ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017

Transkript

1 Ansökan. Bilaga 2 Sida 1 (7) ANSÖKAN OM INVESTERINGSMEDEL FÖR KLIMATÅTGÄRDER 2017 Nämnderna ska i sin ansökan redovisa projektets utformning genom att redogöra för följande punkter. Namn på projektet/åtgärden: Rålambshovsparken Anpassningar för bättre omhändertagande av skyfall, stärkta ekosystemtjänster och mångfunktionella lösningar för dagvattenhantering. Sökande Nämnd: Kontaktperson: Kungsholmens stadsdelsnämnd My Peensalu Epost: Telefon: My.peensalu@stockholm.se Ansökan 1. Grundläggande krav A. Av ansökan ska det framgå att det aktuella projektet kännetecknas av nödvändiga åtgärder. (beskriv vilka och varför) Rålambshovsparken ligger på Kungsholmen och förvaltas av Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Parken är ca m 2 och dess centrala och attraktiva läge gör att den alla årstider nyttjas av människor från hela Stockholmsområdet. Stockholm Vatten har i samarbete med miljöförvaltningen genomfört en skyfallsmodellering för hela Stockholms stad som visar möjliga översvämningsrisker (tre olika scenarior) vid ett intensivt skyfall med 100-års återkomsttid. Hänsyn har då tagits till de klimatförändringar som kan inträffa till år Modelleringen visar att stora regnmängder kommer att samlas i Rålambshovsparkens lågpunkter, dels pga tillrinning från omgivande områden men också genom ytavrinning inom själva parken. Parken omges av flera stora vägar, viktig infrastruktur och bebyggelse. I händelse av kraftiga regn kommer parken utgöra en självklar och mycket viktig plats för att ta hand om vatten och därmed hindra skador på kringliggande hus och infrastruktur. I dagsläget finns områden inom parken som erfarenhetsmässigt är översvämningskänsliga vid kraftig nederbörd och det uppstår situationer flera gånger årligen då vatten blir stående i parken, även vid måttliga regn. Vi ser därför ett stort behov av att förbättra dagvattenhanteringen i parken för att kunna ta hand om och leda mycket vatten, för att på så sätt hindra skador på den byggda miljön

2 Sida 2 (7) och samtidigt göra det på ett kontrollerat sätt som bidrar till ökade rekreativa värden och stärkta ekosystemtjänster i parken. B. Ansökan ska peka på ett av klimatinvesteringens övergripande mål. Kryssa i vilket mål som är aktuellt för denna ansökan: minska de klimatpåverkande växthusgasutsläppen genom t ex energieffektivisering eller byte till förnybar energi bidra till en hög beredskap för kommande klimatförändringar genom t ex anpassning till mer extrem väderlek 2. Projektbeskrivning (mål och syfte) Ansökan ska innehålla en tydlig beskrivning av den tänkta åtgärden med övergripande mål och syfte samt tänkt organisation för genomförande. Klimatmålet ska vara mätbart och i kommande projektplan ska där redovisas ett startmått. Rålambshovsparken är hela stadens park. Dess storlek, innehåll och attraktiva läge gör att den nyttjas alla årstider av människor från hela Stockholmsområdet. Syftet med det här projektet är att fortsatt kunna erbjuda alla Stockholmare en härlig grön lunga att vistas i men samtidigt säkerställa att parken på ett bra och effektivt sätt kan ta hand om stora regnmängder och fungera som fördröjningsmagasin dit vatten från omkringliggande bebyggelse kan ledas i händelse av kraftiga skyfall. Tidigare och pågående arbete C/O City I parken har det under 2016 och våren 2017 pågått ett pilotprojekt inom ramen för projektet C/O City* där målsättningen varit att undersöka om det går att på ett mer effektivt sätt ta hand om regnvatten vid skyfall och pröva hur detta skulle kunna göras. Resultatet från pilotstudien utgör grund för det här fortsatta projektet i parken. Inom ramen för pilotstudien har mer noggranna studier gjorts av stadens skyfallskartering och så kallade hydrauliska modellkörningar har utförts för att ta reda på vilken markåtgärd i parken som skulle ge bäst effekt. Pilotstudien har visat på att det är möjligt att minska översvämningsproblematiken i Rålambshovsparken och öka ekosystemtjänsterna genom att anlägga ett svackdike genom parken, dvs en längsgående lågpunkt som kan fungera som samlande element och leda bort stora vattenmängder utan att hela parken översvämmas. Pilotstudien pekar även på att ett komplement med en så kallad rain garden i anslutning till svackdiket skulle kunna öka dikets kapacitet samt fungera fördröjande och renande av förorenat dagvatten från kringliggande vägar. *Syftet med projektet C/O City är att lyfta fram värdet av naturen i staden, skapa planeringsunderlag och ta fram konkreta lösningar som underlättar för att arbeta med ekosystemtjänster i stadsplanering. C/O City är en konstellation av 13 aktörer från olika organisationer och branscher inom miljö- och hälsofrågor, planering, arkitektur, byggande, teknik och forskning. Projektägare är Stockholms stad genom miljöförvaltningen och projektet finansieras genom Vinnova.

3 Sida 3 (7) Fördjupade utredningar Under våren 2017 genomförs ett antal undersökningar i parken i syfte att ta reda på mer om grundvattennivåer, befintligt ledningssystem i och kring parken och infiltrationskapacitet på befintlig jord. De fördjupade undersökningarna finansieras av stadsdelsnämndens parkinvesteringsmedel. Fortsatt arbete Nästa steg är att använda resultatet från pilotstudien inom C/O city samt de fördjupade utredningarna och gå vidare med gestaltning av åtgärderna, samt se på placering och konstruktion av ett svackdike och rain garden i parken. Därefter måste en detaljprojektering genomföras för att kunna handla upp och etappvis genomföra åtgärderna de närmaste åren. Medel ansöks nu för att kunna ta fram ett gestaltningsprogram, projektera samt inleda ett genomförande av åtgärderna under perioden Effektmål Stärka ekosystemtjänsterna i parken Parker och grönytor har naturliga förutsättningar att fördröja, infiltrera och rena dagvatten. Rålambshovsparken bidrar redan idag med reglerande och vattenrenande ekosystemtjänster. Om dessa tjänster kan förstärkas i parken samtidigt som parkens rekreationsvärde kan bibehållas eller stärkas kan detta betraktas som att värdet av ekosystemtjänsterna i parken har ökat. Fördröja, rena och leda dagvatten på ett mångfunktionellt sätt I händelse av kraftiga regn blir parken en viktig plats för att ta hand om dagvatten från kringliggande vägar och andra hårdgjorda ytor. Vatten som naturligt leds ner i parken ska kunna tas hand på ett effektivt och bra sätt. De lösningar som vidtas ska bidra till att vattnet också kan fördröjas samt renas genom biofilter (gräs och annan vegetation). Hanteringen av dagvattnet ska göras på ett sådant sätt att det även bidrar till ökade rekreativa värden för parkens besökare och ökar den biologiska mångfalden. Ökad kapacitet för omhändertagande av dagvatten Uppströms i området, runt Lindhagensplan, finns viktig infrastruktur och bostäder. Stadens skyfallskartering visar att det kan bli problem här vid framtida kraftiga regn. Det kan därmed bli aktuellt att leda mer dagvatten till parken än vad som idag naturligt rinner dit. Det är därför nödvändigt att planera för detta och se till så att de åtgärder som vidtas i parken har god kapacitet. Projektmål Med pilotstudien som grund och andra genomförda utredningar ta fram ett gestaltningsprogram för de tänkta åtgärderna i parken Med gestaltningsprogrammet som grund genomföra en projektering och ta fram bygghandlingar för ett genomförande. Handla upp och etappvis genomföra åtgärderna i parken.

4 Sida 4 (7) Färdigställa minst en etapp hösten Projektets målgrupp Alla parkbesökare Parken är en av stadens mest välbesökta. Åtgärder som vidtas i parken syftar till att förbättra parkens rekreativa kvalitéer. Kungsholmens stadsdelsnämnd Nämnden ansvarar för investering och förvaltning i parken. Åtgärder som vidtas ska bidra till att uppnå nämndens verksamhetsmål om trygga, tillgängliga och välskötta parker för alla samt bidra till målet om att parkerna är anpassade till nya klimatförutsättningar och bidrar till en mångfald av ekosystemtjänster. Trafikkontoret och Stockholm vatten Trafikkontoret ansvarar för de omkringliggande broarna och vägarna. Det är till stor del vatten från dessa hårdgjorda ytor som kommer att samlas och omhändertas i parken. Stockholm vatten ansvarar för det befintliga ledningssystemet kring parken och är ägare av skyfallskarteringen. De båda kontoren drar stor nytta av att parken fungerar som plats för omhändertagande och fördröjning av dagvatten. Andra Stockholms övriga stadsdelsförvaltningar, fackförvaltningar och bolag som berörs av liknade frågor. Projektet ska kunna fungera som en pilot och inspiration för andra och bidra till ett fullskaleprojekt i en central park. 2.2 Projektorganisationen Projektledare My Peensalu, landskapsarkitekt Kungsholmens stadsdelsförvaltning parkmiljöavdelningen Projektdeltagare Helena Åkerlindh, parkingenjör Kungsholmens stadsdelsförvaltning parkmiljöavdelningen, Magnus Sannebro, miljöutredare, Miljöförvaltningen Referensgrupp (förslag) Britt Mattsson, chef Kungsholmens stadsdelsförvaltning parkmiljöavdelningen Eva Vall, utredningsingenjör Stockholm Vatten Christina Wikberger, projektledare Miljöförvaltningen 2.3 Projektavgränsning Projektets fysiska åtgärder avgränsas till att gälla parkområdet Rålambshovsparken, dock är avrinningsområdet större och hänsyn måste tas till hela detta område i planerings- och projekteringsskedet. 3. Vilka relevanta styrdokument är projektet kopplat till (Ansökan ska ligga i linje med för sammanhanget relevanta styrdokument som stadens miljöprogram, stadens Strategi

5 Sida 5 (7) för fossilbränslefritt Stockholm etc. Ange även vilka punkter i programmen som åtgärden berör) Dagvattenstrategi för Stockholms stad Projektet berör: Robust och klimatanpassad dagvattenhantering Dagvattenhanteringen ska vara anpassad efter förändrade klimatförhållanden med intensivare nederbörd och höjda vattennivåer i sjöar, kustvatten och vattendrag. Resurs och värdeskapande för staden Dagvatten är en del av vattnets kretslopp i staden och ska användas som en resurs för att skapa attraktiva och funktionella inslag i stadsmiljön. Stockholms stads miljöprogram Projektet berör : Delmål 3.1 Sårbarheter i stadsmiljön till följd av ett klimat i förändring ska förebyggas. Delmål 3.4 Vid stadsutveckling ska ekosystemtjänster främjas för att bidra till en god livsmiljö. Delmål 3.5 Staden ska ha en livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald. Delmål 3.6 Stockholmarna skall ha god tillgång till parker och natur med höga rekreations- och naturvärden. Delmål 3.7 Varje stadsdel ska planeras för god stadsmiljö Utöver ovanstående ligger projektet även i linje med nyligen antagna Grönare Stockholm, gällande översiktsplan samt Kungsholmens lokala parkplan som är under framtagande. Övrigt Projektet relaterar till nyligen antagna Grönare Stockholm samt pågående arbete med ny parkplan för Kungsholmen. Fråga 4-6:. Längst ner i dokumentet får du tips på hur du kan räkna ut minskade klimatutsläpp från energianvändning. (Fyll i under det mål/målen som är relevant för ansökan. Klimatmålet/en ska vara mätbara och det är viktigt att ha ett startmått så att totala effekter kan räknas hem. Finns inga siffror att ange så förklara varför och beskriv planen för hur utsläppseffekten och eller minskade klimatförändringar ska redovisas). 1 Utsläpp av CO2 ekv före och efter investeringen FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. eller 2 Förändrad beredskap för kommande klimatförändringar före och efter investeringen FÖRE: Stora delar av parken översvämmas vid kraftiga regn. EFTER: Infiltration och avledningskapacitet förbättras. Vattnet kan ledas till lågpunkter och infiltrera. Parkens kapacitet för att omhänderta dagvatten ökar, parken kan ta hand om mer vatten än vad som idag naturligt rinner dit. Samtidigt ökar parkens rekreativa kvaliteter och ekosystemtjänster stärks.

6 Sida 6 (7) 3 Andra övriga miljöeffekter före och efter investeringen FÖRE: Klicka här för att ange text. EFTER: Klicka här för att ange text. 4 Tidplan, bilaga 2 (Ansökan ska innehålla en övergripande tidplan per år och ska redovisa identifierade faser i projektet från start till slutredovisning. Tidplanen redovisas i bilaga 2 i tabellen Åtgärdens aktiviteter/utgiftsposter ). Kompletterande kommentar kan lämnas här fördjupande studier -gestaltning -systemhandling -detaljprojektering upphandling - genomförande etapp genomförande etapp 2 5 Beskrivning av utgifter, ev inkomster och finansiering, bilaga 2 (Ansökan ska redovisa projektets totala klimatinvestering per år och hur projektet ska finansieras. Eventuell egen medfinansiering redovisas och extern medfinansiering redovisas i förekommande fall. Redovisa även eventuella inkomster och vad de består av. Beskrivning av utgifterna ska utformas så att tilldelning av medel kan ske årligen. Detta innebär att projekten ska kunna beskrivas i delar.) Kompletterande kommentar kan lämnas här. Se bilaga 6 Påverkan på framtida driftkostnader (exempelvis kapitalkostnader och hyrespåverkan m m) (Av ansökan ska det framgå om och/eller hur projektet kan förväntas påverka nämndens eller annan nämnd/styrelses framtida driftutgifter/kostnader och resursförbrukning.) Förmodad ökad driftskostnad, kr/år 7 Sökt projektmedel (Av ansökan ska det framgå hur mycket investeringsmedel som söks för projektet samt eventuell egen och eller extern medfinansiering. Fylls även i bilaga 2) kr ansöks kr ansöks

7 Sida 7 (7) 8 Innovativitet och eller uppväxling (Ansökan får gärna visa på innovativitet och leda till att bryta gamla invanda mönster till nya och det ses med fördel om pågående åtgärder går att växla upp). Visa på hur vi kan nyttja våra parkmiljöer för att kunna ta hand om ökade regnmängder. Vi vill att projektet även ska kunna utgöra utgångspunkt och pilot för en fördjupad diskussion kring hur kostnader för klimatanpassning och omhändertagande av regn kan fördelas mellan ansvariga förvaltningar. Hur kan en öppen dagvattenanläggning i park exempelvis ge ett utslag i fördelningsnyckeln för parkdrift. Övriga upplysningar Klicka här för att ange text. Att räkna ut minskade klimatutsläpp från energianvändning, exempel: Åtgärder för el För en kilowattimme som inte används, släpps heller inte ut 83 gram CO2. Exempel: om man minskar sin elanvändning med 3500 kwh på ett år, så minskar utsläppen av CO2 med 3500 X 83 = gram CO2. Omvandla dessa till kilo = 290,5 kilo (eller 0,2905 ton) CO2 på ett år. Om livslängden för åtgärden är 15 år, blir den totala utsläppsminskningen 290,5 kilo X 15 år = 4357,5 kilo (eller 4,3575 ton) CO2. Åtgärder för värme På samma sätt räknas den totala utsläppsminskningen med värdet 110 gram CO2 för en kilowattimme. Hjälp att beräkna effekterna kan fås från energicentrum på miljöförvaltningen!