Delårsrapport per augusti 2017

Transkript

1 Delårsrapport per augusti 2017 Landstingsstyrelsens delårsrapport Landstingsstyrelsen , 198

2 1. INLEDNING STYRELSENS SAMLADE BEDÖMNING MÅLUPPFYLLELSE MÅLUPPFYLLELSE I TABELLFORM... 5 BÄTTRE OCH JÄMLIK HÄLSA... 5 God och jämlik vård... 6 Aktiv och innovativ samarbetspartner... 7 Attraktiv arbetsgivare ANALYS AV PROGNOS FÖR MÅLUPPFYLLELSE ARBETE MED FULLMÄKTIGES UPPDRAG SAMVERKA KRING FLYKTINGARS OCH NYANLÄNDAS HÄLSA UTVECKLA ÄLDREHÄLSOVÅRD I PRIMÄRVÅRDEN UTVECKLA VÅRDEN FÖR VÅLDSUTSATTA VAD GÄLLER PSYKISKT, FYSISKT OCH SEXUELLT VÅLD IMPLEMENTERA INNOVATIVA LÖSNINGAR INOM E-HÄLSA I SAMVERKAN MED ANDRA AKTÖRER ARBETA FÖR EN REGIONBILDNING I NORR MER EFFEKTIVT RESURSUTNYTTJANDE AV LANDSTINGETS LOKALYTOR TILLVARATA KOMPETENSER I LÄNET FÖR ATT DÄRIGENOM BIDRA TILL EN FÖRBÄTTRAD INTEGRATION OCH ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN SYNLIGGÖRA JÄMSTÄLLDHETSARBETET I LANDSTINGETS VERKSAMHETER PRODUKTION OCH PRODUKTIVITET EKONOMISK ANALYS SAMMANFATTNING VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER ÅRSPROGNOS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING BILAGA 1 - REDOVISNING AV ARBETE MED INTERN KONTROLL Bakgrund BILAGA 2 HÄLSOVAL

3 1. Inledning Delårsrapport per augusti 2017 är landstingsstyrelsens andra uppföljningsrapport för året. I rapporten redovisas och analyseras resultat för perioden januari - augusti inklusive en uppföljning av de av fullmäktige identifierade inriktningsmålen för samt målen i årets verksamhetsplan. Landstingsstyrelsen har i sin roll som beställare av Hälsoval ansvar för uppföljning av hälsovalsuppdraget. Detta avser både primärvård i egenregi samt de vårdgivare som driver hälsocentraler på uppdrag av landstinget. Uppföljningen av hälsovalsuppdraget redovisas i sin helhet i bilaga två. 2. Styrelsens samlade bedömning Som landstingsstyrelsen framhöll i sin delårsrapport per april så fortsätter det, likt tidigare år att vara ett ansträngt ekonomiskt läge där flera stora utmaningar väntar under de kommande åren. Utmaningarna ligger i att möta den utveckling som ständigt sker inom hälso- och sjukvården och fortsättningsvis bemöta problem inom kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning är ett centralt område för att landstinget ska kunna fortsätta erbjuda en god och jämlik vård till alla västerbottningar. Drygt 60 procent av de som bedöms lämna landstinget de närmaste 10 åren förväntas lämna av andra orsaker än ålderspension. Det betyder bl.a. att det är viktigt att attrahera och rekrytera nya medarbetare men ännu viktigare att behålla och utveckla redan anställda. Ytterligare en utmaning är att möta de investeringsbehov som finns inom en snar framtid. Investeringar behövs för att säkra och anpassa lokalförsörjning, införa nytt vårdinformationssystem och bekosta den ökade digitaliseringstakten som samtidigt också skapar förutsättningar för effektiviseringar och ändrade arbetssätt. Arbete sker fortlöpande inom primärvården för att ta fram aktiviteter för att minska behovet av inhyrd personal, detta för att ge förutsättningar för en god arbetsmiljö och på sikt balansera personalkostnaderna. Under perioden januari till augusti 2017 har primärvården arbetat med att införa av webbtidbok på alla enheter och att öppna möjligheten för länets invånare att se sina bokade tider via 1177.se. Målsättningen har varit att samtliga hälsocentraler/sjukstugor skall vara anslutna och visa bokade tider och vid utgången av augusti månad är målet nått för 30 av 32 stycken. Dessutom skall minst 50 procent av hälsocentralerna/sjukstugorna ha möjliggjort av- och ombokning. Byggnadsarbetena på NUS har gått in i en intensiv fas och ett omfattande renoveringsarbete pågår. Vissa vårdavdelningar har evakuerats till uppförda paviljonger för att renoveringsarbetet ska kunna utföras. Ett antal operationssalar har uppgraderats till senaste teknik. Samtidigt har planering samt framtagande av beslutsunderlag gjorts för att renovera och anpassa Lycksele och Skellefteå lasarett inför framtiden. Något som pågår i hög takt. Likaså pågår beredningen av ett beslut om en ny administrativ byggnad i Umeå, det nya Regionhuset. Beslut väntas tas i fullmäktige i november. Under våren 2017 fattade landstingsstyrelsen beslutet att tillsammans med Region Västerbotten ansöka om att 1 januari 2019 bilda en gemensam regionkommun. Landstingsstyrelsen skickar in ansökan till regeringen under hösten Uppföljningen av landstingsstyrelsens internkontrollplan för 2017 redovisas i sin helhet i bilaga ett. Sju av planens sjutton kontroller följs upp per augusti och sex av dessa har utförts enligt plan. 3

4 Måluppfyllelse Landstingsstyrelsen redovisar per augusti den prognostiserade måluppfyllelsen för helåret för 14 av verksamhetsplanens 27 målvärden. Av sammanlagt 14 målvärden bedömer styrelsen att målet kommer att uppfyllas för sex stycken. Sju av målen kommer att ha större avvikelser vid årets slut och ett mål beräknas bli delvis uppfyllt. I den andra delårsrapporten sker ingen uppföljning av mål inom området Bättre och jämlik hälsa. Ekonomiskt resultat Landstingsstyrelsen redovisar ett underskott mot budget på 77 miljoner konor till och med augusti och en nettokostnadsutveckling på 8,1 procent. Budgetavvikelsen främst inom personalkostnader. Nettokostnadsutvecklingen påverkas av höga kostnader för inhyrd personal inom primärvården, högre avskrivningskostnader, högre pensionskostnader och även lägre intäkter för asylersättning jämför med Primärvården redovisar en negativ budgetavvikelse på 93 miljoner kronor och en nettokostnadsutveckling på 8,8 procent. Nettokostnadsutvecklingen orsakas av både högre kostnader för hyrpersonal samt lägre asylersättning. Bristen på distriktsläkare och sköterskor innebär höga kostnader för hyrpersonal. Merkostnaden för hyrpersonal uppgår till 44 miljoner konor. Utifrån ovan lämnar landstingsstyrelsen en prognos på ett underskott på 100 miljoner kronor. Verksamheten fortsätter att arbeta med kort- och långsiktiga åtgärder för att förbättra det ekonomiska läget. 4

5 3. Måluppfyllelse I landstingsstyrelsens verksamhetsplan har inriktningsmålen och strategierna i landstingsplanen specificerats och omsatts till ett antal mål och målvärden för Delårsrapporten är en uppföljning av de mål och målvärden som enligt verksamhetsplanen ska redovisas per augusti. 3.1 Måluppfyllelse i tabellform I det följande redovisas en prognos för måluppfyllelse vid årets slut i tabellform. Verksamhetsplanens övriga mål anges för kännedom. Grönt anger en bedömning om att målvärdet kommer att uppfyllas, gult anger att målvärdet delvis kommer att uppfyllas och rött pekar på en större avvikelse från målvärdet och att förbättringar kommer att krävas. Färgmarkeringar Prognosen är att målet kommer att uppfyllas (100 %) Prognosen är att målet kommer att uppfyllas delvis (90-99 %) Prognosen är att det kommer att vara störe avvikelser från målet (<90 %) Bättre och jämlik hälsa Mål 2017 Mått Målvärde 2017 Måluppfyllelse augusti 2017 Redovisas könsuppdelat Prognos för måluppfyllelse Resultat 2016 Folkhälsoutfallet ska förbättras i Västerbotten Visionsindikatorer (11 mätetal inom 4 områden) 15 av 21 Följs upp i Andel patienter med ohälsosam levnadsvana (tobaksbruk, fysiskt inaktiv) som fått åtgärd enligt nationella riktlinjer >25 % Följs upp i Andel utförda Västerbottens hälsoundersökningar >70 % Följs upp i 5

6 God och jämlik vård Mål 2017 Mått Målvärde 2017 Måluppfyllelse augusti 2017 Redovisas könsuppdelat Prognos för måluppfyllelse Resultat 2016 Hälso- och sjukvården ska vara patientsäker Andel patienter med korrekt läkemedelslista efter besök 100 % 83,67 % Målvärdet kommer inte att uppnås 86,67 % Medicinsk kvalitet Medicinska kvalitetsmått aggregerat 90 % grönt Följs upp i Patienter ska vara nöjda med bemötande, information och delaktighet Andel av länets sjukhus som har personlig service enligt pågående projekt: Ledsagarservice och entrévärdar vid NUS 2/3 2/3 Målvärdet kommer att uppnås Nytt mått för 2017 Andel som känt sig respektfullt bemötta 90 % Följs upp i Andel som känt sig delaktiga i beslut beträffande sin vård/behandling 80 % Följs upp i Skulle du rekommendera enheten/mottagningen till någon i din situation? 100 % Följs upp i Patienter ska få vård i rimlig tid Andel med nybesök till läkare inom 7 dagar 94 % 78 % Målvärdet kommer inte att uppnås 77 % Fortsatt utveckling av e-hälsa och vård på distans Antal besök på 1177.se ska öka (besök per invånare och år) 8,8 9,2 Kvinnor: 26,8 % Män: 73,2 % Målvärdet kommer att uppnås 7,8 Antal patientbesök på distans Öka 408 Målvärdet kommer att uppnås 335 Utveckla personcentrerat arbetssätt där patient bemöts utifrån sina behov Antal hälsocentraler där personal har deltagit i HBTQutbildning Öka 1 Målvärdet kommer att uppnås 0 Andel av de individstatistikbaserade måtten som redovisas könsuppdelat i delårs- och årsrapporter Öka Följs upp i Ekonomi i balans Minska personalkostnadsökningstakten Se detaljbudgeten 9,8 % Målvärdet kommer inte att 4,1 % 6

7 uppnås Antal beställda hyrveckor för allmänläkare snitt/månad 67/mån 162/mån Målvärdet kommer inte att uppnås 107/mån Klara verksamhetens uppdrag inom beslutad budgetram* 100 % 26 % Målvärdet kommer inte att uppnås 43 % * Andel basenheter som inte har en negativ budgetavvikelse Aktiv och innovativ samarbetspartner Mål 2017 Mått Målvärde 2017 Måluppfyllelse augusti 2017 Redovisas könsuppdelat Prognos för måluppfyllelse Resultat 2016 Fördjupad samverkan med externa aktörer Antalet vårdplatser som upptas av utskrivningsklara patienter, median per tertial Målvärdet kommer att uppnås 40 Antalet studenter som är nöjda eller mycket nöjda med sin VFU (sjuksköterskor, AT-läkare) 80 % Sjuksköterskor: 83 % AT: 100 % Målvärdet kommer att uppnås Landstingets hälsooch sjukvård ska vara en god forsknings-, utvecklings-, innovations- och utbildningsmiljö Sjuksköterskor: 100 % AT: 89 % Antal medarbetare som disputerar Öka från 47 Följs upp i Verksamhetsutveckling tillsammans med externa aktörer (antal projekt via Programkontoret) exempelvis e-hälsa 30 Följs upp i 7

8 Attraktiv arbetsgivare Mål 2017 Mått Målvärde 2017 Måluppfyllelse augusti 2017 Redovisas könsuppdelat Prognos för måluppfyllelse Resultat 2016 Arbetsplatserna ska präglas av ett hälsofrämjande arbetssätt Total sjukfrånvarotid 5,80 % 6,06 % Kvinnor: 6,96 % Män: 3,85 % Målvärdet kommer inte att uppnås : 5,83 % Kvinnor: 6,86 % Män: 3,34 % Andel basenheter som genomfört HFA-enkät 100 % 47 % Målvärdet kommer inte att uppnås 9 stycken. Procentsats saknas Erbjudande om heltid vid tillsvidareanställning Andel som erbjuds heltid vid tillsvidareanställning 100 % 99 % målet kommer att uppfyllas delvis Arbetsplatserna ska präglas av ett gott ledarskap Gott ledarskap (medelvärde från tre frågor i medarbetarundersökning 2015) 6,5 Följs upp i Andel anställda som har årligt medarbetarsamtal 100 % Följs upp i Arbetsplatserna ska präglas av ett gott medarbetarskap Gott medarbetarskap (medelvärde från fem frågor i medarbetarundersökning 2015) 7,0 Följs upp i 8

9 3.2 Analys av prognos för måluppfyllelse E-hälsa & vård på distans Andel besök på 1177.se har ökat med ca 42,8 procent jämfört med samma period En orsak till ökningen är att kontaktinformationen till olika mottagningar i första hand fanns att hitta på fram till juni 2016 men det är också ett ökat antal besökare till övriga sidor på 1177.se jämfört med föregående år. Under perioden januari till augusti har ett arbete bedrivits för att skapa så kallade Digitala vårdmöten, alltså en möjlighet för länets invånare att få konsultation via video. Målet är att starta digitala vårdmöten på några enheter inom landstingets primärvård under hösten 2017 och att sedan bredda verksamheten under kommande år när ytterligare erfarenheter om arbetsformen inhämtats. Ytterligare en alternativ digital behandlingsform är så kallad ikbt, alltså Kognitiv beteendeterapi via internet. Under 2016 infördes ikbt som ett projekt inom landstingets primärvård. ikbt är ett behandlingsprogram som erbjuds via Stöd- och behandlingsplattformen på 1177.se. Under perioden januari till augusti 2017 har verksamheten bedrivits i projektform. Efter vidareutveckling under hösten 2017 är det nu en etablerad behandlingsform. Tillgänglighet & Bemanning Nybesök som klaras inom sju dagar ligger på samma nivå som motsvarande period Arbetet med att öka tillgängligheten har fortsatt under året och precis som tidigare rapporterat är tillgängligheten inom primärvården en prioriterad fråga tillsammans med bemanningssituationen. Tillgången till läkare har en stor påverkan på tillgängligheten och en del av lösningen ligger i förändrade arbetssätt, utveckling av teamarbete och vidareutvecklingen av olika distanslösningar. Genom ett fortsatt utvecklat samarbete mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal hemsjukvård inom ramen för den nya betalningsansvarslagen kan vården flytta närmare patienterna. Arbetet med landstingets gemensamma handlingsplan för oberoende av hyrläkare har resulterat i lokala handlingsplaner samt risk- och konsekvensanalyser som syftar till att vara väl förberedda inför starten av Under 2017 ska primärvårdens alla 23 tilldelade ST-block vara fyllda, precis som under föregående år. Ytterligare ett steg som förbereds är en utbildning för distriktssköterskor i klinisk bedömning. Detta för att kunna kompetensväxla och överföra uppgifter på annan personal. I enlighet med landstingsfullmäktiges beslut har även sjuksköterskor som specialistutbildat sig till distriktssköterskor fått utbildningsbidrag. Åtgärderna för att minska inhyrd personal som togs fram inför 2017 har inte gett önskad effekt. Ambitionen var att antalet veckor för inhyrd personal skulle minska med 30 procent jämfört med Denna ambition har primärvården nu tvingats omvärdera då antalet veckor samt kostnaderna fortsättningsvis har ökat. Beroendet av hyrpersonal kommer att fortsätta och därmed kostnaderna. Åtgärdsarbetet har påbörjat och målsättningen fortfarande är att vara oberoende 1 januari Patientsäkerhet Andelen korrekt läkemedelslista har minskat jämfört med februarimätningen ifjol med 3 procentenheter från fjolårets 86,67 procent till årets 83,67 procent. Eftersom själva mätningen inte visar på ett förbättrat resultat så sker en kampanj för att städa i läkemedelslistorna. 9

10 Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron inom Landstingsstyrelsen per augusti var 6,06 procent. Sjukfrånvaron fortsätter att öka och det är fortfarande en betydligt högre sjukfrånvarotid för kvinnor än för män. Ökningen sker i mindre omfattning för kvinnorna medan det är männens sjukfrånvaro som ökar mest. Sjukfrånvaron har emellertid minskat inom VO Service även om korttidssjukfrånvaron där har ökat. Störst skillnad från föregående år återfinns när det gäller kvinnornas sjukfrånvaro inom VO Service som har minskat från 9,15 procent till 8,01 procent jämfört med föregående år. Nationellt kan man se att sjukfrånvaron minskar något. I våras inleddes ett aktivt arbete för att minska sjukfrånvaron. Företagshälsan har nu tidiga kontakter med chefer när medarbetare varit sjuk mer än en vecka för att diskutera anpassningar av arbetet. En genomgång av alla sjukskrivningar som pågått mer än 60 dagar påbörjades där chefer kontaktas och i förekommande fall även Försäkringskassan för att kunna hitta åtgärder som kan minska sjukskrivningarna. 10

11 4. Arbete med fullmäktiges uppdrag 4.1 Samverka kring flyktingars och nyanländas hälsa Början av 2017 präglades av arbete med informationsinsatser till asylsökande på grund av den osäkerhet som rapporterades från verksamheterna samt utbildning av vårdpersonal inom området psykisk hälsa för migranter. Sedan början av sommaren har verksamheterna kunnat lämna synpunkter på en framtagen rapport om konsolidering av resurser inom landstinget för en mer samlad struktur kring migranthälsofrågor. Primärvården har där betonat behovet av ett bättre samarbete mellan vårdnivåer för personer med psykisk ohälsa. En struktur för löpande informations och utbildningsinsatser efterfrågas också. 4.2 Utveckla äldrehälsovård i primärvården Ett hälsoformulär med frågor om hälsa och levnadsvanor är framtaget som skall prövas på tre hälsocentraler under hösten. Geografisk spridning önskas bland de hälsocentraler som skall delta för att säkerställa att metoden är tillämpbar i hela länet. Rutinen påminner om VHU för att inte belasta personal med nya tillvägagångssätt. 4.3 Utveckla vården för våldsutsatta vad gäller psykiskt, fysiskt och sexuellt våld Ett förslag på en landstingsövergripande ansvarsfördelning gällande bemötande och behandling av våldsutsatta har tagits fram. Ansvarsfördelningen tydliggör vilka insatser som bör göras på de olika vårdnivåerna och kommer att presenteras under en temadag med fokus på våld och behandling. Spridningen av kampanjen Bry dig! har fortsatt och filmerna har nu också visats på Norrtåg. Kampanjen har också spridit i Lycksele under ett arrangemang i samband med skolavslutningen. Landstinget har tillsatt en utredare med uppdrag att se över samverkansytor och stöd till våldsutsatta och våldsutövare i hela länet. Översynen beräknas vara färdig i slutet av november. 4.4 Implementera innovativa lösningar inom e-hälsa i samverkan med andra aktörer Arbetet med att säkra förutsättningarna och rutiner vid vård på distans har fortsatt. Uppdraget avseende etablering av incitamentsmodell närmar sig slutet och kommer att levereras under kommande period. Målet är att presentera en kostnadsneutral ersättningsmodell som kan bidra till ökad användning och utveckling av vård på distans. Uppdraget kring administration och logistik är i slutfasen och kommer att generera underlag till aktiviteter som behöver genomföras för att förbättra förutsättningarna, t ex avseende bokning och kallelser. Ett förändringsprogram inom verksamhetsområdet Digitalisering och medicinsk teknik pågår med syfte att skapa verksamhetsnytta och öka leveranstakten. Programmet pågår till 2020 och har fokus på ledning och styrning, kunddialog, resursförsörjning samt effektivisering och ekonomisk balans. Upphandlingen av framtidens vårdinformationssystem, FVIS, fortskrider och planering pågår för att säkerställa förutsättningar och resurser för utvärdering och kommande implementering. Förberedande arbete har skett för att utvidga landstingets beredningsprocess till att även innefatta investeringar inom medicintekniska området samt för att hantera större program såsom FVIS. 11

12 En satsning på verksamhetsnära förvaltningsresurs inom e-hälsoenheten har under slutet av perioden gjort att fokus kunnat öka på införande av webbtidbok och satsning på den digitala plattformen för stöd och behandling. 4.5 Arbeta för en regionbildning i norr Fullmäktige beslutade den 21 februari att avsluta projektet Förberedelser för regionbildning Mer effektivt resursutnyttjande av landstingets lokalytor En lokalstrateg har anställts för att fånga vårdens behov av lokaler nu och framöver. Lokalstrategen kompletterar Fastighetsutvecklingsplanen med lokalförsörjningsplan. Generella vårdavdelningar håller på att tas fram. De generella vårdavdelningarna underlättar för framtida omstruktureringar och omflyttningar. Tekniken (el, ventilation, gas och vs) kommer att dimensioneras därefter vilket ger förutsättningar för en bättre struktur. Utvecklingsplan för NUS norra har tagits fram och där föreslås en ny byggnad vars rivningar medför mer anpassade lokalytor (ska kompletteras med pågående arbeten i Skellefteå och Lycksele). 4.7 Tillvarata kompetenser i länet för att därigenom bidra till en förbättrad integration och etablering på arbetsmarknaden HR-staben har genom riktat anslag för integrationsinsatser initierat en organisation som strukturerat ska arbeta med central hantering, styrning samt finansiering av platser för praktisk tjänstgöring under tiden för legitimationsprocessen. En person är tillsatt i en samordnande funktion och som också har uppdrag att bilda nätverk inom och utom landstinget för att möjliggöra syftet med denna åtgärd. För att kunna bidra till en effektivare process för individer som ansöker om svensk legitimation har samordnaren till uppgift att identifiera mottagande enheter i syfte att underlätta praktikbehovet under legitimationsprocessen. Mottagande verksamheter ges ett strukturerat stöd i hanteringen av personer som söker plats för praktisk tjänstgöring samtidigt som verksamheten inte behöver belastas ekonomiskt. Genom att arbeta aktivt med att styra platser för var den praktiska tjänstgöringen ska erbjudas kan åtgärden bidra till att personalförsörjningen inom svårrekryterade områden förbättras. Ett samarbete med Korta vägen är etablerat i Skellefteå och Umeå. Korta vägen är en utbildning som ges av Folkuniversitetet i samarbete med Arbetsförmedlingen vars syfte är att ta tillvara utlandsfödda akademikers kompetenser på svenska arbetsmarknaden. För utlandsfödda med vårdutbildning bereds praktikplaceringar i landstinget inom ramen för Korta vägen. Under perioden januari t o m augusti 2017 har fem läkare haft provtjänstgöringsplatser. 4.8 Synliggöra jämställdhetsarbetet i landstingets verksamheter Utbildning om genus och jämställdhet ingår i alla landstingets ledarutbildningar (morgondagens chefer, ledarprogrammet och mentorsprogrammet). HBTQ-diplomering och grundutbildning erbjuds till alla verksamheter och intresset är fortsatt stort. En upphandling för att köpa in ett webbverktyg som kan vara ett stöd för chefer i sitt jämställdhetsarbete pågår. 12

13 5. Produktion och produktivitet Produktionen uttryckt i viktade vårdtjänster har ökat med 8,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet vårdtillfällen ökar med 3,8 procent och vårddagarna med 10,7 procent. Det innebär i sin tur att medelvårdtiden har ökat något och uppgår till 6,3 dagar i genomsnitt. Läkarbesöken har ökat med 13,2 procent medan sjukvårdande behandlingar ökat med 1,7 procent. Ökningen av läkarbesök beror på en ökad bemanning av hyrläkare inom områden där vakanser av egna läkarresurser varit höga. Produktiviteten i sjukvården har ökat med 2,7 procent, vilket är ett resultat av den ökade produktionen. Den genomsnittliga beläggningen på länets vårdplatser i inlandet har under perioden varit 65 procent, vilket är lägre jämfört med motsvarande period de senaste åren. 13

14 6 Ekonomisk analys 6.1 Sammanfattning Landstingsstyrelsen redovisar 2017 till och med augusti en nettokostnadsutveckling på 8,1 procent vid en jämförelse med motsvarande period Detta innebär en stor ökning jämfört med delår 1 som redovisade en nettokostnadsökning som var 1,7 procent. Mot budget redovisas en negativ avvikelse på totalt 77 miljoner kronor. Jämfört med 2016 är budgetavvikelsen högre, som efter motsvarande period var 45 miljoner konor. Nettokostnadsutvecklingen för landstingsstyrelsen påverkas av höga kostnader för inhyrd personal inom primärvården, högre avskrivningskostnader, högre pensionskostnader och även lägre intäkter för asylersättning jämfört med Budgetunderskottet uppvägs till viss del av överskott på centrala anslag. 6.2 Verksamhetens nettokostnader Budgetavvikelse och kostnadsutveckling per verksamhetsområden i mkr och procent Verksamhetsområde Utfall Utfall Kostnadsutveckling Budget Årsbudget Budgetavvikelse Primärvård ,8% % Digitalisering ,4% % -275 Service ,3% % -348 Administration ,2% % -205 Anslag ,5% % Verksamhetens nettokostnader ,1% ,6% Tabell 1. Budgetavvikelse och kostnadsutveckling per område inom landstingsstyrelsen. Årsbudget innehåller budgetomfördelningar under 2017 framgår av bilaga 1. Primärvården redovisar en negativ budgetavvikelse på 93 miljoner kronor och en nettokostnadsutveckling på 8,8 procent efter augusti månad. Nettokostnadsutveckling orsakas av både högre kostnader för hyrpersonal samt lägre asylersättning. Bristen på distriktsläkare och sköterskor innebär höga kostnader för hyrpersonal. Merkostnaden för hyrpersonal uppgår till 44 miljoner konor. Antalet distriktsläkarvakanser har ökat och uppgår till 60 och omräknat i veckor motsvara det 1968 och köpta veckor uppgår till 1524 vilket motsvarar 77 procent. En annan anledning till underskottet är ökande kostnader för laboratorieundersökningar som ökat med drygt 11 procent. Under 2015 och 2016 var inflödet av asylsökande som innebar att intäkterna täckte upp en del av underskottet. Intäkterna för asylsökande har minskat med 13 miljoner kronor jämfört med samma period Verksamhetsområdet Digitalisering har ett underskott mot budget på 6 miljoner kronor och en negativ kostnadsutveckling på -2,4 procent. Att kostnadsutvecklingen är negativ beror på att vissa kostnadsposter kommer in ojämnt under året. Budgetunderskottet återfinns inom personalkostnader, IT-kostnader samt underhållskostnader inom medicinsk teknik. Budgettillskott har med 22 miljoner kronor har enligt landstingsfullmäktiges beslut tillförts för att göra engångssatsningar inom digitaliseringsområdet. Detta har påbörjats och ska stärka personalens situation och arbetsmiljö. Arbete kommer delvis att präglas av aktiviteter för att nå de effektmål som medlen är avsedda för samt satsning på att tidigarelägga datorutbyten och påskynda införanden inom pågående projekt. De höga kostnaderna inom VO service består främst av fastighetskostnader och sjukresor. Fastighetskostnaderna har varit höga för externt inhyrda lokaler vilket ökat med 9 miljoner kronor. De omflyttningar av verksamheter som görs medför att kostnader för flyttjänster, städtjänster och ibland inköp av möbler och annan utrustning. Dessa kostnader bokförs inom 14

15 VO Service. Kostnaderna för sjukresor redovisar en budgetavvikelse på 7 miljoner kronor men jämfört med föregående år är kostnaden i stort densamma. Underskottet för landstingsstyrelsen uppvägs till viss del av överskott inom administration och för centrala anslag. Inom administration orsakas överskottet mot budget av vakanta tjänster inom staberna och inom anslag är det pensionskostnader som redovisar överskott. Prognosen från pensionsförvaltaren innebär att kostnaderna skjuts framåt till kommande år. Budgetavvikelse och kostnadsutveckling per stora poster i mkr o procent Verksamhetsområde Utfall Utfall Kostnadsutveckling Budget Årsbudget Budgetavvikelse Personalkostnader ,6% % Pensionskostnader ,8% % -394 Läkemedel o medicinsk mat ,3% % -244 IT/MT-kostnader ,1% % -202 Fastighetskostnader ,4% % -227 Avskrivningar ,6% % -355 Övriga kostnader ,5% % Intäkter - externa ,1% % 586 Verksamhetens nettokostnader ,1% ,6% Tabell 2. Budgetavvikelsen och kostnadsutveckling inom fokusområden, belopp i miljoner kronor. Personalkostnader redovisas och kommenteras nedan. Läkemedel och medicinskt material redovisar en negativ budgetavvikelse på sju miljoner och en kostnadsutveckling på 2,3 procent jämfört med motsvarande period Budgetförstärkning har skett inom läkemedel. Budgeten för kostnader inom informatik och medicinsk teknik uppgå till 202 miljoner konor och till med augusti redovisas ett underskott på 3 miljoner. Kostnadsutvecklingen är negativ beroende på att kostnaderna kommer ojämnt över året. Fastighetsbudgeten uppgår till 227 miljoner och redovisar en negativ budgetavvikelse på 14 miljoner vilket motsvarar en kostnadsutveckling på 5,1 procent. Största budgetavvikelsen finns inom externa hyreskostnader, underhållskostnader och flyttkostnader. Pensionskostnader redovisar ett överskott mot budget på 23 miljoner kronor och en kostnadsutveckling på 10,8 procent. Budgeten görs efter underlag från pensionsförvaltaren och kostnaderna är uppbokade efter deras prognoser. Bedömningen från förvaltaren är den högre kostnaden kommer kommande år. Avskrivningskostnaderna redovisar en ökad kostnad jmf med 2016 på 34 miljoner och en kostnadsutveckling på 17,6 procent och ökningen beror på högre investeringskostnader. Budgeten är förstärkt med 24 miljoner kronor efter beslut av styrelsen i april. Övriga kostnader redovisar underskott mot budgeten på 8 miljoner kronor för kostnader inom beställaren Hälsoval för fler avgiftsfriabesök samt ett ökat antal åldersviktade poäng. Som tidigare nämnts redovisar sjukresor underskott mot budget. Externa intäkter redovisar ett överskott på 16 miljoner konor och en intäktsutveckling på 9,1 procent. Förklaringen till detta är att ett riktat statsbidrag för sjukskrivningsprocessen som redovisats i år men hör till

16 Personalkostnader - budgetavvikelse och kostnadsutveckling i mkr och procent Personalgrupp Utfall 2017 Utfall 2016 Kostnads utveckling Budget 2017 Budgetavvikelse Årsbudget 2017 Läkare Totalt ,6% ,7% varav ordinarie ,4% ,3% varav hyrläkare ,6% Omvårdnadspersonal Totalt ,9% ,7% varav ordinarie ,1% ,8% varav hyrpersonal ,6% Övriga personalkategorier och övriga personalkostnader ,2% ,2% Summa personalkostnader ,9% ,7% Tabell 3. Personalkostnader inklusive hyrpersonal, miljoner kronor Budgetavvikelsen för personalkostnader är negativ och uppgår 62 miljoner kronor inklusive pensionskostnader och nettokostnadsutvecklingen är 9,9 procent. Budgetavvikelsen återfinns inom läkargruppen och kostnadsutvecklingen är 14,6 procent. Vakansläget gör att merkostnaderna för hyrläkarkostnaden ökat och uppgår till 40 miljoner. Närvarotiden omräknat till årstjänster uppgår till 28 tjänster fler varav nio är hyrläkare, även inom AT- och ST tjänster har det skett en planerad ökning. Inom omvårdnadspersonal redovisas en negativ budgetavvikelse på 15 miljoner kronor och en kostnadsutveckling på 8,9 procent. Ökningen orsakas av större del hyrpersonal samt högre närvarotid omräknat i årstjänster 28 fler. Inom övriga personalkostnader finns pensionskostnader som redovisar ett överskott på 23 miljoner kronor. Övriga kategorier redovisar ett underskott mot budget på sju miljoner konor. Näravarotid i timmar - inkl omräknat till årstjänst Personalgrupp Utfall Utfall Förändring Årstjänst Läkare Totalt ,3% 28 - varav ordinarie ,4% 9 - varav hyrläkare ,3% 18 Omvårdnadspersonal Totalt ,2% 21 - varav ordinarie ,0% 20 - varav hyrpersonal ,3% 3 Övriga personalkategorier och övriga personalkostnader ,4% 26 Summa Närvarotid ,2% 75 Tabell 4. Förändring i närvarotid mellan åren inklusive hyrpersonal i timmar och tjänster Närvarotiden för styrelsen totalt visar på en ökning med 75 årsarbetare jämfört med föregående år fördelat på läkare 28, omvårdnad 21 samt övriga 26 årstjänster. Resultat av åtgärdsplaner Verksamheten identifierade inför 2017 behov av åtgärder på totalt 48 miljoner kronor för att klara budgeten, främst baserad på en för hög kostnadsnivå från föregående år. Inom Primärvården uppgår åtgärdsplanen till 36 miljoner konor och effekten till och med augusti bedöms till ca 3 miljoner. Ambitionen som var att minska antalet veckor inhyrd personal med 30 procent jämfört med 2016 har inte kunnat genomföras. Under våren har beslut tagits att under 16

17 hösten minska köp av hyrveckor med 30 procent, vilket betyder en minskning med 300 veckor och till en kostnad på 15 miljoner kronor. Åtgärdsplanerna inom VO Service uppgår till 12 miljoner kronor inom områdena sjukresor och fastighetsunderhåll. Effektiviseringsarbeten pågår på flertalet enheter och effekten till och med augusti uppgår till cirka 2 miljoner kronor. 6.3 Årsprognos och framtidsbedömning Landstingsstyrelsen har under senare år haft ett ansträngt ekonomiskt läge och de stora utmaningarna väntar även under de kommande åren. Utmaningarna ligger i att möta den utveckling som ständigt sker inom hälso- och sjukvården, samtidigt som landstinget påverkas av en ökande och åldrande befolkning och utmaningar med kompetensförsörjning. Personalprognoser avseende de närmaste åren visar på ett ökat antal pensionsavgångar men även annan personalomsättning. Vakanser inom ett flertal yrkesgrupper riskerar att påverka arbetsmiljön liksom orsaka dyra stafettlösningar. Den vakansproblematik som sannolikt kommer att kvarstå och öka innebär även ökade inskolningskostnader. Insatser för att minska behov av inhyrd personal måste prioriteras för att personalkostnaderna på sikt ska kunna balanseras och ge förutsättningar för en god arbetsmiljö. Inom digitaliseringsområdet sker en snabb utvecklig som innebär att det behövs en väl fungerande infrastruktur och grundläggande IT som ett stöd för personalen. Resurser för att etablerade tjänster i vården som direkt ger nytta för både medarbetare och invånare, exempelvis digitala vårdmöten, webbtidbok och stöd och behandling behöver förstärkas. Liksom tidigare år innehåller de kommande åren stora investeringsbehov som medför ökade avskrivningskostnader samt även ökade pensionskostnader. Fortsätter nettokostnaderna att utvecklas som de första åtta månaderna 2017 och som under 2016 kommer landstingsstyrelsen inte att klara verksamheten inom anvisad budgetram utan redovisa ett underskott mot budget på ca 100 miljoner kronor. 17

18 Bilaga Landstingsstyrelsen mkr Primärvård - fördelning spjutspets FoU 0,2 - tillskott läkemedel från statsbidrag 6,0 - fördelning statsbidrag Psykisk hälsa 1,5 - teknisk justering bla index o soc avgifter 3,0 Digitalisering - överföring av informatik från Service 64,5 - överföring av informatik från Administration 86,1 - överföring av informatik från Sjukhusvården 115,7 - överföring av E-hälsa från Administration 6,5 - fördelning spjutspets FoU 1,8 - teknisk justering bla index o soc avgifter 0,1 Service - överföring av informatik till VO Digitalisering -64,5 - fördelning till miljöpolitiskt program 1,0 - flytt av budget för inventarier 6,5 - omfördelning maa komponentavskrivning -5,0 - teknisk justering bla index o soc avgifter 0,8 Övrig verksamhet inom LTS - överföring av informatik till VO Digitalisering -86,1 - överföring av E-hälsa till VO Digitalisering -6,5 - fördelning miljöpolitiskt program -1,0 - fördelning av medel för spjutspets FoU -18,5 - fördelning statsbidrag sjukskrivning -8,0 - fördelning statsbidrag förlossning -9,0 - fördelning statsbidrag psykisk hälsa -6,2 - flytt av budget för inventarier -6,5 - budgettillskott för avskrivningar 24,0 - permanent budgettillskott Åsele-filial -1,5 - fördelning PIN- projektet -2,0 - flytta budget för bankostnader -1,9 - tillskott engångsatsning digitalisering o kompetens 31,5 - teknisk justering bla index o soc avgifter -11,3 Summa landstingsstyrelsen

19 Bilaga 1 - Redovisning av arbete med intern kontroll Bakgrund I landstingsfullmäktiges reglemente för intern kontroll (VLL ) fastslås att nämnderna/styrelserna löpande eller minst två gånger per år i samband med delårsrapporternas/årsrapportens upprättande ska rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till landstingsstyrelsen. Rapporteringen ska enligt landstingsstyrelsens riktlinjer (VLL 414:1-2015) innehålla: Omfattning av utförda kontroller samt uppföljningar i nämnden/styrelsen Resultat av genomförda uppföljningar Vidtagna åtgärder i nämnderna/styrelserna med anledning av uppföljningarna både avseende verksamhetens brister och det egna systemet för intern kontroll Landstingsstyrelsen ansvarar sedan för en gemensam rapportering till landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsens internkontrollarbete perioden januari-augusti Nedan beskrivs de kontrollaktiviteter som enligt styrelsens internkontrollplan skulle genomföras under perioden januari-augusti 2017 och rapporteras till styrelsen i samband med delårsrapporten per augusti. Det fullständiga resultatet redovisas i tabellen. Under perioden januari till augusti följs sju av planens sjutton kontroller upp. Sex av dessa har utförts upp enligt plan. Resultatet av kontrollerna är till största delen positivt. Kontroll av antalet läkarbesök med anledning av sjuka hus bland personalen följs upp månatligen med en fullständig kontroll. Sammanlagt har 14 läkarbesök gjorts där sex av dessa gällde personal inom VO-service och sju inom VO-primärvård samt ett fall inom VO- Administration. Det är inte vidtagits några åtgärder och förebyggande arbete sker inom aktuella riktlinjer. Antalet läkarbesök har minskat avsevärt jämfört med motsvarande period föregående år. Vid förra uppföljningstillfället upptäcktes brister gällande att byggfakturor är korrekta avseende timredovisning, materialspecifikation samt projektnummer. Då fann man totalt fem fel i sjuk granskade projekt. Nu har tre projekt innehållandes sju fakturor tagits fram genom stickprov. Totalt finns det elva avvikelser i fakturorna där tio gäller kriterierna formulerade i risken. Timredovisning är det som avviker mest vilket gör att inga fakturor är fria från avvikelser. Resultatet av kontrollen har lett till åtgärder. Bland annat har information gått ut till fastighetspersonal om krav på fakturainnehåll. Beställningsblankett är uppdaterad för inköp av material och en ny rutin håller på att tas fram. Kontrollen bedöms vara genomförd enligt plan. Kontroll av IT-störningar redovisas under delårsrapporteringen per augusti. Två större ITstörningar som har lett till händelseanalys har skett. Samtliga analyser innehåller förslag till åtgärder, återkopplingar och uppföljning med ansvariga. Kontrollen bedöms vara väl genomförd I landstingsstyrelsen internkontrollplan för 2017 finns risk formulerad att utförare inom Hälsoval går i konkurs och inte kan fullfölja avtal. Fullständig kontroll görs av uppgifter från skattekontoutdrag. Där kontrolleras redovisade arbetsgivaravgifter, redovisad källskatt, underskott skattekonto, skuld till KRM, huruvida man deklarerat samt betalat i tid. Kontrollens resultat visar att samtliga privata hälsocentraler sköter sina åtaganden gentemot skatteverket där inget avvikande är funnet. Kontroll visar att samtliga personer som har anställts inom styrelsens verksamhetsområde perioden 1 januari till 30 juni har kontrollerats mot Socialstyrelsens register vid anställningstillfället. Vid samtliga fall har giltig legitimation bekräftats. 19

20 Den kontroll som inte utförts enligt plan gäller kontroll av antal nyinkomna ärenden från företagshälsan om byggnadsrelaterad ohälsa. Kontrollen är utförd men i resultatet går det ej att finna huruvida det gäller dålig städning, utrustning eller om orsaken är byggnadsåtgärder. Det går att fånga vilka byggnader det gäller men ej vilka anledningar. Utöver detta så går det inte att ringa in landstingsstyrelsens verksamhetsområde i resultatet utan det gäller hela VLL. På grund av detta bedöms kontrollen ej vara genomförd enligt plan. Kontrollaktivitet - metod och frekvens Genomförd kontroll Resultat & värdering av kontrollen Åtgärder Kontroll av antal läkarbesök med anledning av sjuka hus bland personal inom styrelsens ansvarsområde. Fullständig kontroll. Genomförs månatligen. Fullständig kontroll har skett månadsvis inom styrelsens verksamhetsområde. Sammanlagt var det 14 läkarbesök som gjordes med anledning av sjuka hus. Av dessa var sex stycken inom verksamhetsområde Service, sju stycken inom verksamhetsområde Primärvård samt ett fall inom Staber och tjänstemannaledning. Samtliga anställda med symptom eller misstänkt byggnadsrelaterad ohälsa erbjuds läkarkontroll med blodprov och dokumentation. Ytterligare en åtgärd som vidtas är att vid enstaka fall erbjuda medarbetare att arbeta i andra lokaler. Detta är en kraftig minskning jämfört med motsvarande period föregående år då andelen sjukskrivningar till följd av sjuka hus låg på 31. Trots minskningen kvarstår risken och kontrollen bör fortsätta tills minskningen sker konsekvent under en längre period. Ingen medarbetare är sjukskriven av Företagshälsan på grund av byggnadsrelaterad ohälsa. Arbete sker helt i enlighet med VLL:s riktlinje Arbetsmiljöproblem i inomhusmiljön inom VLL i samarbete mellan verksamhetschef, Fastighet och Företagshälsan. Kontroll att byggfakturor (fakturor i projekt) är korrekta avseende: - timredovisning - materialspecifikation - projektnummer Stickprov av alla fakturor i tre projekt per kvartal. Genomförs i april, aug och ÅR Stickprov genomfört i tre projekt perioden apriljuni där samtliga fakturor kontrollerats. Genomfört 10 september. Tre projekt har granskats: Projekt Projekt Projekt Antal byggfakturor uppgår till sju stycken i projekten. Det är funnet elva avvikelser i dessa där: 3 saknar projektnummer 1 saknar mat.specifikation 6 saknar timredovisning Ytterligare en avvikelse är funnen där en faktura saknar objektets namn. Information har gått ut till fastighets personal om krav på fakturainnehåll. Bland annat uppföljning och krav på bättring av fakturabrister mot leverantör. Beställningsblankett uppdaterad för inköp av material och mindre ramavtalsarbeten. Rutin tas fram i pågående processarbete. Ingen av de granskade 20

21 Kontrollaktivitet - metod och frekvens Genomförd kontroll Resultat & värdering av kontrollen Åtgärder fakturorna uppfyller alla krav som formuleras i risken men i många fall finns allt med utom timredovisning. Kontroll av antal nyinkomna ärenden från företagshälsan om byggnadsrelaterad ohälsa och i vilken omfattning de inkluderar: - dålig utrustning - dålig städning - byggnadsåtgärder Fullständig kontroll genomförd av alla ärenden inom angiven period Totalt är det 45 ärenden från företagshälsan om byggnadsrelaterad ohälsa. Det går ej i underlagen se i vilken omfattningen dålig utrustning, dålig städning eller byggnadsåtgärder finns bedömda. Resultatet föranleder inga åtgärder. Fullständig kontroll av alla ärenden perioden 1 januari- 31 augusti. Kontroll av antal större ITstörningar som lett till händelseanalys och som påverkat användning av verksamhetskritiska system inom primärvården. Fullständig kontroll av alla större IT-störningar under perioden februari-maj. Fullständig kontroll genomförd 11 september. 1.Driftstörning NCS Återföringsdatum: Driftstörning ITsystem Återföringsdatum: Två händelseanalyser är gjorda på dessa två större driftstörningar. En beskrivning av händelseförloppet är gjord samt bakomliggande orsaker och eventuell vårdskada. Samtliga analyser har förslag med åtgärder, återkopplingar och uppföljning med ansvariga. Informatikenheten ska alltid göra händelseanalyser vid större driftstörningar, styrande dokument. Uppdatering av rutiner och processer. Förstärkt proaktivt arbete ex. eliminera risker för det inträffade felet. Utökat samarbete med andra enheter som TELE och CMTS. Ändringsprocessen är uppdaterad och förankrad hos förvaltningarna Kontroll att uppdragen i styrelsens uppdragsförteckning har genomförts. Fullständig kontroll. Genomförs i augusti och. Per finns 12 uppdrag från LTS till landstingsdirektören. Av dessa hade 4 en specificerad tidsangivelse för när uppdraget ska vara färdigställt. LTS bör i större utsträckning, för de uppdrag där det är möjligt, besluta om tidsangivna stopptider för uppdragen som ges till landstingsdirektören/verksamheten. Inga försenade uppdrag fanns vid augusti månads utgång. Risken att nämndens uppdrag till landstingsdirektören inte genomförs bedöms i dagsläget vara låg då kontinuerliga avstämningar görs av uppdragslistan. Risken bör dock kvarstå 21

22 Kontrollaktivitet - metod och frekvens Genomförd kontroll Resultat & värdering av kontrollen Åtgärder och fortsätta att kontrolleras under Kontroll av följande uppgifter från skattekontoutdrag för alla privata vårdgivare inom Hälsoval: - redovisade arbetsgivaravgifter - redovisad källskatt - underskott skattekonto - skuld till KRM - deklarerat i tid - betalat i tid Fullständig kontroll av nämnda uppgifter. Genomförs månatligen. Fullständig kontroll genomförd månatligen mot kontoutdrag från Skatteverket för respektive Hälsocentral. Alla privata Hälsocentraler sköter sina åtaganden gentemot Skatteverket. Kontroll är gjord av följande uppgifter: -redovisade arbetsgivaravgifter -redovisad källskatt -underskott skattekonto -skuld till KRM -deklarerat i tid -betalat i tid Resultatet föranleder inga åtgärder men risk såväl som kontroll bör kvarstå inför nästa verksamhetsår Kontroll att det finns en notering i personalsystemet om att en kontroll av legitimation har genomförts (inkluderar kontroll mot Socialstyrelsens register) för alla som anställs inom de 21 legitimationsyrkena under I de fall en sådan notering saknas görs en kontroll mot Socialstyrelsens register. Fullständig kontroll genomförd på alla som anställts under innevarande år. Genomförd 30 augusti. Samtliga personer som har anställts inom styrelsens verksamhetsområde under perioden 1/1-30/ har kontrollerats mot Socialstyrelsens register vid anställningstillfället. Vid samtliga fall har giltig legitimation bekräftats. Resultatet föranleder inga åtgärder. Fullständig kontroll av alla som anställs under innevarande år. Genomförs för perioderna 1 januari-30 juni samt 1 juli-31 22

23 Bilaga 2 Hälsoval Delår Hälsoval Uppföljningen av uppdraget för Hälsoval Västerbotten följer fastställd uppföljningsplan för Det samlade resultatet som redovisas omfattar både landstingets och de privata utförarna av Hälsoval. MÅL: BÄTTRE OCH JÄMLIK HÄLSA Delmål Mått/Indikator Målvärden 2017 Folkhälsan ska förbättras i Västerbotten Eliminera hälsoriskfaktorer hos gravida och nyblivna mödrar Eliminera riskfaktorer hos nyfödda och barn Andel kvinnor kallade till gynekologisk cellkontroll/antal som borde ha kallats Andel tagna cellprover av antal kallade för gynekologisk cellkontroll Andel gravida registrerade i nationella graviditetsregistret av antal inskrivna gravida Andel mödrar som screenas för post partum depression enligt EPDS/antal inskrivna gravida Andel förstagångsföräldrar som får hembesök av BVC inom 10 dagar av antal föräldrar som får hembesök Andel föräldrar som deltar i föräldrastöd av antal nyblivna föräldrar 100 % 85 % 90 % 95 % 90 % 70 % Värde/Utfall/Kommentar 83 % av kvinnorna kallades till gynekologisk cellkontroll under 2016 vilket är 7 % -enheter lägre än Trots lägre kallelseandel har fler hörsammat kallelsen och där 79 % kommit för kontroll. I Södra Lappland har antalet kallade ökat och där syns också en ökning av antalet genomförda kontroller. I Skellefteå syns en kraftig minskning av andelen kallade. Även Umeåområdet minskar andelen kallade. En problematik är att få utlandsfödda kvinnor att komma till kontrollerna. Andelen gravida som registrerades i nationella graviditetsregistret har minskat från 92 % till 88 %. Minskning ffa i Umeå 72 % av nyblivna mammor screenas för post partum depression. 4 % av dessa får uppföljandestöd. 84 % erbjuds screening. I Södra Lappland erbjuds endast 75 % screening. 84 % av samtliga nyblivna föräldrar fick hembesök, vilket är en kraftig förbättring jämfört med föregående år då 69 % fick hembesök. Statistiken fångar inte föräldrar som av olika anledningar får besök efter 10 dagar. 57 % av alla nyblivna föräldrar erbjuds föräldrastödsgrupp. Stora variationer mellan hälsocentraler. 6 hälsocentraler erbjuder inte föräldrautbildning där de bla anger resursbrist som orsak. En svårighet är att få utländska familjer till utbildning. Vissa BVC kompenserar 23

24 Andel barn som deltar i ASQ-se enkät av antal 3-åringar 85 % detta med en individuell utbildning eller information. 80 % av 3-åringar har fångats i en enkät om socioemotionell hälsa (ASQ-se). 84 % har erbjudits deltagande. I Södra Lappland erbjöds endast 47 % av barnen. 5 % kunde inte erbjudas pga annat språk. MÅL: GOD OCH JÄMLIK VÅRD Delmål Mått/Indikator Målvärden 2017 Värde/ utfall/kommentar Kontinuitet vid läkarbesök Andel listade patienter med 3 planerade läkarbesök som träffat samma läkare vid > 50 % av besöken. 65 % Läkarkontinuiteten på 75 % ligger ungefär på samma nivå som vid årsskiftet. Umeåområdet har en bättre kontinuitet på 81 %, i jämförelse med övriga länets 67 %. En försvårande omständighet är stafettproblematiken. Många försöker planera in kontinuerliga besök mot fasta och återkommande stafetter, men om tidsperioden blir för lång, kan patienten välja annan doktor. MÅL: SÄKER VÅRD Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Andel observationer med korrekt följsamhet till hygienrutiner o klädregler av totalt antal observationer Andel deltagande hälsocentraler i mätningstillfällen av hygien och klädregler av totalt antal mätningstillfällen 100 % Såväl följsamheten med 78 % som deltagande i hygienmätningarna med 82 % har förbättrats jämfört med föregående 100 % år MÅL: TILLGÄNGLIG VÅRD Vården är tillgänglig Antal besvarade samtal per telefonnummer/inkommande samtal per telefonnummer Andel nybesök hos läkare inom 7 dagar av antal läkarbesök. >94 % Data och rapportering saknas >94% Den negativa trenden med minskad läkartillgänglighet fortsätter. 78 % får träffa läkare inom 7 dagar, jämfört med 88 % för fyra år sedan. Tillgängligheten i Skellefteå är lägst med 73 %. Övriga länet 80 %. Orsaken är den ojämna läkartillgången. 24