KOMMISSIONENS SVAR TILL EUROPEISKA REVISIONSRÄTTENS SÄRSKILDA RAPPORT

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2015) 6 final KOMMISSIONENS SVAR TILL EUROPEISKA REVISIONSRÄTTENS SÄRSKILDA RAPPORT HAR ERUF-STÖDET TILL SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG NÄR DET GÄLLER E-HANDEL VARIT ÄNDAMÅLSENLIGT? SV SV

2 KOMMISSIONENS SVAR TILL EUROPEISKA REVISIONSRÄTTENS SÄRSKILDA RAPPORT HAR ERUF-STÖDET TILL SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG NÄR DET GÄLLER E-HANDEL VARIT ÄNDAMÅLSENLIGT? SAMMANFATTNING III. Kommissionen välkomnar revisionsrättens bedömning. Kommissionen anser att ändamålsenligheten av Eruf-stödet till e-handelsprojekt bidrar till att öka tillgängligheten av företagstjänster online. De nya förordningarna för EU:s struktur- och investeringsfonder (ESIF) för perioden hanterar problemet med övervakning på programnivå genom att stärka resultatorienteringen och interventionslogiken genom införandet av förhandsvillkor. Vad gäller e-handelsinvesteringar krävs ett särskilt förhandsvillkor i form av en strategisk ram för digital tillväxt. IV. (a) Kommissionen samtycker till denna rekommendation. För perioden kräver kommissionen att förvaltningsmyndigheterna rapporterar om genomförandet av programmen i enlighet med gällande Eruf-förordningar. Programmen för EU:s struktur- och investeringsfonder lägger större vikt vid målbaserade resultat. Indikatorerna för de prioriterade områdena ska mäta det övergripande resultatet för området, men inte de enskilda resultaten för alla typer av åtgärder som kan ingå. (b) Kommissionen samtycker till rekommendationen och kommer att begära att medlemsstaterna vidtar lämpliga åtgärder. De vägledande principerna för urval av insatser och outputindikatorer, inklusive det kvantifierade målvärdet måste finnas med i programmen för EU:s struktur- och investeringsfonder och är föremål för förhandlingar med kommissionen. Typen av urvalsprinciper och detaljerade urvalskriterier kommer att bero på den medfinansierade investeringens specifika mål och sammanhang. Medlemsstater med konstaterade svagheter på dessa områden ombeds beskriva i programmet (genom förhandsvillkor och åtgärdsplan) vilka åtgärder myndigheterna planerar att vidta för att förbättra urvalsförfarandet för projekt och stödmottagarnas administrativa börda. Där det är relevant uppmuntras medlemsstaterna att proaktivt och fokuserat erbjuda tekniskt stöd till planerade förbättringar. Kommissionen kommer dessutom att råda förvaltningsmyndigheterna att införliva revisionsrättens rekommendationer i urvalsprocessen och urvalskriterierna för projekt som rör digital tillväxt. (c) Kommissionen samtycker delvis till denna rekommendation. Kommissionen samtycker principiellt till att införa en mekanism som säkerställer att utbetalningarna kopplas till resultatet. Det skulle dock vara svårt att koppla Eruf-utbetalningarna för e-handel till resultatet. INLEDNING 5. Kommissionen påpekar att andelen av små och medelstora företag som gör inköp online allmänt är mycket högre och att EU-genomsnittet på 26 procent ligger mycket närmare målet. Denna relativa framgång beror delvis på en högre utgångspunkt. Det är också enkelt att göra inköp online, men svårt att sälja något eftersom en plattform med betalnings- och leveransfunktioner måste skapas. 2

3 9. Kommissionen delar revisionsrättens oro över den låga utnyttjandegraden av medel för införande/användning av IKT. Kommissionen har därför tagit fram vägledning 1 som sprids med avsikt att främja användningen av politiska verktyg för små och medelstora företags användning av IKT, inbegripet för e-handel. Till exempel finns, som en del i vägledningen om tjänsteinnovation, vägledning till smart tillväxt hos små och medelstora företag, vägledning till internationalisering av små och medelstora företag, vägledning om verktyg för den digitala agendan för olika typer av stödmetoder som förbättrar den digitala tillväxten samt den nedan nämnda planen för IKTinnovationscheckar. Kommissionen tillhandahåller även experter inom området för digital tillväxt via det tekniska stödet. 2 Kommissionen lanserade dessutom 2003 European e-business Support Network for SMEs (det europeiska nätverket för e-handelsstöd till små och medelstora företag) som plattform för policysamordning, utformat för nationella och regionala beslutsfattare och politiska experter på e- handel. Detta omfattar ett initiativ att främja smart användning av IT samt integration av små och medelstora företag i globala industriella värdekedjor Kommissionen välkomnar revisionsrättens bedömning av de strategiska ramar som skapats i alla medlemsstater som granskats. Kommissionen betonar även att den nya förordningen för EU:s struktur- och investeringsfonder ger bättre prestanda- och resultatorienterade ramar för perioden (Se svaret under punkt IV.b) 22. Förordningen som reglerar programmen omfattar inga krav på att standardiserade indikatorer används i övervakningssyfte. Det finns heller ingen kärnindikator särskilt för e-handel. En resultatindikator mäter det förväntade resultatet av genomförandet av en given aktivitet. Därmed väljer medlemsstaterna den resultatindikator som bäst mäter resultatet av den utförda aktiviteten. Även om standardisering är möjlig genom outputindikatorer är resultatindikatorer skräddarsydda och speglar det aktuella målet. Gemensamt svar till punkt 23 och 25 Resultatindikatorerna ändras av förvaltningsmyndigheterna under hela programperioden. Kommissionen påpekar att om en medlemsstat begär en programändring, är det nödvändigt att också omarbeta motsvarande indikatorer inom programmet. Om avvikelsen är stor är det nödvändigt att utreda orsaken till avvikelsen från fall till fall. Europeiska kommissionen förhandlar om ändringar och kräver att förvaltningsmyndigheten ger en välgrundad motivering. Resultatindikatorerna kan justeras både uppåt (om ambitionsnivån kan vara högre) och nedåt (om den ekonomiska verkligheten och de framsteg som gjorts ute på fältet inte berott förvaltningsmyndighetens insatser). Vad gäller Grekland, rörde ändringen i december 2012 av det operativa programmet Digital konvergens främst en betydande budgetminskning (cirka 300 miljoner euro) i syfte att stärka det operativa programmet Konkurrenskraft. Denna minskning påverkade ofrånkomligen värdet på indikatorerna, som måste anpassas och justeras i enlighet med detta. 24. Indikatorförändringarna i det operativa programmet Innovativ ekonomi i Polen gjordes i början av Med tanke på att det operativa programmet godkändes i slutet av 2007 och att de första inbjudningarna att lämna förslag publicerades 2008 och 2009 gjordes ändringarna vid tidigaste Se Detta gjordes i Ungern, Grekland och Italien. Se 3

4 möjliga tidpunkt när de första erfarenheterna av åtgärdens genomförande inhämtats, i mitten av programperioden och med relevanta motiveringar från förvaltningsmyndigheten. 26. Även om kommissionen gav vägledning (se fotnot 6) till ansvariga myndigheter om informationssystemets kategoriseringsprinciper förblir klassificeringen av utgifter förvaltningsmyndighetens ansvar. Ruta 2 Systemet med IKT-innovationscheckar ett alternativt system för stöd till små och medelstora företag I samband med Europeiska regionala utvecklingsfonden är IKT-innovationscheckar en mekanism som gör det möjligt att nå ut till mikroföretag och små och medelstora företag på ett obyråkratiskt sätt. Det finns inget standardupplägg. Varje system utvecklas och genomförs av regionala och lokala myndigheter med hjälp av bidrag eller finansiella instrument enligt relevanta specifika faktorer såsom varje regions IKT-potential och -intensitet, dess integration med andra åtgärder för innovationshantering, kapaciteten att hantera systemet, tidigare erfarenhet av stöd till sådana åtgärder eller behovet av förbättringar i små och medelstora företags IKT-användning. Med hänvisning till subsidiaritetsprincipen och den delade förvaltningen är det upp till medlemsstater och regioner att besluta huruvida ett system med IKT-innovationscheckar ska lanseras inom ramen för deras operativa program. Kommissionen arbetar för närvarande för att systemet ska användas av regionerna i deras strategier för innovation eller digital tillväxt. Kommissionen instämmer avseende behovet av efterfrågebaserade stödsystem som beaktar behoven hos små och medelstora företag. Erfarenheten hittills från regionerna antyder dock att det ofta saknas tillräckliga kunskaper hos små och medelstora företag för att identifiera den exakta teknik- eller IKT-lösning som skulle passa affärskonceptet och att små och medelstora företag behöver hjälp att identifiera och formulera sitt IKT-behov och utarbeta lämpliga affärsplaner. Även rådgivning för att analysera och identifiera rätt IKT-affärslösning för små och medelstora företag ingår i checkinitiativet. Med tanke på checkinitiativets experimentella karaktär och den begränsade genomförandetiden finns ännu inga resultatindikatorer att tillgå. Denna information kommer att göras tillgänglig för kommissionen vid övervakningskommittéernas kommande möte, planerat till mitten av På programnivå är det viktigt att understryka att inga andra resultatindikatorer än outputindikatorer användes under programperioden Denna information kommer dock ändå att begäras vid övervakningskommittéernas möten. 29. Under delad förvaltning ligger utformandet av detaljerade urvalskriterier och urvalet av projekt på medlemsstaternas ansvar. Det innebär att förvaltningsmyndigheten vid urvalet av e- handelsprojekt beslutar huruvida en affärsplan måste läggas fram som en del i ansökan (eller annan information i enlighet med det operativa programmets mål) och vad den ska innehålla. Förvaltningsmyndigheten verifierar även kvaliteten hos projektansökan och stöddokument (t.ex. affärsplanernas kvalitet). 31. Under delad förvaltning är utformandet av detaljerade urvalskriterier och urvalet av projekt medlemsstaternas ansvar. Det innebär att förvaltningsmyndigheten vid urvalet av e-handelsprojekt beslutar huruvida en affärsplan måste läggas fram som en del i ansökan (eller annan information i enlighet med det operativa programmets mål) och vad den ska innehålla. Förvaltningsmyndigheten verifierar även kvaliteten hos projektansökan och stöddokument (t.ex. affärsplanernas kvalitet). Kommissionens svar till punkt 32 och ruta 4 Kommissionen understryker att man känner till fallet som beskrivs i punkt 32 och ruta 4. Lämpliga korrigeringsåtgärder har vidtagits av kommissionen och medlemsstaten. 4

5 33. Kommissionen framhåller att de vägledande urvalsprinciperna för insatser, som en del av de operativa programmen, noggrant granskas av kommissionen vid programförhandlingarna om EU:s struktur- och investeringsfonder för perioden för att säkerställa att de lämpar sig för de specifika målen och typerna av insatser Kommissionen anser att förvaltningsmyndigheten (eller det utsedda förmedlande organet) ska behålla tillräckliga bevis för att visa att urvalsprocessen är transparent och uppfyller kriterierna som fastställts av programmets övervakningskommitté. 36. (a) Kommissionen understryker att man känner till fallet som beskrivs. Lämpliga korrigeringsåtgärder har vidtagits av kommissionen och medlemsstaten. (b) Vad gäller de italienska projekten, och så som förklarats av medlemsstaternas myndigheter, var inbjudan utformad i enlighet med förordning 1998/2006 (stöd av mindre betydelse). Den förordningen innehåller, till skillnad från andra stödsystem, inget krav på stimulanseffekt. Inbjudan begränsade dock retroaktiva utgifter till den 1 januari 2008 och utvidgade dem inte till den 1 januari 2007, vilket hade varit möjligt. 37. Kommissionen instämmer med revisionsrätten och kommer i relevanta fall att ta upp frågan om projekturvalets längd i programmens övervakningskommittéer med avsikt att säkerställa godkända och snabbare förfaranden. 40. Kommissionen understryker skillnaden i insatsintensitet mellan det grekiska operativa programmet och pilotprojekten IKT-innovationscheckar i och med att det grekiska operativa programmet gick från till euro och pilotprojekten från till euro. Detta kan även förklara skillnaden i urvalsprocessens längd. Dessutom baserade Murcia sitt pilotprojekt med IKT-innovationscheckar på sin omfattande erfarenhet av utformning, genomförande och förvaltning av innovationscheckar. 41. Den gränsöverskridande dimensionen beror på verksamhetens karaktär. Verksamheten kan vara lokal, vilket därmed utesluter gränsöverskridande aktiviteter. För att utvidga verksamheten ytterligare kan det i sin tur krävas att webbplatsen anpassas till flera språk. Kommissionen insisterar på vikten av små och medelstora företags internationalisering under Erufprogrammen eftersom analyser visar att små och medelstora företag som är verksamma utanför sina nationsgränser tenderar att ha högre konkurrenskraft Översättning av webbplatsen kan vara relevant när affärsmöjligheter uppstår utomlands på målmarknaden. Kostnaderna kan dock, beroende på verksamhetens karaktär, överskrida de ytterligare vinsterna. Gemensamt svar till punkt 44 och 45 Förordningen som reglerar programmen omfattar inga krav på att standardiserade indikatorer används i övervakningssyfte. Det finns heller ingen kärnindikator särskilt för e-handel. 4 5 Artikel 96.2 b i förordningen om gemensamma bestämmelser: (iii) en beskrivning av den typ av åtgärder, med exempel, som ska stödjas inom ramen för varje investeringsprioritering och deras förväntade bidrag till de specifika mål som anges i led i, inbegripet principerna för valet av insatser och, i lämpliga fall, angivande av huvudsakliga målgrupper, särskilda geografiska målområden, typ av stödmottagare, hur man planerar att använda finansieringsinstrumenten och större projekt Se exempelvis 5

6 Analysen av rapporterna som lämnats in om framsteg i projektgenomförandet görs av medlemsstaterna. I enlighet med rättsakterna ger kommissionen vägledning för förbättring av projektledningen. En resultatindikator mäter de förväntade resultaten av genomförandet av en given aktivitet. Därmed väljer medlemsstaterna den resultatindikator som bäst mäter resultatet av den utförda aktiviteten. Även om standardisering är möjlig genom outputindikatorer är resultatindikatorer skräddarsydda och speglar det aktuella målet. 47. Systematisk övervakning av fullständigt genomförda projekt kan ses som god praxis, men är inte ett krav enligt förordningarna. Förvaltningsmyndigheterna ska göra utvärderingar där programmens ändamålsenlighet, effektivitet och genomslagskraft bedöms. I utvärderingen ska en bedömning göras av hur stöd från fonderna har bidragit till målen för respektive prioritet. 49. (a) Kommissionen medger problemet, men poängterar effekterna av den ekonomiska/finansiella krisen som ledde till en hög andel nedlagda verksamheter, avhopp från finansierade projekt samt en allmän förlängning av genomförandetiderna för insatser. För att hantera krisen fokuserade myndigheterna i Piemonte sina ansträngningar (inklusive övervakningen) på att påskynda utnyttjandet av medlen. Förvaltningsmyndigheten genomför en rad initiativ avsedda att komma ur denna nödsituation och återinföra regelbunden, konstant och metodisk datoriserad förvaltning för all information som rör de finansierade projektens utveckling. (b) Kommissionen instämmer i att relevanta indikatorer ska definieras på ett lämpligt sätt så att förvaltningsmyndigheten ska kunna samla data för operativa program. De nya förordningarna om EU:s struktur- och investeringsfonder för perioden åtgärdar detta problem. Ruta 6 Bristfällig information om mellanhändernas administrativa kostnader Projekten som kontrollerats rör huvudsakligen tillhandahållande av expertråd och hjälptjänster från mellanhänder till nya och befintliga företag. Huvuddelen av bidraget består därför av lönekostnader. Dessutom uppstod marknadsföringskostnader då nätverksevenemang ordnades för att nya företag skulle få träffa framgångsrika entreprenörer. Nya företag drog nytta av dessa evenemang eftersom affärsmöjligheter uppstod i ett senare skede. 58. Se kommissionens svar på punkt 22 om den förbättrade resultatorienteringen i förordningen om gemensamma bestämmelser för Kommissionen understryker att resultatrapporteringen till kommissionen inte heller under perioden rör varje enskilt projekt, utan det samlade resultatet för ett program eller ett område. 60. Kommissionen påpekar att detaljerna för stödmottagarnas rapporteringsplikt, inklusive kvantitativa och kvalitativa mål samt överväganden som gäller kostnaden för datagenerering och rapportering jämfört med mängden stöd, förvaltas gemensamt enligt förvaltningsmyndighetens definition i enlighet med det operativa programmet och dess mål. 64. Kommissionen välkomnar revisionsrättens bedömning. Kommissionen anser att ändamålsenligheten hos Eruf-stödet till e-handelsprojekt bidrar till att öka tillgängligheten av företagstjänster online. De nya förordningarna för EU:s struktur- och investeringsfonder (ESIF) för perioden hanterar problemet med övervakning på programnivå genom att stärka 6

