Modell för behovsutredning

Transkript

1 Modell för behovsutredning

2 Rapportnummer 2016:2 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten Webbplats E-postadress

3 Innehållsförteckning FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 7 PROJEKTGRUPPENS FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR... 8 GEMENSAM INLEDNING Modellbeskrivning Förordningen om avgifter för prövning och tillsyn MODELLBESKRIVNING NATURVÅRD Övergripande Kulturreservat (4355) Tillsyn av områdesskydd (515) Återkommande objekt (Planerad tillsyn 5152) Avgränsade insatser (Planerad tillsyn 5152) Inkommande (Händelsestyrd tillsyn 5151) Anmälan att ta jordbruksmark ur produktion (5232) Inkommande (Händelsestyrd tillsyn 5232) Samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken (525) Avgränsade insatser (Planerad tillsyn 5252) Inkommande (Händelsestyrd tillsyn 5251) Tillsyn och kontroll av dispenser och tillstånd avseende områdesskydd (526) Avgränsade insatser (Planerad tillsyn 5265) Inkommande (Händelsestyrd tillsyn 5261) Rovdjur (återkommande, inkommande och avgränsade insatser 5262 och 5263) Tillsyn för skydd av djur och växtarter (527) Återkommande objekt (Planerad tillsyn 5272) Avgränsade insatser (Planerad tillsyn 5272) Inkommande (Händelsestyrd tillsyn 5271) Tillsyn av övrig prövning naturskydd (528) Återkommande objekt (Planerad tillsyn 5282) Avgränsade insatser (Planerad tillsyn 5282) Inkommande (Händelsestyrd tillsyn 5281) MODELLBESKRIVNING VATTENSKYDDSOMRÅDEN Övergripande

4 MODELLBESKRIVNING VATTENVERKSAMHET Övergripande Anmälningsärenden (5351) Anmälan enligt 9 a (53511) Anmälan enligt 15 (53512) Egeninitierad tillsyn (5352) Markavvattning (53521) Dammsäkerhet (53522) Övriga vattenverksamheter (53523) Utredning av tillståndssituationen Vattenkraftverk med tillhörande dammar Andra dammar Vattenbortledning och vattenuttag Andra vattenverksamheter/vattenanläggningar Uppföljning av anmälningsärenden Händelsestyrd tillsyn (5353) Markavvattning (53531) Dammsäkerhet (53532) Övriga vattenverksamheter (53533) MODELLBESKRIVNING MILJÖSKYDD Övergripande Miljöfarlig verksamhet (555) Kemiska produkter och biotekniska organismer (565) Kemiska produkter och biotekniska organismer (5652) Avfall (566) Transport av avfall/farligt avfall (5662) Kommunala avfallsplaner (5663) Gränsöverskridande avfallstranporter (5664) Tillsyn av övrigt miljö- och hälsoskydd (567) Händelsestyrd tillsyn av övrigt miljö- och hälsoskydd (5671) Annan tillsyn utöver miljöbalken Sevesoverksamheter (458) Täktkoncessioner (546) Tillsyn enligt lagen om allmänna vattentjänster (5673)

5 MODELLBESKRIVNING FÖRORENADE OMRÅDEN (575) Övergripande Återkommande tillsynsobjekt Avgränsade insatser Inkommande tillsynsobjekt

6 4

7 FÖRORD Miljösamverkan Sverige har inom ramen för projektet Behovsutredning del 2 tagit fram denna modell för behovsutredning. Modellen bygger i sin tur på det material som togs fram inom ett föregående projekt om behovsutredning som Miljösamverkan Sverige bedrev under åren Redan då det föregående projektet avslutades i juni 2014 väcktes tanken på att starta ett fortsättningsprojekt och hösten 2014 startade Behovsutredning del 2. Under hösten 2015 fick dock projektet en delvis annan inriktning samt utökad bemanning för att även kunna ta hand om de krav på redovisning som ställs i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (FAPT) kap Syftet med det nu redovisade projektet har varit att ta fram modell för behovsutredning som möjliggör jämförelser mellan länsstyrelserna, att modellen ska vara enkel och innebära så få individuella bedömningar som möjligt samt vara så lika som möjligt för alla verksamhetsområden. Syftet har även varit att modellen ska kunna svara upp mot redovisning enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (FAPT) kap Följande personer har deltagit i projektgruppen: Elin Iseskog, Länsstyrelsen Östergötland, miljöskydd Lotta Sahlin Skoog, Länsstyrelsen Västra Götaland, miljöskydd (t o m februari 2016) Madeleine Karlsson, Länsstyrelsen Kronoberg, miljöskydd (fr o m mars 2016) Klas Köhler, länsstyrelsernas tillsynssamordnare, förorenade områden Ina Barkskog, Länsstyrelsen Västmanland, vattenverksamheter Emilia Wolfhagen, Länsstyrelsen Uppsala, naturvård Ingela Höök, Miljösamverkan Sverige, projektledare Under projektets gång har modellen regelbundet stämts av med en grupp av sakkunniga vid länsstyrelser och centrala myndigheter. Materialet skickades även för synpunkter till samtliga länsstyrelser under februari månad 2016 varvid flertalet av länsstyrelserna kom in med svar. Den 18 mars 2016 hölls ett webbinarium för länsstyrelserna där projektgruppen redovisade de synpunkter som kommit in och öppnade upp för ytterligare förslag till ändringar. Under april och maj månad har modellen justerats mot bakgrund av meddelade synpunkter och därefter antagits av Miljösamverkan Sveriges styrgrupp den 9 juni Projektgruppen vill tacka för alla kloka och värdefulla synpunkter som kommit in. Det har varit helt avgörande för arbetet med modellen att projektgruppen kunnat ta hjälp av andra som har erfarenhet av att arbeta med behovsutredning. Modellen, som består av ett beskrivande dokument samt en beräkningsfil, finns att hämta på Miljösamverkan Sveriges hemsida, Varje enskild myndighet ansvarar själv för tillämpningen av materialet. 5

8 6

9 SAMMANFATTNING Syftet med projektet har varit att ta fram en modell för behovsutredning som möjliggör jämförelser mellan länsstyrelserna. Målet har varit att modellen ska vara enkel och innebära så få individuella bedömningar som möjligt. Den ska dessutom vara så lika som möjligt för alla verksamhetsområden. I Förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (FAPT) finns bland annat krav på att redovisa kostnader för nödvändiga tillsynsåtgärder. Länsstyrelsen behöver även redogöra för skälen för sina bedömningar. Länsstyrelserna ska vidare samverka för en enhetlig redovisning. Projektgruppen har gjort följande tolkningar: Nödvändiga tillsynsåtgärder är det som anges i behovsutredningen Genom att beskriva tillsynsbehovet inom respektive verksamhetsområde uppfylls kravet på att redogöra skälen för bedömningarna Modellen finns beskriven i text och är uppdelad på områdena naturvård, vattenskyddsområden, vattenverksamhet, miljöskydd och förorenade områden. Inom de olika områdena finns schablontider som ska användas för att uppskatta resursbehovet. Till respektive område finns en excelmall som ska användas för att sammanställa tillsynsbehovet inom respektive områden. I excellmallen finns också en sammanfattande tabell för beräkning av kostnader som ska användas vid redovisning enligt FAPT. Behov av fortsatt arbete Vid arbetet med denna modell för behovsutredning har projektgruppen kommit fram till att det behöver göras förändringar i FAPT samt i VÄS-strukturen för att underlätta rapporteringen och få en enhetlig bild av kostnader, intäkter och tillsynsbehov. Dessutom behövs viss utveckling av våra stödsystem såsom Miljöreda och Älvan. Modellen ska ses som en första version för att få en jämförbarhet av tillsynsbehovet mellan länen, dock går det i dagsläget inte att jämföra behovet mellan olika tillsynsområden. Den kommer att behöva utvecklas och revideras allt eftersom. Projektgruppen föreslår att förvaltningsorganisationen ansvarar för att vidareutveckling av modellen genomförs. Vidareutvecklingen kan förslagsvis genomföras som ett nytt projekt inom Miljösamverkan Sverige. 7

10 PROJEKTGRUPPENS FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR Förslag till ändringar i FAPT Projektgruppen anser att skrivningarna i 3 och 4 i FAPT:en behöver ses över. Inom projektet har 4 uttolkats så att den omfattar fler områden än 3, t ex tillsyn inom naturvård och förorenad mark. Projektgruppen föreslår att kostnader och intäkter för alla områden ska ingå i 3. För tillsyn av förorenad mark, vattenverksamhet och viss tillsyn enligt artskyddsfördordningen används möjligheten att ta ut avgifter inte fullt ut 1. Skillnaden mellan de intäkter som faktiskt tas ut och de intäkter som skulle kunna tas ut framgår inte av rapporteringen enligt FAPT som den är utformad i dagsläget. FAPT:en behöver också justeras vad gäller nivåerna på vissa avgifter, eftersom det är tydligt att avgifterna för en del typer av branscher är subventionerade. Det gäller exempelvis lantbruk och täkter. Avgifterna för dessa behöver öka för att motsvara den tid för tillsyn som är nödvändig. Det borde också vara möjligt att ta ut timavgift för sådana aktiviteter som inte täcks av de fasta avgifterna, såsom tillsyn över förorenade områden som riktar sig mot någon som inte är ansvarig enligt 10 kap. miljöbalken, t ex för hantering av en 28-anmälan vid en exploatering. Utveckling av Miljöreda och Älvan I dagsläget finns ingen möjlighet att ta fram tillsynsintäkterna för de miljöfarliga verksamheterna ur Miljöreda utan det behöver räknas fram manuellt. Det vore önskvärt att Miljöredaförvaltningen fick i uppgift att utveckla en rapport så att den summan kan tas fram enkelt. Det är också önskvärt att detta blir möjligt i systemet Älvan som kommer att bli motsvarande system för vattenverksamheter. Förslag till ändringar i VÄS För att få ett tillräckligt detaljerat underlag till behovsutredningen samt för att kunna följa upp hur mycket tid som faktiskt lagts ner på tillsyn behövs fungerande VÄS-koder. Inom vissa verksamhetsområden bör arbetet delas in i undergrupper, så att nedlagd tid för olika typer av ärenden kan urskiljas på ett bättre sätt. Detta skulle tydliggöra skälen till det redovisade behovet samt underlätta bedömningen av om tiden är motiverad. För att minska skillnaderna i tidredovisning mellan länen behöver VÄS-strukturen till viss del tydliggöras gällande vad som är tillsyn samt hur koderna ska användas. I förslaget nedan finns även enstaka förslag till förändringar som inte har koppling till FAPTredovisningen, men som framkommit under projektgruppens arbete. Projektgruppen föreslår följande förändringar i VÄS-strukturen: 515 Fler underkategorier för att urskilja tillsyn inom olika områdesskydd. En kod per skyddsform (naturreservat, nationalparker, biotopskyddsområden, växt- och djurskyddsområden i MB). 1 Uppföljning av länsstyrelsernas tillsyn av vattenverksamheter för år 2014, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:31. 8

11 Exempel: 5151 delas upp i olika typer av områdesskydd enligt miljöbalken på följande sätt Nationalparker Naturreservat Kulturreservat Naturminnen Biotopskyddsområden Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Natura Övriga områdesskydd (t.ex. landskapsbildsskydd) Dessa underkategorier bör finnas även för den planerade tillsynen (5152) samt för prövningen (521). 523 Anmälan att ta jordbruksmark ur produktion (5232) borde flyttas till 525 och delas upp i planerad och händelsestyrd på samma sätt som 12:6 samråd. 526 Rovdjurtillsynen (5262 och 5263) flyttas till 527 eftersom det är skydd av djurarter och inte dispenser inom skyddade områden. Uppföljning/kontroll av efterlevnad av länsstyrelsens meddelade dispenser och tillstånd avseende områdesskydd anges i VÄS under händelsestyrd tillsyn Detta behöver ändras till Flytta statlig kontroll av strandskyddsdispenser från 526 eftersom det inte är tillsyn. 527 Fler undergrupper behövs för att kunna åtskilja hur mycket tid som lagts på fridlysning, CITES och övrigt. Även för prövning (522) bör denna uppdelning göras. Avgiftsbelagd tillsyn (del av CITES-tillsynen) behöver kunna skiljas ut för redovisning enligt FAPT. 528 Fler undergrupper behövs för att kunna urskilja miljöbalkstillsyn (beslut enligt 12:9, vilthägn, stängselgenombrott). Om 12:9 ärenden (jordbruksmark ur produktion 5232) får nya koder under 525 så ingår tillsyn av dessa beslut inte längre under Enligt 10 kap 3 i FAPT ska inte miljösanktionsavgifter och åtalsanmälningar räknas med i kostnaderna för tillsyn av markavvattning och vattenverksamhet (punkt 15 och 16). I dagsläget finns ingen möjlighet att särskilja denna tid eftersom VHT för detta saknas. Eftersom miljösanktionsavgifter inte används inom vattenverksamhet föreslås en ny VHT införas som heter 5354 Åtalsanmälan. 9

12 555 I dagsläget redovisas all övergripande tid på Koden omfattar även övergripande tid för tillståndsprövningen. För att kunna följa upp den totala kostnaden för tillsyn skulle övergripande tid för enbart tillsyn behöva särskiljas vilket motiverar införandet av koden övergripande planering och samordning tillsyn samt en motsvarande kod för prövning (5510). 575 VÄS-strukturen behöver ändras i enlighet med den föreslagna indelningen av tillsynen över förorenade områden i återkommande tillsynsobjekt (prioriterade förorenade områden) respektive inkommande tillsynsobjekt (ej prioriterade förorenade områden). I övrigt föreslår vi ett antal separata VHT-koder som utgör en del av tillsynen införlivas under tillsynskoderna. Se nedan för förslag till ny struktur och indelning. Föreslagen ny struktur 5751 Tillsyn prioriterade förorenade områden Pågående verksamheter Avslutade verksamheter Exploatering Miljöriskområden Allvarliga miljöskador 5752 Tillsyn ej prioriterade förorenade områden Pågående verksamheter Avslutade verksamheter Exploatering Miljöriskområden Allvarliga miljöskador Nu gällande struktur 5751 Ersätts av och Ersätts av och Ersätts av och Utgör en tillsynsuppgift och ingår därför under beskrivning av 5751 och Utgör en tillsynsuppgift och ingår därför under beskrivning av 5751 och Ersätts av och Ersätts av och

13 GEMENSAM INLEDNING Modellbeskrivning Modellen utgår från länsstyrelsernas gemensamma VÄS-struktur. Den utgår även från indelningen i kategorierna återkommande tillsynsobjekt, avgränsade insatser (tidigare tänkbara objekt) och inkommande från Miljösamverkan Sveriges första projekt om behovsutredningar. Indelningen följer samma grundstruktur för samtliga tillsynsområden (naturvård, vattenskydd vattenverksamhet, miljöskydd och förorenade områden). Detaljer kring hur indelningen faktiskt gjorts skiljer sig emellertid åt mellan områdena. Detta beskrivs vidare under respektive tillsynsområde. Med återkommande tillsynsobjekt avses verksamheter som prövats eller finns registrerade på länsstyrelserna (exempelvis miljöfarliga verksamheter, naturreservat eller dammar) eller på annat motsvarande sätt uppvisar ett tydligt tillsynsbehov (exempelvis prioriterade förorenade områden). Kategorin omfattar både egeninitierat och händelsestyrt arbete för dessa objekt. Med inkommande tillsyn avses alla inkommande ärenden och händelsestyrt arbete som omfattar andra objekt än de som kategoriseras som återkommande tillsynsobjekt. Med avgränsade insatser avses projektliknande och därmed tidsmässigt avgränsade och egeninitierade tillsynsinsatser där ett behov uppstår under en begränsad tid. Exempel på detta är insatser riktade mot en viss typ av objekt, bransch, område eller liknande. Inom dessa tre kategorier har schablontider satts för att kunna uppskatta resursbehovet för tillsyn relaterat till antalet tillsynsobjekt. Schablontiderna har, där det varit möjligt, tagits fram med aktuella tillsynsavgifter som grund. I övriga fall har skattningar av tidsåtgång byggts på uppföljning, erfarenheter från länsstyrelserna och deltagarna i projektgruppen. Detaljerad beskrivning av schablontiderna framgår under respektive tillsynsområde. Till respektive tillsynsområde finns en excelmall som ska användas för att sammanställa tillsynsbehovet inom respektive områden. I excellmallen finns också en sammanfattande tabell för beräkning av kostnader som ska användas vid redovisning enligt FAPT. Det resursbehov i tid som räknas fram utgörs av faktisk tillsynstid d.v.s. enbart den tid som tydligt kan kopplas till tillsyn av det aktuella objektet eller ärendet. Övrig tid såsom exempelvis deltagande i allmänna möten, generell kompetensutveckling etc. ingår inte. Denna tid måste läggas till för att kunna erhålla antal tjänster, årsarbetskrafter eller motsvarande. Utgångspunkten för modellen har varit att behovsutredningen ska vara så enkel och likformig som möjligt. Detta har inneburit att flera förenklingar har behövt göras och att alla ingående parameterar därför inte alltid stämmer helt överens med verkligheten. Målsättningen har varit att så långt som möjligt skapa en jämförbarhet mellan länen snarare än att kunna beskriva behovet exakt rätt för alla län i antal dagar eller liknande. Detta förhållningssätt, d.v.s. hellre lika än exakt rätt delas av Naturvårdsverket. Modellen är i dagsläget inte heller jämförbar mellan de olika tillsynsområdena (naturvård, vattenskydd vattenverksamhet, miljöskydd och förorenade områden). 11

14 Avgränsning av behovsutredningens omfattning Behovsutredningen ska inriktas på att beskriva det verkliga tillsynsbehovet så långt det är möjligt. Det ger ett rimligt behov att förhålla sig till vid de prioriteringar som behöver göras jämfört med tillgängliga resurser och andra förutsättningar i den fortsatta planeringen. Det föreslogs i den rapport som togs fram i Miljösamverkan Sveriges första projekt om behovsutredningar och har varit en utgångspunkt för detta projekt. Utgångspunkten för de avgränsningar som vi behöver göra redan i behovsutredningen är om det sker en negativ påverkan på människors hälsa eller miljön ifall vi inte utför någon tillsyn. Om så inte sker, ens på lång sikt, bör man fundera över om den aktuella tillsynsuppgiften kräver återkommande tillsyn. Tillsyn kan istället bli aktuellt via avgränsande insatser såsom tillsynsprojekt eller som händelsestyrd tillsyn utifrån inkommande ärenden. I praktiken innebär detta att avgränsningar och prioriteringar av tillsynsbehovet sker utifrån verksamheters och objekts miljöpåverkan. Ju större miljöpåverkan desto mer återkommande bör tillsynen också vara. I vissa fall, som för exempelvis tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter, framgår objektens risk för miljöpåverkan och därmed vikten av tillsyn av förordningstext (hur mycket avgift som verksamheterna betalar). I andra fall krävs vissa bedömningar. Detta gäller exempelvis förorenade områden där de prioriterade förorenade områdena (riskklasserna 1 och 2) behöver en återkommande tillsyn medan resterande områden kan hanteras vid behov. Vid naturvårdstillsyn behöver behovet bedömas utifrån risk för påverkan av förekommande verksamheter eller åtgärder. I skyddade naturområden ökar behovet till exempel vid pågående verksamheter eller där det är hög grad av mänsklig aktivitet. Länsstyrelsens tillsynsuppdrag enligt miljöbalken kan i princip utvidgas i det oändliga sett till antalet tillsynsområden och potentiella tillsynsobjekt. Om vi använder detta synsätt finns det en uppenbar risk för att skillnaden mellan det bedömda behovet av tillsyn och den tillsyn som faktiskt kan genomföras med tillgängliga resurser blir orimligt stor. De prioriteringar som vi då behöver göra i steget mellan behovsutredning och tillsynsplan blir så omfattande att det uppstår en känsla/uppfattning om att vi inte hinner något alls. Risken finns även att prioriteringarna slår fel eftersom det behövs så omfattande neddragningar sett till det bedömda behovet. Avgränsning av vilka arbetsuppgifter som omfattas av behovsutredningen Behovsutredningen ska omfatta sådan tillsyn som enligt länsstyrelsernas tidredovisningssystem (Verksamhets och ärendestruktur, VÄS) definieras som tillsyn under verksamhetskoderna och som baseras på miljöbalken. I nuläget finns dock en del oklarheter kring tillsynskoderna i VÄS vilket innebär att ovanstående definition inte alltid stämmer fullständigt. Projektgruppen föreslår därför en del ändringar av VÄS-strukturen under avsnittet Projektgruppens förslag till ändringar. Om dessa genomförs kommer VÄS att ge en bättre bild av vad som menas med tillsyn. Det förklaras även närmare under respektive modellbeskrivning för de olika tillsynsområdena vad som avses med tillsyn för just det området. 2 Se Miljösamverkan Sveriges tidigare projekt om behovsutredningar: 12

15 Därutöver bör tillsynen inom områden som är nära knuten till miljöbalkstillsynen eller hör till sakområdet naturvård och miljöskydd i övrigt ingå i behovsutredningen. Det gäller exempelvis tillsyn av ärenden rörande terrängkörning, vattenskoter, Sevesolagen, undersöknings- och bearbetningskoncessioner och Lagen om allmänna vattentjänster. Dessa områden ska dock inte redovisas enligt FAPT. Tillsynsvägledning, förvaltning och skötsel av skyddade områden samt prövning av tillstånd utgör däremot typexempel på insatser som inte är tillsyn. De ska därmed inte ingå i behovsutredningen. Avgränsning mellan tillsynsområden Det finns ett antal ärendetyper/tillsynsinsatser där tillsynsområdena går in i varandra. Det kan exempelvis gälla en vattenverksamhet som påverkar ett förorenat område eller en miljöfarlig verksamhet som påverkar ett naturvårdsobjekt. Huvudregeln bör vara att den ursprungliga orsaken till ärendet även styr vilket tillsynsområde som har hand om ärendet. Angränsande tillsynsområden är då enbart ett stöd till tillsynsområdet som hanterar ärendet. Det kan emellertid uppkomma situationer där ett ärende inom ett tillsynsområde leder till ett nytt ärende inom ett angränsande tillsynsområde. Så kan vara fallet om en vattenverksamhet leder till att tillsynskrav behöver ställas på utredning och åtgärd av ett förorenat område. Det nya ärendet hanteras då som tillsyn av förorenade områden. Det finns en viss oklarhet om hantering av statusrapporter för industriutsläppsverksamheter inom tillsynen ska ske inom ramen för miljöfarlig verksamhet eller förorenade områden. I den modell som föreslås nedan ligger denna tillsynsuppgift på miljöfarlig verksamhet, vilket har beaktats när schablontiderna tagits fram. Förorenade områden utgör således bara ett expertstöd till tillsyn av miljöfarlig verksamhet i dessa fall. Om granskning av statusrapporten leder till tillsynsåtgärder för förorenade områden gäller samma som ovan d.v.s. det hanteras som ett nytt ärende inom tillsyn av förorenade områden. Restider Vad gäller restid för att kunna utföra tillsynsbesök utgår modellen från den tid som anges i FAPT 3:11 dvs maximalt två timmar vid ett och samma tillfälle. Restiden är således inkluderad i schablontiden. Längre restider än två timmar utjämnas i normalfallet av att det i många fall är fråga om kortare restider, dvs totalt sett räcker de två timmarna oftast till för att täcka en genomsnittlig restid till objekten. Sannolikt planeras även tillsynsbesök vid objekt med långa restider med andra objekt vilket medför att den längre restiden kan slås ut på två eller flera objekt. På grund av storlek på län och placering av länsstyrelsens kontor har projektgruppen dock bedömt att det i två län, Västerbotten och Norrbotten kan vara aktuellt att frångå principen om en maximal restid på två timmar. I dessa två län kan det således vara aktuellt att göra tidstillägg för restid. Projektgruppen anser att de aktuella länen ska vara väldigt restriktiva med denna möjlighet och enbart använda den i undantagsfall. Eventuella tidstillägg bör även motiveras och kommenteras särskilt. 13

16 Förordningen om avgifter för prövning och tillsyn I kap 10 i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken (nedan kallad FAPT) framgår att länsstyrelserna årligen ska redovisa kostnader och inkomster för vissa typer av arbete (3 ). Länsstyrelserna ska därutöver enligt 4 också redovisa beräknade kostnader för nödvändiga tillsynsåtgärder som enligt länsstyrelsernas bedömning inte kan täckas av avgifterna enligt FAPT:en. Länsstyrelserna ska vidare ange skälen för sina bedömningar (4 ) samt samverka för en enhetlig redovisning (5 ). Redovisningen ska ske till Naturvårdsverket. Redovisning enligt 10 kap. 4 FAPT I 4 efterfrågas beräknade kostnader för nödvändiga tillsynsåtgärder. Nödvändiga tillsynsåtgärder likställer projektgruppen med det behov som ska tas fram enligt miljötillsynsförordningen (1 kap 6 ). Den tolkningen har stämts av med Naturvårdsverket och miljödepartementet under projektets gång. Behovsutredningen ska täcka alla tillsynsområden enligt miljöbalken och gruppens tolkning är därför att redovisningen enligt 4 även ska innehålla kostnader för nödvändiga tillsynsåtgärder inom fler områden än de som anges i 3. I behovsutredningen anges tid för olika tillsynsåtgärder. För att räkna fram kostnader utgår vi från följande: produktiv arbetstid motsvarar 75 % av en tjänst kostnaden för vår arbetstid är 800 kr/h 3. Den totala kostnaden för tillsyn blir således: Behov (h)*(1/0,75)*800 kr/h Räkneexempel: Behovet för tillsyn inom VÄS xxx är uträknat till 100 timmar. Totalkostnaden för den tillsynen blir 100*(1/0,75)*800 kr = kr. Redovisningen enligt 4 ska bara innehålla de tillsynsåtgärder som inte täcks av avgifterna. Därför behöver de intäkter som vi redovisar enligt 3 (miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet) dras ifrån för de respektive områdena innan redovisning enligt 4. I 3 punkt 1 ska den sammanlagda intäkten för både tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet anges. Därför behöver intäkten för tillsyn respektive prövning särskiljas för att det ytterligare behovet för tillsyn ska kunna räknas fram. Tillsynsavgiftens andel i den totala avgiften är 35 % för lantbruk, 53 % för täktverksamheter samt 65 % för övriga verksamheter. Redovisningen enligt 4 behöver utgå från intäkten för tillsyn och den behöver räknas ut särskilt. Detta framgår av den flik i den tillhörande excelfilen som heter Sammanställning och FAPT Skälen för våra bedömningar I redovisningen ska länsstyrelserna också ange skälen för sina bedömningar. Om alla länen använder den här modellbeskrivningen kommer det bli så jämförbara bedömningar som möjligt gällande behov för tillsyn. Så länge modellen används rakt av behövs ingen ytterligare beskrivning av skälen för bedömningarna. Om ett län gör avsteg från modellen behöver det dock motiveras i redovisningen. Projektgruppen är medveten om att modellen kan uppfattas som förenklad och schablonartad, men kr/h är den timkostnad för tillsyn som i regel anges i FAPT:en i de fall timavgift ska utgå. 14

17 vår bedömning är att det behövs för att vi ska kunna ta fram ett så jämförbart underlag som möjligt. Det synsättet har stämts av och är sanktionerats av Naturvårdsverket och projektets faddrar under arbetets gång. Är det skillnad mellan teoretisk och praktisk intäkt? Inom ämnesområdena förorenade områden, vattenverksamheter och naturvård ska länsstyrelserna enligt FAPT ta ut en tillsynsavgift för vissa typer av uppgifter. För vattenverksamheter gäller exempelvis operativ tillsyn över vattenverksamhet utom markavvattning och den intäkten ska redovisas enligt 3 punkt 9. Inom förorenade områden och naturvård finns dock inget krav på vare sig intäkt- eller kostnadsredovisning i 3. Erfarenhetsmässigt faktureras den här typen av tillsyn i varierande omfattning. Det är inte möjligt att i efterhand ta reda på hur stor den avgiften skulle ha varit så redovisningen enligt 4 inkluderar viss tid som man skulle kunna ta ut en avgift för. Förslagsvis utökas 3 med en punkt om kostnadsintäkter för tillsyn inom förorenade områden och naturvård. Därefter kan uppföljning ske kring varför avgifter inte tas ut för dessa uppgifter. Rapportering till Naturvårdsverket Naturvårdsverket håller på att ta fram ett system för rapporteringen. Det kommer att utvecklas under

18 MODELLBESKRIVNING NATURVÅRD Läsanvisning Innan du läser de områdesspecifika beskrivningarna behöver du läsa dokumentets första kapitel Gemensam inledning". Övergripande Modellen är ett verktyg för att få en nationellt jämförbar bedömning av tillsynsbehovet. Situationen skiljer sig dock mellan län eftersom antalet skyddade områden varierar i antal och storlek. I enskilda fall där det krävs en väsentligt större resurs kan angivna schablontider frångås. Det behöver då motiveras i behovsutredningen varför siffrorna behöver justeras. Se även resonemang om restider i den gemensamma inledningen. Modellen utgår från länsstyrelsernas gemensamma VÄS-struktur. Modellen utgår även från indelningen i kategorierna återkommande, avgränsade insatser (tidigare tänkbara objekt) och inkommande från Miljösamverkan Sveriges första projekt om behovsutredningar. Behovsutredningen ska visa på behovet under tre år framåt. I modellen antas att behovet är detsamma över åren. Tillsyn som utförs i enlighet med annan lagstiftning än miljöbalken, exempelvis tillsyn av meddelade beslut enligt terrängkörningslagen, ska inte redovisas enligt FAPT, men finns med i modellen för att underlätta tillsynsplaneringen. Återkommande tillsynsobjekt Med återkommande tillsynsobjekt avses sådana områden eller verksamheter som kräver återkommande tillsyn i visst intervall. Exempelvis skyddade områden och verksamheter med tillstånd enligt Artskyddsförordningen. Avgränsade insatser Identifierade behov av exempelvis informationssatsningar eller uppföljning inom ett avgränsat arbetsområde. Omfattar bara egeninitierat arbete. Exempelvis tillsynskampanjer, både förebyggande och kontrollerande. Beskrivning av områden, verksamheter eller liknande med behov av särskilda tillsynsinsatser. Inom de ärendegrupper där antalet tillsynsobjekt inte går att ange (generellt biotopskydd, fridlysta arter) eller är mycket stort (strandskydd) bör denna typ av tillsynsprojekt bedrivas. Motivering till varför det är ett behov ska då finnas med i behovsutredningen. Inkommande Inkommande ärenden och övriga frågor inom tillsyn. Inkommande ärenden uppskattat utifrån antalet ärenden de senaste 3 åren inklusive omvärldsbevakning (sådant som man vet kommer att påverka ärendemängden räknas in). Vad är naturvårdstillsyn? Enligt miljöbalken omfattar begreppet tillsyn inte bara inspektioner utan också informations- och rådgivningsinsatser vilket framgår av 26 kap 1 miljöbalken. Där anges att tillsynen ska säkerställa syftet med miljöbalken och de föreskrifter som har meddelats med stöd av balken. 16

19 I VÄS-strukturen finns uppdelningen händelsestyrd och planerad tillsyn under respektive VHT. Dessa två kategorier kan även, om man anser att det är relevant, delas in i förebyggande och kontrollerande tillsyn (F/K). Förebyggande tillsyn bedrivs, som namnet antyder, i förebyggande eller främjande syfte. Till denna kategori hör följande arbetsuppgifter: telefonledes information och förfrågningar från allmänhet och verksamhetsutövare om lagar och föreskrifter särskilda informationsinsatser om skyddsbestämmelser genom utskick, framtagande av tillsynsblanketter information om lagar och föreskrifter på hemsidor branschträffar, kurser till verksamhetsutövare om relevanta bestämmelser handläggning av samrådsärenden (12:6 och 12:9 MB) meddelande om att en åtgärd är förbjuden eller kräver tillstånd Dessa verksamheter kan vara såväl händelsestyrda som planerade. Kontrollerande tillsyn utförs med kontrollen av regelefterlevnad i centrum. Till denna kategori hör följande arbetsuppgifter: hantering av inkommande tips/klagomålsärenden oanmälda inspektioner periodiska besiktningar (återkommande tillsyn) kontroller av villkors-/beslutsefterlevnad granskning av rapporter inkomna på grund av villkor i dispenser, tillstånd och övriga förelägganden om försiktighetsåtgärder hantering av åtalsanmälningar och miljösanktionsavgifter arbete med särskilda tillsynskampanjer där exempelvis en verksamhetstyp kontrolleras Även under denna kategori finns såväl händelsestyrda, lagstyrda åtgärder och målstyrda, egeninitierade insatser. Vad ska inte redovisas som naturvårdstillsyn Tillsynsvägledning Förvaltning och skötsel av skyddade områden. Exempelvis förvaltningsarbete enligt skötselplan för att uppfylla syftet med ett skyddat område. Uppföljning av skötselåtgärder och identifiering av skötselbehov för att uppfylla bevarandemål. Besiktning av anordningar (fågeltorn, stängsel etcetera) inom skyddade områden. Informationsarbete som inte är kopplat till lagar, förordningar eller föreskrifter. Exempelvis framtagande av ansökningsblanketter. Arbete med områdesskydd och bevarandeplaner Miljöövervakning Statlig kontroll (granskning och överprövning) av kommunalt beslutade strandskyddsdispenser Prövning av dispens- och tillståndsansökningar 17

20 Tillsynsavgift En avgift på 500 kr/timme kan tas ut för viss tillsyn enligt Artskyddsförordningen (enligt 9 NFS 9:10). Det står i dagsläget inte i FAPT att dessa avgiftsintäkter ska redovisas och denna tillsyn går heller inte att urskilja med dagens VÄS-struktur. Projektgruppen har föreslagit ändringar av VÄS strukturen. Utredning och redovisning av tillsynbehov Nedan beskrivs vad som kan ingå inom respektive tillsynsområde. Behovet av tillsyn redovisas som timmar/år i modellens excelltabell. I vita celler kan siffror fyllas i. Grå celler ska inte fyllas i. I de gula cellerna summeras tiden för respektive VHT. Siffrorna från de gula cellerna summeras sedan för redovisning enligt FAPT i den grönmarkerade cellen. I tabellen finns exempel på åtgärder som ingår under respektive tillsynsområde/verksamhetskod där relevanta rader fylls i. Förifylld tidsåtgång/ärende är de schablontider som används då tillsynen samordnas med annat arbete (ex. förvaltning inom naturreservat). Kolumnerna Förebyggande/Kontrollerande (F/K) samt spec. koder (spec) är valfria underkategorier och fylls endast i av de länsstyrelser som använder sig av sådan indelning av tillsynsarbetet. Inom flera kategorier av ärenden finns bedömd tidsåtgång (schablontider). Bedömd tidsåtgång vid planerad tillsyn innefattar förberedelse, eventuellt fältbesök samt efterarbete i form av tjänsteanteckning. Den tid som behövs i de fall besöket resulterar i nytt tillsynsärende på grund av överträdelse ingår inte. Det nya ärendet kategoriseras som händelsestyrd tillsyn. Projektgruppen har föreslagit förändringarna av VÄS-strukturen för att förbättra uppföljning samt framtagande av underlag för framtida planering av tillsyn. I dagsläget finns inte tidskoder för den detaljgrad som anges i modellens tabell vilket innebär att en skattning utifrån totalsumman av tid för respektive VHT behöver göras. VÄS-koderna 5208 (Extern och intern information inom prövning och tillsyn för skydd av naturen) samt 529 (Övriga ärenden inom prövning och tillsyn) bör användas restriktivt vid tillsynsarbete eftersom det då inte går att urskilja hur mycket tid som utgör just tillsynsarbete. Här bör endast informationsarbete som inte hör hemma under specifik VÄS-kod eller som betraktas som övergripande informationsarbete inom verksamheten redovisas liksom udda ärenden av unik karaktär. Exempelvis handläggarträffar, information om viss prövning till kollegor på andra enheter. Information inom tillsyn bör föras på 515x, 525x, 526x, 527x eller 528x, beroende på vilket tillsynsområde som berörs. Bedömd tidsåtgång vid planerad tillsyn innefattar förberedelse, eventuellt fältbesök samt efterarbete i form av tjänsteanteckning. Den tid som behövs i de fall besöket resulterar i nytt tillsynsärende på grund av överträdelse ingår inte. Det nya ärendet kategoriseras som händelsestyrd tillsyn. 18

21 Kulturreservat (4355) Tillsynen av kulturreservat innebär att tillse att bestämmelser och beslutade föreskrifter efterlevs. Arbetet innebär bland annat reaktiva åtgärder, till exempel upplysning vid efterfrågan om information om tillstånds-/dispensplikt och andra skyldigheter samt handläggning av överträdelser. Tillsynen bedrivs även till stor del genom information till allmänheten om gällande regelverk. Arbetet med övrig uppsikt över exempelvis anläggningar/anordningars skick eller uppföljning av skötsel inom områdena är inte tillsyn enligt miljöbalken. Tillsyn av områdesskydd (515) Tillsynen av områdesskydd innebär att tillse att bestämmelser och beslutade föreskrifter efterlevs. Arbetet innebär bland annat reaktiva åtgärder, till exempel upplysning vid efterfrågan om information om tillstånds-/dispensplikt och andra skyldigheter samt handläggning av överträdelser. Tillsynen bedrivs även till stor del genom information till allmänheten om gällande regelverk. Arbetet med övrig uppsikt över exempelvis anläggningar/anordningars kondition (ex. fågeltorn, spänger) eller uppföljning av skötsel inom områdena är inte tillsyn enligt miljöbalken. Återkommande objekt (Planerad tillsyn 5152) Kontrollerande tillsyn (K) Behov av återkommande tillsyn av länets särskilt utpekade skyddade områden. Planlagda fältbesök för att kontrollera efterlevnad av gällande bestämmelser/föreskrifter i skyddade områden. Eventuella överträdelser som observeras vid denna tillsyn ingår inte. Sådana ärenden hör tillkategorin inkommande (händelsestyrt 5151). Naturreservat, nationalparker Objekten delas in i 4-gradig skala beroende på risk för överträdelser (exempelvis antal besökare, tillgänglighet, tätortsnära, känsliga/ hotade arter, friluftsområden, återkommande verksamheter etcetera). Besöksintervall för återkommande tillsyn Låg (0,5 besök/år): låg besöksnivå, inga pågående verksamheter (ex jordbruk, skogsbruk) Normal (2 besök/år): visst besökstryck/ pågående verksamheter med risk för måttlig påverkan, arter eller naturtyper riskerar att påverkas av förekommande aktiviteter. Hög (20 besök/år): mycket högt besökstryck (ex områden för friluftsliv eller tätortsnära)/ pågående verksamheter med risk för stor påverkan (ex friluftsanläggningar, naturum, naturskolor eller olika evenemangsverksamheter) förekomst av mycket känsliga eller hotade arter eller naturtyper. Övriga (0 besök/år): objekt med mycket låg risk för överträdelser eller om de på grund av sin karaktär eller storlek lämpligare hanteras inom kategorin avgränsade insatser (exempelvis långa älvsträckor). Bedömd tidsåtgång Tid av ett besök utfört av personal anställd av länsstyrelsen (exempelvis i samband med förvaltningsarbete): 0,5 h/besök. I de fall förvaltningen sköts externt eller tillsynsbesöken av någon annan anledning inte kan samordnas med förvaltningsarbetet: 4 h/besök. 19

22 Räkneexempel: Antal naturreservat i respektive kategori med behov av återkommande tillsyn är 10 områden i kategorin låg, 20 områden i kategorin normal och 1 område i kategorin hög. Tillsynen utförs av förvaltningspersonal i samband med annat förvaltningsuppdrag. Uträkning av behovet/ år: Låg: 10* (0,5*0,5) 2,5 h/år Normal: 20*(0,5*2) 20 h/år Hög:1*(0,5*20) 10h/år Totalt årligt behov av återkommande tillsyn inom naturreservat: 32,5 h Natura 2000 Länsstyrelsen är operativ tillsynsmyndighet för verksamheter och åtgärder som kan påverka miljön i Natura 2000-områden med vissa undantag som anges i 2:8 miljötillsynsförordningen. Natura 2000-områden som inte är skyddade på annat sätt delas in i 3- gradig skala baserad på risk för påverkan av verksamheter/åtgärder. Besöksintervall för återkommande tillsyn Låg (1 besök var 6:e år): Inga pågående verksamheter som kan innebära ett hot mot områdets utpekade arter eller naturtyper. Nya verksamheter fångas upp i annan prövning. Normal (1-2 besök/år): Pågående verksamheter som kan innebära ett hot mot utpekade arter eller naturtyper (exempelvis jordbruk, närhet till bebyggelse, populära besöksområden). Övriga (0 besök/år): objekt som lämpligare hanteras inom kategorin avgränsade insatser (exempelvis vattendrag, havsområden). Bedömd tidsåtgång 0,5 h/ besök om tillsynen samordnas med länsstyrelsens förvaltningsarbete. I de fall förvaltningen sköts externt eller tillsynsbesöken av någon annan anledning inte kan samordnas med förvaltningsarbetet: 4 h/besök Växt- och djurskyddsområden Områden som inte ingår i naturreservat delas in i 3-gradig skala baserad på risk för störning/skada. Besöksintervall för återkommande tillsyn Låg (1 besök var 3:e år): lågt besökstryck. Tillsynsbehovet består främst av att kontrollera skyltning med gällande bestämmelser. Normal (1-2 besök/år): högt besökstryck i nära anslutning till området eller annan känd risk för störning eller skada. Övriga (0 besök/år): objekt som lämpligare hanteras inom kategorin avgränsade insatser. Bedömd tidsåtgång 0,5 h/ besök om tillsynen samordnas med länsstyrelsens förvaltningsarbete. I de fall förvaltningen sköts externt eller tillsynsbesöken av någon annan anledning inte kan samordnas med förvaltningsarbetet: 4 h/besök Naturminnen Behovet av återkommande tillsyn bedöms utifrån risk för skada på det utpekade naturminnet. Besöksintervall för återkommande tillsyn Objekt med skötselbehov (exempelvis träd och sandmarker): 1 besök var 5:e år. 20

23 Geologiska objekt (exempelvis stenblock): 1 gång var 10:e år. Utgångspunkten i modellen är att tillsynsbesöken samordnas med annat fältarbete alternativt att flera naturminnen besöks samma dag. Bedömd tidsåtgång: 1h/ objekt och tillsynsbesök. Beslutade biotopskyddsområden Delas in i 3-gradig skala baserat på risk för överträdelser (exempelvis antal besökare, tillgänglighet, tätortsnära, känsliga/ hotade arter, friluftsområden, återkommande verksamheter etcetera). Besöksintervall för återkommande tillsyn Låg (0,5 besök/år): låg besöksnivå, inga pågående verksamheter Normal (2 besök/år): visst besökstryck/ pågående verksamheter (ex jordbruk, skogsbruk) med risk för måttlig påverkan, arter eller naturtyper riskerar att påverkas av förekommande aktiviteter. Övriga (0 besök/år): inget behov av återkommande tillsyn. Tillsynen hanteras som avgränsade insatser om behov uppstår. Bedömd tidsåtgång 0,5 h/ besök om tillsynen samordnas med länsstyrelsens förvaltningsarbete. I de fall förvaltningen sköts externt eller tillsynsbesöken av någon annan anledning inte kan samordnas med förvaltningsarbetet: 4 h/besök. Objekt som omfattas av det generella biotopskyddet går inte att ange som antal områden. Tillsynsbehovet bör därför bedömas utifrån situationen i länet och hanteras under kategorin avgränsade tillsynsinsatser. Område med förordnande till skydd för landskapsbilden De områden som saknar annat områdesskydd delas in i 3-gradig skala beroende på risk för överträdelser (exempelvis pågående verksamheter, strandnära anläggningar) etcetera. Besöksintervall för återkommande tillsyn Låg (0,5 besök/år): lågt exploateringsintresse, inga eller få pågående verksamheter. Normal (2 besök/år): exploateringsintressen, pågående verksamheter med risk för påverkan. Övriga (0 besök/år): objekt med mycket låg risk för överträdelser eller om de av annan anledning lämpligare hanteras inom kategorin avgränsade insatser. Bedömd tidsåtgång 0,5 h/ besök om tillsynen samordnas med länsstyrelsens förvaltningsarbete. I de fall förvaltningen sköts externt eller tillsynsbesöken av någon annan anledning inte kan samordnas med förvaltningsarbetet: 4 h/besök. Avgränsade insatser (Planerad tillsyn 5152) Avgränsade insatser är en lämplig form av tillsyn för objekt som är många till antalet eller mycket stora. Exempelvis objekt som är skyddade enligt det generella biotopskyddet där det finns en risk att dessa områden tas bort för att rationalisera jordbruket (hotbild). Även för strandskyddade områden där det finns risk för överträdelser är denna form av tillsyn lämplig. Till ytan stora eller långsträckta skyddade områden (ex älvar, skärgårdar m.m.) är ett annat exempel. 21

24 Förebyggande tillsyn (F) Planerade informationsinsatser om lagar och föreskrifter. Information kring regler och föreskrifter för det skyddade området samt information som klargör varför dessa regler finns till kan anses utgöra förebyggande tillsyn. Det innebär att det arbete som läggs ned för att ta fram denna typ av information till informationsskyltar, broschyrer, texter för hemsidan osv. kan räknas som förebyggande tillsyn liksom muntlig information via telefon, vid informationsträffar eller i fält till allmänheten eller andra aktörer. Bedömd tidsåtgång Informationsarbete där information om gällande lagstiftning är en del av ett mer omfattande arbete: 1h/ framtagen skylt 1h/guidning/invigning Annat informationsarbete bör bedömas utifrån situationen i länet. Kontrollerande tillsyn (K) Kontroll av efterlevnad av viss föreskrift eller inom utvalda områden där man ser ett behov av någon anledning. Exempelvis efterlevnad av strandskyddsbestämmelser inom ett naturreservat. Inkommande (Händelsestyrd tillsyn 5151) Förebyggande tillsyn (F) Information kring regler och föreskrifter för det skyddade området samt information som klargör varför dessa regler finns till kan anses utgöra förebyggande tillsyn. Exempelvis muntlig information via telefon eller i fält till allmänheten eller andra aktörer. Kontrollerande tillsyn (K) Inkommande ärenden/klagomål/tips. Överträdelser som upptäcks vid planerad/förebyggande/återkommande tillsyn och blir ärenden. Anmälan att ta jordbruksmark ur produktion (5232) Inkommande (Händelsestyrd tillsyn 5232) Förebyggande tillsyn (F) Inkommande ärenden och frågor. Kontrollerande tillsyn (K) Handläggning av överträdelser som upptäcks eller anmäls till länsstyrelsen. 22

25 Samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken (525) Allt arbete som rör samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken räknas som tillsyn. Avgränsade insatser (Planerad tillsyn 5252) Förebyggande tillsyn (F) Informationsmöten med utvald målgrupp. Allt arbete som läggs ned för att ta fram information om miljöbalkens bestämmelser t.ex., broschyrer, texter för hemsidan osv. kan räknas som förebyggande tillsyn liksom muntlig information via telefon, informationsmöten eller i fält till allmänheten eller andra aktörer. Kontrollerande tillsyn (K) Uppföljning/ kontroll av efterlevnad av länsstyrelsens meddelade beslut/yttranden. Bedömd tidsåtgång Skrivbordskontroll: 1h/ärende Fältkontroll: 8h/ärende Inkommande (Händelsestyrd tillsyn 5251) Förebyggande tillsyn (F) Inkommande ärenden och frågor. Anmälan om samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken. Muntlig information via telefon, informationsmöten eller i fält till allmänheten eller andra aktörer. Information via e-post till allmänhete eller andra aktörer. Bedömd tidsåtgång 8 h/ ärende Kontrollerande tillsyn (K) Överträdelser som upptäcks eller anmäls till länsstyrelsen. Bedömd tidsåtgång 8 h/ ärende Tillsyn och kontroll av dispenser och tillstånd avseende områdesskydd (526) Endast ärenden som rör tillsyn av meddelade dispenser och tillstånd. Resterande tillsyn inom skyddade områden ska läggas på 515. Avgränsade insatser (Planerad tillsyn 5265) Kontrollerande tillsyn (K) Uppföljning/ kontroll av efterlevnad av länsstyrelsens meddelade dispenser och tillstånd avseende områdesskydd. Ange antalet dispenser och tillstånd som bedöms behöva följas upp. Bedömd tidsåtgång Uppföljning/granskning av återrapportering på grund av villkor i dispenser/ tillstånd: 2h/ärende Fältkontroller: 8h/ärende 23

26 Inkommande (Händelsestyrd tillsyn 5261) Kontrollerande tillsyn (K) Handläggning av överträdelser som upptäcks eller anmäls till länsstyrelsen. Statlig kontroll av strandskyddsdispenser (vht och 52642) ligger under denna VÄS men är inte tillsyn. Rovdjur (återkommande, inkommande och avgränsade insatser 5262 och 5263) Rovdjurtillsyn (5262 och 5263) Uppgifterna består bl. a av riktade informationsinsatser om rovdjurspolitiken, förvaltningsplan, annonser om skyddsjakt samt kontrollinsatser av efterlevnaden av förvaltningsplanen och besiktningar mm. Tillsyn för skydd av djur och växtarter (527) Återkommande objekt (Planerad tillsyn 5272) Kontrollerande tillsyn (K) Verksamheter med tillstånd enligt Artskyddsförordningen. För fridlysta arter går antalet tillsynsobjekt går inte att avgränsa och behöver därför bedömas utifrån situationen i länet eller landet och hanteras som avgränsade tillsynsinsatser. Besöksintervall för återkommande tillsyn Djurparker: 0,5 besök/år Älghägn, handel och konservatorer: minimum 1 gång var 5:e år Bedömd tidsåtgång Bedömd tidsåtgång djurparker: 12h/besök Bedömd tidsåtgång handel: 4h/besök Avgränsade insatser (Planerad tillsyn 5272) Förebyggande tillsyn (F) Planerade informationsinsatser. All information kring gällande lagstiftning kan anses utgöra förebyggande tillsyn. Exempelvis arbete som läggs ned för att ta fram denna typ av information till broschyrer, texter för hemsidan osv. kan räknas som förebyggande tillsyn liksom muntlig information via telefon eller i fält till allmänheten eller andra aktörer. Kontrollerande tillsyn (K) Tillsynsprojekt av kontrollerande slag. Kontroll av efterlevnad av viss bestämmelse inom utvald bransch eller art. Där man ser ett behov av någon anledning. Uppföljning av meddelade dispenser och tillstånd enligt Artskyddsförordningen. Bedömd tidsåtgång Granskning av återrapportering på grund av villkor i dispenser/ tillstånd: 2h/ärende Fältkontroller: 8h/ärende 24

27 Inkommande (Händelsestyrd tillsyn 5271) Förebyggande tillsyn (F) Inkommande frågor som inte hanteras inom ramen för annat ärende. Exempelvis då vi svarar på en remiss om gällande bestämmelser i artskyddsförordningen och därefter krävs ytterligare samråd/fältbesök/diskussioner/bedömningar i frågan. Tidigt artskyddssamråd: Samråd tillsammans med skogsstyrelsen med markägare/ verksamhetsutövare gällande skogsbruksåtgärder som riskerar att påverka fridlysta arter på ett sätt som är förbjudet enligt AF. Artskyddsfrågor inom andra ärendegrupper, t.ex planer, miljöprövning som kräver separata samrådsmöten eller liknande gällande skadeförebyggande åtgärder för att undvika att åtgärden är förbjuden enligt AF. Kontrollerande tillsyn (K) Handläggning av överträdelser som upptäcks eller anmäls till länsstyrelsen. Tillsyn av övrig prövning naturskydd (528) Tillsyn av meddelade beslut enligt 12:9 (anmälan att ta jordbruksmark ur produktion), stängselgenombrott (26 kap. 11 miljöbalken), vilthägn (12 kap 11 miljöbalken), dispenser vattenskoter, undantag terrängkörning. De två sistnämnda är inte miljöbalktillsyn men ingår i samma verksamhetskod i VÄS. Vilthägn Tillsynen över vilthägn består av inspektioner och hantering av överträdelser, information och rådgivning till allmänhet och verksamhetsutövare samt granskning och uppföljning av egenkontrollen. Miljöbalkstillsynen omfattar friluftslivs- och naturmiljöintressen. Exempelvis möjlighet för allmänheten att passera eller påverkan på känslig natur. Utöver detta omfattas vilthägn ofta av bestämmelser och behov av tillsyn enligt annan lagstiftning. Återkommande objekt (Planerad tillsyn 5282) Kontroll av meddelade fleråriga beslut. Vilthägn Granskning och uppföljning av meddelade tillstånd enligt 12 kap 11 miljöbalken. Bedömd tidsåtgång Bedömt behov av tillsynsbesök 1 gång var 5:e år. Bedömd tidsåtgång 4h/besök. Avgränsade insatser (Planerad tillsyn 5282) Förebyggande tillsyn (F) Planerade informationsinsatser. Information kring gällande lagstiftning. Exempelvis arbete som läggs ned för att ta fram denna typ av information till broschyrer, texter för hemsidan, muntlig information till allmänheten eller utvalda verksamhetsutövare. 25