-! l. Spinnhuset. (Ofrivilliga) mötesplatser: Kartor och kuriosa. ''",.~,p ~.: ~ /

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "-! l. Spinnhuset. (Ofrivilliga) mötesplatser: Kartor och kuriosa. ''",.~,p ~.: ~ /"

Sara Sandström
för 6 år sedan
Visningar:

.. «'' ' (Ofrivilliga) mötesplatser: Kartor och kuriosa Historiska kartor kan ge oss mycket information som är svår att hitta på annat sätt Att göra en karta var forren lång och mycket dyr process.

1 .. «'' ' (Ofrivilliga) mötesplatser: Kartor och kuriosa Historiska kartor kan ge oss mycket information som är svår att hitta på annat sätt Att göra en karta var forren lång och mycket dyr process. På vissa av våra historiska kartor är deta~rikedomen hög och många byggnaders ändamål utskrivna. Nedan har vi lyft fram exempel på byggnader och platser som 1dag kan kännas helt frammande men som förr var en självklar del i stadsbilden. Med hjälp av olika historiska kartor fokuserar vi mer på de ofrivilliga mötesplatser som idag helt eller delvis glömts bort. Vi har delat upp materialet i fyra teman: Spinnhuset. Länscellfängelset, Galgbacken " och bödeln samt Nattmannen. För va!je tema finns ett dokument med kartor och information om platsen. For att ta sig till de olika dokumenten kikkar man på dess titel här nedan. En karta ligger dock separat vilket beror på att den visar samtliga teman. Det ar 1872 års karta som gjordes av stadsingenjör R. Söderqvist för att visa på den utvidgade stadens nya och gamla stadsdelar. Exempelvis införlivades Majorna 1868 men det skulle droja till1883 innan Landala införlivades vilket gör att denna 0 e'f karta tillkommer i en väldigt aktiv och expansiv period för Göteborg. -! l. Spinnhuset 2. Galgbacken och bödeln 3. Nattmannen ~.: ~ / ''",.~,p ~ ' SANNEGARDEN 4. Länscellfängelset års karta Rlr att komma tillbaka till denna översikt, klicka Il ng st ner pi aktuell sida..

Mot senare delen av 1800-talet hade fångarna renodlats till kvinnor som begått allvarligare brott, som barnamord eller

På kartan från 1855, gjord på föranstaltan af Committéen för undersökning av grunderna till Städernas beskattning, ligger

Då såldes byggnaderna till staden och fångarna flyttades till fängelset i Växjö.

På den tredje kartan, som ingår i det stora kartverket som gjordes till Jubileumsutställningen 1923, är spinnhuset alltså

3 Mot senare delen av 1800-talet hade fångarna renodlats till kvinnor som begått allvarligare brott, som barnamord eller fosterfördrivning, och var dömda till flera års fängelse. På kartan från 1855, gjord på föranstaltan af Committéen för undersökning av grunderna till Städernas beskattning, ligger Spinnhuset fortfarande en bra bit utanför staden. Spinnhuset var i bruk till Då såldes byggnaderna till staden och fångarna flyttades till fängelset i Växjö togs det före detta spinnhuset över av barnavårdsnämnden som gjorde om det till ett hem för unga ogifta mödrar. På den tredje kartan, som ingår i det stora kartverket som gjordes till Jubileumsutställningen 1923, är spinnhuset alltså inte spinnhus längre. Husen finns dock med på kartan, utmärkta med kvartersnamnet Halmstad. Numera ligger spinnhuset, på grund av Göteborgs utvidgning, ganska centralt, vid Svingeln. Idag har stiftelsen Gyllenkroken verksamhet här, med bland annat aktivitetshus och café.

Galgbacken och bödeln På Göteborgskartan från 1872 kan man se flera intressanta platser, till exempel kolerakyrkogården och den mosaiska begravningsplatsen (idag judiska kyrkogården).

Namnet kommer sig av att Göteborgs galgbacke låg i närheten, vid landeriet Lyckan, mellan Getebergsäng och Näckrosdammen.

4 Galgbacken och bödeln På Göteborgskartan från 1872 kan man se flera intressanta platser, till exempel kolerakyrkogården och den mosaiska begravningsplatsen (idag judiska kyrkogården). Längst ner på kartan finns ett speciellt utsnitt där man kan se Galgkrogarne inom Örgryte socken, något som kan verka underligt. Galgkrogarna var några krogar som drog till sig många kriminella. Namnet kommer sig av att Göteborgs galgbacke låg i närheten, vid landeriet Lyckan, mellan Getebergsäng och Näckrosdammen. Landeriet kallades även för Bödelslyckan, eftersom stadens bödel också bodde på platsen. Ordet Lycka betyder inhägnat område, därav uttrycket bakom lyckta dörrar. Kanske tog man med galgkrogarna på kartan som en försiktighetsåtgärd för eventuella besökare, eftersom platsen var något osäker på grund av de kriminella. Göteborg hade en anställd bödel som fick betalt av länsstyrelsen, dels ett fast arvode och en bostad, men även provision beroende på hur många avrättningar eller tortyruppdrag han genomförde. Dödsstraffet i fredstid avskaffades 1921, men bödeln hade redan under talets slut mindre att göra. Det berodde på den nya synen på straff och fångvård som präglade Europa under denna tid. Senare fick bödeln ett nytt boställe vid Stampen, som kom att kallas nattmansheden. Bödelns nya bostad låg där Odinsskolan ligger idag, mellan Odinsgatan och Stampgatan. För att se en karta över nattmansheden, klicka på länken i översiktskartan.

Länscellfängelset På kartan över centrala Göteborg från 1872 syns dåtidens stora fängelse. Det låg vid Lilla Bommen, på platsen där GöteborgsOperan ligger idag.

8 Länscellfängelset På kartan över centrala Göteborg från 1872 syns dåtidens stora fängelse. Det låg vid Lilla Bommen, på platsen där GöteborgsOperan ligger idag. Lägg märke till att man byggde stadens nya fängelse så pass centralt. I närheten av fängelset kan vi bland annat se ett badhus som låg vid samma torg som fängelset, St: Erics torg. Länscellfängelset, som är det fullständiga namnet på fängelset, stod färdigt Det var kung Oscar I som ville ha modernare fängelser, och istället för att fångarna bodde tillsammans i stora salar fick de nu egna celler. Flera andra städer, bland annat Falun, Kristianstad och Stockholm, fick liknande fängelsebyggnader. Dessa fängelser byggdes efter samma grundritningar av Carl Fredrik Hjelm. Hjelm var intendent och chef för byggnadskontoret i Styrelsen över landets fängelser och arbetsinrättningar. Även om straffen och tillvaron skulle vara humanare fanns ingenting som hindrade att fångvaktarna till exempel drog åt hand- och fotbojorna extra hårt. Det psykiska straffet kan dessutom ha varit hårdare än tidigare då man gick efter den så kallade Philadelphia-modellen. Detta innebar att fångarna skulle vara helt tysta och väldigt sällan fick träffa andra intagna då alla arbetade instängda i sina celler. Att tala, sjunga eller låta högt var förbjudet enligt reglerna. Likaså att stampa i golvet eller knacka i väggar. Bland reglerna som fångarna måste följa stod även att man inte fick kliva upp i eller ens röra vid fönstergluggen. Med andra ord kunde fångarna i princip aldrig titta ut. Göteborg växte och det gjorde även antalet dömda brottslingar. Efter femtio år hade fängelset redan blivit för litet och man bestämde sig för att bygga ett större stod det nya cellfängelset i Härlanda färdigt. Det gamla Länscellfängelset övertogs av frälsningsarmén, som använde det som ungkarlshärbärge. På kartan från 1918 kan vi se att en bro över älven har byggts vid St: Erics torg. Både det gamla Länscellfängelset och det nya, Härlanda fängelse, finns utmarkerade på kartan. Den gamla fängelsebyggnaden, som hade medeltida drag med bland annat småtorn och kreneleringar (övre delen av försvarsmur med mellanrum och tinnar), stod kvar ända till talet, då man rev byggnaden för att göra plats för Oscarsleden, och även sprängde den höjd varpå byggnaden stod.

9 Länscellfängelset, sett från väster. I bakgrunden skymtar Götaälvbron. Fotografi från 1960-talet års karta (detalj). Här kan vi se att länscellfängelset vid St: Erics Torg inte längre är i bruk (F. Cellfängelse). I kartans övre, högra hörn syns det då knappt tio år gamla Cellfängelse som byggts i Härlanda, vid Östra kyrkogården.

Källor Kartor och foton finns i Göteborgs Stadsbyggnadskontors arkiv. Skarback, Sören (2000): Brott och straff i Göteborg 1621-1900. Tre böcker förlag AB, Göteborg.

11 Källor Kartor och foton finns i Göteborgs Stadsbyggnadskontors arkiv. Skarback, Sören (2000): Brott och straff i Göteborg Tre böcker förlag AB, Göteborg års karta: FIa219 Om nattmannen: Larsson, Göran (1970): I nattmansbostället i Sandarna bodde landets siste Nattman. Gamla Majgrabbars tidning. ( ) Karta över åkareheden: FI54a Karta över föreslagen plats till boställe för Nattmannen i Göteborg: FI269aa Förslag till roteindelning och numrering av quarter: FI280ac Om bödeln och galgbacken: ( ) ( ) Om spinnhuset: ( ) ( ) Karta från 1777: FI3417aa Karta från 1855: FI55aa Karta från 1923: FIa4321 Om Länscellfängelset: Lager, Göran (2006): Döden i skogen. Svenska avrättningar och avrättningsplatser. Ersatz Förlag, Stockholm. lset ( ) ( ) 1918 års karta: FI671aa

Relevanta dokument

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta