LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN

Transkript

1 LOKAL UTBILDNINGSPLAN FÖR FRITIDSLEDARUTBILDNINGEN Fastställande Utbildningsplanen fastställd av Utbildningsrådet vid Fritidsledarutbildningen på Vimmerby folkhögskola. Gäller från 27 augusti Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till utbildningen Grundläggande behörighet för högskolestudier. Lämplighet för utbildningen och yrket som är styrkt genom väl vitsordad och relevant erfarenhet. Sökande som vill åberopa andra kompetenser än grundläggande behörighet, kan gå vidare till individuell prövning av reell kompetens. 1 Syfte och Lärandemål Fritidsledarskolornas gemensamma utbildningsplan ligger till grund för den lokala utbildningsplanen på Vimmerby folkhögskola. Genom EQF, den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, finns ett utarbetat gemensamt referenssystem som täcker utbildningssystemet från grundskoleexamen/motsvarande till doktorsexamen/motsvarande, liksom olika nivåer av yrkesutbildningar. Detta uttrycks inom EQF med begreppen kunskap färdigheter kompetenser. Utbildningen ska utveckla studerandes - Förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar - Förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem som kan uppstå i yrkesrollen fritidsledare 1 SUHF:s rekommendationer, REK 2009:2, ( ). 1

2 Kunskaper - Att uppvisa kunskap och förståelse för det fritidsvetenskapliga fältet. - Att uppvisa kunskap om relationen mellan människor och samhälle och ha förmågan att relatera yrkessektorn till olika samhällsvetenskapliga tanke- och forskningstraditioner. - Att visa prov på förståelse och kunna resonera kring fritid som en samhällelig företeelse i ett kulturellt och historiskt perspektiv i relation till såväl individens livsvärld som samhällsstrukturer och sociala förändringsprocesser. - Att ha kunskap om olika ledarskapsteorier - Att ha kunskap om pedagogiskt och sociologiskt teoribildning, relevant för yrkesområdet Färdigheter - Att visa förmågan att söka, samla, värdera och kritiskt tolka information, samt att kritiskt föra diskussioner kring företeelser och situationer. - Att visa förmågan att identifiera, formulera och lösa problem samt att göra uppgifter inom givna tidsramar. - Att visa förmågan att muntligt och skriftligt kunna redogöra för problem - Att uppvisa kunskaper och färdigheter i att leda individer och grupper, självständigt och/eller tillsammans med andra. Kompetenser - Att se människors möjligheter och att ha ett främjande förhållningssätt, vetenskapligt benämnt som salutogent. - Att ha förmågan att se helhetsperspektivet på individer, grupper och samhälle, samt en vilja att påverka och förändra. - Att ha förmågan att organisera och leda samt kunna hantera konflikter. - Att kritiskt granska kunskap samt genom reflektion dra konsekvenser av detta. 2

3 Studieområden Utbildningen omfattar 80 poäng (motsvarande 120 ECVET-poäng). En poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. Pedagogik/Ledarskap Sociologi Metodik Fritidsvetenskap Kommunikation Summa: 30 p 20 p 18 p 10 p 2 p 80 p 1. Pedagogik/Ledarskap 30 p Kursdeltagaren skall efter genomgången utbildning ha förvärvar teoretiska kunskaper om pedagogisk och ledarskapsteori samt forsknings- och arbetsmetodik och kunna tillämpa dessa praktiskt i olika grupp- och arbetssituationer med tonvikt lagd på tänkta yrkessituationer i arbetet som fritidsledare. Kunskaper ha kunskap om pedagogikens problemområde i ett historiskt och samhälleligt perspektiv ha kunskap om olika människosyn, ledarstilar och metoder Färdigheter ha förmågan att omsätta pedagogiska och ledarskapsteorier i ett praktiskt ledarskap, att kunna tillämpa metoder och material som verktyg och redskap i yrkesrollen 1.1 Delkurs 1 Pedagogisk grundkurs 4p Den studerande skall erhålla en kunskap om klassiska pedagoger, där kopplingar görs till yrkesrollen. Egidius, H. (1999). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm. Natur & Kultur. Nordén, K-G. (2005). Samtal i pedagogernas hus. Stockholm. Nielsen & Norén. 3

4 1.2 Delkurs 2 Pedagogiken i ett utbildningssammanhang 4p Den studerande skall ha kännedom om olika pedagogiska arbetssätt, samt ha inblick i hur skolan arbetar. Maltén, A. (1997). Pedagogiska frågeställningar. Lund. Studentlitteratur. Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle. Stockholm. Natur & Kultur. Egidius, H. (1999). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm. Natur & Kultur. Skolverket, Lgr11 Läroplan för grundskolan, förskoleklasser och fritidshemmet. 1.3 Delkurs 3 Barnkonventionen 1p Den studerande skall efter genomgången utbildning ha förvärvat teoretiska kunskaper om FN:s barnkonvention och de kopplingar som finns till statlig och kommunal politik. Rädda Barnen, FN:s barnkonvention 1.4 Delkurs 4 Ledarskaps- och organisationsteorier 5p Den studerande ska ha kännedom om olika ledarstilar i historiska och sociokulturella sammanhang, samt kännedom om olika organisationsteorier. Alesgård, H. (2007). Samarbetsövningar. Stockholm. SISU Idrottsböcker. Jacobsen, D. & Thorsvik, J. (2002). Hur moderna organisationer fungerar. Lund. Studentlitteratur. Lundberg, P. & Herysson Eidvall, S. (2010). Träna ledarskap. Malmö. Libero. Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund. Studentlitteratur. 4

5 1.5 Delkurs 5, Ledarskapsfilosofi, roller och historia 5p Den studerande ska erhålla fördjupade kunskaper om olika ledarstilar och organisationer. Alesgård, H. (2007). Samarbetsövningar. Stockholm. SISU Idrottsböcker. Jacobsen, D. & Thorsvik, J. (2002). Hur moderna organisationer fungerar. Lund. Studentlitteratur. Lundberg, P. & Herysson Eidvall, S. (2010). Träna ledarskap. Malmö. Libero. Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund. Studentlitteratur. 1.6 Delkurs 6, Grupprocesser 5p Den studerande ska genom teoretiska kunskaper ur ett pedagogiskt och socialpsykologiskt perspektiv öka förståelsen för gruppdynamikens olika faser. Alesgård, H. (2007). Samarbetsövningar. Stockholm. SISU Idrottsböcker. Lundberg, P. & Herysson Eidvall, S. (2010). Träna ledarskap. Malmö. Libero. Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund. Studentlitteratur. Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi. Lund. Studentlitteratur. 1.7 Delkurs 7, Samtalsmetodik 1p Den studerande ska genom teoretiska kunskaper och övningar öka färdigheter i att hantera samtal i olika situationer. Hilmarsson, H Th. (2010). Samtal med känslomässig intelligens. Lund. Studentlitteratur. Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering, Lund. Studentlitteratur. 1.8 Delkurs 8, Grundläggande forskningsmetodik 5p Den studerande skall få en inblick i forskningsteorier och en förståelse för hur en forskningsrapport är uppbyggd, samt tillämpa kunskaperna genom att skriva ett examensarbete där forskningen kopplas till yrkesrollen. 5

6 Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund. Studentlitteratur. 2. Sociologi 20 p Den studerande skall efter genomgången utbildning ha förvärvat teoretiska kunskaper sociologiska och socialpsykologisk teori, forsknings- och arbetsmetodik, samt kunna tillämpa dessa praktiskt i olika grupp- och arbetssituationer med tonvikten på tänkta yrkessituationer i arbete som fritidsledare. Kunskaper ha erhållit kunskaper om sociologiska teoribildningar och traditioner ha kunskap om grundläggande sociologiska och socialpsykologiska begrepp och metoder Färdigheter ha förmågan att omsätta sociologiska och socialpsykologiska teorier i ett praktisk ledarskap, att kunna tillämpa teorier och metoder som verktyg och redskap i yrkesrollen 2.1 Delkurs 1, Sociologiska grunder 5p Den studerande skall ha kunskap om grundläggande sociologiska och socialpsykologiska teorier och nyckelbegrepp, samt introduceras i utvecklingspsykologiska traditioner. Berger, P.L. (2011). Invitation till sociologi. Stockholm. Nordstedt. Månsson, P. (2010). Båten i parken. Stockholm. Nordstedt. Bauman, Z. (2004). Att tänka sociologiskt. Göteborg. Korpen. Bramstång, M. (2000). Förstå sig själv och andra. Falköping. Liber. Brännlund, L. (1994). Praktisk psykologi. Stockholm. Natur & Kultur. Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund. Studentlitteratur. Jerlang, E. (2008). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm. Liber. Levander, M. (2003). Psykologi. Stockholm. Natur & Kultur. 6

7 2.2 Delkurs 2, Socialpsykologi 5p Den studerande skall erhålla grundläggande kunskaper om samspelet mellan individ och grupp i samhället och arbetsliv. Gruppens arbetsbetingelser och utveckling, olika grupproller, avvikande gruppbeteende, konformitet och grupprelationer, gruppmotsättningar och konflikthantering, gruppen och arbetsorganisationen, arbetsmiljö ur psykosocial utgångspunkt och marginalisering. Angelöw, B. & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund. Studentlitteratur. Cuff, E.C. & Payne, G.C.F. (1992). Samhällsvetenskapliga perspektiv. Göteborg. Korpen. Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund. Studentlitteratur. Svedberg, L. (2003). Gruppsykologi. Lund Studentlitteratur. 2.3 Delkurs 3, Sociologisk teoribildning och arbetssätt 5p Den studerande skall erhålla kunskap om sociologiskt historiska discipliners utveckling, tänkande och teori, de sociologiska klassikerna såväl som moderna traditioner, empiriska studieområden som det moderna samhällets framväx, social stratifikation, genus och etnicitet etc. Giddens, A. (2007). Sociologi. Lund. Studentlitteratur. Andersen & Kaspersen (red.).(2007). Klassik och modern samhällsteori. Lund. Studentlitteratur. Månsson, P. (2010). Moderna samhällsteorier. Stockholm. Nordstedt. 2.4 Delkurs 4, Fördjupning i sociologisk teori 5 p Den studerande skall ha fördjupade kunskaper om grundläggande dikotomier/dualismer inom klassiskt, såväl som modern sociologisk teori. 7

8 Layder, D. (2006). Understanding social theory. London. Sage. Månsson, P. (2010). Moderna samhällsteorier. Stockholm. Nordstedt. Ziehe, T m.fl. (1993). Kulturanalyser: ungdom, utbildning, modernitet. Essäer. Stockholm. Symposion. 3. Metodik 18 p Den studerande skall efter utbildningen praktiskt kunna tillämpa olika metoder möjligheter och erhålla verktyg för att organisera och genomföra aktiviteter såsom; 3.1 Delkurs 1, Projekt som metod 3p 3.2 Delkurs 2, Friluftsliv som metod 2p 3.3. Delkurs 3, Lek och idrott som metod 1p 3.4 Delkurs 4, Praktik 12p Under studietiden ingår verksamhetsförlagt 15 % 2 av övriga kursområden, fördelat på fyra respektive åtta veckor, där den studerande skall omsätta teori i praktisk verksamhet. 4. Fritidsvetenskap 10 p Den studerande skall efter utbildningen kunna definiera, beskriva och diskutera begreppet fritid ut olika perspektiv, med utgångspunkt från individ och samhället. 4.1 Delkurs 1, Jag och fritiden 2p Den studerande skall kunna definiera begreppet fritid. Berggren, L (red.)(2000). Fritidskulturer. Lund. Studentlitteratur. Haglund, B. (2001). Fritidsvetenskap en statlig utmaning. Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik. IPD-rapport 2001:13. 2 Enligt gällande statsbidragsbestämmelser får kurser anordnade med folkbildningsanslag innefatta maximalt 15 % av kurstiden i form av praktik utanför skolan. (Stadsbidrag till folkhögskolor 2010 kriterier och fördelningsprinciper.) 8

9 Ungdomsstyrelsen (2008:2). Mötesplatser för unga aktörer, vägvalen och politiken. Stockholm. Tebelius, U. (red.).(2012). Fritid i senmoderna samhällen. Lund. Studentlitteratur. 4.2 Delkurs 2, Fritid ur ett idéhistoriskt perspektiv 2p Den studerande skall kunna definiera och reflektera över begreppet fritid ur ett historiskt, ett nutida och ett framtida perspektiv. Olsson, H-E. (2005). Fritidens idéhistoria ur ett framtidsperspektiv. Institutet för Fritidsvetenskapliga studier. Ungdomsstyrelsen (2008:2). Mötesplatser för unga aktörer, vägvalen och politiken. Stockholm. Tebelius, U. (red.).(2012). Fritids i senmoderna samhällen. Lund. Studentlitteratur. 4.3 Delkurs 3, Fritidens organiserade och levda former 3p Den studerande skall kunna beskriva och reflektera över människors kultur- och fritidsmönster, samt kunna beskriva och kritiskt granska fritid ur ett samhällsperspektiv med organisation, målinriktning och utvecklingstendenser. Ungdomsstyrelsen, (2008). Mötesplatser för unga. Stockholm. Tebelius, U. (red.).(2012). Fritids i senmoderna samhällen. Lund. Studentlitteratur. 4.4 Delkurs 4, Nätet som socialisationsarena 1p Den studerande skall skaffa egna erfarenheter av det sociala nätet och andra nätaktiviteter ur ett kritiskt förhållningssätt. 9

10 Dunkels, E. (2009). Nätkulturer vad gör barn och unga på Internet? Malmö. Gleerups. Ungdomsstyrelsen. (2007:12). Unga och nätverkskulturer mellan moralpanik och teknikromantik. Stockholm. 4.5 Delkurs 5, Idrott som socialisationsarena 1p Den studerande skall reflektera över på vilka sätt barn och ungdomar socialiseras inom idrottsrörelsen. Hertting, K. (2007). Den sköra föreningen mellan tävling och medmänsklighet. Avhandling. Luleå tekniska universitet. Liljeqvist, M. (1993). Socialisation från vaggan till graven. I Ehn, B. & Arvidsson, A. (red.). Kultur och erfarenhet. Stockholm. Carlssons. 4.6 Delkurs 6, Föreningsteknik Den studerande skall ha grundläggande kunskaper i föreningsteknik. Stencil 5. Kommunikation 2 p Den studerande skall efter utbildningen ha en teoretisk grund för förståelse av mänsklig kommunikation för att medvetet kunna uttrycka sig i såväl tal som i skrift. Hilmarsson, H Th. (2010). Samtal med känslomässig intelligens. Lund. Studentlitteratur. Maltén, A. (1998). Kommunikation och konflikthantering, Lund. Studentlitteratur. 10

11 6. Arbetsformer Undervisningen sker med föreläsningar, diskussioner, litteraturstudier, obligatoriska studieresor och studiebesök såsom storstadsresa och vinterfjäll. I alla studiemoment är reflektion ett centralt inslag. 7. Examination För att den studerande skall godkännas på utbildningen krävs att alla kurser och arbetsuppgifter skall vara godkända att frånvaro skall inarbetas enligt lärarlagets beslut att kursledningen anser eleven lämplig att arbeta som fritidsledare Examination i delkurser sker med muntlig eller skriftlig tentamen. Efter slutförd utbildning erhåller den studerande Fritidsledarskolornas gemensamma framtagna studieintyg. Om den studerande ej fullgjort utbildningen på ett godkänt sätt vid kursen slut, erhålls intyg efter det att uppgifter har inlämnats och godkänts dock senast två år efter utbildningen slut. 8. Linjeråd Linjerådet består av lärare på fritidsledarutbildningen två valda elevrepresentanter från vardera klassen Linjerådet beslutar i frågor som rör utbildningen. 9. Utbildningsråd Utbildningsrådet består av ledamöter enligt följande: representant för fritidsledaryrket 11

12 representant som genomgått fritidsledarutbildningen och varit anställd inom sektorn minst ett år representant för kommunal administration/förvaltning representant för lärarna på fritidsledarutbildningen, kursföreståndare representant från Landstingets folkhögskolors styrelse rektor, Vimmerby folkhögskola Utbildningsrådet sammanträder två gånger per termin. 10. Arbetsplan Utvärdering av utbildningsplanen sker efter varje läsår. Med detta som underlag fastställes planen inför varje nytt läsår. Med utgångspunkt i den lokala utbildningsplanen utformas en detaljerad studieplan innehållande en mer konkret beskrivning av läranderesultat i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. För de i litteraturförteckning anvisade titlar sker komplettering med svenska och engelska rapporter och artiklar inom aktuell forskning och utvecklingsarbete. 12