Hybridfinansiering. Eget kapital eller skuld? Alexander Bello. Vårterminen Handledare Jan Kellgren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hybridfinansiering. Eget kapital eller skuld? Alexander Bello. Vårterminen 2015. Handledare Jan Kellgren"

Transkript

1 Hybridfinansiering Eget kapital eller skuld? Alexander Bello Vårterminen 2015 Handledare Jan Kellgren Promemoria 2 Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 Affärsjuridiska masterprogrammet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling 1

2 1. Inledning 1.1 Problembakgrund Traditionellt är hybridkapital 1 en viktig finansieringsstrategi i banksektorn, främst i syfte att uppfylla kapitaltäckningsregler. 2 Hybridfinansiering har blivit populärt bland aktörer som analyseras av kreditvärderingsinstitut. 3 För att nämna en svensk aktör, emitterade AB Volvo en hybridobligation i december 2014, lånet uppgick till 1,5 miljarder euro och enligt kreditvärderingsinstituten kommer skuldupptagandet klassificeras som hälften till eget kapital vid kreditanalysering. 4 Genom hybridfinansiering har företag fått möjlighet att klassificera lån som eget kapital. Klassificeringen medför att företaget kan behålla de skattefördelar som är förknippade med ett skuldförhållande i beskattningen och utnyttja den fördel eget kapital medför vid kreditanalys av bolaget. I företagsekonomi karakteriserar det egna kapitalet en skuld till aktieägare och utgör aktieägarkollektivets residual rätt. 5 Rätten förstås som att aktieägarkollektivet, i en obeståndssituation, erhåller utdelning först efter att samtliga fordringar blivit betalda. 6 Resultatet av det sagda innebär att risktagande och avkastningsmöjligheten som är knutna till ett fordringsanspråk i en konkurs är väsentligt mer förmånligt än residual rätten. Däremot finns ingen begränsning på vilken avkastning eget kapital kan generera kontra en fordran som endast blir betald till sitt nominella belopp. 7 Det som särskiljer hybridfinansiering från ordinarie skuldfinansiering är att kreditinvesterare tar en position som går att likställa med en aktieägares. 8 På aktiemarknaden förekommer preferensaktien vilket är ett hybridinstrument som ekonomiskt påminner om ett obligationslån, men enligt ABL ska behandlas som eget kapital och således inte påverkar emittentens finansiella ställning negativt. Hybrider placeras mellan aktier och obligationer i ett företags kapitalstruktur. 9 Hybridinstrument består i sammansatta derivat, det vill säga avancerade avtal, som medför varierande ekonomisk effekt beroende på dess konstruktion. 10 I redovisningen ska emittenten klassificera instrumentet utifrån den ekonomiska innebörden. Vid beskattning av 1 En mellanform av eget kapital och skuld. 2 Landeman, Louis & Bergin, Gabriel (2014). Företagsobligationer: [från AAA till konkurs]. Stockholm: Ekerlid, s 22. (Landeman). 3 Hybridsituationer inom bolagssektorn Gränsöverskridande och särskild i samband med finansiering. (2014). Stockholm: Skatteverket, s (Skatteverkets rapport). 4 Tillgänglig på internet: https://www.avanza.se/placera/telegram/2014/12/03/volvo-bekraftat-ger-ut-hybridlan-pa-onsdagen-ny.html. Hämtad Andersson, Jan (2000). Kapitalskyddet i aktiebolag: en lärobok. 3., [rev.] uppl. Stockholm: LitteraturCompagniet, s Skatteverkets rapport, s Brealey, Richard A., Myers, Stewart C. & Marcus, Alan J. (2006). Fundamentals of corporate finance. 5. ed. Boston: McGraw-Hill/Irwin, s Skatteverkets rapport, s 88; Estberg, Staffan (1990). Thin capitalisation av utländskt dotterbolag. Svensk skattetidning. 9 Tivéus Tivéus, Ulf & Jacobsson, Sara (2013). Skatt på finansiella instrument. 1. uppl. Stockholm: Norstedts juridik, s 260. (Tivéus 2013). 2

3 hybridfinansiering uppstår klassifikationssvårigheter eftersom IL utgår ifrån delägar- och fordringsrätter vilka generellt inte omfattar denna typ av komplexa instrument. Den snedvridning som föreligger i företagsbeskattning mellan eget kapital och skuld, att ränteutgifter på skulder är fullt avdragsgilla och att avkastning på eget kapital ska beskattas i två led, leder till att kapitaleffektiva företagsgrupper vill skuldfinansiera sin verksamhet. Sammanfattningsvis utnyttjas hybridfinansiering i syfte att få kapitalet behandlat som skuld i beskattningen, eget kapital i kreditvärderingen och som fordran i en obestånd. 1.2 Problemformulering Vilka skatterättsliga och företagsekonomiska incitament föreligger vid hybridfinansiering? 1.3 Syfte Mitt syfte är att utreda finansiering med hybrider och ge läsaren en förståelse för vilka problem förfarandet kan medföra i beskattningen. Min avsikt är att ge läsaren underlag för att utifrån anförda resonemang ta ställning till huruvida hybridinstrument bör särskilt regleras i IL. 1.3 Metod Promemorians problemformulering har besvarats utifrån traditionell juridisk metod genom att studera svensk lagstiftning, förarbeten, praxis samt doktrin. Metoden har präglats av företagsekonomiska perspektiv för att uppnå syftet. Mitt metodval har skett utifrån att ge en rättvisande redogörelse till varför hybridfinansiering förekommer utan att besvara problemformulering utan skattepolitiska värderingar. 3

4 2. Varför hybridfinansiera? 2.1 Kreditmarknaden Kreditmarknadens centrala verktyg för att bedöma kreditrisk är kreditvärderingsinstitutens kreditbetyg. Samtliga aktörer bedöms efter detaljerad kreditanalys utifrån långivarens återbetalningsförmåga, risk för betalningsinställelse, utdelning i konkurs och kreditbetygssänkning. 11 Kreditvärderingsinstituten erbjuder oberoende kreditanalys inför företagsfinansiering och kreditbetyget speglar en kredittagares relativa risk. 12 Aktörer på kapitalmarknaden är mycket angelägna om att behålla ett gott kreditbetyg. Kreditbetyget används bland annat som underlag för att prissätta motpartsrisk. 13 Vid kreditanalys behandlas hybridkapital utifrån den ekonomiska innebörden och exkluderar den civilrättsliga klassificeringen. 14 Hybridinstrumentet trancheras utifrån komponenter bestående av eget kapital och skuld utifrån instrumentets avtalsvillkor. Centrala punkter vid kreditanalysen är villkor om löpande betalning, förfallotidpunkt och prioritet vid obestånd. 15 Genom att forma hybridinstrumentets villkor efter kreditvärderingsinstitutens punkter kan kredittagaren erhålla equity credit vilket innebär att viss beståndsdel av skulden behandlas som eget kapital Redovisning Ett finansiellt instrument är varje avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument. 17 Emittenten ska klassificera hybriden utifrån instrumentets beståndsdelar för att bedöma huruvida instrumentet utgör eget kapital eller skuld. 18 Den redovisningsmässiga klassificeringen sker mot bakgrund av den ekonomiska innebörden. En finansiell tillgång är ett egetkapitalinstrument i annat företag, en avtalsenligt rättighet att erhålla en annan finansiell tillgång från ett annat företag. Med finansiell skuld avses ett finansiellt instrument som medför en avtalsenlig förbindelse att betala ut pengar eller lämna ut 11 Landeman, s Kreditvärdering av emittenten sker del genom att mäta risken för kreditförlust genom analys av affärsrisk och finansiell risk dels genom den framtida risken för betalningsinställelse. 13 Landeman, s Tivéus, Ulf (2014). Tvingande konvertibel eget eller främmande kapital?. Skattenytt. (Tivéus 2014). 15 Hämtad Skatteverkets rapport, s Tivéus 2013, s 254; IAS Tivéus 2013, s 255; IAS 32. 4

5 någon form av finansiella instrument och ska redovisas på skuldsidan. Ett egetkapitalinstrument är ett avtal som ger rätt till en andel av det egna kapitalet i en redovisningsenhet. 19 Det finansiella instrumentet ska värderas till det verkliga värdet och ska redovisas per den dag som bolaget blir en kontraktspart. 20 Eftersom kreditanalysen sker utifrån kredittagarens redovisning krävs att hybridkapitalet uppfyller redovisningsrättens villkor för att få behandla en del av skulden som eget kapital. För det första ska skulden vara efterställd samtliga övriga skulder vid konkurs eftersom skulden räknas till eget kapital har fordringsägare rätt till utdelning framför aktieägare. Att skulden ska vara efterställd visar att långivaren intar en liknande ställning som en aktieägare. För det andra ska skulden vara evig vilket betyder att instrumentet inte får förfalla till betalning. Skälet är att skulden behandlas som eget kapital och ska utgöra en bestående del av företags kapitalstruktur. Inom villkor faller att emittenten har exklusiv rätt till att begära återbetalning av skulden. För det tredje ska skulden vara fri från löpande betalningar. Ett aktiebolag har ingen skyldighet att lämna vinstutdelning varför skulden inte får ställa krav på löpande betalningar. Med utdelning likställs ränta och kredittagaren har den exklusiva rätten att besluta om sådan betalning. 21 Om ovanstående villkor uppfylls har emittenten rätt att redovisa den del av skulden eget kapital. 2.3 Beskattning Vid företagsfinansiering existerar en skattemässigt snedvridning mellan eget kapital och skuld. En ränteutgift på lånat kapital är en skattemässigt fullt avdragsgill kostnad. En vinstutdelning, det vill säga avkastning på eget kapital, är skattemässigt en icke avdragsgill kostnad. Denna skattemässiga skillnaden skapar incitament för internationella företag att organisera sin kapitalförvaltning på ett sådant sätt att ränteavdragsrätten nyttjas. Sverige är ett av få länder inom Europa där skattemässig avdragsrätt för räntor medges fullt ut. 22 Hybridfinansiering leder till flera tillämpningssvårigheter i beskattningen, främst eftersom sammansatta instrument inte faller inom IL:s begrepp om delägar- och fordringsrätter. Därtill används finansieringsformen som ett led i skatteplaneringsupplägg. Enligt SKV:s kart- 19 Skatteverkets rapport, s 70-73; IAS Tivéus 2013, s 256; IAS Tivéus 2013, s 256; Skatteverkets rapport, s 70-73; IAS Sverige. Företagsskattekommittén, SOU 2014:40 (2014). Neutral bolagsskatt: för ökad effektivitet och stabilitet : slutbetänkande. Stockholm: Fritze, s 58. 5

6 läggning utnyttjas hybridkapital för att uppnå obehöriga skatteförmåner genom olika former av ränteavdrag med bristande reciprocitet. 23 Ett spörsmål som blir särskilt aktuellt vid hybridfinansiering är hur avkastning på det kapital som civilrättsligt är skuld men som behandlas som eget kapital i redovisningen ska behandlas i beskattningen. Vid en första anblick anser jag att klassificeringen bör följa samma princip i beskattningen, det vill säga att ränta på skuld redovisas som en kostnad hos emittenten och att motsvarande utdelning på eget kapital redovisas över eget kapital. SKV har noterat en trend till följd av ett mer utvecklat informationsutbyte mellan skatteparadis att viljan till hybridfinansiering vidtagit Hybridfinansiering i rättspraxis Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) prövade under 2014 ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) avseende konvertibla skuldebrev. 25 Det sökande aktiebolaget avsåg att emittera ett konvertibelt lån med lång löptid. Lånet skulle refinansiera emitterade preferensaktier, som ett led i effektivisera kapitalstrukturen och finansieringsanskaffning. Knäckfrågan som SRN prövade var hur avkastning på kapitalet skulle behandlas i beskattningen. Sökande hade för avsikt att behandla skulden som eget kapital enligt god redovisningssed och IAS 32. Emissionsvillkoren stadgade att lånet skulle löpa med en fast ränta och förfalla till betalning varje kvartal. Bolaget hade ensidig rätt att påkalla om kapitalskulden skulle konverteras till aktier eller om betalning skulle utgå med kontant vederlag. Den upplupna räntan hade bolaget rätt att besluta om den skulle kapitaliseras till kapitalskulden eller utgå med kontantbetalning. SRN bedömde att den civilrättsliga klassificeringen enligt ABL skulle ligga till grund för hur skulden skulle behandlas i beskattningen och menade att instrumentet ifråga utgjorde skuld. Att instrumentet enligt god redovisningssed skulle behandlas som eget kapital ansåg nämnden inte medföra en annan utgång i bedömningen. 23 Skatteverkets rapport, s Skatteverkets rapport, s Mål , meddelad 14 februari 2014 i HFD. (Målet) 6

7 Avkastningen på instrumentet skulle enligt SRN redovisas som ränteavdrag först vid den tidpunkt då betalning sker, trots att sökande avsåg att behandla skulden som eget kapital. Till stöd för sin mening hänvisar SRN till ABL i vilken sägs att om ett lån redovisas som eget kapital i balansräkningen, ska det också behandlas som eget kapital bolagsrättsligt. Vad gäller villkoret att sökanden hade exklusiv rätt att kapitalisera den upplupna räntan ansåg majoriteten i nämnden att ränteavdrag inte kan medges vid betalning genom emission av nya aktier. SKV överklagade förhandsbeskedet och ansåg att skulden skattemässigt skulle behandlas som eget kapital och att avkastningen skulle behandlas som icke avdragsgill vinstdisposition. HFD angrep frågan genom att söka vägledning i IL och fastslog att beskattningsregler för den aktuella finansieringsformen saknas varför en naturlig utgångspunkt är att i oreglerade frågor utgå från den skattskyldiges redovisning, förutsatt att den är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Resultatet av det sagda är att redovisningen ska ligga till grund för hur hybridinstrument ska klassificeras i beskattningen. HFD ansåg att frågor av förevarande karaktär måste besvaras utifrån omständigheter i det enskilda fallet. Den omständigheten att sökanden inte har någon skyldighet att med egna medel återbetala lånet var avgörande. Domstolen ändrade beslutet och nekade bolaget ränteavdrag eftersom sökandens avsikt var att redovisa lånet som eget kapital vilket är avgörande vid den bolagsrättsliga behandlingen. Till synes verkar sökandes avsikt vara avgörande för utgången i målet. 7

8 3. Analys 3.1 Inledning Med dagens negativa styrränta kan man fråga varför behovet av hybridfinansiering existerar. Företag har aldrig tidigare haft sådant utbud till finansiering till ett så lågt pris. Jag tror svaret är en kombination av strängare kapitaltäckningskrav och att kreditvärderingsinstituten fått en större betydelse på kreditmarknaden. 26 Eftersom hybridinstrumentens klassifikation inte avgörs utifrån civilrätt, aktiebolagsrätt eller företagsbeskattning tror jag att kreditvärderingsinstitutens omdömen har en bidragande faktor till finansieringsformen. Det är anmärkningsvärt att finansiering med hybridinstrument återupplivades med den nya ABL från Sedan Ivar Kreugers fall har olika former av förlagslån, kapitalandelslån och konvertibla skuldebrev varit förbjudna. 27 Jag anar att hybridkapitalet återigen kommer få en större framväxt på kreditmarknaden eftersom bedömningen uteslutande sker utifrån den ekonomiska effekten oberoende av den juridiska statusen. Ur ett obligationsrättsligt perspektiv är ett hybridinstrument ett avtal vari två aktörer kommer överens om rätten till avkastning på kapital och rätten till den nominella kapitalskulden. Utifrån detta avtal ska sedan en bedömning ske huruvida kapitalet är skuld eller eget kapital. Om en kredittagare inte har någon skyldighet att varken betala avkastning eller den nominella kapitalskulden kan det rimligen inte handla om ett skuldförhållande från mottagarens perspektiv, vilket stödjer tanken att kapitalet ska behandlas som eget kapital i beskattningen. Som jag visat förhåller det sig vanligtvis om eviga skuldförhållanden med en skyldighet att utge avkastning på kapitalet vilket för mig tyder på att sådan betalning ska behandlas som vinstutdelning i beskattningen. Jag tror att det är klokt att behandla hybridinstrument enhetligt i redovisningen och beskattningen för att förhindra obehöriga skatteförmåner. 3.2 Beskattning av sammansatta instrument Enligt HFD skulle lånet som prövades i målet redovisas som eget kapital eftersom det var sökandes avsikt. Resultatet blev att redovisningen av den löpande upplupna räntan skulle ske vid den tidpunkt som betalningen erlagts. Den lösning som HFD når går att ifrågasätta utifrån den grundläggande bestämmelsen att resultat ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Rätten till ränteavdrag är en omfångsfråga vilken är frikopplad från det materiella sambandet 26 Jämför Skatteverket s Skatteverkets rapport, s 20. 8

9 mellan redovisning och beskattning. Det sagda medför att periodiseringsfrågan, i 14:2 IL, inte omfattas i detta hänseende. 28 Domstolen ger ingen förklaring till varför räntan ska redovisas den tidpunkt som den erlagts men jag tror att det blir en följd av att domstolen finner att kapitalet ska redovisas som eget kapital. Jag delar HFD:s uppfattning i målet om att kapitalet ska redovisas som eget kapital och i beskattningen ska behandlas som eget kapital. I annat fall skulle utgången bli att sökanden haft rätt till ränteavdrag för avkastning på eget kapital. SKV argumenterade för att kapitalet skulle behandlas som eget kapital i redovisningen och i beskattningen vilket ger följden att avkastning på kapitalet behandlas som icke avdragsgill vinstdisposition. HFD pekar på sambandet mellan beskattad inkomst och medel som finns disponibla för utdelning som ett tungt skäl till varför lånet ska behandlas som eget kapital i beskattningen. Jag tycker målet är intressant och givande för att det visar hur domstolen angriper nya trender som finns oreglerade i IL. Svaret blir att bedömningen sker utifrån bolagets redovisning som ligger till grund för beskattningen. Professor Olsson pekar på att praxis genomgått en förändring till den del att tidigare bedömdes ett skuldförhållande utifrån den civilrätten till att senare lägga vikt vid redovisningen. 29 Jag tror att domstolen har utvecklat sin praxis i samband med att kapitalmarknaden har blivit mer tekniskt främst i syfte att förhindra risken för avdragsrätt för obeskattade vinstmedel. Forskning visar att rättspraxis vad gäller klassificering av sammansatta instrument existerar, något som jag anser bör kodifieras i IL. 30 Dagens utformning av delägarrätter och fordringsrätter är allt för generellt uppställda för att täcka de nya trenderna på kapitalmarknaden. Att det behövs en uppdelning mellan aktieinstrument och skuldinstrument är givet. En investerares risktagande är olika beträffade dessa instrument, generellt är ett aktieägande förknippat med betydligt högre risktagande än en kreditinvestering. Dagens generella princip att vinstdisposition är icke-avdragsgill medan ränteavdragsmöjligheter är omfattande skapar en olikformig skattemässig behandling vilket för mig måste ställa krav på att olika finansiella instrument ska behandlas olika. Som jag påpekat tidigare så bör den 28 Professor Olsson, Stefan (2014). Avdragsrätt för ränta på konvertibler. Skattenytt. 29 Professor Olsson, Stefan (2014). Avdragsrätt för ränta på konvertibler. Skattenytt. 30 Dahlberg, Mattias (2011). Ränta eller kapitalvinst: grundproblem i kapitalinkomstbeskattningen - särskilt vad gäller finansiella instrument i gränslandet mellan lånekapital och eget kapital. Uppsala: Iustus, s

10 skattemässiga behandlingen följa den redovisningen för att uppnå likformighet. 3.3 Kreditvärden Hybridinstrument hamnar mellan aktier och obligationer i ett företags kapitalstruktur. På aktiemarknaden finns en tydlig trend bland fastighetsbolag att emittera preferensaktier i syfte att finansiera förvärv av ytterligare bestånd. Som jag nämnde inledningsvis, emitterade Volvo en hybridobligation med mycket lång löptid. Enligt villkoren har Volvo en option att köpa tillbaka hybridinstrumenten var åttonde år, med all säkerhet i syfte att kunna emittera nya obligationer. Volvo erbjuder kreditinvesterare en avkastning som är fyra gånger så stor relativt en vanlig obligation. Jag ställer mig frågan varför Volvo har valt denna finansiering. Troligtvis har Volvo haft ett behov att stärka sin balansräkning och när kreditvärderingsinstituten bedömer den aktuella hybridobligationen har man uttalat att hälften av kapitalskulden ska behandlas som eget kapital. Genom emissionen har Volvo lyckats att behålla sitt kreditbetyg och ta in ytterligare kapital. Jag misstänker att hybridfinansiering är en betydligt billigare finansieringsform än en nyemission, att bolaget ska ta in riktigt eget kapital. Jag tror att förutom kreditvärderingsinstitutens allt mer centrala roll på kapitalmarknaden, att de strängare kapitaltäckningskraven som uppställs på finansiella institut i efterdyningarna av den senaste finansiella krisen bidragit till en framväxt av hybridkapital. Troligtvis kommer hybridkapital att bli normaliserat framöver särskild eftersom kreditvärderingsinstituten behandlar kapitalet på ett sätt som är gynnsamt för kredittagaren ur kreditbetyget. Kreditvärderingsinstituten bedömer bolagets skatteposition i det samlade betyget. Ett hybridinstrument som klassas till viss del som eget kapital och i beskattningen medes ränteavdrag får ett högre kreditbetyg till följd av minskade finansieringskostnader. 31 Ett hybridinstrument som klassas som eget kapital och i beskattningen medges kostnadsavdrag för ränta i Sverige och samtidigt behandlas som eget kapital i ett land med skattefri utdelning får ett bättre kreditbetyg till följd av lägre finansieringskostnader. Konklusionen blir att hybrider ger skattesköld, lägre finansieringskostnader och möjligheten att uppfylla kapitaltäckningskraven. Jag delar SKV:s mening att kreditvärderingsinstituten har ett ansvar i 31 Skatteverkets rapport, s

11 denna fråga. 32 Sammanfattningsvis tror jag att kreditmarknaden kommer få se en trend av större bolaget som finansieras sig genom hybridkapital. 3.4 Slutsats Företag engagerade på kreditmarknaden har flera företagsekonomiska incitament till att finansiera sig med hybridinstrument. Främst har bolaget möjligheten att stärka sin balansräkning, behålla sitt kreditbetyg och hålla låga finansieringskostnader. Från ett rättvise perspektiv går det anföra att kreditvärderingsinstituten särbehandlar hybridkapital föreligger en orättvisa eftersom kreditanalysen är relativ till aktörerna på marknaden. En aktör som redovisar ett skuldupptagande som skuld får lägre kreditbetyg, dyrare finansieringsmöjligheter och svårare kapitalanskaffning. De skatterättsliga incitament som föranleder hybridfinansiering är att utnyttja den skattemässiga snedvridningen som föreligger mellan eget kapital och skuld. Därtill är finansiering med hybridfinansiering så pass komplex att SKV har svårt att granska hur uppläggen sker. Jag tror inte att det är någon slump att kreditinvesteringen i Volvos obligation sker från Luxemburg. Jag anser avslutningsvis att det går anföra att ett kreditbetyg har ett ekonomiskt värde vilket aktörerna på kapitalmarknaderna tar hänsyn till. Som jag visat är det gynnsamt för en aktör att ta upp hybridfinansiering trots att den är dyrare än traditionell finansiering i syfte dra fördelar av ett högt kreditbetyg, exempelvis vid prissättning av motpartsrisk. 32 Skatteverkets rapport, s

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

Tvingande konvertibel eget eller främmande kapital?

Tvingande konvertibel eget eller främmande kapital? 274 SKATTENYTT 2014 Ulf Tivéus Tvingande konvertibel eget eller främmande kapital? Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 14 februari 2014 med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked förklarat

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen. HFD 2015 ref 68 En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d., Avsnitt 32 705 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23 24 IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570 571, 573 574 och 584 585 Vad beskattas? När

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 Ombud: Lars Haraldsson Haraldsson Consulting AB Kvinnebyvägen 123 589 33 Linköping MOTPART Skatteverket

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 3 oktober 2016 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: BB Skeppsbron Skatt Skeppsbron 20 111 30 Stockholm

Läs mer

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2013 ref. 20 I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet

Promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/03/025 Er referens: Fi2016/01229/S1 1 (7) 2016-04-27 Skatte- och tullavdelningen Att. Fredrik Opander Finansdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Avdragsförbud för

Läs mer

Ändrade regler för löpande avkastning av vissa tillgångar samt värdering av lager och liknande tillgångar vid beskattningsinträde

Ändrade regler för löpande avkastning av vissa tillgångar samt värdering av lager och liknande tillgångar vid beskattningsinträde PROMEMORIA Datum 2014-09-29 131 529803-14/113 Bilaga till dnr Ändrade regler för löpande avkastning av vissa tillgångar samt värdering av lager och liknande tillgångar vid beskattningsinträde 1 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 629 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23-24 IL prop. 1989/90:110 s. 458 465, 725 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570-571, 573-574 och 584-585 Vad beskattas? När sker beskattning?

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 Målnummer: 8088-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-12-22 Rubrik: Lagrum: En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

10 kap. 11 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 oktober 2016 följande dom (mål nr ).

10 kap. 11 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 oktober 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 68 Fråga om en anställds förvärv av syntetiska optioner från arbetsgivaren ska ske på sådana villkor att optionerna ska behandlas som värdepapper vid beskattningen. Förhandsbesked angående

Läs mer

TILLÄGG 3/ TILL AKTIA BANK ABP:S GRUNDPROSPEKT/BÖRSPROSPEKT 22.4

TILLÄGG 3/ TILL AKTIA BANK ABP:S GRUNDPROSPEKT/BÖRSPROSPEKT 22.4 TILLÄGG 3/12.8.2015 TILL AKTIA BANK ABP:S GRUNDPROSPEKT/BÖRSPROSPEKT 22.4.2015 FÖR EMISSIONSPROGRAM FÖR MASSKULDEBREVSLÅN 500 000 000 EURO SAMT TILL SAMMANFATTNINGEN SOM FOGATS TILL DE LÅNESPECIFIKA VILLKOREN

Läs mer

2 kap. 22, 44 kap. 21 och 22, 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229)

2 kap. 22, 44 kap. 21 och 22, 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2016 ref. 20 Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt. 2 kap.

Läs mer

Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen

Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen Rätten till värdeminskningsavdrag vid leasing av inventarier -en analys av redovisningsrättens inflytande vid beskattningen Författare: Erika Alvestrand Högre kurs i företagsskatterätt (747A06) Vårterminen

Läs mer

Stockholm den 24 april 2012

Stockholm den 24 april 2012 R-2012/0506 Stockholm den 24 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1349 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Effektivare

Läs mer

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt HFD 2015 ref 48 Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478

Memorandum. Inbjudan till teckning av aktier i. Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 Memorandum Inbjudan till teckning av aktier i Trading Times Hedge Nordic AB Org nr: 556929-1478 www.times.se info@times.se Styrelse och ledning Jarl Frithiof, chef för Strategisk utveckling och Globala

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14 Målnummer: 4001-07 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2008-05-09 Rubrik: Lånefordringar på intresse- och dotterföretag har inte ansetts utgöra värdepapper eller

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 77

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 77 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 77 Målnummer: 173-02 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-11-19 Rubrik: Skillnaden mellan ett konverteringslåns nominella belopp och dess nuvärde har i visst fall

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 februari 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Jan-Mikael Bexhed SALC Advokatbyrå KB Biblioteksgatan 3 111 46 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 92 Målnummer: 1431-02 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-11-20 Rubrik: En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad.

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2013:29 2013-06-12 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2013-06-18.

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg KS 6 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Internbankens funktion och villkor för utlåning till de kommunala

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler

Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler u l f tivéus Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler 1 Inledning Med verkan från ingången av 2009 gäller enligt 24 kap. 10 a e inkomstskattelagen (IL) begränsningar i avdragsrätten för

Läs mer

Seminarium tisdagen 3 april. Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas?

Seminarium tisdagen 3 april. Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas? Seminarium tisdagen 3 april Riskkapitalbolag och beskattning: Bör ränteavdragen slopas? Samhällsekonomiska effekter av riskkapitalinvesteringar Joacim Tåg IFN Investeringar i Sverige Källa: Capital IQ

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering konomisk styrning elkurs Finansiering Föreläsning 8-9 Kapitalstruktur BMA: Kap. 17-19 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningarnas innehåll Företags finansieringskällor Mätning av företagets

Läs mer

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. HFD 2014 ref 27 Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. Lagrum: 13 kap. 1 och 2, 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

I promemorian redogörs inte för de följdändringar i lagtexten som förslagen medför.

I promemorian redogörs inte för de följdändringar i lagtexten som förslagen medför. Promemoria 2011-04-06 Fi2010/5534 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Investeringssparkonto, tilläggspromemoria 1. Bakgrund Den 7 december 2010 remitterades promemorian Schablonbeskattat investeringssparkonto

Läs mer

Till dig som är konvertibelägare i PA Resources

Till dig som är konvertibelägare i PA Resources Till dig som är konvertibelägare i PA Resources Här får du svar på de viktigaste frågorna med anledning av att PA Resources rekommenderar dig att i förtid byta dina konvertibler mot aktier. Styrelsen i

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10 prop. 1999/2000:2, del 2, s.

Läs mer

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) Mål nr 7186 7190-15 KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, 556645-9755 Box 27308 102 54 Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

Allokering av utdelningsinkomster

Allokering av utdelningsinkomster Allokering av utdelningsinkomster David Kleist Skatteforskningsdagen den 19 mars 2015 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Allokering av inkomst Vad avses med allokering? Del i ett större forskningsprojekt,

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. Kapitalvinst utländsk valuta o.d., Avsnitt 33 711 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1 2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 6, 17, 24 IL 54 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 532, 574,

Läs mer

Marknadsföringsmaterial februari 2015. Fasträntebevis. En placering med fast ränteutbetalning

Marknadsföringsmaterial februari 2015. Fasträntebevis. En placering med fast ränteutbetalning Marknadsföringsmaterial februari 2015 Fasträntebevis En placering med fast ränteutbetalning Fasträntebevis ger en fast ränta, som utbetalas kvartalsvis Den riskfyllda aktiemarknaden och den låga avkastningen

Läs mer

Villkor för Venue Retail Group AB (publ):s konvertibla förlagslån 2009/2015 på högst 110.038.542:72 kronor

Villkor för Venue Retail Group AB (publ):s konvertibla förlagslån 2009/2015 på högst 110.038.542:72 kronor 1(5) Bilaga 1:1 Villkor för Venue Retail Group AB (publ):s konvertibla förlagslån 2009/2015 på högst 110.038.542:72 kronor 1. Definitioner I föreliggande villkor skall följande benämningar ha den innebörd

Läs mer

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212 YTTRANDE 2014-10-22 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212

Läs mer

Allmänna villkor för Investeringssparkonto

Allmänna villkor för Investeringssparkonto Cerberus AB 1 Allmänna villkor för Investeringssparkonto Definitioner Annat Eget Konto: sådan depå och/eller konto som inte är ett Investeringssparkonto och som Kunden, eller Cerberus för Kundens räkning,

Läs mer

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...

Läs mer

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag?

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Henrik Lilja Företagsbeskattning 747A06 Affärsjuridiska programmen Inledning I 56 kap. och 57 kap inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser som är riktade

Läs mer

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB

Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB Innehåll Allmänna villkor för investeringssparkonto hos SPP Spar AB... 3 1. Förvaring av tillgångar på investeringssparkontot... 3 2. Överföring

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 75

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 75 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 75 Målnummer: 1836-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-10-25 Rubrik: Fråga om innebörden av begreppet "samma eller likartad verksamhet"

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2005:344 Utkom från trycket den 31 maj 2005 utfärdad den 19 maj 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 106

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 106 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 106 Målnummer: 4694-99 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-12-30 Rubrik: Lagrum: Villkorat aktieägartillskott har inte ansetts utgöra ett sådant finansiellt instrument

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:09 2007-03-12 Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 11 mars 2007 en framställning från MAQS Law Firm i egenskap av ombud för Cornell Capital Partners, LP. BAKGRUND I

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Effektivare ränteavdragsbegränsningar Mars 2012 Promemorians huvudsakliga innehåll Den 1 januari 2009 trädde ränteavdragsbegränsningsregler i kraft som avser

Läs mer

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt

Martha Gurmu, Fysioterapeuterna. Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB. Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt MEMO Till: Från: Martha Gurmu, Fysioterapeuterna Annika Nordqvist, Grant Thornton Sweden AB Ämne: Kammarrättens i Göteborg dom avseende upplåtelse av etableringsrätt Skattekonsulter Grant Thornton Sweden

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 22 juni 2016 KLAGANDE 1. AA 2. BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens beslut den 15 december 2015

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

39 Överskottsmedel i Alecta

39 Överskottsmedel i Alecta Överskottsmedel i Alecta, Avsnitt 39 373 39 Överskottsmedel i Alecta BFN har i det allmänna rådet BFNAR 2000:1 angett att alla företag oavsett storlek ska tillämpa Redovisningsrådets Akutgrupps uttalande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2014:22 2014-04-15 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av Kollegiet för svensk bolagsstyrnings regler om offentliga uppköpserbjudanden avseende

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

HFD 2013 ref. 7 Förhandsbesked, skatter inkomstskatt

HFD 2013 ref. 7 Förhandsbesked, skatter inkomstskatt HFD 2013 ref. 7 Förhandsbesked, skatter inkomstskatt Förutsättningarna i fråga om giltigheten av en stiftelsebildning har ansetts så oklara att ett av Skatterättsnämnden meddelat förhandsbesked har undanröjts.

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2011:29 2011-10-16 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av NBK:s regler rörande offentliga uppköpserbjudanden avseende aktier i svenska aktiebolag

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:23 2015-08-19 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2015-10-09.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 22 mars 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPARTER 1. Rhenman & Partners Asset Management AB, 556759-5599 2. AA Ombud för båda: Advokaterna

Läs mer

DELÅRSRAPPORT för AB Sveriges Säkerställda obligationer (publ), org nr. 556645-9755, 1 januari 30 juni 2007

DELÅRSRAPPORT för AB Sveriges Säkerställda obligationer (publ), org nr. 556645-9755, 1 januari 30 juni 2007 DELÅRSRAPPORT för AB Sveriges Säkerställda obligationer (publ), org nr. 556645-9755, 1 januari 30 juni 2007 Sammanfattning Jun 2007 Jun 2006 Räntenetto, mnkr 399 36 Rörelseresultat, mnkr 326 (408) Kreditförluster,

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. Kapitalvinst utländsk valuta o.d 635 33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 41 kap. 1-2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10

Läs mer

Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen

Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen 560 SKATTENYTT 2015 ANDERS HULTQVIST Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen Länge har möjligheten till förhandsbesked varit medlet att snabbt få fram prejudikat i ovissa skattefrågor. När generalklausulen

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 13

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 13 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 13 Målnummer: 4510-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-02-20 Rubrik: Fråga om avdrag enligt bestämmelserna om vinstandelsränta. Förhandsbesked

Läs mer

TILLSKOTT UTAN AKTIETECKNING AV ICKE AKTIEÄGARE.

TILLSKOTT UTAN AKTIETECKNING AV ICKE AKTIEÄGARE. Magisteruppsats från Affärsjuridiska programmet: 2001/02 TILLSKOTT UTAN AKTIETECKNING AV ICKE AKTIEÄGARE. Affärsjuridiska programmet med EG-rättslig inriktning, termin 8 Nina Grönholm a non- Engelsk titel:

Läs mer

EXTRA BOLAGSSTÄMMA I ENIRO AB (PUBL)

EXTRA BOLAGSSTÄMMA I ENIRO AB (PUBL) EXTRA BOLAGSSTÄMMA I ENIRO AB (PUBL) Extra bolagsstämma i Eniro AB måndagen den 9 mars 2015, klockan 8.00 Dagordningspunkterna 2 och 7 Styrelsens förslag till beslut enligt punkt 2 i förslaget till dagordning

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d.

33 Kapitalvinst utländsk valuta o.d. 629 33 Kapitalvinst utländsk o.d. 41 kap. 1 2 IL 42 kap. 1 IL 44 kap. 16 IL 48 kap. 4, 17, 23 IL 54 kap. IL prop. 1990/91:54 s. 202 204, 308, 311 312, 315 317, SkU10 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 532, 574,

Läs mer

Hybridsituationer inom bolagssektorn Gränsöverskridande och särskilt i samband med finansiering

Hybridsituationer inom bolagssektorn Gränsöverskridande och särskilt i samband med finansiering *Skatteverket RAPPORT Datum Dnr 2012-04-23 131-183077- 12/1211 Hybridsituationer inom bolagssektorn Gränsöverskridande och särskilt i samband med finansiering SKATTEVERKET www.skatteverket.se Postadress

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 21

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 21 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2001 ref. 21 Målnummer: 123-00 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2001-03-14 Rubrik: Lagrum: Fråga om inkomst- och förmögenhetsbeskattning av s.k. omvända konvertibler (I) respektive

Läs mer

23 Inkomst av kapital

23 Inkomst av kapital Inkomst av kapital 389 23 Inkomst av kapital 41-44, 48, 52, 54 och 55 kap. IL SFS 1991:1833, 1993:1471, 1543, 1544, 1994:778 prop. 1989/90:110 del I s. 295 298, 388 477, 698 705, 709 730, del II s. 123

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2015:35 2015-11-12 Detta uttalande är meddelat av Aktiemarknadsnämnden med stöd av delegation från Finansinspektionen (se FFFS 2007:17). Uttalandet offentliggjordes 2015-11-18.

Läs mer