Lokalförsörjning för idrott och fritidsanläggningar

Transkript

1 Lokalförsörjning för idrott och fritidsanläggningar Mikael Franzén Projektledare Lokalförsörjningsenheten idrotts- och fritidsanläggningar Stadsbyggnadsförvaltningen Uppsala kommun

2 Lokalförsörjning Skolor Idrotts- och fritidsanläggningar Kultur- och samlingslokaler Bostäder Övriga lokaler Översiktsplan Planering av nya områden, utveckling av befintliga områden Deltagande i projektgrupper (Ulleråker, Södra staden, Rosendal, Östra Salabacke, Eriksberg, Gottsunda mfl ) The third place 1-hemmet, 2-arbetsplatsen, 3-social struktur (fritid, idrott, kultur, park) Vancouvermodellen & Larry Beasly och omställning av anläggningar efter OS 2010

3 Viktiga perspektiv i arbetet Möta många olika behov från många olika målgrupper (skola, föreningsliv, spontana/ej organiserade, boende i område). Barn och unga utvecklar ett livslångt intresse att vara fysiskt aktiva. Förbättra barn och ungas livsvillkor. Förebyggande arbete mot utanförskap och skapa möjligheter till en berikande och meningsfull fritid. Utveckla lika villkor för flickor och pojkars idrott & fritid. Fokus på tillgänglighet för olika former av funktionsnedsättningar.

4 Viktiga perspektiv i arbetet Ökad tillgänglighet till fysisk aktivitet oavsett var man bor, personliga förutsättningar & ekonomiska resurser. Öppna upp idrotts- och fritidsanläggningar för mer aktiviteter och fler olika aktiviteter. En mötesplats för alla, barn seniorer (samnyttjande, effektiva ytor, trygghet, idrott-fritid-kultur-skola).

5 Syfte Lokalförsörjningsplaneringens syfte är att skapa ett väl underbyggt beslutsunderlag till mål och budget och Idrotts- och fritidsnämndens verksamhetsplan samt att vara ett verktyg för långsiktig och kontinuerlig planering

6 Lokalförsörjningsplanering Alla behov, synpunkter, förslag, idéer som olika målgrupper som föreningar, allmänhet, skolor, barn och ungdomar, seniorer, personer med funktionsnedsättning mfl har, införlivas kontinuerligt i lokalförsörjningsplaneringen. Detta innebär att det nu finns en kontinuerlig struktur att i ett långsiktigt perspektiv bemöta och hantera alla olika behov som alla olika målgrupper har. Lokalförsörjningsplaneringen koordineras med planeringen för skolor och den kommande för kultur- och samlingslokaler. Vi kan då skapa samnyttjande mellan idrott-fritid-kultur-skola. Utgöra ett underlag för prioritering av åtgärder dvs inte en beslutad plan i sin helhet som ska genomföras. I vilken takt och vilken omfattning som åtgärderna kan realiseras beror på det ekonomiska utrymmet.

7 Framgångsfaktor Skapa en samlad bild av många olika behov, hos många olika målgrupper, kartlagda på olika sätt

8 Verktyg för att kartlägga behov Subventionsutredning (2015) Kultur- och fritidsvaneundersökning (2015) Stora skillnader mellan åldersgrupper gällande hur nöjd man är med sin fritid, minst nöjda är ungdomar år. Naturreservaten är den mest besökta anläggningen. De vanligaste sport/motionsaktiviteterna totalt sett är jogging och promenad.

