Malaysia. Geografi.

Transkript

1 Malaysia Malaysia består av två delar: den västra delen ligger på Sydöstasiens fastland medan den östra utgör en del av ön Borneo. Majoriteten av invånarna är etniska malajer och flertalet är muslimer, men landet rymmer många folkgrupper och religioner. Efter självständigheten från den brittiska kolonialmakten 1957 har politisk stabilitet och industrialisering lagt grunden till ett relativt välmående land med en bred ekonomisk bas. Geografi Malaysia har en landyta som motsvarar drygt två tredjedelar av Sverige. Landet består av en östlig och en västlig del som åtskiljs av Sydkinesiska havet. Västmalaysia omfattar elva delstater på södra Malackahalvön. Där ligger också huvudstaden Kuala Lumpur. Malackasundet väster om Malackahalvön är sedan äldsta tid en av världens mest trafikerade sjöfartsleder. Längst i söder skiljer det smala Johorsundet Malackahalvön från Singapore, men över sundet går en kilometerlång brokonstruktion. Östmalaysia består av de två delstaterna Sabah och Sarawak. De ligger på den norra delen av Borneo, som är världens tredje största ö och delas mellan Malaysia, Indonesien och Brunei. Det ensamma berget Kinabalu i Sabah når över meter, mot drygt meter för landets övriga högsta berg. Över Malackahalvöns inland sträcker sig bergsryggar från norr till söder. I alla delar av Malaysia finns floder, som ofta är segelbara. Regnskog växer på Malackahalvön, främst i norr och öster, men de verkligt stora skogarna finns på det glest befolkade Borneo. Djurlivet är mycket rikt. Vissa arter, som näsapan, finns endast på Borneo. Den likaledes sällsynta orangutangen finns förutom på Borneo bara på den indonesiska ön Sumatra. 1/44

2 Yta km2 (2017) Tid svensk + 7 timmar Angränsande land/länder Thailand, Indonesien, Brunei, Singapore Klimat 1 Huvudstad med antal invånare Kuala Lumpur 7 miljoner invånare med förstäder (uppskattning 2014) Övriga större städer Johor Baharu ca , Ipoh , Shah Alam , Kuchin ( ) (folkräkning 2010) Högsta berg Kinabalu (i Sabah; m ö h) Viktiga floder Pahang (Malackahalvön), Rajang (Sarawak), Kinabatangan (Sabah) 1. varav Västmalaysia ca , Sarawak och Sabah Malaysia ligger strax norr om ekvatorn och har tropiskt klimat. Mest regnar det när de heta och fuktiga monsunvindarna blåser, men regn faller under alla årstider, ofta i häftiga, snabbt övergående skurar. Från våren och fram till oktober blåser sydvästmonsunen. Malackasundet ligger dock i lä för nordostmonsunen, som från oktober till februari mars blåser med full kraft mot östra Malackahalvön och Sabahs och Sarawaks kuster. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn Kuala Lumpur ca 27 C (hela året) Medelnederbörd/år 2540 mm 2/44

3 Befolkning och språk Omkring fyra femtedelar av malaysierna bor i det mer urbaniserade Västmalaysia, framför allt på västkusten. Östmalaysias invånare är ganska jämt fördelade mellan de två delstaterna Sarawak och Sabah. Malackahalvön är historiskt kärnland för det folk som kallas malajer. Malajisktalande grupper tros ha invandrat på 500-talet f Kr från det sydkinesiska fastlandet. Malaysias författning fastslår tre kännetecken för en malaj: han/hon ska ha malajiska som modersmål, följa den malajiska sedvanerätten (adat) och vara muslim. Enligt den definitionen är ungefär hälften av Malaysias invånare malajer. Sedan runt 1970 används officiellt termen bumiputra (jordens söner på malajiska) om de folk som fanns i landet redan före kolonialtiden. Förutom malajerna räknas dajakerna (se nedan) i Sarawak och Sabah som bumiputra, liksom Malackahalvöns urinvånare, den lilla folkspillran orang asli. Begreppet bumiputra gör att malajerna framstår både som ursprungs- och majoritetsfolk, vilket gör det lättare för dem att hävda sig mot de inflytelserika kinesiska och indiska minoriteterna. För att utjämna skillnaden mellan malajerna och de ekonomiskt mer framgångsrika kineserna och indierna började Malaysia 1970 tillämpa program för positiv särbehandling av bumiputra (i praktiken främst malajerna) (se även Modern historia och Ekonomi). Dajakerna bor i Östmalaysia och är Borneos urinvånare. De omfattar ett 50-tal folkgrupper med egna språk. Mest kända är de svedjebrukande iban, förr beryktade huvudjägare, som utgör en tredjedel av invånarna i Sarawak. Också de av Borneos invånare som kallar sig malajer är oftast dajaker som i modern tid antagit islam och inlemmats i den malajiska kulturen. De dajaker som övergått till kristendomen är dock fler. Totalt utgör urfolken omkring 12 procent av befolkningen. Malaysias näst största folkgrupp är kineserna, som finns i både Väst- och Östmalaysia. I delstaten Penang på Malackahalvöns västsida är de i majoritet. Kinesernas andel av befolkningen minskade från 37 procent på 1950-talet till cirka 23 procent 2010, eftersom Malaysias kineser har lägre födelsetal än malajerna. Kineserna är oftast stadsbor och har sedan självständigheten 1957 varit ledande inom affärslivet. Indierna är en annan betydelsefull minoritet som utgör cirka 7 procent av befolkningen. Många av indierna är tamiler från Sydindien, men till denna etniska grupp räknas alla med ursprung i dagens Indien, Pakistan och Bangladesh. Kinesernas och indiernas förfäder kom i huvudsak till Malaysia under kolonialtiden. Senare tiders invandrare kommer främst från Indonesien men också från Filippinerna, Pakistan och Bangladesh. Flertalet arbetar på plantager och vid byggen. Runt hälften av de två miljoner till tre miljoner immigranter som beräknas finnas i landet är papperslösa (se Arbetsmarknad). Malaysia har inte ratificerat FN:s flyktingkonvention och saknar därför lagar och administrativa strukturer för att ta hand om de flyktingar som trots allt kommer till landet. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR fanns det omkring flyktingar i landet i januari Av dem kom de flesta, omkring , från Burma, kom från Filippinerna och omkring var statslösa. Flyktingar har inte rätt att arbeta i Malaysia och deras barn får inte gå i de offentliga skolorna. Enligt UNHRC löper därför särskilt kvinnor och barn risk för att utnyttjas. Precis som papperslösa riskerar de även att bli gripna och frihetsberövade eller deporterade. UNHCR och andra organisationer stöder flyktingarna med hälsovård, utbildning med mera. Enligt officiella uppskattningar lever omkring en miljon malaysier, mest kineser och indier, utomlands, framför allt i Singapore, USA och Australien. Många av dem är högutbildade. Redan i forntiden användes en förenklad form av malajiska som handelsspråk i Sydöstasien. Klassisk malajiska utvecklades i 1400-talets Malackasultanat (se Äldre historia). Då nuvarande Västmalaysia blev självständigt 1957 antogs en standardvariant av malajiska bahasa malaysia som riksspråk. 3/44

4 Dajakerna talar sina egna, austronesiska språk, medan orang asli på Malackahalvön talar mon-khmer-språk. Malaysias kineser brukar tala sydkinesiska dialekter som kantonesiska eller hokkien. Indierna talar oftast tamil men också punjabi. Engelska är obligatoriskt andraspråk i skolorna, används allmänt i större städer och är det vedertagna affärsspråket. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 91,9 (2014) Andel invånare i städerna 75,4 procent (2016) Nativitet/födelsetal 17,1 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 4,7 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 1,6 procent (2014) Fertilitetsgrad 2,0 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 51,4 procent (2014) Förväntad livslängd 75 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor 78 år (2015) Förväntad livslängd för män 73 år (2015) Folkgrupper bumiputra 62 % (främst malajer men även dajaker och andra urfolk), kineser 23 %, indier 7 %, övriga 8 % (folkräkning 2010) Språk malajiska (bahasa malaysia) är officiellt språk 1. kinesiska är största minoritetsspråk Religion 1 Omkring tre femtedelar av Malaysias befolkning är muslimer, och islam är statsreligion. Författningen garanterar religionsfrihet, men då islam är så nära förbundet med malajernas etniska identitet gynnas islam i praktiken framför andra religioner. Det står på de malaysiska id-korten om man är muslim och det är i stort sett omöjligt för en muslim att konvertera. Personer som tillhör andra religioner får dock konvertera till islam. Icke-muslimer får inte arbeta aktivt för att omvända muslimer till andra religioner, medan muslimer får verka för att omvända icke-muslimer 4/44

5 till islam. Samfund som tillhör andra religioner hävdar att diskriminering förekommer, bland annat när det gäller tillstånd för att bygga kyrkor. Flera hinduiska tempel har rivits för att det saknats bygglov. Diskriminering drabbar även muslimer som inte följer den sunnimuslimska trosuppfattning som är godkänd av myndigheterna. Enligt uppgift har regeringen en hemlig lista över ett 50-tal muslimska sekter som ses som avvikande från den rätta tron. Malajisk islam har påverkats av hinduism och andetro och har tillämpats mindre strängt än islam i arabvärlden. Men sedan 1980-talet har malajisk islam påverkats av fundamentalistiska strömningar. Allt fler kvinnor bär slöja och den religiösa polisen kontrollerar att muslimer inte dricker alkohol, bär utmanande kläder, läser förbjudna böcker eller umgås för nära med någon av det motsatta könet. För muslimska medborgare gäller särskilda lagar, framför allt inom familjerätten, men det religiösa inflytandet varierar mellan olika delstater. Ökande religiösa motsättningar Spänningarna mellan muslimer och icke-muslimer har ökat sedan 00-talet. Dessutom vänder sig liberala muslimer mot fundamentalisternas strävan att styra sina trosfränders liv. En viktig fråga för de liberala är att även muslimer ska ha rätt att avsäga sig sin tro och anta en annan religion. De religiösa spänningarna steg än mer från 2007, då en konflikt om rätten till ordet Allah (arabiska för Gud) blossade upp. Regeringen förbjöd icke-muslimer att använda Allah, sedan den kristna tidningen The Herald gjort det i sin malajspråkiga upplaga. Katolska kyrkan vände sig till en domstol, men efter flera turer fastställdes beslutet 2014 av landets högsta domstol. Kineserna i Malaysia kan vara buddister, konfucianer eller daoister, och många håller sig till en blandning av dessa läror. Indierna är oftast hinduer, men en mindre del är sikher. Det finns också kristna indier och kineser. I det inre av Sabah och Sarawak finns dajaker som håller fast vid tron på andar (animism). De flesta dajaker har dock, åtminstone på ytan, antagit kristendomen, eller i vissa fall islam. I Östmalaysia utgör de kristna en betydligt större andel av befolkningen än i Västmalaysia mellan en fjärdedel och en tredjedel. Totalt är omkring en tiondel av malaysierna kristna. Utbildning Staten satsar mycket pengar på utbildning avskaffades skolavgifterna och avgifterna för läroböcker. Skolplikten är elvaårig från 6 till 16 års ålder. Analfabetismen är enligt officiella uppgifter endast tio procent, men mörkertalet antas vara stort. Statligt stödda skolor erbjuder gratis utbildning till barn och ungdomar upp till 18 års ålder. I stort sett alla barn, 96 procent, fullföljer det första sexåriga stadiet. Det finns allmänna skolor där undervisningen sker på malajiska och andra där undervisningsspråken är kinesiska (mandarin) och tamil. De allra flesta föräldrar sätter sina barn i skolor där de undervisas på sitt modersmål. I de högre stadierna, som varar i upp till sju år, är undervisningsspråket malajiska, med engelska som andraspråk och kinesiska och tamil som hemspråk. Det finns också privatskolor som undervisar på kinesiska. Omkring två tredjedelar av barnen går de högre stadierna. Flyktingbarn har inte rätt att gå i de offentliga skolorna, utan är hänvisade till skolor som drivs av enskilda organisationer och andra grupper. Enligt FN:s flyktingorgan går bara två femtedelar av flyktingbarnen i skolan. 5/44

6 Malaysia har omkring 20 universitet och därtill cirka 125 högskolor och yrkesskolor. Universitets- och högskoleutbildningen är etniskt kvoterad till bumiputras (främst malajer; se Befolkning och språk) fördel. De flesta universitet reserverar minst 70 procent av sina platser till bumiputra vilket gör det svårare för icke-malajer att få plats på högre utbildningar. Dessutom medför kvoteringen, enligt malaysiska arbetsgivare, att bumiputrastudenterna ofta har lägre kvalifikationer än sina kinesiska och indiska kurskamrater. Regeringen har sedan 2000-talet ökat tillgången till högre utbildning, bland annat genom att locka utländska universitet att etablera sig i Malaysia för att minska på kostnaderna det innebär att sända malaysiska studenter utomlands. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 97,0 procent (2005) Antal elever per lärare i grundskolan 12,1 (2012) Läs- och skrivkunnighet 93,1 procent (2010) Kostnader för utbildning i andel av BNP 6,1 procent (2013) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 21,5 procent (2013) Kultur Språkligt och kulturellt har Malackahalvöns malajer mycket gemensamt med de större folkgrupperna i Indonesien. Malajerna har levt som risodlande bönder, och i sina byar (kamponger) har de utvecklat konsten att bygga praktiska och bekväma bostadshus i trä på pålar. På Malackahalvön bor man i enfamiljshus, medan flera dajakfolk på Borneo byggt större, kollektiva långhus på pålar. Malajerna har också byggt palats och moskéer i trä. Det traditionella hantverket, främst textilkonst och smide, avspeglas i malajiska ord som sarong (klädesplagg för båda könen), batik och kris (traditionell, tveeggad och rikt utsmyckad dolk). Tidigare hade malajerna en mängd små kungadömen, med en strängt hierarkisk samhällsordning. Än i dag lägger de stor vikt vid härstamning, både på fädernet och på mödernet (till skillnad från kineserna, som främst räknar släktskap på manssidan.) Att titlar används korrekt är viktigt i det malajiska samhället. "Tunku" eller "Tengku" betecknar kunglig börd. Den som kallas "Tun" är högadlig eller tillhör en hög orden. Andra adliga eller lågadliga titlar är "Tan Sri", "Datuk", "Datuk Seri" och "Dato". En omfattande arbetskraftsinvandring, som kulminerade under perioden , lade grunden till dagens mångkulturella Malaysia, med en stor andel indier och framför allt kineser i befolkningen. Mångfalden märks i synnerhet i städerna med alla de olika helgedomarna (malajiska moskéer, kinesiska tempel, kristna kyrkor, hindutempel). Från Malaysias kineser hörs ibland protester mot till synes slumpvis förstörelse av kinesiska kulturminnesmärken. Massmedier 6/44

7 Press- och yttrandefrihet är inskriven i författningen, men i praktiken hör Malaysias medier till de mest censurerade i världen. En rad lagar begränsar kraftigt mediefriheten och bidrar också till en utbredd självcensur bland journalister. Lagarna gör det möjligt för myndigheterna att förbjuda tryckning, försäljning och distribution av tidningar och böcker som anses hota den allmänna säkerheten eller som bedöms vara skadliga för ordning, säkerhet och moral. Det är också förbjudet att publicera falska nyheter. Regeringen har rätt att kräva att medierna slutar rapportera om eller tonar ned rapporteringen av vissa händelser. Det sker särskilt i frågor som rör relationerna mellan landets olika etniska och religiösa grupper. Varje tidning måste ha ett utgivningstillstånd som gäller tillsvidare men som kan dras in av inrikesministeriet, vars beslut dock kan överklagas. Myndigheterna censurerar ibland även utländska tidningar, tidskrifter och TV-program, oftast på grund av sexuellt innehåll. Även sociala medier kontrolleras. I februari 2012 utvisades en saudiarabisk journalist, anklagad för att ha förolämpat profeten Muhammed på Twitter. Malaysia hamnade 2014 på plats 147 av 180 på organisationen Reportrar utan gränsers lista över pressfriheten i världens länder. Regeringsägda medier De flesta inflytelserika medier ägs eller kontrolleras av regeringspartierna. Regeringskritiska tidningar finns, men de har liten spridning. Oppositionen får begränsat utrymme i de största tidningarna och i radio och TV. Det finns över 30 dagstidningar som ges ut på de fyra huvudspråken malajiska, engelska, kinesiska och tamil. Etermedierna är lika hårt kontrollerade som pressen. Den statliga radion och TV:n sänder på inhemska och utländska språk. Vid sidan av den statsägda radion och TV:n finns flera privata bolag. Användningen av internet är utbredd i Malaysia. I slutet av 2013 beräknades två tredjedelar av befolkningen använda internet. Eftersom myndigheterna vill göra Malaysia till ett centrum för modern informationsteknologi omfattas inte internet av censurreglerna. Men webbsidor och bloggar övervakas ändå av myndigheterna som flera gånger har gripit journalister och bloggare. De har anklagats för att ha förolämpat kungen eller islam, något som inte är tillåtet blockerades webbsidan Malaysia Today och bloggaren som leder sajten dömdes utan rättegång till två års fängelse för att ha förolämpat islam och bidragit till ökade etniska spänningar. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 43,3 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 148,8 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 67,5 (2014) Äldre historia 7/44

8 När indiska och kinesiska handelsmän kom till Malackahalvön för ungefär år sedan fanns malajerna där. Islam kom på och 1400-talen med missionärer från Indien. I början av 1400-talet grundade en javanesisk prins Malacka, som blev en viktig hamnstad. Den erövrades på 1500-talet av portugiser och på 1600-talet av holländare erövrade britterna Malacka och omkring 1896 skapades Malayas federerade stater, som blev självständigt 1957 under namnet Malajiska federationen. Utanför Malackahalvön möts sydost- och sydvästmonsunen. Forna tiders segelfartyg på väg mellan Indien och Kina tvingades ofta stanna till i dessa farvatten i väntan på att vinden skulle vända. Malajerna fanns redan på Malackahalvön när indiska och kinesiska handelsmän kom dit för ungefär år sedan. Från 600-talet och flera århundraden framöver dominerades området av det hindu-indonesiska Srivijaya-riket, som hade sin bas på Sumatra. Islam kom på och 1400-talen med missionärer från Indien. Malackahalvöns moderna historia brukar räknas från början av 1400-talet då en javanesisk prins grundade Malacka, som blev en viktig hamnstad. Malackasultanatet utsträckte sin kontroll till större delen av halvön genom ett system av vasallstater erövrades huvudstaden Malacka av portugiserna och 1641 av holländarna. Från slutet av 1700-talet strävade britterna efter att kontrollera handelsvägen till Kina genom Malackasundet. Ön Penang blev 1786 ett handelscentrum under brittisk kontroll erövrade britterna Malacka och 1819 fick brittiska Ostindiska kompaniet tillstånd av sultanen av Johore att grunda en ny handelsstad, Singapore. De tre frihandelsstäderna Singapore, Malacka och Penang bildade British Straits Settlements. Malaya Under det brittiska styret hade flera sultanat länge ett stort mått av självstyre. Så småningom, 1896, sammanfördes fyra sultanat till en administrativ enhet: Malayas federerade stater, med Kuala Lumpur som huvudstad. Malaya blev benämningen på de brittisk-dominerade delarna av Malackahalvön, utom Singapore. På ön Borneo hade sultanen av Brunei 1841 installerat en brittisk äventyrare som den förste av de vita rajor som skulle styra Sarawak i över ett århundrade. Senare skaffade sig brittiska Borneo Company kontroll över Sabah. Först 1946 blev Sabah och Sarawak brittiska kronkolonier. På 1840-talet upptäckte britterna att det fanns stora fyndigheter av tenn på Malackahalvöns västkust. Eftersom lokalbefolkningen inte ville arbeta i gruvorna uppmuntrade malajiska härskare britterna att rekrytera arbetare från södra Kina. Malaya ryckte snart fram som en av världens ledande producenter av tenn och senare också av gummi. Till gummiplantagerna hämtades arbetare från Indien och Ceylon (nuvarande Sri Lanka). Malajerna hamnade i viss mån utanför det moderna ekonomiska livet. Japansk ockupation Kring nyåret 1942 invaderade Japan Malaya och Singapore. Britterna flydde, medan de malajiska härskarna i stor utsträckning valde att samarbeta med japanerna. Endast en del kineser, som upprörts av rykten om japanernas brutala framfart i Kina, försökte på allvar motstå ockupanterna. Kineserna blev därför den folkgrupp som led värst under den japanska ockupationen. Sedan den brittiska administrationen återinsatts 1945 ville britterna bilda en unionsstat av Malaya med lika rättigheter för alla landets folkgrupper. Den malajiska eliten ogillade dessa planer och bildade året därpå ett parti,förenade malajernas nationalorganisation (UMNO), och tog upp förhandlingar med britterna. Indierna grundade samma år Malajiska indiska kongressen (MIC) och kineserna bildade Malajiska kinesiska föreningen (MCA) /44

9 Malajiska federationen 1948 blev Malaya en federation, med vissa privilegier för malajerna inskrivna i författningen. Formellt utgick all makt från sultanerna. I federationen ingick inte Singapore, Sabah eller Sarawak, som förblev separata kronkolonier. Många kineser var bittra över att inte få bli fullvärdiga medborgare. Det kinesiskt dominerade kommunistpartiet inledde ett gerillakrig mot britterna och mot federationen. Kriget pågick från 1948 till 1958 och ledde till att en politisk allians skapades mellan UMNO, MCA och MIC. Alliansen vann det första federala valet 1955, vilket var en bra grund för frigörelsen från Storbritannien. Malajiska federationen fick sin fulla självständighet 1957, men först 1990 gav den sista gerillagruppen upp kampen. Modern historia Alltsedan självständigheten från Storbritannien 1957 har Malaysia styrts av koalitionen Nationella fronten med det malajnationalistiska UMNO i spetsen. Sedan 2008 har dock oppositionen gått framåt och protester mot valfusk och korruption har blivit allt vanligare. Det pågår också en religiös konflikt i landet som befolkas av bland andra muslimer, kristna och hinduer. Före Malaysias självständighet 1957 dämpades spänningarna mellan de olika folkgrupperna, då malajernas parti UMNO bildade en allians med det borgerliga kinesiska partiet MCA och med det indiska MIC. Alliansen vann 1955 års val. Två år senare blev Malajiska federationen självständig med Abdul Rahman från UMNO som premiärminister utökades federationen med Sabah, Sarawak och Singapore och bytte namn till Malaysia. Filippinerna och Indonesien protesterade mot införlivandet av Sabah och Sarawak. Indonesien gjorde anspråk på båda delstaterna och Filippinerna på Sabah. Förhållandet till Indonesien förbättrades dock 1965 då dess president Sukarno störtades. Samma år uteslöts det kinesdominerade Singapore ur Malaysia. Kravaller Valet 1969 blev en motgång för UMNO:s kinesiska koalitionspartner MCA, då många kineser tyckte att MCA var alltför malajvänligt. I raskravaller efter valet dödades flera hundra människor. Strax därefter blev det förbjudet att offentligt diskutera vissa känsliga frågor, som malajernas privilegier (se Äldre historia). Den regerande koalitionen utökades med fler partier. Ledare för den nya koalitionen, Nationella fronten (Barisan Nasional, BN), blev UMNO:s Abdul Razak som 1970 blev premiärminister. Samma år inleddes också en ny ekonomisk politik (New Economic Policy, NEP), också kallad bumiputrapolitiken (se Befolkning och språk). Dess mål var att utrota fattigdomen fram till 1990 och ge bumiputra bättre utbildning och högre inkomster, bland annat med hjälp av kvotering. Under 1970-talet växte en ny malajisk medelklass fram vid sidan av den kinesiska. Yngre välutbildade malajer började ifrågasätta sultanerna och deras privilegier. Mahathir Mohamad, premiärminister från 1981, försökte redan 1983 inskränka sultanernas makt. Sjunkande tennpriser bidrog 1985 till en plötslig nedgång i Malaysias ekonomi. De styrande anklagades för korruption. I Sabah och Sarawak märktes regeringsfientliga stämningar. Ändå vann Nationella fronten 1986 års val. Motsättningar mellan malajer och kineser utlöste en arresteringsvåg Ekonomin började dock återhämta sig och Nationella fronten vann även 1990 års val. Anwar arvtagare 9/44

10 En skandal i sultanatet Johore 1992 gav premiärminister Mahathir ett välkommet tillfälle att upphäva sultanernas skydd från angrepp i pressen. Efter tidningsartiklar om lyxliv och lössläppthet i de kungliga palatsen gick de nio förödmjukade sultanerna året därpå med på att berövas än fler privilegier tillkännagav Mahathir (född 1925) att han snart skulle dra sig tillbaka från politiken. Som sin efterträdare utpekade han Anwar Ibrahim UMNO:s andreman och finansminister samt vice premiärminister drabbades Malaysia, liksom övriga Sydöstasien, av ekonomisk kris. Anwar övertalade Mahathir att avbryta en del kostsamma prestigeprojekt och rekommenderade avregleringar och svångremspolitik enligt Internationella valutafondens (IMF) recept, vilket gjorde att ekonomin förbättrades. Samtidigt som västliga ekonomer fick förtroende för Anwar gillade många malajer hans anspråkslösa och traditionellt religiösa framtoning som skilde honom från de urbana kretsarna kring premiärminister Mahathir. Domar mot Anwar Inom UMNO växte spänningarna. Anwar gjorde uttalanden om korruption i Mahathirs läger. Dennes anhängare anklagade Anwar för konspirationer och sexualbrott. I september 1998 avskedades Anwar från sina ministerposter och uteslöts ur UMNO. Partiets toppskikt slöt upp bakom Mahathir. Anwar greps snart och ställdes inför rätta, anklagad för korruption och homosexuella handlingar (enligt en lag om sodomi från kolonialtiden). Han nekade till anklagelserna. Anwar dömdes i april 1999 till sex års fängelse för korruption. Senare fick han nio års påbackning för sodomi. Flera regeringar, bland andra USA:s, kritiserade domen. Parlamentsvalet som var planerat till år 2000 hölls redan i november 1999, under protester från oppositionen. Nationella fronten och UMNO vann valet, trots en sensationell framryckning för Malaysias islamiska parti (PAS), som vill att Malaysia ska bli en islamisk stat styrd av sharialagar. Efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 blev premiärminister Mahathir aktiv i kampen mot internationell terrorism. På så vis fick han också en förevändning för att ta i med hårdhandskarna mot radikala islamister i sitt eget land. Allmänheten i Malaysia reagerade överlag negativt på terrordådet och för det islamistiska PAS bröts nu den uppåtgående trenden. Medlemmar i militanta islamistiska grupper greps av polisen, som flitigt använde sig av antiterrorlagstiftning. Mahathir avgår I oktober 2003 avgick den färgstarke Mahathir efter 22 år som premiärminister och lämnade samtidigt partiledarposten i UMNO. Ny partiledare och regeringschef blev den tidigare vice premiärministern Abdullah Ahmad Badawi. I mars 2004 hölls parlamentsval med kort varsel. Det blev en stor framgång för Abdullah. Nationella fronten fick nästan 65 procent av rösterna och egen majoritet i parlamentet. För PAS blev valet ett svårt bakslag. Malaysias högsta juridiska myndighet, Federala domstolen, annullerade 2004 den nioåriga fängelsedomen för sodomi mot Anwar Ibrahim. Domstolen beslöt dock att inte godkänna Anwars överklagande av domen för korruption. Så länge den stod fast var Anwar förhindrad att återuppta sin politiska verksamhet fram till Premiärminister Abdullah hade lovat att bekämpa korruptionen, men han fick inte mycket uträttat på det området under sina första år vid makten. En effektiv kamp mot korruptionen skulle också ha drabbat medlemmar i UMNO och regeringen, alltså de kretsar där Abdullah måste förankra sin makt. Protester mot regeringen Abdullah ville satsa mer resurser på att förbättra levnadsvillkoren på Malaysias landsbygd, och bromsade eller stoppade därför flera stora projekt, bland annat en ny bro till Singapore, som företrädaren Mahathir hade dragit i gång. Mahathir blev irriterad på att Abdullah skrinlade hans planerade infrastrukturprojekt och började kritisera 10/44

11 honom offentligt. Framstående UMNO-medlemmar försökte medla mellan de två. I mars 2006 och i november 2007 genomfördes i Kuala Lumpur två stora regeringskritiska demonstrationer, vilket är ovanligt i Malaysia. Demonstranterna protesterade mot kraftigt höjda bränslepriser och mot vallagarna som de ansåg gynnade UMNO. I början av 2008 utlyste premiärminister Abdullah allmänna val, ett år i förtid. Ett skäl kan ha varit att regeringen ville få förnyat mandat innan Anwar i april samma år skulle få lov att återvända till politiken. I valet som hölls i mars råkade Nationella fronten överraskande ut för ett kraftigt bakslag. Koalitionen fick visserligen flest mandat och skulle kunna behålla regeringsmakten, men den förlorade sin två tredjedels majoritet i parlamentet och kunde därmed inte längre på egen hand ändra i författningen. Nybildad front Störst i oppositionsalliansen Alternativa fronten blev det relativt nybildade Folkets rättviseparti (PKR), lett av Anwar. Näst störst blev det islamiska PAS. I juni anklagades Anwar på nytt för sodomi, av en yngre medarbetare. Anwar hävdade att syftet med anklagelserna var att stoppa hans politiska comeback, då han väntades vinna ett fyllnadsval till parlamentet. Åtal väcktes, men PKR vann stort i fyllnadsvalet och Anwar tog i augusti åter plats i parlamentet tio år efter det att han fängslats anklagad för korruption och illegala homosexuella handlingar. Det dåliga valresultatet och missnöje inom UMNO med hans ledarskap bidrog till att Abdullah avgick inför partiets kongress i mars Ny UMNO-ledare och därmed regeringschef blev den tidigare vice premiärministern Najib Razak. Najib var son till Malaysias andra premiärminister och hade haft en rad ministerposter. Den nya premiärministern lovade vid sitt tillträde att förbättra villkoren för landets indiska och kinesiska minoriteter, och redan under 2009 avskaffade regeringen delar av den omstridda bumiputrapolitiken (se vidare Ekonomi). Anwar friad Sodomirättegången mot Anwar inleddes i februari Rättsprocessen drog ut på tiden. Under en period var Anwar avstängd från parlamentet på grund av ett uttalande (se Kalendarium). Tre av hans partivänner stängdes också av sedan de kritiserat granskningen av Anwars uttalanden. Först i januari 2012 kom domen: Anwar friades, vilket överraskade både omvärlden och honom själv. Men han skulle senare fällas i högre instans (se Aktuell politik). Under 2011 och 2012 demonstrerade tiotusentals människor vid ett par tillfällen mot landets vallagar, som de ansåg gynnade den regerande koalitionen (se Politiskt system). Demonstrationerna, som polisen försökte förhindra, arrangerades av organisationen Berish med stöd av oppositionen. Anwar deltog i protesterna och åtalades senare för brott mot ett förbud mot gatuprotester. Han förnekade brott och sade att åtalet var politiskt motiverat. Oppositionen kritiserade i början av 2013 regeringen för sin hantering av en säkerhetspolitisk kris i Sabah på Borneo, där en väpnad filippinsk grupp intagit ett litet kustsamhälle och krävt regeringen på hyra för förlorade tillgångar (se vidare Utrikespolitik och försvar). Krisen var besvärande för regeringen inför det stundande valet i maj som såg ut att bli mycket jämnt. Politiskt system 11/44

12 Malaysia är en monarki med parlamentarisk demokrati, men partierna bygger mer på etnisk tillhörighet än på politisk ideologi. Det finns ett parallellt civilrättsligt system med sharialagar. Spöstraff är utbrett. Rättsväsendet är inte helt oberoende och det finns brister i yttrandefrihet. Malaysias författning bygger till stor del på 1957 års grundlag, även om vissa tillägg och ändringar gjorts sedan självständigheten. Landet har generellt fri partibildning, men kommunistpartiet är förbjudet. Betydande skillnader jämfört med västliga demokratier märks främst i synen på press- och yttrandefrihet (se Massmedier) och i rättsväsendets tillämpning (se nedan). Landets kung är statschef. Han tituleras Yang di-pertuan Agung ( han som blivit herre ) och väljs på fem år i taget av och bland nio av landets sultaner. Kungens roll är främst ceremoniell och han måste följa regeringens råd. Författningen ger stor makt åt den federala regeringen. Premiärministern och regeringen utses av kungen bland parlamentets medlemmar. Det federala parlamentet har två kamrar: senaten med 70 ledamöter, varav 26 väljs i delstaterna och 44 utses av kungen på förslag av regeringen, och representanthuset med 222 medlemmar som väljs i allmänna val vart femte år. Malaysia är indelat i 13 delstater och tre federala territorier (Kuala Lumpur, den administrativa huvudstaden Putrajaya och ön Lubuan). Nio av delstaterna är ärftliga sultanat, medan de övriga fyra (Penang, Melaka, Sabah och Sarawak) styrs av guvernörer som utses av statschefen. Delstaterna har egna författningar, regeringar och valda parlament. De har inte beskattningsrätt utan får bidrag från den federala regeringen. Delstaternas viktigaste befogenhet är rätten att bestämma över mark och naturtillgångar, med undantag för olja och naturgas. Sabah och Sarawak har något större självstyre än de övriga, med egen statsförvaltning och eget tull- och immigrationsväsen. Politiska partier De flesta partier har sin bas i någon av landets folkgrupper eller representerar regionala eller religiösa särintressen. Komplicerade allianser och kohandel mellan partier och fraktioner inom partierna gör politiken svåröverskådlig. Under sådana förhållanden är ledarna viktiga. Regeringskoalitionen Nationella fronten (Barisan Nasional, BN) har styrt Malaysia sedan självständigheten BN består av 13 partier, där alla större etniska grupper är representerade. Det största partiet är det malajnationalistiska Förenade malajernas nationalorganisation (United Malays National Organization, UMNO), vars ordförande är premiärminister Najib Razak, som efter parlamentsvalet i maj 2013 har 88 av regeringskoalitionens 133 platser i parlamentet. Två tidigare viktiga icke-malajiska partier, kinesiska Malyasiska kinesiska föreningen (Malaysian Chinese Association, MCA) och indiska Malaysiska indiska kongressen (Malaysian Indian Congress, MIC), har fått minskat inflytande i regeringskoalitionen sedan valet Valet 2008 blev början på en förändring av det politiska landskapet i Malaysia. BN vann visserligen, men inte så stort som vid tidigare val. I valet 2013 fick BN ännu färre mandat. Men systemet med enmansvalkretsar gjorde att BN fick 60 procent av platserna i parlamentet trots att de knappt fick 47 procent av rösterna. Oppositionen fick 51 procent av rösterna och 40 procent av parlamentsplatserna. De tre största oppositionspartierna bildade efter valet 2008 alliansen Folkfronten (Pakatan Rakyat, PR). Den bestod av det multietniska Folkets rättviseparti (Parti Keadilan Rakyat, PKR), det kinesdominerade vänsterinriktade Demokratiska handlingspartiet (Democratic Action Party, DAP) och Malaysias islamiska 12/44

13 parti (Parti Islam se-malaysia, PAS), som vill att Malaysia ska bli en islamisk stat styrd av sharialagar. Oppositionsalliansen PR hölls samman av PKR-ledaren Anwar Ibrahim. Folkfrontens framtid blev osäker när Anwar i februari 2015 fängslades och fråntogs sin rätt att verka politiskt (se vidare Modern historia och Aktuell politik). I juni samma år splittrades alliansen efter det att PAS hamnat i konflikt med DAP om införandet av islamisk lagstiftning i en delstat. En ny oppositionsallians, Hoppets allians (Pakatan Harapan), bildades av de tre partierna i oktober Den har som yttersta mål att nå en lösning på den "ledarkris som landet befinner sig i". Hoppets allians ser den fängslade Anwar Ibrahim som sin verklige ledare men valde i januari 2018 Mahathir Mohamad till premiärministerkandidat i valet samma år. Den gamle Umnoledaren Mahathir Mohamad hade i augusti 2016 bildat ett nytt parti, Bersatu, med målet att avsätta Najib. Bersatu ingår i Hoppets allians. Rättsväsende och mänskliga rättigheter Rättsväsendet liknar sin brittiska förebild, men civilrättsligt tillämpas även muslimsk arvs- och familjerätt, så kallad sharia, för landets muslimer. För andra etniska och religiösa grupper gäller sekulär (icke-religiös) civilrätt. Landets shariadomstolar har kritiserats av kvinnoorganisationer för att på olika sätt diskriminera kvinnor. Bland annat väger inte en kvinnas vittnesmål lika tungt som en mans och kvinnor missgynnas när det gäller skilsmässor, vårdnadstvister och arvsrätt. I juli 2010 utnämnde regeringen för första gången kvinnliga domare till två shariadomstolar. Dödsstraff tillämpas och utdöms genom hängning för bland annat mord och narkotikabrott. Människorättsorganisationer har krävt att regeringen inför ett moratorium för dödsstraff, som man hade Spöstraff förekommer i både sharia och den sekulära civilrätten. Det kan utdömas för omkring 60 olika brott, bland annat mord, våldtäkt, narkotikabrott och brott mot immigrationslagarna. Majoriteten av dem som får spöstraff är papperslösa flyktingar. Alla kvinnor och män äldre än 50 år är befriade från spöstraff. Barn från tio år är straffmyndiga och pojkar från den åldern kan även dömas till begränsade spöstraff. Malaysia fick 2010 kritik i en rapport av människorättsorganisationen Amnesty International för att användandet av spöstraff antagit "epidemiska" proportioner. Enligt människorättsorganisationen verkställs minst spöstraff bland fångar och bland papperslösa flyktingar varje år. Amnesty Internationallikställde spöstraffet med tortyr. Enligt författningen ska rättsväsendet vara oberoende, men grundlagsändringar och ingripanden av regeringen har sedan slutet av 1980-talet minskat dess självständighet. Högt uppsatta domare utses av delstaternas sultaner efter rekommendation av premiärministern. Domstolsväsendet är överbelastat och ineffektivt, och korruption bland domare uppges vara vanligt. Poliser och fångvaktare anklagas ofta för att misshandla eller våldta gripna och fängslade. Straffriheten är utbredd. Få fall av polisvåld utreds och ännu färre leder till fällande domar. Undantagstillstånd som infördes i Malaysia efter rasupplopp 1969 (se Modern historia) har aldrig hävts. Efter kritik från bland annat FN avskaffades 2011 säkerhetslagstiftning som bland annat lett till utbrett och ibland dödligt våld mot gripna. Men samtidigt förbjöds gatudemonstrationer och året därpå antogs ny säkerhetslagstiftning som liknande den avskaffade. Sedan 2013 kan myndigheterna också hålla häktade på obestämd tid utan rättslig prövning. Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) gav i oktober 2015 ut en rapport, med namnet "Creating a Culture of Fear" (Att skapa en kultur av rädsla), om situationen för de mänskliga rättigheterna i Malaysia. Enligt rapporten liknar landet alltmer "en polisstat", där regeringen använder förtryckande metoder och lagar för att tysta kritiker. Svårast är situationen enligt HRW för oppositionspolitiker, grupper inom 13/44

14 civilsamhället och regeringskritiska medier. Enligt rapporten började tillslagen mot regimkritiker öka i antal efter regeringens dåliga valresultat 2013 och förvärrades därefter av turerna kring 1MDB-skandalen (se Aktuell politik). Enligt HRW-rapporten hade i oktober 2015 fler än 200 människor gripits eller förhörts av polisen sedan valet 2013 för att de kritiserat eller utmanat regeringen. FAKTA POLITIK Officiellt namn Malaysia Statsskick monarki, förbundsstat Statschef sultan tuanku Muhammad V ibni Sultan Ismail Petra (2016 ) Regeringschef premiärminister Datuk Seri Najib Tun Razak (2009 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Nationella fronten 133, Folkfronten 89 (2013) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Nationella fronten 140 (varav UMNO 79), Alternativa fronten 82 (varav PAS 23 och PKR 31) (2008) Valdeltagande 85 % i parlamentsvalet 2013 Kommande val parlamentsval 2018 Aktuell politik Regeringskoalitionen Nationella fronten (BN) har styrt Malaysia sedan självständigheten I valet 2013 lyckades regeringen dock inte återta den viktiga två tredjedelars majoritet som den förlorat i föregående val; istället gjorde BN sitt sämsta val dittills. Det är framför allt ungdomar, stadsbor och kinesiska malaysier som valt att gå över till oppositionen. BN består av 13 partier, varav det malajnationalistiska Förenade malajernas nationalorganisation (UMNO), är dominerande. De tidigare viktiga icke-malajiska partierna, Malyasiska kinesiska föreningen (MCA) och Malaysiska indiska kongressen (MIC), fick minskat inflytande i regeringskoalitionen efter valet Valdeltagandet var ovanligt högt, 85 procent. Oppositionen ifrågasatte valresultatet och försökte förgäves få det ogiltigförklarat i en civil domstol. Oppositionsledaren Anwar (se även Modern historia) samlade tusentals, kanske tiotusentals, anhängare till en demonstration mot vad han ansåg var valfusk och mot det "stulna valet". Polisen kallade demonstrationen olaglig, eftersom arrangörerna inte hade något tillstånd. Hösten 2013 antog parlamentet en lag om att brottsmisstänkta ska kunna hållas häktade på obestämd tid utan åtal (se Politiskt system). Oppositionen och människorättsorganisationer som Amnesty International har kritiserat lagen som ses som ett steg tillbaka mot det auktoritära samhälle som premiärminister Najib lovat att reformera. Regeringen hävdade att rättsväsendet behöver lagen för att få bukt med ökande våldsbrottslighet. Nytt åtal mot Anwar 14/44

15 Anwar avsåg i mars 2014 att ställa upp i valet till posten som chefsminister i Selangor, Malaysias folkrikaste delstat. Det sågs som en viktig politisk plattform för oppositionsledaren. Men strax före valet dömdes han återigen till fängelse, den här gången i fem år, för homosexuella handlingar. Det skedde sedan den friande domen från 2012 överklagats (se Modern historia). Anwar släpptes fri mot borgen och överklagade genast domen, men den hindrade honom från att ställa upp i valet. Anwar själv, hans anhängare och internationella människorättsorganisationer ansåg att domen var politiskt motiverad och syftade till att stoppa hans politiska planer. Sedan Högsta domstolen avslagit Anwars överklagade började han avtjäna sitt straff i februari Under denna tid förbjuds han att vara politiskt aktiv. Genom ett fyllnadsval i maj samma år ersatte Anwars hustru Wan Azizah honom i parlamentet och axlade därmed rollen som landets viktigaste oppositionspolitiker. Men i juni 2015 splittrades Folkfronten sedan två av partierna blivit oense om trepartialliansens politik. I oktober ersattes Folkfronten av en ny oppositionell trepartiallians, kallad Hoppets allians (se Politiskt system och Kalendarium). Våren 2014 hamnade Malaysia i centrum för vad som beskrivits som det största flygmysteriet i världen i modern tid. Ett malaysiskt passagerarplan med 239 människor ombord försvann spårlöst på väg från Kuala Lumpur till Peking. Trots omfattande eftersökningar kunde planet inte hittas och det förblev okänt vad som hänt. Såväl den malaysiska regeringen som Malaysia Airlines fick internationell kritik för hur man hanterat situationen kring det försvunna flygplanet; till exempel anses man ha varit otydlig och sen med information till de anhöriga. I juni började malaysiska staten betala ut skadestånd på dollar till de försvunnas familjer. Ny flygkatastrof Malaysia Airlines drabbades i juli av en andra katastrof på bara några månader, när ett plan på väg från Amsterdam till Kuala Lumpur med 298 människor ombord störtade i östra Ukraina i ett område som hölls av proryska separatister. Planet antogs ha blivit nedskjutet och misstankarna riktades mot separatisterna, vilket gav flyghaveriet en allvarlig politisk dimension. Myndigheterna avslöjade i augusti att man avslöjat radikala militanta islamisters planer på att spränga en rad diskotek, pubar och bryggerier i luften, bland annat danska Carlsberg. Landets antiterrorpolis grep 19 misstänkta mellan april och juni Islamisterna sade sig vara inspirerade av den extrema islamistgruppen Islamiska staten (IS) som intagit områden i Irak och Syrien. 1MDB-skandalen Premiärminister Najib hamnade i centrum av en korruptionsskandal när det i maj 2015 avslöjades att den statliga investeringsfonden 1MDB (1Malaysia Development Berhad) var kraftigt skuldtyngd. Misstankar uppstod om att fonden hade misskötts av dess styrelse. Premiärminister Najib var ordförande för 1MDB:s rådgivande styrelse och såväl oppositionen som landets tidigare premiärminister Mahathir Mohamad krävde premiärministerns avgång. Riksrevisionen fick i uppdrag att utreda turerna kring den statliga fonden och uppgifter framkom om att runt 700 miljoner dollar skulle ha överförts från fonden direkt till premiärminister Najibs personliga konto. Najib nekade till all inblandning. Skandalen trappades upp när vice premiärministern i juni gick ut och kritiserade Najib för hur han hanterat skandalen. Som en följd avskedade Najib sin ställföreträdare samt fyra andra ministrar. Även riksåklagaren, som höll i utredningen, sparkades av Najib. Myndigheten för korruptionsbekämpning meddelade i augusti att de hundratals miljoner dollar som satts in på Najibs konto hade donerats av privat givare. Najib kunde därmed ses som rentvådd från misstankarna om att han skulle ha tagit emot pengar från 1MDB. Under hösten hölls demonstrationer både för och mot regeringen. Vid något tillfälle skingrade polisen demonstranterna med tårgas. 15/44

16 I januari 2016 tillkännagav riksåklagaren att förundersökningen mot Najib läggs ned sedan det framkommit att de 681 miljoner dollarna var en personlig gåva från det saudiska kungahuset till Najib. Gi mord på nordkoreansk diplomat I februari 2017 försämrades relationerna till Nordkorea markant när det stod klart att den nordkoreanske ledaren Kim Jong-uns halvbror Kim Jong-nam hade giftmördats av två sydöstasiatiska kvinnor på den internationella flygplatsen i Kuala Lumpur. Det sätt mordet begicks på ledde tankarna till att Nordkoreas säkerhetstjänst skulle ligga bakom. När rättegången mot de båda kvinnorna inleddes i oktober hävdade de att de lurats att tro att mordet var ett skämt som skulle ingå i ett underhållningsprogram på TV. De bägge länderna tog hem sin ambassadpersonal i samband med de diplomatiska bråket och under en period hölls alla malaysiska medborgare på plats i Nordkorea kvar i landet. Den 92-årige tidigare Umnoledaren Mahathir Mohamad valdes i januari 2018 till oppositionens premiärministerkandidat i det kommande valet. Han ställer upp för partikoalitionen Hoppets allians, där bland annat hans eget parti Bersatu, bildat 2016, och Folkets rättviseparti ingår. Mahathir Mohamad är en skarp kritiker till premiärminister Najib och har under senare år kämpat för att få bort honom från makten, i synnerhet efter det att 1MDB-skandalen briserade. Läs mer om händelseutvecklingen i Kalendarium. FAKTA POLITIK Officiellt namn Malaysia Statsskick monarki, förbundsstat Statschef sultan tuanku Muhammad V ibni Sultan Ismail Petra (2016 ) Regeringschef premiärminister Datuk Seri Najib Tun Razak (2009 ) Viktigaste partier med mandat i senaste val Nationella fronten 133, Folkfronten 89 (2013) Viktigaste partier med mandat i näst senaste val Nationella fronten 140 (varav UMNO 79), Alternativa fronten 82 (varav PAS 23 och PKR 31) (2008) Valdeltagande 85 % i parlamentsvalet 2013 Kommande val parlamentsval 2018 Utrikespolitik och försvar Efter att vid självständigheten 1957 ha varit uttalat västvänligt intog Malaysia från 1970-talet en mer neutral hållning. Landet är medlem av en rad internationella och regionala organisationer, med tonvikt på den sydöstasiatiska gemenskapen Asean. Malaysia är aktivt inom FN och har deltagit i många fredsbevarande insatser i världen. Landet har också blivit känd som kritiker av globaliseringen, som man menar har skett på de utvecklade ländernas villkor. 16/44

17 Malaysia vill vara en brobyggare mellan den muslimska och den icke muslimska delen av världen och regeringen framhåller landets moderata islam. Men bland icke-muslimer finns en oro över hur den islamisering som pågår i landet ska påverka Malaysia och dess roll i omvärlden (se Religion). Malaysia har bland annat medlat i Mindanaokonflikten i Filippinerna mellan den filippinska regeringen och den muslimska gerillan Milf (Moros islamiska befrielsefront). Relationen till Filippinerna har dock till viss del försvårats av att det så kallade sultanatet Sulu, i södra Filippinerna, gör anspråk på den malaysiska delstaten Sabah på Borneo. Sulusultanatet överlät år 1878 kontrollen av Sabah till britter mot en årlig avgift. Malaysia betalar fortfarande motsvarande cirka kronor om året till Sulusultanatet. I februari 2013 invaderade och ockuperade en filippinsk väpnad grupp ett kustsamhälle i Sabah (se Kalendarium). Nära Singapore Sina viktigaste bilaterala relationer har Malaysia med Singapore, som är den största handelspartnern. Trots det är förhållandet mellan de två grannländerna ofta ansträngt på grund av territoriella konflikter. Internationella domstolen i Haag gav 2008 Singapore rätten till klippön Batu Puteh i Singaporesundet som de två länderna hade tvistat om sedan Malaysia fick rätt till en klippformation kallad Middle Rocks i samma område. Relationerna med Thailand försämrades 1996 när Malaysia byggde en mur längs gränsen till grannlandet i norr för att stoppa strömmen av illegala immigranter. Thailand anklagade Malaysia för att fördriva immigranterna in på thailändsk mark. Thailand ansåg också att Malaysia inte gjorde tillräckligt för att förhindra att muslimska separatister i södra Thailand utnyttjade delar av norra Malaysia som fristad. Relationerna har förbättrats något sedan Thailands dåvarande premiärminister Thaksin Shinawatra avsatts i en militärkupp Men oroligheterna i södra Thailand har fortsatt och många civila därifrån har flytt till Malaysia. Det pågår en dialog mellan de två länderna om utvecklingen i södra Thailand. Indonesisk rök Även förbindelserna med Indonesien är periodvis ansträngda. Malaysia har klagat på att mängder av brandrök från enorma skogsbränder inne i den indonesiska delen av Borneo förpestar luften i regionen. Ett annat problem i relationerna är att oregistrerade invandrare från Indonesien tar sig in i västra Malaysia för att arbeta i grannlandet, där lönerna är högre. Malaysia har flera gånger deporterat illegala invandrare till Indonesien, och indonesiska myndigheter har klagat på att Malaysia behandlar gästarbetarna illa. Efter en rad övergrepp på indonesiska hembiträden förbjöd Indonesien 2009 kvinnor att åka till Malaysia som hembiträden. Förbudet upphävdes 2011 sedan de båda länderna ingått ett avtal som innebar något bättre villkor (se Arbetsmarknad). Även Kambodja har under en period stoppat hembiträden från att resa till Malaysia efter rapporter om övergrepp. Filippinernas regering har protesterat mot massdeportering av filippinska medborgare. Malaysia gör liksom Filippinerna, Brunei, Taiwan, Vietnam och Kina anspråk på de obebodda Spratlyöarna i Sydkinesiska havet, där det troligen finns olja under havsbotten enades parterna om en uppförandekod som innebär att de ska avhålla sig från handlingar som kan förvärra situationen i havsområdet. Trots det har spänningarna tidvis ökat. Malaysia har lyckats hålla en ganska låg profil i konflikten och har därmed kunnat hålla en balans i relationerna med de inblandade parterna. Trots tvisten om Spratlyöarna har relationerna mellan Malaysia och Kina stärkts under de senaste åren och handeln mellan länderna har ökat avsevärt för varje år. Kina är en av Malaysias viktigaste handelspartner. Relationen med väst USA är en annan viktig handelspartner och en av de största utländska investerarna tillsammans med Singapore och Japan. Malaysia och USA samarbetar i en rad säkerhetsfrågor, bland annat i kampen mot terrorismen. Relationerna mellan de båda länderna har traditionellt varit goda, med några få undantag. 17/44