Hybridfinansiering. Eget kapital eller skuld? Alexander Bello. Vårterminen Handledare Jan Kellgren

Transkript

1 Hybridfinansiering Eget kapital eller skuld? Alexander Bello Vårterminen 2015 Handledare Jan Kellgren Promemoria 2 Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 Affärsjuridiska masterprogrammet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling 1

2 1. Inledning 1.1 Problembakgrund Traditionellt är hybridkapital 1 en viktig finansieringsstrategi i banksektorn, främst i syfte att uppfylla kapitaltäckningsregler. 2 Hybridfinansiering har blivit populärt bland aktörer som analyseras av kreditvärderingsinstitut. 3 För att nämna en svensk aktör, emitterade AB Volvo en hybridobligation i december 2014, lånet uppgick till 1,5 miljarder euro och enligt kreditvärderingsinstituten kommer skuldupptagandet klassificeras som hälften till eget kapital vid kreditanalysering. 4 Genom hybridfinansiering har företag fått möjlighet att klassificera lån som eget kapital. Klassificeringen medför att företaget kan behålla de skattefördelar som är förknippade med ett skuldförhållande i beskattningen och utnyttja den fördel eget kapital medför vid kreditanalys av bolaget. I företagsekonomi karakteriserar det egna kapitalet en skuld till aktieägare och utgör aktieägarkollektivets residual rätt. 5 Rätten förstås som att aktieägarkollektivet, i en obeståndssituation, erhåller utdelning först efter att samtliga fordringar blivit betalda. 6 Resultatet av det sagda innebär att risktagande och avkastningsmöjligheten som är knutna till ett fordringsanspråk i en konkurs är väsentligt mer förmånligt än residual rätten. Däremot finns ingen begränsning på vilken avkastning eget kapital kan generera kontra en fordran som endast blir betald till sitt nominella belopp. 7 Det som särskiljer hybridfinansiering från ordinarie skuldfinansiering är att kreditinvesterare tar en position som går att likställa med en aktieägares. 8 På aktiemarknaden förekommer preferensaktien vilket är ett hybridinstrument som ekonomiskt påminner om ett obligationslån, men enligt ABL ska behandlas som eget kapital och således inte påverkar emittentens finansiella ställning negativt. Hybrider placeras mellan aktier och obligationer i ett företags kapitalstruktur. 9 Hybridinstrument består i sammansatta derivat, det vill säga avancerade avtal, som medför varierande ekonomisk effekt beroende på dess konstruktion. 10 I redovisningen ska emittenten klassificera instrumentet utifrån den ekonomiska innebörden. Vid beskattning av 1 En mellanform av eget kapital och skuld. 2 Landeman, Louis & Bergin, Gabriel (2014). Företagsobligationer: [från AAA till konkurs]. Stockholm: Ekerlid, s 22. (Landeman). 3 Hybridsituationer inom bolagssektorn Gränsöverskridande och särskild i samband med finansiering. (2014). Stockholm: Skatteverket, s (Skatteverkets rapport). 4 Tillgänglig på internet: Hämtad Andersson, Jan (2000). Kapitalskyddet i aktiebolag: en lärobok. 3., [rev.] uppl. Stockholm: LitteraturCompagniet, s Skatteverkets rapport, s Brealey, Richard A., Myers, Stewart C. & Marcus, Alan J. (2006). Fundamentals of corporate finance. 5. ed. Boston: McGraw-Hill/Irwin, s Skatteverkets rapport, s 88; Estberg, Staffan (1990). Thin capitalisation av utländskt dotterbolag. Svensk skattetidning. 9 Tivéus Tivéus, Ulf & Jacobsson, Sara (2013). Skatt på finansiella instrument. 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik, s 260. (Tivéus 2013). 2

3 hybridfinansiering uppstår klassifikationssvårigheter eftersom IL utgår ifrån delägar- och fordringsrätter vilka generellt inte omfattar denna typ av komplexa instrument. Den snedvridning som föreligger i företagsbeskattning mellan eget kapital och skuld, att ränteutgifter på skulder är fullt avdragsgilla och att avkastning på eget kapital ska beskattas i två led, leder till att kapitaleffektiva företagsgrupper vill skuldfinansiera sin verksamhet. Sammanfattningsvis utnyttjas hybridfinansiering i syfte att få kapitalet behandlat som skuld i beskattningen, eget kapital i kreditvärderingen och som fordran i en obestånd. 1.2 Problemformulering Vilka skatterättsliga och företagsekonomiska incitament föreligger vid hybridfinansiering? 1.3 Syfte Mitt syfte är att utreda finansiering med hybrider och ge läsaren en förståelse för vilka problem förfarandet kan medföra i beskattningen. Min avsikt är att ge läsaren underlag för att utifrån anförda resonemang ta ställning till huruvida hybridinstrument bör särskilt regleras i IL. 1.3 Metod Promemorians problemformulering har besvarats utifrån traditionell juridisk metod genom att studera svensk lagstiftning, förarbeten, praxis samt doktrin. Metoden har präglats av företagsekonomiska perspektiv för att uppnå syftet. Mitt metodval har skett utifrån att ge en rättvisande redogörelse till varför hybridfinansiering förekommer utan att besvara problemformulering utan skattepolitiska värderingar. 3

4 2. Varför hybridfinansiera? 2.1 Kreditmarknaden Kreditmarknadens centrala verktyg för att bedöma kreditrisk är kreditvärderingsinstitutens kreditbetyg. Samtliga aktörer bedöms efter detaljerad kreditanalys utifrån långivarens återbetalningsförmåga, risk för betalningsinställelse, utdelning i konkurs och kreditbetygssänkning. 11 Kreditvärderingsinstituten erbjuder oberoende kreditanalys inför företagsfinansiering och kreditbetyget speglar en kredittagares relativa risk. 12 Aktörer på kapitalmarknaden är mycket angelägna om att behålla ett gott kreditbetyg. Kreditbetyget används bland annat som underlag för att prissätta motpartsrisk. 13 Vid kreditanalys behandlas hybridkapital utifrån den ekonomiska innebörden och exkluderar den civilrättsliga klassificeringen. 14 Hybridinstrumentet trancheras utifrån komponenter bestående av eget kapital och skuld utifrån instrumentets avtalsvillkor. Centrala punkter vid kreditanalysen är villkor om löpande betalning, förfallotidpunkt och prioritet vid obestånd. 15 Genom att forma hybridinstrumentets villkor efter kreditvärderingsinstitutens punkter kan kredittagaren erhålla equity credit vilket innebär att viss beståndsdel av skulden behandlas som eget kapital Redovisning Ett finansiellt instrument är varje avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument. 17 Emittenten ska klassificera hybriden utifrån instrumentets beståndsdelar för att bedöma huruvida instrumentet utgör eget kapital eller skuld. 18 Den redovisningsmässiga klassificeringen sker mot bakgrund av den ekonomiska innebörden. En finansiell tillgång är ett egetkapitalinstrument i annat företag, en avtalsenligt rättighet att erhålla en annan finansiell tillgång från ett annat företag. Med finansiell skuld avses ett finansiellt instrument som medför en avtalsenlig förbindelse att betala ut pengar eller lämna ut 11 Landeman, s Kreditvärdering av emittenten sker del genom att mäta risken för kreditförlust genom analys av affärsrisk och finansiell risk dels genom den framtida risken för betalningsinställelse. 13 Landeman, s Tivéus, Ulf (2014). Tvingande konvertibel eget eller främmande kapital?. Skattenytt. (Tivéus 2014) Hämtad Skatteverkets rapport, s Tivéus 2013, s 254; IAS Tivéus 2013, s 255; IAS 32. 4

5 någon form av finansiella instrument och ska redovisas på skuldsidan. Ett egetkapitalinstrument är ett avtal som ger rätt till en andel av det egna kapitalet i en redovisningsenhet. 19 Det finansiella instrumentet ska värderas till det verkliga värdet och ska redovisas per den dag som bolaget blir en kontraktspart. 20 Eftersom kreditanalysen sker utifrån kredittagarens redovisning krävs att hybridkapitalet uppfyller redovisningsrättens villkor för att få behandla en del av skulden som eget kapital. För det första ska skulden vara efterställd samtliga övriga skulder vid konkurs eftersom skulden räknas till eget kapital har fordringsägare rätt till utdelning framför aktieägare. Att skulden ska vara efterställd visar att långivaren intar en liknande ställning som en aktieägare. För det andra ska skulden vara evig vilket betyder att instrumentet inte får förfalla till betalning. Skälet är att skulden behandlas som eget kapital och ska utgöra en bestående del av företags kapitalstruktur. Inom villkor faller att emittenten har exklusiv rätt till att begära återbetalning av skulden. För det tredje ska skulden vara fri från löpande betalningar. Ett aktiebolag har ingen skyldighet att lämna vinstutdelning varför skulden inte får ställa krav på löpande betalningar. Med utdelning likställs ränta och kredittagaren har den exklusiva rätten att besluta om sådan betalning. 21 Om ovanstående villkor uppfylls har emittenten rätt att redovisa den del av skulden eget kapital. 2.3 Beskattning Vid företagsfinansiering existerar en skattemässigt snedvridning mellan eget kapital och skuld. En ränteutgift på lånat kapital är en skattemässigt fullt avdragsgill kostnad. En vinstutdelning, det vill säga avkastning på eget kapital, är skattemässigt en icke avdragsgill kostnad. Denna skattemässiga skillnaden skapar incitament för internationella företag att organisera sin kapitalförvaltning på ett sådant sätt att ränteavdragsrätten nyttjas. Sverige är ett av få länder inom Europa där skattemässig avdragsrätt för räntor medges fullt ut. 22 Hybridfinansiering leder till flera tillämpningssvårigheter i beskattningen, främst eftersom sammansatta instrument inte faller inom IL:s begrepp om delägar- och fordringsrätter. Därtill används finansieringsformen som ett led i skatteplaneringsupplägg. Enligt SKV:s kart- 19 Skatteverkets rapport, s 70-73; IAS Tivéus 2013, s 256; IAS Tivéus 2013, s 256; Skatteverkets rapport, s 70-73; IAS Sverige. Företagsskattekommittén, SOU 2014:40 (2014). Neutral bolagsskatt: för ökad effektivitet och stabilitet : slutbetänkande. Stockholm: Fritze, s 58. 5

6 läggning utnyttjas hybridkapital för att uppnå obehöriga skatteförmåner genom olika former av ränteavdrag med bristande reciprocitet. 23 Ett spörsmål som blir särskilt aktuellt vid hybridfinansiering är hur avkastning på det kapital som civilrättsligt är skuld men som behandlas som eget kapital i redovisningen ska behandlas i beskattningen. Vid en första anblick anser jag att klassificeringen bör följa samma princip i beskattningen, det vill säga att ränta på skuld redovisas som en kostnad hos emittenten och att motsvarande utdelning på eget kapital redovisas över eget kapital. SKV har noterat en trend till följd av ett mer utvecklat informationsutbyte mellan skatteparadis att viljan till hybridfinansiering vidtagit Hybridfinansiering i rättspraxis Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) prövade under 2014 ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) avseende konvertibla skuldebrev. 25 Det sökande aktiebolaget avsåg att emittera ett konvertibelt lån med lång löptid. Lånet skulle refinansiera emitterade preferensaktier, som ett led i effektivisera kapitalstrukturen och finansieringsanskaffning. Knäckfrågan som SRN prövade var hur avkastning på kapitalet skulle behandlas i beskattningen. Sökande hade för avsikt att behandla skulden som eget kapital enligt god redovisningssed och IAS 32. Emissionsvillkoren stadgade att lånet skulle löpa med en fast ränta och förfalla till betalning varje kvartal. Bolaget hade ensidig rätt att påkalla om kapitalskulden skulle konverteras till aktier eller om betalning skulle utgå med kontant vederlag. Den upplupna räntan hade bolaget rätt att besluta om den skulle kapitaliseras till kapitalskulden eller utgå med kontantbetalning. SRN bedömde att den civilrättsliga klassificeringen enligt ABL skulle ligga till grund för hur skulden skulle behandlas i beskattningen och menade att instrumentet ifråga utgjorde skuld. Att instrumentet enligt god redovisningssed skulle behandlas som eget kapital ansåg nämnden inte medföra en annan utgång i bedömningen. 23 Skatteverkets rapport, s Skatteverkets rapport, s Mål , meddelad 14 februari 2014 i HFD. (Målet) 6

7 Avkastningen på instrumentet skulle enligt SRN redovisas som ränteavdrag först vid den tidpunkt då betalning sker, trots att sökande avsåg att behandla skulden som eget kapital. Till stöd för sin mening hänvisar SRN till ABL i vilken sägs att om ett lån redovisas som eget kapital i balansräkningen, ska det också behandlas som eget kapital bolagsrättsligt. Vad gäller villkoret att sökanden hade exklusiv rätt att kapitalisera den upplupna räntan ansåg majoriteten i nämnden att ränteavdrag inte kan medges vid betalning genom emission av nya aktier. SKV överklagade förhandsbeskedet och ansåg att skulden skattemässigt skulle behandlas som eget kapital och att avkastningen skulle behandlas som icke avdragsgill vinstdisposition. HFD angrep frågan genom att söka vägledning i IL och fastslog att beskattningsregler för den aktuella finansieringsformen saknas varför en naturlig utgångspunkt är att i oreglerade frågor utgå från den skattskyldiges redovisning, förutsatt att den är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Resultatet av det sagda är att redovisningen ska ligga till grund för hur hybridinstrument ska klassificeras i beskattningen. HFD ansåg att frågor av förevarande karaktär måste besvaras utifrån omständigheter i det enskilda fallet. Den omständigheten att sökanden inte har någon skyldighet att med egna medel återbetala lånet var avgörande. Domstolen ändrade beslutet och nekade bolaget ränteavdrag eftersom sökandens avsikt var att redovisa lånet som eget kapital vilket är avgörande vid den bolagsrättsliga behandlingen. Till synes verkar sökandes avsikt vara avgörande för utgången i målet. 7

8 3. Analys 3.1 Inledning Med dagens negativa styrränta kan man fråga varför behovet av hybridfinansiering existerar. Företag har aldrig tidigare haft sådant utbud till finansiering till ett så lågt pris. Jag tror svaret är en kombination av strängare kapitaltäckningskrav och att kreditvärderingsinstituten fått en större betydelse på kreditmarknaden. 26 Eftersom hybridinstrumentens klassifikation inte avgörs utifrån civilrätt, aktiebolagsrätt eller företagsbeskattning tror jag att kreditvärderingsinstitutens omdömen har en bidragande faktor till finansieringsformen. Det är anmärkningsvärt att finansiering med hybridinstrument återupplivades med den nya ABL från Sedan Ivar Kreugers fall har olika former av förlagslån, kapitalandelslån och konvertibla skuldebrev varit förbjudna. 27 Jag anar att hybridkapitalet återigen kommer få en större framväxt på kreditmarknaden eftersom bedömningen uteslutande sker utifrån den ekonomiska effekten oberoende av den juridiska statusen. Ur ett obligationsrättsligt perspektiv är ett hybridinstrument ett avtal vari två aktörer kommer överens om rätten till avkastning på kapital och rätten till den nominella kapitalskulden. Utifrån detta avtal ska sedan en bedömning ske huruvida kapitalet är skuld eller eget kapital. Om en kredittagare inte har någon skyldighet att varken betala avkastning eller den nominella kapitalskulden kan det rimligen inte handla om ett skuldförhållande från mottagarens perspektiv, vilket stödjer tanken att kapitalet ska behandlas som eget kapital i beskattningen. Som jag visat förhåller det sig vanligtvis om eviga skuldförhållanden med en skyldighet att utge avkastning på kapitalet vilket för mig tyder på att sådan betalning ska behandlas som vinstutdelning i beskattningen. Jag tror att det är klokt att behandla hybridinstrument enhetligt i redovisningen och beskattningen för att förhindra obehöriga skatteförmåner. 3.2 Beskattning av sammansatta instrument Enligt HFD skulle lånet som prövades i målet redovisas som eget kapital eftersom det var sökandes avsikt. Resultatet blev att redovisningen av den löpande upplupna räntan skulle ske vid den tidpunkt som betalningen erlagts. Den lösning som HFD når går att ifrågasätta utifrån den grundläggande bestämmelsen att resultat ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Rätten till ränteavdrag är en omfångsfråga vilken är frikopplad från det materiella sambandet 26 Jämför Skatteverket s Skatteverkets rapport, s 20. 8

9 mellan redovisning och beskattning. Det sagda medför att periodiseringsfrågan, i 14:2 IL, inte omfattas i detta hänseende. 28 Domstolen ger ingen förklaring till varför räntan ska redovisas den tidpunkt som den erlagts men jag tror att det blir en följd av att domstolen finner att kapitalet ska redovisas som eget kapital. Jag delar HFD:s uppfattning i målet om att kapitalet ska redovisas som eget kapital och i beskattningen ska behandlas som eget kapital. I annat fall skulle utgången bli att sökanden haft rätt till ränteavdrag för avkastning på eget kapital. SKV argumenterade för att kapitalet skulle behandlas som eget kapital i redovisningen och i beskattningen vilket ger följden att avkastning på kapitalet behandlas som icke avdragsgill vinstdisposition. HFD pekar på sambandet mellan beskattad inkomst och medel som finns disponibla för utdelning som ett tungt skäl till varför lånet ska behandlas som eget kapital i beskattningen. Jag tycker målet är intressant och givande för att det visar hur domstolen angriper nya trender som finns oreglerade i IL. Svaret blir att bedömningen sker utifrån bolagets redovisning som ligger till grund för beskattningen. Professor Olsson pekar på att praxis genomgått en förändring till den del att tidigare bedömdes ett skuldförhållande utifrån den civilrätten till att senare lägga vikt vid redovisningen. 29 Jag tror att domstolen har utvecklat sin praxis i samband med att kapitalmarknaden har blivit mer tekniskt främst i syfte att förhindra risken för avdragsrätt för obeskattade vinstmedel. Forskning visar att rättspraxis vad gäller klassificering av sammansatta instrument existerar, något som jag anser bör kodifieras i IL. 30 Dagens utformning av delägarrätter och fordringsrätter är allt för generellt uppställda för att täcka de nya trenderna på kapitalmarknaden. Att det behövs en uppdelning mellan aktieinstrument och skuldinstrument är givet. En investerares risktagande är olika beträffade dessa instrument, generellt är ett aktieägande förknippat med betydligt högre risktagande än en kreditinvestering. Dagens generella princip att vinstdisposition är icke-avdragsgill medan ränteavdragsmöjligheter är omfattande skapar en olikformig skattemässig behandling vilket för mig måste ställa krav på att olika finansiella instrument ska behandlas olika. Som jag påpekat tidigare så bör den 28 Professor Olsson, Stefan (2014). Avdragsrätt för ränta på konvertibler. Skattenytt. 29 Professor Olsson, Stefan (2014). Avdragsrätt för ränta på konvertibler. Skattenytt. 30 Dahlberg, Mattias (2011). Ränta eller kapitalvinst: grundproblem i kapitalinkomstbeskattningen - särskilt vad gäller finansiella instrument i gränslandet mellan lånekapital och eget kapital. Uppsala: Iustus, s

10 skattemässiga behandlingen följa den redovisningen för att uppnå likformighet. 3.3 Kreditvärden Hybridinstrument hamnar mellan aktier och obligationer i ett företags kapitalstruktur. På aktiemarknaden finns en tydlig trend bland fastighetsbolag att emittera preferensaktier i syfte att finansiera förvärv av ytterligare bestånd. Som jag nämnde inledningsvis, emitterade Volvo en hybridobligation med mycket lång löptid. Enligt villkoren har Volvo en option att köpa tillbaka hybridinstrumenten var åttonde år, med all säkerhet i syfte att kunna emittera nya obligationer. Volvo erbjuder kreditinvesterare en avkastning som är fyra gånger så stor relativt en vanlig obligation. Jag ställer mig frågan varför Volvo har valt denna finansiering. Troligtvis har Volvo haft ett behov att stärka sin balansräkning och när kreditvärderingsinstituten bedömer den aktuella hybridobligationen har man uttalat att hälften av kapitalskulden ska behandlas som eget kapital. Genom emissionen har Volvo lyckats att behålla sitt kreditbetyg och ta in ytterligare kapital. Jag misstänker att hybridfinansiering är en betydligt billigare finansieringsform än en nyemission, att bolaget ska ta in riktigt eget kapital. Jag tror att förutom kreditvärderingsinstitutens allt mer centrala roll på kapitalmarknaden, att de strängare kapitaltäckningskraven som uppställs på finansiella institut i efterdyningarna av den senaste finansiella krisen bidragit till en framväxt av hybridkapital. Troligtvis kommer hybridkapital att bli normaliserat framöver särskild eftersom kreditvärderingsinstituten behandlar kapitalet på ett sätt som är gynnsamt för kredittagaren ur kreditbetyget. Kreditvärderingsinstituten bedömer bolagets skatteposition i det samlade betyget. Ett hybridinstrument som klassas till viss del som eget kapital och i beskattningen medes ränteavdrag får ett högre kreditbetyg till följd av minskade finansieringskostnader. 31 Ett hybridinstrument som klassas som eget kapital och i beskattningen medges kostnadsavdrag för ränta i Sverige och samtidigt behandlas som eget kapital i ett land med skattefri utdelning får ett bättre kreditbetyg till följd av lägre finansieringskostnader. Konklusionen blir att hybrider ger skattesköld, lägre finansieringskostnader och möjligheten att uppfylla kapitaltäckningskraven. Jag delar SKV:s mening att kreditvärderingsinstituten har ett ansvar i 31 Skatteverkets rapport, s

11 denna fråga. 32 Sammanfattningsvis tror jag att kreditmarknaden kommer få se en trend av större bolaget som finansieras sig genom hybridkapital. 3.4 Slutsats Företag engagerade på kreditmarknaden har flera företagsekonomiska incitament till att finansiera sig med hybridinstrument. Främst har bolaget möjligheten att stärka sin balansräkning, behålla sitt kreditbetyg och hålla låga finansieringskostnader. Från ett rättvise perspektiv går det anföra att kreditvärderingsinstituten särbehandlar hybridkapital föreligger en orättvisa eftersom kreditanalysen är relativ till aktörerna på marknaden. En aktör som redovisar ett skuldupptagande som skuld får lägre kreditbetyg, dyrare finansieringsmöjligheter och svårare kapitalanskaffning. De skatterättsliga incitament som föranleder hybridfinansiering är att utnyttja den skattemässiga snedvridningen som föreligger mellan eget kapital och skuld. Därtill är finansiering med hybridfinansiering så pass komplex att SKV har svårt att granska hur uppläggen sker. Jag tror inte att det är någon slump att kreditinvesteringen i Volvos obligation sker från Luxemburg. Jag anser avslutningsvis att det går anföra att ett kreditbetyg har ett ekonomiskt värde vilket aktörerna på kapitalmarknaderna tar hänsyn till. Som jag visat är det gynnsamt för en aktör att ta upp hybridfinansiering trots att den är dyrare än traditionell finansiering i syfte dra fördelar av ett högt kreditbetyg, exempelvis vid prissättning av motpartsrisk. 32 Skatteverkets rapport, s