BARNKONVENTIONEN PÅ DAGIS. Hej kompis! Vet du vad? Du har rättigheter.

Transkript

1 BARNKONVENTIONEN PÅ DAGIS Hej kompis! Vet du vad? Du har rättigheter.

2 Inledning Det här materialet har som syfte att ge barn, pedagoger och vårdnadshavare kunskap om Konventionen om barns rättigheter, barnkonventionen. Syftet är också att inspirera pedagoger att tillsammans reflektera över konventionen och hur innehållet i artiklarna ska kunna bli en del av daghemmets pedagogiska verksamhet och bli ett levande styrdokument för alla som finns på daghemmet. Häftet består av en kort informationsdel om barnkonventionen och av övningar som alla bygger på rättigheter i barnkonventionen. Det går bra att plocka in övningarna så att ni behandlar en artikel ur barnkonventionen per vecka. För att föräldrarna ska bli delaktiga i arbetet är det viktigt att berätta för dem att ni uppmärksammar barnkonventionen på daghemmet. Varför barnkonventionen? I Finland är barnkonventionen ännu relativt okänd. Det är viktigt att på ett konkret och lättförståeligt sätt levandegöra vad barnkonventionen står för redan för barn i daghemsåldern. När barn känner till sina rättigheter medför det oftast respekt för andra. Att känna till sina rättigheter kan fungera som redskap för barnet då det upplever orättvisor och blir felaktigt behandlat. Man kan se arbetet med barnkonventionen som en del av demokratifostran och som ett sätt att göra barnen delaktiga i att skapa en mera rättvis värld. Barn som redan från att de är små känner sina rättigheter har större möjlighet att utveckla trygghet och självtillit samt förmåga att ifrågasätta och argumentera (Gustafsson, 2011). På daghemmet kan man se barnkonventionen som ett redskap att spegla sin verksamhet mot och som ett styrdokument att använda sig av vid etiska frågeställningar som man möter i vardagen. Arbetet med barnkonventionen handlar i grunden om värderingar som är centrala för daghemmets verksamhet. Synen på barn som jämlika individer med samma rättigheter till medinflytande som vuxna går som en röd tråd genom barnkonventionen. 2

3 Bakgrund Konventionen om barns rättigheter antogs av FN:s generalförsamling Finland ratificerade konventionen 1991, vilket innebär att konventionens innehåll blev juridiskt bindande. Hittills har 193 medlemsländer anslutit sig (dvs. ratificerat). Endast USA och Sydsudan har inte ratificerat konventionen. Barnkonventionen kom till för att trygga barnets skärskilda behov och intressen och gäller alla under 18 år. Barnkonventionen skiljer inte på äldre och yngre barn utan ger alla lika rättigheter. Barnkonventionen består av 54 artiklar som säger att alla barn har samma rätt att få sina behov tillgodosedda var de än befinner sig på jorden. Så snart man gör något som på något sätt berör barn, ska man tänka efter vad som är bäst för det enskilda barnet. De stater som har ratificerat Barnkonventionen måste lämna in skriftliga rapporter vart femte år till FN:s kommitté för barnets rättigheter om vad de gjort för att förverkliga Barnkonventionen. I Finland är det utrikesministeriet som ansvarar för rapporteringen. Kommittén diskuterar sedan med representanter för landets regering och ger rekommendationer om saker som landet bör förbättra. Barnombudsmannens uppgift är att övervaka och se till att barnens rättigheter tillgodoses i Finland. Barnkonventionen stöder sig på fyra huvudprinciper. När man läser artiklarna ska man ha dessa i åtanke. HUVUDPRINCIPER Artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. Inget barn får diskrimineras. Artikel 3 lyfter upp att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet i beslut som rör barnet. Vad som är barnets bästa baserar sig på varje barns enskilda behov. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas i egen takt. Det handlar om fysisk, psykisk och social hälsa. Artikel 12 lyfter upp att alla barn har rätt att uttrycka sina åsikter och vuxna ska ta deras åsikter i beaktande. Då beslut fattas bör ändå hänsyn tas till barnets ålder och mognad. (Barnombudsmannen, 2013) 3

4 Konventionen om barnets rättigheter 1. Varje människa under 18 år räknas som barn. 2. Barnets rättigheter gäller alla barn. Inget barn får diskrimineras på grund av barnets eller dess föräldrars egenskaper, åsikter eller ursprung. 3. Vid alla beslut som rör ett barn ska barnets bästa prioriteras. 4. Staterna ska förverkliga de rättigheter som fastställs i barnkonventionen. 5. Staterna ska respektera föräldrars och andra vårdnadshavares ansvar, rättigheter och skyldigheter i anslutning till barnets fostran. 6. Varje barn har rätt till livet. Staterna ska trygga bästa möjliga förutsättningar för att barnet ska överleva och utvecklas i egen takt. 7. Barnet ska registreras omedelbart efter födseln. Barnet har från födseln rätt till ett namn och ett medborgarskap. Barnet har rätt att veta vilka föräldrarna är och att i första hand bli vårdat av dem. 8. Ett barn har rätt att behålla sin identitet, sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktrelationer. 9. Ett barn har grundläggande rätt att leva tillsammans med sina föräldrar, förutsatt att han/hon har det bra och tryggt med dem. Ett barn som inte bor med sina föräldrar har rätt att träffa och hålla regelbunden kontakt med båda föräldrarna. Ifall det inte är bra för barnet att träffa föräldrarna kan man hindra umgänge. 10. Om barnet och dess föräldrar har kommit att bo i olika länder, är det statens plikt att i positiv anda och utan dröjsmål behandla en ansökan om familjeåterförening. 11. Staten ska hindra olovligt bortförande av ett barn från ett land till ett annat. 12. Barnet har rätt att fritt uttrycka egna åsikter i alla frågor som rör honom/ henne. Barnets åsikter ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mognadsgrad 13. För att uttrycka sina åsikter har barnet rätt att fritt söka, ta emot och sprida information och tankar, förutsatt att detta inte kränker andras rättigheter. 14. Barnet har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Den vägledning föräldrarna ger barnet i detta sammanhang ska respekteras. 15. Barnet har rätt att bli medlem i föreningar och verka i dem. 4

5 16. Barnet har rätt till privatliv, hemfrid och brevhemlighet. Barnets heder eller anseende får inte kränkas. 17. Barnet har rätt att via massmedier få tillgång till sådan information som är viktigt för dess utveckling och välfärd. Barn ska skyddas mot information och material som kan ha skadlig inverkan. 18. Föräldrarna har det primära och gemensamma ansvaret för barnets fostran. De har rätt att få stöd i sin uppgift. Föräldrarna ska fungera i enlighet med barnets bästa. Staten bör se till att dagvårds- och barnskyddstjänster står till buds. 19. Barnet ska skyddas mot alla former av våld, försummelse och utnyttjande. 20. Ett barn som inte kan bo med sin familj har rätt till särskilt skydd och stöd. I sådana fall ska man beakta kontinuiteten i barnets fostran, och ta hänsyn till barnets etniska, religiösa och språkliga bakgrund. 21. Adoption kan komma i fråga om det ur barnets synvinkel är det bästa alternativet. 22. Ett flyktingbarn har rätt att få den särskilda omsorg han/hon behöver. 23. Ett handikappat barn ska ges bästa tänkbara vård och hjälp som främjar dess självförtroende och delaktighet. 24. Ett barn har rätt till bästa möjliga hälsa och till den hälso- och sjukvård han/hon behöver. Gravida kvinnor ska garanteras lämplig hälso- och sjukvård. 25. Ett barn som placerats utanför sitt födelsehem har rätt till regelbunden översyn av grunderna för sin omvårdnad och placering 26. Ett barn har rätt till social trygghet. 27. Ett barn har rätt till den levnadsstandard som behövs för dess utveckling. 28. Ett barn har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning. Staten ska främja utbildning och studiehandledning på andra stadiet samt förebygga avbrott i studierna. 5

6 29. Utbildningen ska utveckla barnets individuella färdigheter, respekt för de mänskliga rättigheterna och för barnets eget språk och egna kultur, ansvarsfullt medborgarskap, tolerans och hänsyn till miljön. 30. Ett barn som tillhör en minoritet eller urbefolkning har rätt till sin egen kultur, religion och sitt eget språk. 31. Ett barn har rätt till vila, lek och fritid, och till att delta i konst- och kulturaktiviteter. 32. Ett barn får inte utföra arbete som kan hindra dess utbildning eller äventyra dess hälsa och utveckling. 33. Ett barn ska skyddas från narkotika och olaglig narkotikahandel. 34. Ett barn ska skyddas mot alla former av sexuellt utnyttjande. 35. Staterna ska förhindra handel med barn. 36. Ett barn ska skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada dess hälsa och utveckling. 37. Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym eller förnedrande bestraffning. Att fängsla ett barn får endast användas som en sista utväg, och även då ska man beakta barnets åldersrelaterade behov. 38. En person under 18 år får inte värvas till armén och inte heller delta i krigföring. Vid väpnade konflikter ska barn skyddas. 39. Ett barn som utsatts för någon form av utnyttjande bör få hjälp till rehabilitering och social återanpassning 40. Ett barn som brutit mot lagen ska skyddas och barnets rättigheter respekteras. 41. Ifall en stats nationella lagstiftning garanterar ett barn större rättigheter än vad barnkonventionen gör, ska de nationella lagarna följas. 42. Staten bör se till att alla medborgare är medvetna om barnets rättigheter. 43. FN:s kommitté för barnets rättigheter övervakar att denna konvention följs Dessa artiklar behandlar beslut om ratificering av och ändringar i konventionen, rapportering om detta samt konventionens övriga giltighet. Artiklarna i Barnkonventionen är hämtade från Barnombudsmannens webbplats. Samma text kan beställas som brochyr eller laddas ned på Barnombudsmannens webbplats 6

7 SAMTALA OM BARNKONVENTIONEN I PERSONALGRUPPEN Det är den vuxnas uppgift att berätta för barnen om deras rättigheter. Involvera också vårdnadshavarna i arbetet genom att till exempel hänga upp artiklarna ur barnkonventionen på gemensamma mötesplatser på daghemmet. Be alla i personalen läsa igenom Barnkonventionen. Diskutera därefter i små grupper vad konventionen innebär för just er verksamhet. På vilket sätt jobbar ni redan med barnkonventionen i er verksamhet, ge exempel? Finns det artiklar i barnkonventionen som ni tycker är speciellt viktiga i ert arbete? Välj ut någon artikel och berätta för de övriga hur ni tänker? Nedan hittar ni förslag på olika teman som ni kan samlas kring för att diskutera vilken betydelse olika artiklar i barnkonventionen har för den konkreta verksamheten på daghemmet. Tema 1: Samlingen Hur skapar ni en samling som stärker och främjar artikel 12? Vilka metoder och teman skulle ni lyfta upp? Barnets perspektiv och barnperspektivet Barnets perspektiv och barnperspektivet är två olika saker som ofta blandas ihop med varandra. Barnets perspektiv handlar om hur barnet själv uppfattar sin vardag medan barnperspektiv handlar om vuxnas tolkning av barnets situation. Tror du att samlingen kunde se annorlunda ut om ni tittade på den ur ett barnperspektiv jämfört med barnets perspektiv? Var tror ni att de största skillnaderna skulle finnas? 7

8 Tema 2: Regler på dagis På vilket sätt finns artiklarna 2, 3, 6 och 12 närvarande i daghemmets regler? Hur skapar vi regler på vårt daghem? Hur syns barnens delaktighet i processen? Har vi regler för vuxna och barn, är de lika eller olika? Vad är målsättningen med reglerna? Tema 3: Ingripande och bestraffning På vilket sätt kunde barnkonventionens artiklar 2, 3, 12 och 37 vara till hjälp för att hålla en gemensam linje för hur man förhåller sig till att: ingripa i konflikter och mobbning stöda alla som varit inblandade i konflikter och mobbning Tema 4: Föräldrasamarbete Artikel 18 i barnkonventionen tar upp stöd till föräldrarna. Hur stöder ni föräldrarna på ert daghem? Artikel 14 tar upp respekt för den vägledning föräldrarna ger barnet för tankefrihet, religionsfrihet och samvetsfrihet. Hur beaktas tankefrihet, religionsfrihet och samvetsfrihet på ert daghem? Hur respekteras föräldrarnas vilja till exempel i fråga om religionsfrihet? Hur respekteras föräldrarnas vilja vid julfirande, vårfester eller andra traditioner? Finns det traditioner på daghemmet såsom julfirande, vårfester eller andra traditioner som barnen och föräldrarna kan göras mera delaktiga i? Hur upplever barnen och föräldrarna festligheterna och blir deras röster hörda vid planeringen? 8

9 SAMTALA OM BARNKONVENTIONEN MED BARNEN Berätta för barnen att barnkonventionen handlar om: hur vuxna ska vara mot barnen hur barn ska vara mot varandra hur vuxna ska göra för att det ska bli så bra som möjligt för alla barn. Läs rutan om bakgrund till barnkonventionen (se sid 2) och berätta för barnen varför och hur barnkonventionen kommit till. Öppna upp en del av artiklarna i Barnkonventionen för barnen. Som hjälp kan du använda t.ex. Barnombudsmannens material Jag vill säja något Om barns och ungas rättigheter som består av Sven Nordqvists illustrationer till de olika artiklarna i barnkonventionen. Publikationen finns på webben i pdf-format. Du hittar den genom att söka på publikationens namn. Vi har här nedan delat in artiklarna i sex temaområden så att du lättare ska se vad artiklarna handlar om. Artiklarna i barnkonventionen är skrivna på ett vuxenspråk. Förklara därför svåra begrepp för barnen och använd sådana ord som barnen förstår. Pratbubblorna i marginalen kan fungera som hjälp. 1. Tema: Delaktighet och inflytande Artikel 12 Barnet har rätt att fritt uttrycka egna åsikter i alla frågor som rör honom/henne. Barnets åsikter ska beaktas med hänsyn till dess ålder och mognadsgrad. Artikel 13 För att uttrycka sina åsikter har barnet rätt att fritt söka, ta emot och sprida information och tankar, förutsatt att detta inte kränker andras rättigheter. Artikel 14 Barnet har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Den vägledning föräldrarna ger barnet i detta sammanhang ska respekteras. Vet du vad? Alla barn har rätt att säga vad de tycker och tänker om saker och ting och vuxna ska lyssna och ta det på allvar. 9

10 Det är viktigt att vuxna frågar efter barns tankar och idéer vid beslutsfattande. Då barn inte vet vad de skulle vilja påverka eller bestämma om kan det ha att göra med att de aldrig blivit tillfrågade eller givits möjlighet att reflektera med vuxna kring frågor som berör dem. Eftersom barnens initiativ aldrig blivit efterfrågat är det naturligt att de inte heller har idéer för vad de skulle vilja vara med och påverka. I en studie visade det sig att den verksamhet pedagoger planerade utgående från vad de trodde att barnen tyckte var roligt inte överensstämde med barnens syn på vad de tyckte var roligt. Inget av det som pedagogerna planerat prioriterades av barnen. Det barnen önskade var att få arbeta och leka utan att bli avbrutna, att den vuxna visade tilltro till dem och att det inte skulle finnas så mycket regler (Arnér & Tellgren 2006). Vad tror ni att barnen på ert daghem tycker om att göra? Nämn tre saker. För en diskussion kring frågeställningarna och skriv ner det ni kommer fram till. Samtala därefter med barnen: Be dem nämna tre saker som de tycker mest om att göra på daghemmet. Kontrollera hur väl barnens bild överensstämmer med er bild. Gör barnen delaktiga i verksamheten genom att: Låta barnen planera och hålla en samling för resten av gruppen. Planera daghemmets miljö. Fråga barnen hur de vill att det ska se ut på daghemmet, var de trivs och varför? Låta barnen rita ett drömrum på dagis. Gå igenom teckningarna och låt barnen berätta hur de tänkte. Valfri lek som barnen själva får välja. Barnen får i tur och ordning välja en lek som de vill leka, här kan pedagogen ta hjälp av en påse eller låda med färdigt valda lekar som barnen har föreslagit. Sedan får barnen dra eller välja en lek/aktivitet från påsen/lådan. 10

11 2. TEMA: IDENTITET Artikel 7 Barnet ska registreras omedelbart efter födseln. Barnet har från födseln rätt till ett namn och ett medborgarskap. Barnet har rätt att veta vilka föräldrarna är och att i första hand bli vårdat av dem. Vet du vad? Du är unik och det betyder att ingen annan är som du. Och du har rätt att vara den du är. Artikel 8 Ett barn har rätt att behålla sin identitet, sitt medborgarskap, sitt namn och sina släktrelationer. Samtala med barnen om betydelsen av att ha ett eget namn. Känner ni till alla era namn? Vet ni varför ni har fått de namn ni har? Hur känns det om någon kallar er för smeknamn? Identitetsportfolio I samband med diskussionen kan en uppgift vara att barnen ritar ett självporträtt. Sedan får barnen ta del av varandras bilder. Här kommer det fram att alla är olika men att vissa saker är lika. Gör intervjuer med barnen där ni frågar om namn, familjen, vad de tycker om m.m., allt som är en del av barnets identitet. Be också barnen ta med foton på familjen och andra viktiga personer/djur i barnets liv. Samla allt material (foton, självporträtt, drömrummet, intervjusvar m.m. i portfolion). TÄNK PÅ: Portfolion kan vara ett sätt dokumentera som lever med under hela året. Låt barnen påverka innehållet i portfolien. 11

12 3. TEMA: INFORMATION Artikel 17 Barnet har rätt att via massmedier få tillgång till sådan information som är viktig för dess utveckling och välfärd. Barn ska skyddas mot information och material som kan ha skadlig inverkan. Vet du vad? Du har rätt att få veta vad som händer runt omkring dig. FRÅGOR: Var får du veta om vad som händer ute i välden? Här får barnen berätta fritt om de ser på tv, lyssnar på radio, bläddrar i tidningar eller tar del av information på internet m.m. Besök en lokal tidning, den lokala radion eller tv:n Ett besök tillsammans med barnen visar dem konkret hur nyheter kommer till. Alternativt kan ni tillsammans med barnen läsa i tidningar eller gå in på webben för att ta del av aktuella händelser i världen. TIPS! Efter besöket kan barnen få i uppgift att göra en tidning eller göra ett reportage om daghemmet eller om en aktuell händelse som inträffat på daghemmet. Barnen kan få klippa ut bilder på aktuella händelser och pedagogerna och barnen kan sedan tillsammans samtala om vad som händer på bilderna. 12

13 4. TEMA: LIKA VÄRDE Artikel 2 Barnets rättigheter gäller alla barn. Inget barn får diskrimineras på grund av barnets eller dess föräldrars egenskaper, åsikter eller ursprung. Vet du vad? Alla barn är lika betydelsefulla. Under temat lika värde kan ni tillsammans med barnen fundera över vad det innebär att alla är lika betydelsefulla. Vi är alla olika men ändå lika mycket värda (trots skillnader i ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsförmåga m.m.). Fundera tillsammans över vad ordet respekt betyder, till exempel i samlingen. Varför är det viktigt att lyssna på alla i samlingen? På vilket sätt kan man visa respekt för varandras åsikter? Hur visar vuxna och barn varandra respekt? TIPS! Skapa ett jag tycker att -forum/råd där barnen turvis får berätta vad de tycker. Hitta på ett gemensamt tecken som betyder att nu lyssnar vi på en kompis. Prata också med barnen om skillnaden i att få uttrycka sin åsikt och att få bestämma. 13

14 5. TEMA: BARNS BÄSTA Artikel 3: Vid alla beslut som rör ett barn ska barnets bästa prioriteras. Vet du vad? Du har rätt att må bra. Forskning visar att barn på daghem bra känner till daghemmets regler men saknar en djupare förståelse för varför reglerna finns. Det är viktigt att fundera över vilka sociala förmågor barnet lär sig i situationer där de vuxna skapar regler som barn ska följa (Mäkelä, 2009). Utmaningen ligger i att få barnen att följa reglerna för att de baseras sig på barnens egen vilja eller deras hänsyn och respekt för andra människors behov. Du kan förklara reglernas innebörd för barnen genom rollspel, reflektion och samtal. Be barnen: Berätta om vilka regler som finns på ert daghem? Be t.ex. barnen rita och förklara regler och sedan berätta om sina bilder. Förklara varför de tror att ni har de regler ni har. Berätta vad som händer om någon bryter mot reglerna? När man förklarar regler för eller samtalar om regler med barn kan det vara bra att föra ner det på person- och relationsnivå (Sandvik, 2013) 1. Är regeln bra för dig? 2. Är regeln bra för mig? 3. Är regeln bra för vår relation? 4. Är regeln bra för din relation till någon annan? Många barn vet inte alltid varför pedagogerna bestämmer över dem. Det är också viktigt att barnen lär sig att ifrågasätta beslut. Syftet med modellen är att stöda de vuxna på daghemmen i arbetet med att göra barnen delaktiga i processen att skapa positiva samvaroregler på daghem. 14

15 BARNKONVENTIONEN Förklara och samtala om Barnkonventionen. Som stöd kan t.ex. Pernilla Stafelts bok Alla barns rätt, en bilderbok om Barnkonventionen (2011) användas. SAMTALSGRUPPER Ifall gruppen är stor kan den delas i mindre samtalsgrupper. Ett bra tips är att låta barnen välja platsen. Inled samtalen med att diskutera regler. Samtala med barnen om hur de förstår regler och vad regler innebär. Samlingen Samtala med barnen om samlingen. Vad tycker ni är roligt i samlingen? Hurdan önskar ni att samlingen ska vara? Var vill ni att vi håller samlingen? Hur vill ni sitta? Matsituationen Samtala med barnen om matsituationen. Tycker ni att det är trevligt vid maten? Hur vill ni sitta? Tycker ni att man ska få ta mat själv? Måste man smaka på allt? Tycker ni att man måste äta upp allt som finns på tallriken? Hur gör ni om ni inte tycker om någon matträtt? Tycker ni att det ser fint ut vid maten (estetik)? Vilan Samtala med barnen om vilostunden. Tycker ni att det känns bra vid vilan? Vad kan man göra om man inte är trött? Varför är det bra att vila? Hur kan vi göra vilan trevligare (t.ex. genom saga, avslappningsmusik, att ha ett kramdjur)? Fri lek Samtala med barnen om den fria leken. Vad tycker ni om fri lek på dagis? Hur mycket fri lek ska det finnas? Var vill ni leka och med vilka leksaker? Måste man alltid städa undan efter sig? Hur gör ni om ni inte får komma med i en lek? Vad tycker ni att vi vuxna ska göra? Sammanställning av gruppens positiva regler Utifrån de svar barnen gett skapar gruppen sina egna positiva regler. För att göra reglerna mer konkreta och för att betona det positiva kan reglerna skrivas upp och synliggöras för barnen. Ett tips är att låta barnen skapa en egen modell genom sina alster (t.ex. ett regelträd) som sedan förverkligas tillsammans med barnen. Modellen baserar sig på ett examensarbete skrivet av Linda Mattsson, Maria Roiha och Yvonne Öfverström-Sundqvist vid Yrkeshögskolan Novia i Åbo. 15

16 6. TEMA: BARNS RÄTT TILL EN SÄKER VARDAG Artikel 19 Barnet ska skyddas mot alla former av våld, försummelse och utnyttjande. Vet du vad? Ingen får vara dum med dig. Artikel 39 Ett barn som utsatts för någon form av utnyttjande bör få hjälp till rehabilitering och social återanpassning. Samtala med barnen kring rädsla. Berätta för barnen att de har rätt att känna sig trygga och att ingen får göra dem illa. Det betyder att varken barn eller vuxna får slå dem eller göra saker mot dem som känns obehagliga. Våld kan vara både fysiskt och psykiskt. Att se eller höra någon annan bli slagen eller utskälld är också skadligt för barnet. Mobbning är en form av våld. Om våld förekommer är det viktigt att barnen berättar om det för en vuxen som de litar på. Det är aldrig barnets fel om någon använder våld. Om barnet har blivit utsatt har det rätt att få all hjälp och stöd som det behöver för att börja må bättre igen. FRÅGOR: När blir du rädd? Varför? Vad kan ni göra om ni känner er rädda? Skriv ner barnens tankar om rädsla Samtala med barnen om rädsla och samla barnens tankar på ett papper som sedan kan sättas upp på väggen. TÄNK PÅ: Här kan känsliga frågor komma upp och pedagogen bör vara förberedd på hur temat ska hanteras. Barnen kan börja berätta om personliga upplevelser som inte bör hanteras öppet i samlingen. Ingrip då genast och säg att du gärna vill veta mera om det efter samlingen. Tänk på att du har anmälningsskyldighet om det kommer fram att barnet far illa. 16

17 7. TEMA: BARNS RÄTT TILL LEK Artikel 31 Ett barn har rätt till vila, lek och fritid och till att delta i konst och kulturaktiviteter Vet du vad? Du har rätt att ha roligt och leka tillsammans med dina vänner. FRÅGOR: Vilken lek tycker du bäst om? Här får barnen berätta vilken lek de tycker mest om och pedagogen får möjlighet att lyssna på barnen och utgående från diskussionen få idéer för verksamheten. Som avslutning på diskussionen kan pedagogen berätta för barnen att de har rätt till lek, men att de också har rätt att ta det lugnt och vila. Gör en maskin (med kroppen) Leken handlar om att barnen tillsammans gör en fungerande maskin, pedagogen ger ett exempel på en maskin (en bil, tvättmaskin). Leken kan även vidareutvecklas så att en mindre grupp med barn gör en maskin medan resten av gruppen ska gissa vad det är för maskin. Här arbetar barnen tillsammans, vilket stärker gruppens gemenskap. TIPS! UPPMÄRKSAMMA BARNKONVENTIONSDAGEN Ert arbete med barnkonventionen kan till exempel avslutas med en fest på daghemmet på barnkonventionsdagen Ni kan till exempel bjuda in föräldrarna så att de kan ta del av det arbete som ni gjort i anslutning till det här häftet. 17