016 B, 2 rafiska A enanders G ryck: L. T tgåva 8 64 u KFM 9 Årsredovisning 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "016 B, 2 rafiska A enanders G ryck: L. T tgåva 8 64 u KFM 9 Årsredovisning 2015"

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 INNEHÅLL! DET!HÄR!ÄR!KRONOFOGDEN!...!2! RIKSKRONOFOGDEN!HAR!ORDET!...!3! RESULTATREDOVISNING!...!4! REDOVISNINGENS!DISPOSITION!...!5! KRONOFOGDENS!FÖRUTSÄTTNINGAR!...!7! KRONOFOGDENS!SAMLADE!RESULTATUTVECKLING!...!15! SUMMARISK!PROCESS!...!22! VERKSTÄLLIGHET!OCH!INDRIVNING!...!28! SKULDSANERING!...!38! KONKURSTILLSYN!...!42! KUNDSERVICE!...!46! ATT!ARBETA!FÖREBYGGANDE!...!49! ÖVRIG!ÅTERRAPPORTERING!...!52! FÖREBYGGANDE!ARBETE!I!FORM!AV!SERVICE!OCH!INFORMATION!...!53! ENKLA!OCH!TIDSENLIGA!REGLER!...!55! ORGANISERAD!BROTTSLIGHET!...!56! STATISTIKSAMMANSTÄLLNING!...!57! FÖRKLARINGAR!TILL!RESULTATREDOVISNINGEN!...!64! FINANSIELL!REDOVISNING!...!66! RESULTATRÄKNING!...!67! BALANSRÄKNING!...!68! ANSLAGSREDOVISNING!...!70! REDOVISNING!MOT!INKOMSTTITEL!...!71! FINANSIERINGSANALYS!...!72! TILLÄGGSUPPLYSNINGAR!OCH!NOTER!...!74! SAMMANSTÄLLNING!VÄSENTLIGA!UPPGIFTER!...!86! ERSÄTTNINGAR!TILL!KRONOFOGDENS!INSYNSRÅD!...!87! ÅRSREDOVISNINGENS!UNDERTECKNANDE!...!88!! 1 (88)

3 2 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN2015 DETHÄRÄRKRONOFOGDEN Kronofogden är en statlig myndighet som arbetar med skulder. Syftet med verksamheten är att den som har pengar att fordra ska få hjälp att driva in dem. Kronofogden fastställer skulder, det vill säga hjälper den som har pengar att kräva att få skulden fastställd i formell mening. Myndigheten driver in skulder på uppdrag av privatpersoner, företag, stat, kommuner och olika organisationer. De som lånar ut eller säljer på kredit måste få vad de har rätt till och företagaren måste få betalt för sitt arbete. Annars skulle inte vårt samhälle fungera. Samtidigt ger myndigheten den som har en skuld att betala stöd och vägledning för att kunna klara ut sin skuldsituation och göra rätt för sig. Kronofogden arbetar på ett opartiskt sätt för att alla parter ska få sina intressen tillgodosedda på ett lagligt och korrekt sätt. Utöver att hjälpa den som ska få betalt och den som ska betala, arbetar Kronofogden förebyggande för att minska riskerna för företag och privatpersoner att bli överskuldsatta över huvud taget. Detta gör myndigheten bland annat genom att identifiera och informera om olika skuldfällor och genom att arbeta för att få till stånd förändringar i lagstiftningen. Kronofogden tar också emot ansökningar och beslutar om skuldsanering om man saknar möjligheter att kunna betala tillbaka sina skulder. Slutligen utövar myndigheten tillsyn över konkursförvaltarnas arbete i konkurser.

4 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN RIKSKRONOFOGDENHARORDET Kronofogden har ett viktigt samhällsuppdrag: att bidra till att säkra betalningsviljan och minska överskuldsättningen. För att utföra uppdraget väl behöver vi utgå från våra kunders behov. I kundundersökningen 2015 signalerar både gäldenärer och borgenärer ett fortsatt högt förtroende för oss, och att man är nöjda med kvalitet och bemötande. Samtidigt får vi klara besked om att de förväntar sig snabbare och effektivare handläggning, mer stöd och bättre vägledning. Myndigheten påbörjade under 2015 ett antal strategiska projekt inom de områden som kunderna anser att vi behöver förbättra. Under 2016 och framåt räknar jag med att de ska resultera i flera aktiviteter för att förbättra handläggning och stöd. Resultaten 2015 har överlag varit goda, men handläggningstiderna har varit för långa på flera områden. I synnerhet inom skuldsaneringen har kundernas väntetider inte varit acceptabla. Antalet ansökningar har fortsatt att öka samtidigt som vår produktivitet i handläggningen har minskat. Förslagen till ny lagstiftning inom området under hösten 2016 innebär också att inflödena förväntas fortsätta öka. Vi vidtar därför flera kraftfulla åtgärder för att öka kapaciteten inom skuldsaneringen. Jag kan konstatera att vi generellt måste bli bättre på att snabbt anpassa våra verksamheter när efterfrågan förändras. Våra kunder efterfrågar fler e-tjänster, och den digitala utvecklingen har hög prioritet inom myndigheten. För att klara det byter vi nu ut myndighetens stordatorsystem, vilket kommer att kräva en stor del av myndighetens IT-budget de kommande åren. Vi har skapat ett bättre ekonomiskt läge inför 2016 genom att lyckas hålla nere myndighetens kostnader totalt för En framtida utmaning handlar om regeringens strategi för en digitalt samverkande förvaltning. Ett annat område är jämställdhetsintegrering och hur vi kan medverka till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Jag ser att det finns mycket mer vi kan göra inom bägge dessa områden de kommande åren. Sammanfattningsvis fortsätter vi på den resa som vi inledde med vår strategiska inriktning mot en myndighet som utgår från kundens behov och som bidrar till att minska överskuldsättningen. Vi är stolta över vårt viktiga uppdrag och vad vi har åstadkommit fram till idag. Samtidigt är vi medvetna om att vi behöver intensifiera vårt förbättringsarbete för att nå vår vision. Jag ser fram emot att fortsätta utveckla verksamheten för kundernas bästa under Christina Gellerbrant Hagberg Rikskronofogde

5 4 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN2015 RESULTATREDOVISNING

6 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN Redovisningensdisposition Årsredovisningen ska enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ge regeringen underlag för uppföljning av verksamheten vid Kronofogdemyndigheten, nedan benämnd Kronofogden eller myndigheten. Årsredovisningen ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt myndighetens ekonomiska resultat och ställning. Resultatredovisningen ska främst ange hur verksamhetens prestationer har utvecklats avseende volymer och kostnader. Kronofogden analyserar och kommenterar resultaten med utgångspunkt i uppgifterna för myndigheten enligt myndighetens instruktion samt regleringsbrevets mål och återrapporteringskrav. Kronofogden har också valt att på en övergripande nivå analysera och kommentera resultaten i relation till de mål som myndigheten själv ställt upp. Myndighetens egna mål tar sin utgångspunkt i målen i regleringsbrevet. Resultatredovisningen inleds med en beskrivning av myndighetens förutsättningar. Detta avsnitt innehåller bland annat beskrivningar av myndighetens organisation, ekonomi, ärendevolymer samt en bedömning av hur myndighetens interna styrning och kontroll fungerar. I detta avsnitt redovisas även myndighetens kompetensförsörjning och därmed återrapporteringskravet om kompetensförsörjning och sjukfrånvaro, enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Därefter följer en samlad resultatredovisning, i vilken även återrapportering görs av målet för utgiftsområdet. Här redovisas också en bedömning av myndighetens produktivitet, enhetlighet, kvalitet och effektivitet i enlighet med återrapporteringskraven i regleringsbrevet. Därefter fokuserar resultatredovisningen på myndighetens väsentliga prestationer mer ingående och hur dessa har utvecklats under året. Huvuddelen av verksamheten ägnar sig åt ärendehandläggning, varför de mest väsentliga prestationerna utgörs av handlagda ärenden och mål. Handläggningen av ärenden och mål sker i myndighetens verksamhetsgrenar: summarisk process, verkställighet och indrivning, skuldsanering och konkurstillsyn. Utöver verksamhetsgrenarna bedriver myndigheten en förebyggande verksamhet och svarar på kundernas frågor i myndighetens kundservice. Även dessa verksamheter redovisas för att ge regeringen en rättvisande bild av myndighetens resultat. För den förebyggande verksamheten handlar de väsentliga prestationerna om de förebyggande aktiviteter som har genomförts. För kundservice handlar det i stället om besvarade kundfrågor via telefon och e-post. Respektive verksamhetsavsnitt inleds med uppgifter enligt myndighetens instruktion samt mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet. Sedan redovisas volymer och kostnader för verksamhetens prestationer i termer av styckkostnader per avslutat ärende och mål. Hur prestationerna utvecklats över tid beskrivs i termer av snabbhet, produktivitet, inre effektivitet, enhetlighet och kvalitet. Jämförelsetal för dessa aspekter finns redovisade för de tre senaste åren. Jämförelser i löptexten görs med föregående år om inget annat anges. Efter verksamhetsavsnitten redovisas övriga återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet. Därefter följer en statistiksammanställning, i vilken väsentliga mått och indikatorer som används för att belysa verksamhetens utveckling och resultat sammanställs för perioden Här redovisas även skälen för eventuella avbrutna tidsserier för enskilda mål

7 6 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN2015 och indikatorer. För den avgiftsbelagda verksamheten (summarisk process samt verkställighet och indrivning) redovisas verksamhetens totala kostnader, intäkter och avgiftsintäkter under rubrikerna Summarisk process, samt Verkställighet och indrivning. I statistiksammanställningen finns också hänvisning till källor för tabelluppgifterna i respektive verksamhetavsnitt. Därpå följer avsnittet Förklaringar till resultatredovisningen, i vilken definitioner och metoder för bedömning av redovisningens olika mått beskrivs. Kronofogdens finansiella rapportering följer därefter. Årsredovisningen avslutas med rikskronofogdens undertecknande och bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll.

8 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN Kronofogdensförutsättningar ORGANISATION Kronofogden leds av rikskronofogden som svarar för myndighetens verksamhet i alla delar. Myndigheten bedriver sin verksamhet på 38 orter i landet. Kronofogdens organisation består av ett huvudkontor och tre verksamhetsområden. De tre verksamhetsområdena omfattar verksamhetsgrenarna, kundservice och förebyggande verksamhet. Respektive verksamhetsområde är organiserat i enheter och team. Huvudkontoret består av IT-organisationen, staber för ekonomi, kommunikation och HR samt en säkerhetsfunktion och en administrativ enhet. Vidare tillhör verksamhetsområdenas kanslier och verksamhetscheferna huvudkontoret. Under våren 2015 har IT-organisationen utökats med en enhet som ska ansvara för kompetens och bemanning inom leveransorganisation IT. Figur 1. Kronofogdens organisation 2015

9 8 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN2015 KRONOFOGDENSEKONOMISKARESULTATOCHSTÄLLNING Tabell 1. Ekonomi totalt Kronofogden Intäkter av anslag (tkr) Intäkter som får disponeras av myndigheten (tkr) Intäkter av ansökningsavgifter m.m. som ej disponeras av myndigheten (tkr) Kostnader (tkr) Under 2014 genomförde Kronofogden besparingar dels för att komma i rätt nivå inför 2015, dels för att säkra ekonomiska resurser för kommande års kostsamma ersättning av myndighetens stordatorsystem. Kronofogden kunde därför föra med sig ett anslagssparande på 48 miljoner kronor från 2014 till Myndighetens kostnader har hållits nere även Det ekonomiska utfallet för 2015 blev betydligt lägre än vad myndigheten budgeterat. Det finns flera orsaker till detta. Delvis beror det på att det varit nödvändig med återhållsamhet i rekryteringen för att anpassa verksamheten till de tidigare aviserade låga nivåerna på anslagsuppräkningen för 2016 och framåt. En annan förklaring är att personalomsättningen har varit högre än väntat under året, vilket leder till en minskad anslagsbelastning, eftersom det tar tid innan ersättare är på plats. Vidare har kostnaderna för de tjänster Kronofogden köper från Statens servicecenter och Skatteverket varit lägre än budgeterat under året. Kronofogden går därför in i 2016 med maximalt anslagssparande och lämnar samtidigt tillbaka knappt 13 miljoner kronor till statsbudgeten. Anslagssparandet är en förutsättning för att Kronofogden kommande år ska klara av att minska de balanser som uppstått inom skuldsaneringen samt finansiera ersättningen av myndighetens stordatorsystem. Detta arbete har intensifierats under 2015 och kommer följande år att ta i anspråk en betydande del av myndighetens resurser. Tabell 2. Beräknad budget och utfall 2015 för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras Beräknad Beräknad Beräknat Intäkt Kostnad Resultat intäkt kostnad resultat Administration av * ålderspension med ersättning från APfonderna (tkr) Administration av ålderspension med ersättning från premiepensionssystemet (tkr) * 218 *Avser kostnader för administration av ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet. Kostnaden kan inte fås direkt ur myndighetens redovisning utan måste beräknas utifrån flera nyckeltal. Eftersom kostnaderna är beräknade utifrån faktiskt utfall för dessa nyckeltal avviker beloppen från de som återfinns i den finansiella redovisningen, vilka är baserade på preliminära beräkningar. I Kronofogdens beräkningsmodell för kostnader för hanteringen av inkomstgrundad ålderspension tar myndigheten hänsyn till flera nyckeltal så som total skatteuppbörd, antal avslutade mål med skattekontoskuld och verkställighetens totala kostnader. Dessa kostnader är svåra att beräkna vilket innebär att över- och underskott uppstår över tid. Årets kapitalförändring är positiv och kompenserar därmed tidigare års balanserade resultat om -1,7 miljoner kronor.

10 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN Tabell 3. Beräknad budget och utfall 2015 för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras Beräknad Beräknad Beräknat Intäkt Kostnad Resultat intäkt kostnad resultat Kronofogdens avgifter (tkr). Inkomsttitel För den avgiftsbelagda verksamheten var intäkterna i nivå med den beräknade budgeten. Att kostnaderna var lägre än beräknat förklaras av att myndighetens totala kostnader var lägre. Tabell 4. Utfall 2015 för Tjänsteexport Intäkt Kostnad Resultat Tjänsteexport (tkr) Tjänsteexporten gick med överskott 2015 vilket till viss mån kompenseras av tidigare års balanserade resultat om -0,6 miljoner kronor. KRONOFOGDENSKOMPETENSFÖRSÖRJNINGOCH ARBETSMILJÖ Återrapporteringskrav.enligt.förordningen.(2000:605).om.årsredovisning.och.budgetunderlag. Kronofogdenskaredovisadeåtgärdersomharvidtagitsisyfteattsäkerställaatt kompetensfinnsförattfullgöradeuppgiftersomavsesi3kap.1 förstastycketom resultatredovisningiförordningen(2000:605)omårsredovisningochbudgetunderlag.i redovisningenskadetingåenbedömningavhurdevidtagnaåtgärdernasammantagethar bidragittillfullgörandetavdessauppgifter.kronofogdenskaenligtsammaförordning lämnauppgiftomdeanställdasfrånvaropågrundavsjukdomunderräkenskapsåret.den totalasjukfrånvaronskaangesiprocentavdeanställdassammanlagdaordinariearbetstid. Kompetensförsörjning Tabell 5. Anställningsuppgifter Antal fast anställda Andel kvinnor 67 % 67 % 67 % Andel kvinnliga chefer 56 % 56 % 54 % Medelålder 44 år 45 år 44 år Myndighetens kompetensförsörjning är en avgörande förutsättning för verksamheten. Det handlar dels om att attrahera och rekrytera nya medarbetare, dels om att utveckla och växla kompetens. Kronofogden har vid utgången av året tillsvidareanställda medarbetare, vilket är en ökning med 14 personer sedan utgången av år Personalomsättningen 1 var 10 procent bland tillsvidareanställd personal. Under året har 223 tillsvidareanställda slutat, varav 78 gått i pension. Personalomsättningen var 3 procentenheter högre än förra året. Fler har slutat men samtidigt har rekryteringstakten varit högre än föregående år. Myndigheten har rekryterat 201 tillsvidareanställda under året. Det större antalet vakanser har medfört att fler medarbetare haft möjligheten att byta arbete inom myndigheten. 139 personer bytte arbete internt. Av de tillsvidareanställda är 67 procent kvinnor och medelåldern är 44 år. Andelen kvinnliga chefer är 56 procent. Bemanningsläget inom myndigheten är i stort stabilt, även om det finns utmaningar inom delar av verksamheten. Delgivningsenheten har en högre personalomsättning än de flesta andra verksamheter, särskilt i 1 Med personalomsättning avses andel externa avgångar i relation till genomsnittligt antal anställda under året.

11 10 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN2015 storstadsområdena. Dessutom är det en hög intern rörlighet från delgivningen, då många medarbetare går vidare till andra roller i myndigheten. Även skuldsaneringsteamen har haft en hög personalomsättning under året, vilket innebär en särskild utmaning med anledning av att myndigheten planerar att utöka skuldsaneringsverksamheten med två team under Inom verksamheterna betalningsföreläggande och inregistrering har handläggarrollerna förändrats som en följd av att nya systemstöd har implementerats. I kombination med krav på effekthemtagningar har antalet tillsvidareanställda minskat inom dessa verksamheter under året. Kronofogden genomför varje år flera utbildningsinsatser. De mest omfattande är behörighetsutbildningar inom verkställigheten. Aspiranter inom verkställigheten går utbildningar för att bli behöriga som kronoinspektörer eller kronofogdar. Behörighetsutbildningarna tar 7 10 månader att slutföra och de består av både teoretiska och praktiska moment. En del i utbildningen för blivande kronoinspektörer är en juridisk basutbildning som bedrivs i form av heltidsstudier vid Lunds universitet. En annan viktig del i utbildningarna är samtalsteknik. Under 2015 har 95 aspiranter påbörjat utbildningarna. Jämfört med föregående år är det en ökning med 64 aspiranter. Det ökade antalet deltagare beror på att myndigheten har anställt fler aspiranter. Under år 2014 tog myndigheten fram en ny utbildning i exekutiv försäljning. Utbildningen har vidareutvecklats och byggts på med fler delar under året. 25 deltagare har hittills genomfört utbildningen. Under första kvartalet 2015 slutfördes den lönekartläggning och handlingsplan för jämställda löner som enligt diskrimineringslagen ska genomföras vart tredje år. Till grund för lönekartläggningsarbetet låg en arbetsvärdering, som myndigheten färdigställde i början av Kartläggningen visade på löneskillnader som bedömdes som osakliga för två kategorier jurister. Den osakliga löneskillnaden har åtgärdats. Sammantaget kan myndigheten konstatera att arbetet med kompetensförsörjningen har bidragit till att myndigheten har nått sina verksamhetsmål. Arbetsmiljö och sjukfrånvaro Tabell 6. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro 5,2 % 4,5 % 4,0 % totalt Sjukfrånvaro över 60 dagar 2,7 % 2,3 % 1,9 % Frisktal 63 % 60 % 66 % Den totala sjukfrånvaron har ökat från 4,5 procent till 5,2 procent under året. Det är bland kvinnor som sjukfrånvaron ökat, från 5,4 procent under år 2014 till 6,4 procent. Bland män är sjukfrånvaron oförändrad. Den långa sjukfrånvaron (fler än 60 dagar) har ökat från 2,3 procent år 2014 till 2,7 procent. Med anledning av den ökade sjukfrånvaron har myndigheten påbörjat en genomlysning av de aktuella sjukfallen. I genomlysningen är fokus i första hand på långtidssjukskrivningar, även om upprepad korttidssjukfrånvaro också berörs. Det främsta syftet med genomlysningen är att identifiera vilka ytterligare åtgärder myndigheten kan vidta i rehabiliteringshänseende, för att få sjukskrivna medarbetare åter i arbete. I samband med genomlysningen har myndigheten också inlett en mer aktiv dialog med cheferna kring rehabilitering och vikten av att uppmärksamma tidiga tecken på ohälsa. Under 2016 fortsätter arbetet med genomlysningen och den aktiverande dialogen med cheferna. Dessutom påbörjas ett arbete med att identifiera bakomliggande faktorer till sjuktalen i myndigheten. I de team där sjuktalen är höga arbetar myndigheten och företagshälsovården med riktade insatser. Därutöver har samtliga enheter inom verksamhetsområde 1 haft personalgenomlysningar under åren 2014 och Vid en personalgenomlysning får chefen stöd av konsulter från Skatteverkets

12 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN administrativa avdelning i att analysera frånvaromönster och i att reflektera kring orsaker och förbättringsmöjligheter. Utifrån det tar myndigheten fram en handlingsplan för att minska sjukfrånvaron. Personalgenomlysningarna har medfört ett ökat erfarenhetsutbyte mellan chefer och har skapat förutsättningar för en mer enhetligt hantering inom enheterna. Däremot går det ännu inte att se effekter i form av minskad sjukfrånvaro. UTVECKLINGOCH FÖRVALTNINGAVITcSYSTEM Under 2015 har Kronofogden fortsatt arbetet med att ersätta IT-stöden för verkställighet (REX) och summarisk process (SUPRO) med nya och mer hållbara lösningar. IT-stöden ska utvecklas till att mer funktionellt, stabilt och effektivt stödja verksamheten. I myndighetens IT-investeringsplan för är ersättningen av REX och SUPRO prioriterad. I IT-strategin för Kronofogden fastslås att avvecklingen av stordatorsystemen i förlängningen ska möjliggöra: utveckling av relevanta e-tjänster och digitalisering av en stor del av processerna till nytta för kunderna effektivare utveckling av IT-stöd till lägre kostnad utveckling som bidrar till mer automatiserade processer och ökad kvalitet genom verksamhetseffektiva ITtjänster. Ersättningen drivs som ett program kallat ERS-programmet. Arbetet med att ersätta REX pågår inom projekten NMG (Nytt ITstöd mål- och gäldenärshantering) och Medea (nytt stöd för myndighetens hantering av utmätta medel). Ersättningen av SUPRO pågår genom projektet SARA (nytt IT-stöd för summarisk process). Utöver det pågår projektet IST (Informations- och stödtjänster) med syfte att utveckla informations- och stödtjänster som används av de nya system som utvecklas inom ERS-programmet. Under 2015 har samtliga projekt påbörjat utvecklingen av de nya IT-stöden och målet är att REX ska vara ersatt vid utgången av 2018 och SUPRO under Under 2015 har projektet Hantera ansökan (nytt IT-stöd för hantering av ärenden om verkställighet) avslutats och leveranser inom Medea produktionssatts. Förutom insatser kopplade till ersättningen har följande utvecklingsinsatser och aktiviteter genomförts eller bedrivits under 2015: I början av året lanserade Kronofogden en auktionssajt, som gör det möjligt för kunderna att köpa lösöre på internet. Projektet har fortsatt som en pilot under året och införs permanent under Dessutom utvecklar myndigheten ett ärendehanteringssystem för försäljning av lös egendom. Under året har myndigheten driftsatt ett stöd för att möjliggöra fordringsanmälningar digitalt till skuldsaneringsprocessen, för såväl privata som statliga fordringsägare. Under hösten driftssattes en lösning för omräkning av löneutmätningsbeslut. Dessa sker nu maskinellt och innebär att gäldenärer med löneutmätning får tillgodoräkna sig ett korrekt normalbelopp 2 i början av varje år. Tidigare skedde korrigeringen av normalbelopp i pågående löneutmätningsbeslut löpande under året. Under året har myndigheten bedrivit flera förstudier. En förstudie handlar om att förbättra myndighetens förmåga att planera och fördela myndighetens medel genom förbättrad budgetering, prognostisering och uppföljning. Projektet fortsätter under En annan förstudie har bedrivits för att utreda och rekommendera handlingsalternativ för införandet av en lösning som möjliggör fjärrarbete inom myndigheten. 2 Normalbelopp används när Kronofogden räknar ut en löneutmätning och beslutas årligen. Det ska täcka vanliga levnadsomkostnader, såsom mat, kläder, hygien och telefon.

13 12 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN2015 Myndigheten har påbörjat förberedelser inför ny- och vidareutveckling efter ersättningen av REX och SUPRO. Syftet är att identifiera och sammanställa förslag på utvecklingsinsatser inom följande områden: nya digitala möten och e-tjänster, elektroniskt ärendehanteringsstöd, flexiblare ärendehantering, ökat elektroniskt filutbyte och digital samverkan med omvärlden samt god arbetsmiljö. FORSKNING Kronofogden har sedan tidigare beslutat att myndigheten ska bedriva forskning i egen regi samt främja forskning vid högskolor och universitet inom myndighetens område. Forskningen syftar till att öka kunskapen kring frågor om ekonomisk trygghet, överskuldsättning, betalningsförmåga samt myndighetsutövning och dess ekonomiska, sociala och samhälleliga orsaker och konsekvenser. Även andra frågor som kan ge underlag för strategiska ställningstaganden i enlighet med myndighetens vision är relevanta i sammanhanget. Kronofogdens forskningssatsning bygger till stor del på ett samarbete med Lunds universitet, via universitets institut för ekonomisk trygghet (EconSec). EconSec har bildat ett nätverk av forskare, som inom sina respektive fält kommer i kontakt med begreppet överskuldsättning. Tillsammans har de tilldelats medel från Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet för ett tvärvetenskapligt projekt med titeln The Credit Society. Projektet ska bland annat resultera i en vetenskaplig antologi och en konferens. Myndighetens forskningssatsning har lett till att intresset för överskuldsättningsområdet har ökat, vilket bland annat kan ses i att externa forskare visat ett ökat intresse för att ta del av information och statistik från myndighetens verksamhet. Som en del av Kronofogdens forskningssatsning har myndigheten finansierat forskningsprojekt och kunskapsöversikter. Ett av projekten levererade sin rapport Ekonomisk knapphet, skuldsättning och hälsa i slutet av Ytterligare två rapporter levereras i början av Den ena handlar om överskuldsättning bland ungdomar och den andra om varför fler överskuldsatta inte använder sig av skuldsaneringsinstitutet. Resultaten presenteras för myndighetens medarbetare genom seminarier under våren 2016 och publiceras även på myndighetens externa webbplats. Inom ramen för myndighetens forskningssatsning genomgår även fyra medarbetare forskarutbildning på halvtid vid Lunds universitet. Dessa fyra bedriver forskning som kommer att presenteras i form av doktorsavhandlingar. INTERNATIONELLT SAMARBETE Kronofogden har under året haft ett aktivt internationellt samarbete. Myndigheten har medverkat i internationella sammanslutningar och omvärldens intresse för hur Kronofogden arbetar har varit fortsatt stort, både när det gäller besök till myndigheten och skriftliga förfrågningar. Förfrågningarna har varit riktade till samtliga verksamheter inom myndigheten. Vidare har Kronofogden deltagit i internationella konferenser inom indrivningsområdet. Myndigheten har deltagit aktivt inom EU och den internationella kronofogdeföreningen. Myndigheten har också representerat Sverige i internationella arbetsgrupper inom indrivningsområdet, till exempel indrivningskommittén inom EU. Inom Norden har samarbetet fortsatt vad gäller indrivningsfrågor. Kronofogden har under året deltagit i nordiska indrivningsmöten men också stått som värd. Under året har Kronofogden inom ramen för EU:s Fiscalisprogram deltagit i en arbetsgrupp där fokus bland annat är arbetsmetodik och informationsutbyte. Myndigheten har också medverkat i seminarier som EUkommissionen har arrangerat. Seminarierna

14 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN har handlat om hur avhysningar kan förebyggas, kompetensutveckling av indrivningspersonal och insolvensfrågor. Kronofogden har fortsatt utvecklingssamarbetet med den georgiska indrivningsorganisationen (NBE). Detta Sidafinansierade projekt pågick till december 2015 och engagerade både en långtidsexpert och ett 20-tal korttidsexperter. Inriktningen för denna andra projektperiod var insatser inom strategi, management, organisation och förebyggande verksamhet. Under maj lämnade NBE och Kronofogden in en ansökan till Sida om en avslutande projektfas om 18 månader. Fokus för ansökan var fortsatt implementation av de aktiviteter som ingått i den andra projektperioden. Sida ställde sig positiv till ansökan, men på grund av en minskad biståndsbudget till Georgien 2016 avslutades projektet vid utgången av Inom ramen för utvecklingssamarbetet har myndigheten under året genomfört en så kallad fact-finding insats i Moldavien. Insatsen är Sida-finansierad och riktar sig till Moldaviens skatteadministration. Genom det internationella samarbetet får Kronofogden möjlighet till erfarenhetsutbyte, kunskap och idéer till utveckling och förbättringar av den egna verksamheten. Dessa ökade insikter kan på sikt bland annat bidra till en mer kostnadseffektiv verksamhet. Deltagande i såväl EU:s arbetsgrupper som internationella konferenser och myndighetens utvecklingssamarbete har inneburit att medarbetare fått erfarenheter av internationellt arbete. Dessa erfarenheter kommer Kronofogden ha nytta av i framtiden. Möjligheten att delta i en internationell kontext bidrar också till att myndigheten uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. ÄRENDEVOLYMEROCH OMVÄRLDENSPÅVERKAN Kronofogdens förutsättningar påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen, som varit relativt stabil de senaste åren. Antalet ansökningar om betalningsföreläggande och handräckning i den summariska processen ökade med 2 procent efter att ha minskat något förra året. Antalet ansökningar om skuldsanering och omprövningar av tidigare beviljade skuldsaneringar har ökat under året. Kronofogdens satsning på att aktivera kunderna bedöms ligga bakom en del av ökningen av skuldsaneringsansökningar. Antalet gäldenärer som är föremål för verkställighet och indrivning var vid utgången av året cirka fysiska och juridiska personer. Under de senaste 10 åren har antalet pågående gäldenärer legat på en stabil nivå runt Inflödet av nya och återkommande gäldenärer till Kronofogden har under året ökat med cirka gäldenärer. Ökningen kan i viss mån förklaras av att Rikspolisstyrelsen restförde böter och avgifter till brottsofferfonden 2015 som i normalfallet skulle ha restförts Inflödet av konkursärenden minskade med 7 procent jämfört med föregående år. Det är andra året i följd som konkurserna minskar. Enligt statistik från Upplysningscentralen är den största minskningen inom byggindustri, partihandel och serviceföretag. Totalt har ärenden och mål inkommit till Kronofogden, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. INTERNSTYRNING OCHKONTROLL Kronofogden har en väl etablerad process för arbetet med intern styrning och kontroll. Arbetet har under året bedrivits enligt plan och är integrerat med ordinarie planeringsoch uppföljningsprocess. Myndigheten har genomfört riskanalyser på såväl strategisk som operativ nivå och har sedan följt upp riskanalyserna. Processen för den interna styrningen och kontrollen har bidragit till en systematik och en samsyn på vilka åtgärder

15 14 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN2015 som behöver vidtas på både kort och lång sikt för att säkra att myndigheten ska kunna nå sina mål samt minska risker för verksamhet, människor, egendom och information. Kronofogdens riskanalys är uppdelad i två delar: risker som går mot myndighetens treåriga mål och risker som går mot kraven i myndighetsförordningen, även kallade myndighetsövergripande risker. I slutet av varje år följer myndigheten upp hur riskerna har utvecklats under året. Då utvärderas också om genomförda åtgärder har gett någon effekt på riskvärdet. Bedömningen av riskvärdet anges i tre nivåer och åskådliggörs med hjälp av färgerna grön, gul och röd. Ett rött riskvärde innebär att risken bedöms vara av en sådan karaktär att den antingen har stor påverkan på verksamheten eller kan ge mycket allvarliga konsekvenser för verksamheten. Det är främst dessa röda risker som myndigheten försöker minska. I framtagandet av myndighetens treåriga mål framkom tio risker för att inte nå målen. Under 2015 har myndigheten arbetat för att minska riskvärdet för dessa risker. Detta har lyckats för en av riskerna, där riskvärdet har sänkts från rött till gult. Kronofogdens internkontrollplan är en del av myndighetens process för intern styrning och kontroll. I planen identifieras risker för att regler och rutiner inte följs i praktiken, t.ex. vad avser post, dokument, kontanter, värdehandlingar och behörigheter. Genom kontroller ska avvikelser fångas upp och hanteras på ett tidigt stadium. En uppföljning av genomförda kontroller under första halvåret 2015 visade brister avseende genomförande och dokumentation av internkontroller. För att öka förståelsen för syftet med internkontrollerna genomförde controllerteamet möten med samtliga enheter under hösten. Myndighetens bedömning är att internkontrollerna därefter utförts enligt plan. Bedömningen är sammantaget att Kronofogdens interna styrning och kontroll är betryggande.

16 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN Kronofogdenssamladeresultatutveckling Kronofogdens.uppgifter.enligt.instruktionen.. Kronofogdenansvararförfrågoromverkställighetenligtutsökningsbalkenoch andraförfattningar,indrivningenligtlagen(1993:891)omindrivningavstatliga fordringar,betalningsföreläggandeochhandräckning,skuldsanering,tillsyni konkurssamtlönegarantividkonkursochföretagsrekonstruktion.kronofogden harvidaretilluppgiftattverkaförattbetalningsförpliktelserochandraförpliktelc sersomkanbliföremålförverkställighetfullgörsitidochpårättsätt... Mål.för.utgiftsområde.Skatt,.tull.och.exekution.enligt.regleringsbrevet.. Måletförutgiftsområdetärattsäkerställafinansieringenavdenoffentligasektorn ochbidratillettvälfungerandesamhälleförmedborgareochnäringslivsamt motverkabrottslighet.!! Återrapporteringskrav. Återrapportering. Kronofogdenskagöraenbedömningavhurmyndighetenbidragittillattuppfylla Sid.!21! målet.!! Mål.för.verksamhet.Exekution.enligt.regleringsbrevet. Engodbetalningsviljaskaupprätthållasisamhälletochföreteelsersomkanleda tillöverskuldsättningskamotverkas.kronofogdenskaunderlättaförmedborgare ochföretagattgörarättförsig.medborgareochföretagskahaförtroendeför Kronofogdensverksamhet.Kvinnorochmänskagessammamöjligheteroch villkorvidkontaktermedmyndigheten!! Återrapporteringskrav.. Kronofogdenskagöraenbedömningavresultatutvecklingenmedutgångspunkt Om!betalningsvilja:!sid.!19! iverksamhetensmålochprestationer. Om!motverkan!av!företeelser! som!kan!leda!till!överskuld< sättning:!sid.!18! Om!underlätta!för!medborgare! och!företag:!sid.!19! Om!förtroende:!sid.!20! Om!kvinnor!och!mäns! möjligheter!och!villkor!sid.!21!!! Generellt.återrapporteringskrav.enligt.regleringsbrevet.. Kronofogdenskaredovisaenbedömningavenhetlighet,kvalitet,effektivitetoch produktivitettotalt.utvecklingenskaanalyserasochkommenteras. Om!produktivitet:!sid.!19! Om!enhetlighet:!sid.!19! Om!kvalitet:!sid.!19! Om!effektivitet:!sid.!20! Kronofogden bidrar till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn. Myndigheten bidrar också till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv genom att hjälpa de som har pengar att fordra. Kronofogdens verksamhet handlar i huvudsak om att handlägga ärenden och mål inom den summariska processen, verkställigheten och indrivningen samt skuldsaneringen. Myndigheten arbetar också förbyggande och besvarar frågor i kundservice. Dessutom bidrar myndigheten genom att dels utöva tillsyn över konkursförvaltare, dels säkerställa

17 16 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN2015 att konkurser hanteras på ett korrekt sätt. Kronofogden har även i uppdrag att motverka brottslighet och då framför allt den ekonomiska brottsligheten. KRONOFOGDENS INRIKTNINGOCHMÅL Kronofogden har utifrån uppdraget från uppdragsgivaren formulerat en vision för myndigheten. Visionen är att Kronofogden ska vara en pådrivande kraft för att alla betalar och ingen blir överskuldsatt. Som stöd för myndighetens utveckling mot visionen finns en strategisk inriktning. Inriktningen innehåller strategier som ska fungera vägledande för myndighetens ledning och styrning. I den strategiska inriktningen beskrivs tre fokusområden: kundmötet och det aktiverande och förebyggande arbetssättet kostnadseffektiv verksamhet attraktiv arbetsgivare Vägledande för fokusområdenas innehåll har varit hur Kronofogden kan bidra till att en god betalningsvilja upprätthålls, hur överskuldsättningen kan motverkas och hur Kronofogden kan göra det enklare för medborgare och företag att göra rätt för sig. Kronofogden sätter också mål på tre års sikt. Målen är en konkretisering av den strategiska inriktningen och beskriver vad myndigheten ska fokusera på under de närmaste tre åren. Kundmötet och det aktiverande och förebyggande arbetssättet Kundernas behov är Kronofogdens utgångspunkt. Myndigheten ska arbeta för att kunden upplever att Kronofogden ser och utgår från deras situation och att kunden har förstått både vilka möjliga lösningar som finns och vad som händer i nästa steg i processen. Myndigheten ska sträva efter effektiva kundmöten, både för kunden och för myndigheten. Kronofogden ska också arbeta för att stärka och aktivera kunderna så att de kan komma till rätta med sin ekonomiska situation. Myndighetens ambition är att endast de mål och ärenden som inte kan lösas på annat sätt ska ges in till Kronofogden och att färre personer återkommer med nya skulder. Kronofogden fokuserar därför på att samarbeta med externa aktörer och skapa utrymme för proaktiva insatser. Myndighetens bedömning är att myndigheten under 2015 har närmat sig målet genom åtgärder vidtagna i samverkan med kommuner, Centrala studiestödsnämnden (CSN) och andra ingivare. Samverkan med kommuner har pågått under flera år. Under 2015 har samverkan inletts med 14 nya kommuner. Syftet med samverkan är att öka kunskapen hos tjänstemän och politiker om överskuldsättning. På längre sikt kan detta förebygga att kommuninvånare blir överskuldsatta. Kronofogden arbetar också för att stärka och aktivera kunderna. En förutsättning för att lyckas med detta är att kunderna upplever att Kronofogden ger stöd och vägledning som är till nytta för dem. Andelen kunder som anser att myndigheten ger stöd och vägledning som varit till nytta ligger enligt kundundersökningen 2015 på 64 procent, vilket är i nivå med undersökningen Detta tyder på att myndigheten inte kommit närmare målet om att stärka och aktivera kunderna. En långsiktig ambition är att antalet borgenärer och gäldenärer som finns i myndighetens register ska bli väsentligt färre. Kronofogden aktiverar gäldenärerna så att de själva kan ta ansvar för sin situation. Detta sker genom att myndigheten genomför aktiverande samtal vid kontakter med gäldenärer. Under året har dessa samtal ökat med 32 procent. En förutsättning för att Kronofogden ska ha både effektiva kundmöten och stärka och aktivera kunderna är att myndigheten är begriplig i tal och skrift. Myndighetens kundundersökning 2015 visar att kunderna inte upplever myndigheten som mer begriplig än vid förra mätningen 2013.

18 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN Kostnadseffektiv verksamhet En förutsättning för att myndigheten ska nå visionen är att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt 3. Myndigheten kan frigöra resurser genom att bli bättre på samordning och genom att utföra arbetet på ett mer effektivt sätt. De frigjorda resurserna kan användas till det aktiverande och förebyggande arbetet. På sikt kan utvecklingen av nya IT-stöd bidra till en ökad effektivisering genom automatisering och genom ett ökat utbud av e-tjänster för myndighetens kunder. Denna ITutveckling är dock beroende av att ersättningen av REX och SUPRO är genomförd, vilket enligt nuvarande planering dröjer till utgången av Större delen av ersättningen av REX och SUPRO ger inga direkta effektiviseringsvinster. Men den del av ersättningen som handlar om utvecklandet av ett nytt IT-stöd för medelshanteringen har en betydande effektiviseringspotential. Utvecklingsarbetet har pågått sedan 2011 med flera delleveranser och en successiv överflyttning av mål till det nya IT-stödet. De mål som hittills har överflyttats har bidragit till att allt fler medelsärenden kan hanteras maskinellt. Kronofogden bedriver också arbeten med att effektivisera verksamhetsprocesserna. Verkställigheten har fortsatt att utveckla den så kallade gäldenärsanpassade verkställigheten, vilket bland annat innebär att utredningsinsatsen anpassas efter ärendets komplexitet. Verkställigheten har även infört enhetsgemensamma telefonislingor under Den gemensamma slingan har lett till att kunderna fått svar i högre utsträckning än tidigare. Skuldsaneringen har haft problem med en sjunkande effektivitet. Under 2015 har myndigheten satt in åtgärder i form av tydligare styrning och uppföljning för att öka effektiviteten. Inom skuldsaneringen pågår 3 Med kostnadseffektivitet menas att uppnå samma eller bättre resultat till en lägre kostnad. också ett arbete med processförbättringar med lean som verktyg. Det är ännu för tidigt att se några resultat av förbättringsarbetet. Myndigheten har under 2015 även påbörjat ett organiserat arbete med ständiga förbättringar i form av fem piloter. Syftet är att ta till vara kundernas synpunkter och medarbetarnas idéer för att utveckla myndigheten. Myndigheten har infört agila arbetssätt för utvecklingen av IT-stöd. Syftet är att öka kundanpassningen, flexibiliteten och effektiviteten i utvecklingen. Attraktiv arbetsgivare Det är genom att Kronofogden har engagerade medarbetare med rätt kompetens som myndigheten kan nå sina mål och leva upp till uppdragsgivarens och kundernas förväntningar. Som arbetsgivare behöver myndigheten attrahera och utveckla medarbetare så att de bidrar till Kronofogdens framgång. Inom detta fokusområde har Kronofogden valt att sätta mål för att medarbetarna ska växa och utvecklas och uppleva balans i arbetet. För att myndigheten ska nå målet Vi växer och utvecklas år 2016 ska minst 90 procent av Kronofogdens medarbetare anse att myndigheten erbjuder bra utvecklingsmöjligheter. Likaså ska minst 90 procent av medarbetarna uppleva att de har en balanserad arbetssituation. Måluppfyllelsen mäts genom de medarbetarundersökningar som genomförs vartannat år. Den senaste undersökningen genomfördes år 2014 och nästa sker under Under 2015 har fokus varit på att fortsätta arbeta med de förbättringsområden som myndigheten identifierat i tidigare undersökningar. Kronofogden har fortsatt att utveckla sina processer för kompetensutveckling och chefsförsörjning och tydliggjort vad den står för och erbjuder som arbetsgivare. Myndigheten har tagit fram och implementerat en process för kompetensutveckling: hur myndigheten fångar verksamhetens behov av

19 18 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN2015 kompetensutveckling och omsätter det i konkret lärande. En aktivitet för att utveckla processen för chefsförsörjning har påbörjats under 2015 och är planerad att slutföras Syftet med aktiviteten är att skapa en systematisk chefsförsörjningsprocess: att identifiera framtida chefer, följa upp och utveckla befintliga chefer samt skapa en rörlighet i och ur chefskap. Kronofogden har även utvecklat kommunikationen kring sitt arbetsgivarerbjudande i syfte att mer effektivt och träffsäkert attrahera och intressera framtida medarbetare samt att skapa rätt förväntningar. Myndigheten har också inlett ett projekt för att förtydliga myndighetens kompetensmodell. Projektet beräknas vara klart år Projektet syftar till att säkra verksamhetens långsiktiga behov av kompetens och samtidigt möjliggöra att medarbetarna växer och utvecklas. KRONOFOGDENS VÄSENTLIGAPRESTATIONER I enlighet med uppdragsgivarens krav, befintlig lagstiftning och kundernas behov och förväntningar ska Kronofogdens handläggning vara snabb, enhetlig och hålla hög kvalitet. Myndigheten ska också ha en hög produktivitet och effektivitet. I jämförelse med föregående år går resultatutvecklingen i termer av avslutade mål och ärenden åt olika håll beroende på verksamhet. 2 procent färre mål har avslutas avseende betalningsföreläggande och handräckning inom den summariska processen. Antalet avslutade allmänna och enskilda mål inom verkställigheten ökade med 3 procent. Kronofogden har drivit in 10,2 miljarder kronor till borgenärerna, en minskning med 5 procent. Antalet avslutade fastighets- och bostadsrättsärenden har minskat med 20 procent och antalet sålda fastigheter och bostadsrätter minskade med 16 procent. I handläggningen av skuldsanerings- och omprövningsärenden har antalet avslutade ärenden minskat med 15 procent. 12 procent färre har beviljats skuldsanering. Inom konkurstillsynen var antalet avslutade konkursärenden i nivå med förra året. Utöver handläggningen i kärnverksamheten har myndigheten också besvarat kundfrågor och genomfört en rad förebyggande aktiviteter. Antalet besvarade samtal och e- brev av myndighetens kundservice var i nivå med föregående år. Den förebyggande verksamheten har fortsatt sitt arbete för att motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning. Bland annat har Kronofogden medverkat i Gilla din ekonomi, som är ett landsomfattande nätverk som startats av myndigheter, organisationer och finansiella företag för att öka den finansiella folkbildningen i samhället. Insatsen för att öka kommunpolitikers kunskaper om överskuldsättningens konsekvenser har fortsatt även under Kronofogden har också genomfört åtgärder för att minska antalet avhysningsansökningar och verkställda avhysningar. Myndigheten har också inlett en samverkan med de största ingivarna av allmänna mål i syfte att minska antalet skulder som överlämnas för indrivning från dem. Kronofogden har också i uppdrag att motverka brottslighet. Myndigheten har haft bemanning i samtliga delar av det nationella underrättelsecentrat (NUC) under hela verksamhetsåret och varit aktiv i arbetet med att bearbeta och analysera underrättelser från de samverkande myndigheterna. Kronofogden har även första delen av året innehaft tjänsten som biträdande samordnare för NUC, vilket varit en heltidstjänst. Under året har Kronofogden också haft kontinuerlig representation i kansliet för det Operativa rådet och Samverkansrådet i syfte att bidra med kompetens kring tillgångsinriktning i det myndighetsgemensamma arbetet. Kronofogden har deltagit i det myndighetsgemensamma arbetet i ärenden som beslutats av det Operativa rådet. Åtgärder mot penningtvätt har också fortsatt. Kronofogden har också vidtagit åtgärder i syfte att det ska vara lätt för medborgare och

20 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN företag att göra rätt för sig. Information på myndighetens webbplats har fortsatt att anpassas till myndighetens olika kundgrupper. Bland annat har minoritetsspråken blivit bättre representerade på webbplatsen. På webbplatsen publiceras också regelbundet nyheter om avvikelser, handläggningsfrågor, förenklingar med mera. För vissa typer av ärenden redovisas normal handläggningstid så att ingivaren/sökanden vet vad som kan förväntas. Myndigheten har under 2015 också arbetat aktivt med att förbättra den skriftliga informationen. Kronofogden bedömer att myndighetens åtgärder för att motverka överskuldsättning i kombination med aktiverande samtal och en effektiv indrivningsverksamhet skapar förutsättningar för att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället. Produktivitet Produktivitetsutvecklingen i termer av avslutade ärenden och mål per årsarbetskraft har varierat. Produktiviteten har ökat med 12 procent inom konkurstillsynen och 9 procent inom handläggningen av allmänna och enskilda mål. Antalet exekutiva åtgärder i form av utredningsrapporter, utmätningar och löneutmätningar per årsarbetskraft ökade med 5 procent. Inom den summariska processen har produktiviteten ökat med 5 procent. Inom försäljningen av fastigheter och bostadsrätter har produktiviteten minskat med 11 procent, medan den minskade med 12 procent inom skuldsaneringen. Kundservice har besvarat 4 procent färre samtal och e-brev per årsarbetskraft. Handläggningstider och enhetlighet Utvecklingen av handläggningstider och enhetligheten har varierat beroende på verksamhet. Inom den summariska processen har handläggningstiderna ökat och enhetligheten i handläggningen minskat. Inom verkställigheten är handläggningstiderna i nivå med föregående år och detsamma gäller enhetligheten. Tiden fram till första försäljningsförsök av fastigheter är i nivå med föregående år och skillnaderna i handläggningstid mellan organisatoriska enheter har minskat. Inom skuldsaneringen har handläggningstiderna ökat medan skillnaderna i handläggningstid mellan organisatoriska enheter minskat. Inom konkurstillsynen har handläggningstiden för slutyttranden minskat och detsamma gäller variationer mellan teamen. Slutligen kan konstateras att väntetiden i myndighetens kundservice ökat. Handläggningens kvalitet Inom den summariska processen, kundservice och konkurstillsynen har kvaliteten i handläggningen varit fortsatt bra och på en oförändrad nivå jämfört med föregående år. Inom försäljningen av fastigheter och bostadsrätter har kvaliteten förbättrats jämfört med uppföljningen för två år sedan och bedömdes som bra vid 2015 års undersökning. Kvaliteten behöver fortsatt förbättras i handläggningen av allmänna och enskilda mål. Där är det produktkvaliteten som måste förbättras. Inom skuldsaneringen har processkvaliteten försämrats jämfört med föregående år och måste förbättras. En indikator för verksamhetens kvalitet utgörs av skadestånd. Under 2015 kom 219 nya ärenden till Kronofogden för handläggning inom ramen för förordningen (1995:1301) om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten. Under 2014 inkom 213 ärenden. I summan ligger både sådana ärenden som handläggs av myndigheten och av Justitiekanslern. Utöver det tillkommer fem ärenden som efter stämningsansökan eller ansökan om betalningsföreläggande handlagts eller handläggs som tvistemål i allmän domstol. Under 2015 har Kronofogden avgjort 142 ärenden och Justitiekanslern 110 ärenden. Kronofogden har också företrätt staten som svarande i tre mål som under året slutligt avgjorts av domstol. Totalt avgjordes därmed 255 ärenden och mål, varav 65 anspråk bifölls helt eller delvis. Totalt har ett belopp om

21 20 ÅRSREDOVISNINGKRONOFOGDEMYNDIGHETEN kr utbetalats under Utöver detta har Justitiekanslern fattat beslut om ytterligare cirka kr i skadestånd som inte utbetalades under Såväl beloppet som andelen bifall (25 procent) är klart högre än tidigare år. Utbetalda belopp har legat på ett intervall mellan 194 kr och kr. Felaktig hantering inom myndighetens försäljningsverksamhet var under 2015 den vanligaste grunden för bifall. Handläggningens inre effektivitet Kronofogdens effektivitet i termer av styckkostnader per avslutat ärende och mål har ökat inom konkurstillsynen och var i nivå med föregående år inom handläggningen av allmänna och enskilda mål. Effektiviteten minskade inom försäljningen av fastigheter och bostadsrätter, skuldsaneringen, summarisk process och kundservice. Så tycker kunderna om Kronofogden Kronofogden har valt att definiera borgenärer och sökande, gäldenärer och svarande samt allmänheten som myndighetens kunder. För att säkra att myndigheten löpande har kunskap om kundernas syn på myndighetens verksamhet har Kronofogden en modell för egeninitierade kundundersökningar. Med hjälp av modellen kan myndigheten systematiskt följa utvecklingen av kundernas nöjdhet och förtroendet för myndigheten. Undersökningen utgör också ett underlag till förbättringsarbetet i verksamheten. Myndigheten genomför två typer av undersökningar, en inriktad på allmänheten och en som inriktar sig mot borgenärer och gäldenärer. Kundundersökningen 2015 riktades mot borgenärer och gäldenärer. Enligt denna undersökning nådde myndigheten ett NKI på 66, vilket är en minskning med 2 enheter jämfört med mätningen Kvinnor var mer nöjda med Kronofogden än män (69 respektive 64 i NKI). Detta gäller samtliga verksamheter. Könsuppdelad statistik för NKI saknas för Kunderna var nöjda med personalens tillgänglighet, bemötande, kvalitet, information, snabbhet och förtroende. 87 procent anser att de blir bemötta på ett trevligt sätt. Åtta av tio (82 procent) litar på att de svar och besked de får är korrekta, och 76 procent anser att personalen är kunnig och att de informerar och förklarar så kunden förstår. 72 procent ger positiva betyg när det gäller hur intresserade och engagerade personalen är i deras ärende. Förtroende för myndigheten ligger på en hög nivå, 72 procent. Samtliga av dessa frågor ligger på samma nivå som föregående kundmätning. För vissa frågor har andelen nöjda sjunkit jämfört med föregående mätning. Andelen som tycker att det är lätt att komma i kontakt med Kronofogden har sjunkit från 75 procent 2013 till 62 procent procent anser 2015 att handläggningen av deras ärende sköttes snabbt och effektivt medan denna andel låg på 61 procent Viktiga områden att förbättra för att öka kundnöjdheten och för att bättre följa myndighetens strategiska inriktning är stöd och vägledning för kunderna, verksamhetens snabbhet och information om vad som kommer att hända i nästa steg i handläggningen. Under året har myndighetens ambition bland annat varit att öka antalet aktiverande samtal med gäldenärer. Resultatet blev en ökning med 32 procent jämfört med samtal genomfördes. Myndigheten har också aktivt arbetat med att förbättra den skriftliga informationen. Synpunkter från myndighetens kunder framkommer också i den mätning som Svenskt kvalitetsindex (SKI) genomfört under hösten I indexet mäts och analyseras ett stort antal aspekter kring kundrelationen till olika myndigheter. Studien görs med hjälp av en statistisk modell som möjliggör analys av orsakerna till kundernas bedömning. Som bakgrund mäts image, förväntningar, produktkvalitet, servicekvalitet och effektivitet. För att ta del av det fullständiga resultatet av undersökningen krävs att

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 20 Finansdepartementet 2011-12-15 Fi2011/1615, Fi2011/5146 Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 SUNDBYBERG Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1. Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA

2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1. Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA Regeringsbeslut I 15 Finansdepartementet 2009-12-21 Fi2008/3614, Fi2009/1655, Fi2009/2747, m.fl. Sebilaga1 Skatteverket Solna strandväg 10 17194SOLNA Regleringsbrev för budgetåret avseende Skatteverket

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

DET HÄR ÄR KRONOFOGDEN... 2 RIKSKRONOFOGDEN SAMMANFATTAR MYNDIGHETENS RESULTAT... 3 RESULTATREDOVISNING...

DET HÄR ÄR KRONOFOGDEN... 2 RIKSKRONOFOGDEN SAMMANFATTAR MYNDIGHETENS RESULTAT... 3 RESULTATREDOVISNING... Årsredovisning 2014 INNEHÅLL 2014 DET HÄR ÄR KRONOFOGDEN... 2 RIKSKRONOFOGDEN SAMMANFATTAR MYNDIGHETENS RESULTAT... 3 RESULTATREDOVISNING... 5 REDOVISNINGENS DISPOSITION... 5 KRONOFOGDENS FÖRUTSÄTTNINGAR...

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Premiepensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Premiepensionsmyndigheten Regeringsbeslut II:7 2009-12-10 Fi2009/7027 Finansdepartementet Premiepensionsmyndigheten Box 1605 111 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Premiepensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006

2005-04-05. Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 PM Socialtjänstförvaltningen Yasmine Ekman Munir, Shahid Saleem, Ulla-Britt Fingal 2005-04-05 Bilaga 1 Genomfört arbete inom halveringsuppdraget år 2004 jämte pågående och planerat arbete 2005-2006 Bakgrund

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kriminalvården

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kriminalvården Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8710/KRIM Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ju2013/7815/KRIM m.fl. Se bilaga 1 Kriminalvården 601 80 Norrköping Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2015-06-25 S2015/04530/RS (delvis) Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Ann-Christin Östbergh, Hans Juhlin 0455-303611, 303267 DIA 2012.3907 2012-11-19 Internbudget 2013 och verksamhetsplan 2013-2015 för Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas.

god ekonomisk hushållning - tillgängliga ekonomiska resurser är en ram för möjlig verksamhet och tilldelad ram ska hållas. 2015-11-05 1 Vision 2030 ska utgöra en övergripande och gemensam framtidsbild för Nybro kommun och de kommunala bolagen. Utifrån Nybros vision ska respektive verksamhet organisera sig och verka för att

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Allmänt Kommissarie Stefan Thörn fick den 15 juni 2009 i uppdrag att tillsammans

Läs mer

Årsberättelse 2014 www.elegnamnden.se 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se

Årsberättelse 2014 www.elegnamnden.se 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se Årsberättelse 2014 www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se 2 (6) Denna årsberättelse för E-legitimationsnämnden

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén

Samordningsförbundet Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Ansvarig tjänsteman Ulrica Sandzén Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbund för Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng finns framtaget. Inriktningen är att under 2015 fortsätta utveckla samverkan genom finansiering av Individ

Läs mer

Åtgärdsprogram för att få verksamhet och ekonomi i balans. Överlag betonar socialnämnden vikten av återhållsamhet i verksamheten.

Åtgärdsprogram för att få verksamhet och ekonomi i balans. Överlag betonar socialnämnden vikten av återhållsamhet i verksamheten. Åtgärdsprogram för att få verksamhet och ekonomi i balans Överlag betonar socialnämnden vikten av återhållsamhet i verksamheten. Åtgärder godkända av socialnämnden Inhyrd sjukvårdspersonal minskas och

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar. Sida 1(8) Detaljbudget 2015 Hälsan och Stressmedicin 1. Sammanfattning Hälsan och Stressmedicins uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt att

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

SVENSK FÖRSÄKRING SID 1

SVENSK FÖRSÄKRING SID 1 SVENSK FÖRSÄKRING VD HAR ORDET Christina Lindenius SID 2 Försäkringar skapar trygghet och bidrar till ett robust och hållbart samhälle. Vi lever i ett samhälle som är i ständig förändring. Vid sidan av

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2015

Verksamhetsplan och budget 2015 Verksamhetsplan och budget 2015 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,

Läs mer

Förslag till årsredovisning 2010

Förslag till årsredovisning 2010 2011-02-17 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till årsredovisning 2010 Dokumentet tas upp i KAN AU 110224 och i KAN 110311. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Kvalitetsberättelse 2015

Kvalitetsberättelse 2015 Ronneby Kommun Kvalitetsberättelse 2015 Socialförvaltningen Sofia Wildros, Kvalitetsutvecklare 2016-02-17 1 2 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Processer/rutiner... 4 2. Mål 2015...

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Regeringsbeslut I:3 2016-04-07 S2016/01578/SF Socialdepartementet Pensionsmyndigheten Box 38190 100 64 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Pensionsmyndigheten Riksdagen har beslutat om

Läs mer

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet

6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 125 . 126 6 Ekonomisk styrning av statlig verksamhet 6.1 Utveckling av den ekonomiska styrningen I finansutskottets betänkande 1996/97:FiU20 (Del 1, sid 143 ff)

Läs mer

DET HÄR ÄR KRONOFOGDEN RIKSKRONOFOGDEN SAMMANFATTAR MYNDIGHETENS RESULTAT RESULTATREDOVISNING

DET HÄR ÄR KRONOFOGDEN RIKSKRONOFOGDEN SAMMANFATTAR MYNDIGHETENS RESULTAT RESULTATREDOVISNING Årsredovisning 2013 INNEHÅLL 2013 DET HÄR ÄR KRONOFOGDEN RIKSKRONOFOGDEN SAMMANFATTAR MYNDIGHETENS RESULTAT RESULTATREDOVISNING Redovisningens disposition Kronofogdens förutsättningar Kronofogdens samlade

Läs mer

Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet

Västra Götalandsregionens egna verksamheter ska vara föregångare i miljöarbetet Sida 1(5) Årsredovisning 2015 Kultur i Väst 1. Sammanfattning Verksamheten på Kultur i Väst baseras på ett treårigt uppdrag som beslutats av Kulturnämnden där 2015 var första året. Verksamheten under året

Läs mer

Arbetsmiljöbokslut 2015

Arbetsmiljöbokslut 2015 Handläggare: Sida: 1 (8) Arbetsmiljöbokslut 2015 Detta är 2015 års upplaga av Alingsås Energis arbetsmiljöbokslut. Bokslutet omfattar både Alingsås Energi Nät AB och Alingsås Energi AB. Arbetsmiljöbokslutet

Läs mer

Budgetunderlag för budgetåren 2013 2015 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF)

Budgetunderlag för budgetåren 2013 2015 för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) 2012-02-28 1 (13) Kopia till: Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 2015-04-08

Verksamhetsplan. Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 2015-04-08 Verksamhetsplan 2015-04-08 Verksamhetsplan för ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadskontoret 2015 AVN 2015/0058-1 012 Antagen av chef för arbetsmarknadskontoret den 8 april 2015 ARBETSMARKNADSKONTORET 2 (21)

Läs mer

Svar på ISF:s rapport Produktivitet och kvalitet i socialförsäkringens administration 2005-2014

Svar på ISF:s rapport Produktivitet och kvalitet i socialförsäkringens administration 2005-2014 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport Produktivitet och kvalitet i socialförsäkringens administration 2005-2014 Inspektionen för socialförsäkring (ISF) tar i denna rapport ett

Läs mer

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013

IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 IT-policy med strategier Dalsland 2009-2013 Bengtsfors, M Holm Dalsed, K Sundström Färgelanda, J Berggren Mellerud, S Gunnarsson Åmål, P Karlsson Åmål, G Gustafsson Index Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB 2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Ewa Sjögren Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

FÖRSLAG TILL DELÅRSBOKSLUT JANUARI AUGUSTI 2010 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST

FÖRSLAG TILL DELÅRSBOKSLUT JANUARI AUGUSTI 2010 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Sidan 1 av 17 FÖRSLAG TILL DELÅRSBOKSLUT JANUARI AUGUSTI 2010 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST FÖRSLAG TILL DELÅRSBOKSLUT JANUARI AUGUSTI 2010 FÖR SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST... 1 Styrelsen

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Årsredovisning 2015 Innehåll

Årsredovisning 2015 Innehåll Årsredovisning Skatteverket 2015 2 SKATTEVERKETS ÅRSREDOVISNING 2015 Årsredovisning 2015 Innehåll GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 7 1 OM SKATTEVERKET 8 1.1 Verksamhetsområden 8 1.2 Organisation 9 2 UPPLYSNINGAR

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Måluppföljning... 2 3. Effekt... 3 4. Goda

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Sida 1 av 7 Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla i

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:

Läs mer

Inköpsrapportering för Strängnäs kommun 2014

Inköpsrapportering för Strängnäs kommun 2014 Ekonomiavdelningen Dnr KS/2015:105-0061 Inköpsenheten 2015-02-13 1/6 Inköpsrapportering för Strängnäs kommun 2014 Bakgrund Kommunfullmäktige gav i samband med beslutet om årsplan för 2014 nämnderna och

Läs mer

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013

PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 PLAN FÖR MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2011-2013 1 3 Det är ett sätt att efterleva vår värdegrund. Det ger dynamik i organisationen Oliktänkande breddar perspektiven och ökar effektiviteten. Det driver hela

Läs mer

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411 BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:

Läs mer

Strategisk kompetensförsörjning

Strategisk kompetensförsörjning www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.

Läs mer

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret 2014-15 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN Saxdalens förskola Ansvarig förskolechef under året Carola Michaelsdotter, skriven av Ulrika N Eriksson Innehåll

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:

Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Samordningsförbundet verkar för nytänkande och flexibilitet genom att över tid anpassa insatser till

Läs mer

Delårsbokslut jan-april 2016 för Lönenämnden

Delårsbokslut jan-april 2016 för Lönenämnden 2016-05-02 Dnr: LNSML 2016-2 TJÄNSTESKRIVELSE Delårsbokslut jan-april 2016 för Lönenämnden Lönenämnden har upprättat förslag till delårsbokslut april 2016. Prognosen för helåret 2016 beräknas till ett

Läs mer

Verksamhets- och budgetplan 2015

Verksamhets- och budgetplan 2015 Verksamhets- och budgetplan 2015 Antagen av förbundsstyrelsen 2014-12-05 INNEHÅLL sida 1. Verksamhet 3 1.1 Ändamål 3 1.2 Medlemmar 3 1.3 Övergripande uppdrag 3 1.4 Årscykel för styrprocess 4 2 Arbetsorganisation

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117

Kommittédirektiv. Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration. Dir. 2010:117 Kommittédirektiv Ett myndighetsgemensamt servicecenter för en effektivare statlig administration Dir. 2010:117 Beslut vid regeringssammanträde den 4 november 2010 Sammanfattning För att öka effektiviteten

Läs mer

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2012-2014, tkr 2010 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Intäkter 35 021 25 671 25 671 25 671 25 671

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet

1. Slutrapport till länsstyrelsen om Fridaprojektet VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2012-11-20 DNR SN 2011.069 DAVID MATSCHECK SID 1/1 UTREDARE 08/587 854 60 DAVID.MATSCHECK@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Slutrapport till

Läs mer

Nämndberedning preliminär budget 2013. Miljö- och byggnadsnämnden

Nämndberedning preliminär budget 2013. Miljö- och byggnadsnämnden Nämndberedning preliminär budget 2013 Miljö- och byggnadsnämnden Innehållsförteckning 1 Beredning resurstilldelning samt föreslagna budgetuppdrag... 3 1.1 Är beskrivna volymer korrekta? Beskriv annars

Läs mer

Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen 2015-2018

Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen 2015-2018 Styrdokument 2015-10-26 Sida 1 (13) Ärende LED 2015/12 handling 30 Handläggare Katarina Rouane Status Beslutad Handlingsplan för antidiskrimineringsintegrering på Diskrimineringsombudsmannen 2015-2018

Läs mer

Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 2007

Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 2007 Södertörn nyckeltal Personalförhållanden 27 Inledning Det finns nästan 36 människor som arbetar i Södertörnskommunerna plus kommun. Det är de som möter eleverna i skolan, som ger äldre och handikappade

Läs mer

Revisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking

Revisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking Revisionsrapport* Sjukfrånvaro Krokoms kommun Mars 2008 Maj-Britt Åkerström *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Uppdrag

Läs mer

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.

Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund. Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-06-30 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2015:292 20901 Kommunstyrelsen Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt

Läs mer

Handlingsplan för kompetensförsörjning

Handlingsplan för kompetensförsörjning 1(7) Handlingsplan för kompetensförsörjning Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning krävs för att kunna

Läs mer

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Yttrande över remiss om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43 Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning

Läs mer

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården

En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan 2016 2018 En gemensam plan Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan för 2016-2018 är en plan för att utveckla och förbättra verksamheten för

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6

Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2015-02-16 SN-2015/6 Socialnämnden Verksamhetsplan 2015 för socialnämnden SN-2015/6 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret

Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Bilaga 11 Regionplane- och trafikkontoret 2007-11-07 RTN 2007-0373 Jämställdhetsplan år 2008 för Regionplane- och trafikkontoret Utgångspunkter Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen reglerar kvinnors och

Läs mer

Utkast Verksamhetsberättelse LYST nämnden per den 20141231

Utkast Verksamhetsberättelse LYST nämnden per den 20141231 Utkast Verksamhetsberättelse LYST nämnden per den 20141231 Inledning För ett antal år sedan startade ett nära samarbete mellan Lycksele och Storumans kommun och bland annat så har man sedan 2008 gemensam

Läs mer

Verksamhetsberättelse för vård- och omsorgsförvaltningen

Verksamhetsberättelse för vård- och omsorgsförvaltningen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lena Andréasson, vård- och omsorgschef Vård- och omsorgsnämndens handling nr 6/2008 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VOF 2007 1 (5) Verksamhetsberättelse för vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13 Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 13 142168-15 Rapport beträffande delårsgranskning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Bedömning av mål med betydelse för

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE

Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet

Läs mer

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016

Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Budgetdirektiv fo r 2014 a rs budget samt plan 2015 och 2016 Fastställd av kommunstyrelsen 2013-09-24 96 Inledning Idag har Lycksele kommun för stor kostym i förhållande till vårt ekonomiska utrymme. Nu

Läs mer

Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden

Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden REVISIONSRAPPORT 2014-11-18 KR 2014/ 0010-7 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh, 1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2 Nämndens

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2010

Verksamhetsplan och budget 2010 SERVICEFÖRVALTNINGEN VERKSAMHETSOMRÅDE LÖNER Verksamhetschef: Ann-Christin Nordin Enhetschefer: Lena Thimm enhet 301 Maud Kalin enhet 302 Ingela Björklund enhet 303 Eva Andersen enhet 304 Verksamhetsplan

Läs mer

Sammanträdesdatum 2016-01-25. Anita Neuhaus, ordförande (S) Maj-Britt Magnusson (S) Barbro Lundkvist (M) Karin Wretling (V) Bruno Karlsson (L)

Sammanträdesdatum 2016-01-25. Anita Neuhaus, ordförande (S) Maj-Britt Magnusson (S) Barbro Lundkvist (M) Karin Wretling (V) Bruno Karlsson (L) 1(16) Plats och tid Klingan, plan 5 Värjan. Alva Myrdals gata 5 Eskilstuna, Klockan 13:30 16:20 ande Ej tjänstgörande Ersättare Anita Neuhaus, ordförande (S) Maj-Britt Magnusson (S) Barbro Lundkvist (M)

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Patientsäkerhetsberättelse År 2013 Patientsäkerhetsberättelse År 2013 2014-02-21 Revideras senast 2015-02-27 Sören Akselson Chefsöverläkare 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Förslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2008 Samordningsförbundet Göteborg Nordost

Förslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2008 Samordningsförbundet Göteborg Nordost Sidan 1 av 10 Dnr 2009/03 Förslag till årsredovisning för verksamhetsåret 2008 Samordningsförbundet Göteborg Nordost Styrelsen 2008 Ordinarie ledamöter: Försäkringskassan: Peter Engwall, ordförande Göteborgs

Läs mer

Delårsrapport 2013-08-31 arbetsmarknadsnämnden

Delårsrapport 2013-08-31 arbetsmarknadsnämnden 1 (7) Datum 2013-08-22 Delårsrapport 2013-08-31 arbetsmarknadsnämnden Sammanfattning Nämndstotal (tkr) Delår 130831 Årsbudget 2013 Prognos 2013 Avvikelse Verksamhetens intäkter 24 187 32 715 34 253 1 538

Läs mer

Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014. Rapport 2014:9

Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014. Rapport 2014:9 Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014 Rapport 2014:9 2014-08-18 KK 2012/100494 1 (6) Enheten för kommunikation Anna-Carin Carlsson, 010-730 90 67 arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer