Certifieringars påverkan på giftfri förskola

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP Certifieringars påverkan på giftfri förskola Caroline Nilsson Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig masterexamen med huvudområdet miljövetenskap 2017, 120 hp Avancerad nivå

2

3 Sammanfattning Barn riskerar att exponeras av kemikalier i högre grad jämfört med vuxna eftersom barns och vuxnas uppförande och fysiologi skiljer sig åt. Dessutom är barn extra känsliga eftersom organen och hormonsystemen i kroppen inte är färdigutvecklade. Detta ställer krav på att inomhusmiljön i förskolorna inte innehåller farliga kemikalier. Idag jobbar flera förskolor med att miljöcertifiera sig samt med att fasa ut giftiga kemikalier ur förskolemiljön för att bli så kallade giftfria förskolor. Undersökningen består av en empirisk studie som baseras på en enkätundersökning från förskolor i Kalmar län. Svaren i enkätundersökningen har delats upp i två grupper där certifierade förskolor och ej certifierade förskolor utgör urvalsgrupperna. Uppsatsen fokuserar på om en miljöcertifierad förskola är mer giftfri än en förskola som saknar certifiering, samt vilka områden förskolorna behöver fokusera på i arbetet för att minska barnens exponering av kemikalier. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad mellan urvalsgrupperna inom 9 aspekter på giftfri förskola. Förskolornas resultat skiljer sig dock mellan områdena och enligt resultatet från enkätundersökningen är certifierade förskolor mer giftfria inom områden som berör mat. Certifierade förskolor visar även en ambition att uppnå en mer giftfri miljö. Dessutom syns en trend i att certifierade förskolor verkar ha en större medvetenhet kring gifter i förskolan. Förskolor som inte är certifierade har dock en bättre miljöprestanda gällande giftiga plastprodukter. Dessutom används mer miljömärkta hygienprodukter i förskolor utan certifiering. Förskolor som saknar certifiering har även mindre impregnerat trä och utför fler kontroller av PCB i byggnader. Den empiriska studien visar att förskolorna har en potential för förbättring inom vissa områden för att bli mer giftfria. Slutsatsen av denna studie är att certifierade förskolor inte nödvändigtvis är mer giftfri än en förskola som saknar certifiering. Förskolorna behöver välja ut specifika fokusområden och säkerställa att åtgärder inom dessa områden inte motverkar varandra. De områden som har identifierats som mest betydelsefulla för att eliminera giftiga kemikalier är livsmedel, städning, inköp samt minskning av plastanvändning i samband med mat. Nyckelord: Kemikalier, giftfri förskola, Grön Flagg, certifiering, Kalmar, förskola, bisfenol A, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, cocktaileffekt.

4 Abstract There is a greater risk for children of being exposed to chemicals compared to adults due to their behavior and physiological difference. In addition, children are especially sensitive due to the fact that their organs and hormone systems are not fully developed. This requires that the indoor environment in preschools doesn t contain hazardous chemicals. Today several preschools strive to become environmentally certified as well as to eliminate toxic chemicals from the preschool environment so they can become a non- toxic preschools. The study consists of an empirical study based on a survey of preschools in the city of Kalmar. The answers to the questionnaire have been divided into two groups, where certified pre-schools and non-certified preschools constitute the selection groups. This thesis focuses on whether an environmentally certified preschool is less toxic than a preschool lacking certification, and what areas preschools need to focus on in order to reduce children s exposure to chemicals. The result shows that there is a significant difference within 9 areas that have been studied. When comparing the preschools there is a significant difference between their results in several areas. According to the empirical study certified preschools are less toxic in areas that affect food. Certified preschool are also showing an ambition of becoming less toxic. In addition, there is a trend for certified preschools to have a greater awareness of toxins in the preschool environment. Pre-schools that are not certified, however, have a better environmental performance on non-toxic plastic products. In addition, more eco-labeled hygiene products are used. Pre-schools without certification also have less impregnated wood and carry out more controls of PCBs in buildings. The empirical study also shows that preschools have potential for improvement in order to become more non-toxic. The conclusion of this study is that certified preschools are not necessarily less toxic than a preschool lacking certification. Preschools need to select specific focus areas and ensure that actions in these areas do not counteract each other. The areas identified as most important from toxic chemicals are food, cleaning, purchasing and reduction of plastic use in association with food. Keywords: chemicals, non-toxic preschool, green flag, certification, Kalmar, preschool, bisphenol A, phthalates, brominated flame-retardants.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning Abstract Innehållsförteckning Introduktion Operation Giftfri förskola Kemikalier i förskolan Plast Bisfenol A Ftalater Perfluorerade ämnen Bromerade flamskyddsmedel Cocktaileffekten Gällande lagstiftning Reglering av kemikalier Miljöcertifiering Grön Flagg Skola för hållbar utveckling Miljöcertifieringars effekt på miljöprestandan Miljöanpassad upphandling Svenska studier i förskolor Exponering av bromerade flamskyddsmedel i förskolor Exponering av perfluorerade ämnen i förskolor Exponering av ftalater i förskolan Kemisk exponering från produkter i förskolan Syfte och frågeställning Metod Empirisk Studie Chitvå test P värde och signifikantnivå Kvalitativ och kvantitativa studier Resultat Empirisk studie Diskussion Certifieringars betydelse för bra miljöarbete Områden där Certifierade förskolor presterar bättre Områden där ej certifierade förskolor presterar bättre Certifieringarnas betydelse Förskolornas prioriterings och förbättringsområden Metoddiskussion Slutsatser Tackord Referenser... 36

6 7.1 Publikationer Internet... 38

7 1. Introduktion I diesel, nagellack, tvättmedel och målarfärg finns syntetiska ämnen som många vanligen associerar som kemikalier. Att förknippa kläder och leksaker med kemikalier är dock inte lika självklart eftersom produkterna inte synbart släpper ifrån sig något ämne (Appelgren et al., 2011). I takt med att miljöfrågor och hälsoengagemang i allt större utsträckning kommit i fokus, har detta gjort att medvetenheten och kunskapen kring specifika kemikalier ökat. Utvecklingen och engagemanget för mindre gifter i vardagen har även nått förskolorna. Idag jobbar flera förskolor tillsammans med förskolebarnen för att fasa ut giftiga kemikalier ur förskolemiljön för att bli så kallade giftfria förskolor (Håll Sverige rent, u.å.). Barn är en extra känslig grupp eftersom organen och hormonsystemen i kroppen inte är färdigutvecklade. Dessutom äter, andas och dricker barn mer än vuxna i förhållande till kroppsstorleken (Kemikalieinspektionen, 2007). Barn brukar därtill utforska omgivningen genom att smaka, känna och lukta på material och varor. Detta gör att barn i allmänhet exponeras för kemikalier i större grad än vuxna. År 2013 publicerade FN en rapport där forskare uttryckte oro över den ökade mängden av hormonstörande ämnen i samhället som riskerar att orsaka oåterkalleliga sjukdomar för barn och foster (Andersson et al. u.å). Allt fler barn börjar i förskolan idag. I Sverige går barn i förskolan 2017 och Skolverket tror att ökningen kommer att fortsätta (Skolverket, 2013). Barn spenderar en stor del av dagen på förskolor. Det är därför av stor betydelse att inomhusmiljön för barnen inte är skadlig, varken på lång sikt eller på kort sikt (Kemikalieinspektionen, 2013). För att minska gifterna i förskolan väljer många förskolor att certifiera sig och jobba mot certifieringsorganets krav och standarder vad gäller hälsosammare inomhusmiljö. Det finns i huvudsak två olika typer av miljöcertifieringar för förskolorna, nämligen Grön flagg och Skola för hållbar utveckling. Miljöcertifieringarna har fokus på flera miljöområden, där eliminering av gifter utgör en del av miljöarbetet. 1.1 Operation Giftfri förskola Sveriges regering har satt upp 16 nationella miljökvalitetsmål för att uppnå FN:s globala mål om hållbar utveckling. Giftfri miljö utgör ett av de 16 miljökvalitetsmålen och syftar till att minska giftiga ämnen i naturen (miljömål, 2017a). Naturskyddsföreningen startade projektet operation giftfri förskola Giftfri förskola är ett steg närmare riksdagens mål om Giftfri Miljö (Kemikalieinspektionen, 2013). Syftet med projektet var att minska barnens exponering av miljögifter på förskolorna i Sverige. Genom att skicka ut enkäter till 129 förskolor kunde 1

8 Naturskyddsföreningen konstatera att förskolemiljön innehöll många farliga kemikalier (Naturskyddsföreningen, 2017a ). Enkäterna gick ut på att förskolan själva fick inventera områden som misstänktes innehålla farliga kemikalier. Områden som inventerades var leksaker, mat, möbler och inredning, hygien och städning, material för utomhuslek och byggnationer (Naturskyddsföreningen (2013). Tack vare Naturskyddsföreningens initiativ startade Sveriges kommuner ett nätverk för en giftfri vardag. Utöver detta jobbar bland annat Göteborgs Stad, Stockholms Stad och Malmö Stad aktivt med att förbättra inomhusmiljön för barnen (Naturskyddsföreningen, 2017a ). 1.2 Kemikalier i förskolan Plast Plast är ett billigt och praktiskt material i många avseenden som dessutom har en stor variation av användningsområden. Flera branscher är helt beroende av materialet för att kunna framställa bra och säkra produkter, inte minst sjukvården som är en stor användare av engångsplast (Plastindustri, 2017). Även förskolor är en stor brukare av plast då leksaker, tallrikar och muggar ofta köps in till förskolorna. Plast anses även som ett säkert material för yngre barn eftersom plast inte riskerar att gå sönder som glas. Plastens fördelar är många och tack vare plastens mångsidighet kan materialet vara till hjälp för att förbättra människors hälsa och välbefinnande inom många områden. Debatterna är dock livliga när det gäller leksakers innehåll och vilka krav som bör ställas (Naturskyddsföreningen, 2013). År 2007 skärptes reglerna kring plastleksaker då man förbjöd tre ftalater i plasten (DEHP, DBP och BBP). Detta innebär att om en förskola använder leksaker som är tillverkade före 2007 finns det en risk att leksakerna innehåller någon av de förbjudna ftalaterna (Kemikalieinspektionen, 2016a). Dessutom är vissa plastprodukter vätskefyllda, så som timglas och snökulor. Vätskefyllda leksaker kan vara väldigt farliga om dessa går sönder eftersom vätskan ofta innehåller mineralolja (Kemikalieinspektionen, leksaker, u.å). För att förstå hur ämnena i plasten kan utgöra en risk för människan är det viktigt att förstå plastens komponenter och dess uppbyggnad. Plast består av långa kedjor av monomerer, som i sin tur är uppbyggda av polymerer (Naturskyddsföreningen, 2014). För att plasten ska få rätt kvalitéer och egenskaper tillsätts något som kallas för additiv. Additiven kan exempelvis göra plasten mjuk, hård eller brandsäker. Det finns tusentals olika varianter av additiv vilket gör att plast består av flera olika ämnen, vilket kan vara svårt att tro då plast för många är ett och samma material. Additiv kan vara giftiga och farliga och vissa additiv klassas till och med som cancerframkallande, reproduktionstoxiska och mutagena (CMR). Den toxiska exponeringen av 2

9 plasternas additiv sker genom att plasten läcker ut gifterna i sin omgivning. Läckage av additiv kan exempelvis ske när plasten används till något som den inte är gjord för. Naturskyddsföreningen har tagit fram en lista med fyra särskilt farliga additiv; ftalater, bisfenoler, bromerade flamskyddsmedel och högflourerade ämnen. Trots att dessa additiv klassas som särskilt farliga går samtliga av dessa ämnen att hitta i de flesta hem och förskolor (Naturskyddsföreningen, 2014) Bisfenol A Ett av de ämnen som ofta förekommer i plast är additiven bisfenol A. Exponering av bisfenol A sker främst i låga doser via olika typer av livsmedel som varit i kontakt med polykarbonatplast eller epoxi (Kemikalieinspektionen, 2017a). Bisfenol A binder inte in materialet vilket gör att små mängder kan läcka ut och spridas till miljön. Bisfenol A läcker i större utsträckning när materialet hettas upp, exempelvis när varm mat kommer i kontakt med plast (Karolinska Institutet, 2017a). Enligt Kemikalieinspektionen (2016b) ökar även läckaget av ämnet när plasten blir repig. Vanligt är exempelvis att skärbrädor, i takt med att de används, blir skåriga och repiga. Trots att studier visar att den mängd av bisfenol A som barn och vuxna får i sig är ofarlig för hälsan är ämnet förbjudet i nappflaskor och i barnmatsförpackningar av försiktighetsskäl (Kemikalieinspektionen, 2016b). Bisfenol A har egenskaper som gör att ämnet inte ackumuleras i kroppen, men trots detta är det vanligt att bisfenol A påträffas i urin- och blodprover från människor. Ämnets hälsopåverkan är omdebatterad och många rapporter tyder på att ämnet stör immunsystemet och reproduktionsorganen. Dessutom finns studier som visar att upprepad exponering av ämnet ger en ökad risk för övervikt och cancer (Karolinska Institutet, 2017a). Gravida kvinnor och barn är särskild sårbara för exponeringen av bisfenol A. Studier har visat att gravida kvinnor som utsetts mycket för bisfenol A löper större risk för missfall. Dessutom visar studier på att ämnet kan orsaka lever och könsorgansjukdomar (Singh & Shoei, 2012) Ftalater Ftalater är en grupp av substanser som i de flesta fall används för att förändra plastens och gummins egenskaper. Ftalater kan exempelvis göra att materialen blir formbara och mjuka (Kemikalieinspektionen, 2017a). Ftalater är en grupp av ämnen som alla innehåller ftalsyra. De vanligaste ftalaterna som används i Europa är Diisodecyl phthalate (DIDP), Dipropylheptyl phthalate (DPHP), di(etylhexyl)ftalat (DEHP) och Diisononyl phthalate 3

10 DINP. Både DINP och DEHP har visat sig vara hormonstörande och är klassificerade som fortplantningsstörande (Karolinska institutet, 2017b). Ämnet förmodas även vara astma och allergiframkallande (Kemikalieinspektionen, 2013). Plasthandskar är ett användarvänligt material som används frekvent och regelbundet i många förskolor. Vanliga materialtyper av plasthandskar är nitril, vinyl och latex. Vinyl är ett material som vanligen innehåller höga halter av ftalater. Studier har visat att vinylhandskar kan innehålla ftalater upp till halva handskens viktprocent (Naturskyddsföreningen, 2013). Ftalater används även i golvbeläggningar av plast (Kemikalieinspektionen, 2013). Läckaget av ftalater från produkter ökar i takt med att materialet åldras; desto äldre ett material blir desto mer kan materialet förväntas läcka (Karolinska institutet, 2017b). Produktionen av ftalater i material har ökat sedan andra världskriget och idag tillverkas uppskattningsvis cirka 3.5 miljoner ton ftalater per år i världen (Bornehag et al. 2004). Studier har visat att barn utsätts mer för ftalater i förhållande till sin kroppsvikt än vad vuxna människor gör (Karolinska institutet, 2017b). Epidemiologiska studier tyder på att barn som exponeras för ftalater löper ökad risk för att drabbas av allergiska sjukdomar. Det är främst DEHP som stör den normala utvecklingen för foster och barn (Braun, Sathyanarayan & Hauser, 2013) Perfluorerade ämnen Perfluorerade ämnen (PFC) har använts i en mängd konsumentprodukter i mer än 50 år. Detta har gjort att ämnet har spridits i miljön (Haug et al. 2010). För att förbättra ytbehandlingen på produkter som är vatten- och smutsavstötande är perfluorerade ämnen effektiva. Ämnet är exempelvis användbart i rengöringsmedel, brandsläckningsskum, textiler, elektronik, textiler och läder. De vanligaste perfluorerade ämnena är Perfluoroktansulfonat (PFOS) och perfluoroktansyra (PFOA) (Kemikalieinspektionen, 2013). PFOS och PFOA har används i låga doser under lång tid, vilket gör att barn och vuxna regelbundet är i kontakt med ämnena eftersom de återfinns i många olika typer av produkter (Kemikalieinspektionen, 2017b). Enligt Kemikalieinspektionen (2017b) används det högflourerade ämnet polytetrafluoretylen (PTFE) i Non-stick-stekpannor. Den vanligaste exponeringskälla för PFOS är dock via livsmedel. PFOS sprids till livsmedel via ämnets förmåga att sprida sig till naturen. Höga halter ansamlas framförallt i fisk och i dricksvattnet. Då exponeringen av PFOS sker via livsmedel är kemikalien svår att undvika för barn och vuxna (Livsmedelsverket, 2017a). I likhet med Livsmedelsverket menar även Haug et al. (2010) att människans exponering för perfluorerade 4

11 ämnen är svår att undvika eftersom ämnet återfinns i livsmedel som de flesta äter. Enligt Haug et al. (2010) finns det en tydlig korrelation mellan kostintag och uppmätta perfluorerade ämnen i kroppen. För att reglera den PFOS som sprids till naturen har miljökvalitetsnormer (MKN) satts upp i EU:s ramdirektiv. Ett av syftena med gränsvärden är att säkerställa att livsmedlen inte innehåller för höga halter av ämnet (Boström, 2015). PFOS är ett syntetiskt framställt ämne. Idag finns över 3000 högfluorerade ämnen. Kunskap om de olika ämnenas hälsoeffekter är låg vilket gör att Naturskyddsföreningen anser att försiktighetsprincipen borde användas fram tills dess att mer information finns (Naturskyddsföreningen, 2017b). De studier som har gjorts har visat på att PFOS ökar risken för tumörsjukdomar, ger lägre födelsevikt samt försämrar immunförsvaret (Karolinska institutet, 2017c) Bromerade flamskyddsmedel Flamskyddsmedlets främsta syfte är att motverka och fördröja att ett material tar eld, vilket gör att ämnet ökar brandsäkerheten för produkter. Flamskyddsmedel går att hitta i elektroniska produkter, tyger, isoleringsmaterial, gummikablar och så vidare. Det finns flera olika typer av flamskyddsmedel och det allra mest debatterade är de bromerade flamskyddsmedlen. Totalt finns det cirka 70 olika typer av bromerade flamskyddsmedel. Bromerade flamskyddsmedel är giftiga både för naturen och för människan. Barn utsätts vanligen för bromerade flamskyddsmedel via dammet i inomhusmiljön eller via livsmedel, vanligtvis fisk (Kemikalieinspektionen, 2017a). Orsaken till ämnets spridning i naturen är dess tendens att läcka från materialet. Läckage av flamskyddsmedlet sker vanligtvis under hela produktens livscykel fram till dess att den skrotas då ämnet tros kan fortsätta att läcka. Spridning av ämnet kan ske via vind vilket gör att ämnet kan transporteras långa sträckor. Exempelvis har flamskyddsmedels spårats ända till Arktis (Naturskyddsföreningen, 2017c), Ämnet kan bestå av flera olika grupper av kemikalier. De tre vanligaste grupperna av ämnet är PBDE (polybromerade difenyletrar), TBBPA (tetrabrombisfenol A) och HBCD (hexabromcyklododekan) (Livsmedelsverket (2016). De polybromerade difenyletrar (PBDE) är förbjudna i elektroniska produkter (Kemikalieinspektionen, 2017c). Undersökningar indikerar att flamskyddsmedel är cancerframkallande och skadar sköldkörteln. Dock saknas tillräckliga underlag för att kunna veta vilka exakta hälsoeffekter ämnet kan ge (Livsmedelsverket, 2016). Även Darnerud, P. (2003) menar att hälsoeffekterna av bromerade flamskyddsmedel inte är helt fastställda och att mer forskning behövs kring området. Dock visar djurstudier att den reproduktiva effekten hos apor påverkas negativt av bromerade 5

12 flamskyddsmedel samt att ämnet misstänks vara cancerframkallande. Enligt Naturvårdsverket (2017c) är barn och foster extra känsliga för exponeringen av bromerade flamskyddsmedel. För att reglera spridningen av flamskyddsmedel har ett flertal grupper av flamskyddsmedel förbjudits inom EU, men eftersom importen av produkter till EU är stor finns risken att produkter som är tillverkade utanför EU innehåller otillåtna flamskyddsmedel (Livsmedelsverket, 2016). Användningen av bromerade flamskyddsmedel är begränsad inom EU, men trots detta saknas en övergripande bild i Sverige av vilka bromerade flamskyddsmedel som används. Det saknas även en lista över vilka produkter som innehåller bromerade flamskyddsmedel. Exempel på produkter som kan vara behandlade är framför allt textiler i offentliga miljöer och elektronik (Grudd, 2012). Exponeringen av bromerade flamskyddsmedel kan ske av madrasser och kläder via huden Cocktaileffekten Produktionen av syntetiskt framställda kemikalier har de senaste decennierna ökat markant och enligt EU-kommissionen fortsätter kemikalieproduktionen att öka. År 1930 beräknades kemikalieproduktionen uppstiga till 1 miljon ton producerade kemikalier per år i världen. Detta kan jämföras med år 2001 då produktionen uppskattades till 400 miljoner ton per år (Appelgren, 2011), Begreppet Cocktaileffekt innebär att kemikalier tillsammans bildar en kombinationseffekt. Kombinationseffekten gör att kemikalierna gemensamt ger upphov till hälsoeffekter som annars inte hade uppkommit om kemikalierna hade verkat var för sig, kemikalierna framhäver därmed varandras giftighet. Det finns starka bevis för att vissa kemikaliekombinationer som verkar tillsammans, bildar farligare hälsoeffekter än de enskildas kemikaliers giftighet (Kortenkamp, 2007). Forskning av kemikaliers miljö- och hälsomässiga effekter baseras på undersökningar som är gjorda av en kemikalie och vilka effekter den specifika kemikalien kan ge, men i vardagen utsätts människan ofta för många olika kemikalier vid ett och samma tillfälle (Carpenter et al., 2002). Forskningen kring hur kemikalier samverkar med varandra är begränsad av flera olika anledningar. För det första är det betydligt enklare att studera en substans än flera substanser. För det andra finns det flera tusen olika sätt att kombinera kemikalier vilket gör studierna blir kostsamma och utdragna (Carpenter et al., 2002). 6

13 1.3 Gällande lagstiftning Det finns flera olika typer av lagstiftning som styr vilka kemikalier som är tillåtna att använda i plasttallrikar, leksaker och byggnadsmaterial etc. Nedan följer en kort sammanfattning av lagstiftningen som styr innehållet i förskolornas material Reglering av kemikalier Barn spenderar en betydande del av sina första år med att leka och utforska olika typer av produkter, gärna genom att suga och känna. Det är därför viktigt att innehållet i produkterna inte består av farliga kemiska ämnen (Kemikalieinspektionen, 2016c). REACH, (EG) nr 1907/2006, är en förkortning av Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals och är Europas gemensamma kemikalielagstiftning. Ett av syftena med REACH är att tillverkarna/ importörerna ska bedöma riskerna med kemikalien genom att testa det kemiska ämnet. Enligt Kemikalieinspektionen innebär riskbedömningen en ökad säkerhet för användarna, i detta fall för förskolorna, eftersom produkter som anses medföra oacceptabla risker för människors hälsa och miljö inte får tillverkas (Kemikalieinspektionen 2017f; Kemikalieinspektionen 2017g). I artikel 59 i REACH-förordningen finns en lista, kandidatförteckningen, som redovisar cirka 200 ämnen. I kandidatförteckningen klassas ämnena som extra farliga då kemikalierna bland annat kan ge cancer, skada arvsmassan samt vara skadlig för miljön (Kemikalieinspektionen, 2017g). Förutom den europeiska kemikalielagen REACH, finns även direktiv för vad produkter tillåts innehålla. Ett sådant direktiv är det så kallade Leksaksdirektivet 2009/48/EG som infördes Leksaksdirektivet är ett av de mest omfattande regelverken gällande leksakers säkerhet (Kemikalieinspektionen, 2017d). Det finns en mängd olika bestämmelser i Leksaksdirektivet. Exempelvis regleras CMR ämnen. Direktivet reglerar även hur stor mängd av ett ämne som får läcka ut (emigrera) ur leksaken och vilka doftämnen som är förbjudna (Kemikalieinspektionen (2017e). I praktiken kan det dock vara svårt att avgöra vad som klassificeras som en leksak. En produkt som exempelvis ligger i gråzonen är en nyckelring med en docka. Klassa nyckelringen som en leksak eller som en vanlig vara? På grund av gråzonsproblematiken finns det produkter som klassificeras som ej leksaker trots att barn kan uppfattar produkten som en leksak (Gustafsson, 2015). Som tidigare nämnt så gäller REACH i EU, produkter som tillverkats utanför EU omfattas dock inte av REACH och därmed inte heller av leksakdirektivet. I praktiken innebär det att leksaker som importerats från ett land utanför EU kan innehålla en betydande del giftiga kemikalier (Kemikalieinspektionen, 2016c). Ytterligare krav i 7

14 Leksaksdirektivet är den så kallade CE märkningen. Märkningen ska säkerställa att vissa normer inom EU beträffande säkerhet, hälsa och miljöskydd uppfylls (Europa, 2017), Ytterligare lagstiftning som reglerar miljön och hälsan i förskolorna är Sveriges nationella miljölagstiftning, Miljöbalken (SFS 1999:808). Balken har som syfte att främja en hållbar utveckling. Enligt Miljöbalkens 2 kap 4 bör produkter som kan medföra risker för miljön eller människors hälsa ersättas med produkter som är mindre farliga. Hänsynsreglerna i miljöbalken 2 kap 3 säger också att försiktighetsprincipen ska tillämpas om det råder osäkerhet kring om en åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för miljön eller för människors hälsa. Kopplat till gifter i förskolan innebär paragraferna att förskolorna ska plocka bort produkter som kan innehålla farliga kemikalier, eller om det råder osäkerhet kring om produkten innehåller farliga ämnen. 8

15 1.4 Miljöcertifiering Det finns flera olika typer av miljöcertifieringar. För företag är ISO och EMAS vanliga certifieringar (Svensk miljöbas, 2017). När det gäller certifieringar för förskolor finns det istället två andra vedertagna certifieringar, nämligen Grön flagg och Skola för hållbar utveckling (Göteborg stad miljö, 2012). Miljöcertifieringarna behandlar breda områden där reducering av farliga kemikalier ingår som en del i miljöcertifieringarna Grön Flagg Grön flagg är en del i det internationella programmet Eco-Schools. I Eco-Schools ingår hela 64 länder med cirka skolor (Eco-schools, 2014). I Sverige är Grön Flagg den vanligaste miljöcertifieringen för förskolor. Totalt är 238 svenska kommuner involverade med totalt certifierade skolor och förskolor (Håll Sverige rent, 2016). I Göteborg finns exempelvis 63 förskolor certifierade (Håll Sverige rent, 2017b) och i Stockholm finns 126 certifierade förskolor (Håll Sverige rent, 2017a). Certifieringen har fokus på miljö och hållbar utveckling och innehåller nio olika teman varav kemikalier och giftfri miljö utgör ett av temaämnena (Håll Sverige rent, 2017c). Huvudsyftet med certifieringen är att väcka barnens uppmärksamhet på miljöfrågor och göra barnen medvetna om miljöpåverkan och hållbar utveckling i tidig ålder. Följande temaområden ingår i Grön Flagg: Stad & samhälle, djur & natur, klimat & energi, hav & vatten, konsumtion & resurser, skräp & avfall, kemikalier & giftfri miljö, livsstil & hälsa och global samverkan (Håll Sverige rent, 2017c) Skola för hållbar utveckling År 1997 började Skolverket uppmuntra skolor och förskolor att arbeta med miljöfrågor i undervisningen. Skola för hållbar utveckling ges till skolor och förskolor som har uppnått ett visst antal kriterier inom ekologisk-, ekonomisk- och socialhållbarhet. Utmärkelsen måste aktivt sökas av förskolan eller skolan. Utmärkelsen kräver att förskolor och skolorna ska arbeta med ett ständigt förbättringsarbete samt leva upp till Skolverkets ställda krav. I Skolverkets författningssamling (SKOLFS 2009:19) finns det specificerat vad skolan och förskolan förväntas göra för att leva upp till utmärkelsen (Skolverket, 2017). Ledningen i skolan har en nyckelroll i att uppfylla kraven i SKOLFS 2009:19, exempelvis ska ledningen ta fram en plan hur lärarna ska få kompetensutveckling inom miljöområdet och hur nya medarbetare ska involveras i arbetet. Lärarna ska i sin tur omsätta ledningens målutveckling i praktiken, och för att göra detta krävs att eleverna integreras i miljöarbetet (Skolverket, 2010). Ett av kraven är därför att när förskolan ansöker om utmärkelsen ska förskolan motivera hur den pedagogiska 9

16 ledningen ska integreras i de tre fokusområdena; ekologisk-, ekonomisk- och socialhållbarhet. Minskning av farliga kemikalier ingår i kategorin ekologisk hållbarhet. Om förskolan uppfyller de krav som certifieringsorganen ställer innebär detta att förskolan får använda certifieringsorganets logga i tre år. Om förskola och skolan efter tre år fortfarande uppfyller kriterierna i certifieringen förlängs utmärkelsen och förskolan får därmed rätt att fortsätta använda utmärkelsen (Skolverket, 2017) Miljöcertifieringars effekt på miljöprestandan I Naturvårdsverket rapport Effektivare miljöledningssystem från 2003 undersöktes brister, behov och möjligheter till förbättring i miljöledningssystem. Studien visar att ett företag med utvecklat miljöledningssystem inte nödvändigtvis har en bättre miljöprestanda jämfört med ett företag som inte är miljöcertifierat. Rapporten beskriver även att det finns stora variationer mellan företagens kompetens och engagemang gällande kvaliteten på miljöarbetet (Naturvårdsverket, 2003). I en annan studie, av Ammenberg et al. (2001) presenteras en liknande slutsats gällande miljöcertifieringar. Studien visar att miljöcertifieringar kan ge en missvisande bild av ett företags miljöprestanda då verksamheten ofta ger sken av att vara bättre än vad de är. Studien tar upp miljöledningssystemet ISO Enligt ISO finns krav på kontinuerliga miljöförbättringar vilket enligt studien inte efterföljs lika framgångsrikt som företagen ger intryck av. Exempelvis sker endast några få prestationsförbättringar inom några av miljöaspekterna, och resterande miljöaspekter som också är av betydelse bortprioriteras (Ammenberg et al, 2001). 1.5 Miljöanpassad upphandling Miljöanpassad upphandling är en viktig del för ett hållbart konsumtions- och produktionsmönster. Trots detta visar undersökningar att offentliga upphandlingar ställer för låga miljökrav. Miljöanpassad upphandling kan ses som ett självvalt styrmedel eftersom kommunen vanligtvis inte har någon skyldighet att miljöanpassa sina inköp (Siggelow, 2015). Enligt Siggelow (2015) spelar den offentliga upphandlingen en stor roll för innemiljön i förskolorna vad gäller att eftersträva en så giftfri förskola som möjligt. Naturvårdsverket anser att många kommuner är i behov av att strama åt sina hälso- och miljökrav så att förskolorna ska få in färre giftiga produkter. För de förskolor som är privata och inte omfattas av kraven gällande offentlig upphandling behöver kommunen gå in och stötta upp med råd och kunskap om lämpliga produktval i en förskola (Naturskyddsföreningen, 2013). 10

17 1.6 Svenska studier i förskolor Mellan 2009 och 2012 publicerade Stockholms Universitet fyra studier som undersökte hur barn exponeras för olika kemiska substanser i förskolemiljöerna (De Wit et al, 2012; Thuresson et al, 2012; Bergh et al, 2011; Bjorklund, 2009). Totalt undersöktes dammet och inomhusluften i 10 olika förskolor i Stockholmsområdet, där följande ämnen undersöktes: Bromerade flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen, organofosfater och ftalater. Nedan presenteras en sammanfattning av studier av barns exponering för olika kemiska substanser i förskolemiljöerna Exponering av bromerade flamskyddsmedel i förskolor Enligt (Thuresson et al., 2012) finns det större halter bromerade flamskyddsmedel i förskolor jämfört med lägenheter och villor. Studien visade att medianvärdet i luften för det förbjudna flamskyddsmedlet plolybromerade difenyletrar (PBDE) uppmättes till 1400 pg/m 3 i förskolorna. Detta kan sättas i proportion till husen och lägenheterna där det uppmättes 330 pg/m 3 PBDE i luften respektive 58 pg/m 3 PBDE. Halterna av PBDE i damm uppmättes även i studien. Medianvärdet av PBDE i dammet uppmättes till 1200 ng/g i förskolorna. Vilket kan jämföras med medianvärdet i husen som uppmättes till 510 ng/g PBDE. Tabell 1. Tabellen utgör en sammanfattning av data från tabell 1 och 2 i Thuresson et al. (2012). Tabellen beskriver mängden av HBCD i damm samt i inomhusluften för förskolor, hus och lägenheter. Inomhusluft (pg/ ) Damm (ng/g) Förskolor Hus Lägenheter Enligt De Wit et al. (2012) finns det en tydlig korrelation mellan byggnadens ålder och mängden bromerade flamskyddsmedel i damm. Enkelt förklarat ökar mängden bromerade flamskyddsmedel ju äldre en byggnad är. Orsaken till detta kan vara flera, men en förklaring kan vara att nya byggnader har bättre ventilationssystem vilket gör att emissioner vädras ut effektivare. En annan förklaring är att vissa bromerade flamskyddsmedel har förbjudits i Sverige på 90-talet vilket gör att nyare byggnader innehåller mindre bromerade flamskyddsmedel. Utöver byggnadsmaterial visade studien även en korrelation mellan antalet elektroniska produkter, skumgummi, övriga syntetiska material och flamskyddsmedel (De Wit et al., 2012). 11

18 Studien visade att desto fler elektroniska produkter, skumgummi och övrigt syntetiskt material som fanns i rummet, desto högre grad av bromerade flamskyddsmedel återfanns i dammet. Trots att barn exponeras för bromerade flamskyddsmedel genom damm och via luften så visar studien att det största intaget av ämnet sker via mat Exponering av perfluorerade ämnen i förskolor Till skillnad från bromerade flamskyddsmedel innehåller inte förskolor mer av perfluorerade ämnen jämfört med någon av de andra miljöerna. Enligt Bjorklund et al. (2009) uppmättes nivåerna av PFOS och PFOA i luften och dammet relativt lika mellan kontoret, hemmet, bilen och förskolorna. Forskarna fann att den största exponeringen av PFOS och PFOA sker via den mat vi får i oss. Det har ännu inte gjorts några svenska kostintagstudier som visar hur mycket perfluorerade ämnen som maten innehåller, men studier i Spanien visar att upp till 95 procent av barns exponering av PFOS sker via livsmedel. I Canada fann forskare likande resultat då det konstaterades att matintaget utgjorde den huvudsakliga exponeringen för PFOA. Upp till hela 94 procent av ett barns exponering av PFOA sker via livsmedel. I särskilda fall kan dock damm orsaka huvudexponering av PFOS då det har visat sig att intag av damm kan utgöra över 80 procent av intaget av PFOS för barn under tre år (Bjorklund et al. 2009) I likhet med Bjorklund et al. (2009) har Livsmedelsverket (2017c) konstaterat att livsmedel kan innehålla höga halter av miljögifter. Fisk fångad i Östersjön, särskilt sill och strömming, är enligt Livsmedelsverket ohälsosamt att äta och bör i största mån undvikas för barn (Livsmedelsverket, 2017d) Exponering av ftalater i förskolan Mätning av ftalater i damm visade att förskolornas damm innehöll hela 52 procent mer ftalater än dammet i bostäder. Vid luftanalys av ftalater uppmättes dock högre mängd i bostäderna jämfört med förskolorna. Studien visade även att det fanns en korrelation mellan nivåerna av ftalater i dammet och i luften, vilket innebär att desto mer damm som återfinns i byggnaden, desto större mängd ftalater (Bergh et al., 2011). 12

19 Tabell 2. Tabellen utgör en sammanfattning av typiska användningsområden för kemikalierna bisfenol a, ftalater, perfluorerade ämnen samt bromerade flamskyddsmedel. Tabellen sammanfattar även kemikaliernas hälsoeffekter. Kemikalie Hälsoeffekter Användningsområde Bisfenol A Ökar risken för övervikt, cancer och missfall. Förmodas vara hormonstörande och antas ha en negativ effekt på fortplantningen (Karolinska Institutet, 2017a). Förekommer vanligtvis i plast (ex plastleksaker, plastskärbrädor etc) och i livsmedel som varit i kontakt med plast (Kemikalieinspektionen 2017a; Karolinska Institutet Ftalater Perfluorerade ämnen Ämnet förmodas vara astma och allergiframkallande samt hormon- och fortplantningsstörande (Kemikalieinspektionen 2013; Karolinska institutet, 2017b) De studier som har gjorts har visat på att PFOS ökar risken för tumörsjukdomar, ger lägre födelsevikt samt försämrar immunförsvaret (Karolinska institutet, 2017c). 2017a). Förekommer i mjuk plast, samt vanligen i golvbeläggningar av plast (Kemikalieinspektionen 2017a). Rengöringsmedel, brandsläckningsskum, textiler, elektronik, textiler och läder (Kemikalieinspektionen, 2013). Bromerade flamskyddsmedel Undersökningar indikerar att ämnet är cancerframkallande och skadligt för sköldkörteln (Livsmedelsverket, 2016). Förekommer vanligen i elektroniska produkter, tyger, isoleringsmaterial, gummikablar och livsmedel (Kemikalieinspektionen 2017a). 1.7 Kemisk exponering från produkter i förskolan Enligt Livsmedelsverket (2017b) är oekologisk mat ofarlig att äta, och risken för att bli sjuk av exempelvis bekämpningsmedel är nästintill obefintlig. Livsmedelsverket anser inte att hälsan kommer att förbättras om konsumenter byter från konsumtion av oekologisk mat till ekologisk mat. Konventionell frukt och grönt har samma positiva hälsoeffekter som ekologisk mat. Dessutom anser Livsmedelsverket att den mängd bekämpningsmedel som frukt och grönt innehåller är oväsentlig för hälsan. Ett barn skulle exempelvis behöva äta tiotals kilo frukt varje 13

20 dag för att bekämpningsmedel ska kunna ge negativa konsekvenser för hälsan (Livsmedelsverket, 2017b). Produkter som mobiltelefoner, smink, gamla bildäck, frigolit, isärplockade datorer etc. kan innehålla diverse olika kemikalier så som bromerade flamskyddsmedel, bly, ftalater, perfluorerade ämnen och andra miljögifter som kan vara skadliga för barn. Avlagd elektronik, som ofta är äldre och innehåller förbjudna ämnen, utgör särskilt en exponeringskälla. Vanligt är exempelvis att kretskort och elkablar innehåller bly, ftalater och bromerade flamskyddsmedel (Naturskyddsföreningen, 2013). Valet av städprodukter och hygienprodukter spelar roll eftersom vissa städ- och hygienprodukter är hälsoskadliga och kan innehåller parfymerade ämnen. Dessutom används städprodukter regelbundet över stora ytor vilket gör att barnen regelbundet är i kontakt med kemikalierna. Bra Miljöval-märkta hygienprodukter innehåller mindre kemikalier som är skadliga för miljön och hälsan. Vid städning kan damm röras runt i inomhusluften vilket gör att städning antingen bör utföras på eftermiddagen när barnen har gått hem, alternativt att förskolan vädrar efter städning så att alla dammpartiklar, och även kemikalierna i dammpartiklarna, vädras ut (Naturskyddsföreningen, 2013). Byggnadsmaterial kan utgöra en viktig källa för exponeringen av kemikalier i inomhusluften eftersom byggmaterial kan avge giftiga ämnen. PCB är idag förbjudet eftersom ämnet är skadligt för människan och miljön. Tidigare har PCB dock använts vid byggnationer, särskilt mellan , vilket gör att många äldre byggnader fortfarande innehåller PCB. Förutom byggnadsmaterial kan utomhusmiljön även innehålla giftiga kemikalier. Lekställningar och sandlådor som består av trä impregneras ofta med olika träskyddsmedel som kan innehålla hälsofarliga kemikalier (Kemikalieinspektionen, 2007; Länsstyrelsen, 2007). Dessutom används ofta bildäck som lekredskap på skolgårdar. Bildäck, och granulat av bildäck, innehåller PAH:er, ftalater och fenoler (Kemikalieinspektionen, 2007). Ytterligare ett material som kan innehålla farliga kemikalier är de madrasser som används på förskolorna. Madrasser som är tillverkade före 2007 kan innehålla kemikalier som idag är förbjudna. Studier visar att skumgummit samt plastöverdraget till madrasserna ofta innehåller ftalater och andra giftiga ämnen (Kemikalieinspektionen, u.å). Genom att tvätta textiler och madrassöverdrag innan användning försvinner kemikalier till viss del, särskilt om kemikalierna är ämnen med hög vattenlöslighet (Kemikalieinspektionen, 2015). 14

21 Barns exponering av kemikalier i förskolor är ett uppmärksammat område och likväl ett konstaterande från ett flertal studier. Detta konstaterande har legat till grund för mitt syfte och mina frågeställningar för denna uppsats. 1.8 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka områden som förskolor behöver prioritera i arbetet att skapa en giftfri inomhusmiljö, samt undersöka certifieringarnas påverkan på förskolornas miljöarbete. Frågeställningen kommer att besvaras genom att analysera kvantitativa data från enkätsvar från Kalmar län. Enkäterna kommer även att användas för att undersöka om miljöcertifierade förskolor innehåller mindre farliga kemikalier än en ej miljöcertifierade förskola. Följande frågeställningar har använts i denna uppsats: 1. Är en miljöcertifierad förskola mer giftfri än en ej certifierad förskola? 2. Vilka områden behöver förskolorna i Kalmar län fokusera på i arbetet för att minska barnens exponering av giftiga kemikalier? 15

22 2. Metod Uppsatsens syfte besvaras genom analys av kvantitativ data. Nedan följer en sammanställning av de metoder som har använts för att besvara uppsatsens syfte. 2.1 Empirisk Studie År 2016 startade Miljösamverkan Sydost ett projekt för att kartlägga gifter i förskolorna i Kalmar län. Totalt deltog 12 kommuner och 134 förskolor. Insamlingen av data genomfördes genom att kommunerna i Kalmar län skickade ut enkäter till förskolorna som besvarades av förskolechefer eller av personal. Enkätfrågorna utgick från Håll Sverige Rent samt kemikalieinspektionens informationsmaterial om giftfria förskolor. Miljösamverkan Sydost sammanställde sedan svaren och presenterade en rapport om nuläget i länet (Miljösamverkan Sydost, u.å.). Data från projektet i Miljösamverkan i Sydost har utgjort grunden i uppsatsen. Det empiriska datamaterialet är insamlat från vissa av de kommuner i Kalmar län som medverkade i projektet Av de 12 kommuner som deltog i projektet valdes 7 kommuner slumpmässigt ut, vilka var: Västervik, Nybro, Hultsfred, Borgholm, Mönsterås, Torsås och Högsby kommun. Av de 74 förskolor som ingick i studien var 14 av dessa miljöcertifierade. Samtliga 14 förskolor var certifierade med Grön flagg. Dessa 14 förskolor har utgjort den urvalsgrupp som i uppsatsen benämns som certifierade förskolor. Den andra urvalsgruppen är således de resterande förskolorna (60 förskolor) och benämnds i uppsatsen som de ej certifierade förskolorna. De empiriska data som ligger till grund för uppsatsen berör cirka 3460 barn fördelade på 186 förskoleavdelningar. De delar i enkäten som inte har ansetts relevanta för att besvara uppsatsens syfte har sorterats bort och därmed inte granskats. De delar i enkäten som inte har analyserats är Egenkontroll, Radon och Avfall. Resultaten från undersökningarna kommer i denna studie att tolkas och analyseras. 2.2 Chitvå-test För att besvara frågeställning 1 (Är en miljöcertifierad förskola mer giftfri än en ej certifierad förskola?) har ett så kallat hypotestest, chitvå-test, använts. Chitvå-test (χ 2 - test)används för att analysera avvikelsen mellan de observerade och de förväntade värdet. Vid analys av chitvå-test måste värdena alltid uttryckas i absolut tal (Dahmström, 2011). I uppsatsen har olika områden granskats som i den empiriska delen presenteras som 11 figurer. För att ta reda på om det råder 16

23 en signifikant skillnad mellan urvalsgrupperna jämfördes alla områden med hjälp av chitvåtestet. Beräkning av chitvå-testet har beräknats utifrån följande ekvation: Där O ö ä Vid beräkning av hypotestest formuleras två olika hypoteser; en nollhypotes H och en mothypotes H. Prövningen av chitvå-testet leder till att nollhypotesen antingen förkastas eller inte förkastas (Körner & Wahlgren, 2006). Chitvå-testet genomfördes med hjälp av Microsoft Excel. Följande nollhypotes H och mothypotes H har använts i uppsatsen: Det råder ingen skillnad mellan certifierade förskolor och icke certifierade förskolor gällande giftfri miljö i förskolan Det råder skillnad mellan certifierade förskolor och icke certifierade förskolor gällande giftfri miljö i förskolan Vid beräkning av chitvå-test används chitvå-fördelning med (r-1) (c-1) frihetsgrader. Med hjälp av en signifikansnivå, 5 %, och de angivna frihetsgraderna, kan en kritisk gräns fastställas. Nollhypotesen förkastas i de fall då det framräknade värdet överskrider den fastställda gränsen. Om alltså det noterade värdet anses vara stort är resultatet signifikant vilket innebär att de observerade skillnaden mellan grupperna sannolikt inte beror på slumpen (Dahmström, 2011). 2.3 P-värde och signifikantnivå Vid beräkning av hypotesprövningar används något som kallas för p-värde. Med hjälp av p- värdet går det att bestämma om det statistiska testet är signifikant eller inte. Med hjälp av signifikansnivån sätts en gräns för när nollhypotesen ska förkastas. Är p-värdet litet så förkastas nollhypotesen och ju mindre p-värdet är desto större är stödet för mothypotesen (Körner & Wahlgren, 2011). Vid beräkning av hypotesprövning föreligger dock alltid en risk att fel hypotes förkastas och att en oriktig hypotes antas. För att minska risken att fel hypotes antas, fastställs en signifikansnivå. Signifikansnivån beskriver risken att nollhypotesen förkastas trots att hypotesen är sann. Vid beräkning av hypotestest brukar de normalaste 17

24 signifikansnivåerna vara 0.1, 1, och 5 procent, vilket brukar betecknas från en skala omfattande tre till en stjärna. I denna uppsats har signifikansnivån 0.5 använts. Det innebär en risk på 5 procent att nollhypotesen förkastas trots att den är rätt. Tabell 3. Tabellen beskriver hur signifikansnivån påverkas av p-värdet p värde ä 0,001, ä,, ä, ä, (Källa. Abrahamsson, 2016 ) Signifikantnivå Trestjärnig signifikans Det finns ett starkt stöd för mothypotesen Tvåstjärnig signifikans Det finns ett starkt stöd för mothypotesen, dock inte lika starkt som vid trestjärnig signifikans Enstjärnig signifikans Inte signifikant vilket innebär att nollhypotesen inte kan förkastas. 2.4 Kvalitativ och kvantitativa studier För att besvara frågeställning 2 (Vilka områden behöver förskolorna i Kalmar län fokusera på i arbetet för att minska barnens exponering av giftiga kemikalier?) har en kvalitativ analys gjorts av kvantitativa data. En kvalitativ forskningsmetod innebär att urvalsgruppen inte är slumpmässigt utvald. Urvalsgruppen kan därmed inte generaliseras i den valda populationen. En kvalitativ forskningsmetod är användbar i förståelsesökande studier och i studier där urvalgruppen ska undersökas djupare (Attityd, 2016). En kvantitativ forskningsmetod används vid datainsamlingar och statistiska bearbetnings- och analysmetoder. En kvantitativ metod är alltså lämplig att använda i sammanhang där det är möjligt att mäta resultatet med siffror och där forskningen relaterar till ett större sammanhang för att ge en mer generaliserad bild (Patel & Davidson, 2011). I kvalitativa och kvantitativa studier är det viktigt att en representativ grupp väljs från populationen. Generellt gäller att desto större urvalsgrupp, desto större chans är det att urvalsgruppen stämmer överens med populationen. Detsamma gäller det omvända; en liten urvalsgrupp ökar risken för att resultatet kommer skilja sig från populationen (Attityd, 2016). 18

25 3. Resultat Nedan följer resultatet av den empiriska studien. Den empiriska studien bygger på data inhämtade från enkätundersökningen som gjordes i Kalmar Län Empirisk studie Studien baseras på enkätundersökningar från 74 förskolor i Kalmar län. Av de 74 förskolorna utgör 60 av dessa de ej certifierade förskolorna. De resterande 14 förskolorna utgörs således den andra urvalsgruppen som i uppsatsen benämns som de certifierade förskolor. Leksaker 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 73% 94% Finns mjuka plastleksaker producerade före 2007? 25% 17% 15% Finns leksaker som luktar/ doftar? 38% Finns leksaker som är vätskefyllda Antal Ja ej certifierade förskolor Antal Ja certifierade förskolor Figur 1. Figuren visar andelen av de olika typer av leksaker som förekommer på förskolorna. Figur 1 ovan visar vilka olika typer av leksaker som förekommer på förskolorna. Resultatet visar att av de ej certifierade förskolorna har 73 % av förskolorna kvar mjuka plastleksaker som producerades före Totalt har 17 % av ej certifierade förskolor uppgett att förskolan har leksaker som luktar/doftar. Leksaksundersökningen visar också att ej certifierade förskolorna har få leksaker som är vätskefyllda då endast 15 % av förskolorna uppgav att timglas, snökulor och andra vätskefyllda leksaker går att hitta på förskolan. Resultatet för de certifierade förskolorna visar att de flesta förskolor har kvar mjuka plastleksaker som producerades före 2007, dock har majoriteten av de certifierade förskolorna sorterat ut leksaker som luktar och doftar. Av de certifierade förskolorna har 38 % uppgett att de har leksaker som är vätskefyllda. Skillnaderna som visas i figur 1 är inte statistiskt signifikanta, förutom skillnaden på frågan om det finns vätskefyllda leksaker, där chitvå-testet gav att det finns en signifikant skillnad. 19

26 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har ni rensat bort "inte leksaker" bland barnens leksaker? Antal Ja ej certifierade förskolor Antal Ja certifierade förskolor Figur 2. Figuren visar hur stor andel av förskolorna som har rensat bort inte leksaker. Figur 2 ovan visar att 82 % av de ej certifierade förskolorna har rensat bort inte leksaker. Inte leksaker är exempelvis mobiltelefoner, kassaapparater och övriga produkter som inte syftar till att vara leksaker. Ingen av de 14 certifierade förskolorna har valt att sortera bort produkter som inte är leksaker. Av resultatet går det att utläsa att det finns en signifikant skillnad mellan förskolorna. Resultatet visar även att förskolorna som inte är certifierade har en större medvetenhet kring att sortera ut leksaker som kan vara skadliga för barnen. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 100% 77% 81% Är pennor, färger och kritor som inte är avsedda för barn utsorterade? Är leklera/ lekmassa som innehåller PVC utsorterat? Hobby 89% 89% 64% Är PVC rör, kablar och slangar som pyssel utsorterade? Antal Ja ej certifierade förskolor Antal Ja certifierade förskolor Figur 3. Figuren visar om förskolorna har valt att rensa ut olika typer av hobbymaterial. Hobbymaterialet har i studien delats in i tre kategorier. Kategori 1 består av pennor, färger och kritor som inte är avsedda för barn. Kategori 2 består av leklera/ lekmassa som innehåller PVC. Kategori 3 består av PVC- rör, kablar och slangar som används som exempelvis pyssel. Av de 20