjorsklubben.m.se Ordf Sk Veterinärvägen Tomas Rasmusson 21, BJÄRRED sk@ingenjorsklubben.m.se Ordf VH Vakant Veterinärvägen 21, BJÄRRED vh@ingenjorsklubben.m.se sk@ingenjorsklubben.m.se Ordf Ordf VVS VH Vakant Vakant vvs@ingenjorsklubben.m.se vh@ingenjorsklubben.m.se Ordf VVS Vakant vvs@ingenjorsklubben.m.se SIK-AKTUELLT nr 3, augusti 2007 SIK-AKTUELLT nr 3, augusti 2007 SIKs kansli Organ för Skånska Ingenjörsklubben Kanslist: Birgit Arkenstedt Malmöhusvägen Organ för Skånska 7, 211 Ingenjörsklubben 18 MALMÖ Kanslist: Malmöhusvägen Birgit Arkenstedt 7, MALMÖ Ansvarig Malmöhusvägen utgivare: 7, 211 Tomas 18 Rasmusson MALMÖ Öppettider: tisdag-torsdag Malmöhusvägen , MALMÖ Redaktion: Ansvarig utgivare: Tomas Rasmusson Redaktion: Leif Tomas Eneberg Rasmusson Birgit Leif Eneberg Arkenstedt Tryckt hos Litos i Malmö Birgit 2007 Arkenstedt Tidskriften Tryckt hos utkommer Litos i Malmö med nr/år Tidskriften utkommer med 4 nr/år SIKs kansli Telefon: Öppettider: tisdag-torsdag Telefax: Telefon: E-post: Telefax: sik@ingenjorsklubben.m.se Hemsida: E-post: sik@ingenjorsklubben.m.se Postgiro: Hemsida: Bankgiro: Postgiro: Bankgiro:

3 PROGRAM SEPTEMBER DECEMBER 2007 Datum Fackavd Rubrik sep Tunneldagarna Se bifogad broschyr. 29 sep Mv Fisketur SIK inbjuder medlemmarna till en fisketur med M/S Ellinor. Se vidare artikel på sidan okt Sk Finnlines senaste roro/passenger fartyg VD Christer Bruzelius presenterar fartyget och ger oss en guidad rundvandring. 11 okt E E.ON förvandlar Öresundsverket från gammal värmekraft till en toppmodern gaskombianläggning I detta seminarium får vi bl a höra om bakgrunden, det önskade resultatet och utmaningar på vägen i ett internationellt projekt. 16 okt IT Släktforskning med hjälp av datorn Vi får en inblick i de stora möjligheter som datorn kan ge vid släktforskning. 15 nov Mv Ny vattenförvaltning Nya möjligheter Vattenstrateg Rune Brandt berättar om vattendirektivet och införandet av den nya Vattenförvaltningen. 22 nov Sk Gasledning i Östersjön Representanter från Nord Stream AG, Sjöfartsverket och konsultföretaget Ramböll ger en översiktlig beskrivning av utbyggnad, drift och underhåll samt juridiska, miljö, sjöfarts- och säkerhetsaspekter. 12 dec SIK JULFEST Deltagandet i våra aktiviteter är med få undantag GRATIS. Kostar det något anges detta i inbjudan. Välkomna! 3

4 FRÄMMANDE UBÅT PÅ SVENSKT VATTEN Ett arrangemang i samverkan med Ubåtsklubben U3. Till mötet var medlemmar från Malmöföreningen Sjöfart Sjöförsvar och Flottans män också inbjudna. Sverige deltog inte i andra världskriget, men på olika sätt kom Sverige ändå att påverkas och tvingas att agera i många sammanhang. Det mest kända och omdiskuterade fallet kanske är transfertrafiken av tyska soldater från Norge till Tyskland. Mindre känt, men inte desto mindre intressant, är Svenska Flottans ingripande och Sveriges agerande då den tyska ubåten U 3503 uppsökte svenskt territorialvatten under sin färd upp till Norge i slutet av kriget. Ännu mindre känt är den betydelse detta fick för utvecklingen av svensk ubåtsteknik. Om detta berättade Jan Nordenman och Hans Carlsson i en gemensam presentation. Båda är pensionerade ubåtsmän med lång erfarenhet från förbandstjänst och verksamhet vid FMVs Ubåtsbyggnadssektion i Malmö. Den märkliga historien utspelades de allra sista dagarna av kriget och faktiskt efter den tyska kapitulationen den 5 maj Den tyska ubåtschefen hade fått order att gå till Norge. Amiral Dönitz order om eld upphör hade inte nått ubåten. Den 6 maj var man utanför Läsö och anfölls av brittiskt flyg. Snorkeln skadades och man uppsökte svenskt vatten för nödreparation av skadorna från flyganfallet och sjukhusvård för delar av besättningen som COförgiftats. Klockan siktades man utanför Vrångö och var svensk Marinpolis på plats. Bild 1. Ubåt 3503 typ XXI Det var en helt ny typ av ubåt, en s k Elektro-boot, med för den tiden unik uthållighet och med stora fartresurser i uläge. Om detta berättade inledningsvis Jan Nordenman.

5

6 Normalt användes en ca 1,5 m lång planka med en tamp infäst som man hittade lämplig förankring för och kunde trycka på med. Här nere fanns inget fäste för anordningen utan en dykare lade sig på botten och gjorde sig så tung som möjligt. Den andre dykaren använde då kamratens Normalt hjälmanvändes som avhåll en ca och1,5 kunde m lång få kraft planka att trycka med enintamp borrmaskinen. infäst somnormalt man hittade tog det lämplig Normalt förankring minuter användes att förgöra ochett kunde en hål! ca 1,5 trycka Tänk m lång på er med. vilket planka Här fruktansvärt med nere en fanns tamp oljud inget infäst fäste som som leddes för man anordningen hittade till den lämplig utan en stackaren förankring dykare somlade var för sig avhåll. och på botten kunde och trycka gjorde på med. sig såhär tung nere somfanns möjligt. ingetden fäste andre för anordningen dykaren använde utan då en dykare kamratens ladehjälm sig påsom botten avhåll och och gjorde kunde sig få så kraft tung som att trycka möjligt. in borrmaskinen. Den andre dykaren Normalt använde tog det då kamratens minuter hjälmatt som göra avhåll ett hål! och kunde Tänk er få vilket kraft att fruktansvärt trycka in borrmaskinen. oljud som leddes Normalt in till togden det stackaren minuter som var att avhåll. göra ett hål! Tänk er vilket fruktansvärt oljud som leddes in till den stackaren som var avhåll. Bild 2. Dykarlaget Bild 2. Dykarlaget Bild 2. Dykarlaget Bild 3. Ankarplats och bärgningsplats Bild 3. Ankarplats och bärgningsplats Bild 3. Ankarplats och bärgningsplats

7 Bild 4. Ubåtens akter har kommit upp Bild 4. Ubåtens akter har kommit upp Bild 5. Dykare på väg ner Bild 5. Dykare på väg ner 7

8 Bild 6. Ubåtens för dyker upp Genom uppfinningsrikedom, skickligt hantverk och inte minst entusiasm och tålamod lyckades man till slut. Efter ett antal provblåsningar och upprepade tätningar lyftes U 3503 till ytan genom att blåsa alla tryckfasta rum och därefter befintliga ballasttankar och brännoljetankar. Man höll på i 3 månad, varav 57 dykdagar med 300 dykningar och 2000 dyktimmar. Kl den 24/ var bärgningen ett faktum. Efter utvändig granskning och dokumentation bogserades U 3503 in till Nya Varvet för fortsatt undersökning och skrotning. Det mest påtagliga fyndet blev snorkeln som helt sonika flyttades över till den svenska ubåten Draken för prov och utvärdering. Samtliga befintliga svenska ubåtar försågs därefter med detta fynd. För att dokumentera och analysera utrustningar och tekniska lösningar engagerades svensk industri som fick prover på utrustning för undersökning. Teknologer från bland annat Chalmers Tekniska Högskola engagerades för att rita av och analysera konstruktionerna innan skärbrännarna gjorde sitt.

9 Sammanfattning Elektro-boots - Snorkelubåtar Sjösatta / operativa Totalt ca 60 Dykbåtar Dykbåtar m snorkel Sjösatta / operativa 1944 ca ca 50 Totalt < Bild 7. Tysk ubåtsutveckling under andra världskriget Inte bara svenska Hajen-ubåten utan även den ryska Whisky-klassen, den engelska Oberonklassen och i viss mån formen på Atomubåten Nautilus har påverkats av den, i många stycken revolutionerande, tyska ubåten typ XXI. Bild 8. Jämförelse Ubåt typ XXI och svenska ubåten typ Hajen Även om amerikansk teknologi under senare delen av 1950-talet och talet kommit att starkt påverka utvecklingen inom ubåtstekniken kan man konstatera att tysk utveckling även efter kriget är mycket dominerande när det gäller icke nukleära ubåtar. Baserat på de nämnda kustubåtarna typ XXIII kunde tyska ubåtskonstruktörer efter kriget återigen återskapa tysk ubåtsteknik genom typerna, 201 t o m 206 till den tyska marinen. För export lanserades typ 209, som sålts i ett drygt 90-tal till många nationer i världen. Idag har Thyssen Krupp Marine Systems (TKMS) (fd HDW) levererat 4 typ 212 (bränslecellubåtar) till tyska marinen och har under leverans expertversionen typ 214 till Grekland och Sydkorea. 9

10 Tyska Utvecklings-, skolubåtar, nationella och export-ubåtar Wilhelm Baur Hai Hecht Klasse 201 Klasse 202 Klasse 205 fd U2540 typ XXI fd U2365 typ XXIII fd U2367 typ XXIII Tyskland Stahlkrise Tyskland Tyskland och 2 st byggda i och för DK Klasse 206 Klasse 207 Klasse 209 Tyskland Export (Ula, Norge) Export, Flera varianter och deplacement Klasse 210 Export (Ula, Norge) Klasse 212 AIP / FC Tyskland Klasse 214 AIP/FC Export Bild 9. Tysk ubåtsutveckling efter andra världskriget Efter föredraget ställdes många frågor som visade att det fanns kunskap också bland åhörarna. Det blev en intressant frågestund innan det var dags för kaffe och vidare samtal skeppsintresserade emellan. Stort tack till föredragshållarna Jan Nordenman och Hans Carlsson. Tomas Rasmusson Ordf Sk-avd Står för Kreativitet - Kompetens Kvalitet - Miljökunskap 10

11 DATAKÖRKORT!? Det Europeiska Datakörkortet, ECDL, lanserades av Dataföreningen i Sverige Syftet med Datakörkortet är att öka IT-kompetensen i skola, näringsliv och förvaltning. Utöver bättre utnyttjande och ökad produktivitet vid datoranvändandet, ger en utbildning minskat supportbehov och förmodligen bättre självförtroende samt ökad motivation till vidare användning. Inom SIKs styrelse har diskuterats möjligheten att erbjuda sina medlemmar en utbildning med syfte att förbättra deras IT-kunskaper. Mot denna bakgrund genomfördes den 26 april ett informations- /diskussionsmöte för att undersöka medlemmarnas intresse av en sådan utbildning. Undertecknad gick igenom de olika kunskapsområden som ingår i ECDL-paketet. Dessa är: - Allmän IT-kunskap; datorns uppbyggnad, datalagring, minne, etc samt säkerhets- och rättsfrågor som har att göra med datorer. - Operativsystem; grundläggande funktioner, filhantering, sökverktyg, utskriftsfunktioner. - Ordbehandling; grundläggande funktioner i MS Word typ formatering, tabeller, användning av figurer och bilder. - Kalkylering; funktioner i MS Excel som behövs för att skapa, formatera och använda kalkylblad samt skapa/redigera diagram. - Databas; grundläggande funktioner i ett databasprogram och liknande funktioner i ett kalkylprogram. - Presentation; grundläggande funktioner i MS PowerPoint för att skapa, formatera och framställa presentationer samt använda olika bildspelseffekter. - Internet och e-post; förståelse för nätverksbegrepp, användning av e-post och tjänster som finns tillgängliga i nätverk. Vidare demonstrerades ett antal interaktiva testsystem, vilka finns på nätet för kontroll av ens kunskapsnivå. Ett av dessa, som finns tillgängligt gratis på Studentlitteraturs hemsida, provades och ansågs vara ett lämpligt diagnosverktyg före en utbildning. Man kan här testa sina förkunskaper och få hjälp med att se vad man bör koncentrera sig på. I den efterföljande diskussionen uttryckte mötesdeltagarna att man trodde att en kort, specialkomponerad kurs skulle vara av intresse för flertalet SIK-medlemmar. Kontakter har därför tagits med Dataföreningen, som ställer sig villig att hjälpa till med utformningen och genomförandet av denna utbildning. Man tror att ett kursupplägg på 2 x 4 timmar skulle vara lämpligt. Kursavgiften blir beroende av tillgången till kurslokal och lärare, men man anser dock att ca SEK per deltagare är en möjlig nivå. För att få en uppfattning om det verkliga intresset ber vi nu Dig som vill deltaga i denna typ av kurs att meddela kansliet Dina önskemål om kursinnehåll och vad du tycker är speciellt intressant. Du kan även höra av Dig till mig direkt för en vidare diskussion. Leif Eneberg Ordf IT-avd 11

12 FISKETUR Välkomna till en fisketur på ett av Sveriges bästa havsfiskevatten Öresund med båten M/S Ellinor. FISKETUR Välkomna till en fisketur på ett av Sveriges bästa havsfiskevatten Öresund med båten M/S Ellinor. Skånska Ingenjörsklubben arrangerar lördagen den 29 september kl en fisketur för medlemmar/anhöriga. Fisketuren utgår från Norra hamnen i Helsingborg vid båtarnas ordinarie kajplats. Möjlighet till enklare förtäring och hyra av fiskeutrustning finns ombord. Kostnaden är 130 kr per fiskare vilket även inkluderar priser till 1:a, 2:a och 3:e största fiskarna. Antalet deltagare är begränsat så först till kvarn gäller. Anmälan är bindande och betalning skall vara SIK tillhanda senast den 25 september. Skånska Ingenjörsklubben arrangerar lördagen den 29 september kl en fisketur för Mermedlemmar/anhöriga. information om turfiskebåtarna Fisketurenfinns utgår påfrån hemsidan Norrawww.helsingborgsbatarna.se. hamnen i Helsingborg vid båtarnas ordinarie kajplats. Möjlighet till enklare förtäring och hyra av fiskeutrustning finns ombord. Agneta Leander Ordf Mv-avd Kostnaden är 130 kr per fiskare vilket även inkluderar priser till 1:a, 2:a och 3:e största fiskarna. Antalet deltagare är begränsat så först till kvarn gäller. Anmälan är bindande och betalning skall vara SIK tillhanda senast den 25 september. Mer information om turfiskebåtarna finns på hemsidan Agneta Leander Ordf Mv-avd Ifö Sanitär för funktionell harmonisk tidlös design med hög finish Värva medlemmar till SKÅNSKA INGENJÖRSKLUBBEN 12

13 INFORMATION OM SANERINGEN AV SMYGEHAMNS HAMN Referent: Lars-Olof Hartzén Den ljuva försommarkvällen den 24 maj hade ca 35 intresserade samlats i Smygehamns hamn för att få veta hur Kommunal Teknik i Trelleborgs kommun (KTT) tillsammans med PEAB Sverige AB och SWECO VIAK AB i samverkansformen partnering arbetat med att omvandla miljön i Smygehamns hamn från en simmig soppa med os av ruttna ägg till rent vatten med ljuvlig doft av hav. Vi samlades i ett tält som för dagen rests på en del av hamnparkeringen. Gatuchefen i Trelleborgs kommun Staffan Stål hälsade välkommen och påminde även om att Sverige hade blivit ca 8 m längre genom den nya utsiktsplatsen som anlagts i Smygehamns hamn och som invigts i veckan. Ordet övertogs sedan av Lennart Lindsjö f d teknisk chef i Trelleborgs kommun som informerade om projektet. Lennart berättade att man arbetar i 3 skeden varav nu i princip de två första är klara. Man arbetar i samverkansformen partnering för att på bästa sätt få del av respektive organisations tekniska kunskaper och erfarenheter. Styrning av projektet har skett genom att idéer och tekniska lösningar har diskuterats i en referensgrupp bestående experter från forskning och konsultbransch, personer med lokal förankring i hamnen samt representanter INFORMATION från KTT OM och tekniska SANERINGEN nämnden i Trelleborgs AV SMYGEHAMNS kommun. De förslag HAMN man i gruppen har varit överens omreferent: att genomföra Lars-Olof har prioriterats Hartzén medan förslag där inte full enighet har kunnat nås har bearbetats vidare. Problemet Den ljuva försommarkvällen med tång- och algansamling den 24 maj hade i innerhamnen ca 35 intresserade i Smygehamns samlats i Smygehamns är lika gammalt hamn försom att fåhamnen veta hur och Kommunal många lösningar Teknik har i Trelleborgs diskuterats. kommun I projektets (KTT) första tillsammans fas höll man med PEAB på medsverige ström- AB och och vågsweco mätningar VIAK samtab modellförsök i samverkansformen i en skalmodell partnering av hamnen. arbetat Modellen med att omvandla var uppbyggd miljönöster i Smygehamns om hamnplanen och från ström- en simmig och vågmönster soppa medstuderades os av ruttna av bl ägga till Johnny rent vatten Svensson med(då ljuvlig SMHI) doft och avprofessor hav. Hans Hanson (Lunds tekniska högskola) beslöt man att inleda fas 2 med att åtgärda den inre hamnen och vattenomsättningen i den. Den inre hamnen är ursprungligen ett kalkbrott som byggdes om till hamn på talet. Vi samlades Under de i ett tidiga tält som krigsåren för dagen 1940rests -41 på tjänade en del den avinre hamnparkeringen. hamnen som torrdocka Gatuchefen vidi byggande Trelleborgs avkommun kassunerstaffan för anläggningen Stål hälsade avvälkommen Falsterbokanalen. och påminde Hamnen även försågs om att då Sverige med en betongbotten hade blivit casamt 8 m längre slussport. genom Denden inrenya hamnen utsiktsplatsen har alltidsom haft anlagts ett större i Smygehamns djup en denhamn yttre hamnen och som vilket invigtshar i veckan. gjort att sediment som avsatts i den inre hamnen har blivit kvar där. När sedimenten bryts ned har dålig lukt och försämrad vattenkvalitet uppstått. Bildandet av Ordet metangas övertogs i nedbrytningsprocessen sedan av Lennart Lindsjö har fgjort d teknisk att illaluktande chef i Trelleborgs sedimentsjok kommun har flutit som upp. informerade Såledesom harprojektet. man nu: Lennart berättade att man arbetar i 3 skeden varav nu i princip de två första är klara. Man arbetar i samverkansformen partnering för att på bästa sätt få del av respektive organisations tekniska kunskaper och erfarenheter. Styrning av projektet har skett genom att idéer och tekniska lösningar har diskuterats i en referensgrupp bestående experter från forskning och konsultbransch, personer med lokal förankring i hamnen samt representanter från KTT och tekniska nämnden i Trelleborgs kommun. De förslag man i gruppen har varit överens om att genomföra har prioriterats medan förslag där inte full enighet har kunnat nås har bearbetats vidare. Problemet med tång- och algansamling i innerhamnen i Smygehamns hamn är lika 13 gammalt som hamnen och många lösningar har diskuterats. I projektets första fas höll

14 INFORMATION OM SANERINGEN AV SMYGEHAMNS HAMN Referent: Lars-Olof Hartzén Den ljuva försommarkvällen den 24 maj hade ca 35 intresserade samlats i Smygehamns hamn för att få veta hur Kommunal Teknik i Trelleborgs kommun (KTT) tillsammans med PEAB Sverige AB och SWECO VIAK AB i samverkansformen partnering arbetat med att omvandla miljön i Smygehamns hamn från en simmig soppa med os av ruttna ägg till rent vatten med ljuvlig doft av hav. Vi samlades i ett tält som för dagen rests på en del av hamnparkeringen. Gatuchefen i Trelleborgs kommun Staffan Stål hälsade välkommen och påminde även om att Sverige hade blivit ca 8 m längre genom den nya utsiktsplatsen som anlagts i Smygehamns hamn och som invigts i veckan. Ordet övertogs sedan av Lennart Lindsjö f d teknisk chef i Trelleborgs kommun som informerade om projektet. Lennart berättade att man arbetar i 3 skeden varav nu i princip de två första är klara. Man arbetar i samverkansformen partnering för att på bästa sätt få del av respektive organisations tekniska kunskaper och erfarenheter. Styrning av projektet har skett genom att idéer och tekniska lösningar har diskuterats i en referensgrupp bestående experter från forskning och konsultbransch, personer med lokal förankring i hamnen samt representanter från KTT och tekniska nämnden i Trelleborgs kommun. De förslag man i gruppen har varit överens om att genomföra har prioriterats medan förslag där inte full enighet har kunnat nås har bearbetats vidare. Problemet med tång- och algansamling i innerhamnen i Smygehamns hamn är lika gammalt som hamnen och många lösningar har diskuterats. I projektets första fas höll man på med ström- och våg mätningar samt modellförsök i en skalmodell av hamnen. Modellen var uppbyggd öster om hamnplanen och ström- och vågmönster studerades av bl a Johnny Svensson (då SMHI) och professor Hans Hanson (Lunds tekniska högskola) beslöt man att inleda fas 2 med att åtgärda den inre hamnen och vattenomsättningen i den. Den inre hamnen är ursprungligen ett kalkbrott som byggdes om till hamn på talet. Under de tidiga krigsåren tjänade den inre hamnen som torrdocka vid byggande av kassuner för anläggningen av Falsterbokanalen. Hamnen försågs då med en betongbotten samt slussport. Den inre hamnen har alltid haft ett större djup en den yttre hamnen vilket har gjort att sediment som avsatts i den inre hamnen har blivit kvar där. När sedimenten bryts ned har dålig lukt och försämrad vattenkvalitet uppstått. Bildandet av metangas i nedbrytningsprocessen har gjort att illaluktande sedimentsjok har flutit upp. Således har man nu: 14

15 1. Muddrat innerhamnen så ren som möjligt från organsika sediment 2. Låtit riva den gamla betongplattan på hamnbotten för att underlätta för grundvatten att strömma ut i hamnen 3. Höjt bottennivån genom fyllning med krossmaterial 4. Anlagt en pumpstation och en rörledning för inledning av friskt havsvatten till innerhamnens nordöstra hörn Resultatet av åtgärderna har varit positivt även om en del driftproblem har förevarit. Vattnet i hamnen har idag en syrehalt som medger för småfisk och kräftdjur att leva och som har gjort att den dåliga lukten har försvunnit. Hamnen är idag åter uppsatt som gästhamn av Sjöfartsverket. Tyvärr har åtgärderna inte inneburit ett stopp för intransport av tång och alger i hamnen med ström och vågrörelser. Detta problem arbetar man vidare med och under har ett stort mätprogram genomförts för att skapa underlag för att via datormodellering kunna finna en lösning på intransportproblemet. Mätprogrammet har genomförts av SMHI och kommer vidare att studeras och diskuteras i referensgruppen inför en slutlig datorsimulering. Om konstruktioner i havet utanför hamnen erfordras för att förhindra intransporten och hur de i så fall ska se ut kan man studera i datormodellen. Detta samt eventuellt byggande av sådana hinder utgör fas 3 i projektet. Ordet lämnades vidare till civilingenjör Mathias Lindsjö, KTT som berättade om hur krångligt 1. Muddrat det innerhamnen var att få tillstånd så ren attsom dumpa möjligt muddringsmassorna från organsika sediment från hamnen till havs. 2. Låtit riva den gamla betongplattan på hamnbotten för att underlätta för grundvatten att Sediment strömma bestående ut i hamnen av ruttnande tång och alger är svårt att bli kvitt. Försök har gjorts med 3. Höjt förbränning bottennivån mengenom det är dyrt fyllning ochmed miljöbelastande krossmaterial eftersom sedimentet har en mycket hög 4. Anlagt vattenhalt och pumpstation alltså antingen och en måste rörledning avvattnasför i t inledning ex kammarfilterpress av friskt havsvatten eller tillföras till förbränningsprocessen innerhamnens nordöstra i mycket hörnsmå doser i förhållande till övrigt brännbart material för att Resultatet man skaav lyckas. åtgärderna Sedimentet har varit innehåller positivt dessutom även rätt en del mycket driftproblem tungmetaller. har förevarit. Att låta transporter Vattnet i hamnen sedimentet har idag på en land syrehalt med som lastfordnon medger för bidrar småfisk ävenoch tillkräftdjur at belasta att leva miljön. och Kommunen som har gjort harattdärför den dåliga ansettlukten att dumpning har försvunnit. till havs Hamnen av detta är material idag återsom uppsatt har som sitt ursprung gästhamn av i Sjöfartsverket. havet är det bästa kvittblivningssättet. Tillstånd för dumpning av muddermassor Tyvärr har åtgärderna till havs inteska inneburit enligtett miljöbalken stopp för intransport sökas hos av två tånginstanser och alger nämligen i hamnen Naturvårdsverket med ström och vågrörelser. och länsstyrelsen. Detta problem Kommunen arbetar hade man avsikt vidare att med tippaoch massorna under km utanför 2007 har kusten. ett Vid stortförsta mätprogram ansökan fick genomförts man avslag förmed atthänsyn skapa till underlag att dumpning för att intevia är tillåtet datormodellering i kustnära vatten. kunna finna Kommunen lösning överklagade på intransportproblemet. och kunde i överklagan Mätprogrammet visa att man har inte genomförts avsåg attavdumpa SMHImassorna och kommer i kustnära vidare vatten studeras då dettaoch definitionsmässigt diskuteras i referensgruppen är en zon med 4inför km bredd en slutlig närmast datorsimulering. kusten och vald Omtippningsplats konstruktionerjui havet låg 18utanför km frånhamnen kusten. erfordras Man fickför så sitt att förhindra tillstånd och intransporten kunde genomföra och hurmuddringen. de i så fall ska se ut kan man studera i datormodellen. Mathias Detta samt berättade eventuellt även byggande om mätprogram av sådanasom hinder bedrivs utgörför fasuppföljning 3 i projektet. av vattenkvalitet i hamnen. Resultaten har huvudsakligen varit positiva och finns tillgängliga för projektdeltagarna Ordet lämnades vidare via kommunens till civilingenjör hemsidamathias på Internet. Lindsjö, KTT som berättade om hur krångligt det var att få tillstånd att dumpa muddringsmassorna från hamnen till havs. Lennart Bramsved från PEAB och Lars-Olof Hartzén från SWECO VIAK avslutade föredragningen Sediment bestående med att avkortfattat ruttnanderedogöra tång ochför alger vadär partnering svårt attinnebär. bli kvitt. I partnering Försök harsom gjorts är en med styrd förbränning samverkansform men det och är dyrt alltså ochinte miljöbelastande ett entreprenadförfarande eftersom sedimentet har beställaren har en mycket i detta fall hög KTT vattenhalt medoch stödalltså av SWECO antingen måste VIAKavvattnas upprättati ett t exmåldokument kammarfilterpress där de eller komplexa tillföras förhållandena förbränningsprocessen i hamneni beskrivs mycket små och syftet doser med i förhållande projektettill anges. övrigt Entreprenören brännbart material har sedan för upphandlats att man skabl lyckas. a på basis Sedimentet av en mängdbeskrivning innehåller dessutom somrätt prissatts. mycketvid tungmetaller. upphandlingen Att låta har transporter sedimentet på land med lastfordnon bidrar även till at belasta miljön. Kommunen har därför ansett att dumpning till havs av detta material som har sitt ursprung i havet är det bästa kvittblivningssättet. Tillstånd för dumpning av muddermassor till havs ska enligt miljöbalken 15 sökas hos två instanser nämligen

16 förbränningsprocessen i mycket små doser i förhållande till övrigt brännbart material för att man ska lyckas. Sedimentet innehåller dessutom rätt mycket tungmetaller. Att låta transporter sedimentet på land med lastfordnon bidrar även till at belasta miljön. Kommunen har därför ansett att dumpning till havs av detta material som har sitt ursprung i havet är det bästa kvittblivningssättet. Tillstånd för dumpning av muddermassor till havs ska enligt miljöbalken sökas hos två instanser nämligen Naturvårdsverket och länsstyrelsen. Kommunen hade avsikt att tippa massorna 18 km utanför kusten. Vid första ansökan fick man avslag med hänsyn till att dumpning inte är tillåtet i kustnära vatten. Kommunen överklagade och kunde i överklagan visa att man inte avsåg att dumpa massorna i kustnära vatten då detta definitionsmässigt är en zon med 4 km bredd närmast kusten och vald tippningsplats ju låg 18 km från kusten. Man fick så sitt tillstånd och kunde genomföra muddringen. Mathias berättade även om mätprogram som bedrivs för uppföljning av vattenkvalitet i hamnen. Resultaten har huvudsakligen varit positiva och finns tillgängliga för projektdeltagarna via kommunens hemsida på Internet. Lennart Bramsved från PEAB och Lars-Olof Hartzén från SWECO VIAK avslutade föredragningen med att kortfattat redogöra för vad partnering innebär. I partnering som är en styrd samverkansform och alltså inte ett entreprenadförfarande har beställaren i detta fall KTT med stöd av SWECO VIAK upprättat ett måldokument där de komplexa förhållandena i hamnen beskrivs och syftet med projektet anges. Entreprenören har sedan upphandlats bl a på basis av en mängdbeskrivning som prissatts. Vid upphandlingen har även stor vikt lagts på entreprenörens tekniska kvaliteter och erfarenheter av liknande arbetsuppgifter. PEAB hade i sitt anbud tydliggjort hur man tänkte arbeta och kunde visa på mycket goda referenser varför de valdes att få entreprenörens roll i partneringkonceptet. Alla parter var överens om att konceptet så långt har fungerat mycket bra. Efter föredragningen hade auditoriet möjlighet att ställa frågor vilka besvarades av fördragshållarna. Tältmötet avslutades med en delikat buffé på havets läckerheter vilka anrättats av det lokala fiskerökeriet. För buffén framför vi ett särskilt tack till vår sponsor PEAB Sverige AB. Efter buffén gavs det möjlighet att promenera i hamnen och själva se resultatet av de hittills genomförda åtgärderna. Föredragshållarna stod då till tjänst med att svara på frågor. 16

17 17

18 NY MEDLEMSMATRIKEL NY MEDLEMSMATRIKEL PÅ GÅNG PÅ GÅNG Senaste Senaste SIK-matrikeln SIK-matrikeln utgavs NY MEDLEMSMATRIKEL utgavs i januari i januari Önskemål Önskemål om PÅ att om tagång fram att en fram ny en har ny diskuterats. har diskuterats. Ett Ett förslag förslag har nu har godkänts nu godkänts av styrelsen av styrelsen och medel och medel har avsatts. har avsatts. Insamling Insamling av material av material pågår. pågår. Matrikeln Matrikeln är planerad är planerad att vara att färdig vara färdig i oktober/november. i oktober/november. Senaste SIK-matrikeln utgavs i januari Önskemål om att ta fram en ny har diskuterats. Ett förslag har nu godkänts av styrelsen Förslaget och medel Förslaget till har denavsatts. till nya den matrikeln Insamling nya matrikeln ser av ut material enligt ser ut följande pågår. enligt följande och Matrikeln och är planerad att vara färdig i oktober/november. kommer kommer att innehålla: att innehålla: Förslaget Styrelsepresentation till den nya matrikeln med bilder ser ut enligt följande och Styrelsepresentation med bilder kommer Kort SIK-historik att innehålla: Kort SIK-historik SIK-stadgar SIK-stadgar Medlemsinformation Styrelsepresentation med bilder Medlemsinformation Kort - SIK-historik Namn - Namn SIK-stadgar - Födelsedatum - Födelsedatum Medlemsinformation - Adress - Adress - Telefon Namn - Telefon - e-postadress Födelsedatum - e-postadress - Företag Adress - Företag Annonser - Telefon Annonser Information - e-postadress Information om sponsorer om sponsorer - Företag Annonser För att matrikeln skall bli så aktuell sominformation möjligt ber omvi sponsorer För att matrikeln skall bli så aktuell som möjligt er, ber som vi er, inte som redan inte har redan informerat har informerat kansliet kansliet om om ev förändringar ev förändringar i er medlemsinformation, i er medlemsinformation, att snarast att snarast göra detta. göra Ring detta. kansliet, Ring kansliet, eller 77 eller skicka skicka ett mejl ett till mejl sik@ingenjorsklubben.m.se. till sik@ingenjorsklubben.m.se. För att matrikeln skall bli så aktuell som möjligt ber vi er, som inte redan har informerat kansliet om Eftersom ev förändringar Eftersom vi har vi en i er har del medlemsinformation, en e-postadresser del e-postadresser som att är som felaktiga snarast göra är felaktiga ber detta. vi ber er som Ring vi er ändrat kansliet, som ändrat adress adress t ex genom t ex genom byte eller byte av skicka arbetsplats ett mejl av arbetsplats att till sända sik@ingenjorsklubben.m.se. att oss sända den oss aktuella den aktuella adressen, adressen, dvs den dvs som den ni som önskar ni önskar få införd få införd i matrikeln. i matrikeln. Leif Eftersom Eneberg vi har en del e-postadresser som är felaktiga ber vi er som ändrat adress t ex genom byte Leif Eneberg Informationsansvarig av arbetsplats att sända oss den aktuella adressen, dvs den som ni önskar få införd i matrikeln. Informationsansvarig Leif Eneberg Informationsansvarig Värva medlemmar till SKÅNSKA INGENJÖRSKLUBBEN 18

19 FÖDELSEDAGAR OKTOBER OCH NOVEMBER år 5/11 Thomas Wahlgren 20/11 Mohsen Assadi 60 år 9/10 Tommy Collin 16/10 Bertil Isaksson 23/10 Björn Åkerman 3/11 Greger Lindroth 10/11 Lennart Krakau 19/11 Johan Preve 65 år 6/10 Lars A Ohlsson 22/10 Hans Gerdtsson 22/10 S Olle Jönsson 15/11 Christer Berglund 16/11 Stig Mårtensson 19/11 Wim Ilvemark 70 år 10/10 Paul Johansson 31/10 Thorsten Svensson 4/11 Herbert Nilsson 7/11 Jan Ståhl 11/11 Göran Fagerlund 19/11 Björn Bohrén 75 år 12/10 Birger Kvaavik 24/10 Lars Källström 24/10 Bertil Törnell 23/11 Lars Sjöberg 24/11 Tor Wadmark 80 år 4/11 Sven E W Andersson 85 år 12/10 Sven Lindgren 16/10 Per-Ove Persson 24/11 Carl-Egon Ryberg 90 år 28/10 N Gunnar Larsson Vi gratulerar och önskar lycka till! INVAL Roland Berglund, Anna Brunzell, Bo Denne, Anders Fransson, Magnus Pålsson, Staffan Salö, Jesper Strand, Mats Törngren AVLIDEN Gunnar Sandberg 19

20