9 Fysisk observation & brukardialog 4 perioder Höst september 2016 Vinter januari 2017 Vår april 2017 Sommar juli pass på en dag & 3 timmar på ett pass 6:00-9:00 12:00-15:00 17:00-20:00 Studenter på Uppsala universitet arbetar

10 Platser Motionsspår Stadsskogen

11 Platser Spontanidrottsplats Sävja

12 Fysisk observation & brukardialog Dokumentation via telefon/platta på plats i motionsspår/spontanidrottsplats Rapport består av statistik, brukardialog, egna reflektioner Position för dokumentation på karta Bilder tas på plats och laddas upp tillsammans med rapporten (tex trasig belysning, skadegörelse, egna reflektioner) Brukardialog resulterar i en effektivare utveckling (vad har vi missat, vad kan vi göra bättre, vad gör vi bra, nya idéer) Könsuppdelad statistik och brukardialog är viktigt underlag för utveckling Intressant att följa utvecklingen av besöksantal och könsfördelning jämfört med genomförda utvecklingsåtgärder

13 Fysisk observation & brukardialog Höst Motionsspår Stadsskogen Könsfördelning i % pojkar/män 49% flickor/kvinnor 51% Målgruppsfördelning i % barn/ungdomar 23% vuxna 69% seniorer 8% Antal besökare i snitt per dag 112 Vanligast förekommande aktiviteter pojkar/män: 1. Springa/löpning 2. Gå/promenad 3. Cykla 4. Rasta hund 5. Orientering Vanligast förekommande aktiviteter flickor/kvinnor: 1. Gå/promenad 2. Springa/löpning 3. Rasta hund 4. Cykla 5. Orientering Viktigt män/pojkar Utegym, närhet till spår kvinnor/flickor Belysning (även stigar), närhet, underlaget Spontanidrottsplats Sävja Könsfördelning i %pojkar/män 60% flickor/kvinnor 40% Målgruppsfördelning i % barn/ungdomar 62% vuxna 33% seniorer 5% Antal besökare i snitt per dag 297 Vanligast förekommande aktiviteter pojkar/män: 1. Leka/gunga 2. Fotboll 3. Gå/promenad 4. Cykla 5. Springa/löpning Vanligast förekommande aktiviteter flickor/kvinnor: 1. Leka/gunga 2. Gå/promenad 3. Cykla 4. Rasta hund 5. Prata/socialt umgänge Viktigt män/pojkar Fotbollsplan, spola isbana kvinnor/flickor Lekplats, närhet, toalett

14 Verktyg för att kartlägga behov Medborgardialog med SBF:s nya GIS verktyg Cityengine Uppsalatidningen april 2016 GIS verktyget & kartan via uppsala.se februari 2017 (årligen)

15

16

17 Verktyg för att kartlägga behov

18

19 Verktyg för att kartlägga behov Medborgardialog Dialog med elever på Lundellska skolan Ulleråkersprojektet och Idrott & fritid

20 Verktyg för att kartlägga behov Utredning landsbygdens behov (Landsbygdsprogrammet 2016) Prognostiserad befolkningsökning (årligen) Föreningsenkät (årligen) Skolenkät (årligen)

21 Föreningsenkäten 2016 Syftet med Föreningsenkäten är att kartlägga föreningarnas behov av idrotts- och fritidsanläggningar och samlingslokaler idag och i framtiden. Dessutom att kvalitetssäkra viktiga funktioner som arbetet med föreningsbidrag och lokalbokning. 21 frågor. 179 föreningar svarade på enkäten. Resultaten ingår i lokalförsörjningsplaneringen idrotts- och fritidsanläggningar demografianalysen kvalitetssäkring av viktiga funktioner inom Stadsbyggnadsförvaltningen skapandet av Idrottsbibliotek

22 Resultat Föreningsenkäten 2016 Jag tycker att situationen i A är ett bra exempel på hur man inte skall göra. Det finns nu en simhall, en stor sporthall, två små sporthallar, en jättestor boulebana. Dessa hallar är alla helt separata och hänger inte alls ihop. Om de hade suttit ihop så hade man kunnat ha bemanning som såg till att det inte blev någon skadegörelse och det hade funnits hjälp att få när det uppstår problem. Man hade kunnat skapa en mycket bättre social gemenskap om det varit en stor sammanhängande anläggning. Som exempel var min son och spelade squash i B i veckan. Efter matchen satte sig han och hans kompis och pluggade på läktaren. Detta är helt otänkbart i många andra hallar. I dessa hallar kommer man dit, tränar och sticker sedan därifrån så fort som möjligt. I B är det väldigt trevligt att vara, det finns fika, restaurang, andra hallar, mycket folk m.m. Tittar man på idrottshallens skick så ser B i princip orörd ut medans den nyinvigda hallen i A redan är väldigt trasig och sliten.

23 Skolenkäten 2016 Syftet med Skolenkäten är att kartlägga skolornas behov av idrottshallar, skolgårdar, spontanidrottsplatser och natur- och friluftsområden. 19 frågor. 74 skolor svarade. Kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor Resultaten ingår i lokalförsörjningsplaneringen idrotts- och fritidsanläggningar demografianalysen samverkan mellan skolor & föreningslivet för att skapa Idrottsbibliotek

24 Idrottsbibliotek 26 föreningar vill skänka utrustning, 45 skolor vill skapa Idrottsbibliotek. Målet är att skapa Idrottsbibliotek i olika stadsdelar så att alla barn och ungdomar oavsett var man bor, oavsett vilka ekonomiska resurser man har och oavsett vilka personliga förutsättningar man har, kan vara fysiskt aktiva, prova på olika idrotter och aktiviteter och ha en berikande fritid. Skolorna - idrott & hälsa undervisning, friluftsdagar, fritidsklubben, m.m. Föreningslivet - olika former av öppen verksamhet Upplands Idrottsförbund - Idrottsfritids Ensamkommande barn och ungdomar - boenden och verksamhet i olika former

25

26 Verktyg för att kartlägga behov Referenskommuner (årligen) Referensgrupper (kontinuerligt)

27 Referenskommuner Syftet är att skapa en referensplattform för att kunna göra jämförelser och skapa viktiga nyckeltal mellan Uppsala och andra jämförbara kommuner. Deltagande kommuner Stockholm Helsingborg Jönköping Gävle Eskilstuna o Linköping deltar från 2017 o Halmstad deltar från 2017 o Umeå och Malmö återkommer med besked

28 Referenskommuner Uppsala har ett mycket lågt nyckeltal för anläggningskategorierna konstgräsplan och spontanidrottsplats. Uppsala har ett lågt nyckeltal för anläggningskategorierna simhall, ishall och gymnastikanläggning. Uppsala har en stor negativ differens mellan ej fullstora idrottshallar jämfört med fullstora idrottshallar (många ej fullstora få fullstora). Uppsala har ett positivt nyckeltal för antal barn & ungdomar och även för andel barn & ungdomar.

29 Referensgrupper Syfte Referensgruppens syfte är att genom sitt arbete beskriva sina behov, synpunkter, önskemål, utvecklingsförslag och idéer av idrotts- och fritidsanläggningar. Referensgrupper Föreningslivet Barn & ungdomar Seniorer Idrottslärare Funktionsnedsättningar Samverkanspart (Upplands idrottsförbund) (Kulturförvaltningen) (Äldreförvaltningen) (Utbildningsförvaltningen) (Omsorgsförvaltningen och HSO)

30 Resultat workshop föreningslivet Fullstora idrottshallar ska prioriteras över ej fullstora idrottshallar. Huvudhallar för olika idrotter är viktigt för att möta speciella behov av utformning, utrustning och förråd. Styrketräning och kansli är funktioner i idrottshallar som föreningslivet tycker är viktiga. Många föreningar vill dela på kansli. Samnyttjande mellan olika verksamheter (idrott, fritid, kultur, skola) i idrottshallar efterfrågas av föreningslivet. Detta leder till ökad trygghet och föreningslivet upplever att många idrottshallar inte är bra och trygga miljöer framförallt på kvällstid. En utveckling av skolgårdar och spontanidrottsplatser efterfrågas samt en integrering av skolgårdar och spontanidrottsplatser.

31 Resultat workshop barn & ungdomar Omklädningsrum och duschar är viktiga och hur dessa utformas. Simhall och nya spontanidrottsplatser är högst prioriterat. Ungdomar vill använda spontanidrottsplatser & skolgårdar mer om dessa har ett innehåll som bättre fungerar för ungdomar. Mer och fler olika aktiviteter på fritidsgårdarna efterfrågas. Att få låna utrustning till idrott och fritid är viktigt. Ungdomar vill vara delaktiga och berätta vad de tycker är roligt, intressant och spännande.

32 Resultat workshop seniorer Många seniorer är inte fysiskt aktiva och dans i idrottshallar är en aktivitet som efterfrågas. Simhall är viktigt. Motionsspåren behöver utvecklas gällande tillgänglighet och trygghet. En gymnastik och motorikhall prioriteras av seniorer för allsidig fysisk aktivitet, motorikträning och med stor tillgänglighet i hallen. Befintliga skolgårdar och spontanidrottsplatser är inte attraktiva, trygga och intressanta för seniorer. Dessa behöver utvecklas med innehåll och utformning för att vara generationsöverskridande.

33 Resultat workshop idrottslärare Fullstora idrottshallar är viktiga. Omklädningsrum och duschar är viktiga och hur dessa utformas. Simhall är högsta prioriterat. Det är viktigt att utveckla innehåll, utformning och tillgänglighet till skolgårdar och spontanidrottsplatser. En gymnastik och motorikhall är viktig för motorikträning och allsidig fysisk aktivitet.

34 Resultat workshop funktionsnedsättningar Större tillgänglighet till olika anläggningskategorier är mycket viktigt. Mer tid/fler tider att boka i idrottshallar efterfrågas. Simhall är mycket viktig. Motionsspår är viktiga och dessa ska vara tillgängliga där underlaget är mycket viktigt och att motionsspåren är separerade från ridstigar. Ridanläggningar är viktiga för elever i särskola/träningsskola. Spontanidrottsplatser är viktiga där framförallt underlaget ska vara bättre tillgänglighetsanpassat.

35 Referensgrupp SSP SSP (skola, socialtjänst, polis) är en samverkansgrupp som arbetar med att bevaka utvecklingen i socialt utsatta områden och söka gemensamma vägar att utveckla sociala, pedagogiska, kulturella, polisiära och andra insatser (idrott & fritid också numera) i dessa områden. Statistik är en del (demografianalysen), den andra delen är erfarenheter, kunskaper och kompetenser som SSP besitter. Kartlägga behov av anläggningar/platser utifrån behov som olika verksamheter har. Trygghetsvandringar identifiera/kartlägga otrygga platser och utveckla dessa platser till tex Allaktivitetsplatser.

36 Ung & trygg? - En trygghetsundersökning i Gränby

37 Skapar trygghet Fritidsaktiviteter (idrott-fritid-kultur) Fysiska miljön (utformning, gestaltad belysning) Människor på platser, rörelse av människor (tomma platser=otryggt)

38 Mycket viktig punkt för flödet till-från Gränby Otrygga platser: Gränbyskolan, Kvarngärdesskolan & Liljeforsskolan Allaktivitetsplatser Skolgårdar utformade på ett annat sätt

39 Sporthotell 118 rum Golf inomhushall Allaktivitetsplats/ mötesplats Sommaraktiviteter april-aug Ishall C Ishall A Ishall B Gränby Sportfält

40 Verktyg för att kartlägga behov Behovsanalys Upplands Idrottsförbund (årligen) Nyttjandegrad anläggningskategorier (årligen) Demografianalys med Liv Hälsa Ung (årligen)

41 Demografianalys Syftet är att kartlägga respektive områdes styrkor, utmaningar, möjligheter och behov. Viktigt att planera insatser i samverkan mellan olika förvaltningar och koordinera långsiktig planering, projekt och speciella insatser. Fördelning av resurser hos aktörer som Upplands Idrottsförbund. Följa områdenas utveckling och förändring över tid. Prioritera mellan områden då det finns många områden och stora behov. 38 utvalda frågeställningar 15 frågeställningar - statistik från statistikenheten 2 frågeställningar - Föreningsenkäten 21 frågeställningar - Liv Hälsa Ung enkäten

42 Prioriterade åtgärder för lokalförsörjning 42

43 Workshop IFN 16 november 2016 Syfte Skapa politiskt gränsöverskridande prioriteringar av föreslagna åtgärder utifrån lokalförsörjningsplaneringen Mål Att ett antal av de föreslagna åtgärderna utkristalliseras som högt prioriterade av IFN efter workshopen Sammanställning och uppföljning Resultatet från nämndens workshop sammanställs och införlivas sedan i prioriteringen i lokalförsörjningsplaneringen och presenteras därefter för nämnden

44 Beslut IFN sammanträde 16 nov Idrotts- och fritidsnämnden beslutade de 4 prioriterade åtgärderna i lokalförsörjningsplaneringen och dessa åtgärder förs nu vidare till Mål- och budgetprocessen för De fyra prioriterade åtgärderna är: Fullstora idrottshallar Allaktivitetsplatser Simhall Gymnastik och motorikhall

45 Fullstora idrottshallar Koordineras med lokalförsörjningsplanen för pedagogiska lokaler Användas för träning och tävling för många olika idrotter Fungera för både skolor och för föreningslivet Skapa samnyttjande idrott-skola-fritid-kultur Skapa effektiv lokalanvändning och stor trygghet Fungera i ett långsiktigt perspektiv Finansieras tillsammans med Utbildningsnämnden

46 Simhall Behovet av fler simhallar är stort, av många målgrupper Det är viktigt att öka tillgängligheten och närheten för skolor, föreningslivet och invånare Simhallarna i Gottsunda och Fyrishov är i dåligt skick Scenario för att hantera och möta både det befintliga behovet och det växande behovet av simhallar är skapat. En stor utmaning med stora kostnader. Ett resultat av ett uppsamlat behov över tid, simhallar som är gamla och i dåligt skick och inga nya simhallar som har byggts under tiden som de befintliga simhallarna har åldrats. Det är en utmaning att bygga nya simhallar koordinerat med att underhålla och riva befintliga simhallar så att vi inte förlorar simhallar under processen. Dock, det är en väg framåt och ett sätt att möta stora behov hos skolor, föreningar och kommuninvånare.

47 Gymnastik- och motorikhall Brist på lokaler med gymnastik- och motorikinriktning. Hall där man kan utöva gymnastik, motorkträning, akrobatiska sporter, parkour, dans mm. Stort behov från föreningslivet. Ska vara tillgänglig för funktionsnedsatta, barn, äldre och andra som behöver träna sin motorik. Gymnastik är en idrott som växer starkt och som utövas främst av flickor. Att skapa en unik hall är målsättningen, i samverkan med gymnastikföreningar och gymnastikförbundet. En hall som är en stor resurs för skolan (tidig motorikträning har stora positiva effekter).

48 Allaktivitetsplatser Ny form av spontanidrottsplats. Platser för olika fysiska aktiviteter och socialt umgänge. Samverkan idrott-fritid-skola-park De ska vara både generationsöverskridande och jämställda. Målet är att ytorna används av fler och inte står tomma. Case Årsta tillsammans med Gata/Park. Koordineras med lokalförsörjningsplanen för pedagogiska lokaler

49 Allaktivitetsplats Innehåll för en Allaktivitetsplats har skapats utifrån skolenkäten referensgrupp föreningslivet referensgrupp idrottslärare referensgrupp barn & ungdomar referensgrupp seniorer referensgrupp personer med funktionsnedsättning omvärldsanalys och befintlig forskning förstudie utveckling av nya former för spontanidrottsplatser Eskilstuna kommun

50 Nya former för spontanidrottsplatser Uppsala kommuns nyckeltal för spontanidrottsplats och för konstgräsplan är låga. Allaktivitetsplatsen innehåller funktioner för både fysisk aktivitet i olika former som för socialt umgänge. Detta är viktigt dels för att skapa en generationsöverskridande plats och även för att skapa en jämställd plats då denna blandning är mycket viktigt för flickor som vill kunna röra sig mellan flera olika sådana ytor och funktioner. En viktig plats för skolan (placeras nära befintlig skolgård-fysisk aktivitet, rörelsepark för kombination av fysisk aktivitet och teoretisk undervisning. En mötesplats som knyter ihop skola-idrott-fritid-kultur. Case Årsta i samverkan med Gata/Park.

51 Allaktivitetsplats case Årsta Förslag på tre olika placeringar med för- och nackdelar för respektive placering Analys av gröna stråk som är viktiga att utveckla (Översiktsplan 2016) Senaste versionen av förslag till utbyggnad av Årstaskolan

52 Allaktivitetsplats case Årsta Situationskarta med vald placering av Allaktivitetsplatsen och sträckningen av den självlysande motionsbanan En scen och i anslutning till scenen placeras en sitttrappa som vänder sig mot scenen. Solläget för scenen och trappan är utformat så att publiken slipper få solen i ögonen. På baksidan av sittrappan kan toaletter med fördel byggas in i konstruktionen.

53 Allaktivitetsplats case Årsta Uppladdningsbart och självlysande motionsbana runt Allaktivitetsplatsen. Socialt umgänge kombinerat med fysisk aktivitet. Rörelsepark med pedagogiska element längs med kanten på hela Allaktivitetsplatsen med inspiration från Sundssvall. Pedagogiska delar i rörelseparken knyter an till Uppsalas lokal historia och lokala fysiska kännetecken.

54 Rörelsepark Sundsvall

55 Allaktivitetsplats/multifunktionell park Lina sandells park Gottsunda Ansökan till Boverket gällande stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden har beviljats. Ansökan har gjorts tillsammans med Gata/Park Beskrivning av åtgärden i ansökan: En ny mötesplats skapas i parkmiljö i ett av Gottsundas mest centrala lägen. Fokus är att skapa förutsättningar för många olika målgrupper att träffas socialt och vara fysiskt aktiva utifrån egna intressen inom kultur, fritid och idrott. Parken ska utformas som en generationsöverskridande mötesplats men med extra fokus på ett innehåll som intresserar unga. I synnerhet tjejer får en framträdande roll i dialogarbetet och framtagandet av förslaget för parken. I stadsdelen väntar en omfattande stadsutbyggnad där dialog och demokratiförstärkande åtgärder har en central roll. Delaktighet och medskapande är de enskilt viktigaste aspekterna för den slutgiltiga gestaltningen av parken som kan bli ett rejält lyft och ett konkret startskott för fortsatt positiv utveckling av området. Parken utvecklas i ett av Gotsundas mest socioekonomiskt utsatta områden med lägst valdeltagande. Idén är att utnyttja parkens centrala läge för att förstärka området som mötesplats med positiva och trygghetsskapande inslag. Parken angränsar till Bandstolsvägen som är en informell mötesplats som tidvis kan vara stökig och otrygg. Parken ger förutsättningar för barn och unga att vara aktiva och mötas oavsett var man bor, vilka personliga förutsättningar eller vilka ekonomiska förutsättningar man har. Parken kan skapa en känsla av lokalt engagemang och delaktighet i området genom hela processen. Beloppet vi ansökt och beviljats är kr. Resterande (andra hälften ca) är avsatt i budget för 2017 och 2018.

56

57 Det här är unikt. Vi har följt ett planeringsverktyg som behandlat ett brett spektrum av olika kriterier såsom olika föreningars behov, intervjuer med människor i våra motionsspår, bokningarna i våra system och så vidare. Och om vi ska satsa på nya anläggningar, då föreslår verktyget de här fyra typerna av anläggningar. I slutänden är det det ekonomiska utrymmet och politiken som avgör vad som ska satsas på, säger Rickard Malmström (MP), ordförande i idrotts- och fritidsnämnden. Jag vet inte om det finns någon annan kommun som har ett så väl genomarbetat planeringsverktyg. Skolans behov vävs ihop med kulturnämndens behov, och genom att samordna aktiviteter blir det mer liv och rörelse på en plats, vilket ökar attraktionskraften och trygghetskänslan. Dessutom blir det ofta billigare, säger Rickard Malmström.

58 Mikael Franzén Projektledare Stadsbyggnadsförvaltningen Uppsala kommun Besöksadress: Stationsgatan 12 Telefon: