Släktforska med datorn Del 1

Transkript

1 Släktforska med datorn Del 1 Bengt Kjöllerström En studiehandledning till Disgen 8.2 Andra upplagan 2010

2 Bengt Kjöllerström Släktforska med datorn 1 En studiehandledning till Disgen Andra reviderade upplagan 2010 Turningpoint AB

3 Släktforska med datorn En studiehandledning till Disgen av Bengt Kjöllerström Second Edition 2010 Printed by Kopieringshörnan AB, Uppsala, Sweden 2010 ISBN: Släktforska med datorn kan beställas från Bengt Kjöllerström Östra Vallgatan LUND e-post:

4 Innehåll Att komma igång med släktforskning 1-1 Spara informationen 1-1 Det allra första 1-2 Fråga din familj och släkt om olika uppgifter. 1-2 Antavlor och stamtavlor 1-3 Skriv en ansedel för varje person 1-3 Antavlor 1-4 Stamtavlor 1-4 Informationskällor för släktforskning 1-6 Biblioteken är en rik källa för information 1-6 Släktforskar- och hembygdsföreningar kan ha information 1-6 RÖTTER för nybörjare Föreningen för datorhjälp i släktforskningen 1-7 Dödsannonser och nekrologer. 1-8 Sök dina rötter på Skatteverket 1-8 Att läsa vidare 1-8 En intressant släkting som startperson 2-1 Sök mer information på Internet 2-1 Att komma igång med Disgen 3-1 DISGEN En kort presentation Ar bets lä gen där du lag rar och struk tu re rar alla fak ta om en person Kon trol ler och hjälp me del Möj lig he ter att se på släk ten ur oli ka per spek tiv Olika sätt att presentera och sprida din forskning 3-5 Inmatningstips 3-7 Inmatning av orter och källor 3-8 Namn på personer och orter 3-10 Orter 3-12 Mer hjälp 3-13 Gedcom 3-13 Säkerhetskopiering 3-14 Lägg till bilder i Disgen 4-1

5 Nödvändig bakgrundskunskap 4-1 Bilders färger och upplösning 4-1 Olika filformat för bilder 4-2 Arbetsgång för bildhantering 4-3 Steg utanför Disgen 4-3 Steg i Disgen 4-3 Jag vill se bilderna 4-6 Disbyt vidgar ditt släktträd 5-1 Utöka ditt släktträd med Disbyt 5-1 Bidra till Disbyt! 5-3 Dispos är en koppling till Genline mm 5-4 Kyrkoarkiven 6-1 Så kan du arbeta med kyrkoarkiven 6-3 Födelseboken C 6-3 Vigselboken E 6-4 Husförhörslängden AI 6-4 Dödboken F 6-5 Den nya folkbokföringen 6-5 Kyrkoböckerna på Internet 7-1 Genline 7-2 Genline FamilyFinder SCB material SVAR 7-8 För nybörjaren 7-8 Folkräkning 7-9 Besök i digitala forskarsalen 7-11 Tillgängliga arkiv 7-11 Arkiv Digital 7-13 Mormonkyrkans släktdatabas 7-13 Ancestry 7-14 Digitala källor 8-1 Disbyt 8-1 Demografisk Databas Södra Sverige (DDSS) 8-1 Da ta ba ser på DDSS 8-1 Ministerialböcker från Jönköpings län 8-4 Rötters Stora Släktsök 8-5

6 Sveriges Släktforskar Förbunds digitaliserade källor på CD 8-5 Sveriges befolkning Sveriges befolkning Sveriges befolkning Sveriges befolkning Sveriges dödbok Handskrifter Emigranten Populär Svenska ortnamn Olika föreningar 8-6 Släktdata 8-6 Genvägar 8-7 Svenska avskrifter 8-7 Geneanet 8-8 Centrala Soldatregistret 8-8 Utskrift - födelsedagslista 9-1 Antavla med foton 10-1 De sig na sidan 10-1 In ställ ning ar 10-1 Tips 10-4 Säkerhetskopiering 11-1 Att säkerhetskopiera i Disgen 11-1 Lägg säkerhetskopian på nätet 11-2 Återläs säkerhetskopian 11-2 Att ta med Disgen på ett USB-minne 12-1 Lägg en säkerhetskopia på pinnen 12-1 Gör pinnen autostartande 12-1 Installera Disgen på pinnen 12-2 Kontrollera att Disgen på pinnen fungerar 12-3 När du kommer hem 12-4 När du ska använda pinnen igen 12-4 Att läsa gammal handstil 13-1 Register

7 Förord Släktforska med datorn har tillkommit i ett flertal kurser och studiecirklar om släktforskning. Den vill hjälpa släktforskare att använda de många möjligheter som datorn och Internet erbjuder för att hitta, organisera och presentera släktforskningen. Den ger konkreta råd och anvisningar och innehåller också flera övningar och exempel till de olika avsnitten. Ett varmt tack till Ove Billing som har varit en föregångare med att förmedla tips till andra. Jag har byggt vidare på hans material. Tack också till mina deltagare för många frågor, som hjälpt mig att bättre förstå. Deras frågor och önskemål har gett många förändringar i denna andra upplaga. Andra upplagan är också helt anpassad till Disgen 8.2. Handledningen är nu delad i tre delar: 1. Introduktion - Kom igång med Disgen 2. Gör en släktbok med Disgen 3. Bearbeta digitala bilder För att kunna åtgärda tryckfel och ge senaste nytt, har jag en webbsida till denna handledning. Där finns också alla länkar aktiva. På min webbsida kan du finna mer information kopplad till detta häfte. Jag hoppas att du får nytta av denna bok och att den lockar dig att utveckla din släktforskning och göra den bekant för andra. Fler än du tror är nyfikna! Du är välkommen att ställa frågor, lämna tips och påpeka fel. Lund i januari 2010 Bengt Kjöllerström bengt@kj2.se

8 Att komma igång med släktforskning 1 De senaste åren har släktforskningen vuxit kraftigt eftersom datorerna har gett forskarna ett utmärkt verkyg både för att hålla reda på släktingar och för att söka rätt på dem. Dessutom ger datorn alldeles enastående möjligheter att publicera resultaten såväl på papper, CD-rom som på nätet. Våra föräldrar som ville forska om släkten var tvungna att resa runt till olika arkiv och där söka i de gamla skrifterna. Mer och mer kan man nu söka i arkiven på Internet. På gott och ont kan man alltså sitta hemma och ta reda på massor om släkten, men man missar mycket av resandets glädje och kontakten med andra i liknande situation. Glöm inte bort att biblioteken är en rik källa till information. Genline och SVAR har publicerat kyrkböckerna på nätet och därmed blivit viktiga källor tillgängliga hemifrån. På min webbsida kan du finna mer information kopplad till detta häfte. Spara informationen Det är lika bra att säga detta först: Du måste vara noggrann och dokumentera vad du finner och var du finner det. Detta är forskningens grundprincip. Anledningen är att andra ska kunna kontrollera om du har rätt i det du skriver. Dessutom vet jag av egen erfarenhet att jag glömmer. Har jag gjort en anteckning om var jag hittade informationen, är det lätt att gå tillbaka och kontrollera vad det egentligen stod. Förr eller senare kommer du själv att stå inför uppgifter som strider mot varandra och då behöver du veta varifrån de kommer. Källkritik är nödvändig inom all För ca år se dan dog en stenåldersman i Cheddar i Eng land. År 1903 fann arkeologer skelettet och 1997 bestämde forskare hans DNA och ge ner. Trak - tens folk testades för att se om nå gon var släkt med stenåldersman - nen. Det visade sig att bygdens historielärare var ätt ling till man nen från stenåldern. släktforskning. Felaktiga uppgifter som bygger på familjetraditioner kan vara intressanta i sig, ibland kan uppgifterna ha en kärna av sanning som först senare kommer fram. I dag finns det flera bra datorprogram som hjälper dig med detta. Här ska vi använda Disgen version 8.2.

9 1-2 Att komma igång med släktforskning Det allra första En god regel är att först ta reda på vilken information som redan finns. Kanske har någon släkting redan utrett en del av dina anor? Passa på att kontakta släktingar i sidled - kusiner, sysslingar, dina föräldrar och deras syskon och kusiner om de finns i livet. Försök att säkra information för framtiden. Dokumentera äldre släktingars berättelser, de kanske är borta innan du är klar. Se också till att t ex dina egna fotografier är försedda med anteckningar om vem de föreställer och gärna när fotot är taget. Ha inte för bråttom med att leta bakåt. Arkiven finns kvar länge men inte de levande släktingarnas kunskaper. Redan på det inledande stadiet kan du ha hjälp av att undersöka om det finns släktutredningar som publicerats eller lämnats till arkiv, bibliotek eller föreningar. Särskilt gäller det släkter med ovanliga släktnamn och släkter som under lång tid varit knutna till en viss gård, ett yrke eller tillhört annan speciell kategori. Sveriges Släktforskarförbund, är ett bra ställe att börja på! Öv ning 1-1 Sök information om släktforskning på Internet Vad vill du veta om släkt forsk ning? På Inter net finns det flera hun dra tu sen si dor om släkt forsk ning. Kan ske vill du ha en hand led ning för ny bör ja re. Gå till Go og le, og le.se och skriv in: +släkt forsk ning +hand led ning +ny bör ja re i sök ru tan och tryck på Googlesökning Bo ta ni se ra på Go og le för att fin na den in for ma tion du behöver! Om du hittar nå got du gil lar - skriv ner UR Len och gör ett bok mär ke, så att du kan få tag i in for ma tio nen se na re. Fråga din familj och släkt om olika uppgifter. Man kan intervjua släkten. När mormor och morfar gifte sig till exempel. Skriv då ner vem som berättar det. Här är några tips på vad du kan fråga din familj och släkt om:

10 Fråga efter foton! Kanske kan du få eller låna dem och göra kopior av dem. Be dem berätta några minnen. Om de nämner kusiner och andra släktingar - skriv ner det! Fråga efter skrivna uppgifter. Det kanske finns dokument från farfars konfirmation eller från dina föräldrars förlovning osv. Fråga om du kan få ta en kopia av dokumenten. Om det är en tidningsuppgift bör du anteckna tidning och datum. Tala om för den du intervjuar vad du ska använda uppgifterna till. Antavlor och stamtavlor Ofta redovisar man sina forskningsresultat genom att göra en översikt över någons förfäder, en så kallad antavla, eller att göra en sammanställning över någons ättlingar, en stamtavla. Om antavlan eller stamtavlan är grafiskt uppställd, med någon form av trädstruktur, är utrymmet för biografiska data begränsat. Därför använder man särskilda personblad eller ansedelar för varje person i släkttavlan. Skriv en ansedel för varje person Ansedeln är en sammanställning av biografiska data som: födelsedatum och födelseort vigseldatum, vigselort och partner dödsdatum och dödsort vistelseort yrke eller sysselsättning samtliga barn och deras födelsedatum övriga upplysningar Antavlor och personblad kan beställas som färdiga blanketter på arkivbeständigt papper från Sveriges släktforskarförbund. Eftersom de är enkla till sin uppställning kan man naturligtvis också själv snabbt rita upp egna blanketter vid behov. 1-3 Var har de bott? Vilka skolor har de gått i? Vilka arbeten de haft? Vilka intressen hade de? Hur träffades de? När förlovade de sig? När gifte de sig? Om de är skilda, när blev de det? Vilken mat brukade de äta? Hur var deras första skoldag? Be dem berätta om någon familjefest

11 1-4 Att komma igång med släktforskning Bild 1-1 Principen för en grafisk antavla. I antavlan är antalet personer givet på förhand. Antavlor Antavlan utgår från en startperson (med en äldre term också proband av latinets probandus den som ska prövas), och redovisar sedan hans eller hennes förfäder. Oavsett om antavlan är grafisk eller som ren text anges alltid mannens släkt först. I en grafisk antavla redovisas en persons förfäder i utskrivna eller tänkta rutor, med linjer som utvisar den inbördes släktskapen med startpersonen. Fördelen med en grafisk antavla är att den är mycket lätt att överblicka. Nackdelen är att det begränsade utrymmet för uppgifter om en person. I en antavla i textform redovisas startpersonen och hans/ hennes förfäder utan rutor och linjer. I stället räknas personerna upp i den ordning de skulle ha registrerats i en grafisk antavla och all information om en person kan skrivas in. Du hittar en blankett för Mitt släktträd på DIS hemsida under Medlemsskap beställningar/blanketter för utskrift/mitt familjeträd. Stamtavlor Stamtavlan utgår från ett par stamföräldrar och redovisar sedan deras ättlingar, generation för generation. Till den grafiska

12 1-5 Bild 1-2 Principen för en grafisk stamtavla. stamtavlan fogas också ansedlar eller personblad med uppgifter om de ingående personerna. Till skillnad från antavlan, där antalet förfäder per generation av naturliga skäl är begränsat, kan en stamtavla bli mycket omfattande. I barnrika släkter kan antalet personer efter bara några få generationer bli mycket högt. Stamtavlan kan liksom antavlan även upprättas i textform. Öv ning 1-2 Leta på stadsbiblioteket Skiv in i din webblä sa re. Byt kommun mot nam net och leta dig fram till Bibliotek och se dan vid a re till Släkt forsk ning och se vad ditt bib li o tek er bju der. Där kan fin nas hand led ning om släkt forsk ning, his - toria om byg den, CD-rom ski vor, Inter ne tupp kop pling till Gen li ne, SVAR mm. Öv ning 1-3 Vad er bju der Arkivcentrum? Gå in på Ar kiv cen trum, kiv cen trum syd.se och se vilken hjälp du kan få här. Här finns alla kyr ko böck er na från hela Sve ri ge på mik ro filmskort.

13 1-6 Att komma igång med släktforskning Informationskällor för släktforskning Biblioteken är en rik källa för information Det är lätt att uppfinna hjulet på nytt. Därför kan det vara bra att noga kontrollera vad som redan finns. Börja med en upptäcktsfärd på stadsbiblioteket. Släktforskar- och hembygdsföreningar kan ha information På hittar du hembygdsföreningar från hela Sverige. På Sveriges Släktforskarförbund, finns länkar till de lokala föreningarna, nättidningen RÖTTER, handledningar i släktforskning och mycket, mycket mer. Förbundet har också hand om en gravstensinventering för hela landet. Här kan man söka på viss församling eller person. Tack vare ihärdigt arbete i flera släktforskarföreningar finns idag en hel del av kyrkoböckerna digitaliserade i sökbara databaser. Som exempel kan nämnas De mog ra fisk Da ta bas Sö dra Sverige, som innehåller en da ta bas med uppgifter om födsel, vig sel och be grav ning i Skå ne, Ble kinge och Hal land. Se vidare avsnitt 8. RÖTTER för nybörjare Släktforskarförbundets nättidning RÖTTER är ett av de bästa hjälpmedlem för att komma igång som släktforskare. På RÖTTER hittar du alla nyheter men också mycket värdefull information om arkivforskning och släktutredningar, förutom länkar till andra nationella och internationella hemsidor med anknytning till släktforskning. Du kan till exempel använda RÖTTERs förteckning över medlemsföreningar för att se vilken förening som ligger närmast dina anors hembygd. Utnyttja också RÖTTER för att komma i kontakt med andra som forskar på samma geografiska område eller ämne. På diskussionsforumet Anbytarforum kan man ställa frågor om det mesta och kanske få svar. Du kan se korta beskrivningar av de större svenska arkiven på RÖTTERs hemsida.

14 Informationskällor för släktforskning 1-7 Pröva också sidan, som informerar om bra hjälpmedel, forskning i olika landskap, forskning i andra länder, släkter och forskning kring särskilda yrken. Bild 1-3 Sveriges Släktforskarförbunds hemsida med nättidningen RÖTTER. Öv ning 1-4 Sur fa runt på Rötter Surfa till ne a lo gi.se/ och se dig omkrig! När du ori en te rat dig om det rikliga in ne hål let kan du klicka på Ny bör ja re Föreningen för datorhjälp i släktforskningen Föreningen DIS, Da torhjälp I Släktforskningen har till syfte "Att undersöka och utveckla möjligheter att utnyttja datorhjälp i släkt- forskningen och sprida kunskap härom, samt

15 1-8 Att komma igång med släktforskning i övrigt stimulera svensk släktforskning". Föreningen ger ut släktforskarprogrammet Disgen, som vi kommer att arbeta med. Föreningens medlemmar får gratis hjälp och stöd av ett stort antal faddrar. Dödsannonser och nekrologer. På försök tar man fram register till dödannonser och nekrologer/minnesord i några av våra dagstidningar, t ex Svenska Dagbladet, samt provinstidningarna Dalsland och Östgöta Correspondenten. Dessa register är liksom övrigt material på hemsidan framtaget för släkt- och hembygdsforskning. Personuppgiftslagen (PUL) gäller fysisk person som är i livet och berör därmed inte våra bortgångna. Sök dina rötter på Skatteverket Numera har Skatteverket hand om folkbokföringen. Uppgifterna är som huvudregel offentliga. I vissa fall där det kan skada en person kan de dock vara hemligstämplade. Uppge därför vad du ska använda uppgifterna till. På skattekontoren finns en allmänhetens terminal där du kan söka. På kan man köpa uppgifter om de folkbokförda. Att läsa vidare Per Clemensson & Kjell Andersson: Släktforska! Steg för steg (2008) [ISBN ]. Mycket omfattande och pedagogiskt uppställd, med många illustrationer, fotografier och förklaringar. Ewa Johansson: Släktforskningens mysterium, Lärobok i släktforskning (2005) [ISBN ]. En bra startbok med genomgång av olika källor. Elisabeth Thorsell & Ulf Schenkmanis: Släktforskning. Vägen till din egen historia (2003) [ISBN ]. En bra översikt i ett lite mindre format över hur man börjar släktforska och hur man använder de vanligaste källorna. Henrik Anderö & Elisabeth Thorsell: Lärobok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil (ICA 2004)[ISBN ].

16 En intressant släkting som startperson 2 För många är det naturligt att välja sig själv som startperson, dvs den person man utgår från i släktforskningen. Men låt oss här vidga vyerna och fundera över om det kan finnas andra utgångspunkter. Öv ning 2-1 En släk ting som jag vill veta mer om Kan ske vet du re dan vil ken släk ting du är mest ny fi ken på. Om inte kan du frå ga dig: Vem är mest känd i min släkt? Släk ting ens för- och efter namn Vad vet jag re dan? Födelsedatum och födelseort Vigseldatum och vigselort Dödsdatum och dödsort Vistelseort Yrke eller sysselsättning Samtliga barn och deras födelsedatum Fyll i de upp gif ter du re dan kän ner till! Sök mer information på Internet Nu ska du gå på skattjakt på Internet efter mer information om din släkting. Internet är en nästan oändlig källa till information. Problemet är att här finns inget förlag eller liknande som granskar informationen. Vem som helst kan publicera vad som helst på Internet. Så kom ihåg: Var kritisk! Med sökmotorer kan du söka information från hela Internet med hjälp av sökord som du anger. Söktjänsterna ordnar sökträffarna efter hur många gånger de angivna termerna förekommer på webbsidorna. Google är den populäraste söktjänsten på Internet. Google är mycket uppskattad tack vare de goda och

17 2-2 En intressant släkting som startperson Vanliga sökmotorer: Google Altavista Yahoo! Sunet snabba sökresultaten och att webbplatsen inte innehåller så mycket reklam. Googles sökdatabas är också större än andras. En annan sökmotor är AltaVista som påminner mycket om Google. I båda sökmotorerna kan man göra avancerade sökningar för att begränsa sökresultaten på olika sätt. Ämneskataloger är söktjänster med länkarna indelade efter olika ämnesområden. Här är Yahoo är den största. Öv ning 2-2 Sök en släk ting på Go og le Gå till og le.se. Skriv in nam net på din släk ting inom ci ta tion steck en i ru tan och klicka på knap pen Go og le-sök ning. Go og le vi sar en re sul tat si da med de tio för sta sök re sul ta ten som in ne hål ler ord et/orden du skrev in. Fick du napp? Om inte kan du för sö ka med att skri va in nam net på för sam - ling en i sök ru tan och söka igen. Kan ske finns det and ra nyck e lord om din släk ting som kan ge napp? För att få ett bättre sökresultat kan du ringa in det du söker. En grundregel är att bara skriva med små bokstäver. Då söker datorn efter ord med både små och stora bokstäver. När det gäller namn kan det dock vara lämpligt att använda stor begynnelsebokstav för att minska antalet träffar. När Google hittar massor med webbsidor som matchar sökordet får man begränsa sökningen genom att skriva flera sökord i sökfältet. Man kan underlätta sökningen genom att specificera hur sökningen ska ske. Sätt citationstecken kring flera ord för att markera att de ska behandlas som en fras som ska finnas med på de sökta sidorna. Skriver du plustecken direkt framför ett ord så innebär det att or det måste finnas med i dokumenten som hittas.

18 Sök mer information på Internet 2-3 Använder du däremot minustecknet så fungerar det tvärt om. Ordet ska inte finnas med i texten som hittas. Självklart kan du använda plus- och minustecken även framför olika fraser. + plus teck en fram för de ord som du vill att sök resultatet ska innehålla, - mi nus teck en fram för de ord du inte vill ha med, " " ci ta tion steck en kring en ex akt fras an ger att ord en hör ihop, då kom mer en dast saj ter som innehåller hela frasen att redovisas. Du kan sätta en asterix * (Joker) efter ett ord. Tecknet ersätter upp till fem tecken. Kom ihåg att ordet du skriver måste bestå av minst tre bokstäver. Öv ning 2-3 För fi nad sökning med Go og le Hit ta de Go og le mas sor med webb si dor som mat cha de sö kor det i fö re gå - en de öv ning, kan du be grän sa sök ning en ge nom att skri va fle ra sök ord i sökfältet. Sätt: + plus teck en fram för de ord som du vill att sök re sul ta tet ska in ne hål la, - mi nus teck en fram för de ord du inte vill ha med, " " ci ta tion steck en kring en ex akt fras an ger att ord en hör ihop, då kom - mer en dast saj ter som in ne hål ler hela fra sen att re do vi sas. Nu re tur ne rar sök ning en be tyd ligt fär re re sul tat.

19 2-4 En intressant släkting som startperson Bild 2-1 Google sökning på min anfader Josef Hansson.

20 Att komma igång med Disgen 3 Med hjälp av da torn och ett släkt forsk nings prog ram kan du en kelt hål la reda på alla upp gif ter du sam lar på dig som släkt for ska re. Dessutom kan du redovisa forskningen både som släkttavlor och släktböcker. Med föreningen DIS program Disgen kan du först och främst lag ra grund läg gan de upp gif ter om per so ners namn och de ras relationer, se bild 3-1. Disgen kla rar att hål la reda på hur fle ra mil jo ner per so ner är be släk - tade. Observera att ett släktforskningsprogram inte utför forskningen, det måste du göra själv, men det är ett utomordentligt hjälpmedel för att registrera och redovisa din forskning. Fö re ning en DIS fadderverksamhet med hjälp av ett 60-tal erfarna och datorkunniga släkt for skare DISBYT med da ta bas för an by te Sveriges största digitaliserade databas för släktforskning utvecklar och säljer släktforskarprogrammet DISGEN flera regionala DIS-föreningar bli medlem - det lönar sig! Bild 3-1 Disgens familjeöversikt visas centrumpersonen och dennes farföräldrar, föräldrar och barn. När centrumpersonen är markerad kan man skapa giften.

21 3-2 Att komma igång med Disgen Du kan ock så lag ra en mängd notiser med upp gif ter för var je per son. Det kan t ex vara oli ka hän del ser där du har upp gif ter om tid punk ter och plat ser. En del upp gif ter är kan ske mer av bak grunds na tur där du själv vill be skri va hur du har fått tag i uppgifter na och vil ken tol kning du gör av ma te ri a let. Du kan där för lag ra upp gif ter om käl lor, göra an teck ning ar och läg ga in fot no ter, jämför bild 3-3. När du gör ut skrif ter kan du väl ja vil ka ty per av upp gif ter du vill ha med. Disgen skri ver se dan ut an sed lar, an tav lor, stam - tav lor och släkt ma tri klar på dina vill kor. Hela släkt böck er kan du fram stäl la med lö pan de sid num re ring, re gis ter med sid hän vis ning ar till per so ner och or ter som förekommer i de olika utskrifterna. Se vidare del 2 av denna handledning! Disgen ger dig kva li fi ce rad hjälp med år tal och da tum med sin fi nur li ga ka len der. Ge nom in for ma tio nen om alla lan dets för sam ling ar får du hjälp att pla ce ra dina orter i rätt socken. Öv ning 3-1 DIS hem si da Gå till DIS hem si da Klicka på DISGEN Klicka på Så här fungerar DISGEN 8: En kortrundvandring Bild 3-2 Vertygsraden i Disgen: Skriv ut, Senaste Person, Sök person, Sök i Disbyt, Sök i Dispos, Ortsdatabasen, Källdatabasen, Kartfunktionen, Kalendern, Olika fönstervisning, Ångra, Exportera till HTML och Hjälp. DISGEN En kort presentation Dis gen be står av 4 oli ka huvud de lar: In ma tning av upp gif ter, kon trol ler av des sa, oli ka stu di e lä gen och slut li gen möj lig he ter att pre sen te ra och sprida forskningen. I bild 3-2 ser du Disgens verktygsrad.

22 DISGEN En kort presentation Ar bets lä gen där du lag rar och struk tu re rar alla fak ta om en person I fönstret Ändra per son no ti ser läg ger du in alla grund da ta om en per son: namn, född, yrke, faddrar. På flikarna Biografi, Porträtt och Multimedia kan du lägga till mer information, se bild 3-3. I fönstret Familjeöversikt, läg ger du till re la tio ner (gift, sam bo mm), far- och mor fö räldrar och barn etc, se bild Kon trol ler och hjälp me del Ka len dern Den na hjäl per dig att göra ål ders be räk ning ar och att kon trol le ra da tum. Tex Vil ket da tum var 15:e ef ter tre fal dig het år 1735? Fak ta kon troll Här du kan se om dina fak ta är lo gis ka. Pro gram met var nar dig om du t.ex. har mar ke rat en 80-årig kvin na som blivit mor, om lev nad sål dern är an märk nings värt hög etc. Bild 3-3 Notisfönstret med inmatad person, fliken Grunddata. Sök funk tion Hjäl per dig att snabbt hit ta i ditt ma te ri al. Med den na funk tion kan du plocka fram per so ner ef ter ditt eget ur val, tex alla som lev de i en by under en viss tid. Se bild 3-4.

23 3-4 Att komma igång med Disgen Bild 3-4 I sökfunktionen kan du ange vad du vill söka efter. Sta tis tik del + Flag gor Här finns fär di ga kon trol ler och sta tis - tiska beräkningar som me del ål der etc. Du kan även ska pa egen statistik, se bild 3-4. Ge nom att läg ga till in for ma tion om en per son ( en s.k. Flag ga) kan du se dan an vän da den na för sök ning ar. Du kan då t.ex. ta fram alla som var mu si ka lis ka, hade ett tek niskt yrke, var mörk hå ri ga etc (be ro en de på vad du själv har lagt in för möjligheter). Käll re gi stre ring Här kan du kon trol le ra vil ka käl lor som du har har an vänt. 3. Möjligheter att se på släk ten ur oli ka per spek tiv Stam tav la (Huvud per so nens barn och barn barn etc, bild 3-7.) An tav la (Huvud per so nens far, mor och far- och mor fö räldrar etc.) Ta bell (Lö pan de text om dina släk ting ar upp ställd ge ne ra tion svis, både i form av antavla och stamtavla) Livslin jer (Vi sar t.ex. vil ka som lev de sam ti digt) Grafisk tavla (Släktträd i form av grafiska rutor). Bild 3-5 Statistik möjligheter i Disgen

24 DISGEN En kort presentation 3-5 Ge og ra fiskt per spek tiv med hjälp av Disgens kar ta (Var bod de släk ten och hur har den spri dits?) 4. Olika sätt att presentera och sprida din forskning Du kan göra ut skrif ter av oli ka slag - el ler skri va en hel släkt bok med olika register. Du kan dela med dig av din forsk ning och fin na and ra som for skar inom ditt om rå de ge nom att skicka dina grund fak ta till DIS da ta bas Disbyt som är sök bar på Inter net, se kapitel 5. Du kan ska pa en modern släktbok, vilket kallas en html-pre sen ta tion så att du kan visa din forsk ning på en egen hem si da och där be sö kar na då kan klät tra runt i ditt släkt träd, se vidare del 2. Min släktbok finns på Du kan när som helst ändra alla uppgifter på fliken Ändra personnotiser. Bild 3-6 Stamtavla i Disgen

25 3-6 Att komma igång med Disgen Öv ning 3.2 Lad da hem en prov ver sion av Disgen 8 Gå till DIS hem si da Klicka på DISGEN 1. Klicka på DISGEN 8 Demo här ned an för att lad da hem fi len (7 MB). De mo ver sio nen är be grän sad till 50 per so ner inkluderande gif ten. 2. Din bläddra re frågar i vil ken mapp på din da tor som fi len skall spa - ras. 3. Välj en lämplig mapp, no te ra vil ken du val de och spa ra fi len där. 4. Leta upp fi len i Ut for ska ren. 5. Dub bel klicka på filen för att star ta in stal la tio nen. 6. Följ in stal la tion san vis ning ar na. 7. Star ta pro gram met ge nom att klicka på DIS GEN-iko nen. Bild 3-7 När du startar Disgen första gången möts du av denna bild. Följ anvisningarna för att lägga in din första person. Öv ning 3-3 Lägg in din för sta per son Bör ja med att läg ga in din för sta man el ler kvin na, bild 3-7. Det kan vara en in tres sant per son el ler du själv. Fyll i så många upp gifter du kän ner till. Du kan all tid läg ga till fler se na re. Så snart du klick ar på OK spa ras upp gifterna i pro gram mets da ta bas. När din bild ser ut som bild 3-2 kan du gå vid a re, klicka OK.

26 Inmatningstips 3-7 Öv ning 3-4 Lägg till fö räldrar I Fam li je bil den kan du nu klicka på Far för att läg ga in upp gif ter om ho - nom. Klicka OK och spa ra upp gifterna. Lägg se dan till Mor på sam ma sätt. Dubbelklicka sedan på Far och gör honom till centrumper son. Nu ser du att du kan lägga till Far igen dvs din farfar. Gör det! Komplettera med alla i den ge ne ra tio nen. Öv ning 3-5 Lägg till dina barn och barnbarn Gör dig själv till cen trum per son i fa mi lje bil den. Klicka på Part ner för att läg ga till din part ner. Gör det och klicka OK. Mar ke ra Gif te. Då blir det möj ligt att läg ga in barn. Klicka på Son/Dot ter och fyll i upp gif ter na och av slu ta med OK. Vill du läg ga in barn barn gör du ditt barn till cen trum per son. Nu kan du läg ga till Part ner dvs din svär son el ler svär dot ter. Mar ke ra Gif te och lägg till Barn dvs dina barn barn. Gör det! Inmatningstips Eftersom Disgen är en databas med relationer ska det vara svårt att ta bort en person som blivit fel. Tänk på vad som händer med släktträdet om du sågar av en gren! De yttersta löven kan man dock ta bort genom att markera den personen, högerklicka och i listan som kommer upp välja Radera eller Koppla loss. Undvika att mata in samma person två gånger eftersom det skapar oreda i databasen. Du kan alltid kontrollera om du har fått med dubbelgångare genom att klicka på menyalternativet Sök/Sök efter dubbletter, bild 3-5. Som svar får du en lista på förslag till dubbelgångare. Sedan får du kolla om de verkligen är dubbelgångare, kolla att alla uppgifter är identiska innan du raderar denne. Bild 3-8 Sök dubletter.

27 3-8 Att komma igång med Disgen Är du osäker på vilka personer du matat in kan du använda menyalternativet Sök/Personer och i fönstret som kommer upp först klicka på Nollställ och sedan på Sök. Detta ger en söklista med alla inmatade personer som du sorterar i bokstavsordning och sedan ser du lätt om samma person förekommer i två versioner. En av dessa bör tas bort! För att kunna lägga in barn måste man först lägga in en partner. En vanlig partner är okänd. Sedan anger man att barnet har två föräldrarna genom att markera giftet eller motsvarande. Då blir det möjligt att lägga till barn. Skulle barnen inte hamna i tidsordning kan man dra och släppa dem till rätt plats i listan. Inmatning av orter och källor DIS GENs orts da ta bas Sve ri ges alla län, kom mu ner och för sam ling ar finns redan registrerade i ortsdatabasen. Den hjäl per dig att kon trol le ra och pla ce ra en för sam ling i rätt län m.m. Den ger dig ock så möj lig het att se in for ma tion om din släkt på en kar ta, en funk tion som Disgen är en sam om att ha. Du kan själv läg ga till byar, går dar, torp samt bilder och information om dessa. An vän d Dis gens sys tem med s k Dis gen-or ter, så blir ort sang i vel sen kom plett. Klicka på lampan, bild 3-3, bredvid orten för att ange ort ur databasen, bild 3-9. En ny läsare kan ske inte vet var en gård lig ger. När man gör ett ort sut drag för att t ex se vil ka som har bott på oli ka stäl len blir det inte kor rekt om or ten an gi vits på fle ra sätt eller är fel sta vad på nå got stäl le. Öv ning 3-6 Lägg till Fö del se ort Öpp na orts da ta ba sen ge nom att klicka på lam pan Klicka på + fram för rätt län för att öpp na det, bild 3-6 Öpp na rätt kom mun Välj rätt för sam ling och mar ke ra den Klicka OK. Nu blir lam pan tänd! Som ett al ter na tiv kan man klicka på Sök och i sök ru tan skri va för sam - ling ens namn ome del bart följt av *

28 Inmatning av orter och källor 3-9 Var je ort supp gift be står av i för sta hand en för sam ling med till höran de läns bok stav. För sam ling en ska ha den stav ning som nu gäl ler. Ob ser ve ra sär skilt att vis sa or ter har namn i två de lar, ibland åtskil da med bara ett mel lanslag, ibland med ett bin de streck, t ex Öst ra Ljungby men Munka-Ljungby. Om man vet går den och byn bör des sa gär na pla ce ras före i ord ning från li ten till stor. Formen bör vara gård, by, församling (X) där X är länsbokstaven. I Dis gens ort sys tem söker man ef ter en för sam ling ge nom att skri va dess namn med * omedelbart ef ter (glöm inte den na *). Om man där skri ver *Ljung by* hit tar man ock så för sam ling ar som Mun ka-ljung by och Öst ra Ljung by. Man ser se dan di rekt i vil ken kom mun för sam ling en ligger. Bild 3-9 I Disgens ortsdatabas kan man söka och lägga till orter.

29 3-10 Att komma igång med Disgen Bild 3-10 Lägg till byar i ortsdatabasen. Öv ning 3-7 Lägg till en by i ortsregistret Öpp na orts da ta ba sen och rätt för sam ling en ligt Öv ning 3-6 Klicka på Ny näs ta nivå, bild 3-6 Skriv in byns namn i Namn i över sik ten, bild 3-7 Välj By un der Slag av ort Klicka OK och OK en gång till Klicka OK Vill du ha hand led ning på vid eo av Char lot ta Bör jes son, kan du gå till syd.se/vid eo/dis gen_or ter.ppt Disgens källdatabas I personnotisen bör du också lägga till en källhänvisning så att du och andra kan kontrollera uppgifterna senare. I början är nog den vanligaste källan Jag själv. Disgens källdatabas fungerar som ortsdatabasen. Namn på personer och orter I bondesamhället ärvde barnen oftast namn från någon tidigare släkting. Äldste sonen fick namn efter farfar och den näst äldste efter morfar. På samma sätt fick flickorna namn efter deras farmor och mormor.

30 Namn på personer och orter 3-11 Efter namn Förr användes patronymikon dvs en son fick som efternamn sin faders förnamn plus son och flickorna faderns förnamn plus dotter. Detta namn behöll kvinnorna även som gifta. Man kan därför av efternamnet sluta sig till faderns tilltalsnamn. Mera ovanligt kunde man dessutom ha ett familjenamn. Först i slutet av 1800-talet blev det vanligt att alla i familjen använde ett gemensamt familjenamn kom en namnlag som reglerade användningen av efternamn, tidigare kunde man välja fritt. Numera är det åter mer fritt välja efternamn och det förekommer att far, mor och barn har olika efternamn. Man kan idag inte heller dra slutsatsen att barn är biologiska barn till dem de bor tillsammans med. Ett annat problem är att flickornas flicknamn inte är särskilt kända. Barn till soldater använde i allmänhet patronymikon, de behöll inte soldatnamnet, men i slutet av 1800-talet blev det mer allmänt att de behöll faderns soldatnamn. Vi har kvar dem än idag. Stål, Svärd, Lilja, Berg etc. är typiska soldatnamn. Kvin nor an vän de av hävd all tid sina flick namn. Förr i ti den änd ra des aldrig kvin nor nas namn vid gif te och de hit tas ock så un der hela sin levnad med flicknamnet i kyrk böck er na. I dag by ter de fles ta namn vid gif te men inte all tid och många gif ter sig inte hel ler. Det ta ta lar ock så för att flick nam net ska vara det bä ran de och ur sprung li ga och att bi namn in fö rs på nå got sätt, an ting en som dub bel namn, som ex tra efter namn el ler som se pa rat no tis. Al ter na ti vet att in fö ra g. Svens son i efter nam net med el ler utan bin de streck el ler pa ren te ser med fö r kom pli ka - tio ner när man jäm för med and ra da ta ba ser så som Disbyt och bör und vi kas. Om per so nen använt dubbelnamn bör man använda det. Vid val av hur efter namn skrivs in bör man ock så ha i min net hur sök ning sker i en da tor. Nå got fö renklat kan man säga att sökning sker för var je ord. Skri ver man Lus tig-an ders son och sö ker med Lus tig så hit tas ing en Lus tig (inget helt ord med bara Lus tig finns) men väl om man sö ker med Lus tig*. Skri ver man Lus tig An ders son hit tas båda namnen på rätt plats. Vid in mat ning av namn bör man und vi ka att av slu ta med mel lan-

31 3-12 Att komma igång med Disgen slag, eftersom det då blir en del av namnet och stör sor te ring en i bok stav sord ning. Vid in mat ning av efter namn kan man ha god hjälp av den lil la bläd der pi len till hö ger i namn fäl tet, bild 3-3. för att se se nast an vän da namn. Om man skri ver in en be gyn nel se bok stav ser man det se nas te som bör jar med den bokstaven. Förnamn Till tals nam net bör ge nom gå en de för ses med en as te risk (*). Om man inte kän ner till vil ket för namn som an vänts i prak ti ken (tit ta på bar nens pa tro ny mi kon, om det inte fram går på an nat sätt) mås te man för stås låta bli. As te ris ken kan se dan vid ut skrift under tryck as men efter som man kan väl ja oli ka stil sor ter för till tals namn och and ra för namn så kan till tals - nam net redovisas klart. Vi måste hålla i minnet att förr var det vanligt att man inte själv kunde skriva sitt namn. Det blev alltså prästen som stavade namnet, varför det lätt kunde växla mellan Per och Pär och ibland kunde även ett h smyga sig in i kyrkoböckerna. En en het lig stav ning är en his to riskt sett ny fö re te el se och vi mö ter där för många oli ka va ri an ter av stav ning i käl lor na. Det ta gäl ler ock så per son namn och ort namn: dop nam net Per kun de till ex em pel sta vas Pehr, Pär, Pähr el ler Peer i en och sam ma hand ling utan att för den skull ut ta las an nor lun da. För att hantera detta i datoriserad släktforskning väljer man ofta att normera namnen till en enhetlig standard. På det viset hittar man alla likalydande namn rätt sorterade i olika listor. Numera normeras därför personnamnen, eftersom det inte finns något egenvärde i att hålla fast vid en nyckfull och inkonsekvent stavning som kan leda till missuppfattningar. I datorprogram för släktforskare är normering nödvändig för att kunna söka i databasen. På Rötters hemsida skriver Håkan Skogsjö: Så stavar du namnen Släktforskarförbundets namnlista Orter I stä der vet man kan ske inte vil ken för sam ling som gäl ler och då får man ange kom mun nam net, t ex bara Mal mö. Det är

32 Mer hjälp 3-13 vär de fullt om man lägger till kvar ters namn el ler ga tu ad ress så att ve der bö ran de lätt hit tas om något behöver kompletteras. Skat te ver kets sida om Sve ri ges för sam ling ar ge nom ti der na finns på bok fo ring/for sam ling ar. Där finns dels en för sam lings lis ta i bok stav sord ning med his to ris ka data, dels en en kel lis ta ord nad ef ter nu va ran de kom mu ner. Nyttig läsning! För ut länd ska or ter väljer man Stat och stad. Bör ja med att läg ga in lan det, t.ex USA och un der det t.ex. Ari zo na och un der det ta en stad som Tuc son. Ef ter klick på OK står det nu på ra den för Namn i över sik ten Tuc son, lik som i Namn för ut skrif ter, men här mås te man själv kom plet te ra med att skri va in stat och land så att det står Tuc son, AZ., USA. Se Dis gens hjäl pavs nitt om or ter. Använd vedertagna tvåbokstavsförkortningar för delstaterna! Arizona = AZ Mer hjälp DIS tidskrift Diskulogen innehåller regelbundet mer hjälp till och förslag på hur man bäst använder Disgen. På Dis-Syds hemsida har jag under knappen Hjälp till medlemmar/disgen samlat en hel rad artiklar och tips som medlemmar bidragit med genom åren, Gedcom Du kan över fö ra data till and ra släkt for skar e och prog ram med hjälp av det internationella GED COM-for ma tet. Klicka på Verktyg/Exportera personer/expotera till GEDCOM. Vid export till en Gedcom-fil kommer bara bildernas filnamn med, medan bildfilerna läggs i samma mapp som själva utdraget. Bild 3-11 I Disgen kan man med GEDCOM exportera sin forskning till andra släktforskare och program.

33 3-14 Att komma igång med Disgen Säkerhetskopiering Det är all tid vik tigt att ta säkerhetskopiering på sina vik ti ga data. Många glöm mer det och får an led ning att ån gra det. När hårddisken gått sent utan förvarning är det försent. Säkerhetskopiering kan ock så vara vik tig om man vill flyt ta data från en da tor till en an nan. Läs mer om hur du gör en säkerhetskopiering och sedan återläser säkerhetskopian i kapitel 11. Övning 3-8 Gör en sä ker hetsko pi e ring! Gör inte som de flesta av oss. Vänta inte längre! Gör en backup nu! Läs mer i ka pi tel 11.

34 Lägg till bilder i Disgen 4 I Disgen finns möjlighet att lägga in såväl porträtt som andra bilder. Med bilder i Disgen gör du lätt släkttavlor och släktböcker som är roliga att ge bort vid födelsedagar till släkten. Det blir en uppskattad present. Mer detaljer om bildbearbetning kan du finna i del 3 i denna serie med handledning till Disgen. Nödvändig bakgrundskunskap Bilders färger och upplösning Varje bild byggs upp av ett stort antal punkter eller pixlar som får sin unika färg genom blandning med olika mängder av röd, grön eller blå, RGB. Punkterna ligger så tätt att de inte syns med blotta ögat. Ögat får ett intryck av att du tittar på en bild med milliontals färger, se bild 4-1. Bild 4-1 Stor förstoring av mitt öga och bokstaven a så att pixelmönstret syns. En rent svart-vit bild har ett färgdjup av 1 bit, alltså 0 eller 1 för svart eller vitt. En bild med gråtoner, har färgdjupet 8, vilket betyder en skala på 256 olika gråtoner. En färgbild återgiven i sk True color har färgdjupet 24, eller 16 miljoner färger, vilket ganska bra motsvarar det mänskliga ögats förmåga att särskilja färger. Valet av färgskala påverkar direkt bildfilens storlek. Hur tätt punkterna i en bild ligger anges genom antal punkter per tum eller dpi (dots per inch). En modern digitalkamera ger 10 Mpix el. En TV-bild be står av pix lar = 0,2 Mpix el. Bildskärmen har vanligen upplösningen dpi. Skrivaren har upplösningen 300 dpi eller högre, då kan inte ögat se de enskilda punkterna i bilden. Kamerans bilder kan ha ännu större upplösning och därmed kan bilden förstoras.

35 4-2 Lägg till bilder i Disgen En modern kamera tar bilder med stor upplösning och bildfilerna blir ofta mer än 10 MB stora, vilket ger problem då de ska sändas över Internet. Det mänskliga ögat uppfattar inte någon större skillnad på en bild utskriven i 200 eller 300 dpi. Däremot kan det vara av stort värde att skanna ett ansikte på ett foto i hög upplösning för att senare vid utskrift presentera detta ansikte i ett större format. Originalbilderna som du tagit med kameran eller skannat in ska du spara i hög upplösning i en särskild mapp tex Bilder original och sedan i ditt program för bildbehandling göra en bruksbild för varje ändamål. För Disgen ska du inte använda större upplösning 300 dpi. Olika filformat för bilder TIF bevarar bildkvaliteten och ger en oförstörd bild med all information. När behandlade bilder ska sparas i bästa möjliga kvalitet är det okomprimerade tif-formatet bästa alternativet. Det används för ursprungsbild och bearbetning. Formatet kan läsas av många program. JPG komprimerar bilden med förstörande teknik för att minska filstorleken. Komprimeringsgraden kan väljas. Varje gång bilden sparas minskas bildkvaliteten. Formatet används för kommunikation och webb och kan läsas av tex Internet Explorer. När bilderna är färdigbehandlade i datorn bör du spara dem som Tif-filer fastän de tar plats på hårddisken. Tif-filer sparas helt utan kvalitetsförlust och är därför perfekta för utskrifter eller långtidslagring. Dessutom kan de allra flesta program visa bilder som har sparats i Tif-format. Disgen klarar båda filformaten, men jag förordar jpg-formatet eftersom det fungerar för alla typer av utskrifter. Om du inte planerar att göra en modern släktbok, som läggs på webben eller på en CD och är avsedd att läsa på skärmen, kan du nöja dig med att arbeta helt i tif. Disgen klarar numera också att det finns bokstäverna åäö i filnamnet, som även kan vara längre än 8 tecken. Men åäö tåls inte på Internet, i Mac-sammanhang och på en del andra håll, varför de bör undvikas.

36 Arbetsgång för bildhantering 4-3 Arbetsgång för bildhantering Det kan vara bra att följa en bestämd ordning när det gäller bilder för och i Disgen: Steg utanför Disgen 1. Skapa bilden och gör den färdig för publicering i ett bildredigeringsprogram. 2. Skapa en struktur för hur du vill spara dina bilder. 3. Kopiera de färdiga bilderna till Disgens Datamapp Dg82Data och lägg dem i bildmappen DgPic. Till detta använder du lämpligen Utforskaren. Steg i Disgen 4. Öppna personnotisen för en person och gå till fliken Porträtt och hämta in bilden och klicka OK. 5. Vill du lägga in fler bilder på samma person går du till fliken Notiser/Lägg till en ny notis och väljer Bild 6 och lägger in bilden på samma sätt. Det är möjligt att lägga in flera bilder med nya bildnotiser. 6. På notisfliken kan du klicka på en porträtt- eller bildnotis och sedan välja ändra notis för att ändra storleken på bilden och lägga till en bildtext och bildinformation. 7. Om du vill ha bilder under gifte högerklickar du på det. Här kan du bara välja en bild och ha den som porträtt. Lägg in en bild på tex brudparet eller kyrkan! Steg 1. Skapa och redigera bilden Första steget är att skapa en bild. Detta behandlas mer i del 3 av denna handledning. Vi kan använda bilder från kamera, skanner eller teckningar som skapats i ett bildprogram. Denna original version bör alltid sparas i ett särskild mapp tex Bilder original. Filerna i denna mapp ska aldrig ändras och ständigt få backup så att du inte står utan din bildskatt om huset skulle brinna upp. Från originalen skapar vi en kopia som ska redigeras för att passa i din släktforskning. Det finns en rad bildprogram och antagligen har du redan något som du fick med kameran eller skannern. De flesta bilder mår bra av att beskäras (ta bort ovidkommande omgivningar) och kanske roteras så att man dels koncentrerar bilden på huvudmotivet dels får bilden i rätt storlek. I många program finns också en knapp för att

37 4-4 Lägg till bilder i Disgen automatiskt förbättra färgen, belysningen eller kontrasten i en bild som kan vara värt att prova. När bilden är färdigredigerad ska den sparas, eventuellt med nytt namn, i tex mappen Bilder redigerade. När du sparar ska du välja rätt upplösning och filformat. I en släktbok är det en fördel om man har några få standardstorlekar för bilderna. OBS! originalfilen ska du alltid lämna orörd! Steg 2. Skapa ordning och reda Redan från början är det bra att skapa ett system som ger ordning och reda. Skapa en understruktur med mappar: Familjen Farfar och hans ättlingar Morfar och hans ättlingar Farfars anor Farmors anor Morfars anor Mormors anor OBS1! För att undvika problem på Internet och med Mac datorer bör du undvika att använda mellanslag och de svenska bokstäverna åäö i filnamnen. OBS2! I släkter finns det ofta flera personer med samma namn och då kan bildfilerna få samma namn, vilket måste undvikas genom att inkludera fler initialer eller födelseår i filnamnet. Steg 3. Kopiera bilderna till Disgens Datamapp Dg82Data/DgPic En viktig fördel med att lägga Disgens bilder i mappen DgPic under Dg82Data är att du kan få med bilderna när du gör en säkerhetskopia. Det kan också lätt hända att du flyttar din vanliga bildmapp när du tex byter dator och då hittar inte Disgen bilderna längre. Detta är två viktiga skäl för att lägga bilderna i mappen DgPic. Steg 4. Lägg till porträtt Ta fram fönstret Ändra personnotiser (den översta knappen på vänster sida i Familjeöversikten eller F9 eller mellanslag). Där finns det 6 flikar, varav en för Porträtt. På den fliken trycker du förstås på knappen Hämta (Bild 4-2) och väljer att hämta bilden från mappen DgPic. Här bör du naturligtvis ha ett välliknande

38 Arbetsgång för bildhantering 4-5 Bild 4-2 Hämta, lägga in ett porträtt i Disgen. Bild 4-4 Ny notis, fler bilder. läggas till. porträtt som speglar personen väl. Det kommer snabbt upp en bild och du ser direkt hur stor den är räknat i bildpunkter. Steg 5. Fler bilder När det gäller övriga bilder så väljer man först fliken Notiser och sedan Ny notis. Därpå väljer du Bild 6, (Bild 4-4) och du kan sedan klicka på Bild 4-3 Under ändra notis kan porträttets storlek ändras. Man kan också lägga till bildtext och anteckningar. Hämta i bild 4-3 och sedan fortsätta på samma sätt som ovan. Det går också att pricka i Använd som Porträtt om du skulle vilja det. Steg 6. Ändra bilder i notiser Välj nu fliken Notiser och markera den notis det gäller och klicka sedan på Ändra, (Bild 4-3) Du ser nu också en möjlighet att ändra bildens storlek. Skulle du ångra dig och inte vilja ha bilden som porträtt, du kanske hittar en annan som är bättre, så avmarkerar du kryssrutan Använd som porträtt. Detta innebär att bilden i stället används som vanlig bild och placeras under Biografin i utskrifter. Porträtt placeras annars alltid i samband

39 4-6 Lägg till bilder i Disgen med Grunddata och först i ansedlarna. Du kan bara ha ett porträtt men flera andra bilder. I det fönster man får fram med Ändra-knappen finns en flik för att skriva in en Bildtext, (bild 4-5) där Bild 4-5 Under ändra notis finns en du kanske bland annat kan och flik för att lägga till bildtext på under fliken Anteckningar kan det porträtt och andra bilder. stå något om vem som tagit bilden och när. Det kan ju vara trevligt för en framtida läsare att få veta något om sådant. Anteckningarna kan man senare vid utskrift välja att inte skriva ut. Jag vill se bilderna Tyvärr syns inte bilderna som du lagt in i familjeöversikten. Men de finns lagrade bland Disgens notiser. För att se bilderna måste man göra en utskrift som en släkttavla eller släktbok och då ange vilka notiser och bilder som ska komma med. I avsnitt 10 visar jag hur man gör en antavla med bilder. Öv ning 4-1 Lägg till en bild Mar ke ra en per son och tryck F9 Välj fli ken Por trätt Klicka på Häm ta Välj en bild och mar ke ra den Klicka OK Des sa steg mås te du upp re pa för alla per so ner du vill för se med bil der. Öv ning 4-2 Lägg till en bild text och an teck ning ar I Änd ra per son no ti ser klicka på No ti ser Mar ke ra en bild no tis Klicka på Ändra Mar ke ra fli ken Bild text och lägg till en bild text Mar ke ra fli ken Anteckningar och lägg till fler upp gif ter som: Vem tog bil den? När togs den?