Global solidaritet för en hållbar framtid

Transkript

1 Strategisk plan för BTI Global solidaritet för en hållbar framtid BTI:s strategiplan antogs av Världskongressen den 9-10 december 2009 i Lille, Frankrike Vision: En värld med starka, oberoende och demokratiska fackförbund i byggnads- och trävarusektorn, där alla arbetstagare har jämlik tillgång till stabila arbetstillfällen, rättvisa löner samt trygga och tjänliga arbets- och levnadsvillkor. Bättre förhållanden måste säkras för fackliga organisationer, där internationella arbetsnormer främjas, genomförs och verkställs, och där social rättvisa, jämställdhet mellan könen och fackliga och mänskliga rättigheter beaktas. Uppgift: Byggnads- och Träarbetarinternationalen det globala facket Vår grundläggande uppgift är att värna och främja arbetstagarnas rättigheter, så att arbetsoch levnadsvillkoren förbättras i våra sektorer. BTI har framför allt en rättighetsgrundad syn. Vår uppfattning är att fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter som grundar sig på jämlikhet, solidaritet och demokrati, och att fackliga organisationer är oumbärliga för ett gott styre. Internationella arbetsorganisationen ILOs internationella arbetsnormer, ILOdeklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och ILOs agenda för människovärdiga arbetsvillkor är den fackliga agenda som gäller i våra sektorer. Vi vill påvisa den organiserade arbetskraftens positiva medverkan, den fackliga effekten, när det gäller att uppnå dessa utvecklingsmål och att sätta arbetstagarnas rättigheter i förgrunden. Våra fackliga nätverk är redo att gripa sig an exploaterande arbete och arbetspraxis och hävda alla arbetstagares rättigheter i byggnads- och trävarusektorn. Mål: Att förbättra arbets- och levnadsvillkoren i byggnads- och trävarusektorerna samt främja en hållbar industriell utveckling. Främja och värna mänskliga och fackliga rättigheter: påvisa den positiva fackliga effekten när det gäller att uppnå en hållbar utveckling och människovärdigt arbete genom kampanjer, nätverksarbete, kommunikation och utvecklingsprojekt. Öka den fackliga styrkan: underbygga en konstant tillväxt av det fackliga medlemsunderlaget bland arbetstagare i den formella och informella ekonomin samt förbättra den fackliga kapaciteten att företräda arbetstagarna i sektorspolitiken, i kollektiva avtalsförhandlingar och organiseringsverksamhet på arbetsplatsen. 1

2 Främja en stabil och hög sysselsättningsnivå i våra sektorer: Mer direktanställning och bredare kollektivt avtalsskydd behövs för att säkra fackliga rättigheter och anställningsrättigheter, löner som det går att leva på för män och kvinnor, adekvat arbetstid, tjänlig arbetsmiljö och goda sociala trygghetsvillkor samt kompetensutveckling för att minimera hälsoriskerna för arbetstagare och för att maximera deras möjligheter att få anställning och arbetskvalitet. Påverka politiken och underbygga kapaciteten hos institutioner och trepartsstrukturer i våra sektorer: för att förbättra sysselsättning och arbetspraxis samt främja, genomföra och verkställa arbetsnormer genom ett trepartssystem, en social dialog och en hållbar utveckling för industripolitiken. Tillhandahålla stöd för större facklig medverkan i de beslutsfattande processerna. Centrala områden för vår strategiska plan Organisering och fackligt uppbyggnadsarbete: Öka medlemsantalet och arbetsplatsrepresentationen via förbund med rättighetsgrundad åskådning, solida strukturer, en tydlig politisk agenda och organiseringsförmåga. Avtalsförhandlingar: Förbättra normer genom bindande avtal och underbygga kollektiva avtalsförhandlingssystem för att säkra bättre skydd för arbetstagarna i våra sektorer. Påverkansarbete och större institutionell delaktighet: Det är av avgörande betydelse att förbättra den institutionella kapaciteten och att stödja trepartsstrukturer i våra sektorer, om vi ska kunna få till stånd en meningsfull social dialog, trepartiska arbetsmarknadsrelationer och en hållbar utveckling för industripolitiken. 2

3 Uppnå rimliga arbetsförhållanden inom byggnads-, skogs- och träindustrin Medlemmar i BTI:s medlemsförbund är arbetare som är anställda inom byggnads-, byggmaterial-, skogs- och träindustrin runtom i världen. Deras arbete utgör en nyckelfaktor i världsekonomin. För andra gången på ett sekel har världen drabbats av en stor finanskris, den här gången en verkligt global kris, med åtföljande recession, som leder till kraftigt ökad arbetslöshet, inte minst inom BTI:s sektorer. Byggverksamheten, som i hög grad är beroende av offentliga investeringar i infrastruktur och bostäder, är en av de sektorer som drabbas hårdast, med minskad efterfrågan på byggmaterial och trävaror som följd. Samtidigt pågår det en global diskussion om vägvalet inför framtiden. Man räknar med en snabb befolkningstillväxt i världen de närmaste årtiondena, från nästan 7 miljarder till över 9 miljarder 2050, detta framför allt i de mindre utvecklade regionerna och för det mesta i snabbt växande storstäder. Det innebär en aldrig tidigare sedd konkurrens om energi, mineraler, skogsprodukter och vattentillgångar. Omfattningen av skogsavverkningen i tropikerna fortsätter med en hastighet på drygt m 2 per sekund. Befolkningsökningen medför också ett växande behov av nya byggnader, frågan är hur skogar och infrastruktur används, och för oss inom facket handlar det om hur levnads- och arbetsvillkoren ska komma att se ut för de människor som arbetar inom våra sektorer. BTI verkar för en hållbar industriell utveckling inom våra branscher. BTI har i många år arbetat för ett hållbart skogsbruk och skogscertifieringsprocesser som vilar på tre pelare den sociala, miljömässiga och ekonomiska. Betydelsen av en hållbar byggverksamhet blir allt större, men den sociala pelaren är mycket underutvecklad. Arbetsvillkoren inom våra branscher är långt ifrån godtagbara det återstår massor att göra för att säkerställa att arbetarna inom våra sektorer behandlas med respekt. Byggbranschen: En mycket fragmenterad arbetsgivarbas och arbetsstyrka Den globala marknadsvolymen inom byggsektorn ligger på över 3 triljoner US-dollar och står för omkring 10 % av världens BIP. Byggnadssektorn är Europas största industrisektor (11 % av BIP) och även USA:s (12 %), medan den i utvecklingsländerna utgör 2 3 % av BIP. I de flesta länder går 50 % av kapitalinvesteringarna till byggsektorn. De två närmaste decennierna kommer 98 % av världens befolkningstillväxt att äga rum i utvecklingsländerna, med ungefär 60 % av världens snabbast växande storstäder ( plus) i låginkomstländerna. Kostnaderna för världens behov av infrastruktur uppskattas till 2 triljoner US-dollar under de närmaste femton åren, och efterfrågan på bostäder är så pressande i mindre utvecklade länder att den bara kan tillgodoses med informellt boende. Det innebär vanligen egenhändigt byggda, illegala bostäder och en nästan ständig brist på grundläggande infrastruktur. I t.ex. Lima lever 54 % av befolkningen i sådana informella bostäder. 3

4 Byggnadsindustrin är världens största industriella arbetsgivare (med 7% av den globala sysselsättningen och 28% av sysselsättningen inom industrin) med över 150 miljoner arbetstagare, varav tre fjärdedelar befinner sig i utvecklingsländerna. Byggnadsindustrin domineras av mikroföretag samt små och medelstora företag (SMF). Globalt har 90 % av företagen mindre än sju anställda, och i Europa har 97 % av byggbolagen mindre än tjugo anställda. SMF är också starkt beroende av tillverkningen av byggnadsmaterial, såsom tegeltillverkning och stenbrott. Denna enormt fragmenterade arbetsgivarbas och arbetsstyrka med nästan inga direkta anställningar, i kombination med att arbetet inom byggsektorn präglas av korttidsanställningar och stor rörlighet, utgör en allvarlig utmaning för den fackliga rekryteringen och den fackliga representationen. Cementindustrin befinner sig i en fortlöpande fusions- och omstruktureringsprocess. Globaliseringen som är inriktad på tröskelländer och lågkostnadsregioner drivs ofta framåt genom sänkta kostnader för miljöinsatser och försämrade arbetsvillkor. Idag är Kina världens största producent av cement, följt av Indien, USA, Japan, Ryssland, Korea och Spanien. De fyra största koncernerna, Holcim (Schweiz,), Lafarge (Frankrike), CEMEX (Mexico) och HeidelbergCement (Tyskland) producerar mer än 1/5 av världens cement inkl. Kina, och 1/3 av världens cement exkl. Kina. Under de senaste åren har arbetsstyrkan på cementföretagen förändrats dramatiskt med en ständigt ökande andel visstidsanställda arbetare som för närvarande i många länder utgör mer än 50 % av den totala arbetsstyrkan. Visstidsanställda arbetare tjänar mycket mindre än tillsvidareanställda även om arbetskostnaderna (cirka 5 %) redan är mycket låga jämfört med energikostnaderna (upp till 60 %) av företagets totala kostnader för en cementfabrik. Investeringarna i infrastruktur fördelar sig för närvarande med 70 % på offentlig sektor, 27 % på den privata sektorn och 3 % på offentligt utvecklingsstöd. Den offentliga upphandlingen står för cirka 15 % av den globala BIP och i en del länder utgör den upp till 70 %. OECD:s forum om effektivt bistånd uppmanade eftertryckligt givarna att stärka de nationella upphandlingsprocesserna och att bedriva en upphandling för de fattiga, där standarder och normer är kopplade till utveckling. Konkurrensen är stenhård inom byggnadsindustrin och entreprenörföretagen vinner upphandlingarna genom att sänka sina kostnader. Så den som vinner kontraktet kan mycket väl vara den som betalar de lägsta lönerna, som inte tillhandahåller säkerhetsutrustning eller saknar olycksfallsförsäkringar och som har den största andelen informell arbetskraft, som man inte betalar skatt eller sociala avgifter för, och som man inte erbjuder något rättsligt eller socialt skydd. Denna lägsta-pris-kultur som råder i konkurrensen om de offentliga kontrakten är oförenlig med respekten för arbetstagarnas rättigheter och arbetarskydd. I denna situation blir byggkontraktet en potentiellt viktig mekanism både när det gäller att driva på tillämpningen av ILO:s grundläggande internationella arbetsvillkor och när det gäller att rikta uppmärksamheten på de fördelar dessa innebär. Det finns ett klart behov av kontraktsklausuler som speciellt stipulerar att arbetsvillkoren ska finnas med och stärkas. Det lägger ett formellt ansvar på företagen att säkerställa att arbetsvillkor och säkerhetsåtgärder uppfyller gällande standarder. Det är viktigt att utveckla en process omkring upphandlingen, som bidrar till att stärka medvetenheten både bland kunder, entreprenadföretag och arbetsgivare liksom också bland arbetstagarna, och där man kommer överens om mekanismer för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna. Trä och skog: bevara liv och sysselsättning för kommande generationer. 4

5 I de flesta länder har skogssektorn en statlig skogsvårdsstyrelse, några få stora integrerade företag som producerar för internationella och inhemska marknader, och en mångfald småoch medelstora företag. Det mesta av skogsarbetet utförs av underentreprenörer, många med bara några få anställda. Man beräknar att 30 % av jordens yta är täckt av skog ca 4 miljarder ha. I bara fem länder finns omkring hälften av denna yta: Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina. I skogsregionerna lever 300 miljoner människor, och 1,6 miljarder människor är i varierande grad beroende av skogen för sin utkomst i form av bränsle, mediciner och skogsrelaterade livsmedel. Omkring 13 miljoner människor arbetar inom den formella skogssektorn, där de producerar varor och tjänster för den formella globala ekonomin till ett värde av ca. 350 miljarder USdollar. Men den informella överlevnadsekonomin är avsevärt mycket större. Majoriteten av skogsarbetarna lever idag i fattigdom, utan tillgång till många av de grundläggande samhällstjänsterna. Skogs- och träarbetare verkar i alla delar av skogs- och träindustrin, såsom avverkning och återplantering. Träarbetarna arbetar på sågverk, skivfabriker, i industrier som tillverkar paneler, dörrar, fönster och möbler. Anställningsmönstren inom skogs- och träindustrin genomgår en förändring från det globala Nord till Syd. Det beror delvis på de tekniska förändringarna inom industrin och att företag, ofta stora multinationella bolag, flyttar verksamheten till nya marknader för att komma närmare de allt mer begränsade råvarukällorna. Under de senaste tio åren har sysselsättningen stadigt sjunkit i Nordamerika (-1 %) och Europa (-12 %), medan den har ökat i andra regioner (Afrika +6 %; Asien +10 %; Latinamerika +39 %). Det beror dels på den ökade mekaniseringen och dels på att man flyttat närmare både tillväxtmarknaderna och råvarukällorna. En av de drivande faktorerna i alla dessa trender är att de multinationella företagen får allt större betydelse i våra branscher, både när det gäller produktion och försäljning. Eftersom deras betydelse ökar allt mer, så kommer de beslut de fattar beträffande sina produktionskedjor att på ett avgörande sätt påverka våra medlemmar inom skogs- och träindustrierna. Det finns ett land som har en fortlöpande inverkan på de stora förändringarna som pågår i den ekonomiska och sociala miljön. På mycket kort tid har Kinas roll bidragit till att förändra mönstren i det globala näringslivet. Kina är numera världens största exportör av möbelprodukter och världens största importör av rundvirke. För närvarande finns det inget som tyder på att denna trend skulle börja försvagas, samtidigt som man ställer sig ytterligare frågor om vilken inverkan Indiens växande roll kommer att ha framöver. Till stor del som svar på marknadens och konsumenters krav har flera skogscertifieringssystem växt fram under senare år vilka var utformade för att införa grundläggande normer i skogsindustrin. Dessa är de olika skogscertifieringssystem vilka försöker fastställa en grundläggande uppsättning normer vilka är ett steg i riktning mot att garantera bärkraften hos skogsproduktindustrierna. BTI stödjer alla certifieringssystem där respekten för Internationella arbetsorganisationens grundläggande arbetsvillkor ingår i kriterierna. Dessa garanterar arbetstagarnas grundläggande rättigheter såsom föreningsfrihet och förbud mot både barn- och tvångsarbete. 5

6 Om skogarna brukas på ett hållbart sätt kan de kraftigt bidra till bekämpningen av klimatförändringarna och till ett ökat socialt framåtskridande och jämlikhet. För att skogarna ska kunna bevaras måste de brukas på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt. Skogsarbetare runtom i världen kan spela en nyckelroll när det gäller att bevara våra skogar, förutsatt att deras rättigheter respekteras och att de har frihet att bilda fackföreningar och förhandla fram kollektivavtal, detta för att få en mer rättvis andel av de ekonomiska vinsterna, som de bidrar till att producera. BTI är emot illegala och icke-hållbara avverkningsmetoder. Man är överens om att en hållbar utveckling vilar på tre pelare: skogen måste brukas på ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt. Dessa koncept ingår nu till stor del i de båda större globala normerna, PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) och FSC (Forest Stewardship Council), där man pekar på vikten av att ILO:s grundläggande arbetstagarrättigheter respekteras. De ingår i de normer som revisorerna tillämpar i arbetet på att certifiera skogsområden. Men ändå är speciellt respekten för arbetstagarnas grundläggande rättigheter ofta de normer i certifieringsprocessen som genomförs i minst omfattning. En stor nackdel med certifieringen för nedströmsaktiviteter (s.k. Chain of Custody certification - spårbarhetscertifiering) är att detta hittills bara utgör ett spårningssystem där konsumenter och säljare i slutet av värdekedjan kan se att en träprodukt ursprungligen kommer från certifierade källor. Hittills säger den ingenting om själva processkedjan. En kund kan t.ex. bestämma sig för att köpa en stol som är försedd med en FSC-etikett. Träet i stolen kommer från en hållbar källa, MEN det kan förekomma extrema fall av exploatering i fabriken där stolen tillverkas, t.ex. barnarbete. Exploatering av arbetskraften och arbetsrättsliga villkor inom byggnads-, skogs- och träindustrin Inom byggnads- och skogsindustrin rekryteras majoriteten av arbetstagarna genom förmedlingar eller byråer på tillfällig, ofta daglig basis och avskedas när de inte längre behövs. Många byggnadsarbetare, särskilt i utvecklingsländer, rekryteras från landsbygdsområden och flyttar till städerna på säsongsbasis, och återvänder till sina byar för att utföra jordbruksarbete några månader om året. Mycket ofta söker sig arbetarna till uppsamlingsplatser som finns i alla storstäder i hopp om att bli utvalda för en dags arbete. De får ingen semesterersättning, ingen sjukpenning, ingen sjukvård, ingen ersättning vid olyckor, inga pensioner eller andra förmåner. De arbetar långa dagar och tvingas ofta arbeta övertid utan övertidsersättning. Lönerna som betalas ligger ofta under de nationella minimilönerna, och illegala avdrag görs rutinmässigt. Migrerande arbetare blir ofta diskriminerade och utnyttjade av samvetslösa arbetsgivare och rekryterare. Det beror på att migrerande arbetstagare saknar avgörande informationer och kontakter med facket i mottagarlandet. Diskriminering beträffande löner och arbetsvillkor mellan olika grupper är också vanlig. I Sydasien utgör kvinnorna minst 30 % av den totala arbetsstyrkan inom byggbranschen, de utför de sämst betalda, okvalificerade arbetsuppgifterna. Kvinnorna får nästan alltid sämre betalt än männen, framför allt beroende på könssegregationen på arbetsmarknaden och en ojämlik tillgång till utbildning, och de får mindre betalt än männen även för lika arbete. Migrerande arbetare och de som tillhör vissa etniska grupper eller sociala klasser är också 6

7 utsatta för diskriminering. Denna utnyttjande anställnings- och arbetsrrättspraxis beror i första hand på att man flyttar över kraven på arbetsvillkoren till bemanningsföretag, en praxis som hindrar arbetarna från att gå samman och försvara sina lagliga rättigheter. Användningen av barn- och slavarbetare är utbredd i många länder, särskilt i tegelbruk och stenbrott, där stora mängder mycket unga barn arbetar under outhärdliga villkor och där man betalar ut förskott för säsongsarbete, vilket leder till skuldslaveri. Barn- och slavarbete hänger nära samman med migrerande arbetskraft. På vägbyggen och i byggnadsprojekt arbetar ett stort antal arbetare som är under arton år, trots att arbetet är så farligt att det borde vara uteslutet för dem att arbeta där. Byggnads- och skogsarbete i utvecklingsländerna är inte bara dåligt betalt och osäkert, det är också onödigt farligt. Arbete inom byggnadsbranschen har ett envist rykte om sig att vara smutsigt, svårt och farligt. Arbetet inom byggnadssektorn svarar också för en betydligt större andel arbetsplatsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar än andra branscher, cirka 30 % av arbetsplatsolyckorna med dödlig utgång inträffar i samband med byggnadsarbete arbetare dör varje år på byggarbetsplatserna en person dör var femte minut på grund av undermåliga och illegala arbetsförhållanden. I de tropiska områdena riskerar en av tio skogsarbetare att dödas under sin livsarbetstid, och skogsmaskiner orsakar fortfarande ett större antal allvarliga skador än maskinerna i någon annan sektor. Alla dessa olyckor är fullständigt förutsägbara och fullt möjliga att förebygga. För alla risker kemikalier, damm, manuell hantering, fysiska och psykosociala risker är exponeringen inom våra sektorer rutin och alltför stora. Dåliga välfärdssystem förvärrar riskerna. Och i utvecklingsländerna innebär företeelser som informellt arbete, tvångs- och barnarbete och frånvaron av en effektiv tillämpning av anständig lagstiftning att respekten för arbetstagarnas rättigheter och skyddet av deras hälsa och säkerhet är lågprioriterad eller obefintlig. Många av de vanligast förekommande cancerframkallande ämnena på arbetsplatserna solens strålning, asbest, kristallisk kisel, radon, trädamm, dieselavgaser, mineralfibrer, lösningsmedel i trälacker, bekämpningsmedel och träbehandlingsmedel allt detta är sådant som arbetarna dagligen utsätts för inom byggnads- och träindustrin. Kroniska sjukdomar är utbredda. Asbestrelaterade sjukdomar, silikos (stendammslunga) p.g.a. exponering för cement och stendamm, och exponering för ett stort antal farliga ämnen dödar ytterligare tusentals arbetare. Sjukdomar i andningsvägarna, hudsjukdomar, vibrationssyndrom, dövhet och långvarig smärta efter hårt fysiskt arbete, hög arbetsbelastning och långa arbetstider är nästan universella hälsoproblem. I hela världen beräknar ILO att kostnaderna för arbetsplatsolyckor och sjukdomar inom alla sektorer utgör 4 % av BIP, vilket gör förebyggande åtgärder på arbetsplatserna till en utvecklingsfråga. Ändå är det mycket vanligt att man påträffar även stora byggprojekt som inte har någon säkerhetspolicy eller något program för att förebygga olyckor, inga skyddsombud, ingen projektspecifik hälso- och säkerhetsplan, ingen information om utbildning i förebyggande åtgärder, inga kollektiva åtgärder för att förhindra olyckor eller yrkessjukdomar, och inte ens den mest grundläggande personliga skyddsutrustning. 7

8 Grundläggande bekvämligheter på bygg- och skogsarbetsplatser saknas vanligtvis, såsom rent dricksvatten, toaletter och tvättmöjligheter, möjligheter att laga mat, äta eller ge första hjälpen. Tillgången till bra bostäder är ett grundläggande problem och arbetare som flyttar till tättbebyggda områden på jakt efter dagarbete har inget annat alternativ än att övernatta vid vägen eller på arbetsplatsen. Undernäring och sjukdomar som malaria, denguefeber, kolera och tuberkulos är vitt spridda sjukdomar bland byggnads- och skogsarbetare och deras familjer. Den fackliga effekten Byggnadsindustrin och skogsbruket har mycket stor potential för att minska fattigdom, och genomförandet av internationellt erkända arbetsnormer är av central betydelse i strategier för att förbättra levnads- och arbetsvillkor. Målsättningen bör vara att göra praktiska förbättringar i levnads- och arbetsvillkor samt att ta itu med omedelbara behov som hänför sig till tak över huvudet, mat och vatten, barnomsorg och utbildning, sjukvård och framför allt sysselsättning och människovärdigt arbete. Arbetstagare organiserade i fackförbund är medvetna om sina lagstadgade rättigheter och kan förhandla kollektivt med arbetsgivarna för att säkerställa att dessa rättigheter respekteras. Fackförbund bidrar positivt till att förbättra arbetsvillkor och arbetsorganisation, i synnerhet inom det mycket praktiska området arbetsmiljö på arbetsplatsen. Fackliga företrädare är avgörande för att övervaka att man följer betalningsplaner, kontrakt, avtal och personalbestämmelser, tillhandahåller information och utbildning, inspekterar arbetsplatsen för att förhindra risker, kommunicerar med arbetsstyrkan och samarbetar med ledningen, i synnerhet genom gemensamma kommittéer arbetsgivare/facket. I många länder finns lagenliga krav på arbetsplatser med mer än 50 anställda att upprätta en gemensam skyddskommitté, vilken har regler som omfattar dess sammansättning, befogenhet och funktioner när det gäller att föra noteringar och förhindra skador och sjukdomar. Forskning i industriländer har visat att organiserade arbetsplatser med skyddskommittéer har mindre än halva antalet olyckor jämfört med oorganiserade arbetsplatser. Men facket har också en viktig pådrivande roll för ansvariga myndigheter, institutionell delaktighet och social trygghet för alla. Detta säkerställer goda relationer på arbetsmarknaden mellan arbetsgivare och arbetstagare och bidrar till en stabil ekonomi och en demokratisk arbetsmarknad. Rätten att organisera är avgörande för arbetstagares förmåga att skydda sina rättigheter. Den är också mycket central för utveckling och för kampen för att avskaffa fattigdom. Åtgärder för att bekämpa barnarbete, tvångsarbete och diskriminering har störst inverkan bland de fattiga. Kombinationen av effektiv styrning och starka fria fackförbund kan bekämpa utanförskap och få dem som lever i samhällets utkant integrerade. Tillgång till betald sysselsättning med rättvisa och säkra arbetsvillkor är mycket viktiga faktorer i strategier för att minska fattigdomen i ett land. Arbetstagare kan inte skyddas från ekonomiskt exploaterande och riskfyllt arbete om de inte har denna grundläggande rätt för att hjälpa till att rätta till den maktobalans som existerar på arbetsmarknaden. Denna rätt bygger under demokratisk, ekonomisk, social och mänsklig utveckling. Självbestämmande och trygghet för världens fattiga är mycket viktigt för att eliminera fattigdom och starka, oberoende fackförbund ger arbetstagarna ett organ för att uttrycka sina åsikter och försvara 8

9 sina lagstadgade rättigheter. Anständiga arbetsvillkor kan inte uppnås utan att arbetstagarna försvarar sina rättigheter, att facket och arbetsgivarna samarbetar för en mer hållbar industriell utveckling och bättre utbildade arbetstagare, och att regeringarna lever upp till sina åtaganden att genomföra gällande lagstiftning. Det är därför som BTI fokuserar sin strategi på ORGANISERING, FÖRHANDLINGAR OCH PÅVERKAN PÅ VÅRA SAMHÄLLEN. 9

10 CENTRALA OMRÅDEN FÖR DEN STRATEGISKA PLANEN Organisering Den alltmer fragmenterade arbetsmarknaden utgör en utmaning för facklig organisering och att säkerställa grundläggande rättigheter för arbetstagare i våra industrier. Inom byggnadsindustrin världen över är 90% av företagen mikroföretag, som har mindre än 10 anställda och likartade trender drabbar skogsbrukssektorn. Multinationella företag, även om de inte utgör den största arbetsgivargruppen, utövar emellertid fortfarande betydande inflytande över ett stort antal arbetstagares arbetsliv och arbetsvillkor. Mål: Förbunden är engagerade i kampanjer för att säkeställa lagstadgade rättigheter för organisering i alla länder. Den fackliga organisationsgraden och representativiteten ökas genom medlemsvärvning och organiseringsarbete, med betoning på informella och tillfälligt anställda arbetstagare, migrerande arbetstagare, unga arbetstagare och kvinnliga arbetstagare. BTI och dess medlemsförbund bör: 1. Organisera de oorganiserade för att höja den fackliga organisationsgraden. Målgrupperna innefattar informella och tillfälligt anställda arbetstagare, migrerande arbetstagare, unga arbetstagare och kvinnliga arbetstagare. 2. Aktivt värva kvinnor och unga arbetstagare till förbunden. Befästa utvecklingen med politiska riktlinjer för jämställdhet och inkludera klausuler om jämställdhet i kollektivavtal. 3. Fortsätta utveckla nätverk och strukturer för att utbyta strategier för organisering, medlemsvärvning och att behålla medlemmar. Skapa fackliga nätverk för undersektorer och multinationella företag. 4. Stödja utbildning och kapacitetsbyggande för fackliga medlemmar och organiserare. 5. Trygga genom forskning och kartläggning av multinationella företag och genomförandet av BTI:s ramavtal säkerställandet av organiserings- och förhandlingsrättigheter. Använda de fackliga nätverken för att få in fall där man inte följer avtalen. 6. Stödja värvnings- och organiseringsarbete genom: a) att främja ILO:s centrala arbetsnormer i internationella ramavtal, genom skogscertifiering och i offentliga kontrakt. b) Intensifiera arbetet om hållbar skogsförvaltning, skogscertifiering och träprodukters leveranskedjor samt förbättra övervakning av deras genomförande i praktiken. c) Intensifiera arbetet om arbetsnormer i offentliga kontrakt och infrastrukturprojekt finansierade av de internationella finansinstitutionerna. 10

11 7. Belysa arbetstagares rättigheter till en säker och hälsosam arbetsmiljö samt fortsätta att bygga upp facklig kapacitet, strukturer, politiska riktlinjer, organiseringsstrategier och att göra detta viktiga område inom fackligt arbete mer allmänt känt. Förbunden bör sträva efter att ha valda och utbildade fackliga förtroendevalda och skyddsombud på varje arbetsplats, och skyddskommittéer på arbetsplatsen bör inrättas. Kollektiva avtalsförhandlingar och branschavtal I byggnads- och skogsindustrin är direktanställning föga utbrett, vi har ett stort antal informella arbetstagare, egenföretagare, arbetstagare från bemanningsföretag och utkontraktering av enbart arbetskraft samt en lång rad underentreprenörer. Denna fragmentering av sysselsättningen har ökat behovet av kollektiva förhandlingar och fastställande av normer för att skapa politiska riktlinjer för anställning, reglera arbetsnormer och förhindra illojal konkurrens. Fragmenteringen av sysselsättningen har emellertid försvagat både arbetsgivarorganisationernas och fackförbundens förmåga att förhandla fram kollektivavtal. Mål: Lagstadgade rättigheter beträffande kollektiva förhandlingar och strejkrätten säkerställs Direktanställning med social trygghet och betald semester för arbetstagare i våra sektorer Kollektivavtalstäckningen och internationella ramavtal i våra sektorer förbättras Social dialog och branschavtal främjas BTI och dess medlemsförbund bör: 1. Driva kampanj mot informell och olaglig anställning och trycka på för direktanställningskontrakt med social trygghet och rätt till betald semester. 2. Arbeta för att fastställa kriterier för underleverantörer som kan tillämpas nationellt och internationellt, så att ansvaret för hela kedjan tydligt ligger hos husägaren som ska säkerställa att generalentreprenören garanterar avtalad minimilön, betalning av sociala avgifter och arbetarskydd. 3. Formalisera och systematisera kollektivförhandlingssystem samt arbeta för nationella branschnormer som utökar kollektivavtalens omfattning till alla arbetstagare i alla industrisektorer. 4. Utöva lobbying för sektorsrelaterade lönesatser som fastställs i lagstiftning eller genom kollektivavtal. 5. Fackligt organisera informella och migrerande arbetstagare för att säkerställa lika lön och villkor för alla arbetstagare och för att skydda nationella avtal och arbetsnormer. 11

12 6. Öka kapacitetsuppbyggnaden när det gäller förhandlingsskicklighet och strategier, innefattande informationsutbyte om kollektivavtal och bestämmelser i arbetslagstiftning. 7. Utöka förhandlingarna om internationella ramavtal med viktiga multinationella företag. Sörja för garantier i avtalen om att företagen ska erbjuda människovärdigt arbete och socialt skydd även för informella arbetstagare. Utarbeta effektiva företagsnätverk för att säkerställa organiserings- och förhandlingsrättigheter. 8. Förhandla fram branschavtal om yrkesutbildning, lärlingssystem för unga arbetstagare och livslångt lärande. Utveckla fokuserade organiseringsplaner med riktade resurser i syfte att organisera unga arbetare genom att låta ungdomar värva ungdomar. Organisera ungdomskommittéer på lämpliga nivåer till stöd för dessa ansträngningar. Dessutom stödja undersökningar beträffande ungdomars sysselsättning, kompetens och kön. Inkludera ungdomsfrågor i dagordningar och aktiviteter. Satsa resurser på utbildning av unga medlemmar med sikte på att de ska bli framtidens ledare. Trycka på för att få med jämställdhetsklausuler i kollektivavtal. Påverka politiken Bristen på människovärdigt arbete världen runt förblir en stor utmaning för fackföreningsrörelsen. Fackförbundens relativa svaghet och marknadsintressenas företräde framför rättigheter och hållbar utveckling understryker behovet av att fackförbund med kraft företräder arbetstagares intressen och fackliga policyprogram hos regeringar och arbetsgivare. Stark institutionell kapacitet och trepartsstrukturer är viktiga för att uppnå bra styrning och fackförbunden måste kräva sin rättmätiga plats vid förhandlingsbordet. Fackförbund har en absolut nödvändig roll i att skapa demokratiska och redovisningsskyldiga institutioner samt politiska riktlinjer för våra sektorer. Mål: Agendan för människovärdigt arbete förverkligad i BTI-sektorerna Det fackliga inflytandet på arbetsgivare och regeringar stärks när det gäller arbetstagares rättigheter, stabil sysselsättning och hållbar industriell utveckling BTI och dess medlemsförbund bör: 1. Främja social och trepartisk dialog med arbetsgivarföreningar och myndigheter för att försvara lika lön och villkor för alla arbetstagare. 2. Arbeta för reglering av byggnads- och skogsindustrierna för att främja ILO:s agenda för människovärdigt arbete och ta itu med undanmanövrar från juridiskt ansvar, som för närvarande leder till det höga antalet dödsolyckor och kompetenskrisen. 3. Påverka arbetsmarknadsdepartement, departement för offentliga arbeten, entreprenörssammanslutningar och arbetsgivare i byggnadssektorn i fråga om arbetsnormer inom byggnadssektorn, i synnerhet att använda ILO-konvention 94 om arbetsklausuler vid offentliga kontrakt. Bedriva lobbying för att arbetsklausuler ska 12

13 inkluderas i politiska riktlinjer för offentlig upphandling inom byggnads- och träsektorerna i offentlig och privat sektor. 4. Fortsätta att främja ratificering och genomförande av Internationella arbetsorganisationens konventioner och programmet för människovärdigt arbete för att ta itu med globala utmaningar. 5. Fortsätta att arbeta med ILO:s handlingsprogram för byggnadssektorn för att stödja social dialog och genomförande av internationella arbetsnormer över hela världen. 6. Främja sociala normer inom ramen för en hållbar skogshantering och genom hela skogsvårdskedjan samt bekämpa olaglig och ohållbar avverkning samt arbeta med skogsindustrins styrande organ för att förbättra medverkan i skogsindustrins certifieringssystem. 7. Förbättra arbetsmiljönormer för män och kvinnor i våra industrier genom att säkerställa efterlevnad av lagar och bestämmelser genom statlig arbetsinspektion, och främjande av dessa genom information och utbildning, skyddsombud på arbetsplatsen samt skyddskommittéer. 8. Främja investering i och certifiering av yrkesutbildning, lärlingskap för unga arbetstagare samt livslångt lärande. 9. Driva kampanj för avskaffande av barnarbete och rätten till utbildning. 10. Påverka bilaterala och multilaterala handelsavtal för att motverka de orättvisa konkurrensfördelar som uppstår på grund av illegal skogsavverkning och social dumpning. Våra redskap BTI har redskapen som behövs för att främja internationella arbetsnormer och agendan för människovärdiga arbetsvillkor, särskilt fackliga rättigheter, genom kampanjer, projekt för facklig utveckling, kommunikationer, solidaritetsaktioner och mobilisering. 1. Organisera kampanjer: Fortsätta med de olika organiseringskampanjerna i byggnadssektorn och i skogindustrin (till exempel Människovärdigt arbete i byggindustrin för internationella sportevenemang, och främjande av ILO:s grundläggande arbetsnormer inom hållbart skogsbruk). Exempelvis kan organisering av arbetstagare i den informella ekonomin mer specifikt uppnås genom nationella initiativ såsom att skapa ömsesidiga fonder, eller system för att tillhandahålla juridiskt stöd, yrkesutbildning eller mikrokrediter. 2. Kapacitetsbyggande: BTI ska fortsätta stödja kapacitetsuppbyggnaden hos medlemsförbunden. Ge stöd till medlemsförbunden för facklig utveckling genom projekt, utbildning och annan verksamhet. 3. Integrering av ett jämställdhetsperspektiv: som ett redskap för att uppnå jämställdhet och öka kvinnors medverkan i facklig verksamhet och strukturer. 13

14 4. Barns rättigheter: Kampanj mot barnarbete och för barns rätt till utbildning. 5. Social dialog och arbete för policy: Stärka social dialog och överenskommelser med multionationella företag samt med globala och regionala arbetsgivarföreningar. Formulera politiska program som ska läggas fram för regeringar, arbetsgivare och multilaterala organisationer. Utveckla strategiska allianser med grupper i civilsamhället och andra intressenter som delar våra övergripande värderingar och specifika mål. 6. Kampanjen för människovärdigt arbete: Trycka på för praktiskt genomförande av alla centrala internationella arbetsnormer både nationellt och med internationella finansinstitutioner. Förbunden bör fortsätta kampanjen för ratificering av ILOkonventioner. 7. Arbetsmiljö- och kompetenskampanjer: Fortsätta driva kampanj och bygga upp kapacitet om arbetsmiljön som ett centralt inslag i agendan för människovärdigt arbete och ett viktigt område för facklig medverkan i politisk utveckling och arbetsplatsrepresentation. Fortsätta driva kampanj för kompetensutveckling för alla arbetstagare och för unga arbetstagare i synnerhet. 8. Klimatförändringsarbete: Vidga arbetet med hållbart skogsbruk och hållbart byggande. Våra sektorer har enorm potential för att mildra effekterna av klimatförändringen, och detta är ett område som behöver utvecklas inom ramen för hållbar industriell utveckling. 9. Solidaritetsaktioner: För att underlätta praktiska solidaritetsaktioner i alla regioner och globalt bör BTI vidga sin roll i att försvara arbetstagares rättigheter vid konflikter och politisk instabilitet, genom solidaritetsaktioner, media samt genom ILO:s och OECD:s mekanismer för anmälningar. Samordna facklig medverkan i internationella aktionsdagar. 10. Informationsteknik och kommunikationer. Stärka utvecklingen av informationsteknik och kommunikationer för informationsutbyte, nätverksarbete och kapacitetsbyggande samt för att ta fram och distribuera kampanj- och utbildningsmaterial. 11. Internationella ramavtal. Stärka genomförandet och övervakningen av internationella ramavtal samt initiera nya avtal. a. för detta ändamål bör fackförbund i hemlandet i större utsträckning i övervakningen. medverka b. i händelse av svårigheter kommer BTI att mobilisera det fackliga nätverket och ingripa via de nationella fackförbunden i hemlandet. Om så behövs bör besök organiseras till de länder där problem med att man inte följer avtal uppstår. Ruta: Lika rättigheter för alla arbetare 14

15 Lika rättigheter för utsatta arbetstagargrupper är av central betydelse för BTI:s och dess medlemsförbunds organiseringsstrategi. Migrerande arbetstagares rättigheter: Även om människor har migrerat för arbete i århundraden, så har trenden med transnationell migrering ökat i samband med globaliseringen som har lett till en ojämn ekonomisk tillväxt. Idag finns 200 miljoner internationella migrerande arbetstagare och de förväntas öka till 500 miljoner år I detta sammanhang har det stått klart att BTI måste ha en ännu större roll i frågor relaterade till arbetsmigration och utarbeta en global kampanj beträffande migrerande arbetstagare som kan användas av medlemsförbunden i deras arbete på nationell nivå. En global kampanj kommer att bestå av följande delar: 1. Baserat på vårt tidigare arbete ska BTI med stöd av medlemsförbunden genomföra kartläggningar för att bättre förstå dagens trender och beräknade strömmar av arbetsmigration, både reguljära och icke reguljära, för att fastställa de förväntade effekterna i våra sektorer. 2. BTI ska sammanställa fallstudier av fackförbunds bästa praxis i hanteringen av dessa frågor gällande arbetsmigration värvning och organisering av migrerande arbetstagare, policyarbete och tjänster för migrerande arbetstagare. 3. BTI ska fortsätta att aktivt delta på internationella (ILO och Global Forum on Migration and Development) och regionala (ASEAN, Europeiska unionen och Mercosur) arenor för att säkerställa ett rättighetsbaserat sätt att arbeta med migrationsfrågor. 4. BTI ska integrera migrerande arbetstagares rättigheter i sitt arbete gällande internationella ramavtal och främjande av företags sociala ansvar. 5. BTI ska vidareutveckla konceptet med ett globalt BWI Migrant Workers Rights Passport, vilket bara har tillämpats i Asien/Stillahavsregionen. 6. BWI ska vidareutveckla BTI:s medlemsförbunds migrerande arbetstagares informationsnätverk. Dessutom bör BTI och dess medlemsförbund göra följande: 1. Utarbeta och genomföra organiseringskampanjer som särskilt syftar till att värva migrerande arbetstagare och säkerställa full integration av migrerande och immigrerande arbetstagare i fackliga strukturer. 2. Tillhandahålla välbehövliga tjänster för migrerande arbetstagare såsom rådgivning, rättshjälp, att få ut retroaktiva löner, få arbetsskadeförsäkring och andra sociala förmåner samt representation i arbetsdomstolar. 3. I ljuset av den senaste tidens ekonomiska kris bistå migrerande arbetstagare som önskar återvända till sina ursprungsländer och även säkerställa att de inte diskrimineras ytterligare, blir hemlösa eller förlorar sin rättsliga status på grund av de ekonomiska svårigheter som deras arbetsgivare står inför. 15

16 4. Arbeta för att säkerställa möjligheten till att förvärvade sociala och andra rättigheter ska kunna överföras mellan länder och garantera att socialförsäkringsavgifter inte går förlorade. 5. Lansera kampanjer som kräver eliminering av främlingshat, alla former av diskriminering, ojämlik behandling av migrerande arbetstagare och invandrargrupper. 6. Delta i social dialog med regeringar, arbetsgivare och grupper i civilsamhället både i ursprungsländer och destinationsländer för att förespråka följande: Harmonisering av politiska riktlinjer och bestämmelser för arbetsmigration; Utarbeta politiska riktlinjer och organ för att utplåna människohandel; Säkerställa lika behandling av migrerande arbetstagare och lokala arbetstagare genom nationell lagstiftning, program, politiska riktlinjer, socialklausuler i offentlig upphandling, kollektivavtal och fackliga stridsåtgärder: Effektivt genomdriva policyn med lika lön för likvärdigt arbete, för alla arbetstagare oavsett deras ursprung, kön eller bakgrund; Anta aktiva åtgärder för att bekämpa främlingshat, rasism och diskriminering samt att främja kulturell mångfald; Säkerställa skyddet för icke reguljära migrerande arbetstagare; och Vidta åtgärder för att stödja de länder som utgör ankomstpunkten för migrerande arbetstagare så att de inte ensamma bär hela bördan och ansvaret för dem som kommer. Arbeta för att uppnå hantering av migrantströmmar för att förbättra integration och lika behandling Arbeta för deras regeringar antar de relevanta ILO- och FN-konventionerna om migrerande arbetstagares rättigheter Dessa aktiviteter kommer att regelbundet granskas av BTI:s världsstyrelse Kvinnliga arbetstagares rättigheter åtgärdspunkter jämställdhet BTI bör förbinda sig att arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män med sådant åtagande uttryckt i sina grundläggande handlingar tydligt definiera sin policy och plan för att främja kvinnor med budgetanslag och mekanismer för övervakning och utvärdering ta itu med kvinnors och mäns behov och villkor i sina organisationsprocesser och praxis främja medverkan och samarbete av både kvinnor och män i sin arbetskultur och stil Integrera jämställdhetsbegrepp i sina program och tjänster säkerställa medverkan av både kvinnor och män i utformandet, genomförandet och utvärderingen av sina program och tjänster främja icke traditionella roller för både män och kvinnor förespråka jämlikhet för både män och kvinnor på arbetsplatsen, i fackförbunden och i samhället mer allmänt finna resurser för jämställdhetssamordning och för genomförande av verksamheter inte bara för Asien/Stillahavsområdet och för Afrika samt Latinamerika och Karibien stärka strukturer för kvinnors nätverksarbete på regional och global nivå. Unga arbetstagares rättigheter: 16

17 BTI bör de närmaste fyra åren: utveckla en ungdomspolicy i samråd med berörda ungdomsnätverk och presentera detta på nästa världskongress, överväga inrättande av ungdomsstrukturer på global och regional nivå, och representation i Världsrådet. skapa modeller för kommunikationskedjor och nätverk för unga ledare. Ruta 1: Arbetstagares rättigheter och Internationella arbetsorganisationens program för människovärdigt arbete RÄTTIGHETER: Främjande av Internationella arbetsnormer och grundläggande principer samt rättigheter på arbetet VÄRDIGHET: Skapa sysselsättning; Människovärdigt arbete och inkomstmöjligheter; Sysselsättningsstrategier, Kompetensutveckling; Återställande och ombyggnation; Främjande av jämställdhet; Hjälp till små och medelstora företag SÄKERHET OCH SKYDD: Stärka socialt skydd; Social trygghet, Inkomsttrygghet; Arbetsmiljö; Förebyggande av HIV och AIDS GE UTTRYCK ÅT: Att stärka den sociala dialogen och arbetstagares medbestämmande genom samråd och förhandling. Ruta 3: ILO:s grundläggande arbetsnormer Nr 87 Föreningsfrihet och Skydd för organisationsrätten Nr 98 Organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten Nr 29 & Nr 105 Avskaffande av tvångsarbete Nr 111* - Diskriminering (Anställning och yrkesutövning) Nr 100* - Lika lön (mellan män och kvinnor) Nr 138* - Minimiålder Nr. 182* - De värsta formerna av barnarbete Övriga viktiga ILO-konventioner Nr 94* - Arbetsklausuler i kontrakt där offentlig myndighet är part Nr 162* - Asbest Nr 167* - Säkerhet och hälsa vid byggnads- och anläggningsarbete 17

18 Nr 169 Urbefolkningar *Konvention åtföljd av en rekommendation Ruta 2: BTI-kampanjer De internationella finansinstitutionerna: Intensifiera arbetet beträffande genomförande och övervakning av arbetsklausuler i infrastrukturprojekt. Kapacitetsbyggande med fackförbund för att ta upp deras rättigheter. Arbetsmiljö: Arbetarnas internationella minnesdag; Arbetstagares och skyddsombuds rättigheter; Globalt förbud för asbest och förebyggande av asbestrelaterade sjukdomar; Förebyggande av yrkesrelaterade cancersjukdomar. Barnarbete: Rätt till utbildning och genomförande av minimiålder för att arbeta Jämställdhet mellan könen: Lika rättigheter till sysselsättning, lön och arbetsvillkor: social trygghet och ombesörjande av barnomsorg 18