DEN GODA FÖRVALTNINGEN

Transkript

1 DEN GODA FÖRVALTNINGEN Föreningen kommunalt bostadsstöds utbildningskonferenser Stockholm den 19 oktober 2016 Natalie Stade, stadsjurist Malmö stad

2 Den offentliga makten utövas under lagarna. Regeringsformen 1kap. 1 tredje stycket

3 Vad är gällande rätt? Rättskällorna Rättskällehierarki 1. Grundlag 2. Europakonventionen 3. Lag/EU-rättslig förordning 4. Förordning 5. Föreskrifter 6. (Råd) 3

4 Juridisk metod Författning Förarbeten Rättspraxis

5 Att inte besluta i enlighet med gällande rätt kan medföra straffansvar för tjänstefel Tjänstefel: Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. - Särskilda krav på omsorg och noggrannhet

6 Tjänstefel gäller tjänstemän och även förtroendevalda Förutsättning: myndighetsutövning Följs tjänstemannaförslaget som visar sig vara felaktigt med hänsyn till legalitetsprincipen tjänstemannen riskerar åtal Följs inte det korrekta tjänstemannaförslaget utan nämnden fattar ett eget beslut som strider mot lag de politiska beslutsfattarna riskerar åtal

7 Svea hovrätt B Nämndsledamöter döms för tjänstefel Gärningarna: underlåtenhet att besluta om miljösanktionsavgifter, polisanmäla enligt anmälningsskyldighet av brottsmisstankar enligt MB) miljönämnd = tillsynsmyndighet, gärningarna skedde vid myndighetsutövning Glasklart rättsläge: beslut om avgifter borde ha fattats Var och en som deltagit i beslutet utan att reservera sig bär ett juridiskt ansvar för beslutet Okunskap om de regler som nämnden var satt att tillämpa fritar inte från ansvar (definitivt inte när tjänstemannaförslaget innebar det rätta beslutet) Ledamöternas agerande visade enligt hovrätten att de inte accepterat de krav som rimligen måst ställas på dem. 7

8 Objektivitet och likabehandling 1 kap. 9 regeringsformen Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Den gode ämbetsmannen får aldrig i sitt arbete agera på ett sådant sätt att förtroendet för den enskilde anställdes eller myndigheternas saklighet och opartiskhet kan rubbas. Den gode ämbetsmannen får aldrig låta sig vägledas av andra intressen än dem den är satt att tillgodose och inte heller grunda sina avgöranden på hänsyn till andra omständigheter än sådana som enligt gällande författningar får beaktas vid prövningen av ett ärende.

9 Legalitet Att arbeta med författningsstöd Att tolka författningar rätt Objektivitet Förbud att ta ovidkommande hänsyn, skyldighet att agera sakligt och opartiskt Proportionalitet En åtgärd ska vara ägnad att tillgodose det åsyftade ändamålet, vara nödvändig för att uppnå detta ändamål och medföra fördelar som står i rimlig proportion till den skada den förorsakar

10 Grunderna för god förvaltning Legalitet, objektivitet och proportionalitet Förslag till ny förvaltningslag En myndighet får endast vidta åtgärder som har stöd i lag eller annan föreskrift. I sin verksamhet ska myndigheten iaktta saklighet och opartiskhet. Myndigheten får ingripa i ett väsentligt enskilt intresse endast om ingreppet kan antas leda till det avsedda resultatet. Ingreppet får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får göras endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som uppstår för den som ingreppet riktas mot.

11 Begreppet Ärende Handläggning av ärenden = myndighetens beslutande verksamhet faktiskt handlande

12 Begreppet Myndighetsutövning Utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd eller annat jämförbart förhållande Samhällets makt = den enskildes beroende av myndighetens beslut

13 Begreppet Part Saklegitimation = den enskilde har ett skyddsvärt intresse

14 Förvaltningslagen (SFS 1986:223) 1 Tillämpningsområde (1) Förvaltningsmyndigheternas (2) handläggning av (3) ärenden 4 6 även annan förvaltningsverksamhet Subsidiaritet (t.ex. i förhållande till SoL)

15 Serviceskyldighet 4 FL Det ska lämnas upplysningar vägledning råd annan sådan hjälp i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art den enskildes behov av hjälp myndighetens verksamhet

16 Skadeståndsansvar vid felaktig myndighetsinformation En kommun skall ersätta ren förmögenhetsskada som vållas av att kommunen genom fel eller försummelse lämnar felaktiga upplysningar eller råd, om det med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl. Därvid skall särskilt beaktas upplysningarnas eller rådens art, deras samband med den kommunala förvaltningens verksamhetsområde och omständigheterna när de lämnades (jfr 3 kap. 3 skadeståndslagen 1972:207).

17 Mer om serviceskyldighet Vidarebefordran av felaktigt inkomna handlingar till rätt myndighet Komplettering av handlingar Utredningsskyldighet

18 Utredningsansvaret 19 förslag till ny förvaltningslag En myndighet ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. En enskild part, som väckt ett ärende hos en myndighet, ska ge in den utredning som är tillgänglig för parten och som parten vill åberopa till stöd för det framställda anspråket. Om myndigheten anser att utredningen är ofullständig, ska den ge parten anvisning om hur denna bör kompletteras.

19 Tillgänglighet 5 FL Besök Telefonsamtal Fax E-post Klämdagar

20 Tillgänglighet enligt förslaget till ny förvaltningslag 6 En myndighet ska vara tillgänglig för kontakter med enskilda. Om särskilda tider för att ta emot besök och telefonsamtal är bestämda, ska allmänheten underrättas om dem på lämpligt sätt. Myndigheten ska på lämpligt sätt anvisa den e-postadress eller annat elektroniskt mottagningsställe dit meddelanden kan sändas. Har ett meddelande anlänt till det anvisade mottagningsstället, ska myndigheten, om inte särskilt hinder möter, underrätta avsändaren om detta och samtidigt ange tidpunkten för mottagandet. Om meddelandet eller bifogat material helt eller delvis inte har kunnat uppfattas, ska avsändaren underrättas även om det.

21 Datainspektionen särskilt om e-post Datainspektionen (personuppgiftslagen) När man hanterar e-post finns det alltid en risk för att andra än den avsedda mottagaren kan ta del av meddelandet. Om man ska skicka ett e-postmeddelande med personuppgifter som inte är känsliga och som "tål andras ögon" behöver man inte vidta några extra säkerhetsåtgärder. Om e-posten däremot innehåller integritetskänsliga personuppgifter måste man i de allra flesta fall vidta särskilda säkerhetsåtgärder, som till exempel kryptering.

22 Datainspektionen: förvaltningslagen Enligt förvaltningslagen ska myndigheter se till att det är möjligt för enskilda att kontakta dem med hjälp av e-post och att svar kan lämnas på samma sätt. Det är myndigheten som i det enskilda fallet avgör på vilket sätt ett svar på ett e- postmeddelande ska lämnas. Myndigheten har ingen skyldighet att lämna svaret via e-post och det finns situationer då det är lämpligare att svaret lämnas på ett annat sätt. Exempel på sådana situationer är om svaret kommer innehålla uppgifter som omfattas av sekretess eller på annat sätt är integritetskänsliga och myndigheten inte kan skydda dessa på ett sådant sätt att endast den avsedda mottagaren kan ta del av dem.

23 Datainspektionen: policy och rutiner för e-post En dokumenterad policy, utöver tydliga instruktioner till användarna, minskar riskerna för kränkningar och underlättar vid den vardagliga hanteringen av e-post. Instruktionerna ska vara så tydliga att det klart framgår vilka typer av personuppgifter som under vilka omständigheter får respektive inte får skickas med e- post. Eventuella referenser till sekretessmarkerade, skyddsvärda eller känsliga uppgifter bör förtydligas så att man undviker tvivel kring vad som avses. Eftersom inkommande e-post kan innehålla integritetskänsliga personuppgifter behövs rutiner för att ta hand om den eftersom e-postsystem normalt inte är konstruerade för att hantera den typen av personuppgifter. För att en policy ska förbli verkningsfull över tid är det också lämpligt att ha rutiner för att säkerställa att den efterlevs.

24 Samverkan mellan myndigheter 6 FL Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.

25 Enkelt, snabbt, billigt! 7 FL Korta handläggningstider Riktiga avgöranden Lättbegripligt språk myndigheternas språkregler svarta listan

26 Riktlinjer för handläggningen, förslag till ny förvaltningslag 8 Ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och ekonomiskt som möjligt utan att den enskildes rättssäkerhet eftersätts. Handläggningen ska vara skriftlig. Om det inte är olämpligt, får myndigheten dock bestämma att handläggningen helt eller delvis ska vara muntlig.

27 Tolk ombud offentligt biträde Tolk 8 Ärendets art och betydelse för den enskilde Ombudets språkkunskaper Språkkunskaper hos myndighetens personal Översättning Inkommande handlingar bör översättas Ej utgående handlingar om inte delgivningsbevis inom EU krävs

28 Tolkning och översättning enligt förslaget 12 När en myndighet har kontakt med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt hörsel- eller talskadad, ska myndigheten anlita tolk och låta översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt. Med översättning jämställs beträffande den som är allvarligt synskadad överföring från punktskrift till vanlig skrift eller omvänt.

29 Ombud 9 Fullmakt Behörig att i huvudmannens frånvaro vidta åtgärder som är bindande för huvudmannen Den enskildes skyldighet att medverka personligen Ombudets kvalifikationer Biträde 9 Hjälper sin huvudman utan rätt att uppträda i dennes ställe

30 Ombud och biträde enligt NFL 13 Den som är part i ett ärende får anlita ombud eller biträde. Den som företräds av ombud ska dock medverka personligen, om myndigheten begär det. Myndigheten får begära att ett ombud styrker sin behörighet genom en skriftlig eller muntlig fullmakt, som ska innehålla uppgift om ombudets namn och uppdragets omfattning. Får ombudet sätta någon annan i sitt ställe, ska detta framgå av fullmakten. Styrker ett ombud inte sin behörighet, får myndigheten förelägga ombudet eller parten att avhjälpa bristen. Om en ansöknings- eller överklagandehandling är undertecknad av ett ombud, ska det i föreläggandet anges att framställningen annars kan komma att avvisas. Ett ombud eller biträde som visat sig olämplig för sitt uppdrag får av myndigheten fråntas rätten att vidare befatta sig med ärendet.

31 Om jäv Jäv 6 kap. 24 kommunallagen En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta i jävsfrågan (se JO 2001/02 s. 296 en socialnämnd, JO 2012/13 s. 393 en stadsbyggnadsnämnd). Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet.

32 Om jäv Jäv 6 kap. 25 kommunallagen (se 5 kap. 20 avseende kf) En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om Sakägarjäv släktskapsjäv - intressejäv 1. saken angår honom själv eller hans make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, Ställföreträdarjäv 2. han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,

33 Tillsynsjäv 3. ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som han själv är knuten till, Ombudsjäv 4. han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller Delikatessjäv 5. det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.

34 Några fall KRST : Chef till en socialsekreterare var inte jävig i fråga om beslut att inte lämna ut allmän handling JO 1994/95 s. 104: En polisman som rättade parkeringsanmärkningar för egna fordon dömdes för tjänstefel. JO 2001/02 s. 388: En kommunalt anställd rektor hade deltagit i löneförhandlingar och till kommunens utbildningskontor lagt fram förslag till lönesättning för lärare vid skolan, däribland hans hustru. JO ansåg att han var jävig. KRG : Att som delegat skriva under beslut om utlämnande av allmän handling avseende bl.a. egna e-postmeddelanden ansågs inte vara jäv KRG : samma partitillhörighet AD 2014 nr 49: Jävig Försäkringskassetjänsteman, fråga om uppsägning var lagligen grundad

35 Muntlig handläggning 14 FL Vill en sökande, klagande eller annan part lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, skall han få tillfälle till det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång. I andra fall bestämmer myndigheten om handläggningen skall vara muntlig. Myndigheten skall särskilt beakta att muntlig handläggning kan underlätta för enskilda att ha med den att göra.

36 15 FL - Dokumentation Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild

37 Varför? rätten att lämna uppgifter rätten att få del av uppgifter rättssäkerhet: skydd mot felaktig myndighetsutövning, den enskilde skall kunna klaga på felaktigheter eller begära rättelse kontroll av överordnad instans JO/DO/domstol/Skolinspektionen/Lst/Socst viktigt till personalens skydd, rättsliga ställning, att den faktiskt agerat som den skall

38 ATT BEAKTA Ärende Uppgifter som myndigheten får på annat sätt än genom handling Betydelse för utgången Tillräckliga, väsentliga och korrekta uppgifter Inga värderingar Utan dröjsmål Datum och underskrift

39 Partsinsyn och kommunikation 16 En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 offentlighets- och sekretesslagen. 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.

40 Fråga: En fråga rör svarsfrister. När man t.ex. skickar kännedomskopior till parter för eventuellt yttrande. Vilken är den kortaste tidsfrist man kan ange utan att riskera JO-kritik. En korridorspraxis är 6 arbetsdagar (med undantag av semestertider samt längre helger som jul/nyår). Finns det något fog för denna praxis? Hur lång svarsfrist som krävs för att kommunikationsskyldigheten ska anses uppfylld framgår inte av förvaltningslagen. JO har vid flerfaldiga tillfällen uttalat sig om vad som kan anses utgöra skäligt rådrum. Fristen får naturligtvis anpassas efter ärendets art, materialets omfattning o.s.v. 40

41 Exempel JO 1988/89 s. 333: JO underkände en tvådagarsfrist i ett ärende om återkallelse av tillstånd att bedriva fondkommissionsrörelse, men godtog med hänsyn till behovet av ett snabbt avgörande att tiden bestämdes till nio dagar. JO 2001/02 s. 167 : Även om det rört sig om uppgifter, som påmint om sådana som tidigare kommunicerats, har JO ansett att fem dagar utgjort en alltför kort frist i ett ärende om återkallelse av serveringstillstånd; fristen borde i det aktuella fallet ha uppgått till åtminstone två veckor. JO (beslut , dnr ): Då det endast varit fråga om en mindre komplettering i ett sjukpenningärende, har en veckas frist ansetts tillräcklig. JO 2001/02 s. 347 : JO har framhållit vikten av att en myndighet iakttar stor försiktighet med att fatta beslut samma dag som angiven tidsfrist löper ut, eftersom man då riskerar att avgöra ärendet innan ett eventuellt yttrande hunnit komma handläggande tjänsteman tillhanda. JO 2008/09 s. 357 : Det är med hänsyn till en myndighets speciella rutiner inte tillräckligt att avvakta utgången av svarsfristens sista dag. Försäkringskassan hade fattat beslut i ett ärende om sjukpenning utan att ta hänsyn till den tid som åtgår för att ett yttrande från den försäkrade ska bli tillgängligt i kassans ärendehanteringssystem.

42 BESLUTSFORMER Bifall - sakprövad Avslag sakprövad (överklagandehänvisning) Avskrivning Avvisning (överklagandehänvisning) Beslut ska motiveras 20 FL Beslut ska dokumenteras - KL

43 Beslutsdokumentation enligt förslaget 26 För varje skriftligt beslut ska det finnas en handling som visar 1. dagen för beslutet, 2. beslutets innehåll, 3. vem som har fattat beslutet, 4. vem som har varit föredragande, och 5. vem som har varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

44 20 Motivering av beslut Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis 1. om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, 2. om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart, 3. om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart förhållande, 4. om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen, eller 5. om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande. Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa honom om dem i efterhand.

45 Ju mer ingripande ett beslut desto högre krav på motivering, d.v.s. ju viktare beslutet framstår för den enskilde, desto mera utförlig motivering Föreskrifterna som tillämpats i fulltext Ett eget resonemang mot bakgrund av tillämpliga föreskrifter Ej hänvisning till omständigheter i övrigt, utan de konkreta omständigheterna som ligger till grund för avgörandet ska framgå Parts argumentation får inte lämnas obesvarad Anledning till särskilda skäl eller synnerliga skäl eller liknande Ej standardiserade skäl En klargörande motivering med uppgifter om vilka föreskrifter som tillämpats och vilka omständigheter som varit avgörande för utgången

46 Ett fullgott förvaltningsrättsligt beslut Myndighetens/beslutsfattarens kontaktuppgifter Redogörelse för ansökan eller ärendets initiering NN har den (datum) inkommit med ansökan om Som grund för ansökan har NN anfört bl.a. följande. Sedan följer en sammanfattning av de grunder som NN nämner som stöd för rätten till Tillämpliga lagrum Här redogör Ni i fulltext för de lagrum som styr hur ärendet ska avgöras. Tänk på rättskälleordningen. Grundlag, lag, förordning, föreskrifter. ev. kommunens tillämpningsbestämmelser (endast sådana som är tagna i kommunalrättslig ordning), allmänna råd

47 Utredning Här redogör ni för på vilket sätt Ni har utrett den enskildes rätt, t.ex. vilka samtal som har förts, vilka uppgifter som har inhämtats etc. Bedömning Här gör Ni en bedömning av huruvida den enskilde har rätt till det han eller hon har ansökt om. Ni analyserar vad som har kommit fram i Er utredning, de faktiska omständigheter som föreligger i förhållande till gällande rätt. Om Ni känner till prejudicerande rättsfall (även kammarrättsfall är vägledande) som innefattar en bedömning av snarlika förhållanden redogör Ni för dessa här. Ni bemöter sökandes grunder. När Ni fattar ett avslagsbeslut måste motiveringen vara fullgod, d.v.s. den enskilde måste exakt förstå, varför han eller hon inte fått det man velat ha.

48 Beslutsmening Det ska finnas en rubrik Beslut under vilken det exakt står vad som har beslutats. Delegaten beviljar NN rätt till i form av eller Delegaten avslår NN:s ansökan om Delegaten avvisar ansökan. Delegaten avskriver ärendet. Beslutsfattarens underskrift, ort och datum Överklagandehänvisning Beslutet kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol, se bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR

49 I sak. 4 lagen om bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsbidrag lämnas till enskild person som äger en bostad för permanent bruk eller som innehar en sådan bostad med hyres- eller bostadsrätt. Om bostaden hyrs i andra hand, lämnas bidrag endast om anpassningsåtgärden är skälig med hänsyn till hur långvarig upplåtelsen är. Berättigad person rätt att ansöka?

50 6 Bostadsanpassningsbidrag lämnas för åtgärder för anpassning av bostadens fasta funktioner i och i anslutning till den bostad som skall anpassas. Bidrag lämnas endast om åtgärderna är nödvändiga för att bostaden skall vara ändamålsenlig som bostad för den funktionshindrade. Bidrag lämnas dock inte om de sökta åtgärderna behöver vidtas redan av väsentligen andra orsaker än behovet av anpassningen. Fasta funktioner? I eller i anslutning till bostad? Nödvändighet? Väsentligen andra orsaker?

51 8 Vid nybyggnad lämnas bostadsanpassningsbidrag endast om det finns särskilda skäl för att välja en utformning av bostaden som kräver anpassning. 9 Vid köp eller byte av bostad lämnas bostadsanpassningsbidrag till kostnadskrävande åtgärder endast om det finns särskilda skäl för att välja en bostad som kräver anpassning. Särskilda skäl? Rättspraxis. 14 Bostadsanpassningsbidrag och återställningsbidrag lämnas med belopp som motsvarar skälig kostnad för åtgärderna. Återställningsbidrag lämnas dock endast om den godkända kostnaden vid ett och samma tillfälle överstiger kronor. Skälig kostnad?

52 Underrättelse om beslut enligt 21 FL En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det. Han skall då också underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser. Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten begär det.

53 Underrättelse om beslut 21 Individuell underrättelse Besvärshänvisning Delgivning Myndighetens bevisbörda att underrättelsen kommit adressaten tillhanda! Besvärstid

54 Rättelse av beslut enligt 26 FL Uppenbar oriktighet i form av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende får rättas! FÖRBISEENDEFEL! EJ BEDÖMNINGSFEL!

55 Om möjligheten och skyldigheten att ompröva förvaltningsbeslut Laga kraft Ett beslut eller en dom vinner laga kraft, när överklagandetiden har gått ut och beslutet inte har överklagats inom denna tid. Att ett beslut har vunnit laga kraft betyder att det inte längre går att överklaga till den högre instans som var anvisad. Negativ rättskraft Ett beslut vinner negativ rättskraft när den beslutande myndigheten inte längre efter att beslutet har expedierats kan upphäva eller ändra detta. Förvaltningsmyndigheters avslagsbeslut vinner inte negativ rättskraft, utan sådana beslut får bli föremål för omprövning.

56 Möjlighet att ompröva den enskilde överklagar ett avslagsbeslut Den enskilde begär explicit en omprövning myndigheten själv upptäcker ett omprövningsbehov Överklagande: rättidsprövning - skyldighet att ompröva enligt 27 FL enkelt och snabbt om inte omprövning - vidare till FR inom en vecka inget särskilt beslut Begärd omprövning, uppmärksammat behov (inget mål i frågan anhängigt i domstol) Fullständig omprövning även om ny utredning behövs. Bara i gynnande riktning. Formellt beslut.

57 Skyldighet att ompröva 27 FL Finner en myndighet att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition). Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrar beslutet.

58 Förutsättningar för omprövningsskyldighet Uppenbar oriktighet går lätt att konstatera se HFD om en komplettering i form av makes underskrift på ansökan om bistånd Nya omständigheter annan anledning HFD , nya dokument/vittnen/felaktig handläggning uppdagats, felaktig lagtillämpning uppdagats

59 1. När ett överklagande kommer in, läs genom överklagandet och se genom bilagor. Ser Ni direkt att det överklagade beslutet tveklöst är oriktigt och har varit det redan den dag då beslutet fattades (det vill säga oberoende av senare tillkommen lagstiftning eller rättspraxis), gör en omprövning och ändra genom formellt, skriftligt beslut det tidigare beslutet, dock bara i gynnande riktning för enskild. Uppenbart oriktiga beslut som av misstag blivit mera förmånliga för enskild än det riktiga beslutet står fast. Om Ni bara omprövar en del av beslutet i gynnande riktning, dock inte fullt ut i enlighet med enskilds önskemål, ska överklagandet rättidsprövat inkomma hos överklagandeinstansen senast inom en vecka.

60 2. Ser Ni inte glasklart att det överklagade beslutet är oriktigt lämna omgående över överklagandet till överklagandeinstansen. Det krävs inte ett formellt, skriftligt beslut om att ingen omprövningsskyldighet föreligger, dock gärna en notis på missivet till överklagandeinstansen att man har tittat på det.

61 3. Begär enskild uttryckligt en omprövning tar Ni ställning till om det finns en skyldighet att ompröva, och om svaret är ja så omprövar Ni. Ni kan även om det inte föreligger en skyldighet att ompröva välja att göra en omprövning i alla fall. Alla ställningstaganden i detta avseende utmynnar i ett formellt, skriftligt beslut.

62 4. Upptäcker Ni själva en oriktighet (uppenbar eller inte uppenbar) utan att det expedierade beslutet överklagats, och ett riktigt beslut innebär en fördel för enskild så får Ni utreda på nytt och ändra beslutet till det bättre för enskilda. Är beslutet uppenbart oriktigt och Ni kan ordna snabbt och enkelt med ett riktigt beslut till förmån för enskild är Ni skyldiga att ordna det.

63 5. Innebär oriktigheten att myndigheten lider en nackdel genom det oriktiga beslutet får Ni endast ändra beslutet om den underliggande lagstiftningen implicerar ett återkallelseförbehåll, om beslutets verkställighet innebär fara för liv och hälsa eller om myndighetens beslut bygger på att den enskilde har vilselett myndigheten. Eller om beslutet, under förutsättning att det gällt tills vidare, har förlorat all mening i och med att de grundläggande förutsättningarna för beslutet har förändrats. Det gäller att ha på fötterna och kunna bestyrka att en undantagsgrund föreligger innan en myndighet återkallar ett gynnande förvaltningsbeslut. 63

64

65 RÅ 2000 ref. 16 innebär att ett beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen i form av hemtjänst inte av en kommuns besparingsskäl kan omprövas och ändras till biståndstagarens nackdel. En kommuns ekonomiska förhållanden kan inte tillmätas betydelse vid bedömningen av begreppet skälig levnadsnivå.

66 Återkallelseförbehåll och tidsbegränsade beslut Ett beslut kan återkallas med stöd av förbehåll i själva beslutet eller i den författning som ligger till grund för beslutet. I viss mån även utan särskilt författningsstöd, tydlighet krävs. 9 kap. socialtjänstlagen Om tidsbegränsade beslut Med hänsyn till den enskildes behov av trygghet och av en så normal livssituation som möjligt ifrågasätter jag en ordning där beslut om insatser enligt LSS alltid tidsbegränsas. Jag har förståelse för att nämnden anser det lämpligt att tidsbegränsa ett beslut när det gäller sådana insatser där det kan förutses att den enskildes behov av insatsen varierar över tiden, t.ex. insatser i form av ledsagarservice, biträde av en kontaktperson eller avlösarservice. I andra fall kan det vara mindre befogat med en tidsbegränsning. Som ett sådant exempel kan nämnas ett beslut om särskilt anpassad bostad för en vuxen funktionshindrad person, för vilken det inte kan förutses någon förändring av behovet inom överskådlig tid. ( ) Enligt min mening bör det i varje enskilt fall även övervägas om det är nödvändigt med en tidsbegränsning (JO 2003/04 s.324).

67 till nackdel för den enskilde 15 lagen om bostadsanpassningsbidrag Före utbetalningen av bostadsanpassningsbidrag eller återställningsbidrag får den kommun som beviljat bidraget återkalla beslutet, om de förutsättningar som låg till grund för beslutet inte längre föreligger. 17 lagen om bostadsanpassningsbidrag Kommunen får besluta om återbetalning av bidrag helt eller delvis 1.om mottagaren av bidraget genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp, 2.om bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp och mottagaren skäligen borde ha insett detta. Kommunen får helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten, om det finns särskilda skäl.

68 Tvingande säkerhetsrisk Fara för liv och hälsa Om verkställighet av bistånd i form av hemtjänst innebär en allvarlig arbetsmiljörisk för hemtjänstpersonalen? Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar får inte medföra att den enskildes yttersta skyddsnät sätts ur spel, utan att kommunen måste hitta en lösning att både kunna uppfylla sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen och givetvis även arbetsmiljölagstiftningen. Att häva ett gynnande förvaltningsbeslut om hemtjänst på grund av en arbetsmiljörisk för hemtjänstpersonal kan enligt min uppfattning inte kvalificera som ett tvingande säkerhetsskäl i här anförd bemärkelse (jämför till exempel JO 2003/04 s. 317 och JO 1989/90 s. 213).

69 Vilseledande Återkallelse kan även ske, om den enskilde har utverkat det gynnande beslutet genom vilseledande uppgifter. När en myndighets datasystem gör fel, till exempel genom att verkställa dubbla utbetalningar/besluta om utbetalning av ekonomiskt bistånd, har det inte varit någon enskild som har vilselett myndigheten. Det är inte heller givet att förutsättningar för återkallelse enligt socialtjänstlagens förbehåll är uppfyllda. Sådana fel kan bli dyra för det offentliga.

70 Överklaganden Forum för överklagande Förvaltningsrätten Kammarrätten Högsta förvaltningsdomstolen

71 Överklagbarhet och klagorätt Överklagbarhet Skriftliga beslut Ej överklagandeförbud stadgat Ett beslut som har verkan/påvisbar effekt på den enskilde Klagorätt Part = en enskild vars situation i väsentlig mån kan antas påverkas av ett beslut, om hans eller hennes intresse kunnat beaktas vid beslutets meddelande Myndigheten i övre instans när domen gått myndigheten emot om inget annat stadgat

72 En besvärshänvisning HUR MAN ÖVERKLAGAR TILL ALLMÄN FÖRVALTNINGSDOMSTOL Om Ni vill överklaga beslut ska Ni skriva till Förvaltningsrätten i Malmö (Förvaltningsrätten i Malmö, Box 4522, Malmö). Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till (beslutande myndighet). Tala om varför Ni anser att beslutet ska ändras och vilken ändring Ni vill ha. Sänd även med sådant som Ni anser har betydelse och som Ni inte tidigare gett in. För att Förvaltningsrätten i Malmö ska kunna ta upp Ert överklagande måste Er skrivelse ha kommit in till (beslutande myndighet) inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att besvärshandlingen kommer in nästa vardag. Tala om vilket beslut Ni överklagar genom att ange beslutande skolans namn och beslutets diarienummer. Underteckna skrivelsen, gör namnförtydligande samt uppge personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Adress och telefonnummer till Er arbetsplats ska också anges samt eventuell annan adress där Ni kan nås för delgivning. Om någon adressuppgift ändras, ska Ni utan dröjsmål anmäla ändringen till Förvaltningsrätten i Malmö.

73 Myndigheten kan överklaga ett domstolsbeslut inom tre veckor från och med dagen för beslutet.

74 Lite till om förvaltningsprocessen Överklagandet ges in till beslutsmyndigheten Rättidsprövning har överklagandet lämnats in för sent beslut om avvisning undantag: om felaktig underrättelse om överklagandegången lämnats, om överklagandet inkommit till överinstansen och därifrån tillbaka till beslutsmyndighet Återställande av försutten tid KR prövar Prövningstillstånd Laga kraft

75 Rättidsprövning av ett överklagande Har överklagandet kommit in i rätt tid? Överklagandet ska lämnas till överinstansen inom en vecka (JO). Oavsett omprövning. Bara när omprövningen utfaller fullt ut till fördel för enskild förfaller överklagandet. Förvaltningen prövar inga andra formella förutsättningar avs. överklagandet än den rätta tiden. (Överinstansen prövar beslutets överklagbarhet, underskrift m.m.). Vidarebefordra överklagandet oavsett att Ni ser en sådan brist skyndsamt.

76 Lagen (1930:173)om beräkning av lagstadgad tid 1 Då enligt lag eller särskild författning tid skall räknas efter vecka, månad eller år, varde den dag för slutdag ansedd, som genom sitt namn i veckan eller sitt tal i månaden motsvarar den, från vilken tidräkningen börjas. Finnes ej motsvarande dag i slutmånaden, varde den månadens sista dag ansedd för slutdag. 2 första stycket Infaller den tid, då enligt lag eller särskild författning en åtgärd senast ska vidtas, på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, får åtgärden vidtas nästa vardag.

77 Beslutsmyndighetens åtgärder vid överklagande Beslutsmyndigheten prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent, ska myndigheten avvisa det, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Överklagandet ska inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten inte har lämnat en korrekt underrättelse om hur man överklagar. Överklagandet ska inte heller avvisas, om det inom klagotiden har kommit in till överinstansen. I sådant fall ska överinstansen vidarebefordra överklagandet till beslutsmyndigheten och samtidigt lämna uppgift om vilken dag överklagandet kom in till den högre instansen. Om överklagandet inte avvisas enligt ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen. Rättas det överklagade beslutet enligt, ska även det nya beslutet överlämnas.