Är du lesbisk och blir utsatt för våld av den du älskar- Känner du dig ensam?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Är du lesbisk och blir utsatt för våld av den du älskar- Känner du dig ensam?"

Transkript

1 Är du lesbisk och blir utsatt för våld av den du älskar- Känner du dig ensam? EN PILOTUNDERSÖKNING AV LESBISKA KVINNORS ERFARENHETER AV VÅLD I INTIMA RELATIONER PERNILLA LUNDMARK HANDLEDARE: LENA WIDDING HEDIN D-uppsats 10 poäng FHV Folkhälsovetenskapligt program Maj 2003 Malmöhögskola Hälsa och samhälle Malmö e-post:

2 Tillkännagivanden Jag vill först och främst tacka Lena Widding Hedin för att hon på sina föreläsningar om våld i intima relationer tagit upp det faktum att våld förekommer även i homosexuella förhållanden. Ett alldeles speciellt tack vill jag ge till de personer som har deltagit i de intervjuer som legat till grund för den här uppsatsen, utan er hade denna uppsats inte varit någonting. Ett stort tack riktas till Lena för all den hjälp och de tipps jag fått av henne då hon varit min handledare för denna uppsats. Tack också Anna Westerståhl för visat intresse för det ämne jag valt att skriva om. Detta har jag upplevt som en ytterligare sporre när jag skrivit uppsatsen. Avslutningsvis vill jag tacka Anna Mhor på RFSL för informationsmaterial om våld i lesbiska relationer. Tack Carina Quist och Mari Nilsdotter för att ni läst och kritiserat mina röriga och ibland helt oförståeliga utkast. 2

3 Är du lesbisk och blir utsatt för våld av den du älskar? Känner du dig ensam? En pilotundersökning av lesbiska kvinnors erfarenheter av våld i lesbiska relationer Pernilla Lundmark Lundmark, P, Är du lesbisk och blir utsatt för våld av den du älskar? Känner du dig ensam? En pilotundersökning av lesbiska kvinnors erfarenheter av våld i intima relationer. Folkhälsovetenskap, Magisteruppsats 10 poäng. (Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, Avdelningen för folkhälsovetenskap) maj 2003 Huvudsyftet med denna pilotundersökning är att belysa lesbiska kvinnors situation då de lever i en ett förhållande där det förekommer våld. Detta görs genom en intervjuundersökning. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om hur kvinnorna upplever sin situation då de lever i ett förhållande där det förekommer våld. Intervjuernas syfte är samtidigt att informera kvinnorna om vad begreppet våld i intima relationer innebär och om vilken hjälp som finns att få i en sådan situation. Resultaten av undersökningen visar att våldet i lesbiska relationer tar sig i stort sätt samma uttryck som våldet i heterosexuella förhållanden. Undersökningen visar också på behovet av att öka de lesbiska kvinnornas förutsättningar att söka hjälp i en relation där det förekommer våld. Den visar också på vikten av att arbeta för att motverka heterosexism och fördomar som ett led i att förebygga våld i lesbiska intima relationer. Nyckelord: Lesbisk, våld i intima relationer, heterosexism, primärintervention. 3

4 Are you a lesbian and being abused by the one you love? Do you feel like you are the only one? A pilot study of lesbian women s experiences of abuse in there intimate relationships Pernilla Lundmark Lundmark, P, Are you a lesbian and being abused by the one you love? Do you feel like you are the only one? A pilot study of lesbian women s experiences of abuse in there intimate relationships. Public Health, thesis Master degree 10 points. (Malmö University, Health and Society, Public Health department) may The main purpose of this study is to put a light on lesbian women s situation when they live in a relationship where they are abused. The method used is an interview study. The aim for the study is to get an understanding about how the women experience their situation when they live in a situation where thy are abuse. The interview also aim at providing the women whit information about what intimate partner abuse imply and what help is available for them in that situation. The results show that the violence in lesbian relationships are much the same as in heterosexual relationships. The study also show the need for improving lesbian women s circumstances for help seeking when they are in a relationship where they are abused. The study also show the need to work against heterosexism and prejudices as a way to prevent this violence. Keywords: Lesbian, intimate partner violence, heterosexism, primary intervention. 4

5 Innehåll TILLKÄNNAGIVANDEN 2 INNEHÅLL 5 FÖRKORTNINGAR 7 FÖRORD 8 INTRODUKTION 9 PROBLEMFORMULERING 9 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 10 METOD OCH URVAL 10 LITTERATURGRANSKNING 10 INTERVJUER 10 ANALYSMETOD 11 TEORIER 11 METODDISKUSSION 12 FRAMTIDA VÄRDE 12 ETISKA ÖVERVÄGANDEN INFÖR INTERVJUER 12 LESBISKA KVINNORS FÖRUTSÄTTNINGAR 13 EN LESBISK KVINNA - DEFINITION 13 DEMOGRAFI 14 LESBISKA KVINNORS BEMÖTANDE I VÅRDEN 14 HÄLSOKONSEKVENSER 15 UTBREDNING AV VÅLD I LESBISKA RELATIONER 15 HJÄLP TILL OFFER OCH FÖRÖVARE 18 BAKGRUND TILL VÅLD I HETEROSEXUELLA RELATIONER 19 EKOLOGISK MODELL 19 Struktur 19 Samhälle 19 Relationen 19 Gärningsmannen som individ 20 VARFÖR STANNA I ETT FÖRHÅLLANDE DÄR DET FÖREKOMMER VÅLD? 20 TEORIRAM 20 SOCIOKULTURELL TEORI 20 SOCIALPSYKOLOGISK TEORI 21 INTRAINDIVIDUELL TEORI 22 MAKT OCH KONTROLL 23 Skrämsel 23 Psykiska/känslomässiga övergrepp 23 Isolering 23 Förminskar, förnekar, förebrår 24 Använder barnen 24 Använder manlig dominans 24 Ekonomiskt förtryck 24 Tvång och hot 24 5

6 RESULTAT 24 PRESENTATION AV BAKGRUND HOS INTERVJUDELTAGARE 24 Bortfall 25 DEN HETEROSEXUELLA NORMEN 25 UPPVÄXTEN 27 DEN INTIMA LESBISKA RELATIONEN 29 Kärlek 29 Förövaren 29 Maktaspekter 30 MAKT OCH KONTROLL 33 Skrämsel 33 Psykiska/känslomässiga övergrepp 33 Isolering 34 Förminskar, förnekar, förebrår 35 Använder barnen 36 Använder manlig dominans 36 Ekonomiskt förtryck 36 Tvång och hot 36 Fysiskt våld 37 Sexuellt våld 38 ATT BRYTA UPP FRÅN SITT FÖRHÅLLANDE 39 Att söka hjälp, hur man blir förstådd 39 ATT TA SIG UR FÖRHÅLLANDET 41 När kvinnan bryter upp 42 DISKUSSION 43 VAD ÄR EN LESBISK KVINNA OCH HUR MÅNGA KVINNOR ÄR LESBISKA 43 VÅLD I LESBISKA RELATIONER 44 ATT SÖKA HJÄLP 45 HETEROSEXISM 46 HÄLSOKONSEKVENSER 47 SOCIOKULTURELLA TEORIER 47 SOCIALPSYKOLOGISK TEORI 48 INTRAINDIVIDUELL TEORI 49 ATTITYDER OCH FAKTORERS INVERKAN PÅ VÅLD I LESBISKA RELATIONER 50 SVARTSJUKA 52 MAKT OCH KONTROLL 52 Maktbalans 52 SLUTSATS 54 REFERENSER 55 BILAGOR 57 6

7 Förkortningar Homosexuella, Bisexuella och transsexuella personer (HBT) Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) Statistiska Centralbyrån (SCB) Sveriges Kvinnojourer Riksförbund (SKR) Rikskvinnocentrum (RKC) Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) 7

8 Förord I utbildningen folkhälsovetenskapligt program, vid Malmö högskola, ingick under våren 2003 en magisterkurs, könsrelaterat våld: ett hot mot kvinnor och barns hälsa. Kursen fokuserade på det våld som förekommer mellan intima partner i heterosexuella förhållanden, våldets konsekvenser och den hjälp som finns för offer och förövare av detta våld. Även det faktum att våld förekommer i homosexuella förhållanden togs upp. När detta diskuterades föreföll det naturligt att våld förekommer även i homosexuella förhållanden men när jag tänkte efter insåg jag dock att jag aldrig jämställt detta våld med det våld som förekommer i heterosexuella förhållanden. Insikten om detta och frågan om varför jag inte gjort det fick mig intresserad av att skriva denna uppsats. What Did He Hit You With? The Doctor Said Shame. Silence Not he. She I didn t correct him. Curled into myself like a deformed foot I looked at the floor ceiling evading. A fist [11] 8

9 Introduktion Våld är ett globalt folkhälsoproblem och en av de vanligaste formerna av våld mot kvinnor är det som utförs av en make eller manlig intim partner [2]. Rapporten Slagen Dam utkom år 2000 och bygger på en undersökning som riktade sig till svenska kvinnor, svarsfrekvensen var 70%. Enligt denna rapport har var femte kvinna (20%) i åldern år utsatts för våld under det senaste året. Var tredje kvinna (ca 30%) som separerat eller skilt sig från en man rapporterar att hon har utsatts för våld av en tidigare make eller sambo. Mer än var fjärde av kvinnorna rapporterar om att de utsatts för ett systematiskt våld från mannen [l]. Enligt "World report on violence and health" kan våld kopplas till en rad hälsoproblem, både på kort och på lång sikt. Exempel på sådana problem är depression, självmordsförsök, kronisk smärta, psykosomatiska åkommor och fysiska skador [2]. Problemformulering Rapporten Slagen dam som omnämns ovan undersöker endast förekomsten av våld i heterosexuella relationer. Rapporten kan också ses som ett uttryck för den heterosexism som råder i samhället. Heterosexism är ett resultat av den norm som utgår från att alla individer lever i en heterosexuell relation. Varför inkluderas inte lesbiska och bisexuella kvinnor i denna rapport? Förekommer inte våld i dessa relationer? En vanligt förekommande uppfattning är att kvinnor i heterosexuella relationer oftast utsätter sina män för psykiskt våld. Gäller detta även kvinnor i lesbiska förhållanden? Om det gör det, är det då den enda typ av våld som förekommer eller förekommer även våld av fysisk karaktär? Enligt en amerikansk undersökning som beskrivs närmare i denna uppsats så förekommer våld även i lesbiska relationer. Hur vanligt förekommande våld är i lesbiska relationer och hur våldet tar sig uttryck har dock aldrig undersökts i Sverige. Denna uppsats syfte är att belysa den lesbiska kvinnans situation då hon lever i förhållande där det förekommer våld. Uppsatsen riktar sig till alla som är intresserade av dessa frågor oavsett sexuell läggning och social tillhörighet. 9

10 Syfte och frågeställning Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa lesbiska kvinnors situation när de lever i ett förhållande där det förekommer våld och se vad som eventuellt skiljer det sätt som våldet i lesbiska relationer kommer till uttryck från hur våldet i heterosexuella förhållanden uttrycks. De specifika frågeställningarna är: 1. Hur upplever den lesbiska kvinnan sin situation när hon lever i en relation där det förekommer våld? 2. Vad har den heterosexuella normen för betydelse för synen på våld i lesbiska relationer? 3. Vilken hjälp söker kvinnorna och vilken hjälp finns att tillgå för lesbiska kvinnor, offer och förövare, i förhållanden där det förekommer våld? Metod och urval Nedan redovisas de metoder som har används för undersöka uppsatsens frågeställningar. Litteraturgranskning För att få en översikt över den forskning som finns i detta ämne har en litteratursökning gjorts. Detta har gett en bakgrund till förståelsen av våld i intima relationer. Intervjuer För att besvara uppsatsens frågeställningar har semitrukturerade intervjuer valts som metod. Detta är en lämplig metod att använda då det är de intervjuades egna upplevelser och perspektiv som är av huvudsakligt intresse. Intervjuerna genomförs direkt med intervjupersonen på en plats som hon finner lämplig. Intervjuerna är relativt öppna och fokuserar kring ett par återkommande teman [19]. Dessa teman är intervjupersonens person- och uppväxtbeskrivning, hennes egen definition av våld i intima relationer och huruvida hon upplever sig själv vara eller varit utsatt för våld. Detta görs för att få en bild av intervjupersonens egen uppfattning om våld i intima relationer. Sedan redogörs definitionen av våld i intima relationer och intervjupersonen får återigen reflektera över huruvida hon anser sig varit utsatt. I de fall där intervjupersonen varit utsatt ställs frågor om hjälp sökts i denna situation och hur intervjupersonen upplevt att hon blivit bemött. Frågor ställs också om de identifierar sig med något av begreppen butch, bitch eller feme (för en närmare förklaring av dessa begrepp se bilaga 1). Information om var hjälp finns att få delges alla intervjuade. Intervjupersonerna har rekryterats genom förfrågningar bland vänner. På så vis har jag fått tillgång till lesbiska kvinnor som varit villiga att vara med i dessa intervjuer. Jag har börjat med att intervjua ett litet antal lesbiska kvinnor. De har därefter hänvisat mig vidare till andra lesbiska kvinnor som velat vara med i intervjuerna. 10

11 Att intervjua dessa kvinnor är samtidigt en primärprevention då de intervjuade delges information om hur våld i intima relationer ser ut, hur vanligt förekommande detta är (i andra länder) och vilken hjälp som för tillfället finns att få för de kvinnor som befinner sig i denna situation (se informationsblad och intervjuguide, bilaga 3 och 4 ). När kvinnornas kunskaper om detta ökar så ökar också deras uppmärksamhet på sådana aspekter i deras egna, nuvarande eller kommande, relationer. Intervjupersonerna ges också möjlighet att läsa igenom de utskrivna intervjuerna. Detta görs för att de skall ha möjlighet att ändra sådant som de anser inte stämmer med deras uppfattning. Jag har också förbundit mig att återföra uppsatsen till alla kvinnor som deltagit i intervjun. Detta görs för att de intervjuade ska kunna få en uppfattning om vad deras medverkan har haft för resultat så att de kan förhålla sig till resultaten och agera och kommentera över sådant som de anser vara fel i den. Renzetti [21] diskuterar vad som skiljer användandet av hennes feministiska metod från en positivistisk metod. Hon menar att det finns element som är utmärkande för denna metod och några av dessa är att metoden har ett underförstått politiskt och moraliskt åtagande, ett åtagande att minska ojämlikheter. Den har också som mål att beskriva eller ge en röst åt personliga vardagliga upplevelser, särskilt kvinnors och andra marginaliserade gruppers upplevelser, Detta är ett åtagande som genom socialt agerande har som mål att hjälpa till att få till stånd en förändring som förbättrar villkoren som kvinnor och marginaliserade grupper lever under [21]. Detta kan sägas gälla även för denna uppsats. Analysmetod I analysdelen har endast de intervjuer analyserats där det förekommer någon form av misshandel, fysisk eller psykisk. I analysen, av de i text utskrivna intervjuerna, delas materialet grovt in under olika tematiska kategorier. Efter detta har var och en av dessa kategorier analyserats vidare för att ge en så nyanserad bild som möjligt av de olika kategorierna. Resultaten ställs därefter, i en resultatdel efter varje kategori, emot de teorier som presenteras under rubriken teoriram, där detta är möjligt och dess applicerbarhet på våld i lesbiska relationer undersöks. Teorier Att se att det förekommer våld i lesbiska relationer leder till frågan om detta är ett liknande fenomen som det våld som förekommer i heterosexuella relationer eller om detta är ett unikt fenomen för lesbiska förhållanden. En viktig uppgift är därför att se om våldet i lesbiska relationer tar sig samma uttryck som våldet i heterosexuella förhållanden. Det är också viktigt att undersöka hur våldet i lesbiska relationer tar sig uttryck jämfört med våld i heterosexuella förhållanden för att få klarhet i huruvida den hjälp och behandling som i dag finns för heterosexuella också kan tillämpas i lesbiska relationer [12]. Då inga teorier och modeller som är anpassade för våldet i lesbiska relationer finns att tillgå används teorier och modeller som i dag tillämpas för att förstå våldet i heterosexuella förhållanden, för att undersöka i vilken utsträckning teorierna kan förklara det våld som förekommer i lesbiska relationer. Att försöka förstå våldet i den lesbiska relationen är mycket viktigt för att detta våld ska kunna förebyggas. 11

12 Metoddiskussion Den litteratur som finns tillgänglig angående det ämne som studeras är av mycket spridd kvalitet och som framgår i uppsatsen är det svårt att hitta statistiskt material av bra kvalitet. Det statistiska material som valts har valts därför att det har en relativt god kvalitet eller för att definitionen av våld i intima relationer varit så lik WHO:s definition som möjligt. Det intervjumaterial som undersökningen bygger på utgår från intervjuer av kvinnor som tidigare varit utsatta för våld i en intim relation. Detta kan i viss mån påverka deras minnesbilder av händelserna de beskriver [13]. Det är dock med den metod jag har valt svårt att nå kvinnor som just vid undersökningstillfället lever i en relation där det förekommer våld. Materialet är också litet och kan därför inte sägas gälla för alla lesbiska kvinnor. Det kan dock ge en viss uppfattning om lesbiska kvinnors upplevelser av sin situation då lever i en relation där det förekommer våld. Framtida värde Kunskap om den lesbiska kvinnans situation som kan uppstå då hon lever i ett förhållande där hon utsätts för misshandel är viktig för de olika organisationer och myndigheter som den lesbiska kvinnan eventuellt kommer i kontakt med i denna situation, för att denna grupp kvinnor skall kunna bemötas på ett adekvat sätt. Det är också viktigt att lesbiska kvinnor får information om våld för att de skall kunna söka hjälp då de befinner sig i ett sådant förhållande [7]. Etiska överväganden inför intervjuer En del av min förförståelse för våld i lesbiska intima relationer är att det kan finnas många lesbiska kvinnor som är utsatta för denna typ av våld men som inte ser sig som offer. Möjligen jämställer de inte detta våld med våld i heterosexuella relationer. Jag var därför inte säker på i vilken utsträckning jag skulle möta kvinnor som sa sig vara eller ha varit utsatt för våld. Därför var den etiska aspekten i denna undersökning extra viktig. Litteratur har därför lästs igenom som beskriver vad som är viktigt att tänka på då våld i intima relationer undersöks för att detta ska ske på ett så etiskt korrekt sätt som möjligt. Intervjuer kan eventuellt skapa starka känslomässiga reaktioner hos vissa deltagare och intervjuaren bör därför känna till detta och ha vetskap om hur man bäst besvarar detta beroende på kvinnans reaktion [10]. Intervjuerna kan dock ge något även till de intervjuade kvinnorna, genom att de uppmärksammas på vad våld i intima relationer innebär. Att intervjua dessa kvinnor kan också ge dem en möjlighet att själva få ett perspektiv på det våld de eventuellt utsatts för. Det är viktigt att detta arbete inte orsakar mer lidande utan att kvinnorna vinner på att erhålla kunskap om innebörden av begreppet våld i intima relationer och vilken hjälp som finns att få i en sådan situation. När studier görs angående våld i intima relationer är det viktigt att tänka på att skydda den intervjuades privatliv och enligt WHO:s rekommendationer för studier av våld i intima relationer bör intervjuer ske i fullständig avskildhet [10]. WHO:s riktlinjer föreslår som ett minimum att forskaren har ett etiskt ansvar att förse respondenten med information eller service som kan svara mot deras 12

13 situation. Detta kan exempelvis bestå i ett flygblad som ges till respondenten där resurser för kvinnor som utsatts för våld i intima relationer listas [10]. RFSL har utgett en broschyr som använts som mall för ett informationsblad som tjänar detta syfte, Utsatt? Om våld, hot och hat, trakasserier, övergrepp, partnermisshandel, diskriminering [11]. Broschyren tar enkelt och kortfattat upp innebörden av våld i intima relationer. Här finns också en hjälplista som anger var kvinnan kan vända sig i en sådan situation. De lokala RFSL avdelningarna på de orter där intervjuerna skett har också kontaktas för att få information om namn på en lokalt verksam, professionell person med kunskap om våld i intima relationer. Detta gjordes för att beredskap skulle finnas för de kvinnor som eventuellt upplever ett behov av att tala med någon som har professionell erfarenhet av detta problem. Kvinnorna erbjöds en utskrift av intervjuerna för att därmed ha möjlighet att reflektera över det de sagt i intervjuerna och för att de skulle ha en möjlighet att ändra sådant som inte de inte tyckte stämde med deras uppfattning. Intervjuer genomfördes endast efter att informerat samtycke erhållits. Informanterna utsattes inte heller för någon som helst press på att delta i intervjuerna. Lesbiska kvinnors förutsättningar Lesbiska kvinnor är en marginaliserad grupp i samhället. Denna marginalisering är dubbel eftersom de för det första är kvinnor och därför i olika sammanhang diskrimineras gentemot mannen på grund av detta. Utöver denna diskriminering sker också en omfattande samhällelig diskriminering av homosexuella och därför också av lesbiska kvinnor [23]. En lesbisk kvinna - definition Enligt Westerståhl [23] finns ingen exakt definition av vad det innebär att vara lesbisk. Termen refererar oftast till identitet och sexuell orientering och, eller praktik. En definition som ofta används är En kvinna som huvudsakligen har sex med, eller känslomässiga förhållanden med en annan kvinna [23]. Kvinnor som har sex med kvinnor är en definition som i första hand ser till den fysiska aspekten och praktiken och riktar mindre uppmärksamhet till identitetsfrågor. Denna definition täcker in en större grupp kvinnor. I denna definition ingår också kvinnor som identifierar sig som bisexuella och kvinnor som identifierar sig som heterosexuella men som tillfälligt har sex med kvinnor [23]. Fortsättningsvis kommer definitionen En kvinna som huvudsakligen har sex med, eller känslomässiga förhållanden med en annan kvinna att användas om inte annat anges. 13

14 Demografi Uppgifter om hur stor del av befolkningen som är lesbiska varierar och är beroende hur lesbisk definieras. Eftersom att det inte går att finna några data om hur den lesbiska populationen ser ut i Sverige utgår denna redovisning från amerikanskt material. Huruvida dessa data går att översätta på Svenska förhållanden är svårt att säga men de kan dock ge en ledtråd om hur det eventuellt ser ut. En amerikansk undersökning, gjord år 2000, utgår från data i tre andra demografiska undersökningar nämligen General Social Survey, National Health and Social Life Survey och den amerikanska folkräkningen. Undersökningen studerar den amerikanska homosexuella populationen. Här framkommer att antalet lesbiska kvinnor varierar beroende på definition 1,4% av de undersökta kvinnorna har uteslutande haft en sexualpartner av samma kön under de närmaste föregående åren. Av samma artikel framgår också att 7,5% av de amerikanska kvinnorna hyser sexuella känslor för det egna könet [24]. Att dessa kvinnor känner sexuella känslor för sitt eget kön innebär dock inte att alla dessa kvinnor agerar efter dessa känslor. Enligt SCB bestod Sveriges befolkning, år 2002, av kvinnor i åldern 13 år eller äldre. Om man omvandlar de amerikanska siffrorna till rådande Svenska förhållanden så motsvaras 1,4% av kvinnor. Om man tittar på hur många kvinnor som hyser sexuella känslor för det egna könet blir antalet i stället kvinnor. Enligt den ovan nämnda artikeln framgår också att 44,1% av de amerikanska lesbiska kvinnorna vid undersökningstillfället lever i en parrelation och att 93,8% någon gång levt tillsammans med en kvinna [24]. Av artikeln framgår också att vid en sammanställning av de 20 städer där de flesta homosexuella lever så är det övervägande homosexuella män som lever i dessa städer. Av de homosexuella män som ingick i undersökningen så bodde 60 % av dem i dessa städer. De lesbiska kvinnorna som levde i parrelationer var dock mer geografiskt spridda och endast 45% av de lesbiska kvinnorna i undersökningen levde i dessa 20 städer [24]. Här framgår också att lesbiska kvinnor och homosexuella män förefaller vara högt utbildade, 13,9% av de lesbiska kvinnorna hade högre utbildning än högskoleutbildning och 25% hade högskoleutbildning. I samma artikel påvisas det faktum att lesbiska kvinnor tjänar betydligt mer än vad gifta kvinnor gör, de tjänar också mer än vad heterosexuella kvinnor som lever ensamma eller i en parrelation gör. Homosexuella män tjänar dock betydligt mindre än gifta män. Författarna skriver att de höga utbildningsnivåerna bland homosexuella män kan vara en spegling av lågt utbildade homosexuella mäns relativa ovilja att i källmaterialet tillkänna ge att de lever i ett parförhållande. De finner dock inga empiriska bevis för detta i sin undersökning [24]. Lesbiska kvinnors bemötande i vården Enligt en litteraturstudie angående lesbiska kvinnors hälsa är en av de största hälsofarorna för dessa kvinnor den heterosexism som existerar i samhället [7]. 14

15 Heterosexism beskriver den dominerande heterosexuella ideologin, som praktiseras och sanktioneras av samhället och under vilken andra ideologier är underkastade. Den innefattar såväl homofobi som brist på kunskap, likgiltighet och olika former av bestraffningar. [7] Ett exempel på denna heterosexism, som är hämtat från sjukvården, framkommer i en undersökning som gjorts av Dominique Andersson och Anna Westerståhl, där sammanlagt sex specialutbildade gynekologer intervjuades angående huruvida de träffade lesbiska kvinnor i sitt vardagliga arbete och angående kunskaperna om dessa kvinnors levnadsvillkor. Undersökningen visar att ingen av gynekologerna direkt frågade sina klienter om de var lesbiska. De uppfattade det också som kränkande för heterosexuella kvinnor att bli tagna för att vara lesbiska. Enligt samma undersökning hade flera av gynekologerna föreställningen att, vara lesbisk innebär att vara barnlös [8]. Vilket innebär att det finns en risk att lesbiska kvinnor i stor utsträckning förbises även i konsultationen inför barnafödandet. Författarna skriver också att gynekologerna känner känslor av vemod, sorg, provokation och fascination inför dessa kvinnor. Författarna ställer sig frågande till hur detta påverkar den lesbiska kvinnan i konsultationen. Författarna skriver vidare att temat lesbiska kvinnors hälsa inte heller berörs under läkarutbildningen [8]. Genom att på detta sätt förutsätta att alla kvinnor är heterosexuella så förbigås den i samhället pågående rekonstruktionen av sexualitet. Den term som används har också långtgående följder som sträcker sig utanför den privata sexualiteten. Termer som heterosexuell och de mer negativt laddade termerna lesbisk och bög medför även följder som avspeglas och har stor betydelse för vilka normer och värderingar som samhället skapar, ett hierarkiskt tänkande angående den dominerande sexualiteten. Lesbiska kvinnor har dock också en önskan om att synas som en socialt interagerande individ. Det vill säga att den lesbiska kvinnan har en önskan om att kunna presentera sig som hela den människa hon är [23]. Hälsokonsekvenser Den känsla av utanförskap som beskrivs ovan har konsekvenser för de lesbiska kvinnornas hälsa. Exempel på sådana hälsokonsekvenser är försämrad psykisk hälsa, depression, ångest och ökat användande av droger och högre förekomst av självmordsförsök. [23]. Som nämnts inledningsvis är depression, självmordsförsök, kronisk smärta, psykosomatiska åkommor och fysiska skador exempel på hälsokonsekvenser som är ett resultat av våld i intima relationer [2]. De hälsokonsekvenser som är gemensamma för våld i intima relationer och heterosexism, är depression, ökat användande av alkohol och självmordsförsök. Utbredning av våld i lesbiska relationer Enligt "World report on violence and health" definieras våld i intima relationer som: Ett beteende i en intim relation som orsakar fysisk, psykisk eller sexuell skada hos de i relationen. Detta beteende inkluderar: 15

16 Fysiska aggressioner som lavetter, slag och sparkar. Psykisk misshandel som skrämsel och nedvärdering Tilltvingat samlag eller andra former av sexuellt tvång Olika former av kontrollbeteende som isolering av en partner från dennes familj och vänner, kontroll av deras handlingar och begränsning av deras tillgång till information eller hjälp [2]. Det finns dock många svårigheter med att fastställa prevalensen (förekomsten) för våld i lesbiska förhållanden. Det är inte i möjligt att göra ett randomiserat (slumpmässigt) urval av lesbiska kvinnor eftersom det inte finns några register över befolkningars sexuella läggning. Studier där prevalensen av våld i lesbiska förhållanden undersöks utgår ofta från medlemmar i olika intresseföreningar för homosexuella individer. Därigenom nås inte de personer som inte är organiserade i dessa föreningar [12]. Prevalensen påverkas också av vilken metod som använts för att mäta våldet [13]. Det kan tänkas att de personer som är organiserade i olika föreningar för homosexuella är mer öppna med sin sexuella läggning vilket också påverkar huruvida resultaten kan sägas gälla för en större grupp lesbiska. De flesta undersökningarna kontrollerar inte heller för huruvida respondenten är utsatt för våld vid svarstillfället eller om våldet förekommit i en tidigare relation [12]. I en amerikansk undersökning från år 2002 delades ett frågeformulär angående våld i intima relationer ut till ungdomar i en organisation för HBT personer. Ungdomarna som deltog i ett möte för HBT personer tillfrågades om de ville delta i undersökningen. 632 ungdomar i åldern år svarade på enkäten. I enkäten ställdes frågor angående kön (man, kvinna, transsexuell), sexuell läggning (lesbisk, bög, bisexuell, heterosexuell eller frågande ). Frågor ställdes också angående ålder, etnicitet, hemspråk, och livssituation [8]. För att undersöka huruvida ungdomarna utsatts för våld eller inte ställdes frågor om huruvida partnern någonsin försökt kontrollera de flesta eller alla individens dagliga aktiviteter, om partnern upprepade gånger förnedrat individen inför andra människor, eller om partnern fått individen att tycka illa om sig själv. Frågor ställdes också om huruvida personen känt sig rädd i fråga om sin fysiska säkerhet på grund av partnerns ilska eller hot, om partnern någon gång skadat individen fysiskt och om partnern någonsin gjort illa individen sexuellt eller tvingat individen att utföra sexuella handlingar mot sin vilja [8]. Av de 632 ungdomarna uteslöts de 35 som identifierade sin sexuella läggning som frågande och de nio som identifierade sig som transsexuella. Sextiosju ungdomar uteslöts också från undersökningen på grund av att uppgifter saknades i deras frågeformulär. Kvar fanns 521 ungdomars svar att analysera. Detta motsvarade 82% av de som svarat på enkäten [8]. Av resultaten framgick att 171 (32,8%) av de svarande var män och att 350 (67,2%) var kvinnor. Av dessa var 83 kvinnor lesbiska. Medelåldern bland dem som svarat var 17 år. Homosexuella hade som grupp den högsta medelåldern där 16

17 medelåldern för lesbiska var 18 år. Medelåldern (17) var också högre bland dem som utsatts för misshandel än de som inte utsatts för misshandel [8]. Det var sammanlagt 129 (37%) av kvinnorna som utsatts för en eller flera av de fem typer av misshandel som författarna ställt frågor om. Av de 83 kvinnor som var lesbiska var det 36 (43%) kvinnor som utsatts för någon typ av misshandel [8]. I tabell 1 nedan redovisas den typ av våld de lesbiska kvinnorna utsatts för och hur många som utsatts för de olika typerna av våld. Den vanligaste typen av misshandel som kvinnorna utsatts för var känslomässig misshandel och den minst förekommande typen var sexuell misshandel. De procenttal som redovisas i tabellen är beräknade utifrån alla lesbiska kvinnor i undersökningen (83 st.) Tabell 1. Förekomst av våld i åldern Typ av våld Antal (%) Misshandlad av manlig partner 16 (19,3) Misshandlad av kvinnlig partner 33 (39,8) Kontroll 26 (31,3) Känslomässig misshandel 22 (26,5) Känt sin fysiska säkerhet hotad. 16 (19,3) Fysisk misshandel 12 (14,5) Sexuell misshandel 12 (14,5) Hot om outing 3 (3,6) Hot om outing av manlig partner 2 (2,4) Hot om outing av kvinnlig parner 1 (1,2) (Källa: Freedner, N et al, 2002) I ett projekt som påbörjades 1985, av Renzetti [13] undersöktes bland annat prevalensen för våld i intima relationer bland 100 lesbiska kvinnor i USA. Annonsering användes som metod för att rekrytera kvinnorna. Först trycktes broschyrer upp som informerade om våld i lesbiska relationer. De delades ut till olika kvinnoorganisationer, bokhandlar och barer som riktade sig till kvinnor. Varje broschyr innehöll information om studien och ett formulär som kunde användas för att beställa ett frågeformulär om våld i lesbiska relationer. Posters trycktes också upp som informerade om studien och om var ett frågeformulär kunde erhållas. Dessa sattes upp i olika lokaler såsom bokhandlar, barer, kvinnojourer, kvinnocenter på universitet och mötesplatser för lesbiska organisationer. Information om studien annonserades också i dagspressen. Slutligen annonserades information om studien och hur ett frågeformulär kunde erhållas via post till mer än 200 tidningar för homosexuella och till över 1000 organisationer för homosexuella i USA och Kanada [13]. Mer än 200 kvinnor begärde en enkät och av dessa återsändes 100 användbara enkäter. Där framkom att sextiofem kvinnor (65%) av deltagarna hade varit involverade i ett förhållande där det förekommer någon form av våld. Huvuddelen av deltagarna hade varit involverade i chronic battering vilket definieras som ett förhållande där fysisk misshandel förekommer två gånger eller mera. Sju av de 65 (11%) deltagarna svarade att de endast hade upplevt psykisk misshandel och 57 (87%) kvinnor rapporterade att de blivit utsatta för både fysisk och psykisk misshandel. Den vanligaste formen av fysisk misshandel var knuffar och slag, (se tabell 2) och den vanligaste formen av psykisk misshandel var verbala hot och nedvärderande av partnern inför vänner eller släktingar (se tabell 3). I tabellerna 17

18 nedan är procenttalen beräknade utifrån de 57 kvinnor som varit utsatta för både psykisk och fysisk misshandel. Tabell 2. Fysisk misshandel Antal (%) Knuffar (ofta/ibland) 43 (75) Slag med öppen hand eller knuten näve (ofta/ibland) 37 (65) Slå eller klösa, ansikte, bröst, genitalier (ofta/ibland) 27 (48) Att kasta saker (ofta/ibland) 25 (44) (Källa: Renzetti, C.M, 1992) Tabell 3. Psykisk misshandel Antal (%) Verbala hot (ofta/ibland) 40 (70) Nedvärderande av respondenten inför vänner el. släkt (ofta/ibland) 37 (64) Störande av sömn eller matvanor (ofta/ibland) 37 (63) Nedvärderande inför främlingar (ofta/ibland) 34 (59) Förstörelse av ägodelar (ofta/ibland) 30 (51) (Källa: Renzetti, C.M, 1992) Några Svenska kartläggningar som undersöker hur vanligt det är med våld i intima lesbiska förhållanden har det i skrivande stund inte gjorts men enligt uppgift från RFSL planeras en sådan underökning påbörjas under år Hjälp till offer och förövare Det finns idag organisationer som jobbar för att hjälpa de kvinnor som utsätts för våld av sin manliga partner som exempelvis SKR [16], ROKS [17] och RKC [18]. Det finns också hjälp för de män som utövar våld mot kvinnor. De kan exempelvis få hjälp på Manscentrum [19]. Denna motsvarighet finns i dag inte för homo-, bi och transsexuella personer men RFSL har just börjat titta på de här frågorna. RFSL är en organisation för homo-, bisexuella och transsexuella personer. Det är en demokratisk organisation som bland annat arbetar med sexualpolitiska frågor och för att uppnå jämlikhet mellan homo-, bi och heterosexuella personer. RFSL har också en rådgivningsverksamhet som riktar sig till homo- och bisexuella och är öppen för alla oavsett om personen har medlemskap eller inte. Rådgivningen ger hjälp och stöd till lesbiska kvinnor som befinner sig i en relation där det förekommer våld. Organisationen har i dag drygt 6000 medlemmar. [3] 18

19 Bakgrund till våld i heterosexuella relationer Ekologisk modell Den ekologiska modellen utforskar sambandet mellan individuella faktorer och den kontext (sammanhang) där individen lever [2]. (se, figur 1) Figur 1. Ovanstående modell är anpassad till att beskriva det våld som förekommer i heterosexuella förhållanden. (för tydligare översikt, se bilaga 5) (Källa: Socialstyrelsen, 2003 Våldutsatta kvinnor Ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal) Struktur Den första nivån undersöker större sociala faktorer som påverkar frekvensen av våld. Här inkluderas faktorer som skapar ett acceptabelt klimat för våld, faktorer som minskar motståndet mot våld och faktorer som skapar klyftor mellan olika delar av samhället. Här ingår också faktorer som skapar spänning mellan olika grupper eller länder [2]. Samhälle Nästa nivå utgörs av den samhälleliga kontexten där sociala relationer ingår. Här undersöks exempelvis skolan, arbetsplatsen och i närområdet förekommande karaktärer som ökar eller minskar risken att vara offer eller förövare av våld i intima relationer [2]. Relationen I den tredje nivån undersöks hur nära relationer ökar risken för att utsätta någon eller att utsättas för våld. Bland sådana nära relationer räknas vänner, intima partner och familjemedlemmar [2]. 19

20 Gärningsmannen som individ Den sista nivån i den ekologiska modellen försöker identifiera de biologiska och personliga faktorer som skapar en individs beteende. Exempel på sådana faktorer är biologiska faktorer, demografiska faktorer, impulsivitet, låga skolprestationer, drogmissbruk och tidigare historia av aggressivt beteende och misshandel [2]. Varför stanna i ett förhållande där det förekommer våld? I heterosexuella förhållanden börjar inte förhållandet med att kvinnan blir misshandlad utan relationen startar som en kärleksrelation och övergår i ett senare skede till att inkludera våld, ett mönster som kan ta lång tid för kvinnan att upptäcka [18]. Lena Widding Hedin [18] anger ett antal anledningar till varför den heterosexuella kvinnan stannar i ett förhållande där det förekommer våld: Kvinnan kan vara rädd för att våldet förvärras om hon lämnar relationen. Detta är ingen ogrundad rädsla eftersom så ofta är fallet. Kvinnan har inte ekonomiska förutsättningar att kunna lämna mannen. Hon tror att det är viktigt för barnen att familjen är samlad. Kvinnan kan tro att hon inte klarar av att ta hand om barnen ensam. Kvinnan är handlingsförlamad av psykisk stress. Hennes kulturella och religiösa bakgrund förbjuder henne att lämna mannen. Hon tror att det är hon själv som är orsaken till misshandeln. Hon älskar fortfarande mannen och vill bara att våldet skall sluta. Det är inte heller någon speciell kvinna som utsätts för kvinnomisshandel. Kvinnomisshandel förekommer oberoende av ras, etnisk tillhörighet, ålder, socioekonomisk status eller utbildningsnivå [18]. Teoriram Intervjuernas fokus ligger i första hand på de tre sista nivåerna i den ekologiska modellen. Nedan redovisas kortfattat teorier som täcker in dessa nivåer. De teorier som beskrivs nedan utgår, i källmaterialet, i första hand från det våld som förekommer i heterosexuella förhållanden. Sociokulturell teori I modellens andra nivå undersöks den samhälleliga kontexten. Där ingår sociala relationer som exempelvis skolan, arbetsplatsen och närområdet förekommande karaktäristika som ökar eller minskar risken att utsättas eller att utsätta någon för våld i intima relationer [2]. Hit kan också organisationer för lesbiska kvinnor och olika kvinno- och mansjourer räknas in. Sociokulturella teorier försöker förklara denna nivå i modellen där sociodemografiska faktorer som socioekonomisk tillhörighet, utbildningsnivå och könsspecifika roller har stor betydelse [20] Feministiska teorier fokuserar i huvudsak på patriarkatet och de institutioner som hjälper till att bevara detta och koncentrerar sig på den mansdominerade kulturen, 20

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten

SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten SOU 2016:60 Ett starkare skydd för den sexuella integriteten Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Expert, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Expert, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon Kvinnors erfarenhet av våld Karin Örmon 20160417 Definition mäns våld mot kvinnor (FN) alla former av könsrelaterat våld som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada alternativt lidande för kvinnor,

Läs mer

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas?

Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Utdrag ur NCK-rapport 2010:04 / ISSN 1654-7195 ATT FRÅGA OM VÅLDSUTSATTHET SOM EN DEL AV ANAMNESEN Varför ska frågan om erfarenhet av våld ställas? Anna Berglund, Elisabeth Tönnesen Varför ska frågan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning om mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Mäns våld mot kvinnor är et omfattande samhälls- och fo Ytterst är det en fråga om jä kvinnors mänskliga rättighet Cirka 27 300 fall av misshandelsbrott

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Varningssignaler och råd

Varningssignaler och råd Varningssignaler och råd Innan första slaget Var uppmärksam på hans kvinnosyn Lyssna när din partner talar om kvinnor i allmänhet, om han kommenterar hur de klär sig och hur han värderar kvinnliga kollegor.

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor

Det är bara att lämna honom. och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor Det är bara att lämna honom och andra missuppfattningar om mäns våld mot kvinnor 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer

Läs mer

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR Det övergripande syftet med den fördjupade studie som ansökan avser är att få ökade kunskaper om äldre homo- och bisexuellas villkor i äldrevården.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Du har rätt till ett liv fritt från våld!

Du har rätt till ett liv fritt från våld! Blir du utsatt? Du har rätt till ett liv fritt från våld! Det är numera väl dokumenterat, både i forskning och annan litteratur, att det våld som män riktar mot kvinnor ofta har sitt ursprung i och finner

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09. Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande

Brisens likabehandlingsplan mot mobbning och kränkande Brisens likabehandlingsplan 2013-2014 mot mobbning och kränkande behandling. Bakgrund Den 1 april 2006 kom Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67).

Läs mer

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Likabehandlingsplan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17 Bakgrund Alla barn och personal ska känna sig trygga. De

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor Vision Mäns våld mot kvinnor ska upphöra och kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vad är våld? Våld är varje handling riktad

Läs mer

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK

Våld i nära relationer där hbtqpersoner. Emilia Åkesson Utbildare, NCK Våld i nära relationer där hbtqpersoner ingår Emilia Åkesson Utbildare, NCK Bakgrund Forskningsöversikten visade att behovet av kunskap om våld i samkönade relationer var stort Få studier i svensk kontext

Läs mer

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att

Läs mer

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna

Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld

Läs mer

Till döden skiljer oss åt*

Till döden skiljer oss åt* Rapport nr. 185, Till döden skiljer oss åt* (en studie om mäns våld mot kvinnor) Sammanfattning Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina män. Enligt BRÅ 1 anmäldes det år

Läs mer

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-06-24 Reviderad 2015-06-22 Verksamhetens namn Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten

Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Dina erfarenheter av separation sedan den förra enkäten Alla frågor i den här enkäten gäller perioden mellan den förra enkäten och nu. Vi har tagit emot den förra enkäten av dig den 8 december 2002. Så

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Sammanfattning av RFSLs synpunkter

Sammanfattning av RFSLs synpunkter Sveavägen 57-59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för sexuellt likaberättigande The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights Member of International Lesbian

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Personer med missbruk/beroendeproblematik Katarina Andréasson 2015-03-17 o 18 Alkohol och våld BRÅs Nationella trygghetsundersökning (BRÅ, 2012) 74 % av männen som utsatts för misshandel

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?

Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet! Det tycks finnas en osynlig barriär mellan de som arbetar med människor och de som arbetar med djur.

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.00 09.10 Inledning 09.10 11.30 Våldsutsatta, inklusive fruktpaus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Eneryda förskola Enelyckan INLEDNING Krav på likabehandling Enligt likabehandlingslagen, som började gälla fr.o.m 1 april 2006, ska varje

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se Rapporter till

Läs mer

Likabehandlingsplan för Kulturskolan

Likabehandlingsplan för Kulturskolan Likabehandlingsplan för Kulturskolan 2013-2014 Från och med 1 april 2006 gäller lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. I korthet går lagen ut på

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras

Läs mer

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna.

Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN SPARVEN 2014-2015 Förskolans vision: På förskolan Sparven ska alla känna sig trygga och känna tillit till alla barn och vuxna. Förskolans allmänna förebyggande arbete:

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Likabehandlingsplan för Trojenborgsskolan

Likabehandlingsplan för Trojenborgsskolan Reviderad 080818 Likabehandlingsplan för Trojenborgsskolan Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid Trojenborgsskolan i Skänninge och gäller för läsåret 2008/2009. Bakgrund Alla barn,

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072)

Arbetsområdet. Mäns våld mot kvinnor i nära relation. Nationellt centrum för kvinnofrid (Regeringens förordning SFS 2006:1072) Mäns våld mot kvinnor i nära relation - Förekomst, förklaringsmodeller och konsekvenser för kvinnor Vidareutbildning för stödjare inom BOJ September 2010 Lina Ploug Utbildningssamordnare Nationellt centrum

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Utbildning Limhamn-Bunkeflo LIKABEHANDLINGSPLAN. Rektorsområde: Ängslätt. Förskoleverksamheten

Utbildning Limhamn-Bunkeflo LIKABEHANDLINGSPLAN. Rektorsområde: Ängslätt. Förskoleverksamheten Utbildning Limhamn-Bunkeflo LIKABEHANDLINGSPLAN Rektorsområde: Ängslätt Förskoleverksamheten Mål, syfte... s. 3 Definitioner... s. 4 Förebyggande insatser... s. 6 Åtgärdande insatser... s. 6 Planerade

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011 Mälarakademin ska vara en arbetsplats där ingen diskrimineras, trakasseras, utsätts för mobbning, rasism, främlingsfientlighet,

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer