Från Hage till Mage. - En studie av oundvikligt och onödigt matavfall. Tova Andersson

Transkript

1 Från Hage till Mage - En studie av oundvikligt och onödigt matavfall Tova Andersson Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för kemiteknik, LTH Examensarbete 2012

2

3 Från Hage till Mage - En studie av oundvikligt och onödigt matavfall av Tova Andersson Examensarbete: Vattenförsörjning- och avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Lunds Tekniska Högskola Februari 2012 Handledare: Doktorand Anna Bernstad Saraiva Schott Biträdande handledare: Carl Jensen (IVL Svenska Miljöinstitutet) Examinator: Professor Jes la Cour Jansen Bild på framsidan: Paj. Foto av: Elise Andersson Postadress Besöksadress Telefon P.O. Box 124 Getingevägen SE Lund, Sverige Hemsida Telefax

4

5 Förord Denna rapport är resultatet av mitt examensarbete inom civilingenjörsprogrammet Ekosystemteknik. Rapporten har skrivits vid Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik vid institutionen för Kemiteknik på Lunds Tekniska Högskola. Arbetet med minimering av avfall är högt prioriterat men samtidigt ett ytterst svårangripligt område. Förhoppningen är att detta arbete kan sprida ljus över hur stor del av hushållens avfall som är onödigt, samt hur fördelningen av detta avfall ser ut. Detta för att vidare åtgärder ska tas för att skapa en förändring. Ett stort tack till alla de kommuner och avfallsbolag som har bidragit med den information som är ryggraden i denna rapport. Jag vill tacka min handledare doktorand Anna Bernstad Saraiva Schott vid institutionen för Kemiteknik, LTH för all din hjälp, förslag och idéer. Jag vill även tacka till min biträdande handledare Carl Jensen på IVL Svenska miljöinstitutet. Ett varmt tack till alla de människor som plockat vid sidan av mig på alla plockanalyser. Slutligen tack till min sambo Gustaf, min familj och vänner. i

6 ii

7 Ordlista Biogas Biogödsel Hushållsavfall Koldioxidekvivalent Onödigt matavfall Oundvikligt matavfall Plockanalys Restavfall Rötning Utsorterat matavfall Gas bestående till största del av metan och koldioxid, som bildas vid nedbrytning av biologiskt material i en syrefri miljö. Restprodukt efter rötningsprocessen, det är ett flytande kväve-, fosfor- och kaliumgödselmedel. Kan vara kvalitetscertifierad. Avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till olika gasers förmåga att påverka den globala uppvärmningen genom att referera till hur mycket koldioxid som ett utsläpp av en annan gas motsvarar. Förkortning CO 2 -ekv. Matavfall som hade kunnat undvikas exempel; bröd, kött, pasta, frukt, grönsaker, kakor m.m. Sådant matavfall som uppkommer vid beredning av mat och som inte går att undvika exempel; skal, skruttar, köttsvål, ben, kaffesump m.m. Analys av avfall genom manuell sortering av avfallet i önskade fraktioner. Det avfall som blir kvar efter källsortering. En biologisk behandlingsform för biologiskt avfall där en nedbrytning sker i en syrefri miljö. Från processen kan biogas och biogödsel tillvaratas. Matavfall som har källsorterats. iii

8 iv

9 Summary Minimization of waste is the top priority in waste management as set by the waste hierarchy. Food waste is considered to be a suitable part of the waste to minimize. Swedish authorities have proposed to include a goal of a 20 % decrease of food waste by 2015 in the national environmental goals. The European parliament also find the work with minimizing food waste important and have recently voted through a resolution to cut the food waste in Europe by half until This report has the aim to determine how much of the food waste in Sweden that is avoidable. And also what kinds of food and in what state it is discarded. To determine this more than household were studied. First a review of international studies was performed in order to have something to compare the results with. It turns out that 35 % of the food waste is avoidable which corresponds to tons on an annual basis in Sweden. There is a difference between residents in apartment buildings and houses. Residents in apartment buildings have 40 % avoidable waste whereas residents in houses only have 29 %. The state of the avoidable food waste is surprisingly good. 20 % is classified as raw. A lot of the food (35 %) comes with its original packaging. The largest part however is leftovers (45 %). There is a difference in the residual waste and the separated food waste. In the residual waste a larger proportion consist of food in packaging than in the separated that in contrary consist of a larger part unprepared food. The reason for this is thought to be that it takes more of an effort to separate food from its packaging which often is required for the separated food waste. The division of the avoidable food waste in food groups revealed that vegetables and greens constituted the largest part (38 %) followed by leftovers (27 %) and bread (15 %). There is of course environmental consequences due to this waste of food. The largest impact comes from the unnecessary production of food. Key words Food waste, Food groups, State of discarded food, Environmental impact, Household, Food waste prevention v

10 vi

11 Sammanfattning Europaparlamentet deklarerade nyligen i en resolution hur viktigt de anser minskningen av matavfall är. Resolutionen efterlyser en halvering av matavfallet i Europa till år 2025 och att kraftfulla åtgärder sätts in för att nå detta mål. Även i Sverige finns denna fråga på bordet. En minskning av matavfallet med 20 % från 2010 års nivå till 2015 föreslås som nytt etappmål i de svenska miljömålen. Syftet med denna rapport är att utreda hur stor del av matavfallet som är onödigt samt hur denna onödiga del ser ut. Mer än hushåll ingår i studien. Det visar sig att 35 % av hushållens matavfall är onödigt vilket motsvarar ton per år. Detta är en låg procentandel sett i ett internationellt perspektiv men det blir stora mängder. En stor del av detta onödiga matavfall utgörs av rester (45 %) vilket medför ytterligare slöseri eftersom denna mat har krävt energi för att tillagas. Mycket mat kastas i sina förpackningar (35 %) och den sista delen är helt orörd mat (20 %). En fördelning i matgrupper i det onödiga matavfallet utfördes också. Resultaten var mycket samstämmigt med internationella studier. Det onödiga matavfallet utgörs främst av frukt och grönt med 38 % följt av matrester 27 %, som främst inkluderar potatis, ris och pasta. Därefter kom bröd och bakverk med 15 %, kött och fisk 10 %, annat 8 % och sist mejerivaror med 3 %. Uppenbarligen kastas lätt förgängliga varor som frukt och grönt samt bröd och bakverk i större utsträckning. Rester kastas de med, kanske saknas en vilja att äta rester. Notera att även fast mejerivaror förekommer i liten mängd betyder det inte att sådan mat inte kastas. Denna studie har endast undersökt mat som kastas i soporna inte matavfall som kastas i vasken, något som ofta görs med mejerivaror, eller sådant som hemkomposteras. Internationella studier har visat att om mejerivaror som kastas via avloppet inkluderas fördubblas mejerivarornas procentandel av matavfallet. En miljöpåverkansstudie i form av koldioxidekvivalenter visade att det är produktionen av maten som är den största källan till utsläpp, följd av konsumentens transporter och tillagning. Först därefter kommer påverkan från förpackningar. Således är det ur ett växthusgasutsläppsperspektiv bra att satsa på förpackningar som bevarar matens kvalité även i hemmet, även om dessa förpackningar skulle ge upphov till större utsläpp än dagens. Det är viktigt att ändra synsätt ifrån Jord till bord som ser till hur maten ska förädlas och transporteras på ett säkert sätt till konsumenterna. Se istället Från hage till mage där också vad som händer med maten då konsumenterna har tagit över och tillagat den inkluderas. En strävan efter att maten ska ätas. Det finns inte många preventionskampanjer som riktar sig till allmänheten. Det finns många hemsidor med information, men denna måste uppsökas aktivt. Undantaget är Lantmännen som sprider information med hjälp av vanliga reklamkampanjer. Ansvaret för en sådan pass viktig fråga bör inte ligga enbart på företag utan myndigheter bör också rikta preventionskampanjer mot allmänheten. vii

12 I arbetet med denna studie har en mängd olika plockanalysprotokoll och resultat undersökts. Det visade sig att även då det finns vissa standarder är det inte så att de alltid följs. Viktiga uppgifter kan saknas för att tolka den information som tas fram. Även rent praktiska saker som vaccinering av personal och när under året som det är bäst lämpat att plocka kan negligeras. viii

13 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställning Avgränsningar Metod 3 2 Nulägesbeskrivning Sverige-Konsumentföreningen Stockholm (KfS) Sverige-SMED England-WRAP The food we waste Household food and drink waste Norge-EMMA Sammanfattning av tidigare undersökningar 11 3 Svårigheter med metoden för plockanalyser Standardisering Informationsbrist Förpackningar Korregeringsfaktorer Felkällor 15 4 Fördelning av oundvikligt och onödigt matavfall i Sverige Resultat av den nationella sammanställningen Sammanfattning Osäkerheter 20 5 Fördelning av det onödiga matavfallet Metodik Resultat av utförliga plockanalyser Internationell jämförelse Analys och sammanfattning 26 6 Miljöpåverkan Beskrivning av scenarier 28 ix

14 6.2 Resultat av klimatpåverkan Analys Känslighetsanalys 31 7 Varför den onödiga fraktionen uppstår Överflödet av mat Den perfekta produkten Påverkande parametrar Motreaktioner 34 8 Preventionskampanjer Sverige Organisationer Företag Statligt och kommunalt Storbritannien Norge Matbanker Informationsinsatser 38 9 Diskussion Standardisering Oundvikligt och onödigt matavfall Fördelningar Miljöpåverkan Språkbruk Problemet Möjligheter Åtgärder Slutsatser Referenser 45 Appendix 1 51 Appendix 2 53 Appendix 3 87 Appendix x

15 1 Inledning 1.1 Bakgrund Avfallsmängderna fortsätter att öka, i snitt ökar hushållsavfallet i Sverige med 2 % till 3 % varje år. De senaste åren har det dock skett ett trendbrott. År 2009 minskade mängden avfall med nästan 5 % jämfört med föregående år (Naturvårdsverket, 2011a). Följande år 2010 fortsatte denna minskning med motsvarande 2,7 % jämfört med 2009 (Avfall Sverige, 2011a) Dessa minskningar tros bero på den rådande lågkonjunkturen. Faktum kvarstår dock att under de senaste 10 åren har avfallsmängderna fortsatt öka och hushållsavfallet har ökat med över 30 % (Naturvårdsverket, 2011a). Enligt Avfall Sverige behandlades ton hushållsavfall år 2010, detta ger ett snitt på 463 kg avfall per person och år (Avfall Sverige, 2011a). Samma siffra för år 1994 var knappt 400 kg (Naturvårdsverket, 2011a). Enligt de framtidsscenarier som gjorts är en kraftig ökning av avfallsmängderna att vänta. Till år 2030 kanske till och med en så pass stor ökning som 50 % (Naturvårdsverket, 2011b). Genom det nya ramdirektivet för avfall har EU satt avfallsminimering högst på agendan i form av en avfallshierarki som visar på prioriteringsordningen när det gäller hanteringen av avfall. Hierarkin är ordnad enligt: Minimering av avfall Återanvändning Återvinning Annan återvinning exempelvis energiåtervinning Deponering Med minimering av avfall menas, fritt översatt: Minimering avser åtgärder vidtagna innan ett ämne, material eller produkt har blivit ett avfall (Europaparlamentet, 2008), som reducerar: a) Kvantiteten av avfall, även genom återanvändning av produkter eller genom en förlängd livslängd. b) Den skadliga påverkan det generade avfallet har på miljö och mänsklig hälsa; eller c) Innehållet av skadliga ämnen i material och produkter. Vidare står att finna under artikel 29 i ramdirektivet för avfall att medlemsländer ska inrätta avfallsminimeringsprogram senast Dessa program ska innehålla åtgärder för att bryta kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och den miljöpåverkan som ökande avfallsmängder tillför (Europa parlamentet, 2008). I Sverige är det Naturvårdsverket som har fått i uppdrag att starta ett sådant program. De har beslutat att främst arbeta med områdena matavfall, bygg- och rivningsavfall, textilavfall och hushållens avfall (Naturvårdsverket, 2011c). Livsmedelsområdet bedöms ha en stor potential att minska mängden avfall (Miljömålsberedningen, 2011). Därför är det föreslaget som ett nytt etappmål att: 1

16 Resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar till 2015 genom; Matavfallet minskar med minst 20 % jämfört med år Minst 40 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Arbetet med livsmedelsavfall har varit aktuellt i Sverige en tid framförallt beroende på det nuvarande miljömålet kring avfall som ligger under God bebyggd miljö (Miljömålsportalen, 2011) där ett av delmålen var att: Senast år 2010 ska minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Enligt uppföljningen av delmålet återvanns cirka 20 % av matavfallet från hushåll, restauranger och butiker genom biologisk behandling år 2009 (Miljömålsportalen, 2011). Tack vare arbetet med att uppnå detta mål har kunskaperna om hur mycket mat som kastas i restavfallet och som sorteras ut ökat betydligt. Däremot har det inte skett en återkoppling till det övergripande miljömålet att Den totala mängden genererat avfall ska inte öka (Miljömålsportalen, 2011). Kanhända är det beroende på att det är ett kvalitativt mål. I det nya förslaget nämnt ovan är det kvantitativa mål som föreslagits. Kanske får det en bättre effekt när det är ett kvantitativt mål som ska uppfyllas. Även Europaparlamentet finner frågan om matsvinnet som viktig och den 19 januari 2012 röstades en resolution igenom med krav på brådskande åtgärder för att halvera matsvinnet till EU-parlamentarikerna vill även att år 2014 ska utses till Europeiska året mot livsmedelsslöseri (Europaparlamentet, 2012). För att kunna arbeta aktivt och resultatinriktat med matavfallsminimering krävs kunskap om vad för sorts matavfall som kastas. Detta för att kunna initiera åtgärdsförslag som är effektiva och vars resultat är mätbara. En vanlig indelning av matavfallet är i de två kategorierna oundviklig och onödig ofta kallat svinn. 1.2 Syfte I denna rapport behandlas ämnet avfallsminimering med inriktningen matavfall. Det görs en distinktion mellan oundvikligt och onödigt matavfall. Oundvikligt matavfall inkluderar sådant som uppstår vid beredning och tillredningen av mat så som potatisskal och ben. Onödigt matavfall i sin tur inkluderar sådant som kan uppstå vid exempelvis överdimensionering av maträtter eller mat som inte hinner användas i tid. Med andra ord mat som om den hanterades annorlunda hade varit ätbart t.ex. grönsaker, frukt, kött, bröd och pasta. Ett antal plockanalyser som har genomförts i landet i vilka särskiljning mellan oundvikligt och onödigt matavfall har studerats. Fördelningen mellan det oundvikliga och onödiga matavfallet undersöks i denna studie med hjälp av dessa plockanalyser. En litteraturstudie genomförs för att utröna kunskapsläget idag både nationellt och internationellt. Det görs även en litteraturstudie över vilka preventionsåtgärder s.k. minimeringskampanjer som utförs i Sverige och andra länder. 2

17 Med hjälp av egna utförda plockanalyser undersöks fördelningen av det onödiga matavfallet och även skillnaden i gaspotential mellan det oundvikliga och det onödiga matavfallet undersöks. Det utförs även en miljökonsekvenskundersökning i form av koldioxidekvivalenter som det onödiga matavfallet ger upphov till. Frågan varför människor kastar matavfall behandlas genom att undersöka om resultaten från plockanalyserna stödjer de anledningar kring människors beteende som omtalas i litteraturen. 1.3 Frågeställning - Hur ser fördelningen mellan oundvikligt och onödigt matavfall ut i landet? - Vilka slutsatser kan dras utifrån detta? - Vilken sorts mat kastas? - Vilken klimatpåverkan har den onödiga fraktionen av matavfall? - Varför kastar människor ätbar mat? - Vilka preventionsåtgärder utförs, gentemot vilka målgrupper? - Vilka aktörer står bakom dessa åtgärder? 1.4 Avgränsningar I denna rapport behandlas ämnet avfallsminimering med inriktningen matavfall. Detta matavfall delas in i kategorierna oundvikligt och onödigt. Vidare undersöks främst matavfallet som genereras i hushåll. Detta bör hållas i tanken när det blir tal om siffrorna för givetvis uppstår det matavfall i hela livsmedelskedjan, så de resultat som framkommer i denna rapport gäller bara för en del av kedjan och på så vis endast för en del av det matavfall som uppstår. 1.5 Metod Information hämtas genom en omfattande litteraturstudie. Resultat från plockanalyser runt om i landet erhålles genom telefon- och mailkontakt med utvalda kommuners renhållningstjänstemän. Det kommer även att utföras egna plockanalyser och med hjälp av matavfallet från dessa analyser inhämtas information utifrån rötanalyser. Det kommer även att utföras en miljökonsekvensanalys med hjälp av de egna utförda plockanalyserna som bidrar med värden för de olika matkategorierna och livsstadium för matavfallet. 3

18 4

19 2 Nulägesbeskrivning I Sverige har en del studier utförts kring storhushållens mathantering såsom tallriksvinn från skolmatsalar och restauranger. Men det är inte denna del av livsmedelskedjan som denna rapport har för avsikt att behandla. När det kommer till det onödiga matavfallet från hushållen finns det inte så många studier att tillgå. Det finns dock rapporter på den internationella scenen som bygger på utförliga plockanalyser som ger en rättvisande bild över läget i respektive länder. Under denna rapports skrivande i december 2011 kom dock en rapport från SMED (Jensen et al., 2011) som beskrev uppkommet matavfall i hela livsmedelskedjan inklusive hushållen. 2.1 Sverige-Konsumentföreningen Stockholm (KfS) Konsumentföreningen i Stockholm utförde 2008 en plockanalys av hushållsavfall från ett bostadsområde i Bromma. Denna plockanalys presenterades sedermera i Rapport från en slaskhink (KFS, 2009). Denna rapport hänvisas ofta till i de rapporter som myndigheter så som Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket har framställt. Något som inte framkommer så tydligt är dock hur begränsad studien i själva verket var. Det som undersöktes genom en plockanalys var avfallet från 72 hushåll där 80 % var villor, 10 % var radhus och 5 % var lägenheter och de sista 5 procenten var dessutom verksamheter. Befolkningen uppges ha varit blandad men med en tyngdpunkt på hushåll med barn över 10 år samt med inkomst högre än medel (KFS, 2009). Resultaten från denna analys har av olika aktörer antagits representera läget i Sverige idag vilket är något missvisade då faktum är att enpersonshushåll utgör 48 % av Sveriges hushåll (Naturvårdsverket, 2011e) något som undersökningen från KfS inte speglar. KfS anger också själva i rapporten att den ska betraktas som en förstudie och att mer utförligare studier bör äga rum. Med dessa faktorer i åtanken presenteras dock nedan resultaten från denna studie. Matavfallet sorterades i två fraktioner benämnda onödigt matavfall respektive oundvikligt matavfall. Onödigt matavfall: Oundvikligt matavfall: Definierades såsom livsmedel som hade kunnat ätas samt livsmedel som kan ätas men som vissa människor avstår ifrån. Exempel på dessa är mat på tallriken, brödkanter, köttsvål samt vissa grönsaks- och fruktskal exempelvis äppelskal. Definieras som livsmedel som inte kan ätas. Som exempel på detta anges tepåsar, ben, och återigen vissa grönsaks- och fruktskal men som här exemplifieras av avokadoskal, bananskal och potatisskal. Indelningen i dessa kategorier kan ifrågasättas såsom varför äppelskal bedöms vara onödigt medan potatisskal bedöms vara oundvikligt. Mer om detta och kategorisering allmänt i diskussionen. Resultaten från plockanalysen visade att hushållen kastade 5,6 kg matavfall per vecka och hushåll. Av detta matavfall bedömdes 57 % vara onödigt. Något som poängteras är dock att flytande matavfall så som mjölk och yoghurt inte är inkluderade i denna beräkning då detta avfall oftast kastas via vasken. Därför blir 57 % en underskattning av den verkliga andelen. Det utfördes ingen indelning i underkategorier till de två huvudfraktionerna däremot gjordes en okulär bedömning att förpackat bröd, ris och pasta utgjorde den dominerande delen av det onödiga matavfallet. 5

20 2.2 Sverige-SMED Svenska MiljöEmissionsData (SMED) släppte i december 2011 på uppdrag av Naturvårdsverket rapporten Matavfall 2010 från jord till bord (Jensen et al., 2011). I rapporten beskrivs uppkomna mängder matavfall i Sverige för hela livsmedelskedjan. Från jordbruket, livsmedelsindustrin och butiker till hushåll. Eftersom denna rapport behandlar hushållens matavfall presenteras endast denna information. Arbetet bygger på en utförlig grund av plockanalyser från 10 stycken kommuner. De definitioner som används är: Onödigt: Livsmedel som hade kunnat konsumeras om det hanterats annorlunda exempel; bröd, hela frukter och grönsaker samt matrester Oundvikligt: Exempel; Kaffesump, äggskal, plommonkärnor, potatisskal och fruktskal Studien visade att av de ton matavfall per år (0,8 kg per dag för ett hushåll på fyra personer) som de svenska hushållen genererar är 65 % oundvikligt ( ton) och 35 % onödigt ( ton). Detta motsvarar 25 kg onödigt matavfall per person och år eller 0,3 kg onödigt matavfall per dag för ett hushåll bestående av fyra personer (Jensen et al., 2011). 2.3 England-WRAP Den brittiska organisationen WRAP (Waste & Resources Action Programme) är en NGO (Non Governmental Organisation) och är en icke vinstdrivande organisation som får finansiellt stöd av den Engelska, Skotska, Nordirländska och Walesiska regeringarna (WRAP, 2011). WRAP presenterade år 2008 rapporten The food we waste följd av andra rapporter så som Down the drain och Household food and drink waste in the UK båda från I den sist nämnda av dessa sammanfattas kunskap framtagen i de föregående rapporterna både för fast matavfall och flytande matavfall. De plockanalyser som presenteras i WRAPs rapporter är mycket detaljerade. WRAP tillhör toppskiktet inom detta forskningsområde och det refereras ofta till de rapporter som de producerat. WRAP står även bakom olika kampanjer för att öka det brittiska folkets medvetande kring matavfallet och dess konsekvenser på miljö och klimat. Mer om detta presenteras i preventionsdelen av denna rapport. Nackdelen när det kommer till jämförelse mellan olika internationella rapporter är de skillnader i terminologi som finns. Detta medför att jämförelser kan vara svåra att göra men inte desto mindre kan de vara av intresse att se hur det skiljer sig mellan olika länder när det kommer till det oundvikliga och onödiga matavfallet. Detta för att kunna dra lärdom av varandra. WRAP har valt att dela in matavfallet i tre kategorier (WRAP, 2009). Avoidable (onödigt): Mat och dryck som var ätbar eller har varit ätbar exempelvis bröd, äpplen och kött Possibly Avoidable (möjligen onödigt): Mat och dryck som äts av somliga men inte andra samt även mat som ibland kan ätas beroende på tillagningen, exempelvis brödkanter respektive potatisskal. Unavoidable (oundvikligt): Avfall som uppstår vid förberedelse och som normalt inte är ätbart exempelvis ben, äggskal och tepåsar. 6

21 WRAPs rapporter är som nämnt mycket detaljerade och de har även delat in den onödiga fraktionen i ytterligare tre kategorier beroende på skälet för bortskaffandet. Dessa består av mat som tillagats eller serverats i för stora kvantiteter, mat som inte använts i tid och den tredje är andra anledningar. Vidare har de även delat in maten i olika matgrupper som dessutom i sin tur har mycket utförligt detaljerade underkategorier The food we waste Till The food we waste (WRAP, 2008) utfördes plockanalyser från hushåll, jämförs detta med KfS 72 hushåll framgår den oerhörda skillnaden mellan dessa studier. Hushållen valdes för att få en stor nationell spridning men det noteras dock att små hushåll är underrepresenterade och lägenheter inte är representerade överhuvudtaget. För att komma tillrätta med detta har individuella beräkningar för olika typer av hushåll utförts och sedan lagts ihop. Totalt genereras 6,7 miljoner ton matavfall i Storbritannien, för det genomsnittliga hushållet motsvarar detta 270 kg per år eller 5,3 kg per vecka. Av denna mängd matavfall bedöms 61 % vara onödigt vilket motsvarar 4,1 miljoner ton. Denna mängd motsvarar för genomsnittshushållet 170 kg per år alternativ 3,2 kg per vecka. Genom en kostnadsanalys beräknas kategorin onödigt matavfall stå för ¼ av hushållens totala matkostnader ( 10.2 miljarder vilket är 132,6 miljarder SEK, med en växelkurs på 13 SEK (Finansportalen, 2012)). En annan kostnadssynvinkel är den del av sophämtningskostnaden som det onödiga matavfallet står för, för genomsnittshushållet i Storbritannien kostar det 7.10 (92 SEK) per vecka. En viktfördelning enligt matgrupper för det onödiga matavfallet presenteras nedan i Figur 2.1 Figur 2.1. Viktprocent av onödigt matavfall fördelat i matgrupper, resultat från The food we waste (WRAP, 2008). This material has been reproduced from the website of The Waste and Resources Action Programme. Grönsaker och bröd följt av rester utgör de största delarna. En sammanställning av fördelningen samt en internationell jämförelse kan ses i Tabell

22 2.3.2 Household food and drink waste I denna rapport ingår även matavfall som kastas via avloppet, detta genom att inkludera resultaten från den dagboksstudie som utfördes till Down the drain rapporten. Rapporten inkluderas i denna nulägesbeskrivning därför att den ger en bild över hur den totala matavfallsgenereringen i Storbritannien ser ut. Däremot är den svår att jämföra med andra rapporter då dessa inte inkluderar det matavfall som kastas via avloppet. I rapporten (WRAP, 2009) framgår att 22 viktprocent av den mat och dryck som köps kastas. Det är även beräknat att mängden mat- och dryck avfall är 8,3 miljoner ton per år, utslaget per vecka ger det lite över 6 kg per vecka och hushåll. Av denna mängd är den största delen onödigt nämligen 5,3 miljoner ton per år vilket är 65 % av det totala mat- och dryck avfallet. Dessa siffror ger att 14 viktprocent av den mat och dryck som förs in i hemmet kastas bort helt i onödan. Detta är ekvivalent med 12 miljarder ((vilket ger 144 miljarder SEK), med en växelkurs på 12 SEK (Finansportalen, 2012)) på hushållsnivå ger detta 480 (5 760 SEK) per år, det onödiga matavfallet beräknas motsvara 15 % av hushållens mat- och dryck kostnader. Notera dock också att 1,5 miljoner ton klassificeras som möjligen onödigt denna indelning inkluderar dels avfall son skulle ha hamnat i den oundvikliga kategorin (exempelvis potatisskal) men också sådant som skulle hamna i den onödiga kategorin (exempelvis brödkanter) enligt den definition som används i denna rapport. Detta ger att siffrorna ovan skulle varit något högre om en annan klassificering tillämpats. I rapporten har man även beräknat hur avfallet har avyttrats uppdelat på; kommunaluppsamling, avlopp samt hemkompostering eller använts som djurmat. Mängden avfall för de sistnämnda beräknades i en tidigare utförd dagboksstudie. Även i denna rapport gjordes en studie av vilken sorts mat som kastas. I Figur 2.2 nedan beskrivs fördelningen i matgrupper för det onödiga matavfallet som framkom i studien. Figur 2.2. Viktprocent av onödigt matavfall fördelat i matgrupper, resultat från Household food and drink waste (WRAP, 2009). This material has been reproduced from the website of The Waste and Resources Action Programme. Som kan ses i Figur 2.2 är det en jämn fördelning mellan de olika kategorierna. Notera att det är mindre antal kategorier än i Figur 2.1. Dessa fördelningar presenteras också i Tabell 2.2. I 8

23 rapporten gjordes också en fördelning enligt hushållsstorlek på matavfallet och det utfördes även en kostnadsanalys. Resultaten från detta presenteras i Tabell 2.1. Tabell 2.1. Mängd och kostnad för mat- och dryckavfall fördelat enligt storleken på hushållen, resultat från Household food and drink waste (WRAP, 2009). This material has been reproduced from the website of The Waste and Resources Action Programme. Med hjälp Tabell 2.1 kan den mängd onödigt matavfall som kastas per vecka för medelhushållet beräknas till 4 kg per hushåll och vecka. 2.4 Norge-EMMA Man behöver inte gå långt för att hitta utförda studier. I Norge har en rad olika forskningsprojekt skett inom området matavfallsminimering. I EMMA (Matavfallavfallsforebyggning og emballasjeoptimering) projektet undersöktes bl.a. förpackningars påverkan på matavfallsgenereringen. Projektet finansierades av Miljödepartementet. I EMMA (2010a) har följande terminologi används: Nyttbar (onödigt): Ikke är nyttbart (oundvikligt): Matavfall som i princip hade varit ätbar i ett tidigare skede i dess livslopp. Yttersta blad på sallad/kål, skal, kärnor, ben, skinn, kaffesump och te. Även här nämns att en del av matavfallet som uppstår inte är med i analysen då den bortskaffas via avloppet och även hemkompostering (EMMA, 2010a). Plockanalysen utfördes i Fredrikstad, 50 stycken småhus samt 50 stycken lägenheter ingick i studien. Studien är således något större än den som företagits av KfS. I Fredrikstad förekommer ingen utsortering av matavfall men 10 % av befolkningen har hemkompostering (EMMA, 2010a). Det visade sig att 40 % av restavfallet bestod av matavfall. Av detta matavfall är 54 % onödigt. I plockanalysen har de även utfört en sortering av matavfallet enligt matgrupper. Resultaten av denna sortering presenteras i Figur

24 Figur 2.3. Fördelning av onödigt matavfall i matgrupper, resultat från norska Fredrikstad plockanalyser 2010 (EMMA, 2010a). Fördelningen i Figur 2.3 visar att frukt och grönt utgör den största kategorin, följd av bröd och bakverk. I Tabell 2.2 sammanställs resultaten och en jämförelse mellan de olika studierna kan göras. Analyser pekar på att mängden matavfall i Norge är ton per år och av detta tros ton vara onödigt, detta motsvarar på en individ nivå 50 kg onödigt matavfall per år (EMMA, 2010a). EMMA studien undersökte också sambandet mellan matavfall och förpackningar. Av det onödiga matavfallet var 37 % kvar i sin originalförpackning. Utesluts dessutom rester och frukt och grönt utgör 57 % av det resterande onödiga matavfallet av mat som ligger kvar i sin originalförpackning (EMMA, 2010a). De har också under plockanalysen registrerat skillnaden mellan de olika boendetyperna och det visade sig att andelen onödigt matavfall från småhus var högre på 57 % medan lägenheterna hade 50 % onödigt matavfall (EMMA, 2010a). Något som är ytterst intressant är också den indelningen av 23 av de småhus som undersöktes där andelen matavfall beräknades per enskilt hus presenterad i Figur 2.4 nedan. 10

25 Figur 2.4. Variationer i mängden matavfall från 23 småhus i en vecka. Den mörka stapeln motsvarar oundvikligt matavfall och den ljusa onödigt matavfall. (EMMA, 2010a). Det är en tydlig skillnad mellan hushållen i Figur 2.4. Resultatet som inte tar hänsyn till storleken på hushållen avslöjar att 30 % av bostäderna har lite matavfall med mängder under 2 kg per vecka. 52 % av hushållen kastar mellan 3-6 kg per vecka och 18 % av hushållen kastar en större mängd kring 8 kg eller mer. Genomsnittet ligger på 4,6 kilo per vecka. Variationen i andel onödigt matavfall är också stor och skiljer sig från 20 % till 80 % (EMMA, 2010a). I slutrapporten framgår att Det finns ett svagt förhållande mellan ökande mängder matavfall och motsvarande ökad andel nyttbart matavfall (EMMA, 2010b). Vidare beskrivs att rester utgör en stor andel av matavfallet för de hushåll som kastar mycket mat (EMMA, 2010b). 2.5 Sammanfattning av tidigare undersökningar I Tabell 2.2 sammanställs fördelningen i matgrupper från studierna beskrivna ovan. Tabell 2.2. Jämförelse mellan fördelningen i matgrupper för de olika studierna. Mejeri (%) Kött och fisk (%) Frukt och grönt (%) Matrester (%) Bröd och bakverk (%) Dryck (%) Annat (%) Norge, Storbritannien, Storbritannien, (EMMA, 2010a), 2 (WRAP, 2008), 3 (WRAP, 2009) Notera att i den norska studien har man inte inkluderat mängderna som går till kompostering eller djur. I de brittiska studierna finns kategorin möjligen onödigt som tar bort en del av det som inkluderas i den norska studiens onödiga matavfall. För kategorin mejeri inkluderas i de brittiska rapporterna även ägg. Det är också notervärt att de brittiska rapporterna även har en kategori för dryck något som den norska saknar. EMMA (2010a) och WRAP (2008) har en liknande fördelning. För WRAP (2009) är kategorierna mejeri och dryck större vilket också 11

26 påverkar de andra procentsatserna. I Tabell 2.3 jämförs mängd matavfall och onödigt matavfall för de olika studierna. Tabell 2.3. Jämförelse mellan mängden matavfall samt onödigt matavfall för de olika studierna. Matavfall (ton) Matavfall/ hushåll (kg/vecka) Onödigt (ton) Onödigt/ hushåll (kg/vecka) Onödigt (%) Sverige, , Sverige, , ,1 35 Norge, , Storbritannien, , ,2 61 Storbritannien, , , (KFS, 2009), 2 (Jensen et al., 2011), 3 (EMMA, 2010a), 4 (WRAP, 2008), 5 (WRAP, 2009) Som kan ses i Tabell 2.3 utgör onödigt matavfall en större andel i de brittiska studierna. Den norska studien ligger på en något lägre nivå. Det är en stor skillnad mellan de svenska studiernas resultat. Det är dock värt att notera att Jensen et al. (2011) underlag är betydligt större än KFS (2009). 12

27 3 Svårigheter med metoden för plockanalyser Som synes i föregående avsnitt är det svårt att jämföra olika plockanalyser med varandra. Detta för att det inte finns en internationell standard att följa. De analyser som beskrivits ovan använder till exempel olika kategorier att sortera efter. Ett solklart exempel är WRAP som har tre huvudkategorier på sitt matavfall det som är onödigt, möjligen onödigt samt oundvikligt. Kanske inget uppenbart problem per se men när en jämförelse ska göras med andra analyser uppstår problem eftersom kategorin möjligen onödigt består av matvaror som både klassas som onödigt och oundvikligt i övriga studier. Enligt Dahlén och Lagerkvist (2008) är det inte något problem att ha flera underkategorier så länge som de enkelt kan klumpas ihop under huvudkategorierna. Detta är något som WRAP tyvärr inte bejakat när de har antagit denna tredje huvudkategori. 3.1 Standardisering Det är eftersträvansvärt att uppnå en internationell standard för att kunna jämföra resultat med varandra. I dagsläget har vi dock inte ens en nationell standard. En standard är nödvändig för att möjliggöra uppföljningar. Uppföljningar är i sin tur nödvändiga för att se vilken effekt eventuella åtgärder får. Allt fler plockanalyser utförs i Sverige, mellan åren utförde 60 % av Sveriges kommuner plockanalyser (Avfall Sverige, 2011a) Avfall Sverige gav år 2005 ut Manual för plockananlys av hushållsavfall 2005:19 i syftet att skapa jämförbara mätningar. I den utvärdering som gjordes 2011 (Avfall Sverige, 2011b) framkom att även om flertalet kommuner kände till manualen och använde den visste de inte vilka delar som var essentiella att följa utan istället valde de på eget bevåg att följa det de ansåg var viktigt. I manualen lämnas dessutom utrymme för att inte följa rådet att sortera i 21 sekundärfraktioner som sedan kan slås ihop till 9 primärfraktioner istället kan man välja att endast sortera i 9 fraktioner. Detta i kombination med att manualen inte följs korrekt gör att det blir svårt att göra de jämförelser syftet med manualen var. En anledning till att WRAP har kunnat göra så utförliga studier har varit deras rapportsystem från plockanalyser som används flitigt. I Sverige har Avfall Sverige lanserat Avfall Web som skulle kunna verka som ett lika bra verktyg. För att det ska fungera måste dock analyserna utföras med samma fraktioner så att det finns något att jämföra med (Avfall Sverige, 2011b). 3.2 Informationsbrist Ofta är informationen kring hur plockanalysen gick till något som saknas. Det finns inte tillräckligt med information för att kunna upprepa plockanalysen. Exempel på information som ofta saknas är: Kommer avfallet från småhus eller flerbostadshus? Hur många hushåll ingår i moderprovet? Hur lång var genereringstiden? (D.v.s. antal dagar under vilka det insamlade avfallet har genererats.) Hur definieras de olika fraktionerna? Utan denna information är det svårt att upprepa analysen och i själva plockanalysen kan det bli den egna uppfattningen som styr istället för en tydlig instruktion. Det är även viktigt att ha 13

28 en slaskfraktion där avfall som inte passar in någon annanstans hamnar så att detta inte beror på den enskilda personens bedömning (Avfall Sverige, 2005). Annan information av intresse kan vara en utförligare beskrivning av det område vars avfall undersöks (Avfall Sverige, 2005) (Dahlén och Lagerkvist, 2008): Antal invånare. Socioekonomiska faktorer. Urbant eller ruralt område? Avfallstaxa, uppmuntras en reducerad mängd avfall? Är utsortering av matavfall frivilligt? Finns det fastighetsnära källsortering eller ej? Tillgänglighet till återvinningsstationer och centraler. 3.3 Förpackningar En fråga som kan komma upp är hur man ska hantera förpackningar i matavfallet. Lebersorger och Schneider (2011) visade att förpackningar i matavfallet endast motsvarar 8 % av vikten av matavfallet och att det således kan försummas särskilt om hänsyn tas till det bortfall av matavfall som uppstår vid plockanalysen av mat som fastnar på förpackningar och den fukt som avgår från matavfallet. Det var endast på vissa matgrupper som förpackningen fick ett stort genomslag, dessa var sylt och såser, eftersom dessa motsvarar en liten del av det totala matavfallet bedöms det påslag på vikten som förpackningen står för vara obetydligt. Genom att inkludera förpackningarna direkt till respektive kategori förenklas dessutom arbetet med plockanalysen avsevärt. 3.4 Korregeringsfaktorer Något som framkom under den plockanalys som utfördes i Augustenborg i oktober 2011 för denna rapport är frågan om vatten. När det källsorterade matavfallet sorterades fanns i botten av avfallskärlet en ansenlig mängd vatten kvar. Detta vatten har avgått från matavfallet och således blir den vikt som fås fram något underrepresenterad då detta vatten inte inkluderats. Detta är inte fallet i restavfallet där det inte fanns något vatten i botten av kärlet. Det vatten som avgår från matavfallet här hamnar istället på papper och plast som därmed får en större tyngd. Detta är något som är av intresse att försöka korrigera med korrigeringsfaktorer. Något som denna skillnad mellan matavfall och restavfall kan leda till är också ett eventuellt behov av korregeringsfaktorer för olika områden beroende om de har utsortering av matavfall eller inte. I Avfall Sveriges Manual 2005:19 finns medelkorregeringsfaktorer: Plast- och pappersförpackningar: 0,56 Tidningar och metallförpackningar: 0,65 Om dessa är användbara i detta fall är dock en annan fråga. Dessa faktorer gäller enbart för tidningar och förpackningar. Gör man en analys med 21 sekundärfraktioner ingår dock också plast och papper som inte är förpackningar och för dessa saknas korrigeringsfaktorer. Arbetar man dessutom under förutsättningen att förpackningar innehållande mat ingår i matavfallet bör man kanske inte heller använda dessa då man får till viss del en dubbelkorrigering. 14

29 Det finns även korrigeringsfaktorer för den viktavgång som sker från matavfallet. För papperspåsar bedöms viktminskningen för kök och kärl ligga på 27 % (Avfall Sverige, 2010). Även här blir dock frågan om man ska använda denna korrigering på grund av det antagandet som görs att förpackningar kan inkluderas i matavfallet då detta antagande bygger på att den extra vikt som läggs på är obetydlig med hänsyn till den viktavgång som sker från matavfallet. Om de nämnda korrigeringsfaktorerna används bör också korrigeringsfaktorer användas för de förpackningar som finns i matavfallet. Korrigeringsfaktorer för de andra fraktionerna i restavfallet bör också framställas. 3.5 Felkällor När det kommer till felkällor omtalas ofta de Pierre Gy nämnde i Theory of Sampling (Dahlén och Lagerkvist, 2008) (Avfall Sverige, 2005). Två av dessa är Rumsliga variationer och Periodiska variationer. Med Rumslig variation menas fel som uppstår därför provet inte är representativt. Detta kan undvikas genom att ta delprover från olika områden. Periodiska variationer är helt enkelt de skillnader som uppstår över året så som säsongsskiftningar och speciella evenemang. Problem med säsongsvariationer kan vara sådana som att på hösten kastas mer äpplen från småhus med egna äppelträd. Matavfallet påverkas också av högtider så som jul och påsk. För att komma undan problemet med säsongsvariationer rekommenderas tidpunkten för plockanalyser att ske i mars eller oktober-november. Det flesta plockanalyser sker dock inte i linje med detta råd (Avfall Sverige, 2011a). En annan felkälla är de sekundära vägarna som avfall kan ta. Till exempel hemkompostering och via avloppsystemet. 15

30 16

31 4 Fördelning av oundvikligt och onödigt matavfall i Sverige Plockanalysprotokoll och rapporter från kommuner som har utfört plockanalyser med en differentiering av matavfallet har sammanställts. Med utgångspunkten att utröna hur stor del av matavfallet som är onödigt. För att underlätta jämförelsen mellan de olika plockanalyserna, och även för att ge en bild över hur stora mängder som uppstår användes enheten kg per vecka och hushåll (Avfall Sverige, 2011b). Plockanalyserna för flerbostadhusen kom från Gävle, Linköping och Malmö. Analyserna undersökte stycken hushåll. Flera av plockanalyserna kom från ett område i Malmö med repeterade undersökningar vid olika tidpunkter, skulle dessa hushåll endast medräknas en gång blir totalsumman istället stycken hushåll. Plockanalyserna för småhusen kom från Båstad, Falköping, Gävle, Helsingborg, Höganäs Linköping, Skultorp, Åstorp och Ängelholm. Analysen omfattade stycken hushåll. För mer information om beräkningar och plockanalyserna se Appendix Resultat av den nationella sammanställningen Plockanalyserna fördelades enligt flerbostad och småhus. Detta för att senare möjliggöra en uppskalning på nationell nivå. I Tabell 4.1 nedan presenteras uppkomna mängder matavfall uppdelat i restavfall och utsorterat matavfall med underkategorierna oundvikligt och onödigt. Tabell 4.1. Totalmängd matavfall för flerbostadshus och småhus, fördelat i restavfall och utsorterat matavfall med underkategorierna oundvikligt och onödigt. Restavfall (kg per vecka och hushåll) Utsorterat matavfall (kg per vecka och hushåll) Oundvikligt Onödigt Oundvikligt Onödigt Flerbostad 1,55 1,11 0,43 0,21 Småhus 0,82 0,53 2,03 0,61 Tabell 4.1 visar att boende i flerbostadshus kastar mer onödigt matavfall i restavfallet. Medan boende i småhus kastar mer onödigt i det utsorterade matavfallet. För att beräkna en totalsumma för flerbostad och småhus adderades resultaten från restavfall och utsorterat matavfall. Resultatet av detta presenteras i Tabell 4.2 nedan. Tabell 4.2. Totalmängd matavfall per hushållstyp uppdelat i oundvikligt och onödigt. Oundvikligt (kg per vecka och hushåll) Onödigt (kg per vecka och hushåll) Flerbostad 1,98 1,31 Småhus 2,85 1,14 Som framkommer i Tabell 4.2 kastar boende i flerbostadshus en mindre mängd oundvikligt matavfall men en större mängd onödigt än boende i småhus. För att överföra dessa resultat till nationell nivå används statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) angående antal hushåll för år Antalet hushåll boende i flerbostadshus i Sverige 17

32 uppgår till stycken och motsvarande siffra för småhus är stycken hushåll (SCB, 2011b). Med hjälp av detta omvandlas kg per vecka och hushåll till kg per år i Sverige. Fördelningen för flerbostadshus ses i Figur % 60% Oundvikligt Onödigt Figur 4.1. Matavfall fördelat i oundviklig och onödigt, för flerbostadshus. Denna fördelning motsvarar ton oundvikligt matavfall och ton onödigt matavfall. Fördelningen för småhus syns i Figur % Oundvikligt Onödigt 71% Figur 4.2. Matavfall fördelat i oundvikligt och onödigt, för småhus. Detta motsvarar ton oundvikligt- och ton onödigt matavfall. En genomsnittsfördelning i Sverige oberoende av hushållstyp finns i Figur

33 35% Oundvikligt Onödigt 65% Figur 4.3. Matavfall i Sverige fördelat i oundvikligt och onödigt. Denna fördelning motsvarar i sin tur ton oundvikligt matavfall och ton onödigt matavfall. Som framkommer av Figur 4.1 och Figur 4.2 ovan kastar boende i flerbostadshus mer än 10 procentenheter mer onödigt matavfall än boende i småhus. Figur 4.3 visar att 35 % av matavfallet är onödigt. Denna siffra är dock låg i en internationell jämförelse, se Tabell 4.3 nedan. Tabell 4.3. Internationell jämförelse mellan mängd matavfall samt onödigt matavfall. Matavfall (ton) Matavfall/ hushåll (kg/vecka) Onödigt (ton) Onödigt/ hushåll (kg/vecka) Onödigt (%) Föreliggande studie , ,22 35 Sverige, , Sverige, , ,1 35 Norge, , Storbritannien, , ,2 61 Storbritannien, , , (KFS, 2009), 2 (Jensen et al., 2011), 3 (EMMA, 2010a), 4 (WRAP, 2008), 5 (WRAP, 2009) Notera de låga värdena för hushållen i den föreliggande studien i Tabell 4.3 ovan. Detta beror på att värdena är medelvärden för en blandning av flerbostadshus och småhus där ursprungsvärdet för flerbostadshus är högre än för småhus. 4.2 Sammanfattning Som framkommer i resultatdelen ovan är 35 % av matavfallet onödigt. Denna procenthalt är större för flerbostadshus med 40 % men något lägre för småhus med 29 %. Dessa procentsatser kan dock vara svåra att ta till sig, vad de egentligen betyder. Varje vecka kastar ett hushåll boende i ett flerbostadshus 1,31 kg onödig mat. Detta ger 5,25 kg per månad eller 19

34 63 kg på ett år. Ett hushåll boende i småhus kastar 1,14 kg onödigt matavfall per vecka. Detta ger 4,55 kg per månad eller 54,59 kg på ett år. Skillnaden mellan restavfall och utsorterat matavfall framkommer också. Det visar sig att det utsorterade matavfallet innehåller mindre onödigt matavfall än restavfallet för flerbostadhusen det omvända gäller för småhusen. Mängden onödigt matavfall är mindre i Sverige jämfört med andra länder. Notera dock att de mängder och procentenheter som tagits fram inte inkluderar sådant matavfall som hemkomposteras eller hälls ut i vasken. 4.3 Osäkerheter Det finns en rad osäkerheter med denna studie. Kan resultatet från dessa plockanalyser verkligen ge ett representativt värde för hela landet. Å andra sidan är plockanalyser tidskrävande både organisatoriskt och utförandemässigt så det kommer alltid vara en begränsning i hur många analyser som kan utföras. Som nämns ovan i analysdelen representerar detta matavfall endast det som samlas in av kommunerna. Men det finns också andra sätt som avfallet kan avyttras på som inte inkluderats här så som hemkompostering och det matavfall som kastas via vasken. I statisktiken från SCB fanns det fler boendeformer än småhus och flerbostadshus. På grund av att särskilt boende, övrigt och andrahandsboende inkluderades till flerbostadshusen kan en överrepresentation av denna boendeform skett på bekostnad av småhus. 20

35 5 Fördelning av det onödiga matavfallet I september och oktober 2011 utfördes plockanalyser i bostadsområdet Augustenborg i Malmö. I plockanalysen som genomfördes i september undersöktes: 200 stycken hushåll. I oktoberanalysen undersöktes: 290 stycken hushåll. Avfall från två respektive tre miljöhus undersöktes. De första två miljöhusen har undersökts för att bevaka förändringar över tiden då åtgärder och informationsinsatser utförts. Det är två- respektive tre- lägenhetshus som kastar sitt avfall i dessa miljöhus. Augustenborgsområdet i Malmö har profilerats som en Ekostad där öppna dagvattensystem har löst problem med översvämningar. Boende i Augustenborg har även i sina miljöhus tillgång till fastighetsnära källsortering i en mängd fraktioner där bland annat farligt avfall och matavfall ingår. De flesta av bostäderna i Augustenborg är lägenheter och av dessa är 92 % hyresrätter i Malmös kommunala fastighetsbolags (MKB) regi (Malmö Stadskontor, 2008). För mer information om området se Tabell 0.1 i Appendix 2. Som nämnts ovan har boende i området tillgång till fastighetsnära återvinning. Området har profilerats som ett miljöområde och det kan ifrågasättas om resultat härifrån verkligen är representativa. Det är då värt att notera att den information som går ut till de boende är på svenska enligt beslut från MKB. Det faktum att en stor del av invånarna (65 %) inte har svenska som modersmål ger upphov till frågan huruvida Augustenborg verkligen ska betraktas som ett område med extra insatser. 5.1 Metodik Matavfallet delades in i de två huvudkategorierna oundvikligt och onödigt. Dessa hade i sin tur en mängd underkategorier. Plockanalysprotokoll och en närmare beskrivning av underkategorierna står att finna i Appendix 2. Ingen siktning av matavfallet utfördes utan istället öppnades påsarna försiktigt för att få med så mycket av smådelarna som möjligt. Förpackningar som innehöll mat sorterades efter underkategorier och ingick i vägningen, det skedde således ingen separering av förpackning och mat. Detta i enlighet med Lebersorger och Schneiders (2011) som visat att förpackningarnas vikt blir obetydliga i det stora hela. Under maj månad 2011 utfördes i området också en utförligare plockanalys av matavfall indelat i onödigt och oundvikligt. Även här användes underkategorier till dessa. Men på grund av att dessa underkategorier var annorlunda än de som används för denna studie kan resultatet ej sammanfogas mer än i de två huvudkategorierna oundvikligt och onödigt. Detta visar tydligt återigen behovet av en standardiserad metod för plockanalyser så att resultat kan jämföras. Det finns rekommendationer att avfallet ska analyseras inom två dagar från den dagen det är insamlat (Avfall Sverige, 2005) för att enklare kunna identifiera material. Denna rekommendation följdes för analysen som genomfördes i september. För analyserna som genomfördes i maj respektive oktober tog det längre tid men denna tidsgräns kan förlängas något (Lebersorger och Schneider, 2011). 21

36 5.2 Resultat av utförliga plockanalyser En sammanslagning av resultaten från de olika husen och alla tre analyser kan ses i Figur 5.1 och Figur 5.2. Figurerna visar fördelningen mellan det oundvikliga och onödiga matavfallet i restavfallet och det utsorterade matavfallet. 46% Oundvikligt 33% Oundvikligt 54% Onödigt 67% Onödigt Figur 5.1. Fördelning av matavfall från restavfallet i kategorierna oundvikligt och onödigt. Figur 5.2. Fördelning av utsorterat matavfall i kategorierna oundvikligt och onödigt. Som det framkommer i Figur 5.1 och Figur 5.2 är andelen onödigt matavfall mindre (33 %) för det utsorterade matavfallet än för restavfallet (46 %). Medelvärdet för både restavfallet och det utsorterade matavfallet är 40 % onödigt och 60 % oundvikligt. Eftersom plockanalyserna som genomfördes i september och oktober var så pass detaljerade finns även information om i vilket skick matavfallet var när det kastades. Detta har möjliggjort en uppdelning i livsstadium som delar upp det onödiga matavfallet i förpackad, rester eller orörd mat. Dessa uppdelningars betydelse framkommer nedan: Förpackningar: Rester: Orörd mat: Alla förpackningar öppna såväl som oöppnade Mat som var halväten så som frukt och grönt men även rester från tallrik Endast orörd frukt och grönt Fördelningarna enligt livsstadium finns att se i Figur 5.3 och Figur

37 Rester 43% Orörd mat 13% Förpackn ingar 44% Orörd mat Förpackningar Rester Rester 46% Orörd mat 27% Förpackn ingar 27% Orörd mat Förpackningar Rester Figur 5.3. Fördelning i livsstadium för det onödiga matavfallet i restavfallet. Figur 5.4. Fördelning i livsstadium för det onödiga matavfallet i utsorterat matavfall. Skillnaden mellan rester för restavfallet och det utsorterade matavfallet är liten. Skillnaden uppstår främst i förpackningar där restavfallet innehåller 44 % förpackningar jämfört med det utsorterade som innehåller 27 % förpackningar. Dock är det värt att notera att förpackningar egentligen inte ska finnas i matavfallet enligt de instruktioner som har givits för utsorteringen. Det uppkommer också en skillnad mellan den orörda maten som i restavfallet motsvarar 13 % medan andelen i det utsorterade matavfallet motsvarar 27 %. Ytterligare en uppdelning gjordes på det onödiga matavfallet denna gång en uppdelning enligt matgrupper. De olika matgrupperna är kött, bröd, rester, mejeri, grönt och övrigt. Dessa uppdelningar motsvarar: Kött: Bröd: Rester: Mejeri: Grönt: Övrigt: Kött, fisk, skaldjur och ägg Bröd och bakverk Rester bestående till största delen av potatis, ris och pasta Mjölk, grädde, crème fraiche, ost och dylikt Frukter och grönsaker Sådant som inte passar in på de överstående kategorierna. Exempelvis: godis, chips, marmelad och drycker. Fördelningen för den onödiga delen av restavfallet finns i Figur 5.5 respektive Figur 5.6 för det utsorterade matavfallet. 23

38 Övrigt 3% Grönt 35% Övrigt 12% Kött 13% Bröd 12% Rester 23% Kött Bröd Rester Mejeri Grönt Övrigt Grönt 41% Kött 7% Bröd 17% Rester 31% Kött Bröd Rester Mejeri Grönt Övrigt Mejeri 5% Mejeri 1% Figur 5.5. Fördelning i matgrupper för det onödiga matavfallet i restavfallet. Figur 5.6. Fördelning i matgrupper för det onödiga matavfallet i utsorterat matavfall. Fördelningen i matgrupper är ganska lika för restavfallet och det utsorterade matavfallet med grönt som den klart dominerande matgruppen följt av rester. På tredje plats kommer kött med 13 % för restavfallet för det utsorterade matavfallet kommer istället bröd med 17 % som tredje största matgrupp. Det är en jämn fördelning mellan kött, bröd och övrigt för restavfallet medan det för matavfallet är en större differens mellan dessa. 5.3 Internationell jämförelse De fördelningar av matavfallet som används här är medelvärden av de fördelningarna för restavfallet och det utsorterade matavfallet angivna ovan. De fördelningar som studeras är fördelningar enligt livsstadium och fördelningar enligt matgrupper. I Tabell 5.1 nedan kan en jämförelse med internationella analyser ses. Tabell 5.1. Internationell jämförelse mellan fördelning i matgrupper. Mejeri (%) Kött och fisk (%) Frukt och grönt (%) Matrester (%) Bröd och bakverk (%) Dryck (%) Annat (%) Föreliggande studie Norge, Storbritannien, Storbrittaninen, Notera att procentsatserna är avrundade därför är totalsumman större än 100 %. 2 (EMMA, 2010a), 3 (WRAP, 2008), 4 (WRAP, 2009) I Tabell 5.1 syns att den norska och föreliggande studien stämmer väl överens med undantaget matrester och bröd och bakverk där värdena är omvända. För den brittiska studien (WRAP, 2008) är överenstämmelsen också väldigt bra, men här är det procentsatsen för matrester som är avvikande. Det är svårare att göra jämförelser med den andra brittiska studien (WRAP, 2009) eftersom här är även matrester kastade i vasken och hemkompostering medräknat, detta gör att kategorin dryck är stor. Medelvärden för livstadium finns presenterad i Figur

39 Orörd mat 20% Rester 45% Förpackningar 35% Figur 5.7. Fördelning i livsstadium för det onödiga matavfallet fördelat enligt rester, förpackad och orörd mat. Ett sätt att tolka denna fördelning är att mat som kastas i sina förpackningar är mat som kastas för att den gått ur datum. I kategorin orörd mat finns frukt som är i perfekt skick men också sådan som nästan är i flytande skick. Denna kategori kan tolkas som mat som inte hunnits ätas upp men också där viljan att äta upp den saknas. Rester kan tolkas som mat som har tillagats i för stor mängd. I den norska studien (EMMA, 2010a) består 37 % av det onödiga matavfallet av förpackningar. Vilket styrker resultaten ovan där 35 % är förpackningar. I den brittiska studien (WRAP, 2009) presenteras anledningar till varför mat kastas. Dessa finns presenterade i Figur 5.8 nedan. Figur 5.8. Vikten av onödigt matavfall för dryck och mat indelat i anledning för bortskaffning, resultat från Household food and drink waste (WRAP, 2009). This material has been reproduced from the website of The Waste and Resources Action Programme. Som kan ses i Figur 5.8 är anledningen Ej använd i tid klart dominerande för matavfallet. En jämförelse kan göras med Figur 5.7 om förpackningar och orörd mat slås ihop till att omfatta Ej använd i tid detta ger 55 % jämfört med 61 % i Figur 5.8. Anledningen Mat tillagad i för stor mängd är något större i den svenska analysen med 45 % jämfört med 34 % 25