Vårdhygieniska utmaningar vid sårbehandling

Transkript

1 Vårdhygieniska utmaningar vid sårbehandling SSiS19 april 2018 Christer Häggström Hygiensjuksköterska

2 Budskap 1. Människor bär ibland på smittsamma mikroorganismer utan att vara medvetna om dem eller vara sjuka. 2. Bakterier som finns i sår återfinns också i omgivningen (kläder, sängkläder, ytor, på hud och slemhinnor) runt en bärare. 3. Resistenta bakterier har ofta en större förmåga att överleva i miljön samt att vara smittsamma under en längre tid. 4. Städningen har en allt mer betydande del i patientsäkerheten. 5. Vården måste agera som om att alla kan vara smittsamma och alla kan vara mottagliga för att bli smittad. PATIENTSÄKERHET Vårdens utmaning! 2

3 Smittspridningsscenarion under 100 år? Olika hotbilder! 1918 Spanska sjukan på Västmanlands regemente Före antibiotikans upptäckt! Foto: Ernst Blom 2018 Antibiotikaresistenta och överlevnadsbara bakterier blir allt vanligare i vården 3

4 Bakterier i sår Bakterier koloniserar lätt sår och är mer eller mindre förekommande i alla svårläkta bensår. ( Sårstudien i Uppsala län, Tammelin et al. J Wound Care 1998) Den råa sårytan utgör en utmärkt grogrund för bakterier. Vanligt förekommande bakterier i sår är Staphylococcusaureusoch β-streptokocker Pseudomanas aeruinosa, Enterococker. Även gramnegativ bakterieflora kan förekomma i sår. Bakterier smittar oavsett resistens eller inte 4

5 Såromläggning en smittspridningsrisk? Bristande följsamhet till basala hygienrutiner och städning samt överförbrukning av antibiotika, ökar smittspridningsrisken av bakterier. Sårmottagningar en riskutsatt verksamhet. Omläggningar utförs i olika miljöer i hemmet och på sjukvårdsinrättningar där förutsättningarna ser väldigt olika ut. Omläggningsmaterial och produkter med olika renhetsgrad/förpackning/förvaring används. Närkontakt med kroppsvätskor som sårsekret blod, avföring, urin, etc. Ytor som är svåra att rengöra och desinfektera. 5

6 Risk för smittspridning till personal Risken är större risk för patient/brukare än för personal. Riskfaktorer för personal kan vara sår, eksem, andra hudåkommor och nedsatt immunförsvar. Exempel på smittspridning till personal är virusorsakad gastroenterit(calici, Sapo, Rota), Influensa, MRSA, Tuberkulos och Hepatit (B,C). Vid såromläggning ska personal vara hudhela och arbeta efter basala hygienrutiner. 6

7 Vårdhygienisk utredning visar på: bristande följsamhet till basala hygienrutiner kontamination av såromläggningsmaterial orena vårdlokaler Åtgärder: följsamhet till basala hygienrutiner oavsett om patienterna har konstaterad smitta eller inte goda rutiner för materialhantering, städning och rengöring handdesinfektion även för patienterna frekventa odlingar från svårläkta sår, bölder och andra hudåkommor Läkartidningen. 2013;110: CA97 7

8 Resistenta bakterier MRB= MultiResistenta Bakterier MRSA= Meticillin Resistent Staphylococcus Aureus VRE= Vancomycin Resistenta Enterokocker ESBL= Extended Spektrum Beta-Lactamase(tarmflora) ESBL-Carba(Carbaresistens) Patienter smittade med MRSA måsteberätta om sin smitta när de får sjukvård, tandvård och medicinsk fotvård Patienter med VRE, ESBL, ESBL-carbauppmanasatt berätta för läkaren om sin smitta vid inläggning på sjukhus, vid operation eller vistas på särskilt boende

9 Patienters upplevelse av att blivit smittad av antibiotikaresistenta bakterier ConsequensesofmeticillinresistentSathylococcusaureus(MRSA) acquisition. Patient experiences and interaction in health care and daily life, Eva Skyman 2014 Carrier of ESBL (Extended-Spectrum- Beta-Lactamases)- producing bacteria. knowledge, emotional impact and risk assessment. Susanne Wiklund 2015 Båda avhandlingarna beskriver patientens känsla av: särbehandling och stigmatisering (att vara pestsmittad ) otillräcklig information om smittan en isolering både i det sociala livet och i olika vårdsituationer tveksamhet till vårdpersonalens egen kunskap om resistenta bakterier 9

10 Bakteriers förmåga att överleva och smitta via miljön MRSA VRE Klarar intorkning, svält och temperaturskillnader bättre. Överförs direkt/indirekt till en mottaglig person, med lämplig inkörsport. Livornese LL Jr et al. Hospital-acquired infection with vancomycin-resistant Enterococcus faecium transmitted by electronic thermometers. Ann Intern Med 1992;17: Porwancher R et al. Epidemiological study of hospital-acquired infection with vancomycinresistant Enterococcus faecium: Possible transmission by an electronic ear-probe thermometer. Infect Control Hosp Epidemiol 1997;18: Hardy KJ et al. A study of the relationship between environmental contamination with Methicillin- resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and patients acquisition of MRSA. Infect Control Hosp Epidemiol 2006;27:

11 Bakteriers överlevnad i miljön Typ av bakterie Escherichia coli Enterococcusspp(VRE) Klebsiellaspp Uthållighet/överlevnad 1,5 tim 16 mån 5 dag 4 mån 20 tim > 30mån Pseudomonas aeruginosa 6 tim 16 mån Serratiamarcescens Staphylococcus aeureus inkl. MRSA Streptococcus pyogenes 3 dag 3 mån 7 dag-7 mån 3 dag 6,5 mån Utdrag från: Kramer, Schwebkeand Kampf, Howlong do nosocomialpathogenspersiston inanimatesurfaces? A systematicreview. BMC Infectious Diseases 2006, 6:130 11

12 Hygienrond I Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9, Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, anges att vårdgivaren ska bedriva egenkontroll samt ha ett system för kvalitetssäkring och uppföljning. Hygienrond görs för att uppnå en god hygienisk standard samt identifiera vårdhygieniska förbättringsmöjligheter. Hygienronden görs som en egenkontroll eller tillsammans med hygiensjuksköterska. Uppföljning av brister ska göras (ej för lång tid emellan). 12

13 Trasigt och utrangerat material och utrustning Britsar, stolar, apparater och annan utrustning ska vara hela och bestå av material som möjliggör korrekt rengöring och desinfektion Utbyte av material som inte fungerar eller utgör en smittspridningsrisk är en del i patientsäkerheten. 13

14 Förrådshantering SS Grundläggande krav för transport, lagerhållning och hantering av sterila medicintekniska produkter avsedda för användning inom vård och omsorg Höggradigt rent är ett svenskt begrepp som saknar motsvarighet internationellt. Begreppet är borttaget för fabrikstillverkade engångsprodukter. Höggradigt rent = desinfekterat i diskdesinfektor/endoskopidesinfektor Produkterna ska förvaras åtskilda utifrån renhetsgrad. Förvaring av höggradigt rena och sterila produkter kan ske i särskilt rum eller stängt skåp/låda där de är skyddade mot fukt, damm och direkt solljus. Rena produkter ska förvaras separat.

15 Förrådshantering lokal rutin Rutiner ska finnas så att renhetsgraden bibehålls fram tills att produkten ska användas. Produkterna ska förvaras som långt som möjligt i sin avdelningsförpackning. Hyllor/skåp/lådor ska märkas med produkternas renhetsgrad. Produkterna ska vara torra, rena och hela. Förvaring får inte ske på golvet. Tillgång till handdesinfektionsmedel ska finnas i anslutning till förrådet. En förrådsansvarig rekommenderas. 15

16 Värmedesinfektion Instrument och utrustning rengöres/desinfekteras i diskdesinfektor 90ºC (85-95ºC) enligt standaren EN ISO (1). Årlig funktions och kvalitetstestning Dagliga kontroller (spolvingar, spoldyser, bottensil, diskmedel, sköljmedel och luckpackning) Loggbok (apparatens journal) Lämpliga insatser för instrument och skålar Upphandlat maskindiskmedel ska kunna användas.

17 Placering av gods i diskdesinfektor Så här ska det inte se ut! Så härska det se ut!

18 Flergångsinstrument och skålar (höggradigt rena) Förvaras i skåp med stängda dörrar, alternativ i rena förråd med stängd dörr, på hyllor. Förrådet ska skydda produkterna för direkt solljus samt vara torrt och så långt som möjligt dammfritt. Skålar och andra kärl placeras upp och ner på rena ytor. Pincetter och saxar m.m. förvaras i en låda med lock eller stående i burk/cylinder med samma renhetsgrad. Inte för mycket gods omsä ning! Desinfektion av allt gods i diskdesinfektor minst 1 gång/vecka (omsättningshastigheten avgör) Städrutin

19 Material och utrustning som transporteras till och från mottagningar, patient/brukares hem m.m. Till exempel: väskor, ryggsäckar, påsar kartonger, plastlådor etc Är ett miniförråd där material av olika renhetsgrader blandas Kontamineras genom att: Utsida: - Ställs på golv, på ytor i hemmiljö, på gator/vägar, i bilar m.m. Insidan: - Stor mängd produkter på liten yta. - Svårt att särskilja produkter med olika renhetsgrad. - Handhas av händer med varierande renhet?. 19

20 Hygienrutiner för väskor, plastlådor mm. Ska vara av ett material som tål fukt och väta samt skyddas från nedsmutsning. Ska vara avtorkbar eller kunna tvättas i minst 60 C. Regelbunden rengöring! Materialet ska omsättas i rimlig tid i miniförrådet. Händerna ska desinfekteras innan man plockar med materialet. Smutsigt och använt material ska aldrig stoppas tillbaka utan transporteras utanför väskan/ryggsäcken/lådan.

21 Förvaring av material hos patient/brukare i hemmet Ska omläggning ske under en längre tidsperiod, kan det vara praktiskt om materialet förvaras hos brukaren. Desinfekterbara plastbackar eller lådor kan med fördel användas till förvaring. Materialet ska skyddas från damm, fukt, solljus och lådorna ska inte förvaras på golvet. Händerna ska desinfekteras innan plock med materialet. Patienter och anhöriga ska inte tillåtas plocka med materialet. Efter avslutad behandling kasseras allt engångsmaterial. Sårbehandling Basala hygienrutiner

22 Steril eller ren rutin vid omläggning? Det aseptiska handhavandet är lika i båda metoderna. Det är renhetsgraden hos instrument, utrustning, omläggningsmaterial och rengöringsvätskor som skiljer ren rutin från steril rutin. Verksamheten bör ha en gemensam policy vilken såromläggningsrutin som ska tillämpas. Patientansvarig läkare ordinerar metod som sedan dokumenteras i patientjournalen. Verksamhetschef eller medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) kan fatta beslut om och hur och när ren rutin är praxis på enheten och att steril rutin endast tillämpas på särskild ordination.

23 Ren eller smutsig rutin? Vårdfacket nr 10, 1999

24 Delegering/utbildning av såromläggning Det är viktigt att hela proceduren inklusive hygienrutinergås igenom från början till slut. 24

25 Förberedelser inför såromläggningen Uppdukning och omläggning görs individuellt för varje patient/brukare. Rengjord desinfekterad uppdukningsyta. Undvik annan aktivitet i rummet som ex. städning, bäddning osv. när såret ska läggas om.

26 Multiförpackningar med fabriksrent material Använd höggradigt ren plockpincett/peang eller desinfekterade händer för att plocka ur packningen. Återförslut förpackningen noggrant efter användning. Överblivet såromläggningmaterial Överblivet material som förberetts till en såromläggning kastas om det inte går att hålla det personbundet.

27 Kranvatten Vattenkvaliten är oftast bra om man har kommunalt vatten. Vatten från egen brunn fungerar ofta om personen kan dricka vattnet och duscha utan att bli sjuk, men illaluktande, missfärgat och grumligt vatten bör testas. Stillastående vatten med biofilm kan innehålla stora mängder mikroorganismer. Spola ur kranen eller duschen 1-2 min och låt vattnet bli kroppvarmt innan man använder det.

28 Rengöring av bensår med dusch Bilden från: Bensårscentrum, avd56, Skaraborgs Sjukhus Skövde

29 Dokumentation i samband med omläggningen Desinfekterade händer på datortangentbordet! Såromläggningsmetod dokumenteras i patientjournalen eller motsvarande. Vid byte av behandlingsmetod - notera alltid orsaken!

30 Efter diskdesinfektion Desinfektera en avställningsyta med alkoholbaserat desinfektionsmedel Öppna luckan Desinfektera händerna Kontrollera diskresultatet, eventuellt i starkljuslampa eller förstoringslampa. Om instrumenten inte blev rena kör om processen! Torka ev. godset torrt med engångshandduk/torkpapper Flytta instrument och skålar till ren förvaringsplats.

31 SS :2017 Rengöring och städning för minskad smittspridning inom hälso- och sjukvård 1. Omfattning 2. Termer och definitioner 3. Krav på organisation 4. Krav på städinsatser 5. Krav på städrum och städutrustning 6. Hygienklasser med hög smittrisk 7. Metoder för bestämning av städkvalitet Bilagor: A. Gränsdragningslista för ytor med hög smittrisk B. Exempel på arbetsflöden C. Exempel på checklista för slutstädning vårdrum D. Exempel på städfrekvens E. Mätmetoder för osynlig kontaminering F. Exempel på provtagning avseende städkvalitet 31

32 Exempel på ytor med hög smittrisk Ytor Patientplats Sanitär inredning Bord/avställningsytor Teknisk installation ( fast eller mobil ) Handtag och grepp Rullande hjälpmedel Stativ Avskärmning Medicinskteknisk utrustning Exempel Delar av patientsäng: tex sänggrind, undersökningsbrits/bår, operationsbord, undersökningsstol Toalettstol, tvättställ, kranar, badkar, duschstol/-vagn, toalettstolsförhöjare Sängbord, skötbord, bord i patientmatsal/dagrum, ytor för beredning av mediciner, arbetsytor Strömbrytare, uttag för syrgas, sänglampa, alarmknapp, undersökningslampa, operationslampa, styrpanel, fjärrkontroll, dörröppnare Ledstänger, handtag, armstöd stol, väggrepp, duschhandtag, dävert Kontaktytor på rullator, rullstol, gåbord Avfallhållare, smutstvättshållare, droppställning, hållare för handdesinfektionsmedel, hållare för tvål, mugghållare, hållare för handdukspapper Skärmvägg draperi Anestesiarbetsplats, kuvös, ultraljudsapparat, ventilator, infusionspump SS :2017 Rengöring och städning för minskad smittspridning inom hälso- och sjukvård 32

33 Miljöodling vid slutstädning (VRE) i vårdrum Vårdrum före städning efter städning Toalett/dusch före städning efter städning Dörrhandtag Dörrhandtag Sänglampa Toalettsits Avstängning alarm Spolknapp toalett Säng sänggrind hö Reglage handfat Säng sänggrind vä Reglage dusch Patientstol Toa/duschstol Alarmknapp säng Sängbord Manöverdosa säng Avlastningsvagga = växt VRE Rollator 33

34 Rengöring/desinfektion efter såromläggning Städningen ska ses som en del av det totala smittförebyggande arbetet inom sårbehandling. Ytor och föremål som varit i kontakt med patient/brukare eller förorenats av kroppsvätskor och personalens händer, ska rengöras och desinfekteras med ytdesinfektionsmedel(mekaniskt) Använda kuddöverdrag, lakan/britspapper m.m. byts mellan patient/brukare. Påfyllning av hygienutrustning som handskar, handsprit förkläde etc. 34

35 Städning efter såromläggning Rengöring Metod: Ytan bearbetas mekaniskt med en duk fuktad med ett allrengöringsmedel. Mikrofiberduk används med fördel. Minimal mängd vätska skall lämnas kvar, ytan skall snabbt bli torr efter avtorkningen Resultat av rengöring Fettfläckar löses upp. Lös smuts fångas upp i torkduken. Mängden mikroorganismer reduceras ca gånger 35

36 Städning efter såromläggning Desinfektionsmedel Metod: Ytan skall se ren ut vid start. Rengör först hårt smutsade ytor. Ytan bearbetasmekaniskt med en duk ordentligt fuktad med ett ytdesinfektionsmedel. Vätska skall lämnas kvar, ytan skall inte snabbt bli torr efter avtorkningen. Ytan skall vara fuktig under medlets inverkningstid, annars sämre resultat. Resultat: Mängden mikroorganismer på en yta reduceras gånger. För att ytdesinfektionsmedelskall ge bra resultat även i praktiken måste de användas på rätt sätt (förvaring, metod, mängd medel) 36

37 Mikroorganismers känslighet för desinfektionsmedel Prioner RESISTENTA Bakteriella sporer Mykobakterier (Tuberkulos) Icke höljeförsedda virus (calicivirus,enterovirusm.fl) Svamp (Candida, Aspergillus) Bakterier ( S aureus, Acinetobacter, P aeruginosa m.fl) Höljeförsedda virus (HBV, HIV, RSV, HSV,m.fl.) KÄNSLIGA Åsa Melhus, Klinisk mikrobiologi för sjuksköterskor

38 Mer att läsa om rena rutiner, desinfektion och förrådshantering Vårdhandboken, Sårbehandling Ren och steril rutin utanför operationsenheter Sårbehandling, katalog över sårvårdsprodukter 2017/2018 Gothia förlag, Margareta Grauers, Christina Lindholm Påbyggnadsutbildning spol och diskdesinfektorer, under dokument