LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN

Transkript

1 LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Fastställande Utbildningsplanen fastställd av Utbildningsrådet vid Fritidsledarutbildningen på Vimmerby folkhögskola. Gäller från Fritidsledarutbildning Fritidsledarutbildningen är en eftergymnasial tvåårig yrkesutbildning, jämställd med högskolans 80 poäng, förlagd enligt ett regeringsbeslut år 1979 på folkhögskola. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Folkhögskolan är en del av den fria och frivilliga folkbildningen. Folkhögskolans övergripande bildningsmål gäller även för yrkesutbildningen till fritidsledare. Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet 1 Den lokala utbildningsplanen utgår från Fritidsledarskolornas 2 styrdokument, Gemensamma utbildningsplan för fritidsledarutbildning i Sverige, beslutad Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till utbildningen 3-årig gymnasieexamen eller motsvarande med behörighet för yrkeshögskola och med särskild behörighet i svenska 2 eller svenska som andraspråk 2 och lämplighet för utbildningen och yrket som är styrkt genom referenser från relevant erfarenhet för yrkesområdet Sökande som vill åberopa andra kompetenser än grundläggande behörighet, kan gå vidare till individuell prövning av reell kompetens. 2 Syfte och Lärandemål 1 Proposition 2005/06:192 2 Samarbetsorganisation för förfolkhögskolor med fritidsledarutbildning och utgör tillsammans svensk fritidsledarutbildning. 1

2 Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan ligger till grund för den lokala utbildningsplanen på Vimmerby folkhögskola. Genom SeQF, som bygger på den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, finns ett utarbetat gemensamt referenssystem som täcker utbildningssystemet från grundskoleexamen/motsvarande till doktors-examen/motsvarande, liksom olika nivåer av yrkesutbildningar. Detta uttrycks inom SeQF med begreppen kunskap färdigheter kompetenser. 3 Utbildningen ska utveckla deltagarens - Förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar. - Förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem som kan uppstå i rollen som fritidsledare. - Att se människors möjligheter och att ha ett främjande förhållningssätt. - Att ha förmågan att se helhetsperspektivet på individer, grupper och samhälle, samt en vilja att utveckla och förändra. - Att ha förmågan att organisera och leda samt kunna hantera konflikter - Att kritiskt granska kunskap samt genom reflektion dra konsekvenser av detta. - Att självständigt ta ansvar, leda och slutföra aktiviteter. Kunskaper - Att ha kunskap om det fritidsvetenskapliga fältet. - Att ha kunskap om pedagogiskt och sociologiskt teoribildning, relevant för yrkesområdet. - Att ha kunskap om relationen mellan människor och samhälle och ha förmågan att relatera till olika samhällsvetenskapliga tanke- och forskningstraditioner. - Att visa prov på och kunna resonera kring fritid som en samhällelig företeelse i ett kulturellt och historiskt perspektiv, i relation till såväl individens värld som samhällsstrukturer och sociala förändringsprocesser. - Att ha kunskap om mångfald, kön, etnicitet och tillgänglighet. - Att ha kunskap om kommunikationsteorier, och vikten av ett salutogent förhållningssätt. - Att ha kunskap om olika ledarskapsteorier. Färdigheter 3 2

3 - Att visa förmågan att söka, samla, värdera och kritiskt tolka information, samt att analysera, reflektera och föra diskussioner kring företeelser och situationer. - Att visa förmågan att identifiera, formulera och lösa problem samt att göra uppgifter inom givna tidsramar. - Att visa förmågan att muntligt och skriftligt kunna redogöra för problem kopplat till fritidsledarens yrkesroll. - Att uppvisa färdigheter i att leda individer och grupper, självständigt och/eller tillsammans med andra. Kompetenser - Att se människors möjligheter och att ha ett främjande förhållningssätt. - Att ha förmågan att se helhetsperspektivet på individer, grupper och samhälle, samt en vilja att utveckla och förändra. - Att ha kompetenser för att organisera och leda, samt kunna hantera konflikter. - Att kritiskt granska kunskap samt genom reflektion dra slutsatser av detta. - Att självständigt ta ansvar, leda och slutföra projekt. Studieområden 3

4 Utbildningen omfattar 80 veckors heltidsstudier jämställt med högskolans gamla poängssystem, 80 poäng. En poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. 1. Pedagogik/Ledarskap 30 p 2. Sociologi 20 p 3. Metodik 18 p 4. Kommunikation 8 p 5. Fritidspedagogik 4 p Summa: 80 p Utbildningen i beteendevetenskapliga ämnen kan ge möjlighet till fortsatta studier i pedagogik och sociologi på nivå 2, vid vissa universitet och högskolor. 1. Pedagogik/Pedagogiskt ledarskap Kursen syftar till att deltagaren efter genomgången utbildning skall ha förvärvar teoretiska kunskaper om pedagogik- och ledarskapsteori samt forsknings- och arbetsmetodik för kunna tillämpa dessa praktiskt i olika grupp- och arbetssituationer med tonvikt lagd på arbetet som fritidsledare. Kunskaper ha kunskap om pedagogikens område i ett historiskt och samhälleligt perspektiv ha kunskap om olika människosyn, ledarstilar och metoder Färdigheter ha förmågan att omsätta pedagogiska och ledarskapsteorier i ett praktiskt ledarskap, att kunna tillämpa metoder och material som verktyg och redskap i yrkesrollen Delkurs 1p Socialpedagogik 2p Kursdeltagaren skall efter genomgående kurs ha kunskaper för att förstå hur man arbetar med att få människor att ingå i olika samhälleliga gemenskaper. Genom kunskap om de samhälleliga kunskapsfälten öka förståelsen för inkludering- och exkluderingsprocesser. Kunskaper Kursdeltagaren ska erhålla kunskaper i hur man ser människan i större sammanhang, utifrån olika utgångspunkter. Färdigheter 4

5 Kursdeltagen ska i sitt ledarskap träna på att integrera enskilda individer i samhället, (gemenskapens normalitet). Cederlund, C. & Berglund, S-A. (2017). Socialpedagogik pedagogiskt socialt arbete. Stockholm: Liber. Eriksson, L. & Markström, A-M. (2000). Den svårfångade socialpedagogiken. Lund: Studentlitteratur. Madsen. B. (2011). Socialpedagogik. Integration och inklusion i det moderna samhället. Lund: Studentlitteratur. Molin, M., Gustavsson, A. & Hermansson, H-E. (red.). Meningsskapande och delaktighet. Om vår tids socialpedagogik. Göteborg: Bokförlaget Daidalos. Keks & FoU Väst/GR. (2010). Inordnande eller utvidgande. Om delaktighetens villkor på fyra fritidsgårdar. Delkurs 2p Pedagogiska modeller ur ett historiskt perspektiv 2p Kursdeltagaren skall erhålla en kunskap om klassiska pedagoger, där kopplingar görs till yrkesrollen i ett historiskt och nutida perspektiv. Bergstedt, B. & Herbert, A. (2011). Pedagogik för förändring frihet, jämlikhet, demokrati. Lund: Studentlitteratur. Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur & Kultur. Egidius, H. (1999). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur & Kultur. Forsell, A. (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. Nordén, K-G. (2005). Samtal i pedagogernas hus. Stockholm: Nielsen & Norén. Delkurs 3p Pedagogiska modeller kopplade till skolan 1p Kursdeltagaren skall kunna analysera skolans uppdrag, styrning och organisation i ett lokalt, nationell och internationellt perspektiv. Kursdeltagaren skall ha kunskap om skolan och fritidshemmet som social mötesplats. 5

6 Kursdelatagen skall kunna analysera skolans värdegrund i relation till de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter, samt maktordning såsom genus, klass och etnicitet. Kursdeltagaren skall ha kunskap om hur man arbetar enligt PBL, problembaserat lärande. Skolverket (2011). Fritidshem lärande i samspel med skolan. Tillgänglig via Schröder, M. & Tuisku, J. (2015). Fritidshemmets uppdrag ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och lärande. Stockholm: Liber. Folkbildningsrådet. ( 2013). Folkbildningens vägval och vilja. Stockholm. Lindgren, Ulf, Säljö, Roger & Lidberg, Caroline (2012). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur. Regeringens sida om mänskliga rättigheter. Elektronisk. Tillgänglig via regeringen.se Delkurs 4p Grundläggande forskningsmetodik och uppsatsskrivande 5p Kursdeltagaren skall få en inblick i forskningsteorier och en förståelse för hur en forskningsrapport är uppbyggd, samt tillämpa kunskaperna genom att skriva ett examensarbete där forskningen kopplas till yrket. Kursdeltagaren skall läsa och opponera på annan deltagares uppsats. Genom ett konstruktivt sätt ge positiv och negativ kritik, komma med förslag till förbättring, som hjälp för den andra att nå ett bättre slutresultat. Björk Eriksson, B. ( ). En kultur- och fritidsnämnds beslut: en kritisk granskning av prioriteringar och avgränsningar. Kandidat-uppsats. Luleå/LTU Skellefteå. Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. 6

7 Delkurs 1pl Ledarskap 2p Kursdeltagaren skall ha grundläggande kännedom om olika ledarskapsteorier ur ett historiska och sociokulturella sammanhang, samt kännedom om olika organisationsteorier. Kursdeltagaren skall ha utvecklat en medvetenhet om hur det egna förhållningssättet påverkar ledarskapet. Alesgård, H. (2007). Samarbetsövningar. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Lundberg, P. & Herysson Eidvall, S. (2010). Träna ledarskap. Malmö: Liber. Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur. Referenslitterat: Jacobsen, D. & Thorsvik, J. (2002). Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur. Delkurs 2pl Ledarskap för funktionsnedsatta 1p Kursdeltagaren skall erhålla teoretiska och praktiska kunskaper i hur man organiserar och leder fritidsaktiviteter för människor. Kursen ges av Smålands Handikappidrottsförbund. Kunskaperna erhålls främst genom handikappkurs och fritidsprojekt. Delkurs 3pl Organisationsteori 5p Kursdeltagaren skall erhålla fördjupade kunskaper om olika ledarskapsteorier och erhålla kännedom om olika organisationsmodeller. Kursdeltagaren skall träna sina färdigheter i praktiskt ledarskap genom att prova olika modeller där förändringsarbetets mål och metoder är centrala. Kursdeltagaren ska ha kunskap om vad som påverkar hur människor organiserar sig, hur olika sätt påverkan individen och vad som krävs för att en organisation skall vara demokratisk och inkluderande. Kursdeltagaren ska ha förmåga att stimulera och stödja målgruppens egen organisering. 7

8 Alesgård, H. (2007). Samarbetsövningar. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Lundberg, P. & Herysson Eidvall, S. (2010). Träna ledarskap. Malmö: Liber. Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur. Ahltorp, B. (2005). Rollmedvetet Ledarskap om chefsroller och ledningsstilar i strategisk samverkan. Malmö: Liber. Jacobsen, D. & Thorsvik, J. (2002). Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur. Delkurs 4pl Ledarskapets betydelse för grupprocesser och grupputveckling 6p Kursdeltagaren skall genom teoretiska kunskaper baserat på ett pedagogiskt och socialpsykologiskt perspektiv ha kunskap för grupprocessens olika faser. Kursdeltagaren ska erhålla fördjupade kunskaper om organisationsteorier. Alesgård, H. (2007). Samarbetsövningar. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Johnson, S. (2000). Vem snodde Osten? Hur vi tacklar förändring. Lettland. Brains Books. Lundberg, P. & Herysson Eidvall, S. (2010). Träna ledarskap. Malmö: Liber. Ahltorp, B. (2005). Rollmedvetet Ledarskap om chefsroller och ledningsstilar i strategisk samverkan. Malmö: Liber. Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur. Delkurs 5pl Ledarskap, grupprocesser 1p Kursdeltagaren skall få möjlighet att praktiskt tillämpa erhållna kunskaper om salutogent och demokratiskt ledarskap samt träna grupprocesser. Valfri litteratur beroende på uppdrag. 8

9 Delkurs Projekt 2p Kursdeltagaren skall ha förmåga att analysera verksamheter ur dess perspektiv och kunna arbeta praktisk för att åstadkomma en positiv förändring. Kursdeltagaren skall ha kunskap om praktisk uppföljning av kvalitetssäkring av såväl arbetsprocessen som effekter av arbetet. Kursdeltagaren skall ha kunskap om olika kommunala, regionala, nationella och europeiska organisationer som erbjuder projektmedel till ungdomsverksamheter. Hagström, A. & Mattsson, S. (2010). Att leda projekt från start till mål. Stockholm: SISU Idrottsböcker. 2. Sociologi Sociologi innebär studier i ämnena psykolog, socialpsykolog och sociologi. Studier inom det sociologiska arbetsfältet inkluderar till stora delar flera av den socialpsykologiska disciplinen områden, vilket utgör huvudtonvikt ju längre fram i utbildningen den studerande kommer. Den studerande skall efter genomgången utbildning ha förvärvat teoretiska kunskaper i såväl psykologisk, socialpsykologisk som sociologisk teori, forsknings- och arbetsmetodik, samt kunna tillämpa dessa praktiskt i olika grupp- och arbetssituationer med tonvikten på tänkta yrkessituationer i arbete som fritidsledare. Kunskaper ha erhållit kunskaper om psykologiska, socialpsykologiska och sociologiska teoribildningar och traditioner ha kunskap om grundläggande psykologiska, socialpsykologiska och sociologiska och begrepp och metoder Färdigheter ha förmågan att omsätta psykologiska, socialpsykologiska och sociologiska teorier i ett praktiskt ledarskap, att kunna tillämpa teorier och metoder som verktyg och redskap i yrkesrollen 9

10 Delkurs 1 Människosyn och etik 3p Syftet med kusen är att ge kursdeltagaren möjligheter att reflektera över vilken människosyn som de själva omfattar, men även kunna bedöma andra professionellas människosyn. Människosynen kommer att ha betydels för de etiska ställningstagande som kursdeltagaren gör i sin profession, men även i sin vardag. Kunskaper i etiska ställningstagande kommer att leda till moraliska handlingar, då kursdeltagaren i vardagslivet kommer att interagera med andra. Kunskaper Kursdeltagaren ska förvärva kunskaper om olika människosynsperspektiv. Kursdeltagen ska erhålla kunskaper i människosyn och etik och sätta in dessa kunskaper i ett större livsåskådningssammanhang. Färdigheter Kursdeltagaren skall i ledarskapssituationer träna sig i att reflektera över egna och andras människosyn. Thorsén, H. (2016). Människosyn och etik. Nacka: Remusförlag. Delkurs 2 Socialpsykologi individen och gruppen 3p Kursdeltagaren skall erhålla grundläggande kunskaper om samspelet mellan individ och grupp i samhället och arbetsliv. Kursdeltagaren ska erhålla kunskaper i gruppens arbetsbetingelser och utveckling, olika grupproller, avvikande gruppbeteende, konformitet och grupprelationer, gruppmotsättningar och konflikthantering, gruppen och arbetsorganisationen, arbetsmiljö ur psykosocial utgångspunkt samt marginalisering. Kursdeltagaren skall även erhålla kunskaper om tolerans och normkritik, med olika etiska utgångspunkter Kursdeltagaren skall erhålla teoretiska färdigheter vad beträffar metoder för individoch grupputveckling, hur man konkret kan arbeta med till exempel konflikter, mobbing och utanförskap Fredriksson Ann & Marianne. (1995). De elva sammansvurna. Danmark. Wahlström & Widstrand. Johansson & Lalander. (2013). Vardagslivets socialpsykologi. Stockholm: Liber. 10

11 Angelöw, B. & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Cuff, E.C. & Payne, G.C.F. (1992). Samhällsvetenskapliga perspektiv. Göteborg: Korpen. Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur. Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi. Lund: Studentlitteratur. Delkurs 3 Utvecklingspsykologi 3p Kursdeltagaren skall erhålla kunskap om grundläggande utvecklingspsykologika traditioner och dess framväxt. Kursdeltagaren skall efter genomgången kurs erhållit färdigheter att praktiskt tillämpa de teoretiska kunskaperna, främst ur ett individperspektiv. Jerlang, E. (2008). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber. Delkurs 4 Sociologi teori och arbetssätt 4p Kursdeltagaren skall erhålla kunskap om sociologiskt historiska discipliners utveckling, teori och metod, sociologiska klassiker såväl som moderna traditioner, empiriska studieområden som det moderna samhällets framväxt, social stratifikation, genus och etnicitet. Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund: Studentlitteratur. Andersen & Kaspersen (red.).(2007). Klassik och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur. Layder, D. (2006). Understanding social theory. London: Sage. Månsson, P. (2010). Moderna samhällsteorier. Stockholm: Nordstedt. Ziehe, T m.fl. (1993). Kulturanalyser: ungdom, utbildning, modernitet. Essäer. Stockholm. Symposion. 11

12 Delkurs 5 Fördjupning i sociologisk teori 4p Kursdeltagaren skall erhålla fördjupade kunskaper om grundläggande dikotomier/dualismer inom klassiskt, såväl som modern sociologisk teori. Kursdeltagaren skall efter genomgånget moment erhålla större färdigheter i att tillägna sig kurslitteraturs på engelska, samt färdigheter att fördela och optimera en grupps resurser inom ramen för ett gemensamt arbete. Layder, D. (2006). Understanding social theory. London: Sage. Månsson, P. (2010). Moderna samhällsteorier. Stockholm: Nordstedt. Ziehe, T m.fl. (1993). Kulturanalyser: ungdom, utbildning, modernitet. Essäer. Stockholm. Symposion. Delkurs 6 Tillämpande av beteendevetenskapliga teorier i praktiken 3p Den studerande ska efter genomgången utbildning knyta an pedagogiska-, ledskaps- och sociologiska teorier i fallbeskrivningar, case. Fallen ska lösas genom redovisning av praktisk tillvägagångsätt, och vara förstärkt av teorier. Egidius, H. (2011). PBL och casmetodik. Hur man gör och varför. Lund: Studentliteratur. Valfri litteratur beroende på case. 12

13 3. Metodik Kursen syftar till att deltagaren efter genomgången utbildning utifrån teoretiska perspektiv skall ha förvärvar kunskaper i att praktiskt kunna tillämpa olika metoder och erhålla verktyg för att organisera, leda och genomföra aktiviteter. Delkurs 1 Friluftsliv som aktivitet 1p Kursdeltagare skall kunna omsätta sina teoretiska kunskaper och träna sina färdigheter i aktiviteter, genom att praktisera olika metoder. Brugge, B. Glantz, M. och Sandell, K.(2009). Friluftlivets pedagogik. För kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber. Delkurs 2 Projekt som metod 4p Kursdeltagare skall kunna omsätta kunskap och träna färdigheter i projekt som metod för att utveckla ett entreprenöriellt tankesätt. Kursdeltagaren skall ha kunskap i olika typer av fritidsaktiviteter för unga och unga vuxna i syfte att berika människors fria tid. Hagström, A. & Mattsson, S. (2010). Att leda projekt från start till mål. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Delkurs 3 Verksamhetsförlagt lärande 12p Inom ovanstående områden ingår 12 veckors handlett lärande på arbetsplatser inom yrkesområdet. Kursdeltagaren skall under det verksamhetsförlagda lärandet genom praktisk handling erfara yrkets skiftande karaktär, inhämta kunskap om arbetsplatsens sammanhang, organisation, fackliga och ekonomiska förutsättningar, samt få erfarenhet av och övning i verksamhetsformer och metoder. Kursdeltagaren skall kunna reflektera över sitt pedagogiska ledarskap med koppling till de teoretiska studierna. Kursdeltagaren skall genomföra ledarskapsövningar utifrån didaktiska perspektiv, samt reflektera över gjorda erfarenheter. Kursdeltagaren skall etablera kontakt med människor, samt visa förmåga att verka i enlighet med arbetsplatsens värdegrund. Kursdeltagaren skall identifierad sitt behov av ytterligare kunskap och kompetenser utifrån en värdering av de egna insatserna under praktiken. 13

14 Delkurs 4 Äventyrspedagogik 1p Kursdeltagaren skall genom att agera i olika miljöer träna sina färdigheter i ledarskap, där kunskap i viktiga frågor och olika ämnen integreras i tematisk form. Kursdeltagaren skall träna färdigheter i arbetet med att utveckla barns och ungdomars sociala färdigheter och hälsa. Littertur: Lundberg, P. & Herysson Eidvall, S. (2010). Träna ledarskap. Malmö: Liber. Furmark, S-G. (2013). Kamratövningar. Spännande lärande. Pedagogix. Luleå tekniska universitet. Furmark, S-G. (2013). Kamratbanor utomhus. Spännande lärande. Pedagogix. Luleå tekniska universitet. Skolverket (2011). Fritidshem lärande i samspel med skolan. Tillgänglig via 4. Kommunikation Kursen syftar till att deltagaren efter genomgången utbildning skall ha en teoretisk grund och förståelse av mänsklig kommunikation för att kunna uttrycka sig väl i tal som i skrift. Delkurs 1 Föreningskunskap 1p Deltagaren skall ha grundläggande kunskaper i mötesteknik Deltagaren skall ha grundläggande kunskaper om föreningskunskap. Deltagaren skall kunna tydliggöra inriktning, förhållningssätt och mål i organisationer, föreningar, arbetsgrupper och team. Demokratiakademin. (2015). Handbok för klassråd. Elevernas första demokratiska arena. Elmgren, Bo. (2005). Mötesteknik. Handbok för föreningslivet. Stockholm: Bilda förla. Hogedal, L. (2008). Målstegen om att tydliggöra inriktning, förhållningssätt och mål i organisationer, föreningar, arbetsgrupper och team. SISU Idrottsböcker. 14

15 Pallin, Christer. (2009). Vår förening om demokrati och föreningskunskap. SISU Idrottböcker. Delkurs 2 Kommunikation 4p Syftet med kursen är att den studerande ska fördjupa sin förståelse för kommunikativa processer och dess betydelse för fritidens aktiviteter. Kursdeltagaren skall ha kunskap i olika kommunikationsmodeller Kurdeltagren skall ha kunskap i att kommunicera i tal och skrift Kursdeltagaren skall ha kunskap av att kommunicera med olika människor och grupper Kursdeltagaren skall ha förmåga att lyssna Kursdeltagaren skall ha kunskap i hur man hanterar konflikter Kursdeltagaren skall ha förmågan att forma, förmedla och mottaga budskap Kursdeltagaren skall ha kunskap i framställan av egna skrifter och rapporter Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering, Lund: Studentlitteratur. Delkurs 3 Dramapedagogik 1p Kursdeltagaren skall genom olika övningar träna verbala och icke-verbala uttryckssätt. Kursdeltagaren skall planera, genomföra och utvärdera dramapedagogiska övningar med syfte att utveckla kulturell förståelse och kommunikation Delkurs 4 Samtalsmetodik 2p Samtalsmetodik i praktiken Kursdeltagaren skall genom övningar träna färdigheter i verbal och icke-verbal kommunikation i olika situationer kopplade till yrkesrollen. Kursdeltagaren skall ha kunskap i hur man hanterar konflikter Kursdeltagaren skall ha kunskap om hur man kan arbeta med handledning Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering, Lund: Studentlitteratur. Jordan, T. (2016). Konflikhantering i arbetslivet. Förstå, hantera, förebygg. Falkenberg: Glerup. Jordan, T. (2014). Handbok i konflikthantering. Falkenberg: Glerup. 15

16 Hilmarsson, H Th. (2010). Samtal med känslomässig intelligens. Lund: Studentlitteratur. 5. Fritidsvetenskap/fritidspedagogik 4 p Kursen syftar till att deltagaren efter genomgången utbildning skall kunna definiera, beskriva och diskutera begreppet fritid ut olika perspektiv, med utgångspunkt från individ och samhället. Delkurs 1 Vad är fritid? 1p Kursdeltagaren skall kunna definiera begreppet fritid. Kursdeltagaren skall kunna definiera och reflektera över begreppet fritid ur ett historiskt, ett nutida och ett framtida perspektiv. Berggren, L (red.)(2000). Fritidskulturer. Lund: Studentlitteratur. Haglund, B. (2001). Fritidsvetenskap en statlig utmaning. Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik. IPD-rapport 2001:13. Ungdomsstyrelsen (2008:2). Mötesplatser för unga aktörer, vägvalen och politiken. Stockholm. Olsson, H-E. (2005). Fritidens idéhistoria ur ett framtidsperspektiv. Institutet för Fritidsvetenskapliga studier. Tebelius, U. (red.).(2012). Fritid i senmoderna samhällen. Lund: Studentlitteratur. Delkurs 2 Fritidens mångfald kön, etnicitet och funktionalitet 1p Kursdeltagaren skall beskriva och reflektera över fritidens mångfald, dess sneda resursfördelning, utifrån kön, etnicitet och funktionalitet. Kursdeltagaren skall ha kunskap om normkritik och intersektionalitet. Berggren, L.(2007). Fritidskulturer. Lund: Studentlitteratur. 16

17 Bengtsson, M-L. (2010). Fritidsgårdverksamhet, kön och jämställdhet. D-uppsats. Fritidsvetenskap. Luleå tekniska universitet. Sjögren, A.(2003). Kulturens roll i identitetens byggande. I Ahmadi, N. Ungdom, kulturmöten och identitet. Stockholm: Liber. Uddegård, S. (2007). Fritid till vilket pris? C-uppsats. Sociologi. Karlstads universitet. Delkurs 3 Nätet som socialisationsarena 1p Kursdeltagaren skall skaffa egna erfarenheter av, och kritiskt granska det sociala nätet och andra aktiviteter på social media. Dunkels, E. (2009). Nätkulturer vad gör barn och unga på Internet? Malmö: Gleerups. Dunkels. E. (2015). Nätmobbning, näthat och nätkärlek: kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet. Malmö: Gleerups Ungdomsstyrelsen. (2007:12). Unga och nätverkskulturer mellan moralpanik och teknikromantik. Stockholm. Delkurs 4 Idrott som socialisationsarena 1p Kursdeltagaren skall kritiskt reflektera över på vilka sätt barn och ungdomar socialiseras inom idrottsrörelsen. Hertting, K. (2007). Den sköra föreningen mellan tävling och medmänsklighet. Avhandling. Luleå tekniska universitet. Liljeqvist, M. (1993). Socialisation från vaggan till graven. I Ehn, B. & Arvidsson, A. (red.). Kultur och erfarenhet. Stockholm: Carlssons. Övrigt 17

18 Delkurs Barnkonventionen 1p Kursdeltagaren skall efter genomgången utbildning ha förvärvat teoretiska kunskaper om FN:s barnkonvention och de kopplingar som finns till statlig och kommunal verksamhet. Rädda Barnen, FN:s barnkonvention. Regeringens sida om mänskliga rättigheter. Elektronisk. Delkurs Socialtjänstlagen 0,5p Kursdeltagaren skall ha förvärvat teoretiska kunskaper om socialtjänstlagen och kopplingar till arbetet på kommunal nivå. Nya sociallagarna: med kommentarer i lydelsen den 1 januari 2017/Lars Lundgren, Per- Anders Sunesson, Anders Thunved Delkurs Droginformation 0,5p Kursdeltagaren skall ha kännedom om de vanligaste drogerna samt dess påverkan på människor i och för samhället. Svenska Carnegie Institutet.(2012). Narkotika: Dopningsmedel och hälsofarliga varor. Arbetsformer 18

19 Undervisningen sker med föreläsningar, diskussioner, litteraturstudier, obligatoriska studieresor och studiebesök. I alla studiemoment är reflektion ett centralt inslag. I vissa kurser tillämpas PBL, problembaserat lärande, vilket är ett pedagogiskt förhållningssätt eller en undervisningsideologi. Syftet är att stimulera lärandeprocesser, att ge såväl ämneskunskap som yrkeskunskap och ge beredskap för ett livslångt lärande. Lärprocesser skall stimulera såväl den intellektuella, kreativa, emotionella, social som värderingsmässiga utvecklingen hos de kursdeltagarna. Egidius, H. (2011). PBL och casemetodik. Hur man gör och varför. Lund: Studentlitteratur. Hård af Segerstad, H. m.fl. (2006). Problembaserat lärande. Idén, handledaren och gruppen. Falköping: Liber. Bedömning kompetenser Formativ bedömningen är en del av undervisningen och ska utveckla kompentenser och färdigheter av kunskap. Formativ bedömning används främst för att förbättra deltagarnas lärande. Lärandet bedöms genom ett antal förmågor, deltagarens förutsättningar. Lärarlaget ställer deltagarens uppvisade kunskaper i relation till kursplanens mål. Feedback utgör en central komponent i lärande bedömning. Kursdeltagarna får kontinuerligt information om var hon/han befinner sig för att veta vad som är bra och vad som behöver jobbas mer med. Detta sker genom individuellt deltagarsamtal. Generella kärnkompetenser: Demokratisk kompetens Kännedom om de demokratiska värderingarna Kunskap i föreningsteknik och erfarenhet av att ingå i beslutsprocesser på demokratisk grund Erfarenhet av att ta medansvar för gemenskapen och uppgifterna i en grupp Erfarenhet av att forma åsikter utifrån en värdegrund Egna initiativ för att påverka utifrån demokratiska värderingar Social kompetens Kunskap om samarbete och hur en grupp fungerar. Förmåga att vara en god lagspelare Erfarenhet av att bidra till ett positivt arbetsklimat och goda relationer Förmåga att med ett etiskt förhållningssätt bemöta människor Erfarenhet av att kommunicera med personer med olika bakgrund och kultur Erfarenhet av att hantera konflikter Egna initiativ till att skapa goda relationer och nätverk 19

20 Interkulturell kompetens Kunskaper i språk Erfarenhet av andra kulturer och deras värderingar Erfarenhet av att kommunicera med människor från andra kulturer Erfarenhet av att samarbeta i interkulturella sammanhang Förmåga att relatera det lokala till det globala, t.ex. i hållbar utveckling Erfarenhet av att arrangera kulturella aktiviteter Initiativ till att utveckla kultur Lärandekompetens Kunskap om olika källor till information och om olika arbetsformer Erfarenheter av att använda och tillämpa nyförvärvad kunskap Erfarenhet av att organisera sitt lärande och uppnå resultat i studier Erfarenheter av att integrera nya kunskaper med tidigare erfarenheter och nya situationer Förmåga att fritt söka sig fram till egen bildning Kommunikativ kompetens Erfarenhet av att kommunicera i tal och skrift, och på främmande språk Kunskaper i datakommunikation, t.ex. Officepaket Erfarenhet av att framföra ett budskap och argumenterat för sina åsikter Erfarenhet av att kommunicera med olika människor och grupper Framställning av egna skrifter/rapporter/informationsmaterial/webbsidor m.m. Organisatorisk- och ledningskoptetens Kunskap om arbetsorganisation och projektteori Erfarenhet av att planlägga och genomföra strukturerade aktiviteter för grupper Erfarenhet av att leda projekt eller arbetslag Erfarenhet av att samordna och administrera människor och projekt Erfarenhet av att genomföra verksamhet utifrån uppsatta värderingar och syften Erfarenhet av att leda samarbetets- och förändringsprocesser i syfte att uppnå ett visst resultat Examination 20

21 För att kursdeltagen skall godkännas på utbildningen krävs att alla kurser och arbetsuppgifter skall vara godkända att frånvaro skall inarbetas enligt lärarlagets beslut att kursledningen anser eleven lämplig att arbeta som fritidsledare Examination i delkurser sker med muntlig eller skriftlig tentamen. Efter slutförd utbildning erhåller kursdeltagaren Fritidsledarskolornas gemensamma framtagna studieintyg. Om den studerande ej fullgjort utbildningen på ett godkänt sätt vid kursen slut, erhålls intyg efter det att uppgifter har inlämnats och godkänts dock senast två år efter utbildningen slut. Linjeråd Linjerådet består av lärare på fritidsledarutbildningen två valda elevrepresentanter från vardera klassen Linjerådet beslutar i frågor som rör utbildningen. Utbildningsråd Utbildningsrådet består av ledamöter enligt följande: representant för fritidsledaryrket representant som genomgått fritidsledarutbildningen och varit anställd inom sektorn minst två år representant för kommunal administration/förvaltning representant för lärarna på fritidsledarutbildningen, kursföreståndare representant från politiken, till exempel Landstingets folkhögskolors styrelse rektor, Vimmerby folkhögskola Utbildningsrådet sammanträder två gånger per termin. Utbildningsplan 21

22 Utvärdering av utbildningsplanen sker efter varje läsår. Med detta som underlag fastställs planen inför varje nytt läsår. Med utgångspunkt i den lokala utbildningsplanen utformas en detaljerad studieplan innehållande en mer konkret beskrivning av läranderesultat i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. För de i litteraturförteckning anvisade titlar sker komplettering med svenska och engelska rapporter och artiklar inom aktuell forskning och utvecklingsarbete.. 22