Ny järngenua. Vindö 32 får ny motor. Praktiskt mitt projekt. Särtryck från

Transkript

1 Praktiskt mitt projekt Särtryck från Ny järngenua Vindö 32 får ny motor För två år sedan ställdes Carl-Gustaf Leijonhufvud inför ett val. Antingen renovera motorn i familjens Vindö 32 S/Y Mimmi eller köpa en ny. Här berättar han om projektet. Text och foto Carl-Gustaf Leijonhufvud A lltsedan vår Vindö 32 lämnade Nötesunds varv 1976 har hon, då vinden inte varit tillräcklig, drivits fram med hjälp av en Volvo Penta MD6A. I begynnelsen fanns tio spänstiga hästar till hands, men dessvärre hade dessa med åren blivit allt tröttare och ointresserade av att jobba... Till sist hade det gått så långt att båten i stiltje som bäst gjorde ett par knop. En läkarundersökning konstaterade att kompressionen på ena cylindern låg på 5 kp/cm 2 mot för en frisk motor. Det drastiska beslutet togs då att ta ur motorn och planera för en ersättare. Visst fanns det tankar på att renovera. Men den relativt höga kostnaden och att en renovering faktiskt inte ger fler hästkrafter gjorde att detta alternativ valdes bort. Man ska beakta att i mångas ögon är en renoverad motor ändå gammal oavsett hur grundlig man är. Tio hästar må vara det man kalkylerade med som tillräckligt 1976, men idag får det betraktas som väl klent om man vill manövrera smidigt i hamnar, eller ha tillräckligt med ork att gå i motsjö och komma snabbt hem. För att kunna bedöma effektbehovet finns en oskriven tumregel att det krävs 5 hk per ton båt för att i stiltje förflytta båten genom vattnet i samma fart som den är lång i vattenlinjen. Det finns ytterligare en tumregel att en båt kan förväntas gå i en knop mot 10 m/s per hk och ton. Enligt denna formel skulle det krävas runt 2o hk för att ge en semesterlastad Vindö 32 dräglig fart. Efter 35 år pensionerades den gamla Volvo Penta MD6A-maskinen. Beslutet att köpa ny motor Att fatta beslut om att köpa ny båtmotor är inget man gör i en handvändning. När insikten väl har landat blir det mycket som måste falla på plats, inte bara en utgift som för de allra flesta inte ryms inom den normala hushållsbudgeten. Med andra ord behövs såväl praktisk som finansiell planering. Vill man göra det lite lättare för sig, kan man se det rent företagsekonomiskt och klassa motorbytet som investering. (Ekonomer betraktar ju en investering som en kapitalplacering som ökar eller vidmakthåller ett värde.) För att hålla kostnaderna nere togs efter noggrant övervägande beslutet att genomföra bytet på egen hand. Som tur var hade vi bra vänner och påhejare på varvet i Stallarholmen som var villiga att assistera. Att börja demontera krävde lite planering, då vi hade ambitionen att försöka sälja motorn eller lämna den som dellikvid vid köp av en ny. Då funkar inte principen klippa-såga-bryta. Vad vi förstått finns det en marknad för begagnade Pentamotorer och -delar. (Efter två veckor på Blocket var motorn såld!) Urtagning av MD6:an Demonteringen av MD6:an började med att bringa ordning bland alla kablar. Genom åren har det gjorts en hel del omkopplingar, nya kablar har dragits utan att de gamla tagits bort. Att bringa ordning i härvan av kablar lät sig inte göras. Istället beslutades att kassera samtliga elanslutningar utom kabelstammen till instrumentpanelen, som lämnades med vid försäljningen. Lyftet av motorn gjordes medan båten låg i sjön med hjälp av en mastkran. Allt gick bra, men det jag slogs av var att Pentan inte bara var tung (cirka 175 kg) utan även relativt stor när man ser den lite nedifrån. Några kalla kårar gick genom kroppen, skulle slinget gå av var det inget snack om att båten skulle gå till botten. Val av ny motor När beslutet tagits var det bara att börja söka på internet efter lämplig ersättare. Naturligtvis började vi med Vindöklubbens hemsida ( Hittade en del information där, men ville se lite fler exempel på lösningar. Efter ytterligare letande hit- 66 praktiskt båtägande nr 1, JANUARI 2013

2 Särtryck från mitt projekt Praktiskt När Vindö 32:an S/Y Mimmi lämnade varvet 1976 satt det en Volvo Penta MD6A i båten. Efter 35 års tjänst har motorn pensionerats till förmån för en Lombardini. tades en beskrivning från Kungsörs Båtvarv. Där fanns en bild på en Vindö 32 med en snyggt monterad Vetus M2.06. Den ingav hopp om ett möjligt positivt slutresultat. Vindö 32 är relativt trång i botten akteröver, vilket innebär att en ny motor varken bör vara för lång eller för bred. Vår målsättning var att inte behöva göra någon större ombyggnad av motorbädden. Alltså gällde det att hitta en så kompakt men kraftfull maskin som möjligt. Bilden från Kungsörs Båtvarv visade en tvåcylindrig Vetus på 16 hästkrafter. Vi hade dock ett önskemål om cirka 20 hk. Frågan var om detta skulle medföra en så stor motor att vi inte skulle få ihop bytet utan större ombyggnader eller modifieringar. Hur ska vi välja rätt? Jag kom på att jag faktiskt har en gammal broschyr för VP MD6 med en måttskiss av motorns längd och bredd på baksidan. Denna kopierades, och sedan förde jag in jämförande mått på skissen för några tänkbara ersättare: Penta D1-20, Yanmar 3YM20, Vetus M2.06, Solé Mini 17, Beta 20 och Lombardini LDW702M. I jämförelsen tog jag hänsyn till total längd (inklusive backslag) och bredd samt motorfästenas geometri. Jag konstaterade att Lombardini var en av dem som avvek minst från MD6:ans ursprungliga måttbild (fästpunkter). Val av Lombardini Nästa fråga blev vad Lombardini var för märke. Vi hade i alla fall inte hört talas om det tidigare. Återigen får internet ge svaret. Det visar sig att Lombardini är en av Europas största tillverkare av mindre dieslar. Fabriken har funnits i 85 år och tillverkar motorer främst för industribruk, företrädesvis stationära anläggningar som elverk etcetera. Motorerna kännetecknas av kompakt konstruktion och låg vikt. Företaget ingår sedan 2007 i Kohler Group, som tillverkar cirka 1,2 miljoner motorer per år. I Sverige är det kanske inte något av de mer kända märkena, i Europa desto vanligare. Vem säljer då Lombardini i Sverige? Via nätet fick jag napp på en firma i Lidköping som heter Rodahl Marin, vilken visade sig hålla i den svenska agenturen. Jag ringde och fick kontakt med en tillmötesgående säljare. Motor i lager, inga problem, bara att komma och hämta. Efter att ha gått igenom offerten från Rodahl visade de sig vara både tillmötesgående och prisvärda. På frågan om det var möjligt att anpassa fästena på Lombardinin till motorbädden för MD6 svarade man att det inte var något problem. Efter en kort stunds betän- nr 1, JANUARI 2013 praktiskt båtägande 67

3 Praktiskt mitt projekt Särtryck från Maskinleverantören skickade en jigg som användes för att kunna anpassa motorfästena efter Vindö 32:ans befintliga motorbädd. Lombardini LDW702M är cirka 60 kilo lättare och kompaktare än den gamla Volvo Pentan, men på samma gång dubbelt så kraftfull. ketid beslutade vi att välja Lombardini. Kontaktade återigen Rodahl Marin för att bekräfta offerten. De lovade att skicka en jigg så jag kunde mäta upp den gamla MD6:ans fästpunkter för att de skulle kunna tillverka anpassade motorfästen där isolatorerna är monterade. Förberedelser Efter någon dag kom den utlovade jiggen för LDW702M där isolatorerna och klämkopplingen för axeln var monterade. Min uppgift var att ersätta axeln med ett passande rör som sedan fästes i klämkopplingen. Jiggen stöttades under isolatorerna till rätt nivå så att axeln roterade lätt i cutlesslagret. Med jiggen hängande i axeln togs foton, där tumstockar och vinkelhakar lagts kors och tvärs så att det gick att se differenserna mot de befintliga bulthålen i motorbädden. Det visade sig att de främre motorfästena passade bra med endast en mindre justering i höjd. Detta löstes sedan genom att ett tio millimeters plattjärn fästes med försänkta skruvar i de gamla bulthålen. I plattjärnet borrades och gängades sedan nya hål för att fästa de nya isolatorerna. För de aktre fästena var avvikelsen större, vilket kom att lösas med helt nya motorfästen. Tanken var att den nya motorn skulle kunna monteras bolt on, onekligen spännande. Hämtning av motorn Efter någon vecka var de nya motorfästena klara och motorn redo att hämtas. Ingen tid att förlora, på med släpet och iväg till Lidköping. Väl framme möttes vi av min kontaktperson, som hade förberett en lastpall med motor och alla tillbehör som vattenlås, filter, avgasslang med mera. När vi lämnade Lidköping var bilen väl lastad se listan på sidan 69. Uppfräschat motorrum Under tiden vi väntat på att de specialbyggda fästena skulle bli klara hade bland annat motorutrymmet målats och isolerats med nya ljudabsorberande skivor. Målningen gjordes med Becker Servalack, finfin färg som har bra tålighet och god vidhäftningsförmåga och ger ett snyggt resultat (salig i åminnelse, nu utfasad av miljöskäl). Viktigast inför målningen var att få bort all gammal lös färg och oljefilm. För detta ändamål tvättades med ammoniak blandad med vatten. Här använde jag förstås nödvändig skyddsutrustning då ammoniak är kraftigt irriterande. Att tvätta med ammoniak kan verka tufft, men är effektivt mot mögel och olja. Efter målning var det dags att montera ny ljudisolering. Här valdes skivor med blank folie. Jag började med att stryka ut ett tunt lager kontaktlim, mest för att verkligen säkra att skivorna inte lossnar, och jag ville limma ihop kanterna så att det blev prydliga fogar. Slutligen tejpades alla kanter och skarvar med folietape. Ett tips vid tillskärning av skivorna för att få ett snyggt resultat är att använda sig av den specialkniv som finns för att skära mineralull. Rengöring av tank Min kontakt hos motorleverantören rekommenderade att jag skulle kontrollera att bränsletanken var ren invändigt. Anledningen är att dagens motorer omsätter betydligt mer bränsle än förr. När diesel återförs till tanken via returledningen finns risk för att gamla föroreningar rörs upp. Eftersom jag var osäker på om tanken någonsin gjorts ren, var det bara att sätta igång. Tyvärr fanns ingen manlucka på tanken, så det var bara att plocka ur den ur båten. På Vindö 32 sitter den relativt lätt åtkomlig för demontering från sin plats i styrbords sittbrunnskista. Jag började med att tömma tanken på gammal diesel. Avtappningen gjordes med slang via bordsgenomföringen till kylvattnet. Därefter lirkades tanken upp via luckan. Detta moment var lite trixigt, men gick ändå förvånansvärt smidigt. Med tanken på arbetsbänken gjordes en inspektion som avslöjade en smutsig bottensats med stora svarta klumpar. Beväpnad med kaustiksoda, diskmedel och en högtryckstvätt gjordes tanken ren invändigt. Byte av genomföringar I väntan på att motorn skulle levereras utfördes ytterligare en del småjobb. Bland annat byte av samtliga bordsgenomföringar. Anledningen till att vi bytte genomföringar var först och främst säkerhetsskäl. Flera av kranarna hade börjat kärva. Dessutom behövde intaget för kylning till den nya motorn ökas i dimension för att passa till en 20 millimeters kylvattenslang. Jag valde att genomgående montera rostfria genomföringar och avstängningskranar från Ahlsells. Att byta genomföringar och kranar var i och för sig inte speciellt bökigt. Det som dock var svårt var att dra fast bordsgenomföringen och avloppskranen till pentry. Här är det som bekant väldigt trångt och jag tvingades att göra ett specialverktyg för att över huvud taget kunna komma åt och dra fast tillräckligt hårt. Tätning gjordes på sedvanligt rörmokarmanér, med gängpasta och lin. Bränsleledningen byttes, från kopparrör till slang i armerat nitrilgummi, och extra filter monterades för att ta bort eventuella framtida förekomster av alger i dieseln. Nya batterier inhandlades, ett på 115 Ah för förbrukning och ett på 80 Ah som startbatteri. Samtidigt monterades en Cetek M200 batteriladdare med 68 praktiskt båtägande nr 1, JANUARI 2013

4 Särtryck från mitt projekt Praktiskt För säkerhets skull kontrollerades bränsletanken. Den visade sig vara i stort behov av rengöring. Det krävdes lite pyssel och en ny ram i teak för att passa in den nya motorns kontrollpanel i sittbrunnen. landströmscentral. Batterikablarna byttes och fick riktiga presskabelskor med krympslang, samt batterikabelskor från Skyllermarks anpassade för extra anslutningar. Vi valde även att montera ett helt nytt Teleflexreglage, då det gamla reglaget börjat kärva. Från början kalkylerades några timmars arbete för detta, men icke, när allt ska jävlas så ska det ske med besked. Det vi-sade sig att det nya reglagets axeltapp (för att fästa spaken) var kortare än den gamla, vilket innebar att själva reglagespaken inte gick att fästa. Enda lösningen var att såga och fräsa ur glasfibern på insidan så pass mycket att hela manöverdelen kunde fällas in. En bidragande orsak till strulet med reglaget var att jag tidigare hade bytt samtlig teak i sittbrunnen, och att de nya teakskivorna på kistornas sidor var aningen tjockare än originalet. Det gamla reglagets växelhus var monterat på insidan, inte som brukligt på utsidan. Insidan var dessutom inte plan. Det finns också en skarv där glasfiber-kassetten som utgör stommen till hela sittbrunnsinsatsen är sammanfogad, och den måste sågas ur så pass mycket att reglagearmarna kan röra sig fritt. Montering av Lombardinin Att lyfta i motorn gick som smort, och allt visade sig passa perfekt på klackarna i motorrummet. Mycket tack vare de nya bakre fästena som tillverkats av Rodahl Marin. Det som nu krävdes för att få fast motorn var att borra nya hål i plattjärnen för att fästa isolatorerna i motorbädden. Proceduren krävde att motorn fick lyftas i och ur ett par gånger innan allt var klart. Vi började med att lyfta i motorn provisoriskt på motorbädden. Därefter justerades motorn in i längd, höjd och sida så passningen mot de två halvorna i klämkopplingen blev så bra som möjligt. En markering Den nya motorn lyftes i och ur ett par gånger för att säkerställa att isolatorerna placerades exakt rätt på motorbädden innan slutmonteringen. gjordes av var vi skulle borra de nya fästhålen för isolatorerna. Motorn lyftes sedan för att vi skulle komma åt att borra och gänga de nya hålen för M10-bultarna. Motorn sänktes därefter återigen ner på motorbädden och bultarna skruvades fast. I detta skede togs sedan mått för att axeln skulle kunna kapas i rätt längd. Noterbart är att axelns totala längd bara är cirka 40 centimeter. Med motorn på plats, och provisoriskt fastsatt, på bädden återstod det knivigaste, att finjustera mot klämkopplingen. Nu var det bladmått som gällde. Sidoinriktningen var bra, endast en mindre justering behövde göras. I höjd krävdes lite mer justering. Detta gjordes genom att växelvis justera muttrarna på isolatorerna upp/ner/fram/ bak. Till sist, efter en massa skruvande, var vi nöjda och klämkopplingen kunde skjutas på plats. Avslutningsvis efterdrogs bultarna och säkrades med fjäderbricka och lite gänglåsning. Noterbart: I vårt fall monterades en ny axel stumt mot motorn utan mellanliggande flexibel koppling. Det får ses som relativt vanligt att sådan är monterad, i vår gamla motor fanns en sådan kopplad till MD6:an. En av anledningarna till att en flexibel koppling nr 1, JANUARI 2013 praktiskt båtägande 69

5 Praktiskt mitt projekt Särtryck från Ljuddämparen (den svarta burken i förgrunden) fylldes med vatten vid provkörningen. Ett vattenlås (den gråa burken) löste problemet. Propelleraxeln monterades stumt mot motorn utan någon flexibel koppling. valdes bort var att Vindön som sagt har en relativt kort axel, cirka 40 centimeter, samt att motorn genom sin konstruktion avger mycket lite vibrationer. Så här efteråt har vi inte saknat en flexibel koppling, motorn går väldigt mjukt och vibrationsfritt. Med motorn stadigt på plats återstod bara inkoppling av manöverpanel, diverse slangar och batterikablar och inte minst att spreja valda delar med transparent vax, ett försök att motverka framtida rost på motorn. Den manöverpanel som levererades med motorn passade bra i uttaget där MD6:ans panel suttit. Att ansluta till motorn var bara att trycka ihop ett par kontaktstycken. Den lilla modifiering som krävdes var att tillverka en ram i teak, då den nya panelen var mindre än den gamla. Slutligen återstod att ansluta det sista, som slangar för kylning, bränsle och avgaser samt de nya kablarna till startmotor, batteri och huvudbrytare, och sist men inte minst den nya 3-bladiga 14-tums propellern. Det enda som inte byttes var cutlesslagret och axeltätningen. Eftersom det var en PSS, som har erkänt lång livslängd och var i utmärkt skick, såg vi ingen anledning till byte av denna. När allt nu var klart var det bara att sjösätta fort som tusan, det fanns ju trots allt ett par veckor kvar innan 2010 års sommarsemester var till ände. När vi nu kommit så långt att båten låg i vattnet, måste jag erkänna att det var lite pirrigt att trycka på startknappen. Brum, så var motorn i gång, den gick jämnt och lugnt. Jag kollade runt efter läckage, men allt såg bra ut. Känslan var obeskrivlig det funkar! Provkörning Allt frid och fröjd, allt verkade fungera som det skulle. Äntligen var båten som ny igen, och semestern kunde påbörjas. Glad i hågen mejlade jag några bilder till motorleverantören för att visa hur det såg ut. Mina bilder besvarades med en fråga gällande ljuddämparen/vattenlåsets placering. Enligt dem såg den ut att ligga lite högt i förhållande till motorns utblås. Jag hade förstås kollat detta vid provstart och tyckt allt såg bra ut, inget vatten stod kvar i avgasslangen. Men okej, jag kollar väl en gång till, och till min förvåning stod det nu vatten i slangen vid avgaskröken! Vad göra nu då? Att flytta ner ljuddämparen var inte att tänka på då den i så fall hamnat rakt över axeltätningen, som måste vara Att tänka på om du ska byta motor Gör en översiktlig arbetsplan, försök att tidsätta några arbetsmoment. Tänk igenom vad du väljer bort av dina vardagliga aktiviteter (om du vill bli klar i rimlig tid). Att göra ett motorbyte själv kräver praktiskt såväl som mentalt engagemang. Dubblera tiden (minst) med tanke på tillkommande arbeten du inte tänkt på. Var aktsam med att ta på dig extra arbeten medan man ändå håller på. Om du vill komma i sjön i tid kan det vara bra att först göra de väsentliga jobben som behövs för att få motorn på plats. Sök efter välrenommerade leverantörer med goda referenser, leta gärna utanför storstäderna. Försök jobba så mycket som möjligt i sammanhängande pass. Skicka gärna familjen på semester en vecka till någon varm och solig plats, så du kan få fulla arbetsdagar. Man ska inte underskatta den ställtid som går till att plocka med sig alla prylar, restid m.m. Försök ordna för säkerheten. Det är bra att ha stadiga stegar och gångbryggor, det kommer att bli väldigt mycket spring upp och ner ur båten. Rejäla gångbryggor runt aktern fungerar även som förträffliga avställningsytor. Se till att du har bra ljus. Riktiga arbetsstrålkastare (halogen) ska inte underskattas. Om du jobbar på vintern kan en värmefläkt och en radio göra tillvaron lite drägligare. Var noggrann med det du gör, kolla, dubbelkolla. Då åtkomlig för bland annat luftning. Bara att kolla runt bland alla tillbehörsfirmor för att finna en annan utväg. Det visade sig att Vetus i sin katalog hade en intressant lösning, en cylinderformad kombinerad ljuddämpare/vattenlås, döpt till NLPH, med justerbara gavlar/anslutningar som skulle kunna funka. Jag kontaktade direkt Vetuscenter och fick informationen att produkten skulle släppas i Holland först i slutet av september. känns det lite tryggare den dagen då omständigheterna kräver att du är fullt fokuserad på annat. Använd kvalitetsprodukter i mesta möjliga mån. Glöm inte dubbla motkopplade slangklämmor. Använd krympslang för att försegla elkablar, riktiga kylvattenslangar och bränsleslangar. Köp nya skruvar/bultar/muttrar. Glöm inte att göra efterkontroller, kolla/efterdra slangklämmor och skruvar/bultar. Testa/provkör ordentligt innan du ger dig av på någon längre resa/semester. Var bussig mot andra som hamnat i samma situation, dela med dig av dina erfarenheter. Tänk på vad du själv skulle vilja veta innan du ger dig in i ett liknande projekt. 70 praktiskt båtägande nr 1, JANUARI 2013

6 Särtryck från mitt projekt Praktiskt När motorbytet var genomfört fanns det fortfarande tid över för lite segling. Snabb sjösättning... Motorbytet innebar tio extra hästkrafter. Kraft som är lätt att vänja sig vid. Återstår att se om Lombardinin också kvalificerar sig för en guldklocka med tiden. Nytt vattenlås En dag i början av september knackade det på dörren. Det var DHL som kom på besök med ett litet efterlängtat paket. Det går inte att beskriva hur glad jag blev. Snabbt som attan iväg till båten för att montera det nya vattenlåset. Tanken var att helt kallt lägga det i kölsvinet under motorn för att sedan ansluta till den befintliga avgasslangen. Planen funkade, vattenlåset passade perfekt, om än lite trångt mellan skrov och reglage för backslag. Det jag var lite orolig över var hur många liter vatten som kommer ut per stöt från motorn, och om NLPH skulle klara att svälja mängden. Den visade sig dock vara tillräckligt stor, och efter upprepade kontroller var det tomt på vatten i avgasslangen vid motorn. I mål Äntligen gick det att andas ut. Ett par helgers segling klarades av inklusive en resa Mariefred Trosa tur och retur helt utan problem. Vilken skillnad! Med vår nya motor fanns nu kraft att manövrera vår långkölade båt i hamn utan att riskera missöden. Inte heller att gå i motsjö och hålla fart var längre något problem. Som jämförelse med Pentan kan nämnas att Lombardinin har en lite rappare motorgång. Den är också betydligt kompaktare och cirka 60 kilo lättare. Så här i efterhand, och med två somrars erfarenhet i bagaget, har bytet trots allt arbete varit lyckat. Alternativet hade förstås varit att renovera den gamla Pentan. Men då hade vi inte fått de där tio extra hästkrafterna som vi nu så snabbt vant oss vid. Vad gäller arbetet generellt kan sägas att det var mer omfattande och tidskrävande än vad jag trodde, dock inte så pass avskräckande att jag inte skulle göra om det. Sammanfattning Min bedömning är att arbetet är genomförbart för den som är något så när händig, vetgirig och noggrann. Att lyckas beror Material Rodahl Marin, Lidköping 1 st Lombardini LDW702M 1 st backslag TMC 40 1 st standard plus digital instrumentpanel inkl. 5 m kablage 4 st motorisolatorer 2 st reglagekabel, L = 3 m 1 st sjövattenfilter för 20 mm kylvattenslang 1 st vakuumventil VV38 1 st vattensamlare/ljuddämpare R 1 st propeller Mikado 3 blad, 14, fasta blad 1 st klämkoppling 4 /25 m 1 st propelleraxel 25 mm Ca 2 m avgasslang Ca 2 m kylvattenslang Erlandsons Brygga Batterikablar, svart & röd Bult, mutter & skruv 1 st batteri 115 Ah 1 st batteri 80 Ah 1 st Cetek M200 batteriladdare 1 st landströmscentral 1 anslutning landström Marinco QL- bränslerenare till största delen på egen planering och att man tänker igenom vad man ger sig in på. Man bör heller inte vara rädd för att rådgöra med fackfolk och andra som gjort liknande jobb. Dock en liten varning. Det finns många experter inom området. Mitt råd är att använda sunt förnuft och att värdera allt som skrivs och hörs. Bränslefilter Slangklämmor Sika 291 Bränsleslang i armerat nitrilgummi Biltema Ljuddämpningsplattor, 30 mm Kontaktlim Aluminiumtejp Lösningsmedel/rengöringsmedel Slippapper Penslar Lokal färgaffär Becker Servalack Becker utomhusgrundfärg Mekonomen Teroson, transparent Multi Wax (yttre rostsskydd motor, isolatorer etc.) SeaSea Skyllermarks kabelskor Krympslang, röd & svart (för kabelskor) Ahlsell Avstängningskranar (RF) Kabelklammer (RF) Vetuscenter Vattenlås NLPH I detta fall har jag valt att inte redovisa någon specificering av tidsåtgången. Anledningen är helt enkelt att tiden inte bokförts. Delvis på grund av att arbetet sträcker sig över så många månader från beslutet att ersätta MD6:an fram till provkörning. En kvalificerad skattning ger en total tidsåtgång om cirka 170 timmar. nr 1, JANUARI 2013 praktiskt båtägande 71