7 resultatorienteringen och interventionslogiken genom införandet av förhandsvillkor. Vad gäller e- handelsinvesteringar krävs ett särskilt förhandsvillkor i form av en strategisk ram för digital tillväxt. 65. Förordningarna som reglerar programmen omfattar inga krav på att standardiserade indikatorer används i övervakningssyfte. Det finns heller ingen kärnindikator särskilt för e-handel som skulle medge övervakning av specifika resultat. Dessutom är det nödvändigt att också omarbeta motsvarande indikatorer inom programmet om en medlemsstat begär en programändring. För det andra, även om kommissionen har tillhandahållit vägledning 6 till ansvariga myndigheter om informationssystemets kategoriseringsprinciper, förblir klassificeringen av utgifter förvaltningsmyndighetens ansvar. Kommissionen framhäver den experimentella karaktären hos systemen med IKTinnovationscheckar. Erfarenheten hittills från regionerna antyder att det finns ett verkligt behov av sådana initiativ för att möta behoven hos små och medelstora företag. Med tanke på den begränsade genomförandetiden finns ännu inga resultatindikatorer att tillgå. Denna information kommer att göras tillgänglig för kommissionen vid övervakningskommittéernas kommande möte, planerat till mitten av Kommissionen anser att den nya förordningen för EU:s struktur- och investeringsfonder ger bättre prestanda- och resultatorienterade ramar för perioden Särskilt de vägledande urvalsprinciperna för insatser, som en del av de operativa programmen, granskas noggrant av kommissionen vid programförhandlingarna om EU:s struktur- och investeringsfonder för perioden för att säkerställa att de passar de specifika målen och typerna av insatser Kommissionen välkomnar revisionsrättens bedömning. Rekommendation 1 För perioden kräver kommissionen att förvaltningsmyndigheterna rapporterar om genomförandet av programmen i enlighet med gällande Eruf-förordningar. Programmen för EU:s struktur- och investeringsfonder lägger dock större vikt vid målbaserade resultat. Indikatorerna för de prioriterade områdena ska mäta det övergripande resultatet för området, men inte de enskilda resultaten för alla typer av åtgärder som kan ingå. a) Kommissionen samtycker till att bedöma relevansen av de resultatindikatorer som föreslås när den godkänner såväl de operativa programmen som senare ändringar. (b) Kommissionen samtycker till rekommendationen. 6 Vägledning från Frågor och svar som utgavs första gången 2009 och reviderades Sunt förnuft förespråkas, inklusive användning av nationella konventioner eller definitioner om sådana finns, i samband med koderna. [...] Kommissionen har inte föreslagit harmoniserade definitioner, utan ger gärna sin åsikt i alla frågor som uppstår. 7 Artikel 96.2 b i förordningen om gemensamma bestämmelser: (iii) en beskrivning av den typ av åtgärder, med exempel, som ska stödjas inom ramen för varje investeringsprioritering och deras förväntade bidrag till de specifika mål som anges i led i, inbegripet principerna för valet av insatser och, i lämpliga fall, angivande av huvudsakliga målgrupper, särskilda geografiska målområden, typ av stödmottagare, hur man planerar att använda finansieringsinstrumenten och större projekt 7

8 Under perioden ska programmen, som en del av den förstärkta resultatorienteringen, tydligt identifiera gemensamma och programspecifika outputindikatorer (med målvärden) och resultatindikatorer som mäter framstegen mot ändringen som eftersträvas genom investeringarna (med utgångsvärden och målvärden). Information om framstegen i programmens genomförande kommer att meddelas kommissionen årligen (med början 2016) så att de kan följas över tid. Denna information kommer att vara strukturerad så att den medger analys, jämförelse och insamling. Kommissionen avser även att publicera dessa uppgifter. (c) Kommissionen samtycker delvis till denna rekommendation. Kommissionen instämmer i vikten av att övervaka effekten av bidrag. Indikatorerna som väljs för att följa framsteg och effekter kommer dock inte att standardiseras. De kommer att bero på det specifika målet för varje operativt program. Indikatorerna som används återspeglar de olika behoven och politiska åtgärderna i regioner och medlemsstater. De strategiska ramarna för digital tillväxt omfattar dock standardindikatorer som mäter framstegen för insatser på IKT-områden enligt vad som avses i förhandsvillkor 2.1 i bilaga XI till förordningen om gemensamma bestämmelser. Rekommendation 2 Kommissionen samtycker till rekommendationen och kommer att begära att medlemsstaterna vidtar lämpliga åtgärder. De vägledande principerna för urval av insatser och outputindikatorer, inklusive det kvantifierade målvärdet måste finnas med i programmen för EU:s struktur- och investeringsfonder och är föremål för förhandlingar med kommissionen. Typen av urvalsprinciper och detaljerade urvalskriterier kommer att bero på den medfinansierade investeringens specifika mål och sammanhang. Medlemsstater med konstaterade svagheter på dessa områden ombeds beskriva i programmet (genom förhandsvillkor och åtgärdsplan) vilka åtgärder myndigheterna planerar att vidta för att förbättra urvalsförfarandet för projekt och stödmottagarnas administrativa börda. Där det är relevant uppmuntras medlemsstaterna att proaktivt och fokuserat erbjuda tekniskt stöd till planerade förbättringar. Kommissionen kommer dessutom att råda förvaltningsmyndigheterna att införliva revisionsrättens rekommendationer i urvalsprocessen och urvalskriterierna för digitala tillväxtprojekt. Kommissionen observerar att denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna, och understryker att detaljerna ska vara lämpliga i det specifika sammanhanget för respektive operativt program. (a) Kommissionen tar upp sådana frågor i samband med förhandlingarna om programutkasten för EU:s struktur- och investeringsfonder. Dessa programutkast måste omfatta information om insatsernas urvalsprinciper. Typen av urvalsprinciper och de detaljerade urvalskriterierna kommer dock att bero på det specifika målet, insatsens typ och volym samt investeringens sammanhang. När det gäller e-handel leder detta kanske inte alltid till krav på att en affärsplan läggs fram. (b) Kommissionen instämmer i att Eruf-bidraget till projektet ska baseras på en analys av kostnader och fördelar som visar på projektets sunda ekonomi. Detta ingår i urvalskriterier som ställs upp av medlemsstaternas övervakningskommittéer. (d) Kommissionen främjar internationalisering av små och medelstora företag, eftersom internationellt verksamma små och medelstora företag skapar fler arbetsplatser och är mer 8

9 innovativa än små och medelstora företag som endast verkar på sina nationella marknader 8. Förordningarna om EU:s struktur- och investeringsfonder uppmuntrar därför samarbete utanför det operativa programmets område (se artikel 70.2 i förordningen om gemensamma bestämmelser). Huruvida specifika incitament för gränsöverskridande dimensioner i projekt är lämpliga måste dock grundas på programmets specifika mål och åtgärdstyper. Rekommendation 3 (a) Kommissionen samtycker till rekommendationen. De rättsliga ramarna för ställer krav på resultatindikatorer i programmen på prioritetsområdesnivå och outputindikatorer på verksamhetsnivå under programperioden. (b) Kommissionen instämmer principiellt, men kan i praktiken inte samtycka till rekommendationen. Resultatet av ett e-handelsprojekt kan påverkas av externa faktorer som inte kan vara kända på förhand. Det skulle därför vara svårt att koppla Eruf-utbetalningarna för e-handel till resultaten. (c) Kommissionen samtycker till rekommendationen att kräva att medlemsstaterna skapar nödvändiga kontrollsystem som säkerställer att uppgifter som matas in i övervakningssystemen är tillförlitliga och konsekventa