KFM 964 Utgåva 9. Årsredovisning

Transkript

1 KFM 964 Utgåva 9 Årsredovisning 2016

2 INNEHÅLL DET HÄR ÄR KRONOFOGDEN... 2 RIKSKRONOFOGDEN HAR ORDET... 3 RESULTATREDOVISNING... 4 REDOVISNINGENS DISPOSITION... 5 KRONOFOGDENS FÖRUTSÄTTNINGAR... 7 KRONOFOGDENS SAMLADE RESULTATUTVECKLING SUMMARISK PROCESS VERKSTÄLLIGHET OCH INDRIVNING SKULDSANERING KONKURSTILLSYN KUNDSERVICE ATT ARBETA FÖREBYGGANDE ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING SERVICE OCH INFORMATION ORGANISERAD BROTTSLIGHET STRATEGI FÖR ATT MOTVERKA ÖVERSKULDSÄTTNING STATISTIKSAMMANSTÄLLNING FÖRKLARINGAR TILL RESULTATREDOVISNINGEN FINANSIELL REDOVISNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING REDOVISNING MOT INKOMSTTITEL FINANSIERINGSANALYS TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER SAMMANSTÄLLNING VÄSENTLIGA UPPGIFTER ERSÄTTNINGAR TILL KRONOFOGDENS INSYNSRÅD ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE (86)

3 2 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 DET HÄR ÄR KRONOFOGDEN Kronofogden är en statlig myndighet som arbetar med skulder. Syftet med verksamheten är att den som har pengar att fordra ska få hjälp att driva in dem. Kronofogden fastställer skulder, det vill säga hjälper den som har pengar att kräva att få skulden fastställd i formell mening. Myndigheten driver in skulder på uppdrag av privatpersoner, företag, stat, kommuner och olika organisationer. De som lånar ut eller säljer på kredit måste få vad de har rätt till och företagaren måste få betalt för sitt arbete. Annars skulle inte vårt samhälle fungera. Samtidigt ger myndigheten den som har en skuld att betala stöd och vägledning för att kunna klara ut sin skuldsituation och göra rätt för sig. Kronofogden arbetar på ett opartiskt sätt för att alla parter ska få sina intressen tillgodosedda på ett lagligt och korrekt sätt. Utöver att hjälpa den som ska få betalt och den som ska betala, arbetar Kronofogden förebyggande för att minska riskerna för företag och privatpersoner att bli överskuldsatta över huvud taget. Detta gör myndigheten bland annat genom att identifiera och informera om olika skuldfällor och genom att påverka lagstiftningen. Kronofogden tar också emot ansökningar och beslutar om skuldsanering om man saknar möjligheter att kunna betala tillbaka sina skulder. Slutligen utövar myndigheten tillsyn över konkursförvaltarnas arbete i konkurser.

4 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN RIKSKRONOFOGDEN HAR ORDET Kronofogden har en viktig roll i samhället: att verka för att en god betalningsvilja upprätthålls i samhället och att överskuldsättning motverkas. När vi utför uppdraget behöver vi utgå från va ra kunders behov fo r att lyckas. Under 2016 inledde vi ett föra ndringsarbete som siktar mot 2025 och syftar till att ge oss ba ttre fo rutsa ttningar att utveckla verksamheten fo r att ba ttre motsvara fo rva ntningarna fra n kunderna, uppdragsgivaren och medarbetarna. Våra nya strategier vägleder oss och ger oss fo rutsa ttningar fo r att mo ta va ra utmaningar. Den samha llsekonomiska utvecklingen har varit relativt stabil de senaste åren, vilket inneburit sma fo ra ndringar i inflo den av ma l och a renden till våra verksamheter. Ett undantag a r skuldsanering, där den nya lagstiftningen gör att fler personer nu anso ker. Det a r positivt att fler ser möjligheten att komma tillra tta med sin skuldsituation. Under 2016 har vi bland annat fo rba ttrat arbetsmetoder och vi registrerar nu kundernas anso kningar om utma tning och betalningsfo rela ggande snabbare. Jag bedo mer ocksa att vi med va ra fo rebyggande a tga rder i samverkan med hyresva rdar har bidragit till att antalet avhysningar fortsatt att minska. Men kundernas va ntan pa beslut om skuldsanering a r fortfarande alltfo r la nga, de fo rba ttringar vi gjort fo r att o ka kapaciteten kommer därfo r att fortsa tta under Vi behöver ocksa korta den tid kunderna behöver va nta pa att vi ska ta hand om inbetalda pengar och betala ut pengar till dem. Arbetet med att byta ut myndighetens stordatorsystem som ska ge oss fo rutsa ttningar fo r digitalisering kommer att fortsa tta under Kunderna efterfrågar fler och ba ttre e-tja nster. Ur ekonomisk synvinkel a r det ocksa viktigt att vi går i ma l med ersa ttningen sa snart som mo jligt, fo r att minska den tid vi har kostnader fo r drift och fo rvaltning i dubbla it-system. Vi har under året tagit fram en handlingsplan fo r hur vi ska utveckla va rt arbete med ja m- sta lldhetsintegrering. Under 2017 kommer vi framfo r allt att ha mta in mer kunskap. När vi bo rjar använda kunskapen kommer vi att ba ttre a n i dag kunna mo ta kunderna utifra n deras individuella fo rutsa ttningar. Under 2016 har vi skapat bättre fo rutsa ttningar att prioritera, fokusera och utveckla verksamheten för att mo ta kundernas, uppdragsgivaren och medarbetarnas fo rva ntningar. Vi a r stolta över va rt viktiga uppdrag och vad vi har åstadkommit under a ret men konstaterar samtidigt att vi beho ver ta ytterligare kliv frama t Christina Gellerbrant Hagberg Rikskronofogde

5 4 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 RESULTATREDOVISNING

6 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN Redovisningens disposition Årsredovisningen ska enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ge regeringen underlag för uppföljning av verksamheten vid Kronofogdemyndigheten, nedan benämnd Kronofogden eller myndigheten. Årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt myndighetens ekonomiska resultat och ställning. Resultatredovisningen ska främst ange hur verksamhetens prestationer har utvecklats avseende volymer och kostnader. Kronofogden analyserar och kommenterar resultaten med utgångspunkt i uppgifterna för myndigheten enligt myndighetens instruktion samt regleringsbrevets mål och återrapporteringskrav. Kronofogden har också valt att på en övergripande nivå analysera och kommentera resultaten i relation till de mål som myndigheten själv ställt upp. Myndighetens egna mål tar sin utgångspunkt i målen i regleringsbrevet. Resultatredovisningen inleds med en beskrivning av myndighetens förutsättningar. Detta avsnitt innehåller bland annat beskrivningar av myndighetens organisation, ekonomi, ärendevolymer samt en bedömning av hur myndighetens interna styrning och kontroll fungerar. I detta avsnitt redovisas även myndighetens kompetensförsörjning och därmed återrapporteringskravet om kompetensförsörjning och sjukfrånvaro, enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Därefter följer en samlad resultatredovisning, i vilken även återrapportering görs av målet för utgiftsområdet. Här redovisas också en bedömning av myndighetens produktivitet, enhetlighet, kvalitet och effektivitet i enlighet med återrapporteringskraven i regleringsbrevet. Därefter fokuserar resultatredovisningen på myndighetens väsentliga prestationer mer ingående och hur dessa har utvecklats under året. Huvuddelen av verksamheten ägnar sig åt ärendehandläggning, varför de mest väsentliga prestationerna utgörs av handlagda ärenden och mål. Handläggningen av ärenden och mål sker i myndighetens kärnprocesser: summarisk process, verkställighet och indrivning, skuldsanering och konkurstillsyn. Utöver kärnprocesserna bedriver myndigheten en förebyggande verksamhet och svarar på kundernas frågor i myndighetens kundservice. Även dessa verksamheter redovisas för att ge regeringen en rättvisande bild av myndighetens resultat. För den förebyggande verksamheten handlar de väsentliga prestationerna om de förebyggande aktiviteter som har genomförts. För kundservice handlar det om besvarade kundfrågor via telefon och e-post. Respektive verksamhetsavsnitt inleds med uppgifter enligt myndighetens instruktion samt mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet. Sedan redovisas volymer och kostnader för verksamhetens prestationer i termer av styckkostnader per avslutat ärende och mål. Hur prestationerna utvecklats över tid beskrivs i termer av snabbhet, produktivitet, inre effektivitet, enhetlighet och kvalitet. Jämförelsetal för dessa aspekter finns redovisade för de tre senaste åren. Jämförelser i löptexten görs med föregående år om inget annat anges. Efter verksamhetsavsnitten redovisas övriga återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet. Därefter följer en statistiksammanställning, i vilken väsentliga mått och indikatorer som används för att belysa verksamhetens utveckling och resultat sammanställs för perioden Här redovisas även skälen för eventuella avbrutna tidsserier för enskilda mål och indikatorer. För den avgiftsbelagda verksamheten (summarisk process samt verkställighet och indrivning) redovisas verksamhetens totala kostnader, intäkter och avgiftsintäkter under rubrikerna Summarisk process, samt Verkställighet och indrivning. I statistiksammanställningen

7 6 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 finns också hänvisning till källor för tabelluppgifterna i respektive verksamhetsavsnitt. Därpå följer avsnittet Förklaringar till resultatredovisningen, i vilken definitioner och metoder för bedömning av redovisningens olika mått beskrivs. Kronofogdens finansiella rapportering följer därefter. Årsredovisningen avslutas med rikskronofogdens undertecknande och bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll.

8 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN Kronofogdens förutsättningar ORGANISATION 2016 Kronofogden leds av rikskronofogden som svarar för myndighetens verksamhet i alla delar. Myndigheten bedriver sin verksamhet på 37 orter i landet. Kronofogdens organisation bestod till och med 2016 av ett huvudkontor och tre verksamhetsområden. Kronofogdens organisation från och med 2017 beskrivs kortfattat i avsnittet Vägen till 2025 nedan. Figur 1. Kronofogdens organisation 2016 Insynsråd Rikskronofogde Biträdande rikskronofogde Internrevision Ledningsstab Säkerhet Administrativ enhet Controllerteam Ekonomistab HR stab Kommunikationsstab IT stab IT organisation Förebyggande verksamhet Kansli Verksamhetsområde 1 Kansli Verksamhetsområde 2 Kansli Verksamhetsområde 3 Utveckling Leveransorganisation IT Förvaltning Kundservice Betalningsföreläggande Delgivning Juristenheten Verkställighet norr Verkställighet mellersta & öst Bemanning Inregistrering & rättelser Skuldsanering & konkurstillsyn Verkställighet syd & utland Verkställighet väst Verkställighet öst & special Verkställighet öst, försäljning Verkställighet sydost Verkställighet mellersta, väst, medelshantering

9 8 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 VÄGEN TILL 2025 Kronofogden har många förbättringsområden. Regeringen signalerar att handläggningstiderna måste kortas och frisknärvaron öka. Myndighetens egna analyser av verksamhetsresultat och kundsynpunkter visar bland annat att kvaliteten behöver höjas inom vissa områden och att skillnaderna i kundernas väntetider i olika delar av landet bör minska. Kronofogden har under 2016 inlett ett förändringsarbete som siktar mot 2025 och syftar till att ge myndigheten bättre förutsättningar att utveckla verksamheten för att bättre motsvara förväntningarna från kunderna, uppdragsgivaren och medarbetarna. Under året har Kronofogden beslutat om nya strategier, se figur 2 nedan. Myndigheten ska bland annat utveckla arbetet med förebyggande åtgärder och med att öka de frivilliga betalningarna. En annan del i strategierna är att Kronofogden ska arbeta med ständiga förbättringar. Myndighetens kärnprocesser samt kundservice och förebyggande verksamhet samlas i en produktionsavdelning från och med Produktionsavdelningen ska fokusera på produktionen och kommer inte längre att ansvara för exempelvis rättslig styrning och utveckling. Kronofogden behöver lägga en större andel av myndighetens medel på digitalisering och annan utveckling. Ett led i det är att myndighetens huvudkontor ska minska sina kostnader för personal med tio procent med början under 2017 och senast under Kronofogden har gjort en översyn av huvudkontoret som framöver ska fokusera på att styra, stödja och följa upp. Översynen innebär bland annat att specialistkompetenser inom ett visst område ska hållas ihop i samma organisatoriska del. Det har exempelvis resulterat i att myndigheten från och med 2017 inrättar en rättsavdelning och en analysenhet som kommer att ha centrala roller i myndighetens utvecklingsarbete. Under 2017 är några av myndighetens viktigaste aktiviteter att införa ett arbete med ständiga förbättringar brett i organisationen och att ta fram nya arbetssätt för myndighetens arbete med utveckling. Kronofogden har också rekryterat ett antal nya chefer för att ge bättre förutsättningar för myndighetens utvecklingsarbete och medarbetarnas förbättringsarbete, för mer information om chefsrekryteringar, se avsnitt kompetensförsörjning och arbetsmiljö.

10 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN Figur 2. Kronofogdens strategier Kunderna Uppdragsgivaren Medarbetarna och cheferna Vi har kundernas fokus Vi klarar mer med mindre Vi förbättrar Vi ger kunderna förutsättningar att göra rätt från början Vi förstärker vårt arbete med att förebygga betalningsproblem och ge stöd åt parterna att själva lösa sina problem frivilligt. Vi genomför tvångsåtgärder om problemen inte kan lösas på annat sätt. Vi har överenskomna arbetssätt Vi har enkla och enhetliga arbetssätt. Det bidrar till kvalitet och effektivitet för kunderna och för oss. Vi arbetar med ständiga förbättringar Vi medarbetare och chefer planerar, följer upp och analyserar verksamhetens effekter. Ständiga förbättringar är en naturlig del i det dagliga arbetet och bidrar till delaktighet och effektivitet. Vi erbjuder kunderna digitalt först och är enkla att ha att göra med Vi utgår från kundernas livshändelser och behov. Vi gör det möjligt för kunderna att kontakta oss när det passar dem med hjälp av standardiserade och digitala tjänster. Vi satsar mer på digitalisering och blir färre Vi automatiserar arbetsuppgifter och arbetar bara med komplexa uppgifter som kräver en mänsklig bedömning eller kontakt. Det leder till att vi blir färre. Vi är professionella och flexibla Vi medarbetare och chefer förstår, tar ansvar för och bidrar till helheten och myndighetens samlade resultat. Vi har kompetens att arbeta med komplexa uppgifter i flera delar av verksamheten. Vi ser möjligheter i regelverket Vi har en enhetlig syn på regelverket och använder dess möjligheter för att tillgodose kundernas behov och effektivt fullgöra vårt uppdrag. Vi arbetar med att förbättra regelverket. Vi skapar mervärde tillsammans med andra Vi tar initiativ till att samarbeta och utveckla tjänster tillsammans med andra. Vårt arbete ger mervärde för kunderna och skapar samhällsnytta. Vi har en gemensam och tydlig ledning och styrning Vi chefer ger förutsättningar för medarbetarna genom tydliga mål, prioriteringar och dialog. Vi har mod och förmåga att agera även på det snabbt föränderliga. KRONOFOGDENS EKONOMISKA RESULTAT OCH STÄLLNING Tabell 1. Ekonomi totalt Kronofogden* Intäkter av anslag (tkr) Intäkter som får disponeras av myndigheten (tkr) Intäkter av ansökningsavgifter med mera som ej disponeras av myndigheten (tkr) Kostnader (tkr) * Fördelningen av intäkter och kostnader per kärnverksamhet framgår av respektive kärnverksamhets avsnitt. Intäkter och kostnader för kundservice och den förebyggande verksamheten är inkluderade i dessa. Summan av kärnverksamheternas intäkter och kostnader är därmed densamma som myndighetens intäkter och kostnader. Myndigheten hade under 2015 ett betydligt lägre utfall än budgeterat bland annat till följd av en återhållsamhet i rekryteringen i syfte att anpassa verksamheten till de tidigare aviserade låga nivåerna på anslagsuppräkningen för 2016 och framåt. Det gjorde att myndigheten gick in i 2016 med ett ingående anslagssparande på 54 miljoner kronor. I budgeten för 2016 skulle merparten av det ingående anslagssparandet förbrukas då extra medel behövde satsas på att minska de balanser som uppstått inom skuldsaneringen samt att finansiera ersättningen av myndighetens stordatorsystem. Utfallet 2016 landade i nivå med budget vilket innebär att myndigheten har med sig ett utgående anslagssparande på 13 miljoner kronor in i För 2017 ser myndigheten ökade kostnader, framförallt kopplat till drift och förvaltning av it-systemen. Kostnaderna ser ut att öka ytterligare kommande år vilket gör att dessa kommer att ta i anspråk en betydande del av myndighetens resurser.

11 10 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 Tabell 2. Beräknad budget och utfall 2016 för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras Beräknad intäkt Beräknad kostnad Beräknat resultat Intäkt Kostnad Resultat Administration av ålderspension med ersättning från APfonderna * 363 (tkr) Administration av ålderspension med ersättning från * 56 premiepensionssystemet (tkr) Totalt (tkr) *Avser kostnader för administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet. Kostnaden kan inte fås direkt ur myndighetens redovisning utan måste beräknas utifrån flera nyckeltal. Eftersom kostnaderna är beräknade utifrån faktiskt utfall för dessa nyckeltal avviker beloppen från de som återfinns i den finansiella redovisningen, vilka är baserade på preliminära beräkningar. Det preliminära beloppet i de finansiella delarna uppgår till totalt tkr. I Kronofogdens beräkningsmodell för kostnader för hanteringen av inkomstgrundad ålderspension tar myndigheten hänsyn till flera nyckeltal så som total skatteuppbörd, antal avslutade mål med skattekontoskuld och verkställighetens totala kostnader. Dessa kostnader är svåra att beräkna vilket innebär att över- och underskott uppstår över tid års kapitalförändring var positiv vilket innebär ett mindre överskott i den balanserade kapitalförändringen vid årets slut. Tabell 3. Beräknad budget och utfall 2016 för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras Beräknad Beräknad Beräknat Intäkt Kostnad Resultat intäkt kostnad resultat Kronofogdens avgifter (tkr). Inkomsttitel För den avgiftsbelagda verksamheten var intäkterna högre än den beräknade budgeten medan kostnaderna var lägre än beräknad budget. Intäkterna har ökat jämfört med de beräknade intäkterna till följd av ett ökat antal inkomna enskilda mål samt en ny princip för värdereglering av enskilda mål. Tabell 4. Utfall 2016 för Tjänsteexport Intäkt Kostnad Resultat Tjänsteexport (tkr) Tjänsteexporten har under 2016 haft ett betydligt lägre utfall än tidigare år vilket Att kostnaderna var lägre än beräknat förklaras av att myndighetens totala kostnader var något lägre än beräknat samt att verkställighetens andel av den totala kostnaden har minskat till följd av förstärkningsinsatsen inom skuldsaneringen. beror på att det projekt som tidigare bedrivits avslutades under 2015 och utfallet 2016 avser projektets slutfakturering. Tjänsteexporten gick med ett mindre underskott under 2016.

12 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN KRONOFOGDENS KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ARBETSMILJÖ Återrapporteringskrav enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Kronofogden ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 3 kap. 1 första stycket om resultatredovisning i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Kronofogden ska enligt samma förordning lämna uppgift om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Kompetensförsörjning Kronofogden behöver engagerade medarbetare med rätt kompetens för att leva upp till kundernas och uppdragsgivarens krav och genomföra de beslutade strategierna, se figur 2 ovan. Kompetensförsörjning omfattar allt myndigheten gör för att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla personal. Under 2015 och 2016 genomfördes en förstudie om en ny kompetensmodell för att säkra verksamhetens långsiktiga behov av kompetens och samtidigt möjliggöra utveckling för medarbetare. Under 2017 kommer myndigheten att förbättra arbetssätten för att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla personal. Kronofogden satsar framför allt på att bygga kompetens som gör att myndigheten kan arbeta mer flexibelt mellan olika processer och funktioner. Kronofogden har under 2016 tagit fram en ny jämställdhetsplan. Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra allt arbete med kompetensförsörjning. Attrahera Under året har Kronofogden utvecklat kommunikationen av vad myndigheten erbjuder som arbetsgivare. Ett sammanhållet budskap har kommunicerats genom att text och bild på den externa webbplatsen förnyats, liksom platsannonser och material att använda vid rekryteringsintervjuer och på arbetsmarknadsmässor. Myndigheten har deltagit på flera arbetsmarknadsmässor, däribland Juristdagarna som riktar sig till juridikstuderande och Armadan på Kungliga Tekniska Högskolan som riktar sig till studenter på tekniska utbildningar. Den senare insatsen är ett led i att informera om myndighetens växande it-verksamhet där rekryteringsbehovet är stort de närmaste åren. Utöver deltagande på arbetsmarknadsmässor har myndigheten profilerat itverksamheten genom exempelvis artiklar i relevanta medier, platsannonsering i digitala medier och anordnat möten med studenter som ska skriva examensjobb. Konkurrensen om it-medarbetare är stor och myndigheten arbetar långsiktigt för att kunna attrahera rätt it-kompetens till myndigheten. Rekrytera Kronofogden har genomfört 405 externa rekryteringar under året. Av dessa rekryteringar avser 258 tillsvidareanställda, vilket är 57 fler än förra året. Den verksamhet som rekryterat flest nya medarbetare, 72 personer, är skuldsaneringen som utökat med två nya team för att för att klara det ökande antalet ansökningar om skuldsanering. Även it-organisationen har utökat och rekryterat 13 nya anställda. Den interna rörligheten, det vill säga tillsvidareanställda som bytt arbete inom myndigheten, är 115 personer. Det är 24 färre än föregående år. År 2015 påbörjades en aktivitet med syftet att skapa en systematisk chefsförsörjningsprocess. Under det här året har ett nytt synsätt på ledarskap formulerats som består av de två dimensionerna produktion och människa. I korthet innebär det att chefer ska ha både förmågan att skapa resultat och utveckla verksamheten och kunna leda genom att samverka, kommunicera och skapa effektiva team. För att öka förmågan att genomföra de beslutade strategierna har

13 12 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 myndigheten tagit fram enhetliga kravprofiler som används vid tillsättning av nya chefer som bland annat ställer högre krav på utbildning och förmåga att leda i förändring. Figur 3. Ledarskap på Kronofogden Som ett led i Kronofogdens förändringsarbete, se avsnitt Vägen till 2025 ovan, har myndigheten rekryterat sju nya chefer på högre nivå varav tre ingår i ledningsgruppen. Det pågår en rekrytering av ytterligare fem chefer på högre nivå varav två kommer att ingå i ledningsgruppen. Kronofogden har börjat använda tester av personliga egenskaper och förmågor i högre utsträckning än tidigare, både vid rekrytering av chefer och av andra medarbetare. Det har inneburit en bättre kvalitetssäkring av de kandidater som väljs ut för intervju och därmed en högre rekryteringskapacitet i och med att färre kandidater behöver intervjuas. Utveckla Kronofogden bedriver flera kompetensutvecklingsinsatser i egen regi. Den mest omfattande är behörighetsutbildningen som aspiranter inom verkställigheten genomför för att bli behöriga kronoinspektörer och kronofogdar. Under 2016 har 89 aspiranter påbörjat utbildningen, att jämföra med 95 förra året. Kronofogden har under året förbättrat utbildningarna i näringsindrivning, tvångsmedel och specialverkställighet. Ett av myndighetens mål 2016 var Vi växer och utvecklas. För att nå målet ska minst 90 procent av medarbetarna anse att myndigheten erbjuder bra utvecklingsmöjligheter år Måluppfyllelsen mäts genom medarbetarundersökningar. I den undersökning som genomfördes under hösten 2016 var resultatet inom området utveckling 87 procent 1. Det är en förbättring jämfört med år 2014 då resultatet var 84 procent. Avveckla Personalomsättningen 2 har ökat. Bland tillsvidareanställd personal är omsättningen 12,2 procent, 2,2 procentenheter högre än föregående år. 278 tillsvidareanställda har slutat, av dessa har 79 gått i pension. Personalomsättningen varierar mellan olika verksamheter i myndigheten. Högst är personalomsättningen inom Delgivningsenheten 19 procent, följt av Kundserviceenheten 18 procent. Kronofogdens förändringsarbete innebär bland annat att en större andel av myndighetens medel ska läggas på digitalisering och annan utveckling. Som en led i det ska myndighetens huvudkontor minska sina kostnader för personal. Ett antal medarbetare på huvudkontoret har erbjudits och accepterat tidig pensionsavgång. SAMLAD BEDÖMNING Den sammantagna bedömningen är att Kronofogdens arbete med kompetensförsörjning har bidragit till att myndigheten har nått sina mål. 1 [1] Andel som svarat positivt eller neutralt (svarsalternativ 3,4,5) på frågorna inom området Utveckling i Kronofogdens medarbetarundersökning Med personalomsättning avses andel externa avgångar i relation till genomsnittligt antal anställda under året.

14 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN Personalstatistik Tabell 5. Anställningsuppgifter Antal tillsvidareanställda Andel kvinnor Andel kvinnliga chefer % 67 % 67 % 57 % 56 % 56 % Medelålder 44 år 44 år 45 år Kronofogden har vid utgången av året anställda. Av dessa är tillsvidareanställda vilket är en ökning med 27 personer sedan utgången av år Antalet tidsbegränsat anställda är 114. Könsfördelningen har varit i stort sett oförändrad under de senaste åren. 67 procent av de anställda är kvinnor och andelen kvinnliga chefer är 57 procent. Kronofogden kommer att analysera orsakerna till den ojämna könsfördelningen och därefter ta fram åtgärder som kan genomföras under år 2017 och Arbetsmiljö och sjukfrånvaro Tabell 6. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 5,4 % 5,2 % 4,5 % totalt Sjukfrånvaro 3,1 % 2,7 % 2,3 % över 60 dagar Frisktal 64 % 63 % 60 % Sjukfrånvaron har fortsatt att öka något under året, även om ökningstakten är lägre än de två föregående åren. Den totala sjukfrånvaron är 5,4 procent, att jämföra med 5,2 procent under Den långa sjukfrånvaron (fler än 60 dagar) har ökat från 2,7 procent år 2015 till 3,1 procent. Det är framförallt den långa sjukfrånvaron bland kvinnor som ökat, från 3,7 procent under år 2015 till 4,2 procent. Mer information om sjukfrånvaron på myndigheten finns i avsnitt Sammanställning väsentliga uppgifter. Kronofogden har fortsatt den genomlysning av aktuella sjukfall som påbörjades under år Syftet med genomlysning har varit att identifiera vilka ytterligare rehabiliteringsinsatser som kan göras. Genomlysningen har i första hand riktats mot långtidssjukskrivningar även om annan sjukfrånvaro, som upprepad korttidssjukfrånvaro, också berörts. Inom ramen för genomlysningen har ett arbete bedrivits för att identifiera bakomliggande faktorer till sjuktalen. I samband med genomlysningen har också en mer aktiv dialog förts med chefer om rehabilitering och vikten av att uppmärksamma tidiga tecken på ohälsa. Arbetet är långsiktigt och har hittills inte gett det önskade resultatet. En av Kronofogdens högst prioriterade aktiviteter under år 2017 är därför att ta fram och genomföra nya åtgärder och arbetssätt för att öka frisknärvaron med särskilt fokus på långtidssjukskrivna kvinnor. Kronofogden arbetar för att främja en god arbetsmiljö och förebygga risken för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön. Myndigheten bedriver därför sedan juni 2016 ett försök inom kundservice som innebär att sjuk- och friskanmälan görs till företagshälsovården. Upplevelsen hos cheferna på enheten är positiv även om det ännu är för tidigt att se effekter i form av minskad sjukfrånvaro. Myndigheten kommer att utvärdera försöket under mitten av Kronofogden har dessutom utökat samarbetet med företagshälsovården för att ge chefer mer stöd i hälsorelaterade frågor. Myndigheten har målet att minst 90 procent av Kronofogdens medarbetare upplever att de har en balanserad arbetssituation år Måluppfyllelsen mäts genom resultatet för området stress i myndighetens medarbetarundersökning. I den undersökning som genomfördes under hösten var resultatet inom området 79 procent 3. Det är en knapp förbättring från år 2014 då resultatet var 78 procent. 3 Andel som svarat positivt eller neutralt (svarsalternativ 3,4,5) på frågorna inom området Stress.

15 14 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 UTVECKLING OCH FÖRVALTNING AV IT-SYSTEM Under 2016 har Kronofogden fortsatt arbetet med att ersätta de stordatorbaserade it-stöden för verkställighetsprocessen (REX) och summarisk process (Supro) med nya moderna och mer hållbara lösningar. Itstöden ska utvecklas till att mer funktionellt, stabilt och effektivt stödja verksamheten. I myndighetens itinvesteringsplan är ersättningen av REX och Supro prioriterad. I it-strategin för Kronofogden fastslås att avvecklingen av stordatorsystemen i förlängningen ska möjliggöra: utveckling av relevanta e-tjänster och digitalisering av en stor del av processerna effektivare utveckling av it-stöd till lägre kostnad utveckling som bidrar till mer automatiserade processer och ökad kvalitet genom verksamhetseffektiva it-tjänster. Under 2016 har ett flertal ersättande funktioner tagits i bruk vilket inneburit att motsvarande funktionalitet i stordatorsystemen har kunnat stängas. Målet är att ersättningen av stordatorsystemen ska vara avslutat vid utgången av Parallellt med Kronofogdens arbete med ersättningen av stordatorsystemen har följande utvecklingsinsatser genomförts eller bedrivits under 2016: Den 1 november driftsattes en funktion för digital ansökan om skuldsanering och en betalningsförmedlingstjänst som innebär att gäldenärer under skuldsaneringsperioden betalar till Kronofogden och myndigheten förmedlar sedan gäldenärernas betalningar till dem de är skyldiga. Under 2016 har utvecklingen av auktionstorget fortsatt och ett ärendehanteringssystem för att hantera säkerställd egendom i försäljningen har genomförts i verksamheten. Myndigheten har även infört ett nytt systemstöd för budgetering, prognostisering och uppföljning under året. Alla myndighetens blanketter har migrerats till en modern it-miljö. Utvecklingen av en lösning som möjliggör fjärrarbete inom myndigheten är i sitt slutskede och kommer att tas i drift under första halvåret Ett projekt pågår som har i uppgift att genomföra en större teknikväxling med plattformsbyte för att anpassa myndighetens it-miljö till modernare teknik. FORSKNING Kronofogden bedriver forskning i egen regi samt främjar forskning vid högskolor och universitet inom myndighetens område. Forskningen syftar till att öka kunskapen kring frågor om ekonomisk trygghet, överskuldsättning, betalningsförmåga samt myndighetsutövning och dess ekonomiska, sociala och samhälleliga orsaker och konsekvenser. Även andra frågor som kan ge underlag för strategiska ställningstaganden i enlighet med myndighetens vision är relevanta i sammanhanget. Kronofogdens forskningssatsning bygger till stor del på ett samarbete med Lunds universitet, via universitets institut för ekonomisk trygghet (EconSec). Myndigheten har under året skrivit ett nytt kortsiktigt avtal med EconSec och förberett ett nytt långsiktigt avtal med dem. I de nya avtalen tar Kronofogdens en större roll i ledningen och styrningen av verksamheten som myndigheten finansierar för säkra att resultaten är användbara till exempel i utvecklingen av Kronofogdens processer. Forskningsverksamheten har under 2016 genererat resultat i form av en kunskapsöversikt och tre forskningsrapporter. De tre forskningsrapporterna är Varför söker så få överskuldsatta om skuldsanering? Ekonomisk knapphet, skuldsättning och hälsa och Digital consumption and overindebtedness among young adults in Sweden. Rapportresultaten har spridits internt och externt. INTERNATIONELLT SAMARBETE Kronofogden har under året haft en hög aktivitet avseende det internationella samarbetet. Myndigheten har medverkat i

16 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN internationella sammanslutningar och omvärldens intresse för hur Kronofogden arbetar har varit fortsatt stort, både när det gäller besök till myndigheten och att få svar på skriftliga förfrågningar. Dessa förfrågningar har varit riktade till samtliga verksamheter inom myndigheten. Under året har Kronofogden deltagit i ett flertal internationella konferenser inom indrivnings- och it-området. Deltagandet inom till exempel EU och den internationella kronofogdeföreningen har varit fortsatt aktivt. Vidare är myndigheten representerad i internationella arbetsgrupper inom indrivningsområdet, till exempel indrivningskommittén inom EU. Inom Norden har samarbetet fortsatt vad gäller indrivningsfrågor där Kronofogden under året deltagit i nordiska indrivningsmöten på såväl lednings- som handläggarnivå. Inom ramen för EU:s Fiscalisprogram har Kronofogden haft deltagande i två projektgrupper. Fokusfrågor i dessa grupper är arbetsmetodik och informationsutbyte respektive införande av webbaserade formulär för informationsutbyte mellan EUländers behöriga myndigheter. Dessa projektgrupper beräknas arbeta fram till utgången av Vidare har myndigheten medverkat i av EU-kommissionen arrangerad utbildning vad gäller informationssystemet om den inre marknaden kopplat till utstationeringsdirektivetseminarier om hur avhysningar kan förebyggas, kompetensutveckling av indrivningspersonal, samt insolvensfrågor. Kronofogdens utvecklingssamarbete, riktat till den georgiska indrivningsorganisationen (NBE), avslutades vid utgången av Under hösten 2015 lämnades en ansökan in till Sida om en avslutande projektfas om 18 månader. Fokus för den ansökan var fortsatt implementation av de aktiviteter som ingått i tidigare projektfas. Även om Sida ställde sig positiv till den inkomna ansökan meddelades under januari 2016 att projektet inte kunde beviljas p.g.a. avsevärt minskad biståndsbudget för södra Kaukasus. Inom ramen för utvecklingssamarbetet har myndigheten, tillsammans med Skatteverket, under året genomfört en första planeringsworkshop med Moldaviens skatteadministration. Dialog om ett eventuellt förslag till Sida-finansierat projektsamarbete fortsätter under Genom det internationella samarbetet får Kronofogden möjlighet till erfarenhetsutbyte, kunskap och idéer till utveckling och förbättringar av den egna verksamheten. Dessa ökade insikter kan på sikt bland annat bidra till en mer kostnadseffektiv verksamhet. Deltagande i såväl EU:s arbetsgrupper som internationella konferenser och myndighetens utvecklingssamarbete har inneburit att medarbetare fått erfarenheter av internationellt arbete. Dessa erfarenheter kommer Kronofogden ha nytta av i framtiden samtidigt som möjligheten till deltagande i en internationell kontext bidrar till att myndigheten av sina medarbetare uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. ÄRENDEVOLYMER OCH OMVÄRLDENS PÅVERKAN Kronofogdens förutsättningar påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen, som varit relativt stabil de senaste åren. Antalet ansökningar om betalningsföreläggande och handräckning i den summariska processen minskade med 2 procent. Antalet ansökningar om skuldsanering och omprövningar av tidigare beviljade skuldsaneringar har ökat under året. Ny lagstiftning från 1 november innebar en kraftig ökning av ansökningar de sista två månaderna. Antalet gäldenärer som är föremål för verkställighet och indrivning var vid utgången av året cirka fysiska och juridiska personer. Under de senaste 10 åren har antalet pågående gäldenärer legat på en nivå strax under Inflödet av förstagångsgäldenärer till Kronofogden har under året ökat med 2 procent. Inflödet av konkursärenden minskade med 5 procent jämfört med föregående år. Det är tredje året i följd som konkurserna minskar. Enligt statistik från Upplysningscentralen är den största minskningen inom partihandel och transportsektorn.

17 16 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 Antalet inkomna kundfrågor till kundservice var i stort sett oförändrat. Totalt har ärenden och mål inkommit till Kronofogden, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. INTERN STYRNING OCH KONTROLL Kronofogden har en väl etablerad process för arbetet med planering och uppföljning som säkerställer att myndigheten har en tillfredsställande intern styrning och kontroll. Den bidrar till en systematik och en samsyn på vilka åtgärder som behöver vidtas på både kort och lång sikt för att säkra att myndigheten ska kunna nå sina mål samt minska risker för verksamhet, människor, egendom och information. Kronofogdens riskanalys har under 2016 varit uppdelad i två delar: risker som går mot myndighetens treåriga mål, strategisk riskanalys, och risker som går mot kraven i myndighetsförordningen, operativ riskanalys. Riskerna har följts regelbundet inom ramen för myndighetens arbete med planering och uppföljning. I slutet av 2016 har myndigheten följt upp hur riskerna har utvecklats under året och utvärderat om genomförda åtgärder har gett någon effekt på riskvärdet. Kronofogdens internkontrollplan är en del av myndighetens process för intern styrning och kontroll. I planen följs hur myndighetens nyckelkontroller genomförs i praktiken, till exempel vad avser post, dokument, kontanter, värdehandlingar och behörigheter. Genom kontroller ska avvikelser från fastställda nyckelkontroller fångas upp och hanteras på ett tidigt stadium. Myndighetens bedömning är att nyckelkontrollerna utförts, med några enstaka undantag, utförts enligt plan under Den sammantagna bedömningen är att Kronofogdens interna styrning och kontroll har varit betryggande under 2016.

18 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN Kronofogdens samlade resultatutveckling Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen Kronofogden ansvarar för frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar, indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar, betalningsföreläggande och handräckning, skuldsanering, tillsyn i konkurs samt lönegaranti vid konkurs och företagsrekonstruktion. Kronofogden har vidare till uppgift att verka för att betalningsförpliktelser och andra förpliktelser som kan bli föremål för verkställighet fullgörs i tid och på rätt sätt. Mål för utgiftsområde Skatt, tull och exekution enligt regleringsbrevet Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. Återrapporteringskrav Kronofogden ska göra en bedömning av hur myndigheten har bidragit till att uppfylla målet. Återrapportering Sid. 20 Mål för verksamhet Exekution enligt regleringsbrevet En god betalningsvilja ska upprätthållas i samhället och företeelser som kan leda till överskuldsättning ska motverkas. Kronofogden ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdens verksamhet. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten Återrapporteringskrav Kronofogden ska göra en bedömning av resultatutvecklingen med utgångspunkt i verksamhetens mål och prestationer. Skillnader mellan kvinnor och mäns möjligheter ska kommenteras i redovisningen. Generellt återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Kronofogden ska redovisa en bedömning av enhetlighet, kvalitet, effektivitet och produktivitet totalt. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras. Om betalningsvilja: sid. 18 Om motverkan av företeelser som kan leda till överskuldsättning: sid. 18 Om underlätta för medborgare och företag: sid. 18 Om förtroende: sid. 20 Om kvinnor och mäns möjligheter och villkor sid. 20 Om produktivitet: sid. 18 Om enhetlighet: sid. 18 Om kvalitet: sid. 19 Om effektivitet: sid. 19 Kronofogden ska bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn. Myndigheten bidrar också till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv genom att hjälpa de som har pengar att fordra. Kronofogdens verksamhet handlar i huvudsak om att handlägga ärenden och mål inom den summariska processen, verkställigheten och indrivningen samt skuldsaneringen. Myndigheten arbetar också förbyggande och besvarar frågor i kundservice. Dessutom bidrar myndigheten genom att utöva tillsyn över konkursförvaltare och säkerställa att konkurser hanteras på ett korrekt sätt. Kronofogden har även i uppdrag att motverka brottslighet och då framför allt den ekonomiska brottsligheten.

19 18 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 KRONOFOGDENS VÄSENTLIGA PRESTATIONER I enlighet med uppdragsgivarens krav, befintlig lagstiftning och kundernas behov och förväntningar ska Kronofogdens handläggning vara snabb, enhetlig och hålla hög kvalitet. Myndigheten ska också ha en hög produktivitet och effektivitet. I jämförelse med föregående år går resultatutvecklingen i termer av avslutade mål och ärenden åt olika håll beroende på verksamhet. 2 procent fler mål har avslutats avseende betalningsföreläggande och handräckning inom den summariska processen. Antalet avslutade allmänna och enskilda mål inom verkställigheten var i nivå med föregående år. Kronofogden har drivit in 10,6 miljarder kronor till borgenärerna, en ökning med 4 procent. Antalet avslutade fastighets- och bostadsrättsärenden har minskat med 11 procent och antalet sålda fastigheter och bostadsrätter minskade med 9 procent. I handläggningen av skuldsanerings- och omprövningsärenden har antalet avslutade ärenden ökat med 44 procent. 47 procent fler personer har beviljats skuldsanering. Antalet avslutade konkursärenden minskade med 13 procent. Utöver handläggningen i kärnverksamheten har myndigheten också besvarat kundfrågor och genomfört en rad förebyggande aktiviteter. Antalet besvarade samtal och e-brev av myndighetens kundservice var i nivå med föregående år. Den förebyggande verksamheten har fortsatt sitt arbete för att motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning. Bland annat har ett utvecklingsarbete pågått under 2016 för att förnya materialet i Kronofogdens lärarrum. Syftet är att fler elever ska få kunskap i privatekonomi för att på så sätt kunna göra medvetna val som konsumenter. Kronofogden har också arbetat i olika samverkansformer för att minska antalet avhysningar. Samverkan med Försäkringskassan och Transportstyrelsen har fortsatt i syfte att minska antalet skulder som överlämnas för indrivning från dem. Kronofogden har också i uppdrag att motverka brottslighet. Kronofogden har bland annat deltagit i det myndighetsgemensamma arbetet i ärenden som beslutats av Operativa rådet. Totalt har 27 miljoner kronor kunnat säkras i dessa ärenden, Under året har även särskilda projekt riktade mot livsstilskriminella bedrivits i samverkan med Polismyndigheten och Tullverket. Drygt kronor har utmätts i dessa projekt. Åtgärder mot penningtvätt har också fortsatt. Kronofogden har också vidtagit åtgärder i syfte att det ska vara lätt för medborgare och företag att göra rätt för sig. Myndigheten har under 2016 fortsatt arbetet med att förbättra den skriftliga informationen. På webbplatsen publiceras också regelbundet nyheter om avvikelser, handläggningsfrågor, förenklingar med mera. Aktiverande samtal med gäldenärer i syfte att de själva kan ta ansvar för sin ekonomiska situation har under året uppgått till drygt samtal. Kronofogden bedömer att myndighetens åtgärder för att motverka överskuldsättning i kombination med aktiverande samtal och en effektiv indrivningsverksamhet skapar förutsättningar för att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället. Produktivitet Produktivitetsutvecklingen i termer av avslutade ärenden och mål per årsarbetskraft har varierat. Produktiviteten har varit oförändrad inom den summariska processen, verkställigheten, försäljningen av fastigheter och bostadsrätter och kundservice. Produktiviteten minskade inom konkurstillsynen och skuldsaneringen. Handläggningstider och enhetlighet Utvecklingen av handläggningstider och enhetligheten har också den varierat beroende på verksamhet. Inom den

20 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN summariska processen och verkställigheten har handläggningstiderna och enhetligheten varit i nivå med föregående år. Tiden fram till första försäljningsförsök av fastigheter har förbättrats medan skillnaderna i handläggningstid mellan organisatoriska enheter var oförändrad. Inom skuldsaneringen har handläggningstiderna ökat medan skillnaderna i handläggningstid mellan organisatoriska varit oförändrad. Inom konkurstillsynen har handläggningstiden för slutyttranden minskat och detsamma gäller variationer mellan teamen. Slutligen kan konstateras att väntetiden i myndighetens kundservice har ökat. Handläggningens kvalitet De årligt återkommande kvalitetsuppföljningarna i verksamheterna visar att kvaliteten är hög i övervägande delen av handläggningen av ärenden, mål och kundkontakter i kundservice. Dokumentationen i handläggningen är ett generellt förbättringsområde. En indikator för verksamhetens kvalitet utgörs av skadestånd. Under 2016 inkom till Kronofogdemyndigheten totalt 259 nya ärenden för handläggning inom ramen för förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten (statens frivilliga skadereglering). Ärendena handläggs av myndigheten eller av Justitiekanslern. Därtill kommer tre ärenden som efter stämningsansökan eller ansökan om betalningsföreläggande handlagts/ handläggs som tvistemål i allmän domstol. För jämförelse kan nämnas att det under 2015 inkom 219 ärenden och under 2014 inkom 213 nya ärenden. Under 2016 avgjorde Kronofogdemyndigheten 103 ärenden och Justitiekanslern 79 ärenden. Kronofogdemyndigheten har vidare företrätt staten som svarande i 13 stycken mål som under året slutligt avgjorts av domstol. Totalt avgjordes således 195 ärenden varav 64 anspråk bifölls helt eller delvis. Totalt utbetalades kronor under 2016 varav kronor dock är hänförliga till ett och samma ärende. Såväl beloppet som andelen bifall (drygt 30 procent) ligger över tidigare års nivåer. Det största reella anspråket ligger alltjämt för prövning i domstol. Yrkat belopp uppgår till 40 miljoner kronor men med ränta torde beloppet idag uppgå till det dubbla. Muntlig förberedelse är utsatt till i mars Handläggningens inre effektivitet Kronofogdens effektivitet i termer av styckkostnader per avslutat ärende och mål har ökat inom verkställigheten. Effektiviteten minskade inom försäljningen av fastigheter och bostadsrätter, skuldsaneringen, summarisk process, konkurstillsyn och kundservice. Så tycker kunderna om Kronofogden Kronofogden har valt att definiera borgenärer och sökande, gäldenärer och svarande samt allmänheten som myndighetens kunder. För att säkra att myndigheten löpande har kunskap om kundernas syn på myndighetens verksamhet har Kronofogden en modell för egeninitierade kundundersökningar. Med hjälp av modellen kan myndigheten systematiskt följa utvecklingen av kundernas nöjdhet och förtroendet för myndigheten. Undersökningen utgör också ett underlag till förbättringsarbetet i verksamheten. Myndigheten genomför två typer av undersökningar, en inriktad på allmänheten och en som inriktar sig på borgenärer och gäldenärer. Kronofogden har inte genomfört någon kundundersökning Kundundersökningen 2015 riktades mot borgenärer och gäldenärer. Enligt denna undersökning nådde myndigheten ett NKI på 66, vilket är en minskning med 2 enheter jämfört med mätningen Kvinnor var mer nöjda med Kronofogden än män (69 respektive 64 i NKI). Detta gäller samtliga verksamheter. Könsuppdelad statistik för NKI saknas för Kunderna var nöjda med personalens tillgänglighet, bemötande, kvalitet, information, snabbhet och förtroende. Förtroende för myndigheten låg på en hög nivå, 72 procent.

21 20 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 Viktiga områden att förbättra för att öka kundnöjdheten är verksamhetens snabbhet och information om vad som kommer att hända i nästa steg i handläggningen. En omfördelning av resurser har skett till skuldsaneringen för att minska handläggningstiderna. Inregistrering av mål inom verkställigheten och summarisk process har skett snabbt under året. Som framgår i ovan nämnda kundundersökning är kvinnor mer nöjda med Kronofogden än män. Detta gäller samtliga verksamheter. Under 2016 har Kronofogden genomfört en intern undersökning för att se om det förekommer skillnader i vårt bemötande av män och kvinnor eller grupper av personer i deras kontakt med myndigheten. Undersökningen gjordes via medlyssning 4 av 296 samtal 5 hos kundservice och visade bland annat. att verksamheten hanterade kunder som var upprörda eller påstridiga på ett professionellt sätt. Det framkom även bland annat att kundservice i flera fall ger personen som ringer råd hur han eller hon ska agera. Det var ingen skillnad i antalet män och kvinnor som fick råd när det gällde hela gruppen. Om personen var gäldenär (totalt 187 samtal) var kundservice dock lite mer benägna att ge råd och då till manliga gäldenärer i något större utsträckning än till kvinnliga. Regleringsbrevet för 2016 innehöll ett uppdrag för Kronofogden att redovisa en plan för hur myndigheten avser att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering. En handlingsplan har därför tagits fram under 2016 som identifierade utvecklingsbehov och mål samt aktiviteter som myndigheten planerar att genomföra under Planen redovisades till Finansdepartementet i slutet av oktober Kronofogden har tidigare år redovisat den mätning av kundnöjdhet som Svenskt kvalitetsindex (SKI) genomfört. Någon sådan mätning finns inte publicerad för TNS Sifo genomför årligen en mätning av myndigheternas anseende som sammanfattas i ett index. Kronofogdens index 2016 var 42 jämfört med 37 förra året. Genomsnittligt index för myndigheter 2016 var 29 (25). SAMLAD BEDÖMNING Sammantaget bedömer myndigheten att verksamhetens resultat och resultatutveckling på ett positivt sätt bidragit till regeringens mål för utgiftsområdet och verksamhetsområdet exekution. 4 Själva medlyssningen genomfördes av samtliga teamchefer på de åtta teamen som arbetar på kundservice under maj och juni Medlyssningen var en del av teamchefernas ordinarie arbete och innebar att de hade andra formulär för 3 av 10 samtal per handläggare. Formuläret var framtaget internt och byggde på de mallar som andra myndigheter som arbetat med jämställdhetsintegrering tidigare använt sig av. 5 Det var ungefär lika många män och kvinnor som ringde in.

22 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN Summarisk process att handlägga mål om betalningsföreläggande och handräckning Kronofogden handlägger mål om betalningsföreläggande och handräckning inom ramen för den summariska processen. Den summariska processen är ett förenklat förfarande där Kronofogden i stället för domstol opartiskt beslutar om borgenärers rätt att kräva betalning, begära avhysning eller rätt till egendom. Om en tvist uppstår överlämnas målet till domstol. Kronofogdens utslag är en förutsättning för att en borgenär ska kunna ansöka om verkställighet. De vanligaste målen som hanteras är ansökningar om betalningsförelägganden. Därutöver hanteras ansökningar om betalningsfastställelse i pant samt vanlig och särskild handräckning. Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen Kronofogden ansvarar för frågor om betalningsföreläggande och handräckning. Mål enligt regleringsbrevet Utslag och beslut ska meddelas snabbt, rättssäkert och kostnadseffektivt. Specifika återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Kronofogden ska beskriva i vilken utsträckning utslag och beslut har meddelats snabbt, rättssäkert och kostnadseffektivt. Myndigheten ska göra en bedömning av resultatutvecklingen. Återrapportering Om snabbhet: sid. 23 Om rättssäkerhet: sid. 24 Om kostnadseffektivitet: sid. 23 HANDLAGDA MÅL Tabell 7. Inkomna och avslutade mål Inkomna mål Avslutade mål Under år 2016 inkom mål till den summariska processen, vilket var 2 procent färre än föregående år. Flera av de största sökandena har lämnat in något färre ansökningar, bland annat Trafikförsäkringsföreningen (TFF) som lämnat in cirka färre än året innan (-14 procent). Under de senaste 8 åren har inflödet till den summariska processen legat kring cirka 1,2 miljoner ansökningar per år. Antalet ansökningar ökade kraftigt under lågkonjunkturen och har sedan dess legat kvar på den högre nivån. Diagram 1. Antal inkomna mål, summarisk process,

23 22 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 Antalet avslutade mål 6 under året var 2 procent högre än förra året. Detta tack vare högre bemanning än förra året och att fler mål överlämnats för buddelgivning för att korta handläggningstiderna i Kronofogdens egen delgivningsverksamhet. Inflödet under den sista månaden 2015 var dessutom högre än vanligt och dessa mål avslutades i början av I likhet med de senaste åren återkallas cirka 43 procent av målen innan de hinner avgöras, eftersom sökanden fått betalt alternativt nått en uppgörelse med svaranden. Det är få mål som bestrids av svaranden. Under året inkom bestridande i mål, vilket motsvarar 7 procent av inflödet av mål. Endast mål eller 1 procent av inkomna mål överlämnades till domstol. Måltyper Den största måltypen är betalningsförelägganden och 97 procent av ansökningarna avsåg den måltypen. Grunden för ansökningarna handlade bland annat om fordringar som köpts upp av inkassobolag, fordringar för telekom- och energirelaterade tjänster, banker och finansbolags fordringar och obetalda trafikförsäkringar. Betalningsfastställelse i pant 7 minskade ytterligare under året till mål, en minskning med 22 procent. Sökande i dessa mål är företrädesvis bostadsfinansieringsföretag och banker. En trolig anledning till att denna måltyp minskat är att när bostadsägare med bolån fått ekonomiska problem har fler själva sålt sin bostad. Fastigheter har varit relativt lättsålda och de har i många fall troligen haft ett värde som överstigit belåningen. 97 procent ansökan om handräckning med avhysning. Antalet särskilda handräckningar ökade kraftigt under åren Under 2016 minskade dock inflödet till ansökningar, en minskning med 15 procent. 24 procent av målen handlade om att ett större eldistributionsföretag vill få tillgång till sina elmätare. Andra ansökningar, 13 procent, avsåg avhysningar gällande otillåten bosättning. Dessa ansökningar har minskat i jämförelse med tidigare år. En starkt bidragande orsak till minskningen är att Polisen i allt större omfattning agerar på dessa bosättningar vilket gör att markägaren allt mer sällan behöver skicka in en ansökan till Kronofogden. Särskild handräckning är en måltyp som kräver stora arbetsinsatser och är tidskrävande. Mer om målen Merparten av ansökningarna till den summariska processen riktade sig mot fysiska personer. Endast 12 procent av ansökningarna hade en juridisk person som svarande. Det var unika fysiska personer som var svarande i de mål som inkom under året vilket var 2 procent färre än förra året. 56 procent av dem var män och 44 procent var kvinnor. Den största åldersgruppen var år, även om det är en relativt jämn fördelning mellan åldersgrupperna i intervallen år. I 27 procent av ansökningarna mot fysiska personer var kapitalbeloppet i ansökningen 500 kr eller lägre. Även antalet ansökningar om vanlig handräckning 8 har minskat med 4 procent till handräckningar. Av dessa avser 6 Ett mål avslutas efter det att utslag meddelas eller beslut fattats. Utslag meddelas när en gäldenär delgivits och inte bestridit borgenärens krav. Beslut fattas i övriga fall, till exempel när den svarande bestridit kravet eller inte kunnat nås för delgivning. 7 Ett betalningsföreläggande med ett pantbrev i en fastighet som grund för fordran. När utslag/dom meddelats anses fastigheten utmätt (dömd i mät). 8 Handräckning är en form av verkställighet som inte gäller betalning. Det finns två former av handräckning: vanlig och särskild handräckning. Dessa ansökningar kan exempelvis handla om avhysning eller att flytta en bil som någon har ställt upp på annans mark.

24 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET Tabell 8. Produktivitet och inre effektivitet Avslutade mål per årsarbetskraft Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Intäkter av ansökningsavgifter (tkr). Disponeras ej av myndigheten Kostnader (tkr) Kostnad per avslutat mål (kr) Produktiviteten inom den summariska processen var i nivå med föregående år. Ett ständigt arbete pågår med att utveckla smarta och effektiva arbetssätt för att minska kostnaderna och för att öka kundnyttan, till exempel genom elektroniska ansökningar. Andelen elektroniska ansökningar ökade under året från 81 procent till 82 procent. De ingivare som ansöker elektroniskt har även möjlighet att återkalla sina mål elektroniskt istället för via brev eller via mail. Det har dock visat sig att nyttjandet av maskinell återkallelse hittills har varit relativt låg. Styckkostnaden per avslutat mål har ökat med 5 procent. HANDLÄGGNINGSTIDER Tabell 9. Handläggningstid Antal dagar från ansökan till utslag Antal dagar från ansökan till beslut Andel avslutade 67 % 68 % 68 % mål inom 2 mån. Andel avslutade mål inom 4 mån. 86 % 86 % 88 % Borgenärerna har i genomsnitt fått vänta på utslag i 72 dagar, vilket i stort sett är oförändrat mot föregående år. Beslutens genomsnittliga handläggningstid har minskat med 9 dagar och meddelades i genomsnitt efter 125 dagar. I 97 procent av alla inkomna ansökningar har föreläggande skickats ut till svarande inom 5 dagar och andelen mål som hunnit avslutas inom 2 månader var i stort sett oförändrat. I de fall mål återkallas sker detta som regel i ett tidigt skede, medan utslag och beslut i vissa fall drar ut på tiden på grund av delgivningsproblem. 58 procent av alla genomförda delgivningar sker via delgivningskvitto som skickas in av svaranden själv. I dessa fall går delgivningen mycket snabbt. I den mån svaranden måste delges fysiskt tar det längre tid. Antalet delgivningsförsök som överlämnats för fysisk delgivning till polis, bud eller Kronofogdens egen delgivningsenhet har under året ökat med 3 procent till ärenden. Kronofogden hade även under 2016 problem med att delgivningsturerna inte har hunnit köras tillräckligt ofta. Myndigheten har haft fortsatta svårigheter med att rekrytera delgivare till vissa orter och det har medfört att balanser byggts och handläggningstiderna för vissa delgivningsteams ärenden blivit långa. För att förbättra rekryteringen av delgivare har kompetensprofilerna ändrats och lönenivåerna höjts inom vissa områden. Under rekryteringstiden anlitas även buddelgivning i högre grad för att handläggningstiderna inte ska bli för långa. Dessutom ses nu den geografiska indelningen och körordningen över för att få effektivare flöde av uppdragen och tätare turkörning. Under 2016 överlämnade Kronofogden fler ärenden för buddelgivning men 93 procent av ärendena hanterades i egen regi. Genom att utföra delgivningen i egen regi har myndigheten möjlighet till aktiverande samtal. Dessa samtal går ut på att ge kunden stöd och vägledning till att själv kunna komma tillrätta med sin skuldsituation. Under 2016 genomförde myndigheten aktiverande samtal med unika svarande inom den summariska processen, en minskning med 2 procent.

25 24 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 Samordnad delgivning Myndigheten arbetar sedan ett antal år med samordning av delgivningsuppdrag. Det innebär att personal som är ute och söker efter svarande/gäldenär försöker delge dennes samtliga ärenden, oavsett om de hör hemma hos betalningsföreläggande, verkställighet eller skuldsaneringen. Samordningen är till nytta för kunden då kundens alla ärenden kan hanteras av på samma gång. För Kronofogdens del innebär samordningen att myndighetens resurser används på ett effektivare sätt. Under året har antalet samordnade uppdrag mellan verkställigheten och delgivningen ökat. Verkställigheten har under året delgivit mål om betalningsföreläggande och delgivningsenheten har delgivit utmätningsärenden. Dessutom har delgivning utförts via myndighetens receptioner i mål. Myndigheten arbetar fortlöpande med att utveckla arbetsmetoderna ytterligare för att underlätta och förenkla den samordnade delgivningen. ENHETLIGHET Tabell 10. Handläggningens enhetlighet Skillnader 63 % 64 % 66 % mellan 70 % 71 % 70 % organisatoriska enheter, andel avslut inom 2 mån. Skillnader mellan organisatoriska enheter, antal dagar från ansökan till utslag Under året var variationen mellan teamen avseende både andelen avslutade mål inom två månader och antalet dagar från ansökan till utslag i stort sett oförändrade. Variationen hänger samman med vilket delgivningsteam som är berört. För att minska variationerna i handläggningstider har 9 Jämfört med mål år Jämfört med utmätningsärenden år Jämfört med mål år betalningsföreläggandeteamen schemalagda arbetstillfällen då samtliga team hjälps åt att korta väntetiden för de kunder som väntat längst. Detta har möjliggjorts genom införandet av skanning. Teamen har nu elektronisk åtkomst till andra teams handlingar. Ett arbete med att ensa handläggningen pågår dessutom som förberedelse inför nytt ärendehanteringssystem med riksinkorg som planeras driftsättas Det är fortfarande stora variationer i handläggningstid mellan de olika delgivningsteamen. Det beror på stora variationer i personalomsättning mellan de olika teamen, geografiska variationer som påverkar chansen att påträffa gäldenärerna (det är oftast svårare i storstadsområden då rörligheten hos de eftersökta är större i dessa områden), samt problematiken med tillgång till portkoder i storstadsområdena. I syfte att säkra snabbare hantering av kundens ärenden har delgivningen infört en gemensam arbetsmetod med en gemensam turlista utifrån principen att den äldsta turen körs först. Arbetsmetoden har utvecklats ytterligare under året genom ett införande av en gemensam tur och arbetsplaneringsmodell. Den nya metoden kommer att införas på samtliga team under KVALITET Tabell 11. Handläggningens kvalitet Bedömning av kvalitet B B B utifrån Kronofogdens kvalitetsupp-följningsmodell (skala A-D) Handläggningen av betalningsförelägganden och handräckning ska ske snabbt, effektivt och rättssäkert. En större granskning har genomförts av kvaliteten i 500 delgivna mål inkomna i januari och februari Granskningen visade att processkvaliteten var bra i 70 procent av målen (jämfört med 59 procent 2015 då initiala problem vid införande av skanning och långa delgivningstider var orsaken till

26 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN den lägre andelen). Samtliga granskade mål 2016, där processkvaliteten fått betyget måste förbättras avsåg mål där delgivningen överskridit redovisningstiden 12. I 86 procent av de granskade målen var produktkvaliteten bra, vilket är högre än förra året då motsvarande siffra var 80 procent. Enstaka brister fanns bland annat i dokumentation vid spikning 13 och surrogatdelgivning 14 och i enstaka fall skulle grunden för fordran kunnat vara mer precist angiven. Specifika kvalitetsuppföljningar Under året har ytterligare två riksgemensamma kvalitetsuppföljningar genomförts. Under våren granskades mål om vanlig handräckning som delgivits via delgivningsenheten. Produktkvaliteten var i det stora hela bra men det fanns synpunkter på att processkvaliteten måste förbättras. Delgivning måste ske snabbare. I början av hösten genomfördes ytterligare en granskning av kompletterade maskinella mål om betalningsföreläggande och även denna granskning visade på en god kvalitet. I granskningsrapporten påtalades dock att verksamheten i högre grad bör pröva möjligheten att ringa till ingivaren i de fall målet behöver kompletteras. Kvalitetssäkrat ansökningsförfarande Kronofogden har infört ett kvalitetssäkrat ansökningsförfarande för ansökningar som lämnas in elektroniskt till den summariska processen. Syftet är att snabbare kunna skicka ut föreläggande. För ingivare med god kvalitet har stickprovsgranskning eller efterkontroller ersatt granskning av varje enskild ansökan. Modellen började tillämpas under 2015 och under 2016 har ytterligare ingivare godkänts. För närvarande omfattar förfarandet 38 ingivare. Totalt har ansökningar hanterats enligt modellen under SAMLAD BEDÖMNING AV ÅRETS RESULTAT, SUMMARISK PROCESS Snabbheten i handläggningen har i stort varit oförändrad. Det finns fortfarande finns förbättringspunkter. Det är främst de mål som kräver fysisk delgivning som gör att handläggningstiderna i vissa fall blir långa. Merparten av målen avslutades dock inom två månader. Kvaliteten (rättssäkerheten) i handläggningen har varit god. Kostnaden per avslutat ärende har ökat, men är fortsatt lägre än den ansökningsavgift, 300 kronor per mål, som tas ut för förfarandet. Processen har genom åren fortlöpande bedrivit ett arbete för ökad automatisering och utvecklat enhetliga, smarta och effektiva arbetssätt. 12 Redovisningstid avser den tid som delgivningsuppdraget ska slutföras och redovisas inom, normalt 45+5 dagar. 13 Spikning är en form av delgivning som innebär att handlingen under vissa omständigheter får lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning därtill. 14 Surrogatdelgivning innebär att om vissa förutsättningar är uppfyllda kan handlingen överlämnas till någon annan än delgivningsmottagaren. I den summariska processen får surrogatdelgivning bara användas om det finns anledning att anta att den sökte har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

27 26 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 Verkställighet och indrivning att handlägga allmänna och enskilda mål samt fastighets- och bostadsrättsförsäljningsärenden Kronofogdens mest omfattande arbetsuppgift är att genom handläggning av allmänna och enskilda mål driva in skulder i syfte att bidra till att borgenärer får betalt för sina fordringar. Kronofogden verkställer betalningsanspråk mot privatpersoner och juridiska personer. Kronofogden agerar opartiskt och utreder vilka tillgångar som gäldenären har. När en tillgång påträffas ska den omsättas i pengar. Kronofogden har möjlighet att vidta tvångsåtgärder, vilket innebär att tillgångar kan utmätas och säljas. I detta arbete ska Kronofogden beakta gäldenärens rättigheter. Om det visar sig att betalning inte är möjlig ska Kronofogden leverera en tillförlitlig utredning till borgenären som visar varför betalning inte var möjlig. Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen Kronofogden ansvarar för frågor om verkställighet enligt utsökningsbalken och andra författningar samt indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar. Kronofogden är vidare behörig myndighet i ärenden om bistånd av andra staters myndigheter för verkställighet och indrivning samt utbyte av information och delgivning av handlingar i ärenden om verkställighet och indrivning Mål enligt regleringsbrevet Borgenären ska i första hand få betalt för sin fordran. Om inte full betalning är möjlig ska betalning ske så långt möjligt och en tillförlitlig utredning ska levereras till borgenären. Gäldenärens rätt ska bevakas under handläggningen. Specifikt återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Kronofogden ska beskriva vilka åtgärder som vidtagits för att borgenären ska få betalt för sin fordran. Även åtgärder som har vidtagits för att tillvarata gäldenärens rättigheter ska ingå i beskrivningen. Myndigheten ska göra en bedömning av resultatutvecklingen. Återrapportering Om betalning till borgenärer: sid. 29 Om åtgärder för att tillvarata gäldenärernas rättigheter: sid. 31 Om utredningar: sid. 30

28 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN VOLYMER ALLMÄNNA OCH ENSKILDA MÅL Tabell 12. Inkomna och avslutade mål Totalt antal inkomna mål varav allmänna mål varav enskilda mål Totalt antal avslutade mål varav allmänna mål varav enskilda mål Totalt antal fullbetalda mål* varav allmänna mål varav enskilda mål *Fullbetalda mål ingår som en del i avslutade mål Kronofogden handlägger allmänna och enskilda mål och ska driva in borgenärernas betalningsanspråk. Allmänna mål är de fordringar där staten är borgenär och enskilda mål avser fodringar där annan än staten är borgenär 15. Inflödet av allmänna mål har minskat med 4 procent. Antalsmässigt är det främst inflödet av TV-avgifter som minskat. Antalet allmänna mål som avslutats är oförändrat. Inflödet av enskilda mål har ökat med 3 procent jämfört med förra året. Antalet avslutade enskilda mål är har ökat med 6 procent Under de senaste 10 åren har inflödet av allmänna mål varit relativt oförändrat. Inflödet av enskilda mål har ökat i linje med ökningen av inkomna ansökningar om betalningsföreläggande. Diagram 2. Antal inkomna allmänna och enskilda mål, A-mål E-mål Antalet gäldenärer med skuld i Kronofogdens indrivningsdatabas är i stort oförändrat jämfört med 2015 och uppgick vid årets slut till gäldenärer 16. Under de senaste 10 åren har antalet gäldenärer legat på en nivå strax under Av de cirka gäldenärer som avser fysiska personer var 66 procent män och 34 procent kvinnor. Flest gäldenärer fanns i åldersgruppen år följt av åldersgruppen år. 15 Enskilda mål kan i vissa fall även avse fordringar där staten är borgenär, till exempel återkrav av utbetalda studiemedel. 16 Gäldenärer som blivit skuldfria genom preskription under året är borträknade. Dessa har ingått tidigare år.

29 28 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 Diagram 3. Antal gäldenärer med skuld i Kronofogdens indrivningsdatabas, AVHYSNINGAR OCH HANDRÄCKNINGAR Tabell 13. Avhysningar Inkomna ansökningar om avhysning Verkställda avhysningar Barn berörda av verkställd avhysning Inkomna ansökningar om avhysning fortsätter att minska. Jämfört med 2015 är det en minskning med 5 procent och antalet är därmed det lägsta sedan Kronofogden påbörjade en sammanhållen statistikföring Antalet verkställda avhysningar har minskat med 5 procent jämfört med Antalet barn som berörts av verkställda avhysningar har minskat med 18 procent jämfört med föregående år. Antalet är därmed det lägsta sedan statistiken började föras I 190 av landets 290 kommuner har inga barn berörts av verkställda avhysningar. En del av minskningen är kopplad till det minskade antalet totala avhysningar, men även till det fortsatta arbetet med vräkningsförebyggande åtgärder i samverkan med hyresvärdar, socialtjänsten och olika intresseorganisationer. förlorar rätten till ersättning och boende i Migrationsverkets lokaler har Kronofogden under andra halvåret börjat verkställa avhysningar från asylboenden på uppdrag av Migrationsverket. Antalet ansökningar från Migrationsverket uppgår till 149 och antalet verkställda avhysningar till 55. Diagram 4. Antal inkomna och verkställda avhysningar, Inkomna Verkställda Antalet ansökningar om handräckning har under året minskat från till En del av dessa ärenden avser otillåten bosättning. Det har under de senaste åren varit en ärendetyp som ökat och tagit mycket resurser i anspråk. Under 2016 har trenden vänt och antalet ärenden som kommer in för att verkställas sjunker. Både vad avser det total utfallet för året men också en tydlig trend att det minskat löpande över året. En starkt bidragande orsak till minskningen är att Polisen i allt större omfattning agerar på dessa bosättningar vilket gör att markägaren allt mer sällan behöver skicka in en ansökan till Kronofogden. Efter en lagändring 1 juni där de asylsökande som fått avslag på sin ansökan 17 Från 2010 är antalet rensat för gäldenärer som blivit skuldfria genom preskription under året.

30 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN ÅTGÄRDER OCH INDRIVET BELOPP Tabell 14. Verkställighetsåtgärder och indrivet belopp (miljarder kronor) Antal nya beslut om löneutmätning Pågående löneutmätningsbeslut Antal beslut om utmätning Avslutade tillgångsundersökningar Totalt indrivet belopp - varav indrivet belopp allmänna mål - varav indrivet belopp enskilda mål ,57 10,18 10,77 5,85 5,87 6,34 4,73 4,31 4,44 Genom löneutmätning och utmätning av annan egendom driver Kronofogden in borgenärernas betalningsanspråk. Utöver Kronofogdens utmätningsåtgärder är det även vanligt förekommande att gäldenären, framför allt i allmänna mål, betalar i nära anslutning till att skulden överlämnas för indrivning. Antalet nya löneutmätningsbeslut har minskat med 2 procent jämfört med 2015 och antalet gäldenärer med pågående löneutmätningsbeslut är i stort oförändrat. Löneutmätning är den åtgärd som genererar mest pengar till borgenärerna i enskilda mål. Vid årsskiftet var det cirka enskilda mål som var kopplade till ett pågående beslut om löneutmätning. Antalet beslut om utmätning har ökat med 11 procent jämfört med Den vanligaste egendomstypen i vilken utmätningar verkställs är bankkonto, som står för 55 procent av de totala utmätningsbesluten. Indrivet belopp har ökat med 4 procent jämfört med I allmänna mål är det ett oförändrat belopp. I enskilda mål har indrivet belopp ökat med 10 procent jämfört med Sammanlagt har sökande i allmänna mål och enskilda mål erhållit pengar genom Kronofogdens indrivningsåtgärder och/eller betalningar från gäldenären för hela eller delar av skulden. Kronofogden har under året säkrat 79 miljoner kronor genom kvarstad i brottmål, vilket motsvarar 20 procent av yrkat belopp. Andelen säkrat belopp påverkas negativt av ett större ärende där säkringsgraden har varit låg. Motsvarande belopp för föregående år var 48 miljoner kronor, eller 49 procent av yrkat belopp. Kronofogden har under året säkrat 225 miljoner kronor i betalningssäkringar, vilket motsvarar 65 procent. Motsvarande belopp föregående år var 224 miljoner kronor, eller 55 procent. Försäljning av lösöre via nätauktioner Totalt har det under året skett utrop av objekt på Kronofogdens nätauktioner. Av dessa har totalt objekts sålts till ett belopp om 48 miljoner kronor. De tre vanligaste objekten sett till antal är möbler och heminredning med 850 utrop, verktyg med 559 utrop samt accessoarer och klockor med 517 utrop. När det gäller försäljningsbelopp är fordon och fordonssläp det som sammanlagt inbringat mest pengar, totalt 36 miljoner kronor. Internationell verkställighet Tabell 15. Indrivning till och från utländska stater Inkomna mål från utländska stater Skickade mål till utländska stater Indrivet belopp 19,9 28,3 21,6 utländska mål (mnkr) Indrivet belopp från utlandet (mnkr) 32,9 50,3 52,1 Antalet inkomna mål avseende begäran om verkställighet från utländska stater har minskat med 14 procent jämfört med föregående år. Ansökningar från övriga nordiska länder står för cirka 85 procent av totalen och det är i dessa ärenden som minskningen skett. Antalet ärenden som Kronofogden skickat till utländska stater

31 30 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 har ökat med 6 procent. Indrivet belopp till utländska stater minskade med 30 procent. Till skillnad mot 2015 har det under året inte varit några stora enskilda belopp som påverkar statistiken. Indrivet belopp från utländska stater minskade med 35 procent. PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET Tabell 16. Produktivitet och inre effektivitet Avslutade mål per årsarbetskraft Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Intäkter av grundavgifter m.m. (tkr). Disponeras ej av myndigheten Kostnader (tkr) Kostnad per avslutat mål (kr)* * Vid kostnadsberäkningen per avslutat mål görs avdrag för preskriberade allmänna mål, vilket innebär att avslutade allmänna och enskilda mål i tabell 12 inte kan ställas mot nettokostnaden ovan för att beräkna kostnaden per avslutat mål. Produktiviteten i termer av antalet avslutade mål per årsarbetskraft är i stort oförändrat jämfört med föregående år. Det totala antalet exekutiva åtgärder i form av utredningsrapporter, utmätningar och löneutmätningar per årsarbetskraft har minskat med 4 procent. Kostnaden per avslutat mål har minskat med 3 procent. HANDLÄGGNINGSTIDER Tabell 17. Handläggningstid Andel gäldenärer utredda inom 9 mån. Andel förstagångsgäldenärer handlagda inom 3 mån % 98 % 98 % 94 % 93 % 94 % Kronofogden genomför utredningar av gäldenärers tillgångar och betalningsförmåga. En gäldenär kan ha ett eller flera pågående mål hos Kronofogden som avser verkställighet eller indrivning. Dessa kan vara nya eller har utretts tidigare. När en utredning sker görs denna alltid för samtliga pågående mål som gäldenären har. En gäldenär med skulder hos Kronofogden ska utredas på nytt för redan förekommande mål med en regelbundenhet som är beroende av gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden. Handläggningstiden mäts därför inte utifrån målens ålder, utan i stället utifrån den tid som passerat sedan en giltig utredning förfallit. För gäldenärer med fordringar där borgenärerna inte kunnat få full betalning har Kronofogden till övervägande del, 97 procent, levererat en utredningsrapport inom 9 månader från det att målet inkommit eller en tidigare utredning inte längre är giltig. I de fall som en utredningsrapport inte levererats inom 9 månader är orsaken ofta att handläggningen dragit ut på tiden på grund av komplicerade tillgångsförhållanden, som till exempel försäljning av fastigheter eller att rättslig prövning pågår. När gäldenären för första gången blivit föremål för verkställighet eller indrivning, så kallade förstagångsgäldenärer, mäts handläggningstiden från restföringsdagen i Kronofogdens register. I 94 procent av fallen har handläggningen skett inom 3 månader, vilket är en marginellt lägre andel än föregående år. Där full betalning inte erhållits har borgenären erhållit en utredningsrapport.

32 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN I de fall handläggning inte skett inom 3 månader har orsakerna bland annat varit att handläggningen varit mer omfattande och krävt en djupare utredning eller att verkställighets- eller indrivningsåtgärder har genomförts som förlängt handläggningstiden, till exempel försäljning av egendom eller utmätning av lön. Under året har handläggningstiden för hantering av inbetalda pengar och utbetalning till kunderna tidvis varit alldeles för lång. Orsakerna är främst kopplat till den övergång som sker till ett nytt system för hanteringar av betalningar. I takt med att allt fler betalningar flyttats över till det nya systemet har det lett till att fler transaktioner än väntat behövts hanteras manuellt i övergången vilket inneburit att kunderna fått vänta på utbetalningar. ENHETLIGHET Tabell 18. Enhetlighet i handläggningstider Skillnader mellan 95 % 97 % 97 % organisatoriska 99 % 99 % 99 % enheter, andel gäldenärer utredda inom 9 mån. Skillnader mellan organisatoriska enheter, andel förstagångsgäldenärer handlagda inom 3 mån. 92 % 96 % 92 % 96 % 91 % 97 % Skillnaderna mellan organisatoriska enheter är i nivå med föregående år. Variationen mellan enheterna är fortsatt små. För att minska variationerna i handläggningstider mellan organisatoriska enheter har Kronofogden under året inrättat två team som avlastar ordinarie verkställighetsteam med tillgångsundersökningar som inte kräver lokal närvaro på den ort som gäldenären befinner sig på. BEAKTANDE AV GÄLDENÄRENS RÄTTIGHETER Kronofogden arbetar aktivt för att tillvarata gäldenärernas rättigheter under handläggningen. En av Kronofogdens strategier är att Vi ger kunderna förutsättning att göra rätt från början. Ambitionen är att föra dialoger med så många gäldenärer som möjligt. Det primära syftet är att gäldenärerna själv aktivt ska ta tag i sin skuldsituation för att skapa en förändring som i slutändan leder till att de blir skuldfria. Ett aktiverande samtal kan innehålla allt ifrån vägledning om hur man kan undvika onödig restföring till information om skuldsanering. Det är också ett tillfälle att informera om vad som händer i den fortsatta handläggningen om man inte förmår att betala skulden. En viktig målgrupp i detta arbete är de gäldenärer som får sin första skuld hos Kronofogden. I den första kontakten får gäldenären information om konsekvenserna av att ha skulder hos Kronofogden och hur dessa konsekvenser kan undvikas. Under året har aktiverande samtal genomförts, vilket är i nivå jämfört med föregående år 18. Av dessa är genomförda med förstagångsgäldenärer, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med föregående år 19. Kronofogden har endast i begränsad omfattning under året ringt förstagångsgäldenärer i direkt anslutning till att de fått besked om sin första skuld. Gäldenären är även den viktigaste källan till information i tillgångsundersökningen, både vad gäller att hitta tillgångar och att få in korrekta uppgifter inför beslut om verkställighetsåtgärder. Gäldenärskontakter ger också möjligheten att informera om de rättigheter gäldenären har. Av de utredningsrapporter som upprättats under året har det i 27 procent av fallen ägt rum en gäldenärskontakt 20. Det är en ökning med 1 procentenhet jämfört med föregående år Under 2015 genomfördes samtal. Under 2014 genomfördes samtal. 19 Under 2015 genomfördes cirka samtal. Under 2014 genomfördes cirka samtal. 20 Med gäldenärskontakt menas här att myndigheten inhämtat fullständiga uppgifter om gäldenärens tillgångssituation direkt från gäldenären. 21 Under 2015 var andelen 26 procent. Under 2014 var andelen 22 procent.

33 32 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 Ett hinder för att öka andelen aktiverande samtal och gäldenärskontakter är att det trots eftersökningar ofta inte är möjligt att få fram aktuella kontaktuppgifter till gäldenärerna, eftersom många i dagsläget endast har en mobiltelefon med kontantkort. KVALITET Tabell 19. Handläggningens kvalitet Bedömning av kvalitet B C C utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D) Kvaliteten i processen har granskats från det att ett mål kommer in till dess att det avslutas genom fullbetalning eller utredningsrapport. Urvalet har bestått av gäldenärer som fått en ny skuld under januari eller februari 2016 och där utmätningsåtgärd vidtagits därefter. Sammanlagt har 120 gäldenärer slumpvis valts ut för granskning 22. Uppföljningen visar att processkvaliteten är bra i 71 procent av ärendena, vilket innebär att majoriteten av de granskade ärendena handläggs slag i slag och att utredningen avslutas snabbt. Resultatet är en försämring jämfört med 2014 då processkvaliteten var hög i 80 procent av ärendena. Detta avspeglas även i de något längre handläggningstider som redovisats ovan. När det gäller produktkvaliteteten håller 58 procent av de granskade ärendena en hög kvalitet. I 8 procent av de granskade ärendena har bedömningen gjorts att kvaliteten i handläggningen måste förbättras. Motsvarande siffror för föregående år var 33 procent respektive 28 procent. Produktkvaliteten bedöms därmed ha förbättrats jämfört med motsvarande uppföljning Brister som uppmärksammades 2015 avsåg främst gäldenärskontakt och utredningsstrategiernas 23 utformning. Årets uppföljning visar på en tydlig förbättring i dessa delar vilket visar på att dessa moment som vidtas när en utredning påbörjas är viktig för den efterföljande kvaliteten i den fortsatta utredningen. Specifika kvalitetsuppföljningar Under året har ytterligare två riksgemensamma kvalitetsuppföljningar genomförts. Därutöver har verkställigheten under 2016 infört operativa kvalitetsuppföljningar på team- och medarbetarnivå. Den första kvalitetsuppföljningen avsåg handläggning vid avhysning. Sammanlagt har 120 verkställda avhysningar granskats. Processkvaliteten har varit hög i 76 procent av de granskade avhysningarna. Den produktkvaliteten har varit hög i 33 procent av fallen och i 39 procent har bedömningen varit att den produktkvaliteten måste förbättras. Bedömningen av den rättsliga kvaliteten sänks kraftigt av brister som uppmärksammats i samband med spikningsbeslut vid delgivning av avhysningen. Det finns brister i dokumentationen kring den utredning som gjorts inför beslutet om spikning. Avhysning är den verkställighetsåtgärd där verksamheten har de mest frekventa kontakterna med parterna. Överlag så är kontakterna anpassade efter situationen och det är tydligt att Kronofogden i kontakter med svarande tydligt förklarar vad som kommer att ske samt ger stöd och vägledning så att svarande själv kan agera för att om möjligt lösa situationen på egen hand eller med hjälp av socialtjänsten. Den andra kvalitetsuppföljningen avsåg specifika beslut som fattas av inspektörer. I detta fall anstånd vid löneutmätning, indragning av fastighet och beslut om att avbryta delgivning. Totalt har 200 beslut granskats. Överlag är processkvaliteten god 73 procent av de granskade besluten håller hög kvalitet. 36 procent av de granskade besluten håller en hög produktkvalitet. I 43 procent av de granskade besluten är bedömningen att produktkvaliteten måste förbättras granskades 240 gäldenärer 23 I en utredningsstrategi dokumenterar man planeringen av hur tillgångsundersökningen ska genomföras utifrån förhållandena i det enskilda fallet.

34 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN I syfte att förbättra kvaliteten och få ett tydligare kvalitetsarbete på operativ nivå fattades det inför 2016 beslut om att införa operativa kvalitetssäkringar på medarbetaroch teamnivå. Detta för att göra kvalitetsarbetet mer levande och koppla det till ständiga förbättringar i det dagliga arbetet. Uppföljningen har genomförts både genom att medarbetare tillsammans bedömt varandras ärenden och genom en dialog mellan medarbetare och teamchef. De områden som valdes ut för 2016 var utredningsstrategi, gäldenärskontakt och vägledande dialoger eftersom det under 2015 påtalades brister i dessa moment. Implementeringen i verksamheten har fallit väl ut och medarbetarna bedömer att man får en snabbåterkoppling och kan dela med sig av kunskap och erfarenheter för att löpande förbättra kvaliteten. Resultatet visar på en hög kvalitet. Sammantaget har cirka uppgifter granskats inom respektive område och andelen med hög kvalitet ligger mellan procent. SAMLAD BEDÖMNING AV ÅRETS RESULTAT, VERKSTÄLLIGHET OCH INDRIVNING Under 2016 har Kronofogden verkställt fler utmätningsbeslut och drivit in mer pengar till borgenärerna. Detta samtidigt som cirka 40 årsarbetskrafter jobbat med att korta köerna för de som söker skuldsanering. Detta har dock i viss utsträckning påverkat handläggningstiderna för de borgenärer som väntar på en utredningsrapport. Arbetet med att öka kontakterna med gäldenärerna i syfte att inhämta uppgifter samt att aktivera dessa fortsätter och visar på ett förbättrat resultat i termer av antalet kontakter. Det är dock fortfarande en bit ifrån de mål som myndigheten har satt i den delen och behöver fortsatt prioritera tidiga kontakter i en pågående tillgångsundersökning. Kvaliteten i handläggningen är god i de delar som avser det stora flödet av ärenden. Det finns dock tydliga förbättringsområden inom specifika delar där arbetsuppgifterna inte är så vanligt förekommande. Arbetet kommer fortsätta med att utveckla den operativa kvalitetssäkringen och koppla den till områden där brister konstateras i de övergripande kvalitetsuppföljningarna. HANDLAGDA FASTIGHETS- OCH BOSTADSRÄTTS- FÖRSÄLJNINGSÄRENDEN Tabell 20. Inkomna och avslutade försäljningsärenden Inkomna fastighets- /bostadsrättsförsäljningsärenden varav fastigheter varav bostadsrätter Avslutade fastighets- /bostadsrättsförsäljningsärenden varav fastigheter varav bostadsrätter - varav sålda fastigheter/bostadsrätter Andel sålda fastigheter/bostadsrä tter i förhållande till inkomna 32 % 33 % 35 % Antalet inkomna fastighets- och bostadsrättsärenden har minskat med 6 procent jämfört med föregående år. Minskningen avser fastigheter. Antalet är det lägsta sedan Kronofogden påbörjade en sammanhållen statistikföring Fastigheter utgör 67 procent av det totala inflödet och bostadsrätter 33 procent, vilket innebär att andelen fastigheter i år är något lägre. Antalet sålda fastigheter och bostadsrätter har minskat med 9 procent jämfört med föregående år. Antalet avslutade ärenden har minskat med 11 procent, vilket beror på ett fortsatt minskat inflöde. Fortfarande är antalet avslutade något högre än inflödet vilket gör att balansen av pågående ärende minskat något under året. Kronofogden bedömer att minskningen av inflödet är kopplat till att svensk ekonomi är fortsatt stark i kombination med ett historiskt lågt ränteläge. Som en naturligt

35 34 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 följd av det lägre inflödet minskar även antalet avslut. Avsluten ligger fortfarande något högre än inflödet men volymerna av pågående ärenden är nu på en så pass låg nivå att ledtiderna inom försäljningsprocessen gör att denna skillnad succesivt kommer mattas av. Diagram 5. Antal inkomna fastighets- och bostadsrättsärenden, Antal PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET Tabell 21. Produktivitet och inre effektivitet Avslutade fastighets och bostadsrättsärenden per årsarbetskraft Kostnad per avslutat fastighets- och bostadsrättsärende (kr) Produktiviteten i termer av antalet avslutade försäljningsärenden per årsarbetskraft är oförändrat jämfört med föregående år Kostnaden per avslutat försäljningsärende har ökat med 4 procent. HANDLÄGGNINGSTIDER Tabell 22. Handläggningstid Andel första försäljningsförsök av fastigheter inom 4 mån. 83 % 78 % 78 % I 83 procent av de inkomna fastighetsärendena har ett första försäljningsförsök gjorts inom 4 månader, vilket är en förbättring jämfört med föregående år. ENHETLIGHET Tabell 23. Handläggningens enhetlighet Skillnader mellan organisatoriska enheter, första försäljningsförsök inom 4 mån. 75 % 93 % 72 % 92 % 56 % 93 % Skillnaden mellan de organisatoriska enheterna vad avser första försäljningsförsök inom fyra månader är i nivå med föregående år. KVALITET Tabell 24. Handläggningens kvalitet Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D) Uppföljning av de vanligast förekommande ärendena har inte skett B Uppföljning av de vanligast förekommande ärendena har inte skett Under hösten 2016 har en kvalitetsuppföljning genomförts avseende handläggning och beslut vid begäran om anstånd vid försäljning av fastighet. Sammanlagt har 20 anståndsbeslut granskats. Uppföljningen visar att processkvaliteten är hög i 85 procent av de granskade besluten. Åtgärderna genomförs i allmänhet utan onödiga ledtider. Där brister påträffats avser det att uppföljning efter

36 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN anståndstidens utgång saknas. Produktkvaliteten är hög i 50 procent av de granskade besluten. I 15 procent av besluten är bedömningen att produktkvaliteten måste förbättras. Generellt är besluten lagenliga och formellt riktiga och policys samt riktlinjer följs. Det har dock uppmärksammats att anstånd i ett ärende ibland kan medges ett flertal gånger med korta anståndsintervall. Utifrån ett kundperspektiv borde det vara mer effektivt med färre och något längre anstånd. SAMLAD BEDÖMNING AV ÅRETS RESULTAT, FASTIGHETS- OCH BOSTADSRÄTTSFÖR- SÄLJNINGSÄRENDEN Den fortsatt låga inflödet har möjliggjort att handläggningstiderna blivit något kortare och att balanserna av pågående försäljningsärenden fortsätter att minska. Ett förbättringsområde är att minska skillnaderna i handläggningstider mellan de organisatoriska enheterna. Det minskade inflödet har gett möjligheter att lägga resurser på utveckling och implementering av att nytt handläggarstöd inom försäljning av lösöre tillsammans med att nätauktioner nu används som primär försäljningskanal.

37 36 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 Skuldsanering att handlägga skuldsaneringsärenden och omprövningar Skuldsanering innebär att överskuldsatta helt eller delvis kan befrias från sina skulder. Ett av grundkraven är att den skuldsatta inte under överskådlig tid bedöms kunna betala sina skulder. Kronofogden prövar och beslutar i skuldsaneringsärenden och omprövar beslut om skuldsanering. Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen Kronofogden ansvarar för frågor om skuldsanering. Mål enligt regleringsbrevet Ett snabbt och begripligt förfarande som leder till ett hållbart beslut ska ge överskuldsatta förutsättningar för ekonomisk rehabilitering samtidigt som berörda borgenärer får bästa möjliga betalning. Specifikt återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Kronofogden ska beskriva de åtgärder som vidtagits för att göra förfarandet snabbt och begripligt samt i vilken utsträckning besluten har blivit hållbara. Myndigheten ska göra en bedömning av resultatutvecklingen. Återrapportering Om snabbhet och vidtagna åtgärder: sid. 38 Om begriplighet och vidtagna åtgärder: sid. 39 Om hållbarhet: sid. 39 HANDLAGDA SKULDSANERINGS- OCH OMPRÖVNINGSÄRENDEN Tabell 25. Inkomna och avslutade ärenden Totalt antal inkomna ärenden varav skuldsaneringsärenden varav omprövningar Totalt antal avslutade ärenden Avslutade skuldsaneringsärenden varav beviljade skuldsaneringar varav avslag/avvisningar/avskrivningar Avslutade omprövningar* varav beslut om ändring varav beslut att upphäva varav avslagna/ avvisade/avskrivna ansökningar om omprövning - varav avslut genom samordnad handläggning* * Ärenden om omprövning som samtidigt pågår avseende samma beslut om skuldsanering samordnas genom s.k. samordnad handläggning. Endast ett beslut om omprövning fattas, medan resterande omprövningar avslutas utan att de registreras som beslut i databasen för skuldsanering. På så sätt kan man se hur många beslut om skuldsanering det är som är föremål för omprövning. Omprövningsärenden som är föremål för samordnad handläggning prövas vart och ett för sig och anses vara inkomna och avslutade på samma sätt som övriga omprövningar. Syftet med skuldsanering är att de som uppfyller skuldsaneringslagens krav ska beviljas skuldsanering så att de blir befriade från att betala sina skulder. Dessutom ska Kronofogden besluta att de som inte uppfyller kraven får ett avslag på sin ansökan. Antalet inkomna skuldsaneringsansökningar fortsätter att öka och ökningen

38 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN var 10 procent jämfört med föregående år. Eftersom en ny och på många sätt för gäldenären förmånligare skuldsaneringslag trädde i kraft 1 november, var det många som väntade med sina ansökningar till efter detta datum vilket har inneburit stora variationer i inflödet under året. De senaste 7 åren har antalet inkomna skuldsaneringsärenden ökat kraftigt (se diagrammet nedan). 54 procent av ansökningarna kom från män och 46 procent från kvinnor. Den största åldersgruppen var åringar följt av åringar. Diagram 6. Antal inkomna ansökningar om skuldsanering, Kronofogden hade vid ingången av 2016 långa väntetider för de som ansökte om skuldsanering. Vid årets början var väntetiden för ett ärende från det att det inkommit till myndigheten tills det började handläggas cirka 7 månader. Myndigheten beslutade under senhösten 2015 att omfördela resurser till skuldsaneringen, vilket förutom nyrekryteringar av handläggare också innebar att andra delar av myndighetens verksamheter förstärkte skuldsaneringen. Som en följd av detta har myndigheten kunnat avsluta drygt fler skuldsanerings- och omprövningsärenden än föregående år, vilket inneburit att väntetiderna kraftigt minskat. Tiden från inkommen ansökan om skuldsanering till handläggning var vid utgången av året 2 månader. Vid utgången av 2016 hade cirka personer en pågående skuldsanering, en ökning med cirka personer jämfört med förra året. Andelen beviljade skuldsaneringar var 62 procent, vilket är en minskning med 5 procentenheter jämfört med förra året. Skuldsaneringen fattar också beslut om omprövning. Omprövning av skuldsaneringsbeslut kan bli aktuellt om gäldenärens ekonomiska situation förändras eller om gäldenären inte följer beslutad betalningsplan. En skuldsanering pågår i normalfallet i fem år. Att borgenärerna får största möjliga betalning säkerställs genom tydliga riktlinjer för hur mycket gäldenären ska få behålla och hur mycket som ska betalas till borgenären under den tid skuldsaneringen pågår. Antalet inkomna omprövningar är i nivå med föregående år. En genomförd analys visade att en stor del av omprövningarna sker under andra kalenderåret efter skuldsaneringsbeslut. Att inte detta inflöde ökat i förhållande till den kraftsamling som gjorts i år beror på att det ökade antalet avslut framför allt inträffat under andra halvåret 2016, vilket gör att ett ökat antal omprövningsansökningar som grundar sig på dessa beslut inte kommer att få en inverkan på inflödet förrän tidigast PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET Tabell 26. Produktivitet och inre effektivitet Avslutade ärenden per årsarbetskraft Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Intäkter av avgift för betalningsförmedling (tkr) Intäkterna disponeras inte av myndigheten Kostnader (tkr) Kostnad per avslutat ärende (kr) Produktiviteten i termer av antalet avslutade ärenden per årsarbetskraft har sjunkit med 18 procent och kostnaden per avslutat ärende har ökat med 22 procent jämfört

39 38 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 med föregående år. Den huvudsakliga förklaringen till detta är att de nya team som byggts upp under våren av naturliga skäl inte har nått upp till full avslutsproduktion förrän senare på året, då en normal ledtid för ett beslut från påbörjan av handläggning till beslut om skuldsanering är cirka 7 månader. HANDLÄGGNINGSTIDER Tabell 27. Handläggningstid Andel beslut om 7 % 20 % 51 % skuldsanering inom 7 mån. Andel avslag inom 9 % 2 % 43 % 3 mån. Andel omprövningar 78 % 50 % 81 % avslutade inom 3 mån. Antal pågående skuldsaneringsärenden äldre än 9 mån. Skuldsaneringssökanden har fått vänta länge på sitt beslut. Den totala handläggningstiden (från ansökan till beslut) av skuldsaneringsärenden har ökat. Den stora omfördelningen av resurser till skuldsaneringen har inneburit att tiden till handläggningsstart av skuldsaneringsärenden kortats från cirka 7 månader i början av året till cirka 2 månader vid utgången av året. I huvudsak har det endast i slutet av året varit möjligt att avsluta ärendena inom 7 månader respektive 3 månader. ENHETLIGHET Tabell 28. Handläggningens enhetlighet Skillnader mellan 14 % 19 % 53 % organisatoriska 44 % 48 % 84 % enheter, andel avslut inom 7 mån. Skillnader mellan organisatoriska enheter, andelen inledda ärenden 61 % 81% 63 % 74 % En gemensam inkorg har skapats för att minska skillnader i handläggningstider mellan teamen. Det är numera alltid det äldsta ärendet som plockas ur inkorgen oavsett var handläggningen sedan sker. 59 % 71 % Detta innebär att väntetiden från inkommen handling till handläggning nu ur kundsynvinkel är geografiskt oberoende. KVALITET Tabell 29. Handläggningens kvalitet Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmo dell (skala A-D) B B* B * Betyget har ändrats från C till B med anledning av att Kronofogden från och med 2016 endast betygsätter produktkvaliteten. Processkvaliteten framgår av handläggningstiderna ovan. En kvalitetsuppföljning av 150 slumpvis utvalde avslutade skuldsanerings- och omprövningsärenden har genomförts 2016 (samma antal som föregående år). Uppföljningen visade att processkvaliteten är bra i 5 procent av ärendena jämfört med 31 procent Anledningen till den försämrade processkvaliteten är framför allt att det tagit för lång tid innan handläggningen påbörjats. Myndigheten har som tidigare nämnts vidtagit kraftiga åtgärder för att minska balansen och därmed handläggningstiderna, vilket gett effekt under senare delen av verksamhetsåret. Produktkvaliteten i handläggningen är hög i 71 procent av de granskade ärendena, vilket är 10 procentenheter högre än förra året. Dokumentationen i ärendena var överlag bra. Merparten av besluten är också välskrivna och väl utredda. För 14 procent av ärendena gjordes bedömningen att handläggningen måste förbättras. Motsvarande andel förra året var 13 procent. Bristerna i handläggningen var av olika karaktär, såsom, dokumentation, kommunikation med parterna och felaktiga beräkningar av betalningsutrymme under skuldsaneringsperioden. Specifika kvalitetsuppföljningar Under året har ytterligare två riksgemensamma kvalitetsuppföljningar genomförts. Den första avsåg att följa upp huruvida skuldsaneringsprocessen använder förkortad betalningsplan när gäldenären är 70 år eller äldre. Av de 180 ärenden som har granskats har betalningsplanen förkortats i 27 procent av ärendena. Granskningen visade vidare att möjligheten

40 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN att förkorta betalningsplaner inte tillämpas enhetligt. Skuldsaneringens handbok har nu uppdaterats med riktlinjer om när frågan om förkortad betalningsplan ska prövas. Den andra kvalitetsuppföljningen avsåg 120 granskade ändringsbeslut genom omprövning inom ett år från beslut om skuldsanering. Uppföljningen visade på att det i några fall fanns vissa handläggningsbrister som kunde förklara omprövningsansökningen, men att den huvudsakliga förklaringen till omprövningsbegäran är att rättsutvecklingen har lett till att Kronofogden idag fattar beslut i ärenden med osäkra förhållanden (till exempel osäkra anställningar) än tidigare. Tabell 30. Skuldsaneringsbeslutens hållbarhet Andelen beslut om 97,8 % 98,2 % 97,8 % skuldsanering som inte upphävts 2 år efter beslutsåret En viktig kvalitetsaspekt handlar om skuldsaneringsbeslutens hållbarhet. Ambitionen är att så få som möjligt som beviljats skuldsanering ska få sin skuldsanering upphävd. I syfte att öka hållbarheten och begripligheten i förfarandet genomför Kronofogden två dialoger med gäldenären, dels en vägledande dialog i samband med att beslut fattats, dels en uppföljningsdialog ett par månader efter det att beslut om skuldsanering fattats. Kronofogden mäter hållbarheten genom att undersöka hur stor andel av skuldsaneringsbesluten som har upphävts två år efter beslutsåret. Undersökningen visar att andelen hållbara beslut var 97,8 procent jämfört med 98,2 procent föregående år. SAMLAD BEDÖMNING AV ÅRETS RESULTAT, SKULDSANERING Kundernas väntan på att få sitt skuldsaneringsbeslut har varit för långa under året. Den resursförstärkning som genomförts för att korta handläggningstiderna har inneburit att väntetiden för kund innan en handläggare påbörjar ärendet har minskat från 7-8 månader i början av året till 2 månader vid utgången av året. Ökade resurser har tillförts verksamheten och omfattande insatser har genomförts av andra delar av myndigheten. Två nya skuldsaneringsteam har inrättats. Den nya lagstiftningen innebar ett kraftigt ökat inflöde av ansökningar om skuldsanering under november och december. Verksamheten kommer därför fortsatt att förstärkas med medarbetare från verkställigheten under Kvaliteten i handläggningen har bibehållits trots att många nya medarbetare rekryterats och introducerats i arbetet.

41 40 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 Konkurstillsyn att utöva tillsyn över konkurser och lönegaranti Konkursförvaltare utses av domstol. Kronofogden är tillsynsmyndighet i konkurser, vilket betyder att myndigheten utövar tillsyn över konkursförvaltarnas arbete. I tillsynen ska Kronofogden enligt konkurslagen övervaka att konkursförvaltningen sker lagenligt och ändamålsenligt samt att konkurser avvecklas snabbt. Kronofogdens uppgifter enligt instruktionen Kronofogden ansvarar för frågor om tillsyn i konkurs samt lönegaranti vid konkurs och företagsrekonstruktion. Mål enligt regleringsbrevet Tillsynen ska bidra till att konkursförvaltningen sker lagenligt, likformigt och effektivt. Vidare ska tillsynen bidra till att borgenärerna får bästa möjliga utfall. Specifikt återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Kronofogden ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att bidra till en lagenlig, likformig och effektiv konkursförvaltning. De åtgärder som har vidtagits för att borgenärerna ska få bästa möjliga utfall ska beskrivas. Myndigheten ska göra en bedömning av resultatutvecklingen. Återrapportering Om vidtagna åtgärder för en lagenlig, likformig och effektiv konkursförvaltning samt för att borgenärerna ska få bästa möjliga utfall: sid. 41 och 42 HANDLAGDA KONKURS- OCH LÖNEGARANTIÄRENDEN Tabell 31. Inkomna och avslutade ärenden Inkomna konkursärenden Avslutade konkursärenden Inkomna lönegarantiprocesser Avslutade lönegarantiprocesser Inflödet av konkursärenden minskade med 5 procent i förhållande till föregående år. Enligt statistik från Upplysningscentralen är den största minskningen inom branscherna transport och partihandel. Av de 977 konkurser som avsåg fysiska personer var 77 procent män och 23 procent kvinnor. Den största åldersgruppen var åringar följt av 65-åringar och äldre. Diagram 7. Antal inkomna konkursärenden,

42 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN Antalet avslutade ärenden är 13 procent lägre än föregående år, vilket är en följd av de senaste årens minskade antal inkomna konkurser. Konkursförvaltarnas användande av e- tjänsten verksamhetens dokument- och ärendehanteringssystem har fortsatt att öka under året och 97 procent av förvaltarkåren använder nu denna tjänst. Under året har 134 ärenden avseende lönegarantiprocesser inkommit, vilket är en ökning med 68 procent i förhållande till föregående år. Anledningen till ökningen i år är att det i två konkurser förkommit många processer. Föregående års kraftiga minskning (- 31 procent) var till stor del en följd av den kraftiga höjningen av ansökningsavgiften till tingsrätten som infördes 2014 (från 450 kr till kr per ansökan). Kronofogdens tillsyn över konkursförvaltningen ska bidra till att borgenärerna får bästa möjliga utfall. Myndighetens roll är därför bland annat att bevaka att konkursförvaltarnas arvoden är skäliga. Under 2016 har myndigheten förespråkat nedsättning av arvodena i 2 procent av de ärenden som avslutats, vilket är i nivå med föregående år. 24 Myndighetens begärda nedsättningar har fått bifall från domstolarna i 78 procent av fallen, vilket är högre andel än föregående år. 25 De beslutade sänkningarna av arvodena har i monetära termer motsvarat 59 procent av det belopp som myndigheten begärt, vilket är högre med föregående år. 26 Samverkan mot brottslighet En god samverkan mellan myndigheter och konkursförvaltare är viktig vid bekämpning av konkursrelaterad brottslighet. Den samverkan sker inom ramen för RUBICON (rutiner brottsutredningar i konkurs) där förutom Kronofogden även Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Rekonstruktörsoch förvaltarkollegiet (REKON) och Ackordscentralen deltar. Under 2016 har inom ramen för den samverkan genomförts sju riksomfattande seminarier där olika aspekter av samverkan vid konkursrelaterad brottslighet behandlats. Vidare har en försöksverksamhet inletts med en särskild konkurshantering i bolag (målvaktsbolag) där det finns misstanke om att de används som verktyg för ekonomisk brottslighet. Samverkan sker här mellan Kronofogden, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Syftet är att i ett tidigt skede kunna förhindra ekonomisk brottslighet i målvaktsbolag och förbättra förutsättningarna för konkurs- och brottsutredningar samt möjligheterna till återvinning. Försöksverksamhet pågår till april 2017 varefter en utvärdering sker. Slutligen har en närmare samverkan även inletts om näringsförbud mellan Kronofogden, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. PRODUKTIVITET OCH EFFEKTIVITET Tabell 32. Produktivitet och inre effektivitet Avslutade ärenden per årsarbetskraft Intäkter av anslag (tkr) Övriga intäkter (tkr) Kostnader (tkr) Kostnad per avslutat ärende (kr) Produktiviteten i termer av avslutade konkursärenden per årsarbetskraft minskade med 2 procent. Kronofogden kan endast till viss del påverka avslutstakten, eftersom myndigheten inte är den instans som avslutar konkursärenden. Påverkan sker bland annat i samband med ingivande av halvårsberättelser och i diskussioner med förvaltaren. Konkursärenden avslutas av domstol efter begäran från förvaltaren. En förutsättning för avslut är att förvaltarens handläggning har slutgranskats av Kronofogden. Kostnaden per avslutat ärende har ökat med 6 procent. 24 Motsvarande andel var 2 procent 2015 och 3 procent Andelen var 68 procent 2015 och 74 procent Motsvarande andel var 42 procent 2015 och 69 procent 2014.

43 42 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 HANDLÄGGNINGSTIDER Tabell 33. Handläggningstid Yttrande 97 % 92 % 89 % inom 6 veckor Kronofogden ska också se till att konkurser avvecklas snabbt. Hur snabbt en konkurs kan hanteras och avslutas beror på domstolarnas och konkursförvaltarnas agerande. Konkursens omfattning spelar naturligtvis också en roll. Myndigheten har bidragit till en snabbare konkurshantering, till exempel genom påminnelser och kvalitetssäkring av förvaltarnas arbetssätt och rutiner i den ekonomiska redovisningen. I slutet av konkurshanteringsprocessen påverkas snabbheten mer direkt av konkurstillsynens eget agerande genom de slutgranskningar som ska genomföras. Inkomna sluthandlingar har granskats och yttranden till tingsrätten har lämnats inom 6 veckor i 97 procent av ärendena. ENHETLIGHET Tabell 34. Handläggningens enhetlighet Skillnader mellan 94 % 82 % 74 % organisatoriska enheter, 100 % 99 % 97 % yttrande inom 6 veckor Skillnader mellan organisatoriska enheter, genomsnittlig handläggningstid (mån.) Skillnader mellan organisatoriska enheter, antal ärenden per årsarbetskraft per team* * I och med övergången till elektroniska akter i verksamheten är detta mått inte längre relevant, eftersom handläggningen av ärenden inte längre är styrd till organisatoriska enheter. Måttet kommer att tas bort i 2017 års årsredovisning Skillnader mellan organisatoriska enheter vad gäller yttrandetider har fortsatt att minska. Det pågår ett arbete för att minska den totala konkurshandläggningstiden. Arbetet sker bland annat genom att påverka förvaltarnas förhållningssätt och arbetsmetoder. Det konkreta resultatet av arbetet kan förväntas först inom de närmaste åren. En gemensam handläggningsrutin för handläggning av sluthandlingarna i de mindre konkurserna har prövats under året, med syftet att minska de organisatoriska skillnaderna i både handläggningstider och bedömningar teamen emellan. Kronofogdens tillsyn ska bidra till att konkursförvaltningen sker lagenligt, likformigt och effektivt. En av konkurstillsynens viktigaste arbetsuppgifter är att se till att det finns en konkursförvaltarkår med bred och hög kompetens. Kvalitetssäkringen av förvaltarnas arbete är ett viktigt led i detta. Kvalitetssäkringsmodellen syftar också till att den löpande tillsynen ska kunna minskas för de förvaltare som har fått goda omdömen i Kronofogdens granskning. Minskningen sker genom att vissa tillsynsmoment endast genomförs i form av stickprovsgranskningar. Någon kvalitetssäkring i denna del har inte genomförts i år, eftersom konkurstillsynens engagemang i insatsen för skuldsaneringen prioriterats. KVALITET Tabell 35. Handläggningens kvalitet Bedömning av kvalitet utifrån Kronofogdens kvalitetsuppföljningsmodell (skala A-D) B B B En kvalitetsgranskning har skett av 80 konkursärenden som avslutades under 2016 Liksom tidigare år avsåg granskningen Kronofogdens handläggning av så kallade

44 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN utökade konkurser 27. Processkvaliteten bedömdes som bra i 96 procent av ärendena, jämfört med 91 procent Produktkvaliteten bedömdes som hög i 71 procent av ärendena, vilket är 14 procentenheter lägre än förra året. Däremot var det endast 5 procent av ärenden i vilka det bedömdes att produktkvaliteten måste förbättras. Återkoppling har skett till de som berörts av granskningen. Specifika kvalitetsuppföljningar Ytterligare två kvalitetsgranskningar har skett under Den första avsåg kvalitetsuppföljningen av innehållet i 60 elektroniska akter i det nya verksamhetsstödet. Produktkvaliteten bedömdes som hög i samtliga ärenden. Den andra granskningen avsåg konkurstillsynens hantering av lönegarantimål, närmare bestämt frågan om träffandet av förlikningar i dessa mål. Processkvaliteten bedömdes som bra i alla 20 granskade ärenden. Produktkvaliteten bedömdes som hög i 19 av de granskade ärendena. SAMLAD BEDÖMNING AV ÅRETS RESULTAT, KONKURSTILLSYN Under 2016 har konkurstillsynen prioriterat insatsen på skuldsaneringen. Med anledning härav har konkurstillsynen arbete framför allt kommit att fokuseras på löpande ärendehantering, vilket inneburit att mer framåtsyftande åtgärder har fått stå tillbaka. Yttrandetiderna över konkursförvaltares sluthandlingar har förbättrats. Verksamheten har under året arbetat vidare med enhetlighetsfrågor avseende bland annat förvaltarkretsen och jäv. Ett antal besök hos konkursförvaltare och tingsrätter har genomförts på teamen i syfte att förbättra tillsynen och skapa enhetlighet i olika frågor. 27 Tillsynsärenden kategoriseras i baskonkurser och konkurser med utökad tillsyn beroende på komplexitet.

45 44 ÅRSREDOVISNING KRONOFOGDEMYNDIGHETEN 2016 Kundservice att besvara kundfrågor via telefon och e-post Kronofogdens kundservice är en stödverksamhet som ansvarar för att besvara frågor från kunder i telefon och via e-post. Kundservice hanterar även enklare ärenden vid kontakten med kunderna. Kundservice är för många den första kontakten med Kronofogden. BESVARADE KUNDFRÅGOR Tabell 36. Inkomna och avslutade telefonsamtal och e-brev Inkomna kundfrågor till kundservice varav telefonsamtal varav e-brev Besvarade kundfrågor varav telefonsamtal varav e-brev Andel besvarade telefonsamtal 84 % 86 % 89 % Behovet att komma i kontakt med Kronofogdens kundservice via telefon är i stort sett oförändrat jämfört med E- posten har ökat med två procent. Andelen besvarade samtal har minskat jämfört med 2015, från 86 procent till 84 procent, framförallt beroende på att medelsamtalstiden per kund ökat. Diagram 8. Antal inkomna samtal, Diagram 9. Antal inkomna e-brev,