S:t Eriks gymnasium. ett partneringprojekt

Transkript

1 S:t Eriks gymnasium ett partneringprojekt

2 Jag brukar jämföra ett partneringprojekt med en tågresa mellan Stockholm och Göteborg. Alla är med på hela resan. Ingen kliver av i Hallsberg eller Skövde. John, partneringledare 2

3 Stora bilden: Bildtext kommer ligga här bildtext kommer ligga här. Lilla bilden: Bildtext kommer ligga här bildtext kommer ligga här. Jag träffar den lilla arbetsgruppen på projektkontoret, högst upp på S:t Eriks Gymnasium. Utsikten är hänförande över Stockholms takåsar, och en vårsol lyser över alltsammans. De som har samlats samarbetar med renoveringen av gymnasiet, ett projekt som närmar sig sitt slutförande. Arbetet har genomförts som ett så kallat partneringprojekt. Bildtext kommer ligga här bildtext kommer ligga här. Partnering är ett arbetssätt som blir allt mer populärt i byggbranschen, och enkelt kan man säga att det är ett mer kreativt sätt att bedriva projekt. Det viktigaste i ett partneringprojekt är att få folk att prata, säger John Thorsson som varit partneringledare på S:t Erik. Kommunikation är a och o för att det ska fungera. För mig har det varit väldigt intressant att få ta ett steg tillbaka och studera projektprocessen, fyller Ulf Hindsén i. Han är projektchef på Skanska och anser att det i vanliga fall är ett väldigt starkt fokus på tekniken. Man tänker inte lika mycket på hur gruppen fungerar tillsammans. Bildtexter kommer ligga här. Läs mer om partnering på När skall partnering användas? Partnering ska inte användas för enkla, små och väldefinierade projekt. Däremot vid: hög komplexitet tidsbrist behov av att kunna styra och påverka under projektets gång hög risk. Källa: Grundtanken i ett partneringprojekt är just att man ska arbeta tillsammans, utifrån individernas kompetenser och egenskaper, med projektets gemensamma 3

4 4

5 Stora bilden: Bildtext kommer ligga här bildtext kommer ligga här. Lilla bilden: Bildtext kommer ligga här bildtext kommer ligga här. Bildtext kommer ligga här bildtext kommer ligga här. Bildtexter kommer ligga här. goda för ögonen. I en normal entreprenadupphandling skrivs kontrakt mellan två motparter. Vi vill se oss som medparter, säger Märit Bodaxell från fastighets ägaren SISAB. Skälet till att man valt partneringsamarbete på S:t Eriks Gymnasium är projektets storlek och höga komplexitet. Ombyggnaden initierades av att S:t Görans Gymnasium lades ner, och skräddar- och floristutbildningarna flyttades till S:t Erik. Samtidigt passade man på att göra omflyttningar och ombyggnader i skolan. Den estetiska utbildningen samlades till ett ställe, och gymnasiesärskolan flyttade och tillgänglighetsanpassades. På samma gång renoverades flera 30-talssalar och den antikvarieklassade aulan. Verksam heterna har flyttats runt som brickorna i ett 15-spel, samtidigt som den pågående undervisningen har pågått. Det har varit något att bita i. Men det har gått fantastiskt bra, tycker Ulf och får medhåll från Elisabeth Sandborg, en av skolans biträdande rektorer. Vad krävs för framgång i ett patneringprojekt? Ärlighet Förtroende Öppenhet Tillit = Rätt människor Att alla deltagare fokuserar på kunden och kundnyttan. Ett processtänkande med helhetslösningar för kunden i fokus. Gemensam vision, mål och delmål. Källa: En av förklaringarna är partneringsamarbetet och den täta kommunikationen mellan skolan och Skanska. Deras respektive personal har lärt känna varandra och fått förståelse för varandras situation. Frågor och planering har lyfts tidigt och hanterats i samförstånd. Och det är så man vill jobba i ett partneringprojekt. På startmötet arbetar man tillsammans fram en överenskommelse som ska fungera som gemensam 5

6 Bildtexter kommer ligga här. Bildtext kommer ligga här bildtext kommer ligga här. Man har lyssnat till verksamheterna, och det har gjort att det har blivit ett bättre resultat i slutändan. Elisabeth Sandborg- rektor målbild i projektet. Genom mätningar kollar man sedan av stämningen under projektets gång. När det uppstår problem är det fokus på att lösa dem där de uppstår. Arbetet på S:t Erik har varit mycket lyckat, det är alla överens om. Vi har lyckats leverera en bra produkt och vi har gjort det med få anmärkningar, konstaterar Thomas Gidlund, produktionschef på Skanska. Och kunden är nöjd, fortsätter han. Elisabeth Sandborg håller med igen. Från skolans sida har man uppskattat att vara delaktiga i processen. Vi har kunnat framföra synpunkter efterhand och föreslå förändringar. Vi är mycket nöjda. Finns det då inga problem att rapportera från samarbetet? Märit Bodaxell tycker att det finns en del att fundera över. Jag funderar en hel del på den ekonomiska uppgörelsen. Ska man ta med fler parter? Vilken är den optimala begränsningen? frågar hon sig. Dessutom kan man helt säkert utveckla metodiken för att få fram målpriset, liksom den löpande ekonomiska redovisningen. John Thorsson vill jobba mer och tidigare med de individuella relationerna i gruppen och utveckla metoderna för att sätta samman ett partneringteam. En grupp som är rätt sammansatt och som känner till varandras beteenden och värderingar arbetar bättre tillsammans, menar han. Det finns stor utvecklingspotential i branschen, avslutar Ulf Hindsén. 6

7 S Sankt Eriks gymnasium byggnaden Sankt Eriks gymnasium ritades av Paul Hedqvist ( ), en av Sveriges mest kända funkisarkitekter. Skolan stod klar 1937, och Stockholms stads hantverks- och industriskola kunde flytta in. Skolan gavs en rationell utformning, som en industribyggnad med en enkel exteriör utan utsmyckningar. De stora likartade fönstren som upprepar sig ger en ljus och vacker interiör. Skolans stomme är uppbyggd med ett bärande pelarsystem vilket gör det enkelt att ordna stora öppna ytor för verkstäderna i de nedre planen, liksom att bygga om och ändra planlösningen. I början av 90-talet uppfördes ytterligare en byggnad på tomten. Den ursprungliga skolbyggnaden byggdes då också om med till exempel en tilläggsisolering av fasaderna. Den traditionellt släta funkisfasaden med fönster i liv med fasaden försvann, och den ursprungliga slätputsen ersattes med spritputs. Även interiören förändrades under denna ombyggnad. Att få tillbaka mer av funkiskvaliteterna var en viktig målsättning i samband med ombyggnaden, säger Monika Albertsson, ansvarig arkitekt hos Aros Arkitekter. Att glasa upp och få in ljus och luft i korridorerna var viktigt. Det skapar utblickar, och det blir lättare att hitta och att orientera sig i byggnaden. Vi har också arbetat med synliga ventilationskanaler i undervisningslokalerna för att få extra rymd. På många ställen var det också nödvändigt eftersom fönstren går ända upp till taket. Genom en medveten men enkel färgsättning har vi också försökt framhäva 30-talsbyggnadens industriella funkiskaraktär, fortsätter hon. Byggfakta Gymnasieskola med kapacitet för ca 1600 elever, ca 100 särskoleelever och ytterligare ca 100 vuxenelever. Byggår: 1937 Ursprungsarkitekt: Paul Hedqvist Area: m 2 BRA Berörd yta för ombyggnaden är ca m 2 BRA Fastighetsägare: SISAB Ombyggd: 2010 Entreprenör: Skanska AB Arkitekt: Aros Arkitekter AB Renoveringskostnad: ca 90 Mkr. I kostnaden ingår även fastighetsrelaterade underhållskostnader som utförs i samband med verksamhetsanpassningen. Ombyggnaden genomfördes som ett partneringprojekt mellan SISAB och Skanska Sverige AB. I samarbetet ingår även C&M Projekt AB, Aros Arkitekter AB, Incoord Installationscoordinator AB, Rejlers Ingenjörer AB samt Utbildningsförvaltningen och skolledning på S:t Eriks Gymnasium. En av utmaningarna har varit att förstå de speciella verksamheternas behov och sätt att arbeta. Det är ju inte var dag man ritar undervisningslokaler till florister, säger Monika. Ibland behövdes speciallösningar för att få det att fungera. Till exempel fick vi rita ett kombinerat arbets- och symaskinsbord till skräddarutbildningen, annars hade de aldrig fått plats med sin inredning på den ytan som stod till förfogande, avslutar hon. Bildtext kommer ligga här bildtext kommer ligga här. 7

8