World Goodwill N YHETSBREV. I detta nummer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "World Goodwill N YHETSBREV. I detta nummer"

Transkript

1 World Goodwill GOD VIL JA ÄR N YHETSBREV Nr En tidskrift som visar Den goda viljans energi i världen. K Ä R LE K I H A N I D L N G Förenta nationerna omsätter ideal i handling Ett litet barn ställer frågan till dig: Vad gör FN egentligen? Enkel fråga, men inte så enkel att svara på. Du måste ut på nätet och kolla rapporter och redogörelser om FN. Sedan kan du svara: Man kan säga att det finns inget som är viktigt för alla människor på jorden som FN inte är engagerat i. De flesta känner till om FN:s engagemang vid olika humanitära katastrofer, t ex flyktingsituationen i Syrien och dess grannländer. Många vet också att FN samtidigt är involverat politiskt i denna kris, försöker föra samman parterna för att få slut på den väpnade konflikten. Men mera i skymundan är FN engagerat i många andra mindre rubrikskapande hjälpsituationer. Två färska exempel är delstaten Kachin i norra Burma och rebellalliansen Seleka i Centralafrikanska republiken. Men FN finns också närvarande i många andra konflikter, vare sig de är pågående eller i tillfälligt eldupphör. Andra områden som FN och deras olika organ arbetar med är t ex en internationell skattereform, meteorologiskt samarbete, internationell luftfartsnavigering, forskning, utbildning och kulturellt samarbete, men om dem rapporterar man inte så mycket. Och listan kan göras längre. Stadgan Komna så här långt utbrister vår lilla vän: Varför gör FN så många saker? Vad är dom till för? Då måste vi se vad det står i FN-stadgan. Inledningen till stadgan är kanske det mest gripande och ambitiösa uttalandet av någon organisation. Det är värt att citera och fundera över en stund. VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden, att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rättvisa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten, att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet, OCH ATT I DESSA SYFTEN öva fördragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom goda grannar, förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och säkerhet, godtaga grundsatser och införa metoder, som giva säkerhet för att vapenmakt icke kommer till användning annat än i gemensamt intresse, samt anlita internationella verksamhetsformer för att främja sociala och ekonomiska framsteg för alla folk; HAVA ÖVERENSKOMMIT ATT FÖRENA VARA ANSTRÄNGNINGAR FÖR ATT FÖRVERKLIGA DESSA SYFTEMÅL. I enlighet härmed hava våra regeringar... enats om att upprätta en internationell organisation, som skall bära namnet Förenta Nationerna. Bevara framtiden för krig... bekräfta tron på mänskliga rättigheter... etablera respekt för internationell lag... främja sociala framsteg... alla dessa uppgifter är världsförändrande till sin natur. FN vill uppnå alla fyra målen (!) och det med en budget som är en bråkdel av en rätt liten nations BNP. Omfattningen av FN:s arbete förklarar varför organisationen är engagerad, och faktiskt måste enga- I detta nummer Bortom en vision av god vilja Rapport: Förenade för en fredskultur genom harmoni mellan religioner Redaktör: Dominic Dibble

2 gera sig, i så många olika områden av internationellt samarbete. Och implicit i alla dessa mål har vi det faktum att, trots att det finns många nationer och kulturer på jorden, finns det bara en enda mänsklighet. Alla dessa FN-byråer, FN-processer och FN program finns bara för att arbeta fram de konkreta implikationerna av detta faktum. Och som namnet på organisationen som sådan, innehåller både ordet nationer (som pekar på splittring) och förenta (som visar på helheten) avslöjar den dynamiska, kreativa spänning som ligger i botten på FN:s själva existens. Ett positivt resultat av konflikten Som det står i inledningen steg Förenta nationerna upp ur askan av ett världskrig, som svar på ett tvingande behov att hitta nya sätt att handskas med konflikter länder emellan. Sålunda är organisationen märkligt nog ett positivt resultat av strider. När de tillåts ha sin gång så framkallar konflikter en stark beslutsamhet från människans själ att finna en väg till fred. Att söka djupare för att hitta den ursprungliga orsaken till konflikten. Konflikter lär oss att när vi fattar fel beslut så ska vi inte upprepa dem. De som bildade Förenta nationerna var beslutna att inte upprepa det förgångnas misstag. De såg framför sig och skapade ett världsforum där människans medvetande kan lyftas till en högre nivå, där mäniskotankens och hjärtats kreativa förmåga kan lösa potentiella konflikter innan de bryter ut i krig. Det är en väg som manar till delat ansvar för tillståndet i världen, och viktigast av allt, de principer på vilka FN baseras framkallar från dess medlemmar en starkare andlig vilja att tillgodose behoven hos hela mänskligheten. FN som är inspirerat från ovan av den universella själen gör så att människor kan nå ut genom de många FN-byråerna. Eftersom FN är tillägnad hela mänskligheten och eftersom dess grundprincip är tjänande, är FN naturligen magnetiskt för alla människor av god vilja. Naturligtvis är det en alltigenom human organisation, med dess fel och brister. Så t ex var dess ursprungliga organisationsstruktur långt ifrån idealisk, och den lider av många markanta hinder mot reformering. Förre chefen för Global Policy Forum, James Paul, anmärker FN behöver reformeras. Det är alla överens om. Men man är djupt oenig om vilket slags reform som behövs och vad den syftar till. De ledande inom ngo:erna vill ha ett mer demokratiskt FN, med större öppenhet och redovisningsansvar. Teknokraterna vill ha större produktivitet och effektivitet från FN-anställda. Delegaterna förordar reformer som står i samklang med nationella intressen och främjar den nationella makten. Idealisterna erbjuder planer för en enormt utbyggd enhet som skulle minska staternas suveränitet. Under det 2 att konservativa vill ha ett slimmat FN med markant minskad makt. Överenskommelser i detta är alltså enormt svåra att nå. De som anställer personalen, det spelar ingen roll hur begåvade och idealistiska de än är, begår dessutom misstag och gör felbedömningar, som vi alla. Givet den enorma och komplicerade uppgiften skulle det förvåna mycket om det var på annat sätt. Men bara det faktum att FN finns visar att mänskligheten 1945 gick in i en ny fas i människans utveckling, en fas där allas bästa för första gången anges som ledstjärna för mänsklighetens kollektiva handlande. Grundprincipen för tjänande Som vi redan sett är tjänandet en viktig grundprincip för FN. Det utövas genom ett förvirrande stort antal byråer, institutioner och program, från de välkända såsom UNICEF och World Food Programme till mer okända enheter såsom Organisationen för förbud för kemiska vapen och den Multilateral Investment Guarantee Agency. Ett rätt nytt organ är FN:s mellanstatliga klimatpanel (IPCC) etablerad 1988 för att tackla klimatförändringarna och människans påverkan på klimatet. Ännu senare inrättades i juli 2010 FN:s utvecklingsfond för kvinnor. Många av dess organ samordnas av ECOSOC, FN:s ekonomiska och sociala råd. Det är inte så välkänt som säkerhetsrådet och generalförsamlingen men är ett centralt forum för att diskutera internationella ekonomiska och sociala frågor och att formulera rekommendationer i policyfrågor. Det spelar en nyckelroll för att skapa internationellt utvecklingssamarbete. Det rådfrågar ngo:er, vilket gör att man får en vital länk mellan FN och det civila samhället. Som vi sett i stadgan vill FN bekräfta tron på de mänskliga rättigheterna. Ett av de viktigaste sätten är genom den mest kända deklarationen FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (UDHR). Vi lever i en tid då mänskliga rättigheter ses som självfallna, och som det mest användbara sättet att garantera allmänna sfärens etik och moral. Så till den grad att till och med i länder där styret är förtryckande, känner man sig tvungen att försvara de mänskliga rättigheterna. Det är lätt att underskatta vilket enormt framsteg detta är. En stor del av förtjänsten ligger i det världsomspännande inflytande som UDHR har tillvunnit sig under sin sextiofemåriga existens. Den skrevs i efterdyningarna av andra världskriget och avsikten var att påverka FN:stadgans bestämmelser om mänskliga rättigheter. Den har blivit ett slags guldstandard, som det nationella uppträdandet mäts mot. Den är ett djupt andligt dokument, för det hyllar en vision av universell frihet och universellt broderskap som går bortom alla skillnader i kulturella, religiösa och soci-

3 ala villkor. Fastän den inte i sig är bindande har UDHR tjänat som upprinnelse till vidare, mer detaljerade deklarationer, och även lagligen bindande konventioner såsom de två internationella avtalen om civila och politiska rättigheter och om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och kvinnokonventionen, ofta förkortad CEDAW (Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination against Women). Eftersom dessa är legala dokument, är de jämförelsevis komplicerade och utförliga. Och under det att de har antagits allmänt gör också många nationer specifika reservationer mot en del bestämmelser, om de tycker att de står i konflikt med deras nationella lagstiftning. I vilket fall som helst är FN, dess stadga, de olika byråerna, deklarationerna och konventionerna och speciella utvecklingsmål såsom Milleniemålen (ämne för nästa artikel) viktiga andliga resultat för mänskligheten, även om deras syften än så länge bara är delvis förverkligade. De är levande, dynamiska uttryck för intentionen att skapa goda relationer. De förkroppsligar höga principer som genljuder i alla människor av god vilja. Som sådana, manar de oss till ett aktivt samarbete och stöd. 1. UN Reform: An Analysis, p.1, James Paul, Global Policy Forum, 1996 ( 2. En djupare analys finns att läsa I World Goodwill Commentary The Universal Declaration of Human Rights: Signpost to Freedom. Commentary on the UN The United Nations: Humanity s Challenge är också ett dokument som kan hämtas ner på org/commentary. BORTOM 2015: EN VISION AV GOD VILJA År 2015 är slutåret för FN:s milleniemål. Regeringschefer fattade en överenskommelse på åtta klart definierade områden för mänsklig utveckling, På varje område angavs i FN en uppsättning mätbara mål under de visionära dagar som föregick det nya årtusendet den 1 januari år Ett löfte gavs att det internationella samfundet skulle garantera att vartenda av målen skulle ha uppnåtts till Målsättningen representerade ett genombrott för den internationella gemenskapen. För första gången någonsin definierade man en gemensam agenda för mänsklighetens utveckling och var överens om den i ett ovanligt utbrott av visionärt samarbete från världens regeringar. Man kan hävda att ända fram till 1990-talet drevs utvecklingsagendan, trots retoriken, av det kalla krigets politik. När järnridån föll fick vi ett årtionde av samtal och utforskande av idéer hur regeringarna skulle kunna samarbeta för att faktiskt flytta fram positionerna för syftena och principerna i FN-stadgan och i deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Stora internationella konferenser genom hela årtiondet behandlade sådana frågor som befolkning, miljö och utveckling, kvinnor och städernas framtid. Milleniemålen föddes ur en anda av dessa konferenser och en vilja att ställa frågan: vad kommer att fungera? Hur kan världens nationer harmoniera sina handlingar på ett sådant sätt att det minskar antalet människor som lever i extrem fattigdom, eftersom de saknar de mest grundläggande tillgången till hälso- och sjukvård, utbildning, vatten och renhållning. Samtidigt måste man ta miljöhänsyn. Den goda viljan bakom målsättningen var tydlig. Åtta områden definierades vart och ett med en uppsättning mätbara operativa mål. Områdena behandlar specifika ämnen: extrem fattigdom och svält, utbildning för alla, jämställdhet mellan kvinnor och män, barns hälsa, mödrars hälsa, kriget mot hiv/aids och andra sjukdomar; en hållbar miljö, globalt samarbete för att klara målen. Bland de mätbara målen kan nämnas att halvera fattigdomen för de som lever i extrem fattigdom (mindre än 1,25 dollar om dagen), att minska barnadödligheten för barn under fem år med 2/3 och som en del av det globala partnerskapet för utveckling, öka utlandutvecklingshjälpen från givarländerna till 0,7 % av BNP. Att mäta framsteg Ambitionen och målen betyder att det nu är möjligt att mäta framstegen årligen på en landför-landbasis eller t o m stad-för-stad. Detta har ändrat agendan för utvecklingsfrågor. Länder kan hållas ansvariga och hjälpen kan riktas in på det som fungerar för att nå målen. Vem som helst kan genomföra egen forskning för att se om ledarnas löften från år 2000 har infriats. Regeringarna uppmanas att samarbeta med en gemensam agenda och det civila sam- 3

4 hället (yrkes- och fackmässiga organisationer, demokratiska utvecklingsorganisationer, lokala styrelser, företag etc) uppmanas också att bidra var och en på sitt sätt. Drömmen var att förena inte bara regeringarna, utan även världens folk i en samverkande, gemensam uppgift. Alltsedan år 2000 har milleniemålen påverkat fantasi och tänkande hos regeringarna. Istället för att planera för den nationella sociala utvecklingen, som drivs av tillgängliga medel eller vilka ekonomiska resurser som kan attraheras från givarländer har framgångsrika regeringar, förvaltningar och styrelser börjat tänka så här: om vi vill nå ett av målen i vår stad eller vår provins fram till år 2015 vad behöver vi göra nu och nästa år och året därefter - och hur ska vi kunna göra det? Från den goda viljans perspektiv markerar Milleniemålen en ny dynamik på en internationell arena i att väcka en känsla av mening med handlingarna att få grundläggande friheter liksom fri från nöd och fri från fruktan. Ändå är målen och det arbete som utförts och utförs fram till 2015 i deras namn bara en svag början av det som kunde ha åstadkommits om och när den goda viljans krafter i mänskligheten verkligen har väckts upp på riktigt. Om den goda viljans krafter som finns i överflöd i det mänskliga samhället verkligen skulle mobiliseras till stöd för milleniemålen kunde det innebära en massiv stimulans av de nyskapande sammanhangen för vad som är möjligt. Hundratals miljoner människor från alla kulturer och områden av världen kunde kanske dela förståelsen att man, med deras hjälp och med deras engagemang, under vår livstid kunde utplåna den extrema fattigdomen och miljöförstörelsen som fram till nu förknippats med ekonomisk utveckling. Viljans inneboende och dynamiska kraft Somliga visionärer i nationella regeringar, politiska partier, internationella byråer, privata företag och i den omfattande utvecklingen av medborgarrörelsen har varit ihärdiga i sina ansträngningar att klara målen. De har använt sig av den dynamiska kraft som finns inneboende i viljan. Deras resultat har i många fall varit anmärkningsvärda och är en fingervisning om vart vi är på väg. Nu två år innan milleniemålen ska ha uppnåtts finns det bevis för att flera av utvecklingmålen och delmålen kommer att klaras alldeles säkert en orsak till att fira och bevis för att fokus på målen har fungerat. Redan nu är andelen människor som lever i extrem fattigdom (mindre än 1,25 us-dollar per dag) halverad jämfört med 1990, och detta kunde ha väntats vara det mest visionära målet av alla. Andelen utan tillgång till rent vatten är också halverad från 1990 års nivå alltså ytterligare ett mål som nåtts. Huvudområde 6, som behandlar hälsan (stoppa sjukdomar såsom hiv/aids, tbc och malaria från att spridas, och vända incidensen av sådana sjukdomar) har sett väsentliga framsteg. Flickors skolgång är lika hög som pojkars ett annat mål som nåtts. Om nuvarande trender fortsätter kommer andra mål inte att nås. Trots alla ansträngningar är det osannolikt att alla barn kommer att gå i grundskola år Områdena 4 och 5 att minska barnadödligheten och att förbättra mödravården och mödrars hälsa har koncentrerats till 75 länder där mer än 95 procent av all mödra- och barnadödlighet finns. Bara nio av dem är på gång att klara mål nummer 5 att med tre fjärdedelar minska mödradödligheten och tjugotvå av de 75 väntas klara mål nummer 4 att minska dödligheten för barn under fem år med två tredjedelar. Men även där man inte tror att målen ska nås har det på de flesta områden gjorts markanta framsteg. Men ändå finns fortfarande ett oacceptabelt stort antal människor i extrem fattigdom, och med liten chans att få sina mest grundläggande mänskliga behov tillgodosedda av näringsrik föda, hälso-och sjukvård, rent vatten, hygien, möjligheter till utbildning. Lunginflammation och diarréer orsakar fortfarande mer än två miljoner onödiga dödsfall per år. Så när vi närmar oss 2015 finns en förnyad vilja att fokusera ansträngningarna på att verkligen bygga en värld som är fri från nöd och fri från fruktan. Helen Clark, Nya Zeelands förra premiärminister och chef för den inflytelserika FNbyrån UNDP (FN:s utvecklingsprogram) manade nyligen regeringar och intressenter att göra en förnyad ansträngning under den tid som återstår fram till 2015 då milleniemålen ska ha upp- 4

5 nåtts, och en ny utvecklingsagenda ska ta vid. Under ledning av UNDP arbetar 45 länder med en struktur för att öka farten och klara sådana milleniemål som ännu är möjliga att nå i tid. Det finns personer som hävdar att eftersom milleniemålen är toppstyrda från regeringarna så var det bara att vänta sig att inte alla skulle kunna klaras i tid. Politiker har alltför ofta använt målen bara när de hjälpt till att främja deras egna kortsiktiga politiska syften - inte tillräckligt många ledare har varit villiga att riskera sin politiska karriär och pressa på för ett regelbaserat icke-diskriminerande globalt handelsoch ekonomiskt system (som anges i område nummer 8), till exempel, eller att klara att allokera 0,7 procent av BNP för utvecklingshjälp mot milleniemålet till 2015 (för närvarande är det bara fem givarländer som nått upp till eller överstigit det procenttalet och officiell utvecklingshjälp från alla utvecklade länder är bara 0,31 procent av den kombinerade nationalinkomsten). Utan ett tillräckligt stort antal visionära ledare har milleniemålen inte klarat att bli vad de kunde ha blivit: pulserande, levande mål som inspirerar de mängder människor av god vilja som finns i vartenda land. En universell agenda Men fastän det är lätt att lägga skulden på regeringarna för att de saknar äkta uppsåt så är det också sant att populära rörelser för att nå specifika mål i själva verket aldrig har lyft som de borde ha gjort. Det ansvaret delas av alla människor av god vilja. Milleniemålen eller det som kommer att ersätta dem efter 2015, kan bara nås om de får stöd från stora delar av befolkningen och det stödet måste skapas av alla som tror på en värld av rättvisa, jämlikhet och goda relationer. Föreställ er t ex att föreningar och sammanslutningar av god vilja (små som stora, lokala såväl som nationella och internationella, esoteriska såväl som exoteriska) blev så inspirerade av möjligheten att bidra till att klara denna universella agenda att de valde att göra något, vad som helst, för att hjälpa till att nå ett av målen på något område. En sådan nivå av god vilja kräver inte alltför mycket av folk, inte mer än vad man rimligen kan vänta sig bara en känsla av att man vill spela en liten roll i en global rörelse för att förbättra levnadsvillkoren för de mest utsatta och att reparera en redan förstörd naturlig miljö. Precis nu, de närmaste två åren, finns det en möjlighet, en unik chans att uppväcka just en sådan populär vilja att bygga en bättre värld, centrerad i en ny uppsättning mål som ska ersätta millenmålen efter det att de löper ut Det pågår ett tänkande utan allt motstycke (forskargrupper, akademiska avhandlingar, fokusgrupper, mediakommentarer) diskussioner, debatter och förhandlingar på nationell och global nivå, en meditation om ni så vill, om vad som ska ersätta milleniemålen efter För första gången gör man en ansträngning att få största och bredast möjliga uppslutning av deltagare i denna inledande diskussionsprocess en process som ska komma fram till beslut av regeringarna vid Förenta nationerna (med hjälp av de olika FN-byråerna) om en uppsättning mål och en agenda för världen efter FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har utsett en högnivåpanel, som ska ge honom råd och stöd om agendan för utvecklingen efter Utöver gemensamt ordförandeskap av statscheferna i Indonesien, Liberia och Storbritannien består panelen av 27 framstående personer tidigare ministrar liksom ledare från det civila samhället och den privata sektorn. Panelen håller regelbundna möten, då de behandlar en hel del nyckelfrågor, och i varje session ingår en heldag då man rådgör med det civila samhället. År 2012 hade man två sammankomster, i New York och i London, och under första halvåret i år ska de träffas tre gånger (Liberia, Bali och New York). Förutom den här högnivåpanelen som jobbar med målen för perioden efter år 2015 har man utsett en speciell rådgivare till generalsekreteraren som ska övervaka processen, och att involvera så många intressenter som möjligt för att nå överenskommelser och samförstånd om de framtida målen. Ett nätverk för hållbara utvecklingsmål som består av akademiska institutioner och ledande experter på hållbar utveckling från hela världen har utsetts av FN för att mobilisera vetenskapliga och tekniska experter från det akademiska, det civila samhället och den privata sektorn för att hjälpa till att lösa de problem som hindrar en hållbar utveck- 5

6 ling på lokal, nationell och global nivå. Nätverket innefattar förespråkare för olika syn på hur man ska lösa de viktigaste problemen om extrem fattigdom, växande ojämlikhet och att bevara planeten. Så till exempel ingår i ledarskapsrådet i nätverket ekonomen Jeffrey Sachs tillsammans med ekonomen Paul Collier, som ibland varit kritisk till milleniemålen. Sedan Rio+20-konferensen förra året finns en öppen arbetsgrupp inom FN. I den ingår representanter för regeringarna i 70 länder. De ska utveckla en samling mål för hållbar utveckling. Olika FNbyråer, såsom UNEP, FN:s miljöprogram, det nya organet som ska främja kvinnors makt och självbestämmande, UN Women, och UNDP, utvecklingsprogrammet med kontor i alla utvecklingsländer, ingår i ett FN:s System Task Team för utvecklingen efter Slutligen genomför FN för första gången någonsin en global enkät My World. Man erbjuder alla att rösta på det av sex olika alternativ som man tror skulle påverka deras liv allra mest. Allt detta implicerar en viss grad av fokusering och energi inom FN och bland regeringarna som aldrig tidigare uppbådats för någon som helst fråga. Syftet är att väcka till liv ett aldrig tidigare skådat mått av god vilja och visionärt syfte och placera det vid FN:s förhandlingsbord. Utöver detta sker omfattande ansträngningar att få liv i en rörelse av god vilja centrerad i den nya måluppsättningen. Mer än 500 av det civila samhällets organisationer som representerar alla regioner på jorden arbetar under banderollen Beyond 2015 för att satsa på en stark och legitim efterföljare till milleniemålen. Genom The World We Want rörelsen, samordnar FN och det civila samhällets organisationer konsultationer i mer än 50 länder plus en global process fokuserad på nio ämnen och inbjuder kommentarer från medborgare såväl som från grupper, organisationer, företag och andra intresserade. Vi behöver alla delta i detta samtal och samråd alla behöver delta för att väcka upp den goda viljan. Detta övergripande uppslag att mobilisera den goda viljan i global skala har aldrig testats förut. Dess framgång kommer att hänga på den energi och vilja som investeras av miljontals intresserade personer. Som ett litet bidrag utvecklar World Goodwill ett program som ska dela information om processen och erbjuda en lätt, klar guide till hur man kan ta del i samråden. Från tid till annan kommer den meditationsbaserade cykeln av konferenser att lysa in över de viktiga sammankomsterna och bidra till utvecklingsagendan för perioden efter Under 2013 och 2014 kommer vi att regelbundet tillhandahålla nyheter om milleniemålen och efter-2015-arbetet i Nyhetsbrevet. DEN GODA VILJAN ÄR det allmängiltigas syre. RAPPORTEN FÖRENADE FÖR EN FREDSKULTUR GENOM HARMONI MELLAN RELIGIONER, en begivenhet för att fira en vecka av harmoni över religionsgränserna Den 23 november 2010 antog FN:s generalförsamling den historiska resolutionen 65/5, som proklamerar att den första veckan i februari ska vara en vecka av harmoni över religionsgränserna. Resolutionen uppmuntrar alla länder att frivilligt stödja spridningen av budskapet om harmoni och god vilja över religionsgränserna /.../ grundad på en kärlek till Gud och kärlek till nästan /.../ vart och ett i enlighet med deras egna religiösa traditioner eller övertygelser. Veckan är ett exempel på en inspirationsvecka i FN och som görs över hela jorden. Meningen är att den ska stimulera intresset för Förenta nationernas verksamhet och planer, och främja medvetenheten om handlande i viktiga politiska, sociala, kulturella, humanitära eller människorättsfrågor. Sålunda inleddes i februari 2011 den 6

7 första världsharmoniveckan över religionsgränserna. Året därpå var ordföranden för den 66:e generalförsamlingen, i samarbete med medlemsstaterna, FN-byråer och ngo:er, värd för att fira denna vecka. Man kallade veckan för Gemensam plattform för allmänhetens bästa. I år hade World Goodwill turen att få vara med torsdagen den 14 februari på den andra veckans firande. Rubriken var Förenade för en fredskultur genom harmoni över religionsgränserna och presenterades av generalförsamlingens ordförande Vuk Jeremić, UNESCO och kommittén för de religiösa ngo:erna i FN, och sponsrad av beskickningarna i Guatemala, Jordanien, Irak, Kazakstan, Malaysia och Nya Zeeland med stöd av beskickningarna i Libanon, Filippinerna, Samoa, Zimbabwe och även av ngo:en World Peace Prayer Society. Samarbetade gjorde dessutom den globala rörelsen för en fredskultur, ngo-kommittén religionsfrihet eller trosfrihet, ngo-kommittén för andlighet, värden och global delaktighet-ny, ngo-kommittén FN:s internationella decennium för världens ursprungsbefolkningar och FN:s normutskott. En så här lång lista över deltagande organisationer visar att FN, medlemsstaterna och det civila samhället helt klart tar harmoni över religionsgränserna seriöst, vilket är ett uppmuntrande faktum. Generalförsamlingens stora sal var fullpackad av representanter för olika religioner och andligt inriktade organisationer, och det fanns en påtaglig känsla, speciellt under fredsbönerna, av en gruppinvokation, vänd mot högre makter för att få stöd i de mänskliga ansträngningarna att tjäna syftena och principerna i FN-stadgan. Ordföranden i generalförsamlingen, Serbiens förre utrikesminister, fångade den andan i sitt öppningsanförande. Han citerade en vers i Psaltaren som säger att varje religiös tradition har en version av denna lära att människan har rätt att sätta sin lit till och tro på den allsmäktige, i hans gudomliga plan och återlösande kraft. I årtusenden har en sådan tro hjälpt till att hålla uppe den mänskliga anden, genom konflikter och strider, svält och farsoter. Evenemanget hade tre inslag. För det första uttalade representanter för FN och det civila samhället sina reflektioner över vilken roll harmoni över religionsgränserna spelar i en fredlig lösning av strider och meningsutbyten. Ämnena rörde sig över vida områden, från global nukleär nedrustning till kom ihåg förintelsen och från skydd för religiösa minoriteter till att få slut på våldet mot kvinnor. Ett rörande inlägg gjordes av Iraks permanente representant i FN, ambassadör T. Hamid Al- Bayati: Alla religioner, alla heliga böcker, alla profeter och budbärare kommer från samma källa, vilken är densamme gud vi dyrkar när vi går till moskén, till kyrkan, till synagogan, till kampongen... I det andra inslaget, en symfoni av fredsböner, förekom stunder av ovanligt djup fokusering och åkallan när respresentanter för primitiva, bahá i, buddhistiska, kristna, hinduiska, humanistiska, jaini, judiska, muslimska, sikhiska och Zoroastriska folk erbjöd affirmationer och böner, till musikackompanjemang. Sista inslaget var en flaggceremoni för världsfred: flaggan för varje medlemsstat och observatörsbeskickning visades upp, om möjligt buren av en nationell representant. När varje flagga togs fram lästes landets namn upp och alla inbjöds skandera Må fred råda i [landets namn] Som slutpunkt höjdes alla flaggor i salen och den avslutande affirmationen uttalades: Må fred råda på jorden Evenemanget tjänade som en glad och trevlig affirmation av enheten i medvetandet som FN aspirerar att främja och den positiva roll som det gränsöverskridande arbete kan spela i att främja goda relationer och fred. 7

8 Världsböndagen 2013 För att bygga ett rättvisare globalt samhälle där vi bryr oss om varandra och vet att vi är beroende av varandra behöver vi framför allt mera ljus, kärlek och andlig vilja. Fredagen den 24 maj 2013 förenas människor av god vilja överallt på jorden, från olika religioner och andliga riktningar i en åkallan av dessa högre andliga energier genom att läsa Den stora invokationen. Kommer du att delta i denna healing genom att ta med Den stora invokationen i dina tankar, böner eller i din meditation denna Världsböndag 2013? DEN STORA INVOKATIONEN Från Ljusets punkt i Guds Sinne, låt ljus strömma in i människornas sinnen. Låt Ljus stråla ned över jorden. Från Kärlekens punkt i Guds Hjärta, låt kärlek strömma in i människornas hjärtan. Må Kristus återvända till jorden. Från det centrum där Guds Vilja är känd, låt människornas små viljor ledas av ett högre syfte - Det syfte som Mästarna känner och tjänar. Från det centrum som vi kallar mänskligheten låt kärlekens och ljusets plan ta form och må den försegla dörren till det onda. Låt Ljus, Kärlek och Kraft återupprätta Planen på jorden. (omarbetad version) Från Ljusets punkt i Guds Sinne låt ljus strömma in i människornas sinnen. Låt Ljus stråla ned över jorden. Från Kärlekens punkt i Guds Hjärta låt kärlek strömma in i människornas hjärtan. Må Den kommande* återvända till Jorden. Från det centrum där Guds Vilja är känd låt människornas små viljor ledas av ett högre syfte - Det syfte som Mästarna känner och tjänar. Från det centrum som vi kallar mänskligheten låt kärlekens och ljusets plan ta form och må den försegla dörren till det onda. Låt Ljus, Kärlek och Kraft återupprätta Planen på jorden. Om du vill skicka det här budskapet vidare till andra så finns två kort som du kan ta från vår engelska hemsida och *Många religioner tror på en världslärare som ska komma någon gång i framtiden. Han är känd under många olika namn såsom Herren Maitreya, imamen Mahdi, Kalkiavataren etc. Ibland används dessa namn i någon version av Den stora invokationen av folk med olika tro. ATT VERKA FÖR ATT SKAPA RIKTIGA RELATIONER World Goodwill är en internationell rörelse som verkar för att mobilisera den goda viljans energi i världen och att skapa riktiga mänskliga relationer. Organisationen grundades 1932 som en tjänande verksamhet inom Lucis Trust. I Storbritannien är Lucis Trust en registrerad utbildnings- och välgörenhetsorganisation. I USA är den ett icke-vinstdrivande, skattebefriat utbildningsföretag. World Goodwill är en av FN godkänd NGO (icke-statlig organisation) och den brukar delta i de reguljära rådgivande mötena i FN:s högkvarter. Lucis Trust finns med på ECOSOC:s lista över rådgivande organisationer. World Goodwills Nyhetsbrev kommer ut fyra gånger om året. Vill du ha fler exemplar, hör gärna av dig. Förutom den engelska originalversionen World Goodwill Newsletter ges nyhetsbrevet också ut på danska, franska, grekiska, holländska, italienska, portugisiska, ryska, spanska, svenska och tyska. Den engelska hemsidesadressen är Här kan du läsa nyhetsbrevets originaltext. World Goodwills arbete finansieras uteslutande genom gåvor och det kostar inget att prenumenera på nyhetsbrevet. Men varje gåva - stor eller liten - är mycket välkommen. På så sätt kan information spridas till så många som möjligt. Gåvor till Lucis Trust, kan göras till plusgiro: , då stöder du den internationella verksamheten. Om du vill bidra till att materialet kan ges ut på svenska kan du använda banknumret nedan. WORLD GOODWILL ISSN Rue de Varembé (3è) Case Postale 26 CH 1211 Geneva 20 Schweiz Suite 54 3 Whitehall Court London SW1A 2EF Storbritannien 120 Wall Street 24th Floor New York NY USA Översättning, layout och utskick: Svenskt Informationscenter för World Goodwill och Trianglar Granängsringen 16, Tyresö. Hemsida: E-post: info@goodwilltriangel.org Tel: (dagtid) eller (kvällstid) Svenskt Informationscenters arbete finansieras enbart genom gåvor. Varje gåva bidrar till att information kan spridas till flera personer. Bankgironummer:

Tre Andliga Högtider

Tre Andliga Högtider Tre Andliga Högtider DE TRE STORA ANDLIGA HÖGTIDERNA I det årliga kretsloppet finns tre andliga höjdpunkter: påsken (vid fullmånen i Väduren), wesak (vid fullmånen i Oxen), och Den goda viljans högtid

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet

Läs mer

Jihad eller terrorism?

Jihad eller terrorism? Jihad eller terrorism? Islam är emot terrorism Islam och terrorism är motsatsen till varandra, som ljus och mörker, liv och död eller fred och krig. Islam tillåter inte krig eller att vålla andra religioner

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. 7 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs.

Gud är en Ande som är fullkomlig och perfekt. Till skillnad från många andra religioner som menar att Gud är dualistisk, dvs. DET FINNS MER... + + VEM ÄR GUD? Mycket i den här världen är oerhört vackert och storslaget. Se bara på en soluppgång eller solnedgång, en klar stjärnhimmel, ett mäktigt vattenfall eller en liten blomma

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet

Läs mer

Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Bild 1 Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Bild 1 - Intro 1 Bild 2 Agenda 2030 Bild 2 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Sofia Östmark Kansliet för strategi- och framtidsfrågor Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor Stärka de långsiktiga inslagen

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Agenda 2030 ersatte den 1 januari 2016 de åtta millenniemålen som främst inriktat sig på utvecklingsarbete i fattigare länder.

Agenda 2030 ersatte den 1 januari 2016 de åtta millenniemålen som främst inriktat sig på utvecklingsarbete i fattigare länder. Talmanus Agenda 2030 och globala målen En presentation för lärare och elever på FN-skolor Svenska FN-förbundet oktober 2017 Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Tipspromenad. Fråga X

Tipspromenad. Fråga X Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017. Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari

Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året. Januari 15 Januari Vid årsskiftet 1 januari Vår Herre och vår Gud, vi gläder oss i Dig. Vi behöver Din hjälp för att orädda möta året som ligger framför. Jag står på tröskeln mellan det gamla och det nya året.

Läs mer

KAPITEL XIII INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC)

KAPITEL XIII INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC) INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC) Artikel 71 i Förenta Nationernas författning lyder: "Det ekonomiska och sociala rådet kan inleda och

Läs mer

Policy för Hållbar utveckling

Policy för Hållbar utveckling Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Bild 1 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer Agenda 2030 i form av 17 globala mål. Världens länder har

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING Inledning 1. Europeiska unionen har ett djupt engagemang för Förenta nationerna, för att upprätthålla och utveckla folkrätten

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305. 29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska

Läs mer

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet HÖGTIDLIGHÅLLANDE AV FN-DAGEN DEN 24 OKTOBER 2009 Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet Välkomsthälsning som upptakt till fredsmässan The Armed

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Med stöd från SOS Barnbyar får Juhinas möjlighet att gå i skolan. Foto: SOS Arkiv Rose och hennes familj får stöd via SOS Barnbyars familjestärkande. Foto:

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Funktionshinder och Agenda 2030 Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Dagens frågeställningar Varför behövs funktionshinderspolitik? Vad är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017

Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Foto: SOS Arkiv SOS barnby Bouar. Foto: SOS Arkiv Tack för att ni ger barn i Centralafrikanska republiken en bättre framtid SOS barnby Bouar ligger i västra

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266

Läs mer

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK

Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv. Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Våld mot kvinnor i ett samhällsperspektiv Chrystal Kunosson Utbildare, NCK Mäns våld i heterosexuella relationer Köp av tjänster för sexuella ändamål Mäns våld mot kvinnor Våld i hbtrelationer Hedersrelaterat

Läs mer

Internationell utveckling Studiematerial Samling 1 Jesus och global rättvisa

Internationell utveckling Studiematerial Samling 1 Jesus och global rättvisa Internationell utveckling Studiematerial Samling 1 Jesus och global rättvisa INLEDNING Gruppledare (att läsa högt) Världen blir allt mindre. Teknologiska framsteg gör att vi idag kan flyga till London

Läs mer

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: 2 Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna

Läs mer

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD I Afrika finns det miljontals människor som saknar det kapital de behöver för att utveckla sina företag och därmed bidra till den lokala ekonomiska utvecklingen. Mer än 15 procent

Läs mer

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om

Läs mer

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy VÅRA AVTRYCK Freds-, miljö- och rättvisepolicy Varför ska vi bry oss? Bibeln lär oss att Gud är alltings ursprung och orsak, skapelsen är Hans händers verk. Människan är unik som skapad till Guds avbild

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Ett andligt liv i frihet.

Ett andligt liv i frihet. Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. År 2013 Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. Foto: Tobias Lindberg Eva Söderström Konstnär, Religionsvetare Kulturvetare Mobil +46 (0)70-686

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

KAPITEL XIII INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC)

KAPITEL XIII INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC) INTERNATIONELLA RELATIONER A. LIONS CLUBS INTERNATIONALS FÖRHÅLLANDE TILL FÖRENTA NATIONERNA (ECOSOC) Artikel 71 i Förenta Nationernas författning lyder: "Det ekonomiska och sociala rådet kan inleda och

Läs mer

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD

UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD 1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas

Läs mer

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND

Läs mer

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld Rekommendationer för uppförande Kyrkornas världsråd Påvliga rådet för interreligiös dialog Evangeliska världsalliansen 4. Den andra ekumeniska konsultationen

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare

Ibörjan av 2000-talet enades världens ledare Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,

Läs mer

Australiens förre premiärminister: En omdefiniering av äktenskapet har stora konsekvenser.

Australiens förre premiärminister: En omdefiniering av äktenskapet har stora konsekvenser. tonyabbot Australiens förre premiärminister: En omdefiniering av äktenskapet har stora konsekvenser. Tony Abbott var premiärminister i Australien 2013 2015; foto Drop of Light/Shutterstock. Av Michelle

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28

Tunadalskyrkan Friheten i Kristus Mark 2:23-28 1 Tunadalskyrkan 14 09 07 Friheten i Kristus Mark 2:23-28 I en av våra psalmer sjunger vi om att Friheten sträcker ut sin hand, Och för att beskriva friheten används många olika ord: kärlek, att komma

Läs mer