kundkontakt en kundtidning från Lokalförvaltningen Nr S-formad 3 Trinity College-likt 4 Drivande 6 Färgstarkt 8 Rykande 12

Transkript

1 kundkontakt en kundtidning från Lokalförvaltningen Nr S-formad 3 Trinity College-likt 4 Drivande 6 Färgstarkt 8 Rykande 12

2 Direktören har ordet Lokalförvaltningens huvudsakliga uppdrag Hej alla kunder/kollegor! Nu har vi lanserat vår kundinformation på stadens intranät så att ni lätt kan komma åt den (se notis till höger och på sidan 12). Jag hoppas det ska underlätta för er när ni söker information om och från oss till exempel vem ni ska kontakta i olika ärenden. Budget 2017 beslutad Nyligen beslutade lokalnämnden om budget för Vi kan med glädje konstatera att vi även 2017 kan minska berget av eftersatta åtgärder. Vi bedömer att det eftersatta behovet är cirka en miljard kronor vid årsskiftet mellan 2016 och Och jag räknar med att det ska minska med cirka 100 miljoner under Det känns verkligen bra och jag hoppas att ni märker skillnad i de prioriterade fastigheter som vi börjar/har börjat med. Jämlikt Göteborg Jag vill också passa på att berätta om att lokalförvaltningen numera är en del av arbetet med jämlikt Göteborg. Med utgångspunkt från rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014 har ju fyra fokusområden identifierats och arbetet är i full gång för att på sikt skapa en mer jämlik stad. Vi har tagit plats i fokusområde 4, Skapa hälsofrämjande och hållbara livsmiljöer, där det är full fart med piloten Hammarkullen. Som det ser ut nu kommer det att hända mycket där och vi vill kunna bidra med upprustning av lokaler som vi tillsammans ska peka ut. Det är härligt när energin flödar och man får en känsla av att det ska bli verkstad. Stora utmaningar Staden brottas just nu med stora utmaningar när det gäller att få fram boenden i olika former boenden för asylsökande, äldreboenden och bostäder med särskild service. För vår del handlar det ofta om väldigt tajta tidsplaner som kan vara svåra att leva upp till, hur höga ambitioner medarbetare och chefer än har för att försöka leverera i tid. Planprocesser som tar tid, överklaganden, överprövningar och en överhettad marknad är några faktorer som gör det riktigt svårt för oss. Vi gör allt vi kan med befintlig personal samt försöker ta in konsulter som kan ta hand om projekten åt oss men med en överhettad marknad är det även svårt att hitta konsulter. Och när vi får tag på konsulter måste vi vara ganska nära dem och styra så att byggnationer/inhyrning sker enligt de detaljerade villkor vi har så att ni får bästa tänkbara, effektiva och ändamålsenliga lokaler till rätt pris. Det krävs en bra dialog med er och andra inblandade samt förståelse från alla parter så att vi tillsammans kan hitta bra strategier för hur vi ska lösa boendefrågan både på kort och på lång sikt. Med detta vill jag önska er En riktigt God Jul & Ett Gott Nytt År! Hoppas ni får en trevlig läsning av detta nummer. Rickard Nilsson Direktör, lokalförvaltningen Säkerställa god fastighetsförvaltning, vilket innebär att sköta drift av mark, byggnad och installationer samt underhåll. Tillhandahålla ändamålsenliga verksamhetslokaler och god service. Utveckla energisparåtgärder. På uppdrag av kommunstyrelsen och kunder planera och bygga/hyra in nya anläggningar eller bygga om. Administrativt samordna kommunens gemensamma byggprocess. Kundinformation Lokalförvaltningens kundinformation och länk till webbfelanmälan finns på stadens intranät som en temasida med namnet Lokaler i staden. Direktadress: intranat. goteborg.se/lokaleristaden. Här informerar vi också om eventuella driftstörningar som påvekar våra kunder. Spara gärna adressen som favorit/bokmärke. Webbplats för förskole- och skolprojekt Det finns en webbplats för ramprogrammet för förskole- och skolbyggnader som ska underlätta samverkan med stadsdelarna i planeringen av lokaler för barn och elever. På webbplatsen finns också en förteckning som anger status för planerade eller pågående förskole- och skolprojekt i Göteborg. Kundkontakt är en information till LOKALFÖRVALTNINGENS kunder. I kundkontakt vill vi informera om hur vi arbetar, vilka mål vi har och vilka resultat vi uppnår samt vad som är bra för dig som kund att känna till. Redaktören ansvarar för text och bild om inte annat anges. Redaktionsgrupp: Eva Lena Pernander (redaktör), telefon , Jenny Lööf, telefon , Camilla Vig, telefon , Aleksandra Stojcevska, telefon , Morgan Hedman, telefon Bilden på framsidan: Landamäreskolan i Västra Hisingen. Foto: Åke E:son Lindman TRYCKORT: Lenanders Grafiska, kundkontakt

3 S-formad skola i trä invigd Snyggare än när jag gick där. Så underbart att små människor ska få en vacker, kreativ och häftig lärmiljö. Jag har gått förbi några gånger under byggtiden och imponerats. Kul! Så skriver några personer på Göteborgs Stads Facebooksida efter att ha beskådat bildspelet om nya Landamäreskolan F-3. När den nya skolan invigdes av några elever och lärare, politiker och tjänstemän en halvsolig dag i november så tycktes alla överens om att skolan är exklusiv. Ett arkitektoniskt storverk, en pedagogisk dröm. S-formad Formad som ett S ringlar den sig ner mot spårvagnslinje 5:s ändhållplats Varmfrontsgatan i Biskopsgården. Två våningar tjocka plank av brandsäker furu täcker ytterfasaden. Istället för markiser av tyg eller stål har varje våning en karaktäristisk solavskärmning med horisontala träribbor längs taket, som i sin tur är täckt av en tjock matta av miljövänliga sedumväxter. Utmed skolans rundade former finns sittläktare i granit här och var, klätterredskap, en hög trädskulptur i cortenstål (en långsamt rostande stållegering) och utomhusscener. I skolgårdens ytterkanter finns bollplanen, pingisbordet, gungorna och cykelställen. Skolan är väl skyddad från biltrafik. Efter filmvisning, dans och solosång inviger en elev Landamäreskolan som ska hålla minst ett halvsekel. Foto: Åsa Henskog Byggkostnaden för nya Landamäreskolan är ungefär 100 miljoner kronor. Många tycker att den ser betydligt dyrare ut men den är faktiskt inte dyrare att bygga än en vanlig skola. Trä är dessutom slitstarkt och billigare att underhålla i längden, säger Charlotte Odbratt, senior projektledare på lokalförvaltningen som ansvarat för Landamäreprojektet. Inga skor på parketten Alla elever ställer galoscherna på hyllan för insidans golv är av trä. Ljus björk och ask täcker även innertak, väggar, trappräcken, ljudabsorbenter och möbler. Skolan har inga korridorer eller tradi- tionella klassrum men det finns en hel del specialmöbler som bildar avskilda vrår och det finns en hel del smårum som går att stänga till, inklusive två inglasade atriumpelare. Större rum delas av med skjutdörrar som ett alternativ till den öppna planlösningen. Här arbetar pedagogerna i team. Lokalerna gör att både de och eleverna kommer närmare varandra och har möjlighet att hitta lösningar till flexiblare arbetssätt och kreativare undervisning, säger Louise Eriksson, nöjd rektor för 400 elever i Landamäreskolan. Jenny Lööf Solavskärmning av träribbor. Foto: Åke E:son Lindman Mediateket. Foto: Åke E:son Lindman Nr

4 Nytt läktarbibliotek i Trinity College-anda I slutet av september fick Schillerska gymnasiets elever äntligen inviga det nya läktarbiblioteket. I takt med att elevkullarna ökat har bristen på klassrum också blivit större. När biblioteket på Schillerska gymnasiet fick agera som undervisningssal istället, började idén om ett nytt bibliotek ta form. Under 2012 påbörjade lokalförvaltningen förstudien om att förvandla läktaren ovanför skolans aula, som då inte användes till något, till ett nytt bibliotek. I maj tidigare i år kunde byggprojektet dra i gång på allvar och i september var biblioteket klart. Totalkostnaden landade på ungefär elva miljoner kronor. Golvet på läktarbiblioteket är nivåutjämnat och upphöjt med 35 centimeter som mest. Taket, väggar och ornament har målats om enligt antikvariens anvisningar. Glaspartier avskärmar Den nya inredningen består av bokhyllor och sittgrupper som går ton i ton och inte får flyttas utanför fastigheten. Glaspartier från läktargolv till tak avskärmar biblioteket från skolans aula nedanför. Jag får sköna vibbar här. Det påminner om i biblioteket i Trinity college i Dublin. Den stora öppna aulan nedanför gör att det känns högt i tak och takmålningen liknar också det irländska biblioteket, säger Assar Wixe, elevkårsordförande. De tre humanisteleverna Nelly Larsson, Mathilda Ljungberg och Leo Thomasson bekantade sig närmre med ena läshörnan under invigningen. Genuint och charmigt Det känns genuint och charmigt gammaldags. Fastän ytan är ganska liten uppfattas det som öppet och luftigt eftersom man kan titta igenom glaset ut i den höga aulan. Samtidigt är det trångt på ett bra sätt. Man kan smyga in i sittgruppen och vara för sig själv, säger Mathilda Ljungberg. Det gamla biblioteket nere i källaren var instängt och tråkigt. Man blev störd av människor som gick förbi. Jag tror inte vi varit där mer än en gång faktiskt, säger Nelly Larsson och Leo Thomasson som också tycker om att se utsmyckningen i det höga taket på nära håll. Text: Jessica Pamp Foto: Jenny Lööf Skolan äger inte själv bokhyllorna, lamporna och borden. De tillhör staden och får inte flyttas från den K-märkta byggnaden. Patrik tankar lila Fastighetsteknikern Patrik Jonasson på lokalförvaltningen är en av de mest miljövänliga yrkesförarna i Göteborgs Stad. Hans servicebil tankas med en ny typ av miljöklassat fordonsbränsle som knappt släpper ut någon växthusgas alls. Ingenting på bilens utsida eller insidans reglage skvallrar om att den bil som Patrik Jonasson kör är en av de minst klimatpåverkande bilarna i Göteborg. Det fossilfria bränslet som Patrik tankar sin dieselbil med heter HVO100 och består främst av slakteriavfall, gammal fritösolja, raps- och tallolja. Bilparken i Göteborgs Stad ska till största delen bestå av fordon som körs på förnyelsebara bränslen som el, gas eller etanol. Patrik Jonassons bil ingår i ett test hos Gatubolaget som vill hitta ett alternativ till diesel i större motorfordon. När det är dags att serva Patriks bil skickar vi den till billeverantören som då utvärderar hur motorn klarar det nya bränslet, säger Pelle Grönberg, ansvarig för fordonsuthyrning och bilpooler på Gatubolaget. Och om vi får de garantier vi kräver på att motorerna håller och att nivån på avgasutsläppen är som utlovad så kan vi köpa in fler bilar och även låta våra befintliga dieselfordon tanka HVO100, tillägger han. Text och bild: Jenny Lööf 4 kundkontakt

5 48 verksamheter sparar el Idag pratas det mycket om hur människans energianvändning har lett till en ökad växthuseffekt. Vårt levnadssätt sätter helt enkelt stort tryck på naturens resurser samtidigt som energianvändningen idag innebär en stor kostnad för alla. Men vi kan påverka. Tillsammans kan vi hjälpas åt att minska energianvändningen. I energisparprojektet Vi kan påverka hjälper lokalförvaltningen er att minska er energianvändning. För varje kilowattimme el som ni sparar får ni pengar tillbaka från oss som kan användas till något roligt i verksamheten. Framgångsfaktorer Hanna Sandström på lokalförvaltningen började arbeta med projektet i juni Till att börja med var fokus på att göra ett stort projekt med hela Västra Hisingens stadsdel. Idag deltar 48 verksamheter i Vi kan påverka. Hanna driver projektet tillsammans med sin kollega Henrik Ragneskog. Projektet har många framgångsfaktorer: Eleverna i skolorna/förskolorna driver projektet i sin lärmiljö och lär sig mycket om miljön. Hyresgäster på äldreboenden kan engageras och driva projektet tillsammans med personalen. Verksamheterna sparar el och får pengar tillbaka. Vi minskar energianvändningen i lokalförvaltningens fastigheter. Vi sparar vår miljö ett stort steg på väg i Göteborgs klimatstrategi. Hanna Sandström poängterar att projektet drivs utifrån verksamhetens egna engagemang. I dialog med verksamheten sätts ett individuellt mål upp. Målen styrs alltså utifrån verksamhetens vilja och initiativ. Sedan finns lokalförvaltningen där som ett stöd i hela processen. Projektet sträcker sig över en treårsperiod där verksamheterna får tillbaka pengar varje år för den besparing som görs genom minskad elförbrukning. Elever i skolan kan motiveras att delta genom Energispanarna. Varje år utses Göteborgs Stads Energispanare bland de skolor som deltagit i projektet. Mats Tovesson på förskolan Virginsgatan 19 tyckte inte det var så svårt att hitta energitjuvar i köket. Foto: Hanna Sandström Vi kan påverka har uppmärksammats av bland annat Naturskyddsföreningen, som vill genomföra ett liknande koncept i en skola i Malmö. och därför har inlett ett samarbete med lokalförvaltningen. Det är jätteroligt att projektet spridit sig, säger Hanna Sandström. Bryta vanor och rutiner Köket på förskolan Virginsgatan 19 i Kålltorp deltar i Vi kan påverka. De anslöt sig till projektet i augusti i år och har två och ett halvt år kvar i det treåriga projektet. De har hittills sparat upp till 25 procent energi. Det motsvarar nästan kronor. Eftersom återbäringen betalas ut per år kan den slutliga summan de får bli både mindre och högre. Mats Tovesson arbetar som ansvarig kock i köket. Vad gjorde de för att få ett sådant fantastiskt resultat. Det har gått bra, det var inte svårt. Det gäller bara att tänka till och bryta gamla vanor och rutiner. Mats Tovesson berättar att första dagen gick han igenom hela köket för att fundera ut vilka energiitjuvarna kunde vara. Istället för att starta värmeskåp och kokeri vid sjutiden av gammal vana kom han fram till att vissa maskiner endast kräver tio minuter uppvärmningstid. Vi behöver detta för miljön och vårt jordklot, inte minst för våra efterlevande. Sedan är det så klart en stor motivationsfaktor att vi får tillbaka pengar för den ström vi sparar, säger han. Han tycker inte att det har varit något merjobb. Han lyckades identifiera punkterna de behövde göra annorlunda redan första dagen och sedan har personalen i köket behållit arbetssättet. Tänker annorlunda Nu har vi fått upp tänket för att spara el och gör lite annorlunda än innan, säger Mats Tovesson. Nu är de gamla vanorna brutna. Verksamheten känner sig väldigt motiverad och kommer fortsätta att arbeta på detta sätt framöver oavsett medverkan i Vi kan påverka eller inte. Mats Tovesson och hans kollegor funderar nu på till vilken verksamhetsutvecklande aktivitet de ska använda pengarna som de kommer få tillbaka från projektet. Camilla Vig Vill ni också vara med och minska energianvändningen genom att delta i Vi kan påverka? Kontakta då projektgruppen via e-post: vikanpaverka@lf.goteborg.se Webbsida: goteborg.se/vikanpaverka Nr

6 Hon drivs av att bygga f Sofia Tabod är projektledare. Hon styr och koordinerar olika byggprojekt på lokalförvaltningen. Det är ett varierande arbete där man måste ha många järn i elden, en tydlig kommunikation mellan olika parter och vara lösningsorienterad. Kundkontakt hängde med för att se hur en vanlig arbetsdag ser ut för henne. Klockan är sju på morgonen och Sofia Tabod har precis kommit till Lillhagsparken där hon har sitt kontorsrum. Hon ska hämta ut en poolbil för att köra och ta en sista titt på skolgården vid de nya tillfälliga förskolepaviljongerna vid Opaltorget i Tynnered. I nästan ett år har projektgruppen jobbat med paviljongerna och skolgården och det är så himla roligt att se resultatet. Nu fattas bara en asfalterad ingång från ena grinden och tak för barnvagnar, säger Sofia när hon går runt på skolgården. Projektet med förskolepaviljongerna är i sitt slutskede. 95 procent av processen är klar, men att nå upp till 100 procent, dvs avsluta byggprojektet formellt, kan ta tid. Ofta dyker det upp saker eller detaljer längs vägen. Nu ska jag exempelvis boka in ett möte med entreprenören och prata om ekonomin. Om en månad har jag ett uppföljningsmöte med personalen på förskolan för att se hur de tycker att allt har gått, säger hon. Nytt tekniskt gymnasium Förutom modulerna har Sofia fem andra projekt som hon jobbar parallellt med. En skola i Frölunda ska rivas och byggas upp på nytt. I Hovås och Backa planeras byggandet av förskolor samtidigt som ombyggnationen av Nygårdsskolan i Billdal snart är klar. Hälften av sin arbetstid lägger hon på det nya tekniska gymnasiet på Lindholmen (LTG), där hon är biträdande projektledare. Staden har inte byggt ett gymnasium på över 20 år, så det är ett otroligt spännande projekt. Det tekniska gymnasium som i dag är utspritt i flera fastigheter ute på Lindholmen ska flytta in i ett och samma hus. Utmaningarna ligger i att hitta delar som programmen kan samarbeta kring och skapa en så flexibel byggnad som möjligt, säger Sofia. Vi åker vidare till Bengt Dahlgrens kontor i Mölndal. Här träffar Sofia projektgruppen som jobbar med LTG. Den består av bland annat konsulter, arkitekter och medarbetare från lokalförvaltningen. Det som ska diskuteras under morgonen är markenergi som eventuellt ska försörja LTG. Energieffektivt hus Först blir det ett föredrag om hur de praktiska bitarna går till. Hål borras i berggrunden på flera meters djup under byggnaden. Energin som utvinns går in i en anläggning som kallas mediacentral. En sådan har också Bengt Dahlgren i anslutning till sina kontor på Krokslätts fabriker. Det blir en rundtur. Gymnasieverksamheten kan använda sig av den här uppvärmningstekniken i undervisningen och det är en fördel, påpekar Sofia medan de går runt i anläggningen. Staden har inte byggt ett gymnasium på 25 år, så det är ett otroligt spännande projekt. En och en halv timme senare börjar projektgruppens internmöte. Punkter på dagordningen ska gås igenom och alla ska uppdateras på hur det går i de olika områdena såsom storkök, brand och el. Hur ska vi placera solpaneler? och Hur påverkas dagsljuset i lokalerna om vi sätter upp solpaneler? är bara några av frågorna som tas upp. Målet är att gymnasiet ska bli ett extremt energieffektivt hus. Jag har alltid varit intresserad av samhällsbyggnad o Sofia diskuterar med arkitekterna Peje Persson och Ylv Steget före Förr pratade jag i telefon i bilen mellan mötena för att spara tid, men inte nu längre, säger Sofia. Vi sitter i bilen på väg till lokalförvaltningen där två olika möten med projektenheten väntar strax efter lunch. Jag har insett att det blir för stresssigt och jag behöver varva ner emellan, fortsätter hon och svänger av mot Älvsborgsbron. Att jobba som projektledare på lokalförvaltningen innebär för Sofia fyra till fem möten om dagen. Därför är det extra viktigt för henne att ha inplanerad tid för att svara på mejl. Jag är väldigt driven av mig och tycker om att ligga steget före. På så sätt kan jag hantera det som dyker upp längs vägen. Hur tror du att man bör vara som person för att tycka om att jobba som projektledare på lokalförvaltningen? 6 kundkontakt

7 ramtidens Göteborg Mer om Sofia Tabod ch insåg ganska tidigt att projektledare var rätt för mig, säger Sofia. Ålder: 35 år. Bor: Askim, Göteborg. Utbildning: Väg och vatten på Chalmers. Arbetsbakgrund: Började som underhållsprojektledare i Göteborgs Stad Fyra år senare fick hon uppdraget som projektledare för ny- och ombyggnation. Här ansvarar hon framförallt för förskolor och skolor. Fritid: Umgås med familjen och tränar. I ropet just nu: En skola i Frölunda, två förskolor i Hovås och Backa och high-tech-gymnasiet på Lindholmen. a Bernqvist.. Byggprocessen Först görs en förstudie på exempelvis en skola. Här tittar man bland annat på hur många elever som får plats. En planlösning skapas efter att personalen på skolan fått förklara hur de tänkt bedriva sin verksamhet. Lokalsekretariatet beslutar därefter om projektet ska genomföras och hur mycket det får kosta. Projektledaren sätter då ihop en grupp av konsulter och tar även in en projekteringsledare/byggledare. Därefter sker upphandling av entreprenör. Här syns bara asfalt ännu men har planerar Sofia Tabod nya Lindholmens tekniska gymnasium av tegel, trä, glas och betong. Jag tror man måste ha en förmåga att driva projekt framåt, våga ta beslutoch gilla att ha många bollar i luften. Det är också viktigt att vara uppmärksam inför olika verksamheters behov, säger hon. Höstsolen har nått sin högsta punkt på himmeln och börjar sakta dra sig västerut. Sofia är ute på Lindholmen. Här möter hon upp en representant från trafikkontoret, en landskapsarkitekt och en konsult som ska se över parkeringsplatser där LTG ska ligga. Bland det roligaste med mitt jobb är att arbeta med människor i alla olika forum. Just att se grupper samverka och arbeta mot gemensamma mål för stadens bästa. Jag är väldigt driven av mig och tycker om att ligga steget före. På så sätt kan jag hantera det som dyker upp längs vägen. Nästa år har Sofia varit hos lokalförvaltningen i tio år. Från allra första början var det stadens stora fastighetsbestånd som lockade hit henne. Så är det fortfarande. Jag drivs av att vara en del av att bygga upp staden. Jag kan styra och skapa en byggnad från idé till inflyttning. Och på lokalförvaltningen finns det så mycket kompetens inom olika områden. Jag har mitt drömjobb! Nr Text och foto: Jessica Pamp

8 AKTUELLA BYGGPROJEKT GRUPPBOENDEN (BmSS) Billdals Björkväg, Askim-Frölunda-Högsbo, nybyggnad, klar hösten 2017* Klåva Gårdsväg, Askim-Frölunda-Högsbo, nybyggnad, klar sommaren 2018* Kniparedsvägen, Angered, nybyggnad, klar sensommaren 2018* Norra Fiskebäcksvägen, Västra Göteborg, nybyggnad, klar sommaren 2018* Södra Långströmsparken, Västra Hisingen, nybyggnad, klart sommaren 2018* Uggledalsvägen, Askim-Frölunda-Högsbo, nybyggnad, klar 2017/2018* FÖRSKOLOR Angereds Kyrkväg, Angered, nybyggnad, klar sommaren 2018* Aprilgatan 2A, Östra Göteborg, nybyggnad, klar våren 2018* Fjällbogatan, Östra Göteborg, nybyggnad, klar våren 2018* Herrgårdsskolan, Lundby, anpassning till förskola, klar våren 2017 Januarigatan 5, Östra Göteborg, nybyggnad, klar våren 2018* Lilla Solstrålegatan 10, Västra Hisingen, nybyggnad, klar sommaren 2017* Nolehultsvägen 20, Norra Hisingen, nybyggnad, hösten 2017* Torpagatan 50, Örgryte-Härlanda, inhyrning, klar våren 2018* SKOLOR Bjurslättsskolan, Lundby, ombyggnad, klar 2017/2018* Dalaskolan, Västra Göteborg, nybyggnad idrottshall, klar våren 2017* Gamla Påvelundsskolan, Västra Göteborg, nybyggnad, sommaren 2017* Gamlestadsskolan, Östra Göteborg, om-, till- och nybyggnad, klar sommaren 2017* Grevegårdsskolan, Västra Göteborg, nybyggnad, klar sommaren 2018* Hultskolan, Askim-Frölunda-Högsbo, och nybyggnad, sommaren 2018* Kungsladugårdsskolan, Majorna-Linné, etappindelad renovering, start 2017* Kvibergs nya skola 1-3, Östra Göteborg, nybyggnad, klar sommaren 2018* Kärraskolan, Norra Hisingen, nybyggnad, klar sommaren 2018* Ryaskolan, Västra Hisingen nytt kök och matsal, klara 2017/2018* (ny skolgård senare) Styrsöskolan, Västra Göteborg tillbyggnad ersätter Kalvhagsskolan, klar senhösten 2018* Utbynässkolan, Östra Göteborg om- och tillbyggnad, klar januari 2018* ÖVRIGT Lindholmens Tekniska Gymnasium, Lundby nybyggnad, klar 2019* Victor Hasselblads Gata 41, alterntivboende, Askim- Frölunda-Högsbo nybyggnad, klart våren 2018* Gatukonst på skola och kulturhus I somras kom den internationella gatukonstfestivalen Artscape till Göteborg och livade upp gatubilden med offentlig utomhuskonst. Tre av konstnärerna fick i uppdrag att färglägga fasader på Tynneredsskolan och Frölunda kulturhus, byggnader som lokalförvaltningen förvaltar. Ett stort grupparbete tillsammans med barn i Frölunda inspirerade gatukonstnären Ollio från Majorna att göra tre paneler på Frölunda kulturhus betongfasader (översta bilden). Han valde ut motiv från barnens 100-tals teckningar och fogade samman dem till ett lapptäcke av småmotiv på kulturhusets fasad mot Positivparken. På Tynneredsskolans baksida där kulturskolan håller till, jobbade artisterna Ajja och Code26 med färgstarka motiv. Ajja är Malmökonstnären som gärna målar in sitt eget porträtt i sina drömlika muralmålningar. (Ajja framför sin gatukonst på nedre bilden till vänster.) Code26 från Göteborg betraktas som en grafittikonstnär av den gamla skolan med mer stiliserade uttryck (bilden nederst till höger). Det finaste är att de finns här i ett område som är eftersatt och utsatt på många vis. Det är två spännande och väldigt olika målningar. Om jag fick önska något så är det att de skulle hänga ihop mer som en helhet och att vi på kulturskolan och fritidsgården Tyrolen kunde fortsätta jobba med gatukonsten runt hörnet så att alla väggar är förbundna med varandra med konst, säger Johanna Ohls Stoltz, enhetschefen för kulturskolan i Västra Göteborg. Text: Jenny Lööf Foto: Daniel Wakeham 8 kundkontakt * Färdigställandetiderna är preliminära.

9 Lokalförvaltningen redo att ta hand om is och snö Nu är det vinter och risk för snö, is och halka. Men lokalförvaltningen är väl rustad för att ta hand om detta. Nu ser vi fram mot strålande vinterdagar med knarrande snö under skorna i ett gnistrande vackert Göteborg! Det kan falla stora eller små snömängder, bli blåsigt och även komma sträng kyla och halka. Sådant som ställer till det för vardagens aktiviteter. Med fem miljoner kvadratmeter mark att ta hand om motsvarande 700 fotbollsplaner är lokalförvaltningen väl förberedd för att hantera den snö och is som kommer även i vinter. Till varje fastighet finns det en kartbild som visar vilka delar av marken som ska röjas från snö och även hållas fria från halka. Mestadels är det asfalterade ytor och parkeringsplatser samt gångstråk som leder till entréer och kök. Det finns en ansvarsfördelning i fastighetsfrågor som kallas X-listan. Den är en överenskommelse mellan lokalförvaltningen och dess kundorganisationer. I X-listan tar lokalförvaltningen på sig Snöröjt och flisat. Foto: Tony Eriksson den planerbara delen av snöröjningen och halkbekämpningen medan kunderna ansvarar för att åtgärda akut uppkomna problem med snö och is. Snöröjning i lokalförvaltningens regi startar när snödjupet är två till tre centimeter och ska vara klart senast åtta timmar efter det att snöfallet har upphört. Halkbekämpning ska skötas löpande på de ytor som är inritade som vinterväg. Stadsdelen och verksamheterna ansvarar för att den akuta snöröjningen och halkbekämpningen utförs. Det gäller exempelvis utanför entréer, trappor, varumottagningar, soprum och utrymningsvägar. Kom ihåg att istappar från tak och fasader utgör en fara! Anmäl till lokalförvaltningens kundmottagning om de behöver tas bort. X-listan hittar du på Lokaler i staden lokalförvaltningens plats för kundinformation på intranätet (under fliken Hela staden). Kunddialog gav många förbättringsförslag Under 2016 har lokalförvaltningen bjudit in till kunddialog med 10 ledningsgrupper och fastighetsutvecklare i våra stadsdelar. Dialogen byggde på att deltagarna inledningsvis via sin dator lämnade synpunkter utifrån tre frågor: 1. Vad har du i din verksamhet upplevt som positivt i samarbetet med lokalförvaltningen? 2. Vad har du i din verksamhet upplevt som negativt i samarbetet med lokalförvaltningen? 3. Hur kan lokalförvaltningen bli bättre i samarbetet med din verksamhet? Från lokalförvaltningen deltog förvaltare och enhetschef/service med ansvar för stadsdelen. Skillnaden mellan dialog och tidigare enkät var den personliga kontakten som gav möjlighet att svara på frågor direkt under dialogen. En annan stor fördel var att hela ledningsgruppen såg allas synpunkter och förslag och redan direkt efter mötet fick en sammanställning via e-post. Dialogerna gav cirka 900 inlägg varav drygt 200 positiva, cirka 400 negativa samt cirka 300 förbättringsförslag. Förbättringsförslagen har under hösten behandlats utifrån genomförbarhet, kostnad och nytta av en referensgrupp på lokalförvaltningen och av stadsdelarnas fastighetsutvecklare. Förbättringsförslagen handlar bland annat om återkoppling, arbetssätt, informationsbehov, utemiljöer och system för utvecklad felanmälan och fastighetsinformation. De förbättringsförslag som lokalförvaltningen vill utveckla vidare tillsammans med stadsdelarna kommer att presenteras i början av nästa år. Konkreta resultat av dialogens förbättringsförslag kommer förhoppningsvis att kunna ses under hösten Nr

10 Fakta om tillfälliga paviljonger Förra året fick lokalförvaltningen uppdraget av stadsledningskontoret att snabbt ordna drygt utbildningsplatser för att tillgodose exempelvis nyanlända barns och elevers behov av och rätt till utbildning och barnomsorg. Hösten 2016 hade förvaltningen ordnat nästan av de beställda platserna. Merparten av de resterande paviljongerna kommer att stå färdiga för ytterligare elever första kvartalet Skolor och förskolor som har fått paviljonger: Björkåsskolan, Frölunda, 100 platser Björlandagården, Västra Hisingen, 200 platser Kålhagens förskola, Torslanda, 40 platser (inte 180 som planerat) Noleredsskolan, Torslanda, 200 platser Smaragdgatans förskola, Västra Frölunda, 126 platser (evakuering flyttad till Tynneredsskolan) Svartedalsskolan, Biskopsgården, 400 platser (redan på plats efter tidigare evakuering) Vättnedalsskolan, Askim, 75 platser Önneredsskolan, Västra Frölunda, 150 platser Skolor och förskolor som väntar på paviljonger: NY Guldhedsskolan, Centrum, cirka 100 platser, hösten 2017 Herrgårdsskolan, Lundby, 200 platser, efter sportlovet 2017 Lindåsskolan, 100 platser, efter sportlovet 2017 Parkskolan, Örgryte, 200 platser, vårterminen 2017 (paviljongerna placeras på Kålltorpsskolan eftersom Parkskolan ska byggas om) NY Sannaskolan, Majorna, 100 platser, årsskiftet 2016/2017 Toleredsskolan, 200 platser, senast mars 2017 Fjärdingsplans förskola, Lundby 144 platser, oklar tidplan Skolor som inte längre är aktuella: Kärralundsskolan, Örgryte Nygårdsskolan, Askim Det är rast på Noleredsskolan F-3 i Torslanda. Den gamla paviljongbyggnaden är riven och en större paviljong är på plats. Den kan stå där i minst fem år. Foto: Jenny Lööf Rektorer om tillfälliga paviljonger: Fina men mer efterarbete än i nybyggd skola Ljust, fint och rent, men mer arbete än vad det brukar vara i en nybyggd skola. Så sammanfattar rektorerna på tre skolor sina erfarenheter hittills av de nya skolpaviljongerna som kom på plats i somras. På Noleredsskolan F-3 skiljer sig den nya paviljongen till utseendet från den permanenta skolbyggnaden i tegel som de äldre eleverna sitter i på samma område. Sedan terminsstarten arbetar lärarna och 200 yngre elever i den nya skolan som är sammansatt av åtta moduler. Två våningar av falurött trä fyller nästan en hel långsida av skolgården. Huvudentrén är navet för fyra långa korridorstråk med klassrum, toaletter och förråd på rad. Snabba beslut - Våra nya skollokaler är väldigt fina och funkar precis som en vanlig skola. Det är ljusa och fräscha lokaler till skillnad från den förra skolan som var väldigt sliten, säger rektorn Charlotte Andersson, rektor för Noleredsskolan F-3 och tillägger: - Tidsplanen har fungerat bra men efterarbetet har krävt mycket tid och resurser. Eftersom det har varit snabba beslut har verksamheten inte kunnat påverka lokalernas utformning i samma utsträckning som vi brukar kunna när det är lokalförvaltningen som bygger åt oss. Vi hade önskat en annan placering av fritidshemmen men vi har fått anpassa vår verksamhet efter modulernas placering, säger rektorn och förklarar att standardlösningarna skiljer sig eftersom modulerna bara står här tillfälligt och ska återanvändas på ett annat ställe sedan. - Några lösningar är inte ändamålsenliga för oss, som eluttagen som sitter samlade på en och samma vägg. Det innebär många förlängningssladdar i klassrummet. Dessutom har det varit problem med lås och larm, men det är ordnat nu, säger Charlotte Andersson. Avstämningar och samarbete En liknande paviljongbyggnad är på plats på Björlandagården, en F-6-skola i norra Torslanda. Rektorn Britt Wallerius är nöjd med den tillfälliga skolbyggnaden och att eleverna kunde flytta in i tid. - Men ventilationen och en del dörrar, lås och larm behöver efterjusteras. Leverantören arbetar med att ordna detta. 10 kundkontakt

11 LF hjälper till med akuta boenden Lokalförvaltningen har fått i uppdrag att snabbt hjälpa till och ordna fram cirka 300 tillfälliga boendeplatser för nyanlända som fått uppehållstillstånd och ska bo i Göteborg. Bakgrunden är att förloppet med mer långsiktiga boendelösningar för nyanlända människor dragit ut på tiden. Vår förvaltning ser nu över beståndet av tomma lokaler. Några av dem kan lämpa sig som tillfälliga bostäder åt familjer och singelhushåll under en kortare tid. Att brandsäkerhetskraven ska vara uppfyllda och att de hygieniska förhållandena Stadsdelarna inventerar just nu stadens egna fastigheter. När inventeringarna är klara kommer enkelt avhjälpa hinder att åtgärdas. Enkelt avhjälpa hinder är små, enkla åtgärder som är kostnadsmässigt överkomliga för fastighetsägarna men samtidigt gör stor nytta för perska vara goda är några av de krav som ställs på boendet. Ett liknande arbete gjorde förvaltningen hösten 2015 då bland annat Gärdsåsskolan under några månader blev tillfälligt genomgångsboende i sovsalar åt hundratals asylsökande ungdomar. Gärdssåskolan är inte aktuell denna gång. En intern styrgrupp hos lokalförvaltningen jobbar intensivt med frågan och utreder för närvarande en handfull alternativ. Jenny Lööf Deras klasskamrater är redan ute på skolgården och det är något glesare mellan jackor, mössor och skor i den långa korridoren. Foto: Jenny Lööf Nära Opaltorget i Tynnered har Vättnedalsskolan också fått nya paviljonger. Helena Kollberg, skolans rektor, tror att smidigheten i hennes byggprojekt till stor del beror på täta avstämningar och ett intensivt samarbetet mellan henne, lokalförvaltningen och SDF Västra Hisingens egen fastighetsorganisation. Över förväntan - Det har fungerat över förväntan. Efter allt markarbete i våras kom de sju jättestora legobitarna i juni. Vi koordinerade inköp av nya möbler så att lärarna fick så mycket tid de kunde få att jobba med inredningen, säger Helena Kollberg. Extrapaviljongen gör att skolan nu klarar 75 fler elever (cirka 300 elever totalt) till följd av stora barnkullar och nyanlända elever som flyttar till området. - Mitt tips till andra skolor som väntar på paviljonger är att vara förutseende och helst utse en person på skolan som ansvarar för paviljongfrågor. Fråga om allt, stäm av tidplanen ofta och reagera om den verkar tajt. Tro inte att allt löser sig i efterhand. Ta inte för givet att nycklar, lås och larm ska fungera från start utan ligg på extra mycket där. Och felanmäl allt till lokalförvaltningen som inte fungerar, råder Helena Kollberg. Jenny Lööf Foto: Marit Lissdaniels Enkelt avhjälpta hinder åtgärdas Det är ett politiskt mål att göra Göteborgs Stad tillgänglig för alla. Lokalförvaltningen och stadsdelarna ansvarar för en stor del av tillgänglighetsarbetet i staden. soner med funktionsnedsättningar. Några exempel på enkelt avhjälpta hinder är kontrastmarkering, sänka trösklar, flytta dörrautomatik och anpassa handikapptoaletter. Stadsdelarna ansvarar för att inventera stadens egna fastigheter och lokalförvaltningen ansvarar för att bedöma, planera och genomföra lämpliga åtgärder. I stadsdelen Västra Göteborg är vi redan igång med åtgärder. Nästa år kommer lokalförvaltningen fortsätta att åtgärda behovet i resten av stadsdelarna. Camilla Vig Nr

12 Ett litet byggprojekt som förtjänar rykande intresse Två skorstenar höll på att rasa samman på en av Bärbyskolans äldre byggnader i Säve. Duktiga hantverkare kunde restaurera de trasiga skorstenarna med äldre hantverksmetoder. Som kronan på verket fick skorstenarna traditionella plåthuvar längst upp för att skydda murstock och rökkanaler mot väder och vind. Hela skoltaket restaureras och de gamla takpannorna byts ut. Bärbyskolan finns med i kommunens bevarandeprogram för Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Lokalförvaltningen ser till att träbyggnaden från förra sekelskiftet, får tillbaka sin ursprungliga karaktär. 1. Trasig skorsten. 2. Muraren Zuhdo Harbas har murat upp en ny skorsten med den gamla som förebild och gjort en form av trä för att gjuta den översta delen på plats Foto: Katarina Lidström Lokaler i staden kundinformation på intranätet Lokaler i staden är namnet på lokalförvaltningens nya plats för kundinformation. Här finns information om förvaltningen och vem man ska kontakta i olika frågor, länk till webbfelanmälan och annat som kan vara bra att känna till när man är kund hos lokalförvaltningen. Här informerar vi också om eventuella driftstörningar som påvekar våra kunder. Sidan hittar du via intranätet: Klicka på Hela Staden, där finns det en klickbar rubrik som heter Lokaler i Staden Alternativt skriv in direktadressen intranat.goteborg.se/lokaleristaden. Spara gärna som favorit/bokmärke! Nu syns vi mer i sociala medier Lokalförvaltningen har sedan början av september tagit ett samlat grepp kring förvaltningens sociala medier Linkedin och Instagram och inlägg görs nu mer frekvent. Gå gärna in och gilla eller följ lokalförvaltningen i sociala medier. Vi finns på: Linkedin:Lokalförvaltningen, Göteborgs Stad