Arbetsmiljörätt. T3 Civilrättens sociala dimension Arbetsrätt

Transkript

1 Arbetsmiljörätt T3 Civilrättens sociala dimension Arbetsrätt Föreläsare: Anneli Ohlsson Anderbjörk förbundsjurist, Svenska Byggnadsarbetareförbundet

2 Arbetsolyckor 2016 Under 2016 dog 37 arbetstagare på jobbet Under 2016 anmäldes arbetsplatsolyckor där sjukfrånvaro följde på olyckan 22 % av alla sysselsatta hade under 2015 någon form av arbetsrelaterat besvär som gjorde det svårt att arbeta eller utföra det dagliga hemarbetet Drygt 6 % av alla anställda var sjukfrånvarande från arbetet minst en dag till följd av arbetsorsakade besvär

3 Offentligrättslig lag civilrättslig lag Offentligrättslig lag: Exempel på sådana lagar är AML och Socialförsäkringsbalken. Offentlig myndighet har tillsynsansvar. Påföljd: Straff Civilrättslig lag: Exempel på sådana lagar är LAS, MBL, FML mfl. Parterna kontrollerar efterlevnaden. Tvister hanteras av parterna i första hand, i sista hand av domstol. Påföljd: Skadestånd

4 Arbetsmiljölagen Tvingande lag Ramlag som förutsätter detalj- och tillämpningsföreskrifter som vi har genom - Arbetsmiljöförordningen, - Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS (ca 80 st), - påbyggnad genom kollektivavtal Anpassad till EU:s ramdirektiv 89/391/EEG

5 Arbetsmiljölagen 1 kap. Lagens ändamål och tillämpningsområde 2 kap. Arbetsmiljöns beskaffenhet 3 kap. Allmänna skyldigheter 4 kap. Bemyndiganden 5 kap. Minderåriga 6 kap. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m. 7 kap. Tillsyn 8 kap. Påföljder 9 kap. Överklagande

6 Tillämpningsområde 1 kap. Arbetsmiljölagen gäller för all verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Lagen är tillämplig både för den privata och den offentliga sektorn och avser såväl civil som militär verksamhet Arbetsgivaren har även skyddsansvar för utomstående arbetskraft (som har annan som sin arbetsgivare)

7 Kategorier som också omfattas av AML Med arbetstagare i lagens mening jämställs i vissa avseenden: De som genomgår utbildning, värnpliktiga och vissa vårdtagare. Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program Deltagare i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet beslutad av socialnämnd Deltagare i av Migrationsverket anordnad sysselsättning

8 2 kap Arbetsmiljöns beskaffenhet Grundläggande krav som lagstiftaren uppställer avseende hur man vill att arbetsmiljön ska vara beskaffad. Kraven är allmänt hållna och anger den ram inom vilken Regeringen och Arbetsmiljöverket får ge mer detaljerade föreskrifter. Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar

9 3 kap. allmänna skyldigheter Arbetsgivaren och arbetstagarna ska samverka för att uppnå en bra arbetsmiljö Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall Arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), fortlöpande utreda arbetsskador, undersöka risker och vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera riskerna Arbetsgivaren ska se till att det finns organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet i företaget Arbetsgivaren ska se till att det finns företagshälsovård att tillgå Arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna upplyses om de risker som finns i arbetet och hur dessa ska undvikas Arbetstagaren ska delta i arbetsmiljöarbetet, följa föreskrifterna och använda skyddsanordningar

10 Grundläggande arbetsmiljöföreskrifter AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 1994:1 Arbetsanpassnings- och rehabilitering

11 AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska vara en integrerad del av företagets verksamhet Ska finnas en organisation för detta Den utsedde personen ska ha erforderliga befogenheter och resurser samt de kunskaper och den kompetens som behövs Rutiner ska finnas för regelbundna undersökningar och bedömningar av riskerna i verksamheten, beslutsfattande, handlingsplan, genomförande och efterkontroller. Arbetsmiljöpolicyn och rutinerna ska vara skriftligt dokumenterade om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.

12 Vem gör vad i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsgivaren har huvudansvaret. Företagets chef behöver känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för företaget, så att arbetsmiljöarbetet kan läggas upp på ett bra sätt. Arbetstagarna deltar i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts. Skyddsombudet är med vid planering och genomförande av arbetet, till exempel vid undersökning av arbetsförhållandena, planering av åtgärder och årliga uppföljningar. Företagshälsovården är en expertresurs i arbetsmiljöarbetet. Den kan till exempel behöva anlitas vid undersökningar och riskbedömningar och för att föreslå åtgärder och utbilda personal.

13 AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning (både fysisk och psykisk arbetsbelastning) Chefer ska ha kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten, vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling och se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras

14 AFS 1994:1, Arbetsanpassning och rehabilitering Ska finnas en tydlig ansvarsfördelning; någon eller några i arbetsledningen ska ges uppdrag att ha ansvaret för anpassnings- och rehabiliteringsarbetet, vilket alla på arbetsstället ska informeras om Den som har fått ansvaret ska ha de befogenheter och resurser, kompetens och den kunskap som behövs Ekonomiska resurser avdelade för ändamålet ska finnas Rutiner för regelbundna undersökningar av rehabiliteringsbehov m.m. Så tidigt som möjligt påbörja arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering för de arbetstagare som har behov därav Vidta åtgärder för att anpassa arbetssituationen för arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga Handlingsprogram och rutiner ska finnas vid missbruk av droger, alkohol

15 Arbetsmiljöansvar vid utförande av byggnads- och anläggningsarbete På en byggarbetsplats verkar flera olika företag, ibland upp till hundra olika företag. Byggherren måste utse en byggarbetsmiljösamordnare som samordnar arbetsmiljöarbetet mellan företagen som verkar på samma arbetsplats

16 6 kap - Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare På arbetsställen där minst 5 personer sysselsätts ska ett skyddsombud utses Det är det kollektivavtalsslutande fackförbundet som utser skyddsombud. Om det inte finns något kollektivavtal så är det de anställda som utser sitt eget skyddsombud Om det på en arbetsplats finns flera skyddsombud ska ett huvudskyddsombud utses Om det på ett arbetsställe finns mer än 50 arbetstagare ska en skyddskommitté finnas På arbetsställen som saknar en skyddskommitté kan ett regionalt skyddsombud (RSO) utses. RSO arbetar inte på arbetsstället eller i företaget utan är oftast anställd av ett fackförbund

17 6 kap. Skyddsombudens uppgifter och befogenheter Delta i förändringsarbete (lokaler, arbetsorganisation, arbetsmetoder, framtagande av arbetsmiljöplaner) (6:4) Rätt till nödvändig utbildning (6:4) Rätt till information om verksamheten (6:4 och 6) Rätt att koppla in Arbetsmiljöverket (6:6 a) Rätt att stoppa arbetet (6:7) (arbetstagarens rätt att stoppa eget arbete 3:4) Rätt till betald ledighet för uppdraget (6:5) Får inte hindras i sitt arbete (6:10) Rättigheterna är skadeståndssanktionerade (6:11, trots att det är offentligrättslig lag) Förtroendemannalagen är tillämplig på skyddsombud som har utsetts av facket (6:16)

18 6:6a Skyddsombudets hänvändelserätt Om skyddsombudet anser att det finns en brist i arbetsmiljön som behöver åtgärdas så ska skyddsombudet göra en framställan till arbetsgivaren om detta Arbetsgivaren ska då genast undersöka och åtgärda bristen Om arbetsgivaren inte gör detta eller inte gör det tillräckligt snabbt så kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket med en begäran om föreläggande eller förbud

19 6:7 Skyddsombudets stoppningsrätt Om ett arbete innebär omedelbar fara för liv eller hälsa så kan skyddsombudet stoppa arbetet Skyddsombudet måste först vända sig till arbetsgivaren och begära åtgärder, men bara om det finns tid för det Om skyddsombudet stoppar arbetet så är det endast Arbetsmiljöverket som kan häva stoppet Arbetstagarna har i normalfallet rätt till lön under tiden som stoppet pågår

20 7 kap. Den offentliga tillsynen genom Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket utövar tillsynen över att lagen följs Arbetsmiljöverket har rätt till tillträde till alla arbetsplatser och har rätt att erhålla de upplysningar, handlingar och prov och påkalla de undersökningar som behövs för tillsynen Arbetsmiljöverket får meddela föreskrifter Arbetsmiljöverket får meddela förelägganden och förbud (förenat med eller utan vite)

21 Påföljder Böter eller fängelse om någon om någon bryter mot ett föreläggande eller förbud som inte har förenats med vite Vite Vissa bestämmelser i AML är direkt straffsanktionerade med böter (ex anlitat minderårig, tagit bort skyddsanordning, 8:2) Förverkande (8:4) Sanktionsavgift en rad föreskrifter har sanktionsavgifter reglerade om man bryter mot föreskriften Påföljd vid arbetsmiljöbrott BrB 3 kap Böter/fängelse Företagsbot BrB 36 kap (en ekonomisk sanktion som kan förekomma vid sidan av personligt straff. Denna sanktion kan åläggas näringsidkare när brott begåtts i verksamheten) kr Skadestånd enligt skadeståndslagen

22 Arbetsmiljöbrott 3 kap. 10 Brottsbalken Om brott, som i 7-9 BrB sägs (vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller sjukdom eller framkallande av fara för annan), har begåtts genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen ålegat honom till förebyggande av ohälsa eller olycksfall, döms för arbetsmiljöbrott till straff som i nämnda lagrum sägs. Den som kan ställas till ansvar för arbetsmiljöbrott är den som har skyddsansvaret i arbetsmiljön

23 Vem är ansvarig hos arbetsgivaren? Straffansvaret placeras på ledamöter i företagsledningen därför att dessa har ett avgörande inflytande på hur verksamheten utövas. Ansvaret bärs i första hand av den högste chefen hos en juridisk person (VD). Ansvaret kan delegeras men den som då får ansvaret måste ha kompetens, befogenhet och ekonomiska resurser att hantera ansvaret. Ansvaret måste också tydligt ha delegerats

24 Ansvar för arbetsskador Med arbetsskada avses en skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada ska anses ha uppkommit av sådan orsak, om övervägande skäl talar för det. Livränta lämnas till den som till följd av arbetsskada har fått sin förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete nedsatt med minst en femtondel och nedsättningen av förmågan att skaffa inkomst genom arbetet kan antas bestå under minst ett år Ersättning vid arbetsskada regleras i Socialförsäkringsbalken Ersättningen är också reglerad i de försäkringar som arbetsgivaren ska ha

25 Arbetstidslagen Bygger på EUs arbetstidsdirektiv (2003/88/EG) Gäller för arbetstagare (vissa undantag) Kan avtala bort hela eller delar av arbetstidslagen i kollektivavtal Får inte avtala om sådant som är sämre än direktivets regler

26 Grundläggande bestämmelser Ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka Arbetstagaren får arbeta jour högst 48 timmar per 4-veckorsperiod Arbetstagaren har rätt till 11 timmars dygnsvila Arbetstagaren har rätt till 36 timmars veckovila Arbetstagaren har rätt till rast efter 5 timmars arbete Förbud mot nattarbete utom i vissa undantagsfall (ex allmänhetens behov) Arbetsgivaren ska föra anteckningar om övertidsarbete, mertidsarbete och jourarbete. Arbetstagaren och facket har rätt att ta del av dessa anteckningar Beredskap (när arbetstagaren i sitt hem står till förfogande för att rycka ut i arbete) är inte arbetstid. Kan dock ej ha beredskap och veckovila samtidigt

27 Grundläggande bestämmelser, forts. Övertidsarbete med max 48 timmar per 4-veckorsperiod, dock högst 200 timmar per kalenderår (+ 150 timmars extra övertid) Deltidsanställd arbetstagare får arbeta mertid högst 200 timmar per kalenderår (+ 150 timmars extra mertid) Sammanlagda arbetstiden inklusive övertid och jour får inte överstiga 48 timmar per vecka under en beräkningsperiod på 4 månader Schemaändring ska meddelas 2 veckor i förväg Tillsynen utövas antingen av Arbetsmiljöverket (om det gäller brott mot arbetstidslagen) eller av facket (om det gäller brott mot kollektivavtalet) Straff: föreläggande/förbud förenat med vite, fängelse eller böter vid brott mot föreläggande /förbud som inte är förenat med vite, böter, sanktionsavgift, skadestånd för kollektivavtalsbrott