Övning: Titta tillsammans på bilden Karl X Gustav i Storbildsunderlag och beskriv den historiska bakgrunden.

Transkript

1 Samtiden är dåtid Analysmodell Karl X Gustav 1896 Mål: Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv och som medel för påverkan i aktuella konflikter. Material: Arbetsblad Samtiden är dåtid 1896, Analysmodell Karl X Gustav, se nästföljande sidor. Tal vid invigning af Karl X Gustafs stod i Malmö 1896, se nästföljande sidor. Utdrag från Svenska Dagbladets historieblogg av Dick Harrison: Karl X Gustav i Malmö, se nästföljande sidor. Storbildsunderlag Övning: Titta tillsammans på bilden Karl X Gustav i Storbildsunderlag och beskriv den historiska bakgrunden. Bakgrund: Karl X Gustav kröntes till kung 1654 då hans kusin drottning Kristina abdikerade. Han är känd som en stor krigarkonung. Karl X Gustav var verksam under den period i svensk historia som kallas stormaktstiden. Mest känd har Karl X Gustav blivit som erövrare av de numera sydsvenska landskapen Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän i samband med freden i Roskilde På så sätt han fått en stark status i den svenska historien. För skåningarna innebar det att de upphörde att vara danskar och istället blev svenskar. En hård försvenskningsperiod följde då många skåningar fick det jobbigt beroende på att de fortfarande ville vara danskar. Även i Malmö fanns det ett motstånd mot Sverige. Malmö gick från att vara en betydelsefull och näst största staden i Danmark till en provinsiell marginaliserad stad i Sverige. Det gjorde att malmöborna hamnade i ett svårt läge. Danskarna å ena sidan lockade dem att göra uppror och svenskarna å andra sidan gjorde allt för att kontrollera och skrämma dem till lydnad. Under det skånska kriget försökte Danmark återta de förlorade områdena och kriget var särskilt grymt med tendenser av inbördeskrig. Dödligheten var hög och mycket förödelse följde i spåren av bl.a. slaget vid Lund 1676, det blodigaste slaget på svensk mark, och belägringen av Malmö Krigen blev resultatlösa politiskt, men inte vad det gäller människoliv och lidande.

2 Stormaktstiden Stormaktstiden som inträffar mellan är en tid i svensk historia då Sverige hade en stark maktställning i Europa. Startpunkten för denna epok är inte helt tydlig men många vill förlägga den till 1611 när Gustav II Adolf blir kung. Epoken präglas av krig och svensk expansion i norra Europa. Under denna period blir Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Gotland, Härjedalen och Jämtland svenskt. Denna period utmärks också av en ekonomisk expansion med höjd levnadsstandard för en del av befolkningen i landet som följd. Ta fram nästa bild i Storbildsunderlag som visar ett foto från 1896, Karl X Gustavs statyn avtäcks den 28 juni på Stortorget, kronprinsens besök. Läs texten Tal vid invigning af Karl X Gustafs stod i Malmö 1896 tillsammans. Som hjälp att förklara orden finns en ordlista. För ytterligare information kan eleverna ta del av utdraget från Svenska Dagbladets historieblogg av Dick Harrison: Karl X Gustav i Malmö. Analys: Använd bilden, Analysmodell Karl X Gustav 1896 i Storbildsunderlag. Gå gemensamt igenom frågeställningarna från Analysmodell Karl X Gustav Utifrån analysmodellen på nästföljande sida får eleverna fundera kring och diskutera i mindre grupper med utgångspunkt från bilderna. Dela ut ett arbetsblad som underlag till varje grupp. Gå gemensamt igenom det eleverna har kommit fram till när de använt analysmodellen. Efter diskussion och analys bör eleverna ha förstått följande: o Dåtiden- Karl X Gustav erövrade stora områden och gjorde Sverige mäktigare. Han införlivade Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Gotland, Jämtland och Härjedalen med Sverige. o Samtiden Sveriges internationella position var inte stark i slutet av 1800-talet. I hela Europa fanns en stark rörelse för nationalism och många länder försökte synliggöra det egna folkets själ och egenart. Genom att lyfta fram en av landets krigarkungar försökte man manifestera nationalism och svenskhet. Under denna period fanns ett ökat intresse för att betona landets storhet och visa på händelser i dåtiden som uppfattades som särskilt ärorika. o Användandet Statyn och talet lovordar och förhärligar kungens gärningar. När statyn restes var samhället ganska delat mellan en framväxande arbetarrörelse och en medel- och överklass. De bägge lägren hade en mycket olik syn på kungamakt och historien. o Symbolvärde Karl X Gustav var en framgångsrik svensk kung som gjorde Sverige som fysiskt störst någonsin och har använts som symbol för nationalismen från talet och framåt. o Framtiden Hur kan en staty på en kung (Karl X Gustav) användas för att forma synen på framtiden. 2

3 Samtiden är dåtid 1896 Samtiden Analysmodell Karl X Gustav Vad är det för frågor som är viktiga i samtiden (1896) utifrån bilden? Vilken effekt ville man uppnå genom att använda historien om Karl X Gustav 1896? Fornminnesföreningens glasnegativ Dåtiden Vilken/a historiska händelser eller skeenden används i bilden? Samband Användandet Vilka samband vill brukaren skapa mellan då och nu? (nu är lika med tiden när bruket sker) Varför användes Karl X Gustavs person som historisk händelse? Symbolvärde Kände alla 1896 till händelser kring Karl X Gustav? Var de positiva, negativa? Var det den tidens historia? Vad betydde den för människorna 1896? Motivera ditt ställningstagande. Framtiden Vilken effekt ville man uppnå genom att använda historien in i framtiden?

4 Tal vid invigning af Karl X Gustafs stod i Malmö (kronprinsens tal) Den bild, om inom få ögonblick skall framträda för allas blickar, återkallar minnet af en stor konung och härförare. I dubbel mening ärofullt är namnet Karl Gustaf, emedan det förenar det, som bars af vasaättens båda största konungar, med det, han själf gaf i arf åt frejdade ättlingar af pfalziska husets stam. I dubbel mening minnesvärd är ock hans korta, bragdrika regenttid. I fjärran land förde han de svenska fanorna till lysande segrar. Visserligen blefvo dessa utan någon varaktig frukt för Sverige, men slutligen beskärdes honom dock den lyckan att på närmare håll skörda varaktigare segervinster, i det han åt fäderneslandet i söder förvärfvade dess nuvarande hafomflutna gräns. Hvad under då, att denne konungs ärestod måste uppstå ur själfva den jord, hans mod och snille vunnit? Snarare kan det förvåna, att icke denna erkänslans gärd åt honom länge sedan förunnats. Dock tror jag, att dröjsmålet varit både klokt och lyckligt. Karl X Gustafs minnesstod vid Öresunds strand, så kär den än vore för svenskar att skåda, får icke stå såsom någon utmaning, nej, icke ens väcka den ringaste misstämning mellan skandinaviska stamförvanter. Men visshet, att så icke skulle ske, kunde endast tiden skänka. Svenskar och danskar måste först såsom uppriktigt försonade bröder hafva kommit hvarandra till mötes på Lunds forna slagfält, vid foten af gemensam vård, rest öfver deras i mandom och fosterlandskärlek jämnbördiga förfäders grafvar. Nu är omsider den dag inne, då Karl X Gustafs bild bör framträda på Malmö torg. Skånska krigare af Sveriges här omgifva i denna stund den store härförarens och statsmannens ärestod, men deras vapen fällas icke till strid utan skyldras till honnör, och från deras stycken ljuda endast till salut laddade skott. Ett om egen själfständighet och ära angeläget men ingen annans hotande folk hyllar i dag minnet af en konung, hvilken genom den åt riket vunna naturliga södra gränsen i sin mån förberedde möjligheten af det välsignelserika fredslugn,som under nästan hela det nittonde århundradet rådt på den Skandinaviska halfön. Tacksamma hjärtan och beundrande blickar möte alltså Karl X Gustafs bild, då jag nu bjuder:»täckelset falle!» Källa: Läsebok för folkskolan, Stockholm 1899, P. A. Nordstedt och söners förlag. Nionde upplagan, sid

5 Ordlista stod/minnesstod fredjdade pfalziska huset från. bragdrika förvärfvade hafomflutna erkänslans gärd förunnats misstämning omsider skyldras salut minnesmärke berömd Det bayerska furstehus som Karl X Gustaf härstammar storslagna vann, förskaffade omgiven av hav bevis på uppskattning givits, tilldelats spänt förhållande äntligen militär hälsning hedersbetygelse 5

6 Utdrag från Svenska Dagbladets historieblogg av Dick Harrison: Karl X Gustav i Malmö Dick Harrison, 10 mars, 2015 På Stortorget i Malmö står en staty över Karl X Gustav. Med tanke på allt rabalder kring den föreslagna statyn av kvinnan med väska i Växjö, som inte får resas eftersom den visar en våldsam handling, borde den väl flyttas? Få personer i vår historia har varit lika våldsamma som Karl X Gustav. Dessutom är det väl en skymf mot Skåne att ha erövrarkungen mitt i landskapets största stad? Vem kom på tanken att resa statyn överhuvudtaget? Skulpturen, gjord av John Börjeson, professor vid Konsthögskolan i Stockholm, tillkom åren och restes vid Slöjd- och Industriutställningen i Malmö 1896, vid en tid när den nationalistiska romantikens statyvurm kulminerade. Under andra hälften av 1800-talet pågick många liknande projekt runt omkring i Sverige, ofta med kungar som objekt för statyresarnas entusiasm; det fanns således redan ett par Karl X Gustav-statyer i Sverige när ryttarstatyn restes i Malmö. Påfallande ofta kom initiativet underifrån från lokala föreningar, inte från myndigheter. Så var även fallet i Malmö. En av de drivande krafterna var den kände Lundahistorikern Martin Weibull, som brann för den kulturella skandinavismen och önskade åstadkomma ett närmande mellan Sverige, Norge och Danmark genom att bland annat skapa försoningsmonument som man kunde samlas kring. Statyer och obelisker som högtidlighöll minnet av forna krig och motsättningar, vilka danskar och svenskar numera lagt bakom sig, skulle sammansvetsa folken trodde Weibull. Det var i denna anda monumentet över slaget vid Lund restes på 1880-talet, liksom statyn över Karl X Gustav i Malmö på 1890-talet. Martin Weibull såg upp till Karl X Gustav, vars politik hade enligt historikern kännetecknats av drömmen om nordisk enhet. I det tal Weibull höll vid statyinvigningen utropade han till och med ett leve för vårt stora fädernesland, för ett treenigt Norden. Weibulls tolkning kan tyckas magstark för en modern historiker, eftersom kungen gått över tiotusentals lik för att nå sina mål och bland annat krossa den danska monarkin. Faktum är att Weibulls idé var hårt kritiserad redan i samtiden. När insamlingen till statyn pågick på 1870-talet protesterade folk, även i Danmark, mot planerna. Men de lokala tillskyndarna, inte minst tidningsmannen och politikern Carl Herslow, var fler och starkare än kritikerna. När statyn restes kritiserades den dessutom av ideologiska skäl i den socialdemokratiska tidningen Arbetet, förgäves. Från och med 1960-talet har många uttryckt en önskan om att ta bort statyn. Skånskoch dansksinnade opinionsbildare och tidningsinsändare har i flera omgångar spytt galla över den fete svensken som tog landskapet med våld och framtvingade en oönskad försvenskning. De som försvarat statyn har pekat på att den utgör en integrerad del av Stortorgets kulturmiljö, som fick sin nuvarande utformning vid tiden för statyresandet, och att den oavsett vad man tycker om kungen är en del av Malmös historia. 6