PM Geoteknik. Översiktlig geoteknisk utredning, Österby 1:2, Dingtuna, Västerås Kommun. Grap 160XX

Transkript

1 Grap 160XX Översiktlig geoteknisk utredning, Österby 1:2, Dingtuna, Västerås Kommun Geosigma AB Stockholm Frank Willer Uppdragsnr:

2 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Frank Willer Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 9 Antal Bilagor: 1 Beställare: Uppsala Akademiförvaltning Beställares referens: Kerstin Carlsson Titel och eventuell undertitel: Geoteknisk utredning, Dingtuna, Västerås Kommun Författad av: Frank Willer Granskad av: Frank Willer Godkänd av: Eva Hakami : : : GEOSIGMA AB geosigma@geosigma.se Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Huvudkontor Uppsala Postadr: Box 894, Uppsala Besöksadr: Vattholmav. 8, Uppsala Tel: Verkstad Uppsala Seminarieg Uppsala Tel: Göteborg Stora Badhusgatan Göteborg Tel: Stockholm Sankt Eriksgatan Stockholm Tel: Sidan 2 (8)

3 Innehåll 1 Objekt Syfte Underlag för Tidigare utförda undersökningar Nu utförda undersökningar Styrande dokument Befintlig bebyggelse / planerade byggnader Befintlig bebyggelse Planerade byggnader Markförhållanden Topografi Jordartsförhållanden Hydrologiska undersökningar Dimensioneringsförutsättningar Geoteknisk kategori och säkerhetsklass Jordens materialegenskaper Stabilitet Rekommendationer Allmänt Geoteknik Miljö Kontrollåtgärder Kompletterande utredning... 8 Ritningar Plan Sektioner Nr 160G G1101 Sidan 3 (8)

4 1 Objekt På uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning har Geosigma AB utfört en översiktlig geoteknisk utredning inför nybyggnation utefter Mälarbana i Dingtuna, Västerås Kommun. Figur 1. Översiktsbild där planerade bostäder skall byggas. 2 Syfte Syftet med utredningen är att ta fram de geotekniska förhållandena till programhandling / kalkylunderlag inför planerad nybyggnation. Undersökningen är inriktad på att bestämma markens geotekniska egenskaper, jordlagerföljd, grundvattenförhållanden och eventuellt djupt till berg. 3 Underlag för 3.1 Tidigare utförda undersökningar Inga tidigare undersökningar inom området är kända. 3.2 Nu utförda undersökningar På uppdrag av Geosigma AB har GeoNorr under oktober 2016 utfört geotekniska undersökningar i fält. Sidan 4 (8)

5 Underlag till den geotekniska fältundersökningen har utgjorts av planbeskrivning, baskarta och ledningskarta erhållen av beställaren 2016-XX-XX. Koordinatsystem SWEREF samt höjdsystem RH 2000 har använts. Resultatet av de geotekniska undersökningarna redovisas i tillhörande Markteknisk undersökningsrapport, MUR, , Grap Undersökningspunkterna är fördelade över området med 10 st punkter i läge för planerade flerbostadshus/villor. Ett grundvattenrör är installlerat. Underlag för de geotekniska undersökningarna har varit SGU Jordartskarta 1: från SGU:s kartgenerator Illustrationsplan 4 Styrande dokument De styrande dokumenten för arbetet med de geotekniska undersökningarna är: IEG Rapport 2:2008, Tillämpningsdokument Grunder TK Geo 13 Anläggnings AMA 13 5 Befintlig bebyggelse / planerade byggnader 5.1 Befintlig bebyggelse Inga befintliga byggnader finns inom området 5.2 Planerade byggnader Ett flertal villor och flerbostadshus är planerade inom området. 6 Markförhållanden 6.1 Topografi Markytan i och runt aktuellt område är relativt plan. Marken utgörs idag av obrukad mark men har tidigare varit brukad åkermark. I områdets östra delar förekommer ett antal mindre fastmarkskullar. Marknivån inom området varierar generellt mellan +13,3 och +14,9 förutom vid nämnda fsatmarkskullar. Området kan således betraktas som relativt plant. 6.2 Jordartsförhållanden Jorden utgörs överst an en torrskorpelera vilken har en mäktighet mellan 1 och 2 meter. Under denna torrskorpelera finns lera, sulfidhaltig, som har sin största mäktighet i områdets västra Sidan 5 (8)

6 del. Lerans mäktighet har här i den västra delen en tjocklek mellan 6 och 7 meter. Mot mitten av det undersökta området har leran endast en mäktighet om ca 2 meter. Från mitten av området och mot dess östra delar är lermäktigheten relativt jämn, och har en tjocklek mellan 2 och 3 meter. Under leran finns troligtvis en blockig eller stenig morän. Denna har ej undersökts närmnare i denna utredningsfas. Under moränen finns berg och enligt sonderingarna kan berget tolkas att ligga relativt plant under hela undersökningsområdet. Den plana bergnivån indikerar att moränens tjocklek under leran varierar och har sin minsta tjocklek i områdets västra del. I områdets östra del har moränen en tjocklek om ca 4 till 5 meter. Övergången mellan berg och morän visar att större block kan finnas i moränen på berg alternativt att berget är uppsprucket i ytan. 6.3 Hydrologiska undersökningar I samband med den geotekniska undersökningen så har ett grundvattenrör installerats i området. Detta visar på en grundvattennivå inom området som ligger ca 0,5 meter under befintlig marknivå. 7 Dimensioneringsförutsättningar 7.1 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass Geoteknisk kategori 2 (GK 2) med säkerhetsklass 3 (SK 3), bedöms vara mest lämplig för blivande schaktarbeten inför nybyggnation inom området, enligt definition i IEG Rapport 2:2008 kapitel 5. Säkerhetsklass tillämpas med tanke på att undergrundens lera definieras som kvick enligt TK Geo 13 (se 7.2). 7.2 Jordens materialegenskaper Lerans materialegenskaper har undersökts med avseende på bla skjuvhållfasthet, sensitivitet och kompressionsegenskaper. Lerans skjuvhållfasthet klassificeras som mycket låg dvs och har en oreducerad skjuvhållfasthet mellan 12 och 16 kpa. Lerans karakteristiska skjuvhållfasthet kan antas ha ett värde om 15 kpa ner till 3 meter under markytan för att därunder anta ett värde av 11 kpa. Lerans sensitivitet är hög dvs skillnaden mellan orört och omrört tilllstånd är stort. Detta gäller speciellt från nivån 3,5 meter under markytan och ner till överkant morän. Även delen över från markytan ner till 3,5 meter under markytan har en hög sensitivitet men klassificeras ej som en kvicklera. Lerans kompressionsegenskaper har undersökts och det kan konstateras att leran i sin översta del är något överkonsoliderad. Enligt utförda CRS-försök så kan man anta att leran har en överkonsolideringrad om ca 2 i dess översta del (nivån -3 från my) för att på nivån -5 från my vara normalkonsoliderad. 8 Stabilitet Undersökning av stabiliteten har ej utförts då området är relativt plant och inte innehåller uppfyllnader. Sidan 6 (8)

7 Vid stabilitetsberäkningar skall dock leran betraktas som en kvicklera. Detta innebär att vid berökningar så skall SK3 = säkerhetsklass 3 tillämpas vid val av partialkoefficienter. Stor aktsamhet skall således iaktagas vid utförandet av schakter och slänter och även vid användandet av större maskiner som tex pålmaskiner eller liknande. 9 Rekommendationer 9.1 Allmänt Ett kontrollprogram bör tas fram där erforderliga kontroller och gränsvärden i samband med schaktningsarbeten anges. All schaktning ska utföras i enlighet med Anläggnings AMA 13 kap CBB samt Arbetsmiljöverkets handbok Schakta säkert. Schaktbottenbesiktning bör utföras av geotekniskt sakkunnig person. Vid schakt skall man beakta och vidtaga försiktighetsåtgärder eftersom leran är sensitiv och att den kan förlora sin hållfasthet vid vibrationer och omröring. Därför kan valet av att använda sig av borrade rörpålar vara ett alternativ gentemot slagna betongpålar ur detta hänseende. Tillfällig grundvattensänkning till 0,5 m under schaktbotten kan beroende på jordart erfordras om grundvattenytan ligger över blivande schaktbotten. 9.2 Geoteknik Dimensionering av grundläggning sker enligt Eurocode (EN 1997). Geokonstruktioner dimensioneras enligt säkerhetsklass 3 (SK3) och geoteknisk kategori 2 (GK2). Notera att vid dimensionering enligt Eurocode skall partialkoefficienten för säkerhetsklassen läggas på nedräknade laster och inte som förut på jordparametrar. Då detta är en översiktlig geoteknisk utredning med ett fåtal geotekniska sonderingar utförda så skall nedanstående rekommendationer ses som en vägledning i kommande kalkylarbete. Kompletterande geotekniska undersökningar med provtagningar bör utföras i nästa skede. Grundläggning Planerade flerbostadshus kan grundläggas i den västra delen av området med pålar nedförda till berg. I detta skede bör man räkna med att borrade pålar måste användas eftersom bergnivån har varit svår att finna och att moränen ovan berg kan innehålla större stenar och block alternativt att berget är uppsprucket i dess översta delar. Därför rekommenderas ej betongpålar. För områdets östra delar kan grundläggningen troligtvis utföras med platta på mark. Detta måste dock verifieras med ytterligare ett antal geotekniska sonderingar och provtagningar främst då kompressionsprov. Grundläggningen med platta på mark/lera utföres med fördel enligt AMA Anläggning 13 med en tjocklek på fyllningen om minst 30 cm. Den packade fyllningen kan utgöras av samkross Sidan 7 (8)

8 Schaktarbeten Skall djupa schakter tillämpas för garage och källarvåningar skall stor försiktighet iaktagas vad gäller släntstabilitet. Schakt med större djup an 1,5 meter i lera skall verifieras av geoteknisk sakkuning. Inströmmande vatten i schaktgrop skall hållas på en nivå 0,5 m under planerad schaktbotten medelst en tillfällig brunn med grovt material i botten av denne. Vattnet som pumpas ur schaktgrop skall bortledas minst ca 10 meter utanför denne. Sättning Sättningar kan komma att utbildas inom området på grund av att anläggningsabeten med tillhörande rörgravar och en allmän hårdgöring av markytor innebär att grundvatten kommer att bortledas. Detta kan leda till sänkta grundvattennivåer. Schakter i närheten av fastmarksområden kan innebära att kontakt fås med det undre grundvattnet vilket kan innebära en sänkning av dess trycknivå. Ett sätt att försöka förhindra detta kan vara att utföra tätskärmar av bentonit i planerade rörgravar. En sättning på ca 10 cm kan förväntas vid en grundvattensänkning om ca 1 meter. 9.3 Miljö Ingen miljöundersökning är utförd inom området. 10 Kontrollåtgärder Innan grundläggningsarbetena påbörjas skall entreprenören upprätta en arbetsberedning för planerade arbeten. Alla arbeten skall bedrivas med sådan försiktighet att eventuella ledningar och kablar samt närliggande byggnader och anläggningar inte skadas. Arbetsberedningen skall innefatta krav på utförande, uppföljning och dokumentation av arbetena. Vi rekommenderar att fackmannamässiga kontroller/besiktningar av verkliga förhållanden i samband med mark- och grundläggningsarbeten utförs och att verkliga förhållanden i marken dokumenteras och återsänds till konstruktör. Ett kontrollprogram bör tas fram där erforderliga kontroller och gränsvärden i samband med schaktnings- och eventuella pålningsarbeten anges. 11 Kompletterande utredning Kompletternde geoundersökningar inför projekteringsskedet bör utföras. Främst bör man utreda sättningsproblematiken för området med villabebyggelsen. Vidare bör ytterligare något eller några grundvattenrör installeras. Föreliggande geotekniska undersökning skall främst ses som ett kalkylunderlag. Miljöutredning avseende föroreningar på jordmassor bör utföras eftersom en viss bortschaktning av material ej kan uteslutas i detta skede. Sidan 8 (8)