1.0. Nationell certifieringsordning för personcertifiering: Specialist ledningssystem, kvalitets- och miljöledning. Version
|
|
- Johanna Sundberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Version 1.0 Nationell certifieringsordning för personcertifiering: Specialist ledningssystem, kvalitets- och miljöledning
2 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OMFATTNING TERMINOLOGI KOMPETENSOMRÅDEN... 5 ÖVERGRIPANDE KOMPETENSOMRÅDEN... 5 KOMPETENSOMRÅDENA SPECIFICERADE FÖRKUNSKAPSKRAV... 7 ARBETSLIVSERFARENHET... 7 UTBILDNING... 7 VERIFIERING KRAV PÅ KUNSKAP... 8 KUNSKAP INOM VERKSAMHETSUTVECKLING OCH LEDNINGSSYSTEM... 8 SKRIFTLIGT PROV PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT PROFESSIONELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INTYGANDE CERTIFIERINGSPROCESSEN VIDMAKTHÅLLANDE AV CERTIFIERING PERIODISK ÖVERSYN OMCERTIFIERING INDRAGNING/UPPHÖRANDE AV CERTIFIKAT Personcertifiering specialist ledningssystem
3 1. Bakgrund I takt med att organisationer och företag implementerar verksamhetsledningssystem som uppfyller exempelvis ISO 9001 och ISO ökar också kraven på alla berörda funktioner inom en organisation eller ett företag. Kraven utgår ofta ifrån att verksamhetsledningssystemet är certifierat eller att man avser att certifiera det och behöver nu vidareutvecklas, förbättras och effektiviseras. I samma takt ökar också kompetenskraven på de personer som är ansvariga i en organisation eller ett företag, för att förvalta, utveckla och effektivisera verksamhetsledningssystemet, vilket i sin tur resulterar i att dessa personer behöver någon form av professionell kompetensutveckling. Detta dokument definierar krav i samband med ackrediterad certifiering av personer inom verksamhetsutveckling som har till huvuduppgift att hantera och utveckla ett verksamhetsledningssystem, sk specialist för ledningssystem, förkortas SLS. En person som certifieras som SLS bedöms ha kompetens att analysera, utforma, införa, driva och förbättra ett ledningssystem för kvalitet- och miljöledning. SLS certifieringen bedrivs i enlighet med ackrediteringsstandarden för personcertifiering, ISO/IEC samt International Accreditation Forums vägledningsdokument för samma standard, IAF GD 24:2009. Det är endast personens kvalifikationer och kompetens inom verksamhetsutveckling som certifieras. Andra väsentliga områden som språkkunskaper, ledarskapsförmåga, kommunikationsförmåga och projektledningskunnande, vilka kan ha betydelse, omfattas inte av certifieringen. SIS Förlag AB äger detta dokument och ansvarar för innehåll och förvaltning av detsamma. 3
4 2. Omfattning De kompetens- och kvalifikationskrav som här ställs på personer som söker certifiering utgår från följande källor: - SS-EN ISO 9001:2008; Ledningssystem för kvalitet Krav - SS-EN ISO 9000:2005; Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi - SS-EN ISO 9004:2009, Ledning av en organisation för hållbar framgång - En modell baserad på kvalitetsledning (ISO 9004:2009) - SS-EN ISO 14001:2004 Miljöledningssystem Krav och vägledning - - SS-EN ISO 14050:2010 Miljöledning Terminologi - SS-EN ISO 14004:2010 Miljöledningssystem Allmän vägledning för principer, system och stödjande metoder - SS-EN ISO 19011:2011 Vägledning för revision av ledningssystem I de fall betydelsen av en nationell översättning av en standard uppräknad här skiljer sig från dess internationella eller europeiska motsvarighet, så ska den internationella eller europeiska versionen gälla. 3. Terminologi Styrs av certifieringsorganets ledningssystem. 4 Personcertifiering specialist ledningssystem
5 4. Kompetensområden Övergripande kompetensområden - För att erhålla certifiering krävs att den sökande har kompetens (förmåga) inom verksamhetsutveckling kopplat till ledningssystem och dess centrala områden (se figur 1). Dessa övergripande kompetensområden härrör från bl a innehåll, rekommendationer och krav i källorna ISO 9001 och ISO Ledarskap/Kommunikation Processledning Genomförande Ständig förbättring Revision/Uppföljning Figur 1: Övergripande kompetensområden Kompetensområdena specificerade Kompetensområdena innefattar följande delar: Ledarskap/Kommunikation Att arbeta som specialist för ledningssystem, SLS, innebär att sökande måste ha kvalifikation och kompetens för att planera, leda, styra och utveckla ett ledningssystem. Detta innefattar bl a att kunna - Kommunicera med personal och med kunder - Utbilda i frågor kopplat till ledningssystem - Engagera, uppmuntra och lyssna - Initiera förändringar och förbättringar - Följa uppgjord plan - Analysera, agera och följa upp Processledning Att arbeta med processledning innebär bl a att - Vara mycket kunnig i standarderna för ledningssystem, ex vis ISO 9001, ISO och tillhörande standarder - Vara väl insatt i processutveckling och processmodulering - Kunna utvärdera processers prestanda kopplat till ledningssystem 5
6 - Kunna genomföra en fördjupad processanalys kopplad till både kvalitet och miljö - Hålla sig informerad om och tillämpa gällande lagstiftning inom ledningssystemsområdet - Vara väl insatt i analysverktyg för process- och riskanalys - Kännedom om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) samt livscykelanalys (LCA) Genomförande Att arbeta med genomförande innebär bl a att - Kunna implementera och säkerställa att rutiner efterlevs - Kunna upprätta en lagförteckning för lagstiftning som är applicerbar inom ledningssystemsområdet - Kunna genomföra en kontroll av lagefterlevnaden - Kunna identifiera nyckelområden för att sätta mål - Kunna upprätta handlingsplaner Ständiga förbättringar Att arbeta med ständiga förbättringar innebär bl a att - Kunna identifiera förbättringsområden - Kunna analysera och utvärdera behov av åtgärder - Kunna följa upp effekten av genomförda åtgärder - Kännedom om olika förbättringsverktyg. Revision/Uppföljning Att arbeta med revision/uppföljning innebär bl a att - Kunna identifiera revisionskriterier, omfattning, frekvens och metoder - Kunna upprätta en revisionsplan - Kunna genomföra revisioner - Kunna formulera avvikelser och förbättringar - Kunna presentera, förankra och motivera revisionsresultatet - Kunna följa upp att åtgärder fått avsedd effekt Exempel på arbetsuppgifter Exempel på arbetsuppgifter som en certifierad specialist för ledningssystem, SLS, kan utföra: -Ansvara för att analysera, utforma, införa, driva och förbättra ett ledningssystem för kvalitets- och miljöledning - Upprätta en aktivitetsplan - Vara behjälplig vid upprättande och uppföljning av mål - Förankra rutiner/instruktioner och utbilda personal i frågor kopplat till ledningssystem - Planera och genomföra interna revisioner - Identifiera lagar och andra krav - Processanalys och ta fram processprestanda 6 Personcertifiering specialist ledningssystem
7 - Hantera avvikelser, reklamationer och förbättringar - Vara behjälplig vid framtagandet av instruktioner och rutiner kopplat till ledningssystem 5. Förkunskapskrav Arbetslivserfarenhet Den sökande ska ha minst fem års arbetslivserfarenhet från verksamhetsutveckling och ledningssystem inom samtliga övergripande kompetensområden (se Kapitel 4 - Kompetensområdena specificerade). Arbetslivserfarenheter som tillgodoräknas för att uppfylla kravet får vara maximalt 10 år gamla räknat från datum för ansökan om certifiering. Kontroll av arbetslivserfarenhet Den sökande ska i samband med ansökan om certifiering tillställa certifieringsorganet verifierbar information som visar att krav på arbetslivserfarenhet är uppfyllt. Och att det finns kontaktuppgifter till referenspersoner. Utbildning Den sökande ska visa att han eller hon minst har avlagt gymnasieexamen eller motsvarande. Verifiering Certifieringsorganet verifierar genom stickprov att angivna uppgifter är korrekta, exempelvis genom telefonsamtal till angiven arbetsgivare. 7
8 6. Krav på kunskap Kunskap inom verksamhetsutveckling och ledningssystem För att erhålla certifiering krävs att den sökande har kunskap inom verksamhetsutveckling och ledningssystem, så som området definieras genom de fem kompetensområdena. Skriftligt prov Den sökande ska genomgå ett skriftligt prov för att visa nödvändig kunskap och kompetens. Examinationen administreras av certifieringsorganet. Examinator: En examinator, som är väl förtrogen med de uppräknade standarderna och innehar relevanta kunskaper och erfarenheter inom verksamhetsutveckling och ledningssystem, ska utses av certifieringsorganet. Examinatorn ska ha kunskap och erfarenhet som inom samtliga områden överstiger kravet för certifiering, enligt detta dokument, samt ha minst 10 års arbetslivserfarenhet inom området. Examinatorn ansvarar för rättning av prov. Frågebank: Examinatorn tar fram en frågebank varifrån frågor väljs ut i samband med varje provtillfälle för att utgöra ett skriftligt prov. Frågorna i frågebanken ska godkännas av certifieringsorganet och certifieringskommittén. Frågorna ska baseras på de tidigare uppräknade standarderna och lagar inom området samt innehålla frågor från alla fem kompetensområdena. Frågorna ska hållas aktuella. Stickprovskontroll: Certifieringsorganet ansvarar för att stickprov på rättat prov tas regelbundet. Provets delar: Det skriftliga provet består av två delmoment, varav 30 % (30 av 100 poäng) är flervalsfrågor och 70 % (70 av 100 poäng) öppna frågor. Frågorna täcker sammantaget in de fem kompetensområdena inklusive relaterade standarder (se avsnitt Kompetensområden). För att kandidaten ska bli godkänd ska 70 % av det maximala antal poängen på provet som helhet uppnås, det vill säga 70 poäng. Provtiden är 3 timmar. En tentamensvakt övervakar provet och ansvarar för att certifieringsorganets regelverk för tentamen följs. Rättningsmall: Rättning av de skriftliga proven sker med hjälp av en förbestämd rättningsmall, där de korrekta svaren på flervalsfrågorna är angivna, samt där grunderna för poängbedömning för de öppna frågorna finns beskrivet. Meddelande av provresultat: De skriftliga proven och rättningsmallen behålls av certifieringsorganet och delges ej den sökande efter provtillfället. Den sökande får reda på sitt provresultat (antal poäng), och meddelande om resultatet är godkänt eller ej samt antal poäng som krävs för godkänt resultat. Vid ej godkänt resultat: Ifall godkänt resultat inte uppnås, har den sökande rätt att genomgå nytt certifieringsprov under förutsättning att det genomförs inom 6 månader från det första provtillfället. För det fall godkänt resultat inte uppnås efter 3 8 Personcertifiering specialist ledningssystem
9 provtillfällen, har den sökande endast rätt att genomgå nytt certifieringsprov först efter att 1 år förflutit från det senaste provtillfället. En person som genomför omtentamen eller omcertifiering erhåller vid detta tillfälle ett nytt prov 9
10 7. Professionellt förhållningssätt Professionellt förhållningssätt För att erhålla certifiering ska den sökande lova att acceptera, tillämpa och förespråka följande principer: - Uppträdande/Etik: Att i sitt värv uppträda på ett oklanderligt och värdigt sätt. - Objektivitet: Att tillämpa ett objektivt synsätt där problem och potentiella lösningar bedöms utifrån olika perspektiv. - Lojalitet: Att utföra uppdrag lojalt, ändamålsenligt och i enlighet med uppdragsgivarens instruktioner, utan att åsidosätta samhällets bästa. - Konfidentialitet: Att inte obehörigen röja information man fått del av genom uppdrag eller anställning. - Kultur: Att vara lyhörd för, och ta hänsyn till, kulturella skillnader mellan olika typer av verksamheter och geografiska platser. - Integritet: Att hålla sig till det man anser vara rätt och att inte låta sig påverkas på ett otillbörligt sätt. Att i förekommande fall påtala brister, felaktigheter, och etiska tveksamheter i uppdrag eller arbetsuppgifter på ett tydligt och konstruktivt sätt. - Lagstiftning: Att hålla sig informerad om och tillämpa gällande lagstiftning inom ledningssystemsområdet - Standarder: Att förespråka användning av standarder och vedertagen praxis inom området. Intygande Den sökande ska skriftligen intyga, i samband med ansökan om certifiering, att dessa principer accepteras, tillämpas och förespråkas liksom certifieringsorganets allmänna villkor. 10 Personcertifiering specialist ledningssystem
11 8. Certifieringsprocessen Certifieringsprocessen styrs av SS-EN ISO/IEC och hanteras av certifieringsorganet. 11
12 9. Vidmakthållande av certifiering För att vidmakthålla certifieringen krävs att den certifierade kontinuerligt utvecklar sitt kunnande inom de övergripande kompetensområden vilka redovisats tidigare. För kontroll av detta finns två krav: Periodisk översyn Krav att vara verksam: För att vidmakthålla certifikatet krävs att den certifierade är verksam inom verksamhetsutveckling och ledningssystem. Redovisning: Den certifierade ska därför vartannat år till certifieringsorganet skriftligen intyga att denna har arbetat eller genomgått utbildning under perioden. Vid denna redovisning ska den sökande ange antal månader som denna arbetat eller genomgått utbildning, minst halvtid, inom något de fem kompetensområdena under perioden. Antalet månader måste minst uppgå till minst 18 för tvåårsperioden. Specialfall: Vid sjukdom, föräldraledighet och andra liknande skäl, kan certifieringsorganet efter bedömning av enskilt fall besluta att kravet är uppfyllt trots att tiden understiger den stipulerade. Indragande av certifikat: Finner certifieringsorganet att krav på arbetslivserfarenhet inte är uppfyllda på ett tillfredsställande sätt ska personcertifikatet dras in (se avsnitt indragning av certifikat). Omcertifiering Genom en omcertifiering (skriftligt prov), med fyra års mellanrum, säkerställs att den certifierade fortlöpande besitter den kunskap och kompetens som certifikatet indikerar (se avsnittet Kompetensområde). Om den certifierade ej uppnår godkänt provresultat har denne möjlighet att sitta provet på nytt så länge det befintliga certifikatet inte upphört att gälla. 12 Personcertifiering specialist ledningssystem
13 10. Indragning/upphörande av certifikat Det finns tre grunder för indragning av certifikat: 1) Den certifierade har ej redovisat verksamhet inom verksamhetsutveckling och ledningssystem i den utsträckning som krävs (se avsnitt vidmakthållande av certifikat). 2) När certifikatets giltighetstid gått ut upphör det att gälla. Den certifierade ska därför dessförinnan genomgå nytt skriftligt prov med godkänt resultat. 3) Det har kommit till certifieringsorganets kännedom och bedömts att den certifierade inte lever upp till principerna för ett professionellt förhållningssätt (se avsnitt Professionellt förhållningssätt) En certifierad person kan själv begära att ett certifikat ska upphöra och i detta fall utfärdar certifieringsorganet ett avslutsdokument samt noterar i befintliga register att personen frivilligt avslutat sin certifiering. En person vars certifikat upphört att gälla kan på nytt ansöka om certifiering och måste då genomgå hela certifieringsprocessen på nytt. Rutinen för indragning av certifikat, inklusive process för att hantera klagomål på en certifierad person, styrs av certifieringsorganets ledningssystem. 13
6.0. Nationell certifieringsordning för personcertifiering inom Informationssäkerhet: Information Security Management Professional, ISMP.
Version 6.0 Nationell certifieringsordning för personcertifiering inom Informationssäkerhet: Information Security Management Professional, ISMP SPCR_SISISMP Personcertifiering ISMP, Certifieringsregel,
Maskinsäkerhetsspecialist
Certifieringsregel för Maskinsäkerhetsspecialist RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2019-05-21 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från en oberoende tredjepart att
Information Security Management Professional (ISMP)
Certifieringsregler för Information Security Management Professional (ISMP) RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2017-10-02 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från
Miljörevisor/-revisionsledare
Certifieringsregel för Miljörevisor/-revisionsledare RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2019-02-2 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från en oberoende tredjepart
Besiktningsman Lagerinredningar
Certifieringsregel för Besiktningsman Lagerinredningar Förnyelse av certifiering RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2019-02-2 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från
Byggprojektledare (BPL)
Certifieringsregler för Byggprojektledare (BPL) RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2018-10-05 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från en oberoende tredjepart att
Maskinsäkerhetsspecialist
Certifieringsregler för Maskinsäkerhetsspecialist RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2017-10-17 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från en oberoende tredjepart att
INFORMATION OM CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE ENLIGT PRYL. Svenska Special Certifieringar AB SSC S C. Utgåva 5 2005-08-10
INFORMATION OM CERTIFIERING AV LOKALVÅRDARE ENLIGT PRYL Svenska Special Certifieringar AB SSC S C Utgåva 5 2005-08-10 Inledning Varför ska man bli certifierad? Det är det bästa sättet att visa att man
Maskinsäkerhetsspecialist
Personcertifiering: Krav för Ackrediterad Certifiering Version 1.0, 2012-10-02 17275 2.0 1 (8) Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 2 2. OMFATTNING... 3 3. TERMINOLOGI... 4 4. KOMPETENSOMRÅDE... 5 5. KRAV
Certifieringsregler för. Pannoperatörer. RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification
Certifieringsregler för Pannoperatörer RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2019-01-17 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från en oberoende tredjepart att personen
Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen
2015-03-06 Sida 1(5) Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen 1. Allmänt 1.1 Certifiering av besiktningsman utförs av
KRAVSPECIFIKATION FÖR PERSONCERTIFIKAT
KRAVSPECIFIKATION FÖR PERSONCERTIFIKAT Installationsbranschens Certifierade ProjektLedare (ICPL) INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. SYFTE 2 3. MÅLGRUPP 2 4. FÖRKUNSKAPER 2 5. KOMPETENSKRAV 3 5.1 Områden 3 5.2
Certifieringsregler för. Sakkunnig inom radon. RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification
Certifieringsregler för Sakkunnig inom radon RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2019-05-21 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från en oberoende tredjepart att personen
Konsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:11) om ackreditering av organ som certifierar personer Ändring införd t.o.m.
SYMC. Certifiering av yrkes- och miljöhygieniker. Tolkningsdokument för certifiering och recertifiering. Innehållsförteckning. Version 5: 2006-09-25
SYMC Svensk Yrkes- och Miljöhygienisk Certifiering Swedish Occupational and Environmental Certification Board Version 5: 2006-09-25 Certifiering av yrkes- och miljöhygieniker Tolkningsdokument för certifiering
Certifiering av pannskötare
[presentation title] via >Insert >Header & Footer Certifiering av pannskötare Pannoperatörscertifiering Detta är ett helt nytt begrepp som aldrig används i Sverige. Fram tills denna föreskrift träder i
Personcertifiering av miljörevisorer
Personcertifiering av miljörevisorer Tolkningsdokument avseende kraven i ISO 19011:2011 Miljörevisorer i Sverige Oktober 2011, Utgåva 6.4 Innehåll 1. BAKGRUND 3 2. OMFATTNING 3 3. REFERENSER 3 4. DEFINITIONER
Kravspecifikation för erhållande av certifikat för säkerhetsbesiktning och årlig driftkontroll av medicinska gasanläggningar.
Samrådsgruppen för 2017-09-16 1(5) Medicinska gasanläggningar* Kravspecifikation för erhållande av certifikat för säkerhetsbesiktning och årlig driftkontroll av medicinska gasanläggningar. 1. Bakgrund
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15
Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...
Vägledning för Personcertifiering. Version:
Vägledning för Personcertifiering Version: 2018-09-12 1 Ansökan... 2 2 Komplettera din ansökan... 2 3 Examination... 2 4 Granskning... 2 5 Beslut om utfärdande av certifikat... 3 6 Under certifikatets
Tjänstebeskrivning för certifiering av. Rekrytterare
Tjänstebeskrivning för certifiering av Rekrytterare DNV GL Headquarters, Veritasveien 1, P.O.Box 300, 1322 Høvik, Norway. Tel: +47 67 57 99 00. www.dnvgl.com Reviewed by: Valid for: Revision: No.: Victoria
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens
VÄGLEDNING LEDNINGSSYSTEM Ansökan. Version:
VÄGLEDNING LEDNINGSSYSTEM Ansökan Version: 2016-03 - 04 Vägledning för ansökan Certifiering av ledningssystem för kvalitet (SS-EN ISO 9001:2008) Certifiering av miljöledningssystem (SS-EN ISO 14001:2004)
Sakkunniga inom brandskydd
Certifieringsregel för Sakkunniga inom brandskydd -Behörighet N -Behörighet K RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2019-10-09 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från
Konsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:12) om ackreditering av organ som certifierar produkter Ändring införd: t.o.m.
Krav för certifieringsorganisationer
Svenska PEFC ek för Krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:3 Dokumentnamn: Krav för certifieringsorganisationer Dokumenttitel: PEFC SWE 005:3 Godkänt av: Svenska PEFC Datum: 2011 01 31 Godkänt
Personcertifiering: Maskinsäkerhetsspecialist
Version 5.0 Personcertifiering: Maskinsäkerhetsspecialist Krav för ackrediterad certifiering 2014-02- 14 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. OMFATTNING... 4 3. TERMINOLOGI... 5 4. KOMPETENSOMRÅDE...
Certifieringsregel för. Brunnsborrare. - Behörighet B. RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification
Certifieringsregel för Brunnsborrare - Behörighet AB - Behörighet B RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2017-11-24 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från en oberoende
Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen
2016-02-15 Sida 1(5) Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen 1. Allmänt 1.1 Certifiering av besiktningsman utförs av
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare
BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen (Scheme Committee) för certifiering av 1 Bakgrund och syfte
Byggarbetsmiljösamordnare (BAS)
Certifieringsregel för Byggarbetsmiljösamordnare (BAS) BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnadseller anläggningsarbete RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering
Robust fiber. Kravspecifikation. Robust fiber företagscertifikat anläggning. Ver. 1.1
Robust fiber Kravspecifikation Robust fiber företagscertifikat anläggning Ver. 1.1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Målgrupp... 3 1.3 Giltighetstid... 3 1.4 Utfärdande... 3 1.5
Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Karpesjö Consulting 1
1 Det finns en mängd olika typer av miljörevisioner, varav några presenteras ovan. Terminologin varierar mellan olika organisationer. Många kallar miljörevision för miljögranskning. Ordet miljögranskning
Administrativa regler
1 ( 7 ) Innehållsförteckning 0. Inledning 1. Ansökan; förbindelser 2. Granskning 3. Beslut om certifiering; certifikat 4. Certifieringsmärke 5. Uppföljning 6. Ändrade förhållanden 7. Allvarlig anmärkning
Trender och utvecklingsområden. certifieringsområdet. Peter Rohlin INCERT AB
Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet Peter Rohlin INCERT AB Vad innebär en certifiering? Certifiering är ett sätt att garantera att en produkt, en person eller ett företag uppfyller
Personcertifiering av ventilationsmontörer. en kravspecifikation upprättad av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd
Personcertifiering av ventilationsmontörer en kravspecifikation upprättad av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd Stockholm 2013 Innehåll 1. Inledning 2. Ändamål 3. Kvalifikationskrav för certifiering 4. Förkunskaper
Samma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
ABC - Hur certifiera verksamheten?
ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION
29.11.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 314/41 REKOMMENDATIONER KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 22 november 2011 om erkännande av utbildningsanstalter och examinatorer för lokförare i enlighet
Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil
Handläggare, tfn Bengt Rydstedt, 08-555 520 28 E-post bengt.rydstedt@sis.se Ledningssystem för informationssäkerhet - Kompetensprofil Detta dokument har utarbetats av AG 8 inom projekt LIS, Ledningssystem
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson
BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:14 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kontrollansvariga; Utkom från trycket den 26 april 2011 beslutade den 19 april
Kontrollansvarig (KA)
Certifieringsregel för Kontrollansvarig (KA) - Behörighet N - Behörighet K RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2017-11-24 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande från en
ISO :2015 4: Ledarskap, ansvar och delaktighet
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas och ISO 14 001 Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2015 4:2017 1. Ledarskap, ansvar och delaktighet Roller, ansvar och befogenheter 2. Organisationens
Uppföljande revision 2007 - 2 Revisionens resultat och rekommendation till certifieringsinstansen Totalt noterades 4 mindre avvikelser.
1 Revisionsfakta Aktivitet Uppföljande revision Omfattning av denna revision samt avsteg från planeringen Dokument som utgör underlag för revisionen (handbok/manual) Revision i enlighet med planering (bekräftelse/revisionsplan)
Svenska PEFC:s krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:4
Svenska PEFC ek för Svenska PEFC:s krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:4 Publik konsultation 2015-11-09 2016-01-11 PEFC arbetar för ett hållbart skogsbruk med hänsyn tagen till miljö, produktion
Sakkunnig avseende kulturvärden (KUL)
Certifieringsregel för Sakkunnig avseende kulturvärden (KUL) -Behörighet N -Behörighet K RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2017-11-24 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande
Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)
Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...
InsureSecs regelverk 1 (9)
InsureSecs regelverk 1 (9) Definitioner Anknuten Anslutet företag Anställd Disciplinnämnden Företag Företagsavtalet Förmedlare Förmedlaravtalet Förmedlarregistret Försäkringsförmedlare InsureSec InsureSecs
Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016 ISO 9 001:2015 Sammanfattning av hur motsvarar kraven i SKB kraven i ISO Ledarskap, ansvar och delaktighet
Jämförelse mellan kvalitetsledningssystemen Svensk Kvalitetsbas och ISO 9001 Sammanfattning av jämförelse + eventuell bild Likvärdigt i SKB Liknande i SKB Andra krav i SKB Krav Svensk Kvalitetsbas 1:2016
Inga krav utöver ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom
Personcertifiering av ventilationsmontörer. en kravspecifikation upprättad av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd
Personcertifiering av ventilationsmontörer en kravspecifikation upprättad av PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd Stockholm 2013 Innehåll 1. Inledning 2. Ändamål 3. Kvalifikationskrav för certifiering 4. Förkunskaper
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter. Antagen den 15 maj 2019
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (2:2019) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 15 maj 2019 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL INLEDNING... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens ska
INFORMATION OM CERTIFIERING AV PARK- OCH UTEMILJÖARBETARE ENLIGT SFU. Svenska Special Certifieringar AB SSC S C. Utgåva F 2005-08-15
INFORMATION OM CERTIFIERING AV PARK- OCH UTEMILJÖARBETARE ENLIGT SFU Svenska Special Certifieringar AB SSC S C Utgåva F 2005-08-15 Inledning Vill man ha högsta kvalitet på ett kunskapsprov skall det ske
VÄGLEDNING PERSONCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version:
VÄGLEDNING PERSONCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version: 2016-03-04 Vägledning för ansökan Certifiering av personer info@sbsc.se www.sbsc.se Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering
Krav för certifieringsorganisationer
Svenska PEFC ek för Krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:3 VER 1.4 2011 2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Scope... 3 3. Krav för certifieringsorgan... 3 3.1 Ackreditering... 3
Transportstyrelsens föreskrifter om förarutbildning m.m. enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare;
JÄRNVÄG Transportstyrelsens föreskrifter om förarutbildning m.m. enligt lagen (2011:725) om behörighet för lokförare; Innehåll 1 kap. Inledande bestämmelser... 1 Tillämpningsområde... 1 Definitioner...
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om krav på utbildning och kompetens för certifiering av besiktningstekniker;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om krav på utbildning och kompetens för certifiering av besiktningstekniker; beslutade den 26 maj 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd
Konsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd () om ackreditering av organ som certifierar ledningssystem Ändring införd: t.o.m. STAFS
Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017)
Svensk Miljöbas kravstandard (4:2017) Krav på: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 2017-04-26 117 41 Stockholm Sida 0 av 11 Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Utfärdare... 3 Revisorer...
SBF 1007:5 Norm Behörig ingenjör brandlarm
Norm Behörig ingenjör brandlarm Förord Ju tidigare en brand upptäcks, desto enklare är branden att begränsa och släcka. En anläggning för brandlarm är ett viktigt system som upptäcker begynnande bränder.
Konsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:13) om ackreditering av organ som certifierar ledningssystem Ändring införd:
Regler för godkännande av revisorer. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den
för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2018-10-04 1 Allmänt... 3 2 Kompetenskrav, erfarenhet och personliga egenskaper... 3 3 Granskning av revisorer... 4 4
Personcertifiering ventilationsmontörer Kravspecifikation Fastställd
Personcertifiering ventilationsmontörer Kravspecifikation Fastställd 2019-03-01 Denna kravspecifikation anger kraven för certifiering av ventilationsmontörer som tillhandahåller tjänster rörande ventilationstekniska
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till
Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan
Ansökan om ackreditering som certifieringsorgan Ackrediteringssökande är införstådd med reglerna för ackrediterade certifieringsorgan och förbinder sig att uppfylla dessa samt att till Swedac rapportera
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist)
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Jenny Johansson (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om STEMFS energikartläggning i stora företag; 2014:xx Utkom från
Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster område 28-29
Nacka kommun Utvärdering Lägsta pris Delat anbud Avtalsform Rangordnat avtal Namn Tekniska konsulttjänster område 28-29 Diarie KFKS 2013/505-052 Upphandlare Cecilia Tennfors Detta dokument är en kopia
PERSONLIG CERTIFIERING AV ACADEMIC TUTOR
PERSONLIG CERTIFIERING AV ACADEMIC TUTOR Certifieringssystem som utvecklats inom PROCERTU projektet (Translation into Swedish from the original in English) Sida 1 till 7 INNEHÅLL INLEDNING DEL 1 - KRAV
Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 77 50 Fastställd 2003-10-24 Utgåva 1 Energiledningssystem Kravspecifikation Energy management systems Specification ICS 13.020.10 Språk: svenska Publicerad:
Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig
Certifieringsregler Certifierad Radonkunnig Gällande fr o m 2014-04-02 1. Allmänt 1.1 Syftet med denna certifiering är att utgöra en validering av grundkompetens, erfarenhet och fortlöpande fortbildning
Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)
Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
20 Utbildning av förare som transporterar farligt gods
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om ändring i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 206:8) om transport av farligt gods på väg och i terräng
Personcertifiering Administrativa regler C22
C22 utgåva 2, 2010-10-18 www.nordcert.se Dok.nr: C22 sid 1/7 Innehållsförteckning 0. Inledning 1. Bedömning före ansökan 2. Ansökan; förbindelser 3. Nordcerts granskning 4. Beslut om certifiering; certifikat
FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE
FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE Auktorisation för fastighetsförvaltare Property Manager AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE Fastighetsförvaltaren har det affärsmässiga
ST- Utbildningskontrakt
1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin
Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!
Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en
marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93.
Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av föreskrifter och allmänna råd om ackreditering av organ
Dokument SYMC C-03 Antaget av SYMF:s styrelse 2003-04-28
SYMC Svensk Yrkes- och Miljöhygienisk Certifiering Swedish Occupational and Environmental Certification Board Version 6: 2007-10-17 Certifiering av yrkes- och miljöhygieniker Kriterier för certifiering
Certifieringsregler för besiktningsman för utemiljö (BEUM). Besiktningar inom mark, anläggning och grönområde
Gällande från 2016-03-08 Certifieringsregler för besiktningsman för utemiljö (BEUM). Besiktningar inom mark, anläggning och grönområde 1 Allmänt 1.1 Certifiering av besiktningsman för utemiljö utförs av
Anställnings- och utbildningskrav samt godkännanden gällande luftfartsskydd
1 (5) Utfärdad: 3.3.2015 Träder i kraft: 6.3.2015 Rättsgrund: Luftfartslagen (864/2014) 95 Giltighetstid: tills vidare Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 om gemensamma skyddsregler
(Offentliggörande av titlar på och hänvisningar till harmoniserade standarder inom ramen för unionslagstiftningen om harmonisering)
C 209/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 15.6.2018 Kommissionens meddelande inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008, Europaparlamentets och rådets
VÄGLEDNING EXAMINATION Certifierad låsmästare Enligt SSF 1049, utgåva 1. Version: Datum:
VÄGLEDNING EXAMINATION Certifierad låsmästare Enligt SSF 1049, utgåva 1 Version: 050710032 Datum: 2016-11-08 Vägledning för dig som ansökt om certifiering Denna vägledning är till för dig som ansökt om
Sakkunnig funktionskontrollant (OVK)
Certifieringsregel för Sakkunnig funktionskontrollant (OVK) -Behörighet N -Behörighet K RISE Research Institutes of Sweden AB Certifiering - Certification 2017-11-24 2 Förord Certifiering innebär bestyrkande
Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet
Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet Peter Rohlin INCERT AB Svenska Kyl & Värmepumpdagen 2014 Installations Certifiering i Stockholm AB EIO Kyl & Värmepumpföreningen Svenska Kyltekniska
Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2011:5) om anmälda organ Ändring införd t.o.m. STAFS 2012:10 Tillämpningsområde 1
Ramverk för certifiering av personliga tränare
Ramverk för certifiering av personliga tränare Allmänt om ramverket Detta dokument stipulerar ramar för en nationell, individuell och frivillig certifiering av personliga tränare. Almega Friskvårdsföretagen
ST- Utbildningskontrakt
1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin
VÄGLEDNING EXAMINATION Behörig ingenjör utrymningslarm med talat meddelande Enligt SBF 2017:1. Version: Datum:
VÄGLEDNING EXAMINATION Behörig ingenjör utrymningslarm med talat meddelande Enligt SBF 2017:1 Version: 170058011 Datum: 2017-09-25 Vägledning för dig som ansökt om certifiering Denna vägledning är till
Rutin för intern miljörevision
Sida 1 (6) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all
VÄGLEDNING EXAMINATION Behörig ingenjör CCTV Enligt SSF 1062, utgåva 2. Version: Datum:
VÄGLEDNING EXAMINATION Behörig ingenjör CCTV Enligt SSF 1062, utgåva 2 Version: 080420023 Datum: 2018-09-01 Vägledning för dig som ansökt om certifiering Denna vägledning är till för dig som ansökt om
Vägledning för Företagscertifiering. Version:
Vägledning för Företagscertifiering Version: 2018-09-12 1 Ansökan... 2 2 Komplettera din ansökan... 2 3 Revision... 2 4 Granskning... 2 5 Beslut om utfärdande av certifikat... 3 6 Under certifikatets giltighetstid...
Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den
Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2018-10-04 1 Allmänna bestämmelser... 3 2 Revisorernas ansvar och agerande... 3 3 Genomförande av revision...
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande
VÄGLEDNING EXAMINATION Behörig ingenjör inbrottslarm Enligt SSF 1016, utgåva 1. Version: Datum:
VÄGLEDNING EXAMINATION Behörig ingenjör inbrottslarm Enligt SSF 1016, utgåva 1 Version: 010763106 Datum: 2017-08-16 Vägledning för dig som ansökt om certifiering Denna vägledning är till för dig som ansökt
FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE. Auktorisation. för fastighetsförvaltare Property Manager FASTIGHETS FÖRVALTARE
FORUM FÖR FÖRVALTNING OCH SERVICE Auktorisation för fastighetsförvaltare Property Manager AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE AUKTORISERAD FASTIGHETS FÖRVALTARE Fastighetsförvaltaren har det affärsmässiga
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighetsbevis för AFIS-personal och AFISelev;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behörighetsbevis för AFIS-personal och AFISelev; beslutade den 20 juli 2016. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 20 luftfartsförordningen
Rutin för intern miljörevision
Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all