Förändringen av skogens slutenhet och dess påverkan på kärlväxters artrikedom

Transkript

1 Förändringen av skogens slutenhet och dess påverkan på kärlväxters artrikedom samt en pedagogisk studie gällande synen på skog Anna Thureborn Handledare: Frank Götmark Ekologisk zoologi Examensarbete för filosofie magisterexamen, 2007 Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet

2 Sammanfattning Under 1900-talet har skogsmarksytan i Sverige ökat. De förut öppna betesmarkerna och betade skogarna har slutit sig och vuxit igen då bete och hävd i stor utsträckning upphört. Det här i sin tur påverkar de organismgrupper som haft sin ståndort i dessa områden. Ett av syftena med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan antalet ljuskrävande kärlväxter och hur lång tid en skog varit sluten. Studien omfattar 25 lokaler i södra Sverige bestående av igenväxande lövskog med inslag av ek. Inventeringar av kärlväxtfloran som används i denna studie gjordes under åren Av dessa har de mest ljuskrävande arterna plockats ut och analyserats. Hur länge skogen varit sluten har bestämts med hjälp av historiska kartor och flygbilder över lokalerna, samt med intervjuer av personer med anknytning till platsen för provytorna. Samband har därefter testats mellan de ljuskrävande kärlväxterna och skogens öppenhet runt år 1950 och år 2002, samt förändringen i öppenhet mellan dessa årtal. Samband har även testats mellan ljuskrävande kärlväxter och % öppen himmel på lokalerna. Testen gav inga signifikanta samband. Resultaten visar dock att skogen slutit sig mer eller mindre på alla lokalerna, och att andelen ljuskrävande arter var relativt hög (ca 40 % i genomsnitt) på de studerade områdena. Det framgår även att få hävdgynnade arter finns på lokalerna. Alternativa förklaringar till det höga artantalet ljuskrävande kärlväxter diskuteras. Bland annat att en utdöendeskuld dröjer sig kvar i landskapet, (ett område som tidigare varit större eller haft högre kvalitet innehåller fler arter än det på sikt klarar av). Andra förklaringar som diskuteras är artrikedom och dominans av lövträd, att lokalerna befinner sig i en igenväxningsfas och att vissa arter har anpassat sig till periodvis slutenhet. Det andra syftet med studien var att se hur olika personer ser på skog, och hur man som lärare kan använda denna kunskap i undervisningen i skolan. Till de personer som intervjuades angående lokalernas förändring under 1900-talet ställdes även frågor angående deras syn och inställning till skogen, samt vad de tycker att elever i skolan bör lära sig om skog. Analysen av svaren visade att synen och inställningen till skogen varierade mycket bland de intervjuade personerna. Vidare kunde man se att deras egna intressen förknippade med skogen i stor utsträckning påverkade vad de tyckte att elever i skolan bör lära sig om skog. Som lärare och pedagog är ett av uppdragen att utgå från elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Det är därför viktigt att som lärare vara medveten om hur synen och inställningen till olika saker kan variera hos olika individer. 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Värderingar om skog Syfte och frågeställning Material och metod Inventeringsdata Intervjuer Kartor och flygbilder Resultat Intervjuer angående brukning av lokalerna under 1900-talet Skogens öppenhet Artrikedom av kärlväxter Hävdgynnade Primula veris Pedagogiska intervjuer Diskussion Kärlväxterna Felkällor Slutsats Pedagogiska delen Slutsats Tack till Referenser...17 Appendix I-IV

4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Intresset för skogshistorisk forskning har under senare år ökat. Tidigare markanvändning får bestående effekter i landskapet och påverkar på så vis arters förekomst och utbredning (Niklasson & Nilsson 2005; Östlund 1997). Det är till stor del människan som är ansvarig för hur skogen är utformad då det gäller artsammansättning, struktur och biodiversitet (Östlund 1997). Hur lång tid tillbaka marken påverkats av hävd är oklart. Det diskuteras om hur stort inflytande de nu utdöda megaherbiovorerna har haft vad gäller bete och störningar i historisk tid och hur detta påverkat dagens landskap, (se t.ex. Andersson och Appelqvist 1990). Många forskare är överrens om att kunskap om det historiska markutnyttjandet är viktig för naturvård och artbevarande idag. Den kan hjälpa oss i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden nu och i framtiden (Emanuelsson 1999; Niklasson & Nilsson 2005; Östlund 1997; Pettersson 1999). För att bedöma om det finns någon utdöendeskuld i landskapet är det viktigt att känna till områdets skogshistoria. Utdöendeskuld är då ett område som tidigare varit större eller haft högre kvalitet, innehåller fler arter än det egentligen klarar av på sikt (Niklasson & Nilsson 2005). I södra Sverige var det agrara utnyttjandet av skogen stort under och 1800-talet och i början av 1900-talet betades och brukades fortfarande stora arealer av skogen (Pettersson 1999; Nilsson 1997). Skogsbetet försvann sedan nästan helt runt 1950-talet på grund av utvecklingen inom jord- och skogsbruket. Många marker planterades igen med barrskog under senare delen av 1900-talet, eller började spontant växa igen med blandskog. Under 1900-talet har skogsmarksytan i Sverige ökat (Niklasson & Nilsson 2005; Pettersson 1999). En studie visar att virkesförrådet i Götaland fördubblats mellan och 1990-talet (Pettersson 1999). Även Nilsson (1997) visar att trädvolymen har ökat starkt under 1900-talet. Skogsbetet däremot som var mycket vanligt under år 1000 till mitten på 1800-talet började istället minska kraftigt under denna period. Landskapet har förändrats mycket vilket i sin tur påverkar artsammansättningen i våra skogar (De Jong 2002). Öppna betesmarker och de tidigare betade skogarna har slutit sig och vuxit igen mer och mer då hävden minskat. En ytterligare bidragande orsak till lövskogens minskande var skogsvårdslagens så kallade 5:3-paragraf ( ). Denna innebar att icke produktiv skog, som exempelvis blandskog skulle omvandlas till produktionsskog. Många öppna lövbärande marker planterades därför igen (Niklasson & Nilsson 2005; Strindell 2004). Ökningen av barrskog har lett till ett minskat lövinnehåll i skogarna. Lövskogarna innehåller stora delar av den sydsvenska skogsfloran och skogsfaunan. De är därför mycket viktiga för den biologiska mångfalden. Så mycket som 56 % av de rödlistade skogsarterna i Sverige har sin utbredning i ädellövskogen. Till skillnad från barrskog innehåller lövskog och blandskog fler trädarter och bildar miljöer där många organismer trivs. Viktiga träd i detta avseende är bland annat ek, bok, asp och björk (Löfgren & Andersson 2000). Storleken på en population inom ett visst område styrs av antalet individer som reproduceras och antalet individer som dör samt antalet inflyttande och utflyttande individer. Dessa påverkas i sin tur av andra faktorer som konkurrens, predation och väderlek. Populationsförändringar är för det mesta komplicerade processer och påverkas ofta av flera olika faktorer (De Jong 2002). 3

5 Ekologiska störningar hjälper till att upprätthålla en hög artrikedom och ger plats för konkurrenssvaga arter (Niklasson & Nilsson 2005). En studie visar att 29 skogslevande rödlistade kärlväxter minskat i antal på grund av skogsbruket. De har bland annat missgynnats av igenväxning och avsaknad av bete. I en studie från Södermanland har man gjort en analys av kärlväxter och de förändringar som skett under de senaste 150 och 130 åren. Vad man kunde se var att ljusälskande arter missgynnats medan igenväxningsarter istället gynnats. Inga drastiska förändringar hade dock skett med lövskogsfloran. Ett liknande studie är gjord i Skåne där florans förändring under åren studerats. Denna studie visar att arter som trivs i öppna skogsbiotoper har minskat. Det här på grund av att skogen blivit tätare då betestrycket minskat (De Jong 2002). Då hävden upphör sker en tillbakagång av den hävdbetingade vegetationen. Ett successionsförlopp startar, fler träd tillkommer och ljusinsläppet minskar vilket i sin tur förändrar förekomsten av kärlväxter på platsen. De konkurrenssvaga och störningståliga arterna kommer att missgynnas, och kommer förr eller senare att minska medan de konkurrensstarka och störningskänsliga istället kommer att gynnas och öka i antal. Gullviva, Primula veris, är ett exempel på en hävdgynnad art vilken vid rätt betingelser kan bli mycket gammal, runt 100 år. Om den däremot missgynnas, om det blir konkurrens om ljus och andra resurser vid igenväxning avtar föryngringen och dödstalet ökar (Ekstam & Forshed 1992). Inom skoglig naturvård råder det delade meningar om hur man på bästa sätt bevarar den biologiska mångfalden. Vissa menar att den biologiska mångfalden gynnas bäst genom att trädbärande marker hålls öppna medan andra hävdar att det är bäst att lämna markerna fria och utan åtgärder (Emanuelsson 1999; Strindell 2004). Vid Göteborgs universitet startade år 2000 projektet Biologisk mångfald, biobränsle och skötsel av igenväxande lövskogar med ek. Mitt arbete är till viss del en del i detta projekt. Syftet med projektet är att experimentellt undersöka hur gallring i lövskogar med ek påverkar den biologiska mångfalden. Sju olika organismgrupper studeras, däribland kärlväxterna. I projektet studeras 25 lokaler spridda i fem län i södra Sverige (Se figur1). Varje lokal har två provytor på ett hektar vardera. En är experimentyta och gallras medan den andra är referensyta och lämnas till fri utveckling. ( ald) Värderingar om skog Vi människor har i många fall olika motiv för att bedriva naturvård. De som brukar nämnas är, etiska, ekonomiska och estetiska värden. Motiven varierar och beror bland annat på kultur och religion (Ehrlich & Ehrlich 1992). Begreppet miljöetik handlar om hur vi människor värderar de konsekvenser vårt förhållningssätt mot naturen får. Miljöetiken har tre huvudinriktningar. Den antropocentriska där människan står i centrum, den biocentriska där även djur och växter räknas in i den moraliska gemenskapen samt den ekocentriska där hela ekosystem tas med och alla samspelar. Människans sätt att förhålla sig till naturen och miljöproblematiken bygger i grunden på dessa värderingar (Sandell et al 2005). Forskning däremot som tar upp människors syn på skog är det ont om. I sin avhandling (1990) behandlar Axelsson Lindgren personers upplevda skillnader mellan skogsbestånd och betydelsen av dessa, samt förutsättningarna för dem i gestaltning och planering. En artikel av Rantala & Primmer (2003) handlar om personers åsikter vad gäller skogspolitik och skogens framtid i Finland. Deras studie bygger delvis på intervjuer och de intervjuade är politiskt aktiva och insatta i frågorna. 4

6 Nu förtiden är elever i skolan inte lika vana att vistas ute i skog och mark som de var förr. Tidigare var de flesta vana att vistas mer utomhus där de tillbringade mer av sin fritid. Många hade även en vardaglig relation till naturen och var vana att leva nära den genom till exempel svamp- och bärplockning, jordbruk och skogsbruk. Att vistas ute i naturen är för många idag inte en del av vardagen. Det kan bland annat bero på var man bor, om man bor på landet eller i en större stad samt vilken relation ens familj har till skogen. Kommer man från ett annat land har man kanske inte samma relation till skog och mark som vi har här i Sverige (Lundegård et al 2004). Som lärare är ett av uppdragen att utgå från elevernas erfarenheter och föreställningar. Undervisningen skall även anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (Utbildningsdepartementet, 1994). I grundskolans och gymnasiets läroböcker i ämnena biologi och naturkunskap tas bland annat det svenska odlingslandskapet upp. Vidare behandlas skogens ekosystem samt människan och ekosystemet (Fabricus et al 1995; Henriksson 2003; Karlsson et al 2000; Ljunggren et al 2003). 1.2 Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka om artrikedomen av kärlväxter förändras i en sluten skog som tidigare varit mer öppen, samt att studera olika synsätt som människor kan ha på skog och hur denna kunskap kan användas i undervisningen i skolan. De frågeställningar som tas upp är: Minskar artrikedomen av ljuskrävande kärlväxter ju längre tid en tidigare öppen skog varit sluten? Vilka olika sätt finns det att se på skog, och hur kan man använda detta i undervisningen i skolan? Hypoteser: Färre arter kärlväxter bör finnas i de skogar som varit slutna under en längre period. Det finns många olika värderingar om skog. Dessa varierar från person till person och beror mycket på deras intresse och relation till skogen. 2. Material och metod 2.1 Inventeringsdata Inventeringsdata för kärlväxter i detta arbete kommer från projektet Biologisk mångfald, biobränsle och igenväxande lövskogar med ek. Inventeringarna av de 25 lokalerna i södra Sverige som ingår i projektet utfördes i maj och juli under åren I maj månad studerades våraspekten och i juli sommaraspekten. Lokalerna är spridda över fem län i södra Sverige (Se figur 1). På varje lokal finns två provytor på ett hektar vardera, vilka är placerade meter ifrån varandra, alla dessa har inventerats. Provytorna ligger i områden som är naturreservat eller nyckelbiotoper och som främst består av igenväxande lövskog med ek. De äldsta ekarna är omkring år gamla. Vid inventeringen noterades alla arter av kärlväxter (totalt ca 250 stycken) längs en två meter bred linje och en sammanlagd sträcka på 400 meter (Paltto et al 2003). Det totala antalet arter på varje lokal räknades ihop (Se Appendix III). Arterna är klassade efter biotop och då indirekt efter ljuskrav. De mest ljuskrävande arterna på varje lokal plockades ut (Se Appendix I). Klassningen gjordes med hjälp av Mossbergs flora (2005), Krok & 5

7 Almqvist (2001), Götmark et al (2005), och med fälterfarenheter från Frank Götmark, Heidi Paltto och mig själv. Figur 1. Karta över lokalerna som studerats i södra Sverige. NB= nyckelbiotop NR= naturreservat 1. Skölvene NB 2. Karla NB 3. Östadkulle NB 4. Sandviksås NB 5. Rya åsar NR 6. Strakaskogen NB 7. Bondbergets NR 8. Långhults NB 9. Bokhultets NR 10. Kråksjö by NB 11. Stafsäter NR 12. Åtvidaberg NB 13. Fagerhult NB 14. Aspenäs NB 15. Norra Vi NB 16. Fröåsa NB 17. Ulvsdal NB 18. Hallingeberg NB 19. Ytterhult NB 20. Fårbo NB 21. Emsfors NB 22. Getebro NB 23. Lindö NR 24. Lilla Vickleby NR 25. Albrunna NR 2.2 Intervjuer Markägare och andra personer med anknytning och kunskap om platsen för provytorna har intervjuats. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer (Trost 1997). Personerna har intervjuats över telefon. Datum och tid antecknades vid varje samtal för dokumentation. Ett frågeformulär med frågor har använts men det har även lämnats plats för andra tankar utöver detta (Se Appendix II). Först bad jag om tillåtelse och började därefter intervjun. Den bestod av två olika delar. Dels frågor som berörde den historiska användningen av området och dess förändring under 1900-talet, samt en pedagogisk del. Den pedagogiska delen handlade om intervjupersonernas syn och inställning till skogen, samt vad man i skolan bör ta upp om skogen med eleverna. Svaren på vissa av frågorna placerades in i kategorier för att underlätta hanteringen och analysen av dem. Att bedöma variation och urskilja olika mönster i svaren var viktigast (Trost 1997). Svaren angående skogens utseende och förändring under 1900-talet har tillsammans med kartor gett en uppfattning om hur länge skogen varit sluten (Se tabell 1). I vissa fall var det svårt att få fram information om, och i vilken utsträckning områdena varit brukade. Svaren från den pedagogiska delen har varit underlag för frågan om olika personers syn på skogen och hur den 6

8 kan variera. Det var totalt 12 personer som intervjuades. Svaren delades in i kategorier för att underlätta den senare bearbetningen. Vid analysen av svaren kunde sedan variationer ses och ett visst mönster urskiljas (Se tabell 2). Gemensamt för de intervjuade personerna i denna studie är att de på något sett har en koppling till skogen, för övrigt varierar kön, ålder och yrkesverksamhet. 2.3 Kartor och flygbilder Intervjuerna har kompletterats med historiska kartor över de aktuella områdena från Lantmäteriet. Främst har Ekonomiska kartan ( ) använts, men i vissa fall även Häradsekonomiska kartan ( ). Ekonomiska kartan är i skala 1: och innehåller mycket information. Den visar detaljerat bostadsbyggnader, tomter och trädgårdar, dikning och åkermark. Häradsekonomiska kartan bygger på laga skifteskartor och finns i skalorna 1: eller 1: Till skillnad från Ekonomiska kartan täcker den inte hela södra Sverige. Den ger dock en bra överblick över markanvändning och vegetation under denna tid. Flygbilder från tiden runt år 1950 ( ) och efter år 2002 har använts i arbetet. Även dessa kommer från Lantmäteriet. Vid bedömning av skogstäckning användes flygfotona. Fyra personer bedömde visuellt skogstäckningen i hela tiotal %. Ett medelvärde räknades sedan ut. Detta gjordes både på bilder runt år 1950 och på bilder efter år 2002 på varje lokal (Se Appendix III). För mer tydlighet har sedan skogens öppenhet i % använts i diagrammen i resultatdelen istället för skogstäckningen i %. Tillsammans med intervjuerna har kartorna och flygfotona hjälpt till att få fram en ungefärlig tidpunkt på då bete/bruk upphörde på lokalerna. Vid analysen har även bilder tagna på platsen för provytorna använts. De är tagna under år 2001, före gallringen. Bilderna är tagna från marken och visar hur mycket öppen himmel man kan se från mark och rakt upp. I varje skog har 16 digitala bilder tagits, åtta stycken på varje provyta. Dessa är sammanställda och bearbetade i ett fotoprogram. Ett medelvärde har räknats ut som anger öppen himmel i % vid varje lokal (Se appendix III). 3. Resultat 3.1 Intervjuer angående brukning av lokalerna under 1900-talet På nästan alla marker har det under 1900-talet bedrivits någon form av hävd. I de allra flesta fall bete. Man kan se tydligt att på de flesta marker som betats upphörde det här runt 1950-talet. Sedan dess har skogen vuxit igen mer och mer. Vissa platser betas fortfarande, dock inte lika intensivt som tidigare. Främst är det kor och ungdjur som har betat, men även en del får och häst. På vissa lokaler har det varit svårt att med intervjuer få fram information angående bete och skogsbruk. Det har även på en del lokaler varit svårt att fastställa årtal då brukandet av marken upphörde. (Se tabell 1.) 7

9 Tabell 1. Visar år då bete/bruk upphörde samt kommentarer grundade på intervjuerna. (Vid vissa lokaler står visuellt baserade kommentarer av Frank Götmark och vid de lokalerna med frågetecken har inte år kunnat fastställas.) Lokal Bete/brukad t o m år cirka Kommentar Albrunna 1957 Betades av nötkreatur och häst fram till (Provytorna minst 90 % skogtäckta på ekonomiska kartan, flygfoto 1938.) Aspenäs? (Ingen info om bete/hävd, men spärrgreniga äldre ekar.) Bokhultet? Militärt område Extensivt skogsbruk, röjning för siktens skull. Bondberget? (Ingen info om bete/hävd; norra provytan spärrgreniga ekar.) Emsfors Mycket bete fram till Bete från och till fram till 1995, nöt och får. Ca 50 % åker (gult) i södra provytan på ekonomiska kartan (flygfoto) Fagerhult? Gamla små-åkrar insprängda, nu delvis igenväxta, särskilt nordvästra provytan (visuell inspektion, FG). Fröåsa 1955 I stort sett skogsbete och hagmarksbete. Fårbo? (Ingen info om bete/hävd; men 75 % öppen mark ) Getebro? Ca 15 % åker (gult) i båda provytorna på ekonomiska kartan (flygfoto) ; spärrgreniga ekar. Hallingeberg? Möjligen bete i början av 1900-talet, men inget bete de senaste 60 åren. Karla 1950 Intensivt bete fram till för år sen. Ej bete efter det. Kråksjö by 1980 Betats av kor och ungdjur hela 1900-talet fram till 1980-talet. Även brukat hö på ena ytan denna tid. Ca 10 % åker (gult) på norra ytan, ekonomisk karta (flygfoto) Lilla Vickleby? (Tagna jordprover tyder på att marken kan varit plöjd, åtminstone fläckvis; lerbitar, FG.) Lindö? Betesdrift och ängsbruk ej förekommit under lång tid. Viss gallring och röjning har skett, främst ur naturvårdande syfte. Långhult 1955 Betades av kor och ungdjur. Inget bete efter Ca 10 % åker (gult) södra provytan, ekonomisk karta, flygfoto, Norra Vi 1950 Betad av kreatur. Efter 1950 orörd. Rya åsar? (Ingen info om bete/hävd.) Sandviksås 1950 Orörd senaste åren. Provytorna har spår av gamla åkrar, särskilt västra (visuell inspektion, FG). Skölvene (2006) Intensivt bete fram till Betas till viss del fortfarande men ej mycket (nöt passerar igenom). Stavsäter? Betad och efterhållen i början på 1900-talet. Norra provytan naturvårdsgallrad ca Strakaskogen 1950 Definitivt obetad sedan 1965 då Assidomän köpte. Ulvsdal 1964 Bete av kor och ungdjur. I början på 1990-talet plockades en del ek ut (gallring). Ytterhult 2006 Är fortfarande naturbete, nu bara nöt (passerar mest genom), förut även får. Antagligen hårdare bete innan Laga skifte ( ). Åtvidaberg (2006) Antagligen bete fram till 1950-talet, sedan bara svagt bete (nöt passerar igenom). Östadkulle Slogs med lie fram till första världskriget. Sedan bete av kor. 8

10 3.2 Skogens öppenhet En jämförelse mellan flygbilderna (tagna runt år 1950 och efter år 2002) över lokalerna visar att skogen slutit sig under 1900-talet. Lokalerna har slutit sig mer eller mindre, medelvärdet av förändringen i öppenhet är cirka 35 % under de senaste 50 åren (Se Appendix III). 3.3 Artrikedom av kärlväxter Inventeringarna som är gjorda under åren visar att antalet ljuskrävande arter varierar beroende på vilken lokal som studeras. De varierar mellan 4 stycken och 40 stycken per lokal. Antalet ljuskrävande arter är relativt stort i förhållande till det totala antalet arter. Medelvärdet för proportionen av ljuskrävande arter av det totala antalet ligger på cirka 40 % (Se Appendix III). Det syns inget tydligt samband mellan antalet ljuskrävande arter och % öppenhet i skogen kring Spridningen mellan lokalerna är stor (Se figur 2). Detsamma gäller antalet ljuskrävande arter efter år 2002 (Se figur 4). Då man ser till andelen ljuskrävande arter i % i förhållande till det totala antalet är inte spridningen lika stor, detta gäller både kring 1950 och efter år 2002 (Se figur 3 och 5). Andelen ljuskrävande arter ligger på en relativt jämn nivå oberoende av öppningsgrad i skogen, med ett medelvärde på ca 40 %. Vad gäller antalet ljuskrävande arter och öppen himmel år 2001 kan inget samband ses, spridningen är stor (Se figur 6). En tendens till positivt samband kan ses då det gäller andelen ljuskrävande arter och öppen himmel (Se figur 7). Plockar man där bort de lokaler där jordens ph är under fem och de lokalerna med mest gran fås ett resultat som nästan är statistiskt signifikant, (P = 0,07 med Spearman korrelation). Gällande skogens förändring i öppenhet, antalet ljuskrävande arter och andel ljuskrävande arter kan inget samband ses. Antalet arter varierar kraftigt oberoende hur mycket skogen slutit sig (Se figur 8 och 9). Antal ljuskrävande arter Andel ljuskrävande arter Antal ljuskrävende arter Lokal Ljuskrävande arter av totala antalet (%) Lokal Öppenhet runt år 1950 (%) Öppenhet runt år 1950 (%) Figur 2. Visar antalet ljuskrävande arter ( ) och skogens öppenhet i % runt år Figur 3. Visar andelen ljuskrävande arter i % ( ) och skogens öppenhet i % runt år

11 Antal ljuskrävande arter Andel ljuskrävande arter Antal ljuskrävande arter Lokal Ljuskrävande arter av totala antalet (%) Lokal Öppenhet efter år 2002 (%) Öppenhet efter år 2002 (%) Figur 4. Visar antalet ljuskrävande arter ( ) och skogens öppenhet i % efter år Figur. 5 Visar andelen ljuskrävande arter i % ( ) och skogens öppenhet i % efter år Antal ljuskrävande arter Andel ljuskrävande arter Antal ljuskrävande arter Lokal Ljuskrävande arter av totala antalet (%) Lokal Öppen himmel år 2001 (%) Öppen himmel år 2001 (%) Figur 6. Visar antalet ljuskrävande arter ( ) och % öppen himmel år Figur 7. Visar andelen ljuskrävande arter i % ) och % öppen himmel år 2001). Antal ljuskrävande arter Andel ljuskrävande arter Antal ljuskrävande arter Lokal Antal ljuskrävande arter av totala antalet (%) Lokal Förändring av skogens öppenhet (%) Förändring av skogens öppenhet (%) Figur 8. Visar antalet ljuskrävande arter ( ) och skogens förändring i öppenhet i % (ca ). Figur 9. Visar andelen ljuskrävande arter i % ( ) och skogens förändring i öppenhet i % (ca ). 10

12 3.4 Hävdgynnade Primula veris Gullviva, Primula veris, visade sig finnas på 12 av de 25 lokalerna (Se Appendix IV). Den hittades på de tre lokaler där bete bedrivits under längst tid. I de flesta andra fall där denna art hittades har bete bedrivits fram till 1950-talet ungefär. Arten påträffas även på några lokaler där årtal för hävd inte kunnat fastställas. 3.5 Pedagogiska intervjuer Svaren från personerna som intervjuades varierar mycket. Synen på skog varierar och samma sak gäller åsikterna om vad elever i skolan bör lära sig om skog. Ett visst samband kan ses vad gäller deras egna intressen i skogen och vad de tycker att elever i skolan bör lära sig (Se tabell 2). Tabell 2. Sammanställning och sammanfattning av intervjusvaren gällande de pedagogiska frågorna. (Siffrorna 1-12 är nummer på de personer som intervjuats och visar vem som sagt vad.) Frågor Sammanställning och sammanfattning av intervjusvaren Vad i skogen väcker intresse hos dig? 1. Variationen, gamla träd och lövskog. 2. Skogsbruket. 3. Det komplexa livet i skogen, årstiderna. 4. Produktion och naturvård. 5. Den biologiska mångfalden. 6. Ekosystemen, fåglar och årstidsväxlingarna. 7. Känslan av vildmark, lugn och trygg miljö. 8. Mångfalden, stillheten, tystnaden och upplevelsen. 9. Lite allt möjligt, främst bär och växter. 10. Skogen är rogivande, man kan följa tiden. 11. Mycket, skogens utveckling, plantering, gallring, jakt och svampplockning. Den är avkopplande. 12. Produktionsskog. Vad tycker du att elever i skolan bör lära sig om skogen? 1. Uppleva skogen genom att använda den. 2. Plantera och röja, se den växa upp. 3. Få en relation till skogen, ta den till sitt hjärta. 4. Vara ute i skogen, det skapar intresse. 5. Vad som finns i skogen. 6. Ekosystemen, olika skogstyper och tolka landskapet. 7. Att det är en trevlig och trygg miljö att vistas i. 8. Att skogen inte är farlig, lärarna måste våga ta ut eleverna i skogen. 9. Olika lövträd, fåglar, djur och växter. 10. Att vi finns idag beror mycket på att skogen hjälpt oss att överleva. 11. Djurkännedom, alla borde ta jägarexamen. 12. Barn idag är fjärmade från naturen, de borde vara ute i naturen. Skogsbrukets funktion och dess premisser. 11

13 4. Diskussion 4.1 Kärlväxterna Ett av syftena med arbetet var att se hur artrikedomen av kärlväxter förändras i en skog som tidigare varit mer öppen. Hypotesen var att antalet kärlväxter skulle minska i skogar ju längre tid dessa varit slutna. Vad som tydligt framgår av resultaten är att alla skogarna har slutit sig under de senaste 50 åren. Vissa har slutit sig mer än andra, medelvärdet för förändringen ligger runt 35 % (Se Appendix III). (Undantaget är Lilla Vickleby som ligger på ungefär samma slutenhet nu som då.) Det här stämmer väl överrens med andra studier som även de visar att skogsarealen och virkesvolymen i Sverige ökat under 1900-talet och främst då efter 1950 (De Jong 2002; Niklasson & Nilsson 2005; Nilsson 1997; Pettersson 1999). Vad gäller artantalet ljuskrävande kärlväxter på de lokaler som studerats varierar dessa beroende på lokal. Däremot är andelen ljuskrävande kärlväxter i förhållande till totala antalet arter relativt hög och jämn på de 25 lokalerna, med ett genomsnitt på cirka 40 %. Det här oberoende om lokalen har varit sluten under en lång period eller under en kortare tid. Inget samband kan dock ses vad gäller antalet ljuskrävande kärlväxter och skogens slutenhet kring år 1950 eller efter år 2002 (Se figur 2 och 4). Spridningen är här mycket stor. Detsamma gäller antalet ljuskrävande arter och öppen himmel år 2001 (Se figur 6). Då man ser på andelen ljuskrävande arter i förhållande till det totala antalet är däremot inte spridningen lika stor (Se figur 3 och 5). Gällande andelen ljuskrävande arter och % öppen himmel visar resultatet en viss tendens till positivt samband (Se figur 7). Den lokal med mest öppen himmel är den med störst andel ljuskrävande arter. Sambandet är dock inte statistiskt signifikant. Då de lokaler plockas bort (sex stycken) som innehåller mest gran och där jordens ph är under fem fås däremot ett nästan statistiskt signifikant samband. Då dessa lokaler plockades bort blev de resterande lokalerna mer lika och jämna vad gäller ph i marken (mindre sura) och sammansättningen av träd. (Sura marker har generellt färre arter.) Inget samband kan ses mellan de ljuskrävande kärlväxterna och förändringen i skogens öppenhet (Se figur 8 och 9). Således finns många av de ljuskrävande arterna kvar trots att skogen slutit sig. I vissa fall är skogen mer eller mindre helt sluten medan andra lokaler fortfarande är relativt öppna (Se Appendix III). En förklaring till det höga antalet kvarvarande ljuskrävande kärlväxter är att det skulle kunna finnas en utdöendeskuld i landskapet. Skogen har vuxit igen mer och mer under 1900-talet vilket i sin tur leder till att miljöerna för de ljuskrävande arterna förändrats negativt. Många ljuskrävande arter finns dock kvar på lokalerna. Detta skulle kunna tyda på att en arts utdöende ofta är en utdragen process. Arterna kan finnas kvar trots att de håller på att dö ut. Flera studier tyder på att utdöendeprocessen kan ta olika lång tid, från några årtionden upp till några århundraden (Niklasson & Nilsson 2005). Det här skulle kunna vara en förklaring till att så många ljuskrävande arter finns kvar på dessa lokaler trots att deras livsmiljö förändrats. Då inget tydligt samband kunde visas gällande artrikedom av ljuskrävande arter och skogens öppenhet tittade jag på den typiskt hävdgynnade arten Primula veris för att där kanske kunna se något samband. Gullviva, Primula veris, visade sig finnas på 12 av de 25 lokaler som ingår i 12

14 denna studie. Den återfanns främst på de lokaler som betats under längst tid men även på några av de lokaler där inte bete bedrivits under relativt lång tid. Den hittades dock inte på de lokaler som varit orörda under längst tid. Att den finns på de lokaler som betats ganska nyligen och de som fortfarande betas till viss del är inte konstigt eftersom arten gynnas av hävd och bete. Märkligare är dock att den även återfinns på de lokaler som varit orörda under en längre period. Arten missgynnas av igenväxning då det blir konkurrens om ljuset och andra resurser den behöver för att leva. Den kan vid goda förutsättningar anses vara medelålders vid 50 års ålder och antas vid goda hävdbetingelser kunna leva och föryngra sig i runt 100 år (Ekstam & Forshed 1992). I vilket tillstånd gullvivan är i och exakt hur stor populationen är på de olika lokalerna är oklart. Man skulle kunna tänka sig att på de lokaler som ej varit i hävd under en längre tid har individerna blivit mindre och populationen minskat. Regenerationen har upphört och den är på väg att dö ut. Gullvivan skulle kunna tänkas ha funnits även på de lokaler där den nu inte återfanns, men att den där redan har försvunnit då hävden varit borta under såpass lång tid. Generellt sätt återfanns mycket få hävdgynnade arter på lokalerna. Några av de få som hittades är svinrot, mandelblomma och stagg. Alla örter har inte samma krav för att kunna fortplanta sig och må bra. Hävdkrav och ljuskrav är inte samma sak, det kan tänkas att hävdarter är mer känsliga för konkurrens än ljusarter. Troligtvis har ett utdöende redan skett bland flera hävdgynnade arter som inte finns kvar på lokalerna idag, till exempel kattfot och ögontröst. Detta skulle kunna förklara det låga antalet hävdarter som återfanns vid inventeringarna av lokalerna. Hypotesen var att en skog som varit sluten under lång tid skulle ha färre arter än en skog som varit sluten under kortare tid. I de skogar som är mycket igenvuxna har inte någon form av hävd eller skogsbruk bedrivits under mycket lång tid. Ekologiska störningar ger utrymme för konkurrenssvaga arter och är viktiga för att upprätta en hög artrikedom. Därför antogs artantalet vara mindre på de lokaler som varit slutna under många år. Det här visar bland annat studierna från Skåne och Södermanland, där man kunde se att ljusälskande arter minskat på grund av igenväxning och minskat betestryck i skogarna (De Jong 2002). Hur lång tid det tog för arterna att minska framgår däremot inte, bara att de har minskat. Denna studie visar däremot att många ljuskrävande arter finns kvar trots skogens ökning i slutenhet. Troligtvis är det så att många av arterna är anpassade till ett slutet krontäcke och överlever periodvis slutenhet, men blommar upp vid naturliga störningar i skogen. Hur länge de klarar slutenhet utan störningar är däremot svårt att säga. Vissa arter kan ha frön som vilar och väntar på att naturliga störningar ska uppträda. Artrikedomen är oftast högre i skogar med många olika slags trädslag än i de med få (Niklasson & Nilsson 2005). Det är möjligt att denna faktor hjälper till att hålla uppe den relativt höga artrikedomen på de lokaler som studerats här eftersom det rör sig om igenväxande lövskogar med inblandning av bland annat ek. Trots att igenväxningen i de flesta fall är stor och de ekologiska störningarna inte är så vanliga innebär lövdominans relativt ljusa skogar på senvår/försommar jämfört med barrskogar. Därför kan en del av vårfloran finnas kvar. En annan förklaring till att det finns så många ljuskrävande arter på dessa lokaler är kanske just att de håller på att växa igen. Ofta kan det vara så att under igenväxningsfasen och speciellt i början så är artrikedomen som störst. Det finns då många olika typer av arter som kan trivas och nya miljöer skapas. De gamla arterna hänger kvar samtidigt som nya etablerar sig. Eftersom så många ljuskrävande arter finns kvar på lokalerna har kanske inte igenväxningsfasen kommit så långt överallt eller så är de anpassade till ett slutet krontäcke, och därav det höga antalet. Trots att vissa lokaler i detta arbete klassats som helt igenväxta kan ändå gläntor finnas på sina ställen. 13

15 Dessa luckor kan spela en viktig roll vad gäller om vissa ljuskrävande arter ska trivas där och kunna leva kvar. Hur snabbt det går för en art att minska i antal och till slut försvinna då dess livsbetingelser förändras är svårt att säga. Populationsförändringar är ofta komplicerade processer där många faktorer spelar in (De Jong 2002). Vissa arter är mer konkurrenståliga än andra och klarar därmed att leva kvar under en längre tid trots att förutsättningarna inte är de bästa (Ekstam & Forshed 1992) Felkällor Kanske klassningen och urvalet av de ljuskrävande kärlväxterna gör att inte någon tydlig skillnad mellan de lokaler som varit slutna under lång tid och de som varit slutna under kortare tid tydligt kan ses. Det är möjligt att man skulle få ett annat resultat om man bara plockat ut de arter som var allra mest ljuskrävande och/eller hävdgynnade (antalet hävdgynnade arter i denna studie är dock väldigt få). Det är möjligt att ett samband då kunnat ses. Det skulle ha varit intressant om det funnits inventeringar av kärlväxter gjorda tidigare under1900-talet på dessa lokaler. Då hade man kunnat jämföra dessa med dagens inventeringar. Kanske resultaten då hade blivit annorlunda och andra förklaringar och slutsatser kunnat ges. (För att se förändringen av örtfloran på lokalerna efter gallringen vintern 2002/2003, se Götmark et al 2005.) Den visuella bedömningen av skogens slutenhet som gjordes i arbetet kan vara en felkälla. Det är inte alldeles lätt att exakt bedöma skogens täckning genom att titta på flygbilder. Kvaliteten på de bilder som var tagna runt år 1950 varierade och bilderna var i vissa fall svåra att bedöma. Flygbilderna från efter år 2002 var tagna vid olika tidpunkter på året vilket gjorde bedömningen av skogstäckningen svårare. Det hade också varit bättre om fler personer bedömt flygbilderna då ett säkrare resultat kunnat erhållas. Dock skilde sig inte de fyra personernas bedömning så mycket åt. Det var tidskrävande och i vissa fall mycket svårt att hitta skrifter eller personer som kunde tänkas veta något om hur lokalerna förändrats under 1900-talet. Svårast var det att finna information om de lokaler där skogsbolag, stift eller staten ägde marken. I flera av dessa fall har främst Ekonomiska kartan och Häradskartan legat till grund för de bedömningar som gjorts. Däremot var det enklare med de lokaler där privatpersoner var ägare. I många fall hade marken varit inom familjen och de kunde berätta mycket om lokalerna. En svårighet med intervjuer gällande saker en tid tillbaka är att det ibland kan vara svårt att minnas, det är även lätt att blanda ihop årtal och händelser. Det kan även uppstå missförstånd mellan den intervjuade och den som intervjuar. Analys och tolkning av svaren blir då svårare och resultaten kan bli missvisande. Dock verkar det som att personernas utsagor stämmer relativt väl ihop med de kartor och foton som granskats i samband med bedömningen av lokalernas slutenhet Slutsats Lokalerna i denna studie har under 1900-talet vuxit igen mer och mer. Främst på grund av att skogsbetet upphörde runt 1950-talet. Inget signifikant samband kan ses vad gäller artantalet ljuskrävande kärlväxter och skogens slutenhet på de lokaler som studerats här. Det kan konstateras att antalet ljuskrävande kärlväxter är relativt högt trots igenväxningen. Vad det här 14

16 beror på är svårt att säga. Olika alternativa förklaringar kan ges; en utdöendeskuld som dröjer sig kvar i landskapet, artrikedomen och dominans av lövträd, att lokalerna är i en igenväxningsfas där gamla arter hänger kvar medan nya etableras och att vissa arter har anpassats till periodvis slutenhet. 4.2 Pedagogiska delen Det andra syftet med arbetet var att undersöka olika personers relation till skogen och hur de ser på denna. Att se hur dessa åsikter kan variera från person till person, och sedan utifrån det här se hur man som lärare kan ha nytta av denna vetskap i undervisningen i skolan. Hypotesen var att det finns många olika värderingar om skog. Dessa varierar från person till person, och beror mycket på deras intresse och relation till skogen. Det mönster som kan ses vid analysen av de kvalitativa intervjuerna och som även syns i sammanställningen av intervjusvaren (Se tabell 2) är att svaren varierar och skiljer sig åt i de flesta fall. Det finns olika saker i skogen som väcker intervjupersonernas intresse (och på samma sätt varierar svaren då det gäller vad de tycker att elever i skolan bör lära sig om skogen). De intervjuade har gemensamt att de på något sett har en koppling till lokalerna i studien men för övrigt varierar kön, ålder och yrkesverksamhet. Kanske inte de intervjuade personerna kan jämföras med elever i skolan då de flesta unga i dagens samhälle inte har någon starkare relation till skogen (Lundegård et al 2004), men de visar ändå att det finns en stor variation vad gäller synen på skog. Ett relativt tydligt samband man kan se i sammanställningen av intervjusvaren är att personernas intresse för skogen ofta hör ihop med och stämmer överrens med vad de tycker att elever i skolan bör lära sig om skogen (Se tabell 2). I dessa fall grundar de sina åsikter om vad eleverna ska lära sig i skolan på deras egna intressen och värderingar. Deras egen relation till skogen spelar in i vad de tycker bör tas upp i skolan. Slutsatsen som kan dras av intervjuerna är att åsikterna om skogen varierar från person till person och många synsätt presenteras. Ett samband kan ses mellan de intervjuade personernas egna intressen och värderingar och vad de tycker att elever i skolan bör lära sig om skog. Frågan är hur man kan koppla ihop det här med undervisningen i skolan. Vad man som lärare kan ha för nytta av att veta att människor har olika åsikter och tycker om olika saker i skogen. I kursplanen för grundskolan står det: Biologi Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av femte skolåret: känna igen och namnge några vanligt förekommande växter och djur och andra organismer i närmiljön samt känna till deras krav på livsmiljö. kunna delta i samtal om bevarandet av naturtyper och mångfalden av arter (Utbildningsdepartementet, 1994). Biologi Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av nionde skolåret: kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter samt användning av genteknik (Utbildningsdepartementet, 1994). 15

17 Det här är bara några exempel på mål i biologi som elever i skolan ska ha uppnått vid olika skolår i grundskolan. Eleverna ska till exempel i slutet av nionde skolåret kunna argumentera för bevarandet av naturtyper och den biologiska mångfalden. Enligt Per Hedberg (Lundegård et al 2004 s.63-80) är det viktigt att man tillbringar tid i naturen. Teoretisk kunskap om skog och mark kan inte ersätta naturkänslan. Naturkänslan kan i ett längre perspektiv bidra till att öka elevernas kunskap så de kan förstå sammanhang och på sikt kanske även påverka. Men det är först efter att känslan och nyfikenheten har väckts som det här är möjligt. Även Gunilla Ericsson (Lundegård et al 2004 s ) menar att vistelse i naturen är viktig, att man med naturkontakt i tidiga åldrar skapar en livslång förtrogenhet till denna miljö. Många av de intervjuade personerna i denna studie nämnde också att det var viktigt för eleverna att komma ut i skogen och uppleva denna för att väcka ett intresse. Jag tror det är viktigt att elever i skolan får chansen att vistas i naturen. Inte minst i dagens samhälle då många bor i städer där inte någon naturlig och vardaglig kontakt med skog och mark ges. Förhoppningsvis kan det här på sikt leda till ett miljöengagemang hos eleverna. I läroböckerna i skolan tas till exempel det svenska odlingslandskapet och skogens ekosystem upp. Däremot är det inte säkert att lärarna hinner ta upp det ämnet så grundligt, då de ofta är tvungna att välja bort vissa kapitel för att hinna med. Ofta är kanske inte heller dessa kapitel de som eleverna tycker är mest intressanta. Kanske har det att göra med att eleverna inte har någon direkt koppling eller relation till skogen och naturen. Som pedagog är ett av uppdragen att utgå från elevers erfarenheter och föreställningar. Det är alltså viktigt för läraren att i dessa ämnen som tagits upp här, tänka på och vara medveten om att elevernas relation till natur och skog kan variera och se ut på olika sätt. Människors sätt att förhålla sig till naturen bygger på deras värderingar. Värderingarna är i sin tur präglade av den miljö man lever i, den familj man växer upp i och så vidare (Sandell et al 2005). Som Ericsson (Lundegård et al 2004 s ) tar upp kan det vara så att en del elever med till exempel invandrarbakgrund inte alls har samma relation till skogen som barn uppvuxna i Sverige har. Det är inte självklart att alla vet vad en vitsippa är eller hur en kantarell ser ut. För vissa elever förknippas kanske skogen med något mörkt och hemskt medan den för vissa elever kanske är en del av vardagen. Givetvis gäller inte det här enbart skogen, utan är något som läraren alltid måste tänka på och vara medveten om oavsett vilket ämne det gäller Slutsats Det visar sig av intervjusvaren att det finns olika sätt att se på och värdera skog. Vissa tycker att skogsbruk och produktion är det mest intressanta i skogen medan andra föredrar att plocka svamp. Personerna grundar sina åsikter om vad de tycker att elever i skolan bör lära sig om skog på deras egna intressen och värderingar om skogen. Som lärare är det viktigt att vara medveten om att elever har olika erfarenheter, relationer och olika syn på saker. Ett av pedagogens viktigaste uppdrag är att utgå från elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande för att undervisningen skall bli så bra som möjligt. Det här gäller naturligtvis i alla ämnen, inte bara det som tagits upp här. 16

18 5. Tack till Jag vill tacka min handledare Frank Götmark för tips och hjälp i arbetet. Jag vill även rikta ett tack till Therese Helgesson för hjälp med kartor och flygbilder, Heidi Paltto för hjälp med klassningen av kärlväxterna, samt alla de personer som ställt upp på intervjuer och hjälpt till vid letandet efter information angående markanvändningen på lokalerna. 6. Referenser Andersson L. & Appelqvist T. (1990) Istidens stora växtätare utformade de nemorala och boreonemorala ekosystemen. En hypotes med konsekvenser för naturvården. Svensk Botanisk Tidskrift 84 (6): Axelsson Lindgren C. (1990) Upplevda skillnader mellan skogsbestånd - rekreations- och planeringsaspekter. Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Barnard C., Gilbert F. & McGregor P. (2001) Asking Qestions in Biology. Key Skills for Practical Assesments and Project Work. Prentice Hall, Dorchester, UK. Ehrlich P. & Ehrlich A. (1992) The Value of Biodiversity. Ambio, vol 21. Ekstam U. & Forshed N. (1992) Om hävden upphör. Naturvårdsverket, Solna. Emanuelsson U. (1999) Skogshistoria visar vägen. Biodiverse, 1999:3. Fabricus S., Holm F., Mårtensson R., Nilsson A. & Nystrand A. (1995) Liber, Stockholm. Götmark F., Nordén B., Paltto H. & Götmark E. (2005) Evaluating partial cutting broadleaved temperate forest under strong experimental control: Short-term effects on herbaceous plants. Forest Ecology and Management 214: Henriksson A. (2000) Naturkunskap A. Gleerup, Malmö. De Jong J. (2002) Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till landskapets utveckling. Centrum för biologisk mångfald, Uppsala. Karlsson J., Karlsson K. G., Molander B-O. & Wickman P-O. (2000) Naturkunskap. Liber, Stockholm. Krok T. & Almqvist S. (2001) Svensk flora. Fanerogamer och ormbunksväxter. Liber utbildning, Stockholm. Ljunggren L., Söderberg B. & Åhlin S. (2003) Liv i utveckling: miljö i förändring. Natur & Kultur, Stockholm. Lundegård I., Wickman P-O. & Wohlin A. (2004) Utomhusdidaktik. Studentlitteratur, Lund. Lärarens handbok: skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. (2001) Lärarförbundet, Stockholm. Löfgren R. & Andersson L. (2000) Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker: kriterier för naturvärdering, skydd och skötsel. Naturvårdsverket, Rapport 5081, Stockholm. Mossberg B. (2005) Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand, Stockholm. Niklasson M. & Nilsson S. G. (2005) Skogsdynamik och arters bevarande. Studentlitteratur, Denmark. Nilsson S. G. (1997) Biologisk mångfald under tusen år i det sydsvenska kulturlandskapet. Svensk Botanisk Tidskrift 91 (2): Paltto H., Sandberg I., Götmark F. & Götmark E. (2003) Inventeringar av örtfloran : några resultat. Nyhetsbrev 3 från projektet Biologisk mångfald, biobränsle och skötsel av igenväxande lövskogar med ek. Göteborgs universitet. Pettersson R. (1999) Skogshistorisk forskning i Europa och Nordamerika. Skogs- och lantbruksakademien, Stockholm. 17

19 Rantala T. & Primmer E. (2003) Value positions based on forest policy stakeholders` rhetoric in Finland. Environmental Science & Policy 6: Sandell K., Öhman J. & Östman L. (2005) Education for Sustainable Development- Nature, School and Democracy. Studentlitteratur, Lund. Strindell M. (2004) Abundansförändringar hos kärlväxter i ädellövskog- en jämförelse av skötselåtgärder. Dept. of botany, Stockholms universitet. Trost J. (1997) Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund. Utbildningsdepartementet (1994) Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, Lpo94, Lpf94. Östlund L. (1997) Människan och skogen: från naturskog till kulturskog. Nordiska museet, Stockholm. Skolverket, kursplaner för biologi i grundskolan. Hämtad från: &extraId=2087 Lantmäteriet, historiska kartor. Hämtad från: Projektet Biologisk mångfald, biobränsle och skötsel av igenväxande lövskog med ek. Hämtad från: ld 18

20 Appendix I Arter som har klassats som ljuskrävande arter i detta arbete (delvis från Götmark et al 2005). OPEN Agrostis canina Allium oleraceum Arrheriatherum pubescens Cardamine hirsuta Carex spicata Galium album Galium palustre Hieracium umbellatum Holcus mollis Lapsana communis Lysimachia thyrsiflora Lysimachia vulgaris Origanum vulgare Phalaris arundinacea Pimpinella saxifrage Poa compressa Poa trivialis Potentilla palustris Saxifraga granulata Stellaria crassifolia Valeriana sp Veronica serpyllifolia Vincetoxicum hirundinaria OPEN/GRASSLAND Campanula rotundifolia Equisetum pratense Festuca ovina Filipendula ulmaria Geranium lucidum Mentha aquatica Rumex acetosa OPEN/FOREST Aegopodium podagraria Ajuga pyramidalis Carex canascens Cornus svecica Cystopteris fragilis Deschampsia flexuosa Fragaria vesca Geranium sylvaticum Geum rivale Geum urbanum Glechoma hederacea Hieracium gr Vulgaticiformia Polygonatum odoratum Polypodium vulgare Potentilla erecta Pteridium aquilinum Solidaga virgaurea Valeriana officinalis Valeriana sambucifolia Veronica officinalis Viola palustris OPEN/RUDERAL Galeopsis ladanum Heracleum sphondylium Rubus ideaus Sagina procumbens Satureja acinos GRASSLAND Agrostis capillaris Alchemilla glaucescens Alchemilla vulgaris Allium sp Allium vineale Anthoxantum odoratum Anthriscus sylvestris Calamagrostis canescens Campanula persicifolia Carex caryophyllea Carex pallescens Cirsium palustre Dactylis glomerata Dactylorhiza sambucina Deschampsia cespitosa Festuca rubra Filipendula vulgaris Galium boreale Galium uliginosum Galium verum ssp verum Geranium robertianum Hieracium pilosella Hypricum perforatum Hypericum sp Juncus effusus Lathyrus pratensis Luzula multiflora Nardus stricta Poa protensis Pulmoniara officinalis Ranunculus acris Scorzonera humilis Sedum telephium Stellaria graminea Succisa pratensis Trifolium repens Trollius europaeus GRASSLAND/OPEN Calluna vulgaris Carex muricata Carex hirta Danthonia decumbens Hypericum maculatum Scutellaria galericulata GRASSLAND/FOREST Carex echinata Cerastium fontanum Crepis paludosa Molinia caerulea Platanthera sp Primula veris Veronica chamaedrys Vicia sepium Viola sepium GRASSLAND/RUDERAL Achillea millefolium Achillea ptarmica Agrostis stolonifera Prunella vulgaris Scrophularia nodosa 19