Om IT- fakultetens verksamhet finns det möjlighet att läsa på hemsidan:

Transkript

1 Kallelse Fakultetsstyrelsen IT- fakultetsstyrelsen kallas till sammanträde torsdagen 23 oktober, kl i seminarierum 342, Kuggen, plan 3 (nya inglasade rummet mitt emot entrén), Lindholmsplatsen 1. Observera att universitetets ledning tillsammans med rektor besöker fakultetsstyrelsen kl Hitta hit: Om IT- fakultetens verksamhet finns det möjlighet att läsa på hemsidan: Förfall meddelas till Cecilia Ihse per telefon , eller per e- post, cecilia.ihse@itfak.gu.se Välkomna! Enligt uppdrag Cecilia Ihse Utbildningsledare

2 Föredragningslista 1. Fastställande av föredragningslista Förslag till beslut 2. Protokollsjusterare 3../. Anmälan av föregående protokoll Protokollet läggs till handlingarna. 4. Dekanus informerar Information 5../. Dekanusbeslut Information 6. Dnr V 2014/770./. 7. Dnr V 2014/668./. Minsta omfattning av handledning inom utbildning på forskarnivå på IT- fakulteten Föredragande Dick Stenmark, prodekan och Cecilia Ihse, utbildningsledare, IT- fakulteten Handlingsplan och verksamhetsplan 2015 Föredragande Dick Stenmark, prodekan, IT- fakulteten Styrelsen beslutar fastställa minsta omfattning av handledning inom utbildning på forskarnivå på IT- fakulteten enligt förslag. Styrelsen beslutar fastställa handlingsplanen för och verksamhetsplanen för 2015 enligt bilaga. 8. Ansökningsstatistik Fördelning av fakultetsmedel till hösten och 2014 Dnr E 2014/616./. grundutbildningsuppdrag samt fördelning av kostnader Föredragande Margaretha Jansson, kanslichef, IT- fakulteten a) Fakultetsmedel Styrelsen beslutar att fördela fakultetsmedel för 2015 enligt bilaga. b) Fördelning av grundutbildningsuppdrag Styrelsen beslutar att fördela grundutbildningsuppdraget för 2015 enligt bilaga. c) Fördelning av universitetsgemensamma kostnader, universitetsbiblioteket samt fakultetsgemensamma kostnader Styrelsen beslutar att fördela gemensamma kostnader för 2015 enligt bilaga. 2

3 9../. Mall för allmän studieplan för utbildning på forskarnivå Diskussionsärende Föredragande Cecilia Ihse, utbildningsledare, IT- fakulteten 10. Excellent lärare Information Föredragande Cecilia Ihse, utbildningsledare, IT- fakulteten 11. Internationella studenter: avgiftsskyldiga och stipendiater Information Föredragande Margaretha Jansson, kanslichef, IT- fakulteten 12. Universitetets ledning med rektor besöker fakultetsstyrelsen Besök kl

4

5

6

7

8 Ä5 ITFS Dekanusbeslut 1. Bidrag ur Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2014, F 2014/62, Höjning av förkunskapskravet i engelska på programmen Master in Communication, 60 hp och Master in Communication, 120 hp, G 2014/497, Hanteringsordning av anställning som senior professor vid IT-fakulteten, V 2014/752, Anställning som senior professor i kognition och kommunikation vid institutionen för tillämpad informationsteknologi avseende Jens Allwood, PAN 2014/1749, Utseende av fakultetsopponent och betygsnämnd avseende doktorsdisputation för Håkan Burden fredag 17 oktober 2014, tilläggsbeslut, U 2014/470,

9 IT-fakultetens kansli Dick Stenmark, prodekan Cecilia Ihse, utbildningsledare Ä6 FÖRSLAG 1 / dnr V 2014/770 Minsta omfattning av handledning inom utbildning på forskarnivå på IT-fakulteten Ärendebeskrivning Minsta omfattning av handledning inom utbildning på forskarnivå på IT-fakulteten och klargörande med vad som aves med handledning vid IT-fakulteten. Bakgrund I enlighet med Regler för studier på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna ska fakultetsstyrelsen besluta omfattning av handledning under utbildningen samt klargöra vad som räknas som handledning inom fakultetens område. Utredning Handledningens omfattning vid andra fakulteter inom Göteborgs universitet Minsta omfattning av handledning inom utbildning på forskarnivå som tillämpas vid Göteborgs universitet varierar mellan fakulteterna (uppgifter från 2013). De antal timmar som fakulteterna har gett uppgifter om gäller för utbildningen som helhet. Konstnärlig fakultet ligger relativt högt på 544 timmar och Humanistisk fakultet har en miniminivå på 320 timmar. Inom Samhällsvetenskapliga fakulteten varierar antalet handledartimmar mellan institutionerna från 288 timmar till 475 timmar, men det finns inom fakulteten en strävan mot en gemensam lägsta nivå om ca 300 timmar. Sahlgrenska akademin har IT-fakulteten SE Göteborg Besöksadress: Lindholmsplatsen , (fax) Org. Nr:

10 2 / 5 uppskattat handledningstiden till ca 10% av studietiden. Ingen av fakulteterna hade hösten 2013 definierat vad som räknas som handledning. Handledningens omfattning vid IT-fakulteten För att undersöka hur handledningens omfattning de facto ser ut vid IT-fakulteten genomfördes en enkät i oktober Totalt svarade 28 handledare på frågor om omfattningen av deras handledning. (Institutionen för tillämpad informationsteknologi (ITIT): 14 st, Institutionen för data- och informationsteknik (D&IT): 9 st, externa 5 st.) Dessa 28 svarande har uppgett att de är huvudhandledare åt 41 doktorander och biträdandande handledare åt 40 doktorander. Gällande hur mycket tid som handledarna avsätter för handledning varierar mellan institutionerna. På ITIT uppger svarande huvudhandledare att varje doktorand får 8,23 timmar handledning per månad. På D&IT är motsvarande siffra 9,67 timmar per månad. Detta ger ett medelvärde för fakulteten på 8,85 timmar per månad och doktorand. Biträdande och externa handledare lägger ner ungefär hälften så mycket tid på handledning (medelvärde 4,26 timmar per månad och doktorand). Utifrån uppgifterna i enkäten bedöms varje doktorand få drygt 13 timmars handledning i månaden, vilket skulle ge 157 timmar per år. För hela utbildningstiden skulle det innebära en total handledningstid om 629 timmar. Av denna totala tid sker handledning av huvudhandledaren av merparten av tiden två tredjedelar eller 425 timmar. Handledningens innehåll vid IT-fakulteten Vilka aktiviteter handledarna räknar in i sina handledningsuppgifter framgår av bild % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bild 1. Handledaraktiviteter på IT-fakulteten De fyra vanligaste aktiviteterna som svarande valt att räkna som handledning är personligt samtal, arbete med den individuella studieplanen (ISP), läsning av kappa/avhandlingsmanus och läsning av text där handledare ej är medförfattare. Mindre vanliga aktiviteter är deltagande i seminarier inom eller utom institution (seminarium hemma, seminarium borta), handledarmöten och andra aktiviteter som t e x skriva ansökningar, samverka med näringsliv, träffa samarbetsparters och olika former av community building). Några få handledare har också räknat social aktivitet som handledning, vilket är tveksamt då det rör sig om aktiviteter som inte har med själva utbildningen att göra.

11 3 / 5 Av bild 2 framgår de att aktiviteter som svarande valt att räkna som handledning skiljer sig åt mellan ITIT och D&IT. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ITIT D&IT Bild 2. Handledningsaktiviteter per institution På ITIT är det samma fyra aktiviteter som på fakulteten i helhet som de svarande väljer att räkna som handledning. Värt att notera är att samtliga svarande handledare på ITIT räknar det personliga samtalet och läsning av text där handledaren inte själv är medförfattare som del av handledning. På D&IT är det två andra aktiviteter som samtliga svaranden uppger vara den vanligaste aktiviteten läsning av text där handledaren är medförfattare och karriärplannering. Dessa två aktiviteter ligger förhållandevis lågt på ITIT. Att läsa doktorandens avhandlingsmanus räknas i lägre utsträckning än karriärplanering in i handledaruppgiften på D&IT. Intressant är att aktiviteten läsning av text räknas olika vid de båda institutionerna beroende på om handledaren är medförfattare eller inte. Det är också intressant att seminarieverksamheten inom institutionen i högre grad räknas in hos D&IT. Även aktiviteten annat sker i högre utstäckning vid D&IT än vid ITIT. Överväganden och slutsatser Handledningens omfattning I förhållande till andra fakulteter verkar IT-fakulteten ha en mycket hög andel total handledningstid under hela utbildningstiden (629 timmar), vilken överstiger Konstnärliga fakultetens (544 timmar). Detta kan bero på hur svarande handledare har uppskattat antalet timmar som de lägger ner på handledning av doktorander, det vill säga om svarande tenderat att överskatta antalet timmar som de i realiteten lägger ner.

12 4 / 5 Bedömning av minsta omfattning av handledning inom utbildning på forskarnivå är svår och bör ske med hänsyn till att doktoranden ska garanteras den minimitid som krävs för att hen ska kunna genomföra sitt avhandlingsarbete. Detta ställer också krav på handledaren att vara tillgänglig och ge doktoranden den tid som behövs. En konsekvens är att en handledare inte kan ha för många doktorander. Bedömning om minsta omfattning av handledning bör också ske med hänsyn till hur doktorandens behov av handledning ser ut i relation till hela utbildningstiden. Behovet av handledning är större vid utbildningens början, för att minska något när doktoranden kommit en bit in i avhandlingsarbetet, för att sedan öka igen när avhandlingsarbetet går in i sin slutfas. Vi rekommenderar därför att omfattning av handledning ska anges för utbildningen totalt och inte delas upp per år. Bedömning av minsta omfattning av handledning bör även ske med hänsyn till risken att institutionerna kan välja att lägga sig på den angivna miniminivån av ekonomiska skäl, vilket skulle innebära en sänkning från dagens nivå med en potentiell risk för lägre kvalitet i avhandlingsarbetet som följd. Vid en jämförelse med övriga fakulteter är det rimligt att lägga nivån av minsta omfattning av handledning vid ca 200 timmar för utbildning på forskarnivå som leder till licentiatexamen och ca 400 timmar för utbildning på forskarnivå som leder till doktorsexamen. Detta verkar rimligt i förhållande till de miniminivåer som Humanistiska och Samhällsvetenskapliga fakulteterna uppgett. Minst 200/400 timmar kan i detta sammanhang också signalera att IT-fakulteten satsar på handledning av doktoranderna och anser att handledning av doktorand är en viktig del i utbildningen på forskarnivå. För att kvalitetssäkra att doktoranderna får den handledningstid som de är berättigade till bör handledning av doktorander regelbundet följas upp av fakultetsstyrelsen, förslagsvis vart tredje år. Vad som aves med handledning vid IT-fakulteten Svarande har fått uppge vilka aktiviteter som de räknar in i handledaruppgiften. Detta bör vara vägledande för bedömning av vad som aves med handledning vid IT-fakulteten. Självklara handledaruppgifter tycks vara det personliga samtalet, arbete med den individuella studieplanen, läsning av kappa/avhandlingsmanus och läsning av text där handledare ej är medförfattare. Därutöver förekommer ytterligare aktiviteter vilka också är rimliga handledaraktiviteter. Den aktivitet som är minst förekommande och som inte bör räknas som handledning är social aktivitet, då denna aktivitet inte är utbildningsrelaterad. Förslag till beslut IT-fakultetsstyrelsen föreslås besluta att minsta omfattning av handledning inom utbildning på forskarnivå på IT-fakulteten ska under doktorandens hela utbildningstid vara minst 200 timmar per doktorand för utbildning på forskarnivå som leder till licentiatexamen och minst 400 timmar per doktorand för utbildning som leder till doktorsexamen, att beslut om minsta omfattning av handledning inom utbildning på forskarnivå regelbundet följs upp av fakultetsstyrelsen för att kvalitetssäkra att doktoranderna får den handledningstid de är berättigade till, att uppföljning ska ske vart tredje år, att vad som aves med handledning vid IT-fakulteten är följande aktiviteter: personligt samtal, arbete med individuell studieplan (ISP), läsning av kappa/avhandlingsmanus, läsning av texter (d v s läsning av text där handledare ej är medförfattare, läsning av text där handledare är medförfattare),

13 5 / 5 deltagande i seminarier där doktorandens texter behandlas, karriärcoaching (karriärplannering), handledarmöte och annat som t ex skriva ansökningar, samverkan och community building. Kopia av beslutet skall expedieras till Pär Meiling, ITIT Jan Jonsson, D&IT Registrator/arkiv

14 Dnr V 2014/668 HANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 IT- fakulteten DATUM: BESLUTAD AV: Fastställd av fakultetsstyrelsen KONTAKTPERSON: Margaretha Jansson

15 FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och strategier enligt Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden. Aktiv rekrytering skapar kvalitet satsa på extern och särskilt internationell rekrytering vid alla nyanställningar aktivt rekrytera och stödja lovande unga forskare och ge dem goda arbetsförutsättningar engagera internationellt ledande forskare som gästforskare i varje forskningsmiljö utveckla organisationen för mottagande av gästforskare Utbildningsanknuten forskning med både bredd och spets vidareutveckla vår spetsforskning stödja forskning som stärker utbildning på grundnivå och avancerad nivå arbeta för att förstärka den externa forskningsfinansieringen, särskilt från internationella finansiärer Samverkan över ämnes- och fakultetsgränser satsa på nyskapande forskning i gränslandet mellan etablerade discipliner och stödja lovande ämnesområden utveckla och stödja centrumbildningar som en del av universitetets profil uppmuntra externa forskningsuppdrag som stödjer universitetets verksamhetsinriktning Väl fungerande infrastruktur säkerställa en kvalificerad infrastruktur för forskning uppmuntra samarbete med både lärosäten och andra organisationer i infrastrukturfrågor, såväl nationellt som internationellt lyfta fram den kvalificerade infrastrukturens roll som mötesplats i våra internationella samarbeten Kreativa forskningsmiljöer utveckla befintliga och skapa nya arenor för möten, seminarier och debatt stimulera gränsöverskridande samarbeten 2 (9)

16 Kvalitetsdriven forskning utveckla verktyg för att kunna identifiera starka och svaga forskningsmiljöer senast 2020 ha genomfört en uppföljning av forskningsutvärderingen RED 10 FORSKNING SOM PÅVERKAR IT-fakultetens prioriteringar och mål Fakulteten ska ha stark verksamhet inom Data Science innefattande bl a infrastruktur för Big Data. Fakulteten ska bedriva kreativ, stark och tvärvetenskaplig forskning som angriper globala utmaningar i samhället. Fakulteten ska ha en stark intern samverkan mellan institutionerna och dess forskargrupper. Fakulteten ska öka antalet kvinnliga lärare och forskare. Handlingsplan för att uppnå målen Utveckla området genom att stötta befintlig framstående verksamhet samt genomföra internationellt starka rekryteringar inom området. Söka större anslag med utgångspunkt i Samhällets digitalisering. Skapa förutsättningar för och uppmuntra till ömsesidigt deltagande i seminarieverksamhet på båda campus och mellan institutionerna. Kartlägga möjliga kvinnliga kandidater och uppmana dem att söka utlysta tjänster. Verksamhetsplan 2015 Ta fram handlingsplan för genomförande och påbörja arbetet. Fortsätta arbetet med att etablera Samhällets digitalisering som profilområde på fakulteten. Ökad kännedom om varandra genom t ex gemensam kalender och information i nyhetsbrev. Ta fram ett systematiskt arbetssätt. 3 (9)

17 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Mål och strategier enligt Vision 2020 Vårt mål är att utbildningen vid Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande genom ett brett utbud av fristående kurser. Pedagogisk excellens skapa en pedagogisk akademi i syfte att ge pedagogisk utveckling och meritering en större tyngd ge lärare möjligheter att fördjupa sitt pedagogiska arbete på vetenskaplig och konstnärlig grund genom universitetsgemensamma seminarier om utbildning pröva möjligheten till en särskild pedagogisk karriärväg stimulera utvecklingen av goda pedagogiska miljöer Internationell profil öka det internationella utbytet av studenter, lärare och administratörer stödja utbildningsmiljöer som systematiskt arbetar med internationalisering utveckla spetsutbildningar med global attraktionskraft Både bredd och spets vara ett universitet präglat av mångfald och med hög kvalitet i utbildningarna erbjuda studenterna många utbildningsingångar på alla nivåer utveckla spetsutbildningar, särskilt på avancerad nivå, i nära kontakt med forskningen erbjuda studiegångar för särskilt kvalificerade studenter aktivt arbeta med breddad rekrytering och stärka kontakterna med skolan Både program och fristående kurser svara mot studentkraven på tydliga utbildningsvägar riktade mot yrkeslivet erbjuda ett brett utbud av fristående kurser och särskilt beakta deras betydelse för det livslånga lärandet utveckla modeller för att integrera programkurser och fristående kurser i syfte att erbjuda fler studiegångar öka utbudet av nätbaserade fristående kurser 4 (9)

18 Bildning och livslångt lärande utveckla modeller för att möjliggöra ett bildningsperspektiv i alla utbildningar aktivt lyfta fram universitetets roll för kunskapsbildningen i samhället och det livslånga lärandet erbjuda uppdragsutbildningar samt genomföra vidareutbildning för olika yrkeskategorier Spetsutbildning på forskarnivå bredda rekryteringen samt kvalitetssäkra formerna för antagning och handledning arbeta för att utbildning på forskarnivå blir en viktig merit på arbetsmarknaden även utanför akademin öka rekryteringen av doktorander med extern anställning utveckla internationella utbytesprogram för studerande på forskarnivå Kvalitetsdriven utbildning senast 2020 ha genomfört en utvärdering av de fristående kurserna senast 2020 ha genomfört en uppföljning av programutvärderingen BLUE11 UTBILDNING SOM FÖRNYAR IT-fakultetens prioriteringar och mål Fakulteten ska ha en stark profilering av program och kurser. Fakulteten ska ha utbildning inom Data Science (Big Data). Fakulteten ska ha en stark forskningsanknytning i grundutbildningen. Fakulteten ska ha en forskarutbildning med hög kvalitet. Handlingsplan för att uppnå målen Definiera och implementera profiler för respektive program. Starta ett gemensamt masterprogram vid de båda institutionerna inom Data Science (Big Data). Stödja medarbetarna i Scholarship of Teaching and Learning (SOTL) för ett vetenskapligt förhållningssätt till lärande och undervisning. Arbeta med kvalitetssäkringen av forskarutbildningen. Verksamhetsplan 2015 Profileringsworkshops för utvalda program. Påbörja planeringen av nytt masterprogram. Skapa policy för balans mellan forskning och undervisning. Revidera samtliga styrande dokument som t ex de allmänna och individuella studieplanerna. 5 (9)

19 SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Mål och strategier enligt Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 kännetecknas av ett ansvarsfullt och engagerat samverkansarbete. Det skapar goda cirklar som ger kunskap till omvärlden, nyttiggör forskningen och stimulerar ett inflöde av nya idéer och kunskap. Det ger universitetet en stark attraktionskraft som samarbetspartner. Utvecklat ansvar för nyttiggörande av forskning arbeta med hantering av kunskapstillgångar i relevanta forskningsmiljöer stärka universitetets arbete med nyttiggörande av forskning verka för att koordinera och utveckla innovationsstöd tillsammans med externa aktörer erbjuda utbildningar inom innovation och entreprenörskap för såväl personal som studenter Stärkt kunskapsutbyte ger högre utbildningskvalitet använda alumner i alla utbildningar i syfte att förstärka kontakten med arbetsmarknaden utveckla arbetsmarknadsanknutna inslag i utbildningen samt verka för att kunna erbjuda intresserade studenter mentorer från arbetslivet öka antalet adjungerade lärare Samverkansarbete ska vara meriterande skapa tydliga incitament för arbete med samverkan arbeta för att samverkan ska vara meriterande för lärare, forskare och studenter Ökad forskningsdialog stärka utvecklingen av populärvetenskaplig forskningskommunikation öka tillgången till dokumenterade forskningsresultat genom open access -publicering och utveckling av en lättillgänglig webbplats vidareutveckla kreativa och gränsöverskridande mötesplatser i samverkan med olika delar av samhället Kvalitetsdrivet samverkansarbete senast 2020 ha genomfört en uppföljning av IE2011, men utöka utvärderingen till att omfatta hela samverkansuppgiften 6 (9)

20 SAMVERKAN SOM UTVECKLAR IT-fakultetens prioriteringar och mål Handlingsplan för att uppnå målen Verksamhetsplan 2015 Fakulteten ska ha långsiktiga utbildnings- och forskningssamarbeten med industri och offentlig sektor. Fakulteten ska ha god populärvetenskaplig kommunikation. Fakulteten ska ha en stark koppling till utbildningens avnämare. Fakulteten ska ha en portfölj av uppdragsutbildningar. Utveckla modeller där industri och offentlig sektor är med och delfinansierar forskningen. Synliggöra resultaten av fakultetens verksamhet på t ex studentmässor, vetenskapsfestivaler, webb, tidskrifter och dylikt. Skapa förutsättningar för avnämarnära studentprojekt/ uppsatsarbeten som resulterar i god vetenskaplig kvalitet. Genomföra uppdragsutbildningar med stöd av Chalmers Professional Education (CPE). Rekrytera en forskningskoordinator på institutionsnivå. Öka kunskapsspridningen genom t ex debattartiklar, pressreleaser, forskar- och studentintervjuer etc. Uppmuntra medarbetare att medverka i Vetenskapsfestivalen Tillsätta adjungerade lärartjänster från industri och offentlig sektor. 7 (9)

21 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Mål och strategier enligt Vision 2020 Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 ska ha ökat sin attraktivitet som arbetsplats genom en ändamålsenlig organisation, ett aktivt ledarskap och stärkt delaktighet för medarbetare och studenter på alla nivåer. En socialt hållbar miljö arbeta aktivt med likabehandlings- och mångfaldsfrågor regelbundet följa upp jämställdheten mellan kvinnor och män främja normer som leder till att både anställda och studenter behandlar varandra med ömsesidig respekt tillämpa nolltolerans mot avvikelse från grundläggande etiska principer Aktivt ledar- och medarbetarskap tydliggöra och utveckla ledarskapet på alla nivåer införa medarbetarutbildning för alla anställda stärka möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling En lärande organisation öka samverkan inom universitetet, såväl mellan olika ämnesområden som mellan akademisk och administrativ personal motverka administrativa och ekonomiska hinder för samverkan över fakultets- och institutionsgränser stimulera internationellt utbyte för administratörer utveckla den digitala infrastrukturen och stärka den interna kommunikationen Kvalitetsdriven arbetsmiljö Därför ska vi vart tredje år: genomföra en arbetsmiljöundersökning för alla medarbetare genomföra en undersökning av studenternas och doktorandernas arbetsmiljö genomföra en undersökning av arbetsmiljön för chefer på alla nivåer 8 (9)

22 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR IT-fakultetens prioriteringar och mål Fakulteten ska ha en levande och fruktbar akademisk miljö. Fakulteten ska ha ett gott chefs- och ledarskap. Verksamhetsstödet ska vara nära kärnverksamheten. Fakulteten skall ha en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Handlingsplan för att uppnå målen Fortsätta utveckla seminarieverksamheten och de goda förutsättningarna för tvärvetenskap. Genomföra vidare- och fortbildning av chefer. Verksamhetsstödet ska arbeta närmare avdelningarna och disciplinerna med ett tydligt fokus på strategiska frågor, kvalitet och kompetensutnyttjande. Genomföra utbildningar och andra insatser baserade på de problem som identifierats och prioriterats i de uppföljande undersökningarna. Verksamhetsplan 2015 Genomföra konferenser för medarbetarna på institutions/avdelningsnivå. Nya chefer skall genomgå grundläggande chefs- och ledarskapsutbildning. Verksamhetsstödets uppdrag ses över. Identifiera konkreta behov av insatser genom uppföljande undersökningar efter lärosätenas arbetsmiljöundersökningar. 9 (9)

23 RISKANALYS FÖR 2015 IT-fakulteten DATUM: BESLUTAD AV: Klicka här för att ange text. KONTAKTPERSON: Margaretha Jansson

24 RISKANALYS Bakgrund Förordningen om intern styrning och kontroll (SFS 2007:603) innebär att Göteborgs universitet, tillsammans med Sveriges övriga största myndigheter måste upprätta en riskanalys, vidta kontrollåtgärder samt systematiskt och regelbundet följa upp och dokumentera arbetet med intern styrning och kontroll. Intern styrning och kontroll utgör ett verktyg för att bidra till välavvägda prioriteringar, att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, att lagar, förordningar och andra regler efterlevs samt att en tillförlitlig redovisning och en rättvisande rapportering av verksamheten sker. Universitetets arbete med intern styrning och kontroll utgår från universitetsstyrelsen och granskas fortlöpande av Riksrevisonen och av universitetets internrevision. Arbetet regleras internt av Handlingsplan för Göteborg universitets arbete rörande intern styrning och kontroll (dnr A /07). Riskanalysarbetet, som del av arbetet med intern styrning och kontroll, har till ändamål att identifiera och bedöma de risker som utgör ett reellt hot mot Göteborgs universitets vision och mål. Riskanalysen ska beakta såväl externa och interna faktorer vilka på olika sätt kan äventyra verksamhetens legitimitet och fortsatta utveckling. Göteborgs universitet har under en rad år strukturerat riskanalysarbetet genom att samtliga fakulteter, LUN och UB genomför riskanalyser av kärnverksamheterna utbildning, forskning och samverkan. Därutöver genomför den gemensamma förvaltningen riskanalys av administrativa nyckelprocesser. Utifrån inkomna riskanalyser utarbetar universitetsledningen ett förslag till universitetsgemensam riskanalys för nästkommande år. Denna fastställs av styrelsen i december. Respektive organisation bestämmer de interna formerna för hur den egna riskanalysen tas fram och beslutas. Riskanalysarbetet 2015 För att tydliggöra riskanalysarbetets verksamhetsutvecklande roll, och för att integrera olika styrnings- och uppföljningsprocesser vid universitetet, så är arbetet kopplat till Vision 2020 med tillhörande arbete med handlings- och verksamhetsplaner. Utifrån de mål och strategier som organisationen anger i handlings- och verksamhetsplan ska de viktiga riskerna anges i bifogad mall. I mallen finns under rubriken Övrigt också möjlighet att ange andra typer av risker som organisationen särskilt vill lyfta fram. Det kan till exempel gälla risker inom administrativa processer eller andra risker som inte naturligt kan inordnas under mallens rubriksättning. För att riskanalysarbetet ska utgöra ett verktyg för prioriteringar är det centralt att antalet risker är begränsat till ett fåtal under respektive rubrik. När riskerna har identifierats ska sannolikhet och konsekvens bedömas på skalan 1-4 där 1 är låg sannolikhet/konsekvens och 4 är högsta sannolikhet/konsekvens. Siffrorna för sannolikhet och konsekvens multipliceras med varandra och utgör riskvärdet (maxvärde 16). 2 (7)

25 Under rubriken Riskhantering hänvisas till vilken typ av angreppssätt (enligt lista nedan) man avser att hantera risken på. Observera att det för stora organisationer som i hög grad är styrda av externa faktorer inte alltid är effektivt eller ändamålsenligt att helt eliminera en risk. 1. Riskeliminering undvik risken genom att inte börja med eller fortsätta med de aktiviteter som ger upphov till risken 2. Riskreducering begränsa risken genom förebyggande och begränsande åtgärder så att sannolikheten för att risken ska inträffar minskar och att konsekvenserna om risken inträffar också reduceras. 3. Riskdelning risken överförs/delas exempelvis genom försäkring eller annat avtal 4. Riskacceptans behåll risken utan att vidta någon ytterligare åtgärd. Riskens påverkan kan till exempel vara minimal, åtgärderna för kostsamma eller risken beroende på externa faktorer/förutsättningar. Även accepterade risker måste fortlöpande bevakas. För frågor etcetera vänligen kontakta Magnus Petersson på Universitetsledningens stab via e-post: magnus.petersson@gu.se eller telefon: Ifylld riskanalys ska skickas i Word-format till registrator@gu.se senast den 31 oktober Slutligen ska anges med vilka åtgärder man avser att hantera risken samt vem som är ansvarig. Vad gäller åtgärder bör eftersträvas att de är uppföljningsbara, något som underlättar kommande års uppföljning. 3 (7)

26 FORSKNING SOM PÅVERKAR Kortfattad beskrivning av risken Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Riskhantering Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden Avsaknad av resurser för nyrekryteringar inom Data Science Riskreducering Avsätta resurser Prefekt Avslag på ansökningarna inom Samhällets digitalisering Missa möjligheterna till större och starkare forskningsmiljöer Risk att vi inte får ett jämställt kollegium Riskreducering Stötta ansökningsprocessen Riskreducering Uppmuntran till samarbete Riskreducering Systematiskt arbete med anställningsprocessen Prefekt Dekanus/prefekt Dekanus/prefekt 4 (7)

27 UTBILDNING SOM FÖRNYAR Kortfattad beskrivning av risken Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Riskhantering Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden För liten omfattning av fakultetens utbildningsuppdrag för att kunna starta en ny utbildning Riskreducering Påverka tilldelningen utbildningsplatser Dekanus/prefekt Forskningsmeriteringen väger starkare än pedagogisk meritering Riskreducering Medarbetarsamtal Avdelningschefer Arbetet prioriteras inte i tillräckligt hög utsträckning Riskreducering Dialog med verksamheten om vikten av arbetet Prodekan/viceprefekter för forskarutbildningen 5 (7)

28 SAMVERKAN SOM UTVECKLAR Kortfattad beskrivning av risken Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Riskhantering Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden Konjunkturen och andra faktorer kan påverka industrins vilja att samverka. Nedprioritering av det populärvetenskapliga arbetet för det vetenskapliga. Bristande vetenskaplig kvalitet på studentarbeten Riskacceptans Riskreducering Påpeka vikten av synlighet för verksamheten Riskreducera Tydlig kommunikation med utbildningens avnämare Prefekter/kommunikatörer Viceprefekten för grundutbildningen/ handledare 6 (7)

29 ARBETSMILJÖ SOM INSPIRERAR Kortfattad beskrivning av risken Sannolikhet Konsekvens Riskvärde Riskhantering Åtgärd Ansvarig för att genomföra åtgärden Risk att institutionerna utvecklas till forskarhotell Riskreducering Stimulera seminarieverksamhet och samarbeten. Prefekten Svårt att rekrytera chefer Riskreducering Förbättra villkoren för personer i ledande ställning Dekaus och prorektor Chalmers Ökade kostnader för verksamhetsstödet Riskacceptans Lågt deltagande/engagemang Riskreducering Systematiskt arbetsmiljöarbete Prefekten 7 (7)

30 IT-fakulteten Ä /IT-fak Dnr E 2014/616 Margaretha Jansson FÖRDELNING AV FAKULTETSMEDEL OCH AV GRUNDUTBILDNINGSUPPDRAG SAMT PRINCIPER FÖR FÖRDELNING AV GEMENSAMMA KOSTNADER 2015 a) Fördelning av fakultetsmedel 2015: År 2015 Förändr jmf 2014 År 2014 År 2013 År 2012 År 2011 År 2010 D&IT, basanslag+prestationsdel D&IT för medfin EU-projekt, fördelas senare Delsumma Data- och informationsteknik ITIT, basanslag+prestationsdel ITIT för medfin EU-projekt, fördelas senare ITIT för visualiseringssatsningen SSKKII Doktorand ITIT ITIT komp för ny modell fak.gem Delsumma Tillämpad informationsteknologi Software center Delsumma Software center Avsättning EU-projekt Fördelning avsättning EU-proj Dekanus disposition Fördelning av dekanus medel Delsumma riktade satsningar Nätverket IT-universitetet Delsumma Nätverket IT-universitetet SUMMA IT-fakulteten GU:s styrelse fördelar fakultetsmedlen i tre delar enligt samma modell som föregående år: 1) fördelning direkt till fakultetsstyrelser, 2) avsättningar enligt strategiska överväganden och 3) övriga poster enligt särskilt anslag. Fördelningen direkt till fakultetsstyrelserna består av två komponenter: basanslag och prestationsrelaterat anslag. Den prestationsrelaterade delen uppgår till 20% av fakultetsanslaget. Basanslaget är baserat på historiska data och eventuella långsiktiga satsningar och/eller omfördelningar. Basanslaget till IT-fakulteten har ökat med 2 mnkr 2015 som ett riktat stöd till fakulteter med lågt basanslag. Basanslaget till IT-fakulteten 2015 uppgår till tkr. Det motsvarar 1,9% av GU:s avsättning till basanslag. Prestationsrelaterat anslag: 20% av det totala anslaget fördelas på andel externa medel och den relativa förändringen av publikationer. Det prestationsbaserade anslaget till IT-fakulteten uppgår till tkr. Det är en ökning med 251 tkr (inkl löne- och prisuppräkningen på 0,79%). I GU:s strategiska satsningar ingår bl a avsättningar till medfinansiering av EU-och NIHprojekt (20 mnkr), medfinansiering strategiska forskningsområden (45,2 mnkr), anslag till styrkeområden (37,5 mnkr) och Globala samhällsutmaningar (UGOT 7,5 mnkr år 2015 för att öka till 50 mnkr år 2016). Sammanlagt 195 mnkr. Vid fördelningen inom fakulteten har i princip samma modell använts som fördelningsmodellen mellan fakulteterna. 10% av basanslaget har avsatts till riktade satsningar (1 868 tkr), anslaget till visualisering på tkr och 500 tkr till Nätverket IT-universitetet har dragits av. Därefter har basanslaget ( tkr) fördelats proportionellt mot föregående års basanslag och det prestationsrelaterade anslaget (3 977 tkr) efter prestationer. Av medlen för riktade satsningar har 500 tkr avsatts till medfinansiering EU-projekt, Software center 500 tkr samt en fakultetsfinansierad doktorand 800 tkr. Fakulteten gör ingen särskild avsättning till SSKKII nästa år. Återstår ofördelat 68 tkr. 1

31 a) Förslag till beslut: IT-fakulteten fördelar fakultetsmedel 2014 Data- och informationsteknik Tillämpad informationsteknologi Software center IT-fakulteten (medfinansiering EU-projekt och dekanus disposition) Nätverket IT-universitetet SUMMA tkr tkr 500 tkr 568 tkr 500 tkr tkr b) Fördelning av grundutbildningsuppdrag 2015: Fakultetens utbildningsuppdrag 2015 är 745 hst med 76,6% prestationsgrad. Det innebär oförändrat antal hst och en ökning av prestationsgraden från 72,6% till 76,6%. Genomströmningen/prestationsgraden beräknas på ett snitt den senaste 3-årsperioden (år ). Vårt takbelopp har ökat med 1,7 mnkr (inkl löne- och prisuppräkning på 0,79%) jämfört med innevarande år, främst beroende på den förbättrade prestationsgraden. Fördelningen av utbildningsuppdraget mellan institutionerna är oförändrad jämfört med innevarande år. Vissa korrigeringar har gjorts mellan programmen. Program Institution 97,4% Antal hst 2015 Antal hst 2014 Antal hst 2013 Genomströmning Belopp Belopp 2014 Belopp 2013 Datavetenskapligt program, kandidat D&IT 65 hst 63 hst 75 hst Software Engineering and Management, kandidat D&IT 200 hst 205 hst 180 hst Software Engineering, master D&IT 15 hst 10 hst 17 hst Computer Science, master D&IT 15 hst 15 hst 18 hst Fristående kurser D&IT 17 hst 19 hst 30 hst 312 hst 312 hst 320 hst 76,6% tkr tkr tkr IT Management ITIT 50 hst 20 hst 20 hst Systemvetenskap: IT, människa och org. ITIT 190 hst 233 hst 226 hst Master in Communication ITIT 90 hst 90 hst 88 hst Interaction Design and Technoloy ITIT 5 hst 5 hst 10 hst Lärande, kommunikation och IT ITIT 13 hst 12 hst 14 hst Program och fristående kurser kognitionsvetenitit 50 hst 40 hst 38 hst Fristående kurser ITIT 35 hst 33 hst 49 hst 433 hst 433 hst 445 hst 76,6% tkr tkr tkr SUMMA 745 hst 745 hst 765 hst tkr tkr tkr b) Förslag till beslut: IT-fakulteten fördelar utbildningsuppdrag 2015 Institution Antal hst Belopp Data- och informationsteknik 312 hst tkr Tillämpad informationsteknologi 433 hst tkr IT-fakulteten, gemensam avsättning till dekanus disposition 300 tkr SUMMA utbildningsuppdrag 745 hst tkr 2

32 c) Fördelning av universitetsgemensamma kostnader, universitetsbiblioteket samt fakultetsgemensamma kostnader 2015 c1) Modell för fördelning av GU-gemensamma kostnader 2015: Vid fördelningen av de universitetsgemensamma kostnaderna till fakulteterna använder GU kostnadsomslutningen 2013 (konto exkl 4081) som fördelningsbas med undantag för lokalkostnader, GU-interna kostnader och samverkan med Chalmers. Samma metod används vid vidarefördelning till institutionerna. c2) Modell för fördelning av kostnaderna för universitetsbiblioteket 2015 Vid fördelning av kostnaderna för universitetsbiblioteket mellan fakulteterna delas UB:s kostnader i tre delar: En allmän del (samhällsuppdrag), studentstöd och forskningsstöd. Den allänna delen fördelas enligt samma metod som universitetsgemensamma kostnader (kostnadsomslutning), studentstödet enligt antalet helårsstudenter 2013 (utbildningsuppdrag IT-fakulteten och lärarutbildningen) och forskningsdelen enligt lönekostnader forskningsverksamheten (exkl arvoden) år Samma metod använts för fördelning till institutionerna. c3) Modell för fördelning av fakultetsgemensamma kostnader 2015: Fakultetsgemensamma kostnader fördelas proportionellt mot antal helårsstudenter (hst) 2013 i IT-fakultetens uppdrag, vad gäller kostnader för grundutbildning och proportionellt mot kostnadsomslutningen för forskning och forskarutbildningen. Institutionerna betalar för administrativa kostnader till Lärarutbildningsnämnden (LUN) vad gäller kostnader inom lärarutbildningen, varför hst-utfallet inom lärarutbildningen undantas vid beräkningen. c) Förslag till beslut: att IT-fakulteten fördelar universitetsgemensamma kostnader, allmän del universitetsbiblioteket (UB), samt fakultetsgemensamma kostnader avseende forskning/forskarutbildning mellan institutionerna med fördelningsnycklarna kostnadsomslutning 2013: Budget 2014 GRU FoU GRU FoU år 2013 år 2012 Data- och informationsteknik 33,7% 40,1% 30,9% 40,8% Tillämpad informationsteknologi 66,3% 59,9% 69,1% 59,2% Summa 100% 100% 100% 100% och fördelningsnyckel lönekostnader inom forskningsverksamheten (exkl arvoden) utfall 2013 för fördelning av UB forskningsstöd lönekostn lönekostn år 2013 år 2012 Data- och informationsteknik 42,0% ,7% Tillämpad informationsteknologi 58,0% ,3% FoU Budget 2014 FoU Summa 100% % och fördelningsnyckel antal helårsstudenter (hst) inom IT-fakultetens utbildningsuppdrag och lärarutbildningen, utfall år 2013 för studentstöd UB Budget 2014 GRU GRU % antal hst % antal hst år 2013 år 2012 Data- och informationsteknik 40,3% 343 hst 44,6% 335 hst Tillämpad informationsteknologi 59,7% 509 hst 55,4% 417 hst Summa 100% 853 hst 100% 753 hst och fördelningsnycklar antal helårsstudenter (hst) inom IT-fakultetens utbildningsuppdrag, utfall 2013 för fakultetsgemensamma kostnader avseende grundutbildningen Budget 2014 GRU GRU % antal hst % antal hst år 2013 år 2012 Data- och informationsteknik 40,8% 343 hst 45,1% 335 hst Tillämpad informationsteknologi 59,2% 499 hst 54,9% 408 hst Summa 100% 842 hst 3 100% 743 hst

33 IT-fakultetens kansli Cecilia Ihse FD utbildningsledare Tel: E-post: Ä9 FÖRSLAG MALL ASP 1 / Mall för allmän studieplan för utbildning på forskarnivå För varje ämne på forskarnivå ska det upprättas en allmän studieplan. Fakultetsstyrelsen fastställer allmänna studieplaner samt beslutar om ändringar i de allmänna studieplanerna. De nu gällande allmänna studieplanerna fastställds och behöver revideras både till innehåll och form. I april 2013 fastställdes nya doktorandregler av rektor, vilka fastlår vad en allmän studieplan ska innehålla. IT-fakulteten behöver därför ta fram en mall som harmonierar med nuvarande regelverk. Arbetet kan ses som en del i kvalitetssäkringen av fakultetens utbildning på forskarnivå. Mallen utgår från krav som ställs i högskoleförordningen och i Göteborgs universitets doktorandregler. Mycket av det som står i mallen gäller generellt för doktorandutbildningen, oavsett ämne. De rubriker som är satta har sin grund i de krav som ställs i doktorandreglerna. Jag har också tittat på andra fakulteters allmänna utbildningsplaner, men ett problem är att de är fastställda före nuvarande doktorandregler antogs. Jag har i allmänna studieplanen också skrivit in möjlighet till lic det är ju i mångt och mycket samma utbildning och doktoranderna betar av någon form av halvtidsseminarium. Doktoranden kan välja att ta ut en licentiat om så önskas och sedan fortsätta mot doktorsexamen. Fördelen är att vi slipper skriva en separat allmän studieplan för licentiat vilket en del fakulteter gjort. IT-fakulteten SE Göteborg Besöksadress: Lindholmsplatsen , (fax) Org. Nr:

34 Ä9 Dnr X 2014/XXX Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet XXX, högskolepoäng vid Göteborgs universitet Studieplanen är fastställd av IT-fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den år-mån-dag och reviderad år-mån-dag. Denna studieplan gäller från och med år-mån-dag. 1. Examen som utbildning på forskarnivå leder till Efter fullbordad utbildning på forskarnivå om 120 högskolepoäng (hp) utfärdas på begäran av doktoranden ett examensbevis med benämningen filosofie licentiatexamen i XXX (ange ämne). För licentiatexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats (licentiatuppsats) om minst 60 hp godkänd. Efter fullbordad utbildning på forskarnivå om 240 högskolepoäng (hp) utfärdas på begäran av doktoranden ett examensbevis med benämningen filosofie doktorsexamen i XXX (ange ämne). För doktorsexamen ska doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 hp godkänd. 2. Utbildningens mål Utbildning på forskarnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utbildningens mål är att utveckla sådana kvalificerade kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna bedriva forskning inom XXX (ange ämne) samt att bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnet genom framställandet av en vetenskaplig avhandling. Arbetet med framställandet av en licentiatuppsats/avhandling är en central del i utbildningen vilken ska ge doktoranden förmåga att kritiskt bearbeta problemställningar inom relevant forskningsområde och att självständigt planera, genomföra och dokumentera detta vetenskapliga arbete. Utbildning på forskarnivå i XXX (ange ämne) syftar också till att utveckla doktorandens förmåga att omsätta uppnådda vetenskapliga färdigheter och kunskaper i fortsatt forskningsarbete eller i annat kvalificerat yrkesarbete. Utbildningen ska vidare utveckla doktorandens kommunikativa och pedagogiska färdigheter vad gäller att uttrycka sig väl i tal och skrift såväl inom som utanför akademiska sammanhang. Doktoranden skall även ha tillägnat sig kunskap om planering och genomförande av forskningsprojekt. Utbildning på forskarnivå skall ge internationella kontakter bland annat i form av medverkan vid forskningskonferenser och eventuell vistelse vid utländskt lärosäte Mål för licentiatexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För licentiatexamen skall doktoranden

35 2 visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För licentiatexamen skall doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Mål för doktorsexamen enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,

36 3 med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används Lokala mål för licentiatexamen Utöver de mål som anges i högskoleförordningen ska följande specifika mål vara uppfyllda för att erhålla filosofie licentiatexamen i XXX (ange ämne): Kunskap och förståelse För licentiatexamen ska doktoranden (ange för ämnet särskilda krav) Färdighet och förmåga För licentiatexamen ska doktoranden (ange för ämnet särskilda krav) Värderingsförmåga och förhållningssätt För licentiatexamen skall doktoranden (ange för ämnet särskilda krav) 2.4. Lokala mål för doktorsexamen Utöver de mål som anges i högskoleförordningen ska följande specifika mål vara uppfyllda för att erhålla filosofie doktorsexamen i XXX (ange ämne): Kunskap och förståelse För doktorsexamen ska doktoranden (ange för ämnet särskilda krav)

37 Färdighet och förmåga För doktorsexamen ska doktoranden (ange för ämnet särskilda krav) Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden (ange för ämnet särskilda krav) 3. Utbildningens upplägg och innehåll Utbildningen planeras så att studierna för heltidsstuderande normalt kräver fyra läsår (240 hp). Det förutsätts att doktoranden ägnar sig åt sina studier på heltid och aktivt deltar i den undervisning som ges. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter två år (120 hp) om de krav som finns angivna i högskoleförordningens examensordning och Göteborgs universitets lokala krav avseende licentiatexamen, är uppfyllda. För deltidsstuderande förlängs studietiden i proportion till den minskade studieintensiteten, dock maximalt åtta år. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand och dels av eget forskningsarbete vilket ska leda fram till en licentiatuppsats/vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling). Doktoranden förväntas att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, bidra till institutionens gemensamma verksamheter Kurser och andra poänggivande moment Utbildningen omfattar då doktoranden avser att uppnå doktorsexamen en kursdel på XXX hp varav XXX hp består av för utbildningen gemensamma obligatoriska kurser. Avser doktoranden att uppnå licentiatexamen omfattar utbildningen en kursdel på XXX hp varav XXX består av för utbildningen gemensamma obligatoriska kurser. Kurser som ingår i utbildningen ska bedömas med något av betygen underkänd eller godkänd. Examination är skriftlig eller muntlig. För kurser som ges inom utbildning på forskarnivå ska det som regel finnas en kursplan. Undantag från krav på kursplan kan ske för individuella läskurser och kurser som ges vid enstaka tillfällen. Undantag ska skriftligen godkännas av prefekt Obligatoriska kurser Behörighetsgivande högskolepedagogik 1. Baskurs, 5 hp (HPE101). Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om lärandeteorier för utbildning på högskolenivå samt om samhällets mål och regelverk för utbildningen. Kursen introducerar ett studentcentrerat perspektiv och tar upp sambandet mellan mål, undervisning och examination. Kursen är obligatorisk för doktorander som avser att uppnå licentiatexamen eller doktorsexamen. Research ethics and sustainable development, XX hp Etik och hållbarhet, (möjlighet att läsa chalmerskurserna? GU har någon motsvarighet?) Vetenskaplig metod och teoribildning inom ämnesområdet (ange för ämnet obligatorisk kurs/kurser och om kurs/kurser är obligatorisk för doktorander som avser att uppnå licentiatexamen eller doktorsexamen